VEM BETALAR FÖR DINA BANANER? - ActionAid

VEM BETALAR FÖR
DINA BANANER?
En granskning av arbetarnas situation på Doles och Chiquitas plantager i Costa Rica.

ActionAid är en internationell organisation som i 35 år
har bekämpat fattigdom och orättvisa.
I alla projekt och kampanjer har vi alltid störst fokus på
vi vet att jämställdhet och rättigheter är nyckeln till
framgång i kampen mot fattigdom. ActionAid arbetar alltid
i nära relation till de fattiga för att tillsammans med dem
hitta vägar ut ur fattigdomen.
Vårt arbete når idag 13 miljoner människor i 40 länder. I
maj 2006 öppnade ActionAid ett kontor i Sverige.
Fotograf Carina Wint
Copyright ActionAid/Carina Wint
OBS! PERSONERNA PÅ BILDERNA HAR INGENTING MED STUDIEN ATT GÖRA.
Sammanställd december 2007

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning....................................................................... 3
2. Bananindustrin i Costa Rica......................................... 4
3. Bananerna i Sverige..................................................... 5
4. Arbetssituation på plantagerna..................................... 6
5. Livsmedelskedjornas etiska åtaganden........................11
6. Slutsats......................................................................... 13
7. Fotnötter........................................................................ 14

1. INLEDNING
ActionAid driver en global kampanj för att stoppa
hungern och stärka människors rätt till mat. Som
en del av den kampanjen arbetar ActionAid med att
exponera företag som kränker mänskliga rättigheter,
speciellt rätten till mat.
Många produkter som vi konsumerar i Sverige, och
som livsmedelsbutikerna säljer, produceras i fattiga
länder. Livsmedelskedjorna är därför viktiga aktörer
med ett stort ansvar för att de varor som säljs i Sverige
produceras under ansvarsfulla förhållanden. I Sverige
står för över 90 procent av marknaden 1 . De har alla olika
uppförandekoder och etiska policys som ska garantera
att de produkter som de säljer inte kränker arbetarnas
rättigheter.
En viktig produkt för livsmedelskedjorna är bananer.
Vi i Sverige äter mest bananer i världen, om man inte
räknar in länder där bananer odlas och utgör en viktig
basföda. Mer en än tredjedel av alla bananer som
importeras till Sverige kommer från Costa Rica, främst
via multinationella företag som Dole och Chiquita.
ActionAid har undersökt 2 bananarbetarnas situation
i Costa Rica och även tittat på hur de svenska
livsmedelskedjorna lever upp till sina åtaganden.
I studien från Costa Rica vittnar fackföreningarna och
arbetarna på Doles och Chiquitas plantager om låga
löner som inte räcker till familjens grundläggande
trakasserier mot fackmedlemmar, diskriminering av
kvinnor, om att hälsan äventyras av besprutning och
om trakasserier av fackföreningar. De arbetsvillkor som
beskrivs i studien går helt emot livsmedelskedjornas
egna etiska policys och ActionAid uppmanar
livsmedelskedjorna att:
• ta ansvar för arbetsförhållandena hos sina
underleverantörer och inte acceptera kränkningar av
• kräva av Dole och Chiquita att de ger arbetarna en lön
att leva på och acceptabla arbetsvillkor.
• genomföra kontroller på plantagerna i vilka de
involverar fackföreningar och arbetare.
• se till att inköpspriset sätts på en sådan nivå att det är
möjligt för producenterna att betala ut löner som det går
att leva på.
2. BANANINDUSTRIN I
COSTA RICA
Bananindustrin har stor betydelse för Costa Rica och
cirka en fjärdedel. Med andra ord är bananproduktionen
av stor ekonomisk betydelse.
Bananerna odlas dels på små familjeägda odlingar där
bananer på totalt 42 000 hektar i Costa Rica.
De multinationella företagen kontrollerar cirka 50 procent
av produktionen i landet och ungefär 80 procent av
000 personer varav ungefär en tredjedel direkt i odlingar
och sorteringsanläggningar.
bananerna från Costa Rica till Europa och 58 procent till
Nordamerika.

3. BANANINDUSTRIN I
SVERIGE
Bananerna som säljs i Sverige kommer framförallt
bananerna som importeras kommer direkt till Sverige.
direktimporterade bananerna kommer två tredjedelar
från Costa Rica. På andra plats kommer Panama. Av
den totala importen kommer ungefär en tredjedel från
Costa Rica. Antagligen är siffran högre då statistiken
inte avslöjar ursprungslandet för de bananerna som inte
förtullas i Sverige. En del av bananerna som importeras
och Finland 3.
I Sverige äter vi mest bananer i världen om man inte
räknar in länder där bananer odlas och utgör en viktig
basföda. Bananer är också den frukt som vi äter mest av,
vi äter hela 19 kilo per person och år. Det är fem kilo mer
än Danmark och hela sju kilo mer än i Finland. De tre
(där butikerna Willys och Hemköp ingår), köper framför
allt sina bananer från några få stora fruktimportörer.
Banankompaniet/Saba
Banankompaniet är ett dotterbolag till Saba Trading som
importerar och distribuerar frukt, grönsaker och blommor.
Både Banankompaniet och Saba Trading ägs av Dole.
Företagen importerar både Doles egna bananer och
från Dole, men inte från Chiquita.
Tabell 2: Bananexport
Land Ton T SEK
Nederländerna 849 6 685
Norge 104 964
Tyskland 1 212 11 548
Lettland 21 66
Danmark 203 1 721
Finland 38 390 310 347
Frankrike 119 1 261
Totalt 40 898 332 594
Källa: SCB statistik, 2006
Banankompaniets bananer kommer främst från
Costa Rica, Colombia, Panama och Dominikanska
Republiken. Banankompaniet har idag fem egna
mogningsanläggningar för bananer: i Helsingborg,
Göteborg, Västerås, Årsta och i Stockholms Frihamn.
AB Citrusfrukter/Everfresh
AB Citrusfrukter är i dag en del av Everfresh Group som
till 60 procent ägs av det irländska stora fruktbolaget
Fyffes. Bolaget har mogningsanläggningar för bananer
i Helsingborg och Stockholm. De importerar framförallt
bananer från Fyffes och Chiquita men i viss mån även
från Del Monte. Everfresh levererar bananer till bland
annat Coop. Bananerna kommer delvis från Costa Rica
ICA
Bland annat köps bananer från Costa Rica och
mogningsanläggningar övertogs den 2004 av Chiquita.
Tabell 1: Bananimport
Land Ton T SEK
Costa Rica 67 178 481 163
Colom bia 983 7 213
Ecuador 6 782 49 646
Panama 24 014 176 335
Nederländerna 29 824 216 961
Tyskland 35 050 261 898
Storbritannien 3 521 28 191
Belgien 7 073 53 848
Danmark 14 596 119 591
Finland 2 156 23 407
Frankrike 1 9
Afrika 4 171
Afrika 4 171
Totalt 191 167 1418 447
Källa: SCB statistik, 2006

4. ARBETSSITUATIONEN
PÅ BANANPLANTAGERNA
Metod
Granskningen av bananarbetarnas villkor i Costa Rica
bygger dels på information från lokala fackföreningar
och organisationen Banana Link, dels på intervjuer som
genomförts med arbetare på plantager som ägs av och
levererar bananer till bananföretagen Dole och Chiquita.
några stycken är från hösten 2006 och presenterade i
Banana Links rapport ”Collateral damage”. Granskningen
och intervjuerna från 2007 är genomförda av de
costaricanska fackföreningarna SITRAP och SITAGAH
på uppdrag av ActionAid. Under 2007 har totalt 38
arbetare intervjuats som är knutna till tolv plantager som
tillhör Dole och Chiquita. Organisationen Banana Link
har sammanställt materialet baserat på intervjuerna och
bakgrundsmaterial från fackföreningarna.
Låga löner
Timlöner har till stor del ersatts med att arbetarna
på bananplantagerna i Costa Rica jobbar på ackord.
Ackordslönen gäller inte bara för arbetarna på
förpackningsanläggningar. Fackföreningarna i Costa Rica
vittnar om att det har inneburit att lönerna har minskat.
”När jag gick med i facket år 2001 tjänade jag 103 000
colones (1 341 kronor) 4 på två veckor 5 , sedan sänktes
lönen till 92 000 (1 198 kronor) och nu tjänar jag 66 000
(859 kronor)” 6
Långa dagar
Med den låga ackordslönen är det i princip omöjligt att
studie som utfördes 2004 på uppdrag av Banana Link 7
visade att arbetarna på bananplantagen ofta arbetar 12
timmar om dagen, och ibland så mycket som 15 timmar
per dag. Detta för att tjäna minimilönen som idag är 5
arbetare tjäna minimilönen för 8 timmars arbete. ”Jag
jobbar 12 timmar om dagen och tjänar 5 800 colones (75
Kronor), men enligt lagen borde jag få 9 100 (118 Kronor)
för de timmarna”, 8
Ingen löneförhöjning
Med ackordslön får arbetarna ingen löneförhöjning
som kompenserar för de stigande levnadskostnaderna.
Endast de få arbetare med timlön får löneförhöjningar

sätt att spara in på utgifterna. Arbetare anser dessutom
att tremånaderskontrakten är ett sätt för arbetsgivare att
utöva social kontroll, då klagomål från arbetarnas sida
minskar deras chanser att bli anställda på nytt.
Fattigdomsnivån ökar
I en sammanfattning om mänskliga rättigheter i Costa
Rica år 2006, skriver det svenska utrikesdepartementet
att ”minimilönen är inte tillräcklig för att ge en familj en
godtagbar tillvaro” 9 . Fackföreningar och arbetare i Costa
Rica berättar att arbetarnas möjligheter att förbättra sin
situation minskar ständigt på grund av de låga lönerna.
Fattigdomsnivån ökar då de låga lönerna inte räcker till
grundläggande behov som mat, vatten, bostad, transport
till jobbet, skolavgifter, hälsovård och rekreation 10 .
Barn är undernärda
Undernäring hos arbetarnas barn förekommer. ”Många
av arbetarnas barn lider mer eller mindre av undernäring.
Familjerna tvingas att vända sig till regeringens
program 11 , vilket förser dem med 4 paket mjölk i
månaden” 12
underviktig[...]; läkaren säger att han borde vara större
och väga mer för sin ålder” 13
arbetare. Problemet med undernärda barn är relativt
nytt. Att staten måste ha program för att göra något åt
undernäringsproblemet hos barn till plantagearbetare är
ofattbart, eftersom företagen generar så mycket rikedom,
anser fackföreningarna.
Fler tillfälliga anställningar
”De kallade oss till ett möte där de
berättade att vi skulle få sparken
följande dag. Sedan anställdes vi
igen. Men lönerna halverades
rades. Semestern sänktes till 14
dagar från en månad.” 14 , säger en
Costa Rica. Enligt fackföreningen
SITRAP sjönk antalet fastanställda
på bananplantagen i Costa Rica
från 80 procent år 2000 till endast
40 procent 2006 15 . Genom att byta
ut arbetarnas fasta anställningar
mot tillfälliga, eller genom att anställa
”Många av arbetarnas
barn lider mer eller
mindre av undernäring.
Familjerna tvingas att
vända sig till regeringens
program , vilket förser
dem med 4 paket mjölk i
månaden”
via mellanhänder, minskar plantagen sina utgifter. Samtidigt
försämras plantagearbetarnas möjligheter att kräva högre
löner och bättre arbetsförhållanden. När kontrakten upphör
anställs arbetarna igen omedelbart.
Tremånaderskontrakt
Även om en arbetare jobbar på samma plantage hela
tiden, ses denne inte som en fast anställd. Enligt SITRAP
behöver arbetsgivare inte betala lika mycket sociala
avgifter för tillfälligt anställda som de gör för sin fasta
personal. De osäkra anställningsformerna blir därför ett
sätt att spara in på utgifterna. Arbetare anser dessutom
att tremånaderskontrakten är ett sätt för arbetsgivare att
utöva social kontroll, då klagomål från arbetarnas sida
minskar deras chanser att bli anställda på nytt.
Försämrade rättigheter
arbetstryggheten försämrats, vi förlorar våra rättigheter.
Eftersom vi inte har några fasta kontrakt har det hänt
att företaget vägrar att ge oss de papper som är
nödvändiga för att en anställd ska kunna söka vård för
arbetsrelaterade skador” 16 , berättar en arbetare på
Chiquita.
anställda här som inte får ta del av några av de förmåner
de har rätt till. Det är ännu värre om de arbetar för en
mellanhand. De invandrade arbetarna är de som blir
utsatta för den värsta diskrimineringen” 17 , berättar en
fastanställd på Dole.
Mellanhänder
Plantageägarna använder sig allt oftare av mellanhänder.
Det är ett sätt för dem att minska sina omkostnader. En
arbetare på en plantage som
levererar till Dole berättar:
”Företag slåss om att få arbetare
från mellanhänder, då slipper de
ansvaret för rättigheter och
förmåner. Ibland får arbetarna
ingen lön. Plantagen gör ingenting.
händernas ansvar” 18 .
Drar sjukvård från lönen
Jämfört med direkta arbetsgivare
behandlas oftast arbetarna
sämre av mellanhänderna. De
av mellanhänder har inte
tillgång till sjukvård eller de
förmåner de enligt lag är berättigade till, så som
semester, permitteringslön och övertidsersättning.
”Mellanhänderna drar av sjukvårdsbidrag från lönen
men de betalar inte in dem till ansvariga institutioner” 19 ,

Gästarbetare från Nicaragua
Många nya arbetare i Costa Rica kommer från
grannlandet Nicaragua, som idag står för 50 procent av
all arbetskraft på bananplantagen i Costa Rica, enligt
SITRAP. 20 ”Jag har ingen arbetstrygghet, ingen rätt
till anständig behandling eller möjlighet att gå med i
facket”, 21 säger en invandrad kvinna från Nicaragua som
arbetar för Dole.
Fackföreningar motarbetas
Costaricansk lagstiftning erkänner fackföreningar
och förbjuder diskriminering av fackmedlemmar och
konventioner. Dessutom har Chiquita (2001) 22 och Dole
(2007) 23 tecknat avtal där de bekräftar sin respekt för
fackföreningsfrihet och arbetares rättigheter. Men i
verkligheten hindras arbetare på Chiquitas och Doles
plantager från att bilda enskilda föreningar och kämpa
tillsammans för bättre löner och arbetsvillkor .
“Psykologiskt krig”
Arbetare från båda företagen talar om ett ”psykologiskt
krig” mot fackmedlemmar. ”COBALs [Chiquitas]
antifackliga kampanj styrs av personalledningen som
hotar att sparka och svartlista oss och våra familjer”, 25
att deras representanter utestängs från plantager där
regelbundet. 26 ”De isolerar fackmedlemmarna från våra
kollegor, trakasserar oss medan vi jobbar, betalar oss
mindre, de är verbalt aggressiva och de försöker att
göra bort oss framför våra kollegor”, 27
arbetare.
Svartlistade
arbetare har blivit uppsagda på grund av att de är
medlemmar i fackföreningen. Eftersom dessa arbetare
ofta svartlistas blir det även svårt att få jobb på andra

plantager i närheten. Det skapar svårigheter för arbetarna
att försörja sig. ”När arbetarna sparkas utan att få någon
ersättning, tar pengarna snabbt slut. De som drabbas
hårdast av bristen på pengar och mat är kvinnorna och
barnen”, 28 berättar en Chiquita arbetare.
Alternativ till fackförbund
Många bananplantager avråder sina anställda från att
bli fackmedlemmar. Istället förespråkar de så kallade
“Deras representanter lägger sig i förhållandet mellan
anställda och arbetsgivare, vilket är olagligt [...] och
de försöker att hindra oss från att bli fackmedlemmar.
Plantagen håller antifackliga föredrag och ger oss
oss att gå med” 29 30 Plantagen
31
Försämrad hälsa
Plantagearbetarnas hälsa riskeras av arbetsgivarnas
ansvarslöshet, trots att de costaricanska lagarna om
arbetarskydd och miljö är ganska strikta. Dole och
Chiquita har också en policy om att inte bespruta
med svampdödande medel eller nematicider då
personal är ute och arbetar på plantagen. Varken
lagen eller företagens policy respekteras. Arbetare och
fackföreningarna vittnar om att barn som går i skolan
med kemikalier, liksom bostadsområden på eller intill
plantagerna.
Flygbesprutning
“De besprutar oss ofta när vi arbetar i fält. Företaget har
en policy men den upprätthålls inte”, 32
arbetare. “Trots att det ska gå 72 timmar innan vi jobbar
i områden som har besprutats, blir vi inte informerade
och måste jobba där i alla fall” 33 ,
arbetare.”Vi får ingen förvarning”, berättar en annan
arbetare hos Doles leverantör om besprutningen. ”Förra
veckan jobbade jag på fältet när de började bespruta.
Jag försökte skydda mig, men det fanns inga gömställen.
Flygplanet kom tillbaka och jag blev besprutad ytterligare
en gång. Jag berättade för förmannen vad jag hade varit
med om och han svarade: ’Du ljuger och om du klagar
igen så drar vi av lön för tiden det tog för dig att klaga,
även om andra arbetare intygar att det du säger är
sant’” 34 .
skäl: plantagen informerar
inte arbetare om att
besprutning pågår; arbetare
känner inte till hälsoeffekterna
av kemikalierna; arbetare
som jobbar på ackord förlorar
inkomst om de inte uppnår
plantagens produktivitetsmål;
och ledningen bryr sig inte om
arbetarnas hälsa.
Kvinnors situation
Kvinnorna är ofta de mest utsatta. De förlorar sina
heltidsanställningar och tvingas till farligare, sämre
betalda och mer osäkra anställningar hos mellanhänder.
Idag utgör kvinnor endast fem procent av arbetskraften
på bananplantagerna i Costa Rica, uppskattar den
berättar att ”för åtta år sedan var majoriteten av dem som
Företaget vill inte anställa kvinnor, för de blir med barn
eller sjuka. Nuförtiden vill företaget bara ha uthålliga unga
män som inte klagar.” 35
kvinnorna.
inga jobb – det är ett problem, särskilt för kvinnor med
tillfälliga anställningar och invandrade kvinnor” 36 , berättar
kvinnor får tillgång till arbete, rättigheter och möjligheter,
Kvinnornas framtid är mycket osäker då de i praktiken
stängs ute från bananplantagerna. För de kvinnor som är
ensamstående med barn, är deras möjligheter att livnära
sig mycket små.

5. LIVSMEDELSKEDJORNAS
ETISKA ÅTAGANDEN
Policys
har alla etiska policys och uppförandekoder. Gemensamt
är att inget bolag accepterar att de varor som de säljer,
produceras så att arbetarnas grundläggande rättigheter
kränks. De tre företagens policys är baserade på FN:s
deras policys att:
• De anställda ska ha en säker arbetsmiljö och deras
hälsa ska inte äventyras.
• De anställda ska ha rätt att sluta kollektivavtal och
ansluta sig till en fackförening
• De anställda ska ha acceptabla arbetsvillkor när det
gäller arbetstid, ledighet och minst den lagstadgade
minimilönen.
• Inga anställda ska diskrimineras
ICA:s löften
Enligt ICA:s miljö och kvalitetspolicy 37 ska produkter
som säljs på ICA tillverkas på ett sätt som bland annat
innebär att inga anställda diskrimineras, de anställda
ska ha en säker arbetsmiljö och deras hälsa ska inte
användas. Vidare ska de anställda ha rätt att ansluta sig
till fackföreningar och sluta kollektivavtal. De anställda
ska även ha acceptabla anställningsvillkor med avseende
på lön, arbetstid och ledighet. ICA:s krav grundar sig på
FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och
ILO:s kärnkonventioner. Kraven ställs på leverantörer
och, enligt ICA:s årsredovisning 38 , följs de upp
revisioner enligt det så kallade ”Business Social
Revisioner
ICA är sedan 2005 medlem i BSCI, ett europeiskt
nätverk med syfte att skapa gemensamma kriterier
för sociala revisioner på produktionsnivå. Inom BSCI
genomförs revisioner av tredje part i länder som
anses vara riskländer 39 . Revisionen omfattar frågor
om anställningsförhållanden som diskriminering, lön,
arbetstider, ung arbetskraft, hälsa, säkerhet och sjukvård.
En handlingsplan upprättas då leverantörer inte uppfyller
kriterier, och planen följs upp efter ett år.
ICA menar att de får tillgång till revisionsresultat och
att de använder dem som underlag till dialog om
förbättringar med leverantörer. Vid de revisioner som
gjordes hos ICA:s leverantörer under 2006, har avvikelser
förekommit inom ledningsarbete, dokumentation,
arbetsskydd och arbetstider. ICA har ett ansvar att
genom revisioner eller andra strategier ha kunskap om
arbetsförhållanden hos alla sina leverantörer, men det är
revisioner inte har gjorts.
Företaginitiativ
Genom sitt medlemskap i FN:s företagsinitiativ Global
Compact, ställer sig ICA också bakom tio internationella
principer om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och
att motverka korruption. ICA har även anslutit sig till är
det svenska initiativet Globalt Ansvar.
Samtidigt som dessa initiativ är viktiga, är de frivilliga
initiativ som Global Compact och Global Ansvar inte
att se om företagen följer principerna eller några
sanktionsmöjligheter om så inte skulle vara fallet. Flera
företag som har anslutet sig till dessa initiativ fortsätter att
kränka mänskliga rättigheter.
COOP:s löften
Enligt Coop Nordens uppförandekod 40 ska alla deras
varor och tjänster produceras på sätt som inte kränker
arbetarnas rättigheter eller mänskliga rättigheter. Till
i Coop bland annat följa lokala lagar om minimilön och
frivillig övertid. Lönen ska dessutom alltid vara tillräcklig
för att möta grundläggande behov. Dessutom förbjuder
de barnarbete. Coops krav utgår från FN:s och ILO:s
erkända mänskliga och fackliga rättigheter.
Kontakt med leverantörer
Coop Nordens etiska riktlinjer förmedlas till
leverantörerna. Både leverantörerna och deras
underleverantörer måste leva upp till standarden. De
måste kontinuerligt arbeta för att försäkra sig om att
de etiska riktlinjerna följs. Coop kräver dessutom att
leverantörer till Coop Norden ska kunna dokumentera
att produktionen sker i överensstämmelse med Coop
Nordens etikpolicy, samt att de utvecklar rutiner för att

genom dialog följa upp att leverantörerna arbetar aktivt
i enlighet med dem vid produktion, distribution och
försäljning av varor till Coop Norden. Om inte företaget
lever upp till riktlinjerna måste företaget komma överens
med Coop om en plan för att nå dit inom en rimlig
tidsrymd. Enligt uppförandekoden har även Coop rätt
att kräva en skriftlig förklaring hur företaget lever upp till
kraven. Därutöver måste leverantören ge Coop rätt att
oanmäld besöka leverantören.
41 ska alla arbetare som
garanteras grundläggande rättigheter. Ingen arbetare
ska diskrimineras och de ska ha tillgång till relevant
skyddsutrustning. Dessutom ska arbetare kunna
åtnjuta fackföreningsfrihet och rätten till kollektiva
förhandlingar och anställningskontrakt. De anställda
ska även ha acceptabla anställningsvillkor med
Uppförandekoden är baserad på FN och ILO:s
konventioner om arbetarnas rättigheter, samt FN:s och
påstår att vid varje omförhandling av avtal med en
leverantör av egna märkesvaror skrivs koden in i avtalet.
ILO-konventionerna och FN:s universella förklaring om
de mänskliga rättigheterna
Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s
enligt fyra universella mänskliga rättigheter:
• Rätten att bilda och ansluta sig till organisationer
och till kollektiv förhandling
• Rätten till skydd från diskriminering på arbetsplatsen
•
• Frihet från barnarbete
FN:s generalförsamling antog 1948 en allmän förklaring
om de mänskliga rättigheterna. I dessa ingår:
• Rätten till en rättvis och tillfredställande ersättning
som ger henne/honom och hennes/ hans familj en
människovärdig tillvaro
• Rätten till en levnadsstandard tillräcklig för den egna
mat, kläder, ostad och hälsovård
om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och FN:s
kvinnokonvention.
för mänskliga rättigheter uppmärksammas särskilt i
leverantörskontakter i utvecklingsländer och länder i
med agenter och leverantörer. 42
sin uppförandekod genomföra oanmälda besök till alla
fabriker som producerar deras varor.
Inspektioner
fabriker som tillverkar varor som de säljer, för att få
bättre kunskap om arbetarnas rättigheter, säkerhet och
produktionsanläggningar tillsammans med lokala
inspektörer för att ta reda på hur man lever upp till
det egna landets lagar om arbetsvillkor och arbetares
rättigheter, samt ILO:s konventioner om arbetares
att de återkommer följande år för att säkerställa att
att avsluta samarbete med en leverantör först vid
inspektioner för att kontrollera bananarbetarnas villkor i
Costa Rica. Istället förlitar sig bolaget dels på Doles eget
8000.
Chiquita och Dole
syftar bland annat till att säkerställa att företagen betalar
en lön som räcker för arbetarnas och deras familjers
grundläggande behov, men också facklig frihet och
rätten att skapa kollektivavtal, att ingen diskrimineras,
att arbetstiden inte överstiger 48 timmar i veckan
och att övertidsarbete är frivilligt, men inte mer än 12
timmar i veckan, samt att arbetsmiljön är säker och
av utomstående kontrollanter.Chiquita är dessutom
som innebär att en tredjepart kontrollerar verksamheten
enligt en standard som väger samman vissa ekologiska,
ekonomiska och sociala krav. Vad gäller de sociala
minst ska nå upp till minimilönen och vissa krav ställs
också på arbetstider. Ingen diskriminering får förekomma,
krav ställs också på rättvis behandling, goda arbetsvillkor
och facklig frihet.

6. SLUTSATS
Bananindustrin är ekonomiskt viktig för Costa Rica och
för de arbetare som är knutna till industrin. Samtidigt
visar vittnesmålen från arbetarna att allt inte står rätt till
på bananplantagerna. Arbetarna vittnar om löner som
inte räcker till en rimlig levnadsnivå, undernärda barn,
trakasserier och osäkra anställningsförhållanden.
policys och uppförandekoder som de tre stora svenska
Livsmedelskedjorna måste ta ansvar
Livsmedelskedjorna måste nu ta ansvar för
arbetsförhållandena hos sina underleverantörer och inte
Det bör bland annat innebära att: livsmedelskedjorna
kräver att Dole och Chiquita ger arbetarna en lön att
leva på och acceptabla arbetsvillkor; att de genomför
kontroller på plantagerna i vilka de involverar
fackföreningar och arbetare och att de ser till att
inköpspriset sätts på en sådan nivå att det är möjligt för
producenterna att betala ut löner som det går att leva på.
Regeringen bör utreda
Granskningen visar vidare att frivilliga initiativ ofta inte
klarar av att skapa de förbättringar som måste till för
att fattiga arbetare ska få sina rättigheter respekterade.
Regeringen bör därför även utreda hur den genom
lagstiftning och internationella initiativ kan försvåra för
företag att kränka mänskliga rättigheter i fattiga länder.

7. FOTNÖTTER
1. Nordiska Ministerrådet ”Nordic food markets – a taste for
competition”, november 2005:70
2. Fackföreningar i Costa Rica och organisationen Banana
Link har på uppdrag av ActionAid, genomfört undersökningar
i Costa Rica. Under 2007 har 38 arbetare intervjuats på tolv
olika plantager som ägs av Dole och Chiquita. Intervjuer från en
undersökning som genomfördes 2006 används också.
3. Jordbruksverket ”Rapport 2006:12: Marknadsöversikt
– bananer” 2006:70
4.
5. Två arbetsveckor är 12 dagar, och högst 96 timmar enligt lag
6. SITAGAH intervju , november 2007
7. ASEPROLA/The Cooperative Group wage study, november
2004, www.bananalink.org.uk/joomla/images/living%20wage%2
8. SITAGAH intervju, november 2007
9. Utrikes Departamentet “Männskliga Rättigheter i Costa
Rica år 2006”, www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/
10. ASEPROLA/The Cooperative Group, 2004
11.
som tilldelar gratis mjölk till fattiga familjer
12. SITRAP intervjuer, november 2007
13. SITRAP intervju, november 2007
14. Intervju, oktober 2006 i Banana Link ”Collateral
Damage”, London: november 2006:11, www.bananalink.
org.uk/joomla/images/stories/documents/2007/August/
15. Banana Link, 2006:15
16. SITAGAH intervju, november 2007
17. SITRAP intervju, november 2007
18.
19. SITAGAH intervju, november 2007
20. Banana Link, 2006:19
21. SITRAP intervju, november 2007
22.
23. www.colsiba.org/accionsindical/acuerdo%20macrodolecosi
bacr07.htm
24. ITUC rapporten i “WTO Policy Review” Brussels: april
25. SITAGAH intervju, november 2007
26. Banana Link, 2006; Banana Links bidrag till “Competition
Commission Grocery Market Inquiry” 2006,
www.competitionommission.org.uk/inquiries/ref2006/grocery/
27. SITRAP intervju, november 2007
28. SITAGAH intervju, november 2007
29. SITRAP intervju, november 2007
30.
föreningarna
31. Banana Link, personlig kommunikation, november 2006
32. SITRAP intervju, november 2007
33. SITAGAH intervju, november 2007
34. Intervju, oktober 2006 i Banana Link, 2006:21
35. Intervju, oktober 2006 i Banana Link, 2006:24
36. SITRAP intervju, november 2007
37.
38.
39. Riskländer: Bangladesh, Bulgarien, Burma, Filippinerna,
Kambodja, Indien, Indonesien, Kina, Malaysia, Pakistan,
Rumänien, Sydkorea, Taiwan, Thailand, Turkiet, Vietnam,
samt lnder i Afrika, Sydamerika och Centralamerika. ICA
”Årsredovisning” 2006:37
40.
cy+f%F6r+etisk+handel och COOP ”Etik Präglar Inköpen” www.
41.
42.

www.actionaid.se