Gotlandsinfanteristen

More documents

Recommendations

Info

tYversteia,tnant N-iisSöderberg~ Några drag II. N:r 27 Gotlands nationalbeväring. Det nya förbandet; som fick nr 27 bland infanteriregementena, var organiserat på ett för den svenska armen helt och hållet nytt sätt .. Övriga förband bestodo av yrkessoldater, indelta eller värvade. De fem årsklasser värnpliktiga, som 1812 års beväringslag ställde till förfogande betraktades som ersättningsoch reservmanskap. Nationalbeväririgen uppsattes helt och hållet (utom officerarna vid lantbeväringen) av värnpliktiga. Tjänstetiden var betydligt längre än efter nu gällande värnpliktslag och omfattade även de yngre och äldre årsklasser ur vilka hemvärnet numera huvudsakligen rekryteras. Den Cederströmska organisationen var en lämplig krigs- och beredskapsorganisation med olika slag av infanteri i skilda kompanier. När ofredstiden var slut, befanns den mindre lämplig; det tillgängliga antalet officerare var för litet för de många kompanierna, personal ur samma socknar hänfördes till olika kompanier och kompaniområdena blevo för stora, vilket var olämpligt ur -övnings- och redovisningssynpunkt. För den skull uppgjorde militärbefälhavaren, Amiral Aschling ett förslag till ny organisation, som fastställdes 1815. Enligt detta indelades landsbyg- 6 AKTIEBOLAGET B. S. S J U N E S S E N- TEL. 6100 ___~'l.äxeL Strumpor T r i k å LINKOPING EN ur regementetshist o r Ia • Stadsmajor Göran Fåh1"Cl:!us, efter en olje'Ynålning f7-ån 1838_ dens beväring i tre bataljoner, Södra, Mellersta och Norra, med tillsammans 21 kompanier. Varje kompani kom då att innehålla jägare, infanterister och pikenerare och rekryterades inom -ett kompaniområde bestående aven eller flera angränsande socknar. Visby stads beväring bibehölls i oförändrat skick. Chefen för Visby jägarkompani fick såsom "stadsmajor" bataljonschefs befäl över stadens infanterioch positionsartilleriförband. Manskapet rullfördes vid vederbörligt kompani och där förrättades årliga mönstringar. Gevär och patronväskor förvarades i hemmen, GROS TEl. 6101 _vöxel _ Kem. tekniska Korta varor men ingen fick lämna Gotland utan att inlämna kronopersedlarna till kompanibefälet. Efter uppvisande av intyg härom erhölls pass från landskansliet. Pikenerarkompaniet i Visby indrogs 1821, då den dåvarande chefen avled, och manskapet redovisades först vid positionsartilleriet och senare vid infanterikompaniet. Piken som vapen fanns kvar vid nationalbeväringen till 1867, då de äldsta årsklasserna beväpnades med gevär och benämndes reserv. Reservens gevär skulle emellertid förvaras i förråd, och därför var det många som frivilligt kvarstodo som infanterister för att inte mista sitt kära gevär. 1815 års organisation kom i huvudsak att gälla till 1861. Visby borgerskap hade då avsagt sig rätten att välja sina egna officerare, och stadsbeväringen kunde sammansmältas med den övriga delen av nationalbeväringen. I samband härmed delades ett par av de större kompanierna, så att antalet blev 30. Gotlands nationalbeväring under Militärbefälhavaren som chef indelades därefter i fyra bataljoner I. Södra, II. Mellersta, III. Visby och IV. Norra samt Gotlands nationalbevärings artillerikår. I denna upptogs också den stamtrupp artillerister som funnits på Gotland sedan 1808, och som senast redovisats vid Svea artilleriregemente. Militärbefälhavare på Gotland var landshövd ingen ända till år 1873 då den dåvarande militärbefälhavaren, generalmajor H. Gyllenram med bibehållande av landshövdingeposten fick avsked från sin militära befattning. Som förste innehavare av den nyinrättade militärbefälhavareposten utnämndes den från del- -ta-gand-et -i .krtger -mellan--Nordamerikas Nord- och Sydstater kände Översten, sedermera Generalmajeren E. von Vegesack .. Den avlöning, som enligt 1812 års stat tillerkändes officerarna, var mycket knapp, en kompanichef erhöll 150 riksdaler om året. Det är givet att detta icke var ägnat att stimulera till anställning vid
nationalbeväringen. Några ökade anslag från riksdagen vore icke att räkna med. Amiral Aschling beslöt söka andra vägar och sammankallade i början av februari 1813 repre~ sentanter för landsbygden till möte vid tingsplatserna, och dessa lovade att manskapet skulle avstå från sin avlöning under övningsdagarna, något som ju vittnar gott om gotlänningarnas stora intresse för sin nya militärorganisation. Genom denna besparing och den förut nämnda omorganisationen kunde officerslönerna för landsbeväringen avsevärt höjas (med stadsbeväringen hade sådan överenskommelse icke gjorts). Den nya staten, som fastställdes 1815, upptog följande beställningar. Gotländska. pikenerare (efter en pennteckning). Militärbefälhavaren 800 riksdaler. 1 Bataljons Chef 600 riksdaler. 1 d:o 500 riksdaler. 1 d:o 400 riksdaler. 1 Stabs Adjutant 200 riksdaler. 3 Bat:s Chefs dito 150 riksdaler. 2 Subaltern Officerare vid Positions- Artilleriet il 100 riksdaler. Wiisby infanteri och Jägare: 2 Kapitener il 150 riksdaler. 5 Subaltern Officerare il 100 riksdaler. Landets Beväring: 21 Kapitener il 300 riksdaler. 21 Löjtnanter il 150 riksdaler. 21 Fänrikar il 120 riksdaler. För Landets och Stadens Beväring: 26 Underofficerare il 50 riksdaler. 49 Dito il 33,16 riksdaler. 52 Constaplar och Korporaler a 16 riksdaler. 104 Dito il 12 riksdaler. 45 Spel a 6 riksdaler. l Piquener Kapiten 66,32 riksdaler. Asfalttjära, Trätjära, J-ulUJårdJJ (].-äUjhandel Telefoner: 401. 1446. Aven om någon förbättring härigenom inträdde var avlöningen icke stor ens efter dåtida förhållanden. Dessutom hade officerarna en mycket osäker ställning i det att avlöningen utgick som arvode, och de hade endast fullmakt på sin grad i armen. I5e ägde ej medlemskap i armens pensionskassa .. Förhållandena förbättrades efter hand till dess att enhetliga löneförmå- ner fastställdes för hela armen. Medlemskap i pensionskassan erhöll nationalbeväringens officerare år 1833, då även arvodena förvandlades till löner. 1864 erhölls . även inträde i armens änke- och pupill- kassa. Xylamon träimpregnerings- medel m. fl. Grundisolerings- medel. Papp alla sorter m.m. _ _ __ 0_ Forts.
Page 2 and 3: dlllu .(jO-tlandJ~inlantemlet måst
Page 4 and 5: KO,RUM När 1941 års klass slutat
Page 8 and 9: Vid armens stamskolor har under vin
Page 10 and 11: tydligt svårare att fullfölja, d
Page 12 and 13: • ~-------- ---------------------
Page 14 and 15: o c 1941 ARS KLASS HAR TRIVTS BRA P
Page 16 and 17: Inom den svenska forsvarsmakten ar
Page 18 and 19: Vågrätt: Lodrätt: 1. Inne för f
Page 20: Det verkligt moderna .)ian·ot Tons

Gotlandsinfanteristen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?