Gotlandsinfanteristen

More documents

Recommendations

Info

• ~-------- -------------------------- o REGISTRERINGEN OCH MOTORSKOLAN MONSTER FOR MANGA FORBAND En imponerande bilpark har vuxit fram vid regementet på tio år - Rolig och intressant tjänst, men oerhört mycket att göra, är det svar som vi få när vi efter trägna uppvaktningar äntligen komma till tals med den strängt upptagne motorofficeren vid - 18, löjtnant Ulf Snöbohrn. och be honom berätta lite om hans verksamhetsområde, särskilt utbildningen av motorförare. Att det måste bedrivas ett omfattande arbete med utbildningsverksamheten är, inte att undra på då man måste skaffa' förare till 100-tals fordon. - Aven årsklass värnpliktiga är det f. n. 150 man som skola utbildas till bilförare, motorcykelordonanser, bilmekaniker, koktrosschefer m. m. Men även en stor del av stampersonalen skall ha utbildning i motortjänst. Alla volontärer skola ha grundläggande utbildning' för att ta körkort. Vid korprals- och furirskolorna skall utbildningen fullföljas så att underbefälet skall kunna tjänstgöra som motorunderofficerare och även för andra befälsbefattningar fordras tillräcklig motorkännedom. Officerare och underofficerare måste också ha en viss utbildning för att på rätt sätt kunna handha fordonen och leda förbanden, känna till fordonens konstruktion, verkningssätt och prestationsförmåga. Dessutom måste allt befäl ha en grundlig kännedom om fordonens vård och skötsel samt åtgärder för att spara materielen och måste därför varje år genomgå en kort repetition. Detta program har emellertid inte alltid kunnat fullföljas under nuvarands beredskapstider, då stampersonalen är spridd på olika fältförband. I rätt tid på rätt~plats och med rätt last. Motorutbildningen syftar inte bara till att vederbörande skall ta körkort. DeJ) inrymmer en hel del andra detaljer, SOIl1 underhållstjänst, körning i förband, transporttjänst, orientering m. m. samt dej inte minst viktiga: att kunna sköta ocl. ansvara försitt fordon. Målet för utbildningen är kort sagt att göra bilföraren ansvarig inte blott för sitt fordons förande, skötsel och vård utan även fÖl dess skydd mot insyn och eld. Motorföraren skall - så vitt det ankommer på honom och hans fordon - kunna inställa sig på rätt plats i rätt tid och med rätt last. Det är ju. han som i sista hand är ansvarig för att underhållstjänsten fungerar. En nackdel vid specialutbildningen har 12 En bild från Motorskolan. I bakgrunden löjtnant Snobohrn: och reging. Olofsson. varit den slitning som alltid uppstått om övningstiden mellan' olika specialskolor och kompanierna, då de som varit uttagna till denna utbildning samtidigt måst följ a kompaniets övningar. Denna nackdel har nu eliminerats genom omorganisation av utbildningen som kommer att ske vid ett särskilt specialkornpani, vilket som chef får löjtnant B.-A. Löwin som nyligen avslutat en kurs för motorofficerare. För utbildningen har motorofficeren till sitt förfogande haft regementsingenjoren Albin Olofsson, förmannen för serviceavdelningen och körlärarchef samt för utbildning av motorcykelordenanser fänrik Sune Fohlin och för utbildning av terrängbilförare löjtnant Löwin. Motorskolan en av de bästa i landet. Utbildningen sker : motorskolan som har fem personbilar, därav tre med dubbelkommando, samt tio lastbilar. För motorcyklarna finns det en särskild körgård som fått ett mycket fint betyg från högsta ort. För bilar har man ingen körgård men är i starkt behov aven sådan. Man har använt planen norr om lägerskogen, men den är tyvärr f. n. upptagen för fotboll, då idrottsplanen är under omläggning. Vidare behöver man en fast terrängbana. F. n. användes Öster- och Nordergravar. Undervisningslokalen är inrymd i en barack, som kort och gott kallas motorskolan, och det är en verkligt förnämlig inrättning, en av de bästa i Sverige, enligt vad inspektören för motortjänsten uppgett. Och ändå är denna lokal inte fullt färdig. Inredningen av denna lokal börjades hösten 1941, då direktör Holger Sundström, som då var inkallad, fick i uppdrag att ordna en lektionssal, vilket uppdrag han fullföljde på ett mycket förtjänstfullt sätt. Här skapades en möns- tersal som många förband på fastlandet sedan tagit efter. I denna lokal finns ett bilchassi med motylmotor som kan köras på stället. De elektriska och s ndra systemen är målade i olika färger så att eleven lätt kan följa verkan. En särskild finess är ett trafikspel för inlärande av vägtrafikstadgan. Här finns ett helt samhälle i miniatyr med dess olika trafikleder. Vidare finns i lokalen urskurna motorer till bilar och motorcyklar, där de olika detaljerna kunna studeras, likaså gengasaggregat. Utefter ena långväggen ha delar av ett fordon ordnats i grupper efter de olika systemen och vidare finns det massor av planscher på väggarna. Det som ännu fattas är reservdelar att fylla i de lådor som finnas för ändamålet samt en stor tavla med det 'elektriska systemet monterat. Och så en Iilmapparat, slutar' löjtnant Snöbohm, som tillägger att det finns massor med ypperlig undervisningsfilm för motortjänst. Längre tid behövs för vård av fordonen. En arbetstyngd man är också regementsingeniör Albin Olofsson som svarar för besiktningen, vården och skötseln av samtliga vagnar vid både fältförband och depå. Som en större manöver nyligen avverkats, skulle man kunna tro att han är en mäkta b~kymrad man. Men så är inte fallet. - Det är ju klart att fordonen bli särskilt ansträngda under en dylik manöver liksom vid in- och utryckningar med tillhörande omflyttningar, säger reging. Olofsson. Men efter senaste manövern ha fordonen sett förvånansvärt bra ut. Det har inte varit några svårare sönderkör- Fanjunkare H. Christiansson fmm,tör sitt register,
.. l ri ningar, vilket vittnar om befälets förrtåelse och att bilförarna varit rädda om och skött materielen väl, och det är alldeles som det skall vara. Man skulle emellertid önska att truppen hade lite längre tid på sig att se efter fordonen innan de lämnades in till förrådet. Det tarvar ju alltid tid att snygga upp fordonen och ordna en del mindre fel som uppstått och lätt kunna klaras' av. Efter senaste manövern hade vederbörande en enda dag på sig att ordna denna sak! För reparationer finns en serviceverkstad som drives i I 18:s egen regi, en större verkstad som numera övertagits av TvG samt två ambulerande verkstäder, de sistnämnda väl utrustade med svarv och svetsningsaggregat. I 18 hade endast två bilar 1932. Det kan synas egendomligt, men det är faktiskt sant att I 18 endast hade två bilar år 1932. Den som står för denna uppgift är fanjunkare H. Christiansson, uppbördsman och under tygofficeren ledare för registreringsavdelningen. Han har varit med och följt den storartade utvecklingen fram till den nutida imponerande bilparken. Som furir blev han år 1932 beordrad att genomgå en kurs för motorunderofficerare, och hemkommen från kursen fick han ta hand om den första lastbilen som kåren tidigare fått, en Tidaholmare, samt tre sidovagnsmotorcyklar av märket Husqvarna och tre NV-solomaskiner. Regementet hade ännu en bil, en Scania Vabis, men den hade tilldelats chefen som samtidigt var militärbefälhavare. Ar 1935 blev det tillökning i den lilla familjen. Då fick man tre lastbilar, varav två truppbilar och en som ersatte den tidigare erhållna, vilken körde för intendenturen, samt en personbil, en Ford junior. 1936 på våren fick man en V8. I september beordrades fanjunkare Christiansson, som under åren 1933-35 tjänstgjort vid skolkompaniet. tillbaka till motortjänsten, då motoriseringen av regementet då började ta mera konkret form. Vid slutet av år 1938 hade fordonsparken utökats till 15 lastbilar, fem Husqvarna solom..skiner, fem BSA-solomaskiner, tre DKW-solomaskiner samt de motorcyklar som man tidigare, fått. På våren 1939 fick man ytterligare: 12 lastbilar. Strax före krigsutbrottet fick man inte mindre än ytterligare 54 lastbilar på en gång. Sedan utökades bilparken till en början genom rekvisition av civila bilar. Dessa befunnos emellertid vara mycket bristfälliga och då inköptes nya fordon för att fylla behovet. . Ett oerhört arbete att hålla reda på alla fordonen. I nuvarande stund är I 18 sålunda välförsett med fordon och det säger sig självt att det måste vara ett oerhört arbete att hålla ordning på alla dessa fordon. Till en början lade man upp rullor för varje förband, men då dessa snabbt växlade hann man inte med att lägga upp nya rullor, och då kom fanjunkare Christiansson på ett genialt sätt att lösa problemet genom att lägga upp dubbla kort för varje motorfordon efter ett sy- INRAMNINGAR GRAMMOFONSKIVOR bäst hos ::s%~~ " \ \ I I 'I I/! / ~»> -tu i vårsolens == ~------- _ glans •.. (( Tag med / . II I \ \~ ~~p~~a~n~N Motorskolans förnämliga trafikspel. NILS GUTENWIK & ce, S:t Hansgatan 30. stem som han tidigare använt för cykelregistreringen. Dessa kort är ordnade dels nummervis och dels förbandsvis och på varje kort finns antecknat allt vad man behöver veta om dessa fordon, placering, utrustning, genomgångna reparationer m. m. Detta kortsystem skötes av ett kvinnligt skrivbiträde som har fullt arbete med detta hela dagen för att hinna med att hålla samtliga kort il. jour. Att det är ett både fint och praktiskt system framgår därav att när tygförvaltningen vid en inspektion fick kännedom om det, rekommenderade den det till förbanden på fastlandet, och flera av dessa ha sedan studerat det på ort och ställe för att lägga upp ett liknande. Men det finns flera kortsystem som fanjunkare Christiansson har till sin hjälp för att hålla reda på de många fordonen. I ett av dessa kan han snabbt få reda på hur många bilar av samma typ och storlek som förbandet har o. s. v. Det har varit ett oerhört arbete att ordna de olika detaljerna, men nu har man glädjen se att det hela fungerar enkelt, snabbt och effektivt. Snabbt och effektivt, det är ju alldeles som det skall vara vid ett motoriserat förband, och regementet är att gratulera för sin i olika avseenden mönstergilla anläggning för motortjänsten. Vi ha allt fotografiskt i stor sortering. HOLMERT - Adelsgatan 32. - SPECIALAFFÄR I FOTO. .13
Page 2 and 3: dlllu .(jO-tlandJ~inlantemlet måst
Page 4 and 5: KO,RUM När 1941 års klass slutat
Page 6 and 7: tYversteia,tnant N-iisSöderberg~ N
Page 8 and 9: Vid armens stamskolor har under vin
Page 10 and 11: tydligt svårare att fullfölja, d
Page 14 and 15: o c 1941 ARS KLASS HAR TRIVTS BRA P
Page 16 and 17: Inom den svenska forsvarsmakten ar
Page 18 and 19: Vågrätt: Lodrätt: 1. Inne för f
Page 20: Det verkligt moderna .)ian·ot Tons

Gotlandsinfanteristen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?