Gotlandsinfanteristen

dlllu 

.(jO-tlandJ~inlantemlet 

måste under 1943 varje 

månad läsa 

Gotlandsinfanteristen! 

{jO-llandiinlnnleriilenJ LÄSARE GYNNA ALLTID VÅRA ANNONSORER 

Prenumerationspris: Helår 4: 75 

(för medlemmar i Kamratföreningen kr. 3:- vid prenumeration genom resp. kretsstyrelser.) 

Halvår \ 2: 50 Kvartal 1:50 

Prenumeration kan verkställas hos depåassistenten, hos kompaniassistenterna, hos Kamratföre- 

ningens kretsstyrelser eller pr postgiro 189897. 

Lösnummer 50 

.. 

o r e

ot on s~ 

manteristen 

ORGAN FöR GOTLANDSINFANTERISTERNAS KAMRATFöRENING. UTGIVEN AV I 18:s BILDNINGSRAD. 

Redaktionskommittens ordf.: major Nils Wadner. 

Ansvarig 'Utgivare: kapten Sven Hedengren 

Redaktör: regementspastor Erik Beijer 

Red.-sekr.: vpl K. G. Anderson. 

Ekonomichef: depåassistenten Nils Hellström 

Annonsackvisitör: vpl korpral Arne Hansson 

Redaktionslokalerna gemensamma med depåassistentens. 

Prenumerationspris: helår kr. 4: 75 (för medlemmar i 

Kamratföreningen 3: - kr. vid prenumeration genom 

resp. kretsstyrelser), halvår kr. 2: 50, kvartal kr. 1: 50, 

lösnummer 50 öre. 

Annonspriser: helsida kr. 100:-, halvsida kr. 50:-, 

kvartssida kr. 25:-, tiondelssida kr. 10:-, tjugondeIssida 

kr. 5: -. Tidningen utkommer en gång i månaden. 

REGEMENTSCHEFEN ÖVERSTE GUNNAR BERGGREN) 

som vid en vacker högtidlighet på Visborgsslätt lördagen den 17 april meddelade krigsmannaerinran 

till de nyinryckta av 1942 års klass och därvid önskade dem välkomna 

till ett års tjänst vid regementet. Efter Regementschefens tal följde korum under ledning 

av Biskop Torsten Ysander. 

Ett utförligt referat av högtidligheten inflyter i majnumret.

KO,RUM 

När 1941 års klass slutat soldat- 

skolan och som beredskapsförband 

gick i fält höll Regpastorn följande 

korum. 

På det stora romerska världsväldets 

landsvägar vandrade en liten 

man. Han var missionär. Utsänd 

av Herren för att förkunna 

för människor om Guds godhet. 

Det var en gärning, som helt 

krävde sin man. En vekling och 

stugsittare dög inte. Så var också 

den lille mannen, som vandrade 

vägen fram, en hjälte. En av de 

största i historien. Han hette Paulus. 

Understundom fick lian stanna i 

vägkanten. Vägen fylldes av folk. 

Det var någon av det romerska rikets 

legioner, dess arrnefördelningar, 

som marscherade förbi. Rustningar 

och vapen blixtrade i solljuset, 

vapnen rasslade, remtyget 

knarrade. Det var stolta och tappra 

soldater, brynta och härdade av 

många krigståg. Och kanske de 

med förakt blickade ner på den lille 

mannen i vägkanten. Han var 

inte bara civilist. Han tillhörde 

också ett erövrat och slaget folk. 

Men i själ och hjärta kände han 

sig nog befryndad med soldaterna. 

Under hans slitna mantel klappade 

en hjältes hjärta. Det fordrades 

mod och tapperhet att vara 

kristen i en tid, då martyriet var 

en blodig verklighet. Så kände sig 

också de första kristna som stridsmän 

i kampen mot ondskans och 

hedendomens makter. Och till en 

av sina vänner skriver Paulus ett 

maningsord, som jag ville Ni skulle 

ta med Eder som minnesord, 

när Ni nu för sista gången stå 

uppställda till korum på Visborgs 

slätt. Det ordet lyder: Kämpa 

trons goda kamp såsom en Jesu 

Kristi struismom: 

En stridsman. En soldat. - 

Till den myndige och frie mannens 

rättigheter har i alla tider räknats 

rätten att få bära vapen till försvar 

för sig, de sina, sitt land. Det 

tillhör den manliga livsstilen att 

Vara soldat. 

Ni som står här uppställda äro 

soldater. Ni har genomgått sol- 

4 

datskolan. Det har varit en hård 

skola, men livet är hårt och endast 

den, som är väl tränad är beredd 

och kan möta dess slag. Väl vet 

jag, att de allra flesta av Er med 

alla hjärterötterna äro fastvuxna 

i det civila livet och längtar dit - 

men tiden är sådan, att vi måste 

vara på vår vakt och ständigt be- 

'redda att gripa till vapen. Men 

den som är väl övad och kan sin 

sak, han behöver inte frukta och 

med stolthet kan han säga sig 

själv, att han i farans stund är 

beredd och kompetent att göra något 

för sitt land, för dess frihet 

och framtid. 

Kamrater! Vissheten därom 

skulle skänka Eder stolthet och 

självförtroende. Ty det skall Ni 

alla veta - namnet soldat är en 

hederstitel. Det talas i dessa tider 

mycket om att vi leva i ett demokratiskt 

samhälle och att vi ha demokratiska 

rättigheter att vårda 

och värna. Ni har kanske inte 

tänkt, så mycket på vad det innebär 

- ordet är mångtydigt som 

alla slagord. Men en sak är viss: 

Till demokratien hör, att vi alla 

ha ansvar för det land, som är 

vårt - som våra fäder kämpat 

och arbetat för - som vi en gång 

skall lämna i arv åt våra barn. 

Den formen av demokrati kände 

redan våra nordiska förfäder. På 

tinget skipade de rätt och stiftade 

sina lagar. Men när vårdkasarna 

tändes på bergen och budkaveln 

gick från gård till gård, då tog 

man svärd och sköld från väggen 

och drog ut för att möta fienden. 

Så har genom vår långa historia 

- Kamrater! Ni: skall minnas att 

Sverige tillhör världens äldsta fria 

nationer - städse den svenska 

mannen värnat sitt land. Han har 

varit bonde, han har varit hantverkare, 

han har varit en tankens 

arbetare - men han har i nödens 

stund också varit soldat. Det har 

Har Ni svårt för att få 

håret att ligga? 

Låt oss utföra en 

gelfinie- 

BEHANDLING 

och Ni blir fullt belåten. 

B. HEDSTROMS Frisersalong. 

Södertorg 25. 

varIt- och ar alltfort - en hederstitel. 

Men vi skulle också säga varandra 

i denna stund, då soldatskolan 

är slut, att en bra soldat blir man 

bara) då man är en bra människa. 

Den som är rutten eller murken 

invärtes, står aldrig rycken, då 

stormen går fram över hans liv. 

Och vi skall vara på det klara 

med att de farligaste fienderna 

kanske komma inifrån. Lömskt 

smyga de sig över oss i vår dagliga 

gärning. De yttre fienderna 

kunna vi se, dem kunna vi möta 

med våra vapen, men de inre fienderna 

smyga sig på oss och undergräva 

sakta men säkert vår motståndskraft. 

Där är missnöjet, 

viljan att i tid och otid klaga och 

kverulera. Det har berättats om 

svensk trupp i Finland, att den i 

strid var väl så tapper som andra 

nationers soldater, men då inget 

hände eller det tog emot, då var 

svensken nära att kasta yxan i 

sjön, att strunta i alltihop. Den 

inställningen är en farlig fiende. 

Där är avundsjukan, den Kungl. 

svenska avundsjukan, som förbittrar 

vårt samliv så. Där är nonchalansen. 

Där är slöheten. Där är 

nöjes- och njutningslystnaden - 

det är inget fel att en människa 

roar sig, men det bör ske med måtta 

och stil; det är skrämmande att 

läsa vår nöjesstatistik, när vi tänka 

på andra folk, som kämpa för 

sina liv. När dansorkestrarna spela 

upp på lyxrestauranger och buskrogar 

i vårt land, krypa andra 

länders människor ned i skyddsrummen. 

Klingar inte musiken 

falsk under sådana omständigheter? 

Där är fylleriet, också det visar 

skrämmande siffror, när andra 

folk spänna sin moraliska 

motståndskraft till det yttersta. 

Där är lösaktigheten, som tär på 

aktningen för kvinnan och den äktenskapliga 

troheten, som dock är 

ett folks själva livsnerv. Så kunde 

vi fortsätta. Det är hela bandet 

av inre fiender - och deha kanske 

en bundsförvant i oss och i 

vårt sätt att leva. En soldat, som 

genom sitt levnadssätt \ lämnar 

dem understöd, har svikit sitt 

land - också om han ej menade 

det. Så allvarlig är saken. Alltså, 

Kamrat, vill Du vara en bra soldat, 

skall Du vara en bra människa. 

Du skall kämpa mot frestelsernas 

fiender. Och starkast i den 

kampen blir Du, om Du ställer 

Dig under Kristi befäl, om Du förjsöker 

leva som han, efter hans or-

Vid en enkel högtidlighet i början av 

april överlämnade regementschefen överste 

G. Berggren Vasamedaljen till löjtnanten 

i armen, fanjunkaren vid Gotlands 

infanteriregementes reserv K. N. Norman, 

f. n. tjänstgörande vid regementets 

personaldetalj . 

Det är en lång och trogen tjänst vid regementet 

som därmed fått sin belöning. 

Löjtnant Norman som är född 20/10 1885 

kom nämligen i tjänst vid regementet 7/1 

1903 som volontär och erhöll sin första 

militära utbildning vid 1. komp, vars chef 

var dåvarande kapten Gyllencreutz. Vid 

den tiden voro de enda byggnaderna på 

Slätten de båda stora barackerna och lägerhyddan, 

men då dessa' disponerades 

av värnpliktiga finge volontärerna ligga 

i tält som placerats i skogen mellan gamla 

markententeriet och tvättinrättningen. 

Hösten 1903 började han korpralsskolan 

som avslöts året därpå och följande år 

genomgicks underofficersskolan, varefter 

följde trupptjänst. 1905 kom befordringen 

till distinktionskorpral. Under åren 1906- 

14 tjänstgjorde han på trupp och utbildade 

därvid huvudsakligen gotländska 

värnpliktiga. Ar 1911 tjänstgjorde han 

även som instruktör vid militärutbildnin- 

der. Det var det jag ville säga Dig 

som avskedsord, till den manliga 

livsstilen hör att kämpa trons goda 

kamp som en Jesu Kristi stridsman. 

När svenskarna under Sten Sture 

den äldre hade besegrat danskarna 

i slaget vid Brunkeberg, 

ett av de betydelsefullaste i vår historia, 

reste de som minne av segern 

vårt första nationalmenument. 

Det står i Stockholms 'Storkyrka. 

Det är "den underbara bilden 

av S:t "Göran och draken. 

Stolt lyfter riddaren sitt blanka 

svärd mot odjuret, symbolen för 

alla ondskans makter. Att vara 

soldat är att vara en riddare utan 

fruktan och tadel, som svingar sitt 

vapen mot alla ondskans makter. 

Det är att kämpa den goda kampen. 

Gud give oss kraften att bli 

rätta soldater. 

Amen. 

(jJet är lJM o 

HUSHALLNING 

aH köpa 

KVALITETSVAROR! 

- cr!lilllnadens -I 

I Portrå U 

Löjtnant K. N. Norman. 

gen på läroverket i Visby. 1914kommenderades 

han till Karlsborg för att tjänstgöra 

som underbefäl på officersaspirantskolan. 

Vid mobiliseringen på hökten samma år 

kom han tillbaka till Fårosund och krigsplacerades 

på 13. komp i Fårösund. Han 

låg där till sommaren 1915, då han blev 

biträdande lärare vid en landstormsofficerskurs. 

När den tyska kryssaren Albatross 

detta år sattes på grund vid Östergarn 

efter en strid med ryska örlogsfartyg 

var han en av de ferntio man' som 

tog hand om besättningen på detta fartyg 

och var vaktchef för de f3rsta tyskar 

som fördes i land. Sedan kom han tillbaka 

till Karlsborg. Hemkornmen vid 

julen 1915 befordrades han till sergeant. 

Under de första månaderna 1!1l6var han 

lärare på korpralsskolan och kommenderades 

på våren till Gasackumulator i 

Stockholm för att genomgå en strålkastarkurs. 

Vid hemkomsten blev han 

signalunderofficer, vilken befattning 

han innehade under tre år. 1919 

blev han plutonchef på major ~ijkmarks 

Om Ni skall sätta bo eller 

komplettera Edert husgeråd ha 

vi just det Ni önskar Eder 

praktiska och moderna kvali- 

kompani -och fick följa med detta på en 

två månaders kommendering till Rosersberg, 

där kompaniet stod till förfogande 

för befälsutbildningen. Aren 1919-21 

var han köksföreståndare i Tingstäde och 

sistnämnda år kommenderades han på en 

köksföreståndarkurs i Eksjö. På hösten 

kom han tillbaka till Tingstäde som köksföreståndare, 

vilken befattning han innehade 

till år 1923. 1924 befordrades han 

till fanjunkare och samma år fick han 

överta köksföreståndarebefattningen på 

Visborgs slätt. Han tjänstgjorde i denna 

befattning tills han på egen begäran 

överfördes på övergångsstat fr. o. m. 1/1 

1928. Han erhöll då befattning som expeditionsunderofficer 

vid avd I vid A 7, 

vilken befattning han uppehöll till 1/2 

1941,då han blev biträde vid personaldetaljen 

vid A 7. 31/12 1942 erhöll han en 

liknande befattning vid I 18 och denna befattning 

innehar han alltjämt. Löjtnant 

Norman har gjort sig känd som en\.mycket 

dugande expeditionsunderofficerr Han 

erhöll Svärdstecknet 1930, blev, löjtnant 

i armen 1935 och i år fick han som sagt 

Vasamedaljen i guld, femte storleken. 

Hans stora intresse har varit och är alltjämt 

skytte. Redan 1908 blev han materialförvaltare 

Visborgs skytteförening 

och blev senare kassör, vilken befattning 

han innehade till 1927. 1927 blev han 

suppleant i Gotlands skytteförbunds styrelse 

och ett par år senare styrelseledamot 

i förbundet. Det är en synnerligen 

aktningsvärd samling medaljer och andra 

priser som han under dessa många år erövrat 

på skjutbanorna, bara guld- och 

silvermedaljerna uppgå till ett 50-tal - 

i .såväl skol- som fältskjutning. Sålunda 

har han bl. a. riksmedaljen, mästerskaps- 

-medaljen, skolskjutningsmedaljen, fältskyttemedaljen 

samt Visborgs .skytteförenings 

skolskjutningsmedalj i guld. I inte 

mindre än 16 år har han varit med i slutstriden 

om mästerskapet i skolskjutning 

och tagit mästerskapet två år. Därjämte- 

har han varit med i Visborgs segerrika 

lag under alla dessa år och haft 

nöjet att tillsammans med sina kamrater 

i föreningen erövra alla de stora vandringspris 

som finns att .tävla om i skytte 

på Gotland. Och ännu är han alltjämt 

med i leken, fast synskärpan är ,ju helt 

naturligt inte densamma som förr. 

tetsvaror till låga priser. S:a Kyrkogatan 4. Tel. 728.

tYversteia,tnant N-iisSöderberg~ 

Några drag 

II. 

N:r 27 Gotlands nationalbeväring. 

Det nya förbandet; som fick nr 27 

bland infanteriregementena, var organiserat 

på ett för den svenska armen 

helt och hållet nytt sätt .. Övriga 

förband bestodo av yrkessoldater, 

indelta eller värvade. De fem 

årsklasser värnpliktiga, som 1812 

års beväringslag ställde till förfogande 

betraktades som ersättningsoch 

reservmanskap. Nationalbeväririgen 

uppsattes helt och hållet 

(utom officerarna vid lantbeväringen) 

av värnpliktiga. Tjänstetiden 

var betydligt längre än efter nu gällande 

värnpliktslag och omfattade 

även de yngre och äldre årsklasser 

ur vilka hemvärnet numera huvudsakligen 

rekryteras. 

Den Cederströmska organisationen 

var en lämplig krigs- och beredskapsorganisation 

med olika slag 

av infanteri i skilda kompanier. När 

ofredstiden var slut, befanns den 

mindre lämplig; det tillgängliga antalet 

officerare var för litet för de 

många kompanierna, personal ur 

samma socknar hänfördes till olika 

kompanier och kompaniområdena 

blevo för stora, vilket var olämpligt 

ur -övnings- och redovisningssynpunkt. 

För den skull uppgjorde militärbefälhavaren, 

Amiral Aschling 

ett förslag till ny organisation, som 

fastställdes 1815. 

Enligt detta indelades landsbyg- 

6 

AKTIEBOLAGET 

B. S. S J U N E S S E N- 

TEL. 6100 

___~'l.äxeL 

Strumpor 

T r i k å 

LINKOPING 

EN 

ur regementetshist o r Ia 

• 

Stadsmajor Göran Fåh1"Cl:!us, 

efter en olje'Ynålning f7-ån 1838_ 

dens beväring i tre bataljoner, Södra, 

Mellersta och Norra, med tillsammans 

21 kompanier. Varje kompani 

kom då att innehålla jägare, 

infanterister och pikenerare och rekryterades 

inom -ett kompaniområde 

bestående aven eller flera angränsande 

socknar. Visby stads beväring 

bibehölls i oförändrat skick. 

Chefen för Visby jägarkompani 

fick såsom "stadsmajor" bataljonschefs 

befäl över stadens infanterioch 

positionsartilleriförband. 

Manskapet rullfördes vid vederbörligt 

kompani och där förrättades 

årliga mönstringar. Gevär och 

patronväskor förvarades i hemmen, 

GROS 

TEl. 6101 

_vöxel _ 

Kem. tekniska 

Korta varor 

men ingen fick lämna Gotland utan 

att inlämna kronopersedlarna till 

kompanibefälet. Efter uppvisande 

av intyg härom erhölls pass från 

landskansliet. 

Pikenerarkompaniet i Visby indrogs 

1821, då den dåvarande chefen 

avled, och manskapet redovisades 

först vid positionsartilleriet 

och senare vid infanterikompaniet. 

Piken som vapen fanns kvar vid 

nationalbeväringen till 1867, då de 

äldsta årsklasserna beväpnades med 

gevär och benämndes reserv. Reservens 

gevär skulle emellertid förvaras 

i förråd, och därför var det 

många som frivilligt kvarstodo som 

infanterister för att inte mista sitt 

kära gevär. 

1815 års organisation kom i huvudsak 

att gälla till 1861. Visby 

borgerskap hade då avsagt sig rätten 

att välja sina egna officerare, 

och stadsbeväringen kunde sammansmältas 

med den övriga delen 

av nationalbeväringen. I samband 

härmed delades ett par av de större 

kompanierna, så att antalet blev 

30. Gotlands nationalbeväring under 

Militärbefälhavaren som chef indelades 

därefter i fyra bataljoner I. 

Södra, II. Mellersta, III. Visby och 

IV. Norra samt Gotlands nationalbevärings 

artillerikår. I denna upptogs 

också den stamtrupp artillerister 

som funnits på Gotland sedan 

1808, och som senast redovisats 

vid Svea artilleriregemente. 

Militärbefälhavare på Gotland 

var landshövd ingen ända till år 1873 

då den dåvarande militärbefälhavaren, 

generalmajor H. Gyllenram 

med bibehållande av landshövdingeposten 

fick avsked från sin militära 

befattning. Som förste innehavare 

av den nyinrättade militärbefälhavareposten 

utnämndes den från del- 

-ta-gand-et -i .krtger -mellan--Nordamerikas 

Nord- och Sydstater kände 

Översten, sedermera Generalmajeren 

E. von Vegesack .. 

Den avlöning, som enligt 1812 

års stat tillerkändes officerarna, 

var mycket knapp, en kompanichef 

erhöll 150 riksdaler om året. Det 

är givet att detta icke var ägnat 

att stimulera till anställning vid

nationalbeväringen. Några ökade 

anslag från riksdagen vore icke att 

räkna med. Amiral Aschling beslöt 

söka andra vägar och sammankallade 

i början av februari 1813 repre~ 

sentanter för landsbygden till möte 

vid tingsplatserna, och dessa lovade 

att manskapet skulle avstå 

från sin avlöning under övningsdagarna, 

något som ju vittnar gott 

om gotlänningarnas stora intresse 

för sin nya militärorganisation. 

Genom denna besparing och den 

förut nämnda omorganisationen 

kunde officerslönerna för landsbeväringen 

avsevärt höjas (med stadsbeväringen 

hade sådan överenskommelse 

icke gjorts). Den nya 

staten, som fastställdes 1815, upptog 

följande beställningar. 

Gotländska. pikenerare (efter en pennteckning). 

Militärbefälhavaren 800 riksdaler. 

1 Bataljons Chef 600 riksdaler. 

1 d:o 500 riksdaler. 

1 d:o 400 riksdaler. 

1 Stabs Adjutant 200 riksdaler. 

3 Bat:s Chefs dito 150 riksdaler. 

2 Subaltern Officerare vid Positions- 

Artilleriet il 100 riksdaler. 

Wiisby infanteri och Jägare: 

2 Kapitener il 150 riksdaler. 

5 Subaltern Officerare il 100 riksdaler. 

Landets Beväring: 

21 Kapitener il 300 riksdaler. 

21 Löjtnanter il 150 riksdaler. 

21 Fänrikar il 120 riksdaler. 

För Landets och Stadens Beväring: 

26 Underofficerare il 50 riksdaler. 

49 Dito il 33,16 riksdaler. 

52 Constaplar och Korporaler a 16 

riksdaler. 

104 Dito il 12 riksdaler. 

45 Spel a 6 riksdaler. 

l Piquener Kapiten 66,32 riksdaler. 

Asfalttjära, Trätjära, 

J-ulUJårdJJ (].-äUjhandel 

Telefoner: 401. 1446. 

Aven om någon förbättring härigenom 

inträdde var avlöningen icke 

stor ens efter dåtida förhållanden. 

Dessutom hade officerarna en 

mycket osäker ställning i det att 

avlöningen utgick som arvode, och 

de hade endast fullmakt på sin 

grad i armen. I5e ägde ej medlem- 

skap i armens pensionskassa .. Förhållandena 

förbättrades efter hand 

till dess att enhetliga löneförmå- 

ner fastställdes för hela armen. 

Medlemskap i pensionskassan erhöll 

nationalbeväringens officerare 

år 1833, då även arvodena förvandlades 

till löner. 1864 erhölls . även 

inträde i armens änke- och pupill- 

kassa. 

Xylamon träimpregnerings- 

medel m. fl. Grundisolerings- 

medel. Papp alla sorter m.m. 

_ _ __ 0_ 

Forts.

Vid armens stamskolor har under vin- 

terhalvåret pågått undervisning i allmän- 

bildande ämnen, nämligen under tiden 

1/10 1942-31/3 1943, under ledning av ci- 

vila lärare för de volontärer som anställ- 

des i höstas, medan den militära utbild- 

ningen för dessa fått inta en ganska blyg- 

sam plats. 

- Det är första gången detta system 

provats - tidigare bedrevs undervisningen 

jämsides i de militära och allmänbildande 

ämnena - omtalar chefen för skolkomp 

vid I 18 kapten K a r l G u s t a f 

A r w e s o n. De erfarenheter som vunnits 

angående denna nya skolform äro 

såvitt jag kunnat finna mycket gynnsamma. 

Från vissa håll före undervisningens 

början uttalade farhågor att den 

myckna teoriundervisningen under civila 

lärare skulle medföra svårigheter att uppfostra 

eleverna till soldater ha inte bestyrkts. 

De civila lärarna ha varit synnerligen 

intresserade av sin uppgift och 

nedlagt ett mycket förtjänstfullt och av 

resultatet att döma även framgångsrikt 

arbete. Även eleverna ha utan undantag 

varit mycket intresserade och strävat att 

väl tillgodogöra sig utbildningen. Många 

synas ha gjort betydande framsteg. Att 

viljan att lära och inhämta kunskaper 

och färdigheter verkligen förefinnas bevisas 

av att många av eleverna anmält 

sig till fortsatta studier pr korrespondens. 

Volontärerna ha under vinterhalvåret 

genomgått klass 1, där undervisningen 

huvudsakligen ägnats allmänbildande ämnen 

28 timmar i veckan. För att ge volontärerna 

en allmän krigsmannafostran 

har utbildning ägt rum i gymnastik en 

timme i veckan, varjämte tre timmar i 

veckan disponerats för förberedande 

skjututbildning m. m. Utbildningen har 

bedrivits på en "normallinje" och en 

"högre linje". Till normallinjen ha beordrats 

de elever som endast haft vanlig 

folkskolekompetens, till den högre linjen 

8 

VOLONTÄR 'lÄSER PÅ STUDENTEXAMEN 

Gynnsamma erfarenheter av folkhögskolebildningen vid I 18 

de som därutöver haft vissa kvalifikationer 

såsom folkhögskola, realexamen o. s. 

v. Den högre linjen har varit gemensam 

för I 18 och A 7 och räknat 7 volontärer 

från I 18 och 9 från A 7. I normallinjen 

som organiserats truppförbandsvis ha 

från I 18 deltagit 15 elever. Båda utbildningslinjerna 

ha getts karaktären av folkhögskola 

och syftat till att bibringa eleverna 

en undervisning som avses motsvara 

klass 3 i femåriga realskolan. 

Det sammanlagda antalet timmar för 

undervisningen i allmänbildande ämnen 

uppgår till omkr. -950. Med hänsyn till 

att det under vinterhalvåret, före rekrytskolans 

början, varit möjligt att inrymma 

endast 672 timmar, återstå alltså omkring 

300 timmar att förläggas till tiden efter 

klass 1. Dessa timmar skola fördelas på 

korpralsskolan och furirskolan, vilket 

med en jämn fördelning blir omkr. 5 

timmar i veckan. Som jämförelse kan 

nämnas att den tidigare undervisningsplanen 

för bibringande av det som minimum 

ansedda kunskapsstoffet i allmänbildande 

ämnen upptog 538 timmar, fördelade 

med 170 timmar i volontärsoldatskolan 

.samt med 184 timmar i vardera 

korprals- och furirskolan. 

Bland de ämnen som undervisats i 

frarnhålle~ kapten Arweson särskilt människokunskap, 

som syftat till att ge eleverna 

en orientering om det mänskliga 

själslivets yttringar och på grundval härav 

meddela dem vissa: psykologiska och 

pedagogiska synpunkter vid handhavandet 

av trupp, samt människokroppens fysiologi, 

som haft till ändamål att ge eleverna 

kännedom om kroppens byggnad 

och funktion, hälsa och sjukdom. På den 

högre linjen har även undervisning i engelska 

ägt rum under fem veckotimmar. 

Lärare ha varit fil. kand. Sture Hesselsten, 

Slite, och folkskollärare I. Berg, 

Torne, vilka varit heltidsanställda, varjämte 

lektor C. A. Cantell handhaft undervisningen 

i människokroppens fysiologi. 

Undervisningen i engelska leddes före 

jul av läroverksadjunkt S. Hemström och 

på nyåret av fil. mag. H. Holmström. 

- Vad anser kapten om fördelarna med 

denna undervisningsplan? 

- Genom den tidigare undervisningsplanen 

fick man den olägenheten att de 

fast anställda militärt sett voro alltför 

omogna då de redan efter 18 mån. egen 

utbildning måste tas i anspråk som instruktörer 

under en första tjänstgöringsperiod 

på trupp. Vidare måste underbefälsutbildningen 

avbrytas på ett stadium 

då kunskaper och färdighet ännu inte 

hunnit i erforderlig grad befästas, vilket i 

sin tur medförde att under den följande 

skolperioden mycken tid rnåste anslås åt 

repetition. Dessutom kunde man inte 

undgå att både den militära utbildningen 

och allmänbildningenblevo lidande 

då de måste bedrivas jämsides. 

För att inte volontärerna när de nu 

börjat volontärrekrytskolan skola tappa 

kontakten med studierna ha vid Herrnods 

korrespondensinstitut utformats planer 

för att bereda tillfälle för stamskolornas 

elever att frivilligt fortsätta sina studier. 

Till en sådan fortbildningskurs pr korrespondens 

syftande till studentexamen har 

anmält sig en av årets volontärer, medan 

15 anmält sig till en kurs. som syftar till 

realexamen. Även ett antal elever i korpralsskolan 

har anmält sig till denna kurs. 

Dessa studier måste självfallet ske på fritid, 

men för att under första halvåret 

hjälpa eleverna med studierna kommer 

tack vare regementschefens välvilliga inställning 

och stora tillmötesgående väl 

kvalificerad lärarkraft att ställas till deras 

förfogaride, slutar kapten Arweson, ' 

Det är ju självklart att ett större kunskapsunderlag 

underlättar ett inhämtande 

av, den militära underfälsutbildningen, 

men det inte minst viktiga är de 

ökade' möjligheterna till civilanställning 

efter avgång ur militärtjänsten som härigenom 

erhållas. Det är ju endast ett begränsat 

antal som kunna få gå vidare på 

den militära banan, medan de övriga efter 

slutad kontraktstid få söka sig ut i det 

civila förvärvsarbetet, och där få de säkert 

besannat det gamla ~rdstävet om att 

kunskap är makt. 

o 

HJ. CARLSSONS EL. BYRA 

'Adelsgatan 37. VISBY Telefon 1400. 

Elektriska anläggning~r av alla slag, 

Armeleverantör.

.Det finns en sak som ryssar- 

na lära frukta mer än allt an- 

nat, och det är de finska natt- 

liga patrullfärderna inne de 

ryska linjerna. Omärkligt kom- 

ma de och omärkligt försvinna 

de, kvarlämnande nedstuckna 

vaktposter och förstörda korsur 

och medförande viktiga spanings- 

resultat. Kvar finns också skräc- 

ken för var nästa liknande raid 

skall slå till. 

Under den manöver som ägde rum 

någonstans på Gotland under fyra dagar 

i slutet av mars praktiserades patrullfärder 

i finsk stil med mycket utmärkt 

resultat aven patrull på ett 20-tal man 

från bataljonen Wadner. Organisatör av 

dessa patrullfärder var fänrik Fohlin och 

sergeant Stig Eskelund. Den senare har 

tjänstgjort 13 månader i Finland, både 

i vinterkriget och i det nu pågående kriget 

och därvid även varit vid Svirfronten 

och där varit med om otaliga patrullfärder. 

Patrullchef var fänrik Fohlin. 

Ännu en underofficer var med, nämligen 

fanjunkare C.-E. Nilsson, och de bildade 

en djärv och oförvägen trio, som nådde 

helt enkelt häpnadsväckande resultat 

med sitt manskap, huvudsakligen furirsoch 

korpralskoleelever. 

När de i pansarbilar gingo ut på sin 

första nattliga raid under denna manöver, 

visste de inte mer om "fienden" än dennes 

uppmarschväg från Visby. De följde 

denna och träffade helt överraskande 

En terrängbil i kamp med general Gyttja. 

på en postering. Posten blev emellertid 

lika överraskad som patrullen och hann 

inte slå larm innan han övermannades 

och färden kunde fortsättas. Snart hittades 

ett tält inne i skogen och när 

patrullen trängde in' i detta sedan vaktposten 

övermannats befanns det vara ett ' 

av kompanichefernas tält. Att denne blev 

överraskad är rätt lindrigt uttryckt, men 

han var inte sämre sportsman än att han 

I FIENDEN'S LINJER • 

En glad kriga1·trio: fr. h. fänrik Sune Fohhn, fanjunkare C. E. Nilsson och 

. sergeant Stig Eskelund. 

gratulerade patrull chefen till dennes lyckade 

kupp. Tältet undersöktes och man 

lyckades komma över fiendens anfallsplan 

för påföljande dag! 

Raiden fortsattes och i ett annat tält 

överrumplades ännu en kompanichef och 

lite längre bort lyckades man "spränga" 

stabstältet. Patrullen kom även över signalbestämmelserna 

och bataljonschefens 

telefonnummer .. Med hjälp aven telefonkatalog 

fick man reda på bataljons- 

CYKEL UTAN LICENS 

får man inte numera. Men har man fått 

licens, så gäller det att köpa god kvalitet, 

en cykel som varar länge. Köp därför en 

hos 

I I: 

chefens ungefärliga uppehållsort och sedan 

började ett energiskt letande för att 

försöka fullfölja den order som major 

Wadner givit patrull chefen, att ta fiendens 

bataljonschef till fånga. Det var åtskilliga 

hus som genomletades på natten, 

men någon bataljonschef hittade 

man inte. Det var emellertid ett hus som 

man inte kunde komma in i, då husets 

ägare nekade tillträde med motivering 

att man hade småbarn i huset. Att det 

var detta hus som var bataljonschefens 

högkvarter är dock inte otroligt, då det 

fanns en hel del militärbilar på gården 

och patrullchefen senare fick veta att han 

varit endast ett lO-tal meter från bataljonschefen. 

Men det är ju klart att 

han inte ville tvinga sig tillträde till civila, 

i all synnerhet som han redan nått 

ett så utomordentligt resultat. 

Att major Wadner hade stor nytta av 

de vunna resultaten säger sig självt liksom 

att han hade framgång under striderna 

påföljande dag. 

Nästa nattliga patrullfärd kom under 

övningens andra skede, men den föregicks 

aven rekognosceringstur i skymningen. 

Denna rekognoscering var be- 

Adelsgat. 35 W'IGSTRÖMS Visby 

9

tydligt svårare att fullfölja, då den måste 

anträdas i fullt dagsljus. Patrullen hade 

emellertid stor nytta av den' betäckta 

terrängen och lyckades ta sig fram ända 

till något lOO-tal meter från denrfient- 

Iiga linjen innan den stötte, på en postering. 

Denna infångades och i skymningen 

forcerades den fientliga linjen som 

befanns vara synnerligen starkt befäst 

och bl. a. skyddades av taggtrådshinder. 

Patrullen lyckades emellertid, - tack vare 

slapp bevakning - osedd ta sig igenom 

taggtrådshindret och fortsätta in i 

det fientliga lägret, där posteringarna 

oskadliggjordes genom avväpning. 

Patrullen delade sedan på sig, så att 

ena hälften bevakade en väg, där man 

f. ö'. överrumplade ett väl utbyggt ståvärn. 

Chefen för detta protesterade väldeliga 

mot överfallet, vilket enligt hans 

uppgift saknade alla förutsättningar, eftersom 

patrullen inte skulle ha kunnat 

ta sig fram till platsen, då vägen låg 

under artillerield. Precis som om en spaningspatrull 

söker 'sig tfram på vägar un- ' 

der fullt dagsljus! Den andra delen' av 

patrullen fortsatte sitt härjningståg och 

hade bl. a. turen att kornrna över en r2diobil, 

där man lad~ beslag på signalbestämmelserna, 

ett värdefullt, fynd, och 

vände sedan åter till den första delen 

av patrullen. som under tiden kommit 

strid. 

En pluton hade nämligen kommit cyklande 

på vägen och sergeant Eskelund 

som själv gått, och burit på den tunga 

kulsprutan hela vägen kunde inte neka 

sig nöjet att öppna eld. Hade d~t funnits 

någon stridsdomare närvarande, hade det 

inte varit mycket kvar av den cyklande 

plutonen, men nu fanns det ingen 

stridsdomare och det blev strid. Patrullen 

hade emellertid nått sitt resultat och 

drog sig skyndsamt tillbaka under uppehållande 

strid. Reträtten gick lyckligt. 

Två man blevo visserligen kvar, men, 

dessa lyckades undgå att falla i fiendens 

händer och togo sig senare på kvällen 

tillbaka till det egna lägret. 

Efter en senkommen middag som smakade 

särskilt bra efter alla strapatser vilade 

patrullen ut, medan patrullchefen 

gjorde en ~kiss av de fientliga linjerna 

och rapporterade de vunna resultaten. 

Vilan blev dock inte långvarig, och 

efter ett par timmar var patrullen redo 

för nya äventyr. Denna gång utrustad 

med saxar för att förstöra fiendeiIs taggtrådshinder. 

I skydd av mörkr'et tog sig 

'patrullen tillbaka till taggtrådshindret, 

men upptäcktes där aven postering. 

Patrullchefen inlät sig i samtal med posten, 

som skulle fråga .efter lösen men 

ha~e svårt att få en syl i vädret för allt 

pladder. Under tiden klippte fanjunkare 

10 

Militärbefälhavaren i samt!1l 

Stabsciieien. överste,löjthant 

med landshövding Nylander. 

Falk ser fundersam ut. 

/ , 

Militärb-efälhavaren orienteras av överste Berggren. 

Major Wadner och lQjtnant Söderberg.

Överste Berggren, övers

• 

~-------- -------------------------- 

o 

REGISTRERINGEN OCH MOTORSKOLAN MONSTER FOR MANGA FORBAND 

En imponerande bilpark har vuxit fram vid regementet på tio år 

- Rolig och intressant tjänst, men 

oerhört mycket att göra, är det svar 

som vi få när vi efter trägna uppvaktningar 

äntligen komma till tals 

med den strängt upptagne motorofficeren 

vid - 18, löjtnant Ulf Snöbohrn. 

och be honom berätta lite om 

hans verksamhetsområde, särskilt 

utbildningen av motorförare. Att det 

måste bedrivas ett omfattande arbete 

med utbildningsverksamheten är, 

inte att undra på då man måste skaffa' 

förare till 100-tals fordon. 

- Aven årsklass värnpliktiga är 

det f. n. 150 man som skola utbildas till 

bilförare, motorcykelordonanser, bilmekaniker, 

koktrosschefer m. m. Men även 

en stor del av stampersonalen skall ha 

utbildning i motortjänst. Alla volontärer 

skola ha grundläggande utbildning' för att 

ta körkort. Vid korprals- och furirskolorna 

skall utbildningen fullföljas så att 

underbefälet skall kunna tjänstgöra som 

motorunderofficerare och även för andra 

befälsbefattningar fordras tillräcklig motorkännedom. 

Officerare och underofficerare 

måste också ha en viss utbildning 

för att på rätt sätt kunna handha fordonen 

och leda förbanden, känna till fordonens 

konstruktion, verkningssätt och 

prestationsförmåga. Dessutom måste allt 

befäl ha en grundlig kännedom om fordonens 

vård och skötsel samt åtgärder 

för att spara materielen och måste därför 

varje år genomgå en kort repetition. 

Detta program har emellertid inte 

alltid kunnat fullföljas under nuvarands 

beredskapstider, då stampersonalen är 

spridd på olika fältförband. 

I rätt tid på rätt~plats och med 

rätt last. 

Motorutbildningen syftar inte bara till 

att vederbörande skall ta körkort. DeJ) 

inrymmer en hel del andra detaljer, SOIl1 

underhållstjänst, körning i förband, transporttjänst, 

orientering m. m. samt dej 

inte minst viktiga: att kunna sköta ocl. 

ansvara försitt fordon. Målet för utbildningen 

är kort sagt att göra bilföraren 

ansvarig inte blott för sitt fordons förande, 

skötsel och vård utan även fÖl 

dess skydd mot insyn och eld. Motorföraren 

skall - så vitt det ankommer på 

honom och hans fordon - kunna inställa 

sig på rätt plats i rätt tid och med 

rätt last. Det är ju. han som i sista hand 

är ansvarig för att underhållstjänsten 

fungerar. 

En nackdel vid specialutbildningen har 

12 

En bild från Motorskolan. I bakgrunden 

löjtnant Snobohrn: och reging. 

Olofsson. 

varit den slitning som alltid uppstått 

om övningstiden mellan' olika specialskolor 

och kompanierna, då de som varit 

uttagna till denna utbildning samtidigt 

måst följ a kompaniets övningar. Denna 

nackdel har nu eliminerats genom omorganisation 

av utbildningen som kommer 

att ske vid ett särskilt specialkornpani, 

vilket som chef får löjtnant B.-A. Löwin 

som nyligen avslutat en kurs för 

motorofficerare. 

För utbildningen har motorofficeren 

till sitt förfogande haft regementsingenjoren 

Albin Olofsson, förmannen för 

serviceavdelningen och körlärarchef samt 

för utbildning av motorcykelordenanser 

fänrik Sune Fohlin och för utbildning av 

terrängbilförare löjtnant Löwin. 

Motorskolan en av de bästa 

i landet. 

Utbildningen sker : motorskolan som 

har fem personbilar, därav tre med dubbelkommando, 

samt tio lastbilar. För motorcyklarna 

finns det en särskild körgård 

som fått ett mycket fint betyg från högsta 

ort. För bilar har man ingen körgård men 

är i starkt behov aven sådan. Man har 

använt planen norr om lägerskogen, men 

den är tyvärr f. n. upptagen för fotboll, 

då idrottsplanen är under omläggning. 

Vidare behöver man en fast terrängbana. 

F. n. användes Öster- och Nordergravar. 

Undervisningslokalen är inrymd i en 

barack, som kort och gott kallas motorskolan, 

och det är en verkligt förnämlig 

inrättning, en av de bästa i Sverige, enligt 

vad inspektören för motortjänsten 

uppgett. Och ändå är denna lokal inte 

fullt färdig. Inredningen av denna lokal 

börjades hösten 1941, då direktör Holger 

Sundström, som då var inkallad, fick i 

uppdrag att ordna en lektionssal, vilket 

uppdrag han fullföljde på ett mycket förtjänstfullt 

sätt. Här skapades en möns- 

tersal som många förband på fastlandet 

sedan tagit efter. 

I denna lokal finns ett bilchassi med 

motylmotor som kan köras på stället. De 

elektriska och s ndra systemen är målade 

i olika färger så att eleven lätt kan följa 

verkan. En särskild finess är ett trafikspel 

för inlärande av vägtrafikstadgan. 

Här finns ett helt samhälle i miniatyr 

med dess olika trafikleder. Vidare finns 

i lokalen urskurna motorer till bilar och 

motorcyklar, där de olika detaljerna 

kunna studeras, likaså gengasaggregat. 

Utefter ena långväggen ha delar av ett 

fordon ordnats i grupper efter de olika 

systemen och vidare finns det massor av 

planscher på väggarna. Det som ännu 

fattas är reservdelar att fylla i de lådor 

som finnas för ändamålet samt en stor 

tavla med det 'elektriska systemet monterat. 

Och så en Iilmapparat, slutar' löjtnant 

Snöbohm, som tillägger att det finns 

massor med ypperlig undervisningsfilm 

för motortjänst. 

Längre tid behövs för vård av 

fordonen. 

En arbetstyngd man är också regementsingeniör 

Albin Olofsson som svarar 

för besiktningen, vården och skötseln av 

samtliga vagnar vid både fältförband och 

depå. Som en större manöver nyligen 

avverkats, skulle man kunna tro att han 

är en mäkta b~kymrad man. Men så är 

inte fallet. 

- Det är ju klart att fordonen bli särskilt 

ansträngda under en dylik manöver 

liksom vid in- och utryckningar med 

tillhörande omflyttningar, säger reging. 

Olofsson. Men efter senaste manövern ha 

fordonen sett förvånansvärt bra ut. Det 

har inte varit några svårare sönderkör- 

Fanjunkare H. Christiansson fmm,tör 

sitt register,

.. l 

ri 

ningar, vilket vittnar om befälets förrtåelse 

och att bilförarna varit rädda om 

och skött materielen väl, och det är alldeles 

som det skall vara. Man skulle 

emellertid önska att truppen hade lite 

längre tid på sig att se efter fordonen 

innan de lämnades in till förrådet. Det 

tarvar ju alltid tid att snygga upp fordonen 

och ordna en del mindre fel som 

uppstått och lätt kunna klaras' av. Efter 

senaste manövern hade vederbörande en 

enda dag på sig att ordna denna sak! 

För reparationer finns en serviceverkstad 

som drives i I 18:s egen regi, en 

större verkstad som numera övertagits 

av TvG samt två ambulerande verkstäder, 

de sistnämnda väl utrustade med 

svarv och svetsningsaggregat. 

I 18 hade endast två bilar 1932. 

Det kan synas egendomligt, men det 

är faktiskt sant att I 18 endast hade två 

bilar år 1932. Den som står för denna 

uppgift är fanjunkare H. Christiansson, 

uppbördsman och under tygofficeren ledare 

för registreringsavdelningen. Han 

har varit med och följt den storartade 

utvecklingen fram till den nutida imponerande 

bilparken. Som furir blev han 

år 1932 beordrad att genomgå en kurs 

för motorunderofficerare, och hemkommen 

från kursen fick han ta hand om 

den första lastbilen som kåren tidigare 

fått, en Tidaholmare, samt tre sidovagnsmotorcyklar 

av märket Husqvarna och 

tre NV-solomaskiner. Regementet hade 

ännu en bil, en Scania Vabis, men den 

hade tilldelats chefen som samtidigt var 

militärbefälhavare. 

Ar 1935 blev det tillökning i den lilla 

familjen. Då fick man tre lastbilar, varav 

två truppbilar och en som ersatte 

den tidigare erhållna, vilken körde för 

intendenturen, samt en personbil, en 

Ford junior. 1936 på våren fick man en 

V8. I september beordrades fanjunkare 

Christiansson, som under åren 1933-35 

tjänstgjort vid skolkompaniet. tillbaka 

till motortjänsten, då motoriseringen av 

regementet då började ta mera konkret 

form. 

Vid slutet av år 1938 hade fordonsparken 

utökats till 15 lastbilar, fem Husqvarna 

solom..skiner, fem BSA-solomaskiner, 

tre DKW-solomaskiner samt de 

motorcyklar som man tidigare, fått. På 

våren 1939 fick man ytterligare: 12 lastbilar. 

Strax före krigsutbrottet fick man 

inte mindre än ytterligare 54 lastbilar 

på en gång. Sedan utökades bilparken till 

en början genom rekvisition av civila bilar. 

Dessa befunnos emellertid vara 

mycket bristfälliga och då inköptes nya 

fordon för att fylla behovet. . 

Ett oerhört arbete att hålla reda 

på alla fordonen. 

I nuvarande stund är I 18 sålunda välförsett 

med fordon och det säger sig 

självt att det måste vara ett oerhört arbete 

att hålla ordning på alla dessa fordon. 

Till en början lade man upp rullor 

för varje förband, men då dessa snabbt 

växlade hann man inte med att lägga 

upp nya rullor, och då kom fanjunkare 

Christiansson på ett genialt sätt att lösa 

problemet genom att lägga upp dubbla 

kort för varje motorfordon efter ett sy- 

INRAMNINGAR 

GRAMMOFONSKIVOR 

bäst hos 

::s%~~ 

" \ \ I I 'I I/! / 

~»> -tu i vårsolens 

== ~------- _ glans •.. (( Tag med 

/ . 

II I \ \~ ~~p~~a~n~N 

Motorskolans förnämliga trafikspel. 

NILS GUTENWIK & ce, 

S:t Hansgatan 30. 

stem som han tidigare använt för cykelregistreringen. 

Dessa kort är ordnade 

dels nummervis och dels förbandsvis och 

på varje kort finns antecknat allt vad 

man behöver veta om dessa fordon, placering, 

utrustning, genomgångna reparationer 

m. m. Detta kortsystem skötes av 

ett kvinnligt skrivbiträde som har fullt 

arbete med detta hela dagen för att hinna 

med att hålla samtliga kort il. jour. Att 

det är ett både fint och praktiskt system 

framgår därav att när tygförvaltningen 

vid en inspektion fick kännedom 

om det, rekommenderade den det till 

förbanden på fastlandet, och flera av dessa 

ha sedan studerat det på ort och ställe 

för att lägga upp ett liknande. 

Men det finns flera kortsystem som 

fanjunkare Christiansson har till sin 

hjälp för att hålla reda på de många fordonen. 

I ett av dessa kan han snabbt 

få reda på hur många bilar av samma 

typ och storlek som förbandet har o. s. v. 

Det har varit ett oerhört arbete att ordna 

de olika detaljerna, men nu har man 

glädjen se att det hela fungerar enkelt, 

snabbt och effektivt. 

Snabbt och effektivt, det är ju alldeles 

som det skall vara vid ett motoriserat 

förband, och regementet är att gratulera 

för sin i olika avseenden mönstergilla 

anläggning för motortjänsten. 

Vi ha allt fotografiskt i stor sortering. 

HOLMERT 

- Adelsgatan 32. - 

SPECIALAFFÄR I FOTO. 

.13

o c 

1941 ARS KLASS HAR TRIVTS BRA PA VISBORGSSLÄTT 

J ag. har en önskan - att få se de nya 

rekryterna åla med kulsprutan! 

Den som uttalar denna vackra tanke är 

en av pojkarna på de tunga kompanierna, 

och hans önskan delades av många av 

de "veteraner", som nu rycka ut. Gotlandsinfanteristens 

utsände har gjort en 

liten rundvandring på regementet och talat 

med pojkar på de kompanier, som nu 

"mucka" efter ett års rekryttjänstgöring 

för att omedelbart fortsätta med ett halvt 

års tjänstgöring på fältförband. 

Sedan man harvat ett helt år borde det 

kännas så lagom lustigt att få ett halvt 

års "påbackning" för att använda ett från. 

matsalen välkänt uttryck men pojkarna 

vor9 i allmänhet så inställda på detta att 

det knappast vållade dem varken överraskning· 

eller besvikelse. "Det måste 

gå det också", var det lakoniska svar vi 

fick från de flesta - håli, då vi frågade 

hur grabbarna kände sig inför utsikten 

.att tillbringa ytterligare ett halvår ·i kronans 

kläder. Och . i allmänhet trodde . man 

nog att den kommande tiden på fältförband 

skulle bli en behaglig omväxling mot 

det mera bundna livet inom kasernområdet, 

och man såg fram emot den med 

rätt stor tillförsikt. 

Vi ha också hört oss för lite grand om 

vad pojkarna tyckt om det år som gått. 

Svaren har varit övervägande positiva. 

Några få ha deklarerat att de tyckt det 

mesta varit "djäkligt", men i övrigt blev 

man smått överraskad av hur väl man 

tycks ha funnit sig tillrätta och hur bra 

man trivts. "Jag "måste säga att j ag trivts 

fint" är sålunda ett svar som mött oss 

på många håll, och "det här har gått mycket 

bättre än man tänkt sig" har det låtit 

från andra. Flera ha också deklarerat 

att de trivts så bra att det kornmer 

att bli svårt att så småningom återvända 

till det civila livet, - det sistnämnda kan 

givetvis bli ett problem för många efter 

ett och ett halvt års bortovaro från sitt 

yrke och dagliga gärning. 

Pojkarna från pionjärs-, special- och 

de tunga kompanierna ha över lag framhållit 

att de tyckt deras tjänstgöring varit 

intressant och bra och att de trivts 

med jobbet, även om det stundtals varit 

besvärligt, och på många håll har man 

uttryckt sig mycket berömmande och erkännande 

om befälet, sam gjort mycket 

för att pojkarna skulle trivas. De kompanier, 

som bott i barack, tycker att de 

haft det .bättre än de som bott i kasern - 

de ha haft lite större rörelsefrihet och 

Tjänstgöringen har varit intressant om än stundtals besvärlig 

varit mindre övervakade, anse de - medan 

de som bott i kasern tycker att det 

varit bättre - de ha sluppit eldning och 

allt joksande med karbidlampor. Så på 

den punkten har belåtenheten tydligen 

varit ömsesidig. Och vad slutligen alla 

uttryckt sig berömmande och entusiastiskt 

om är kamratskapet: "På vår pluton 

har det bara varit prima killar", ocn 

"killarna hos oss har varit alla tiders", 

har det låtit överallt. Och det är in roligt 

att höra. 

Och nu tänkte vi överlåta ordet till några 

ay alla de mannar vi pratat med under 

vår lilla "gallupundersökning" på 

Slätten. 

"Vi signalister kan inte klaga." 

Vi slå oss i slang med ett glatt gäng dgnalister, 

som just hålla på att äntra en 

lastbil för att ge sig ut på dagens övningar. 

Grabbarna skämta och humöret 

tycks vara prima över lag, men så skiner 

också solen. 

- Ja, vi signalister kan då inte klaga, 

menar 15659 Petterszon på oförfalskad 

Norrköpingsdialekt. Det här är ett ganska 

lindrigt jobb och övningarna äro omväxlande. 

Då skulle det vara tristare att 

vara på gevärskompani. Den här beredskapen 

var ju så väntad att man inte reagerat 

för den, och förresten har man nu 

legat inne så länge att det blir svårt att 

bli civil igen. 

- Trist att bo i kasern? 

- Tycker inte det just. Vi har haft 

det ljust och bra hos oss och nog är det 

bättre än att bo i barack, där de fått 

krångla med eldning och karbidlampor. 

Och kamraterna på vår pluton, östgötar, 

smålänningar, värmlänningar, västgötar 

och skåningar har varit strålande. 

- 

., ? 

on. 

Och hur har skåningen trivts här på 

Vi rikta frågan till pigge 15637 Pettersson, 

adress Malmö, vars uppsyn 

dmisskänligt bär drag av spelevinkerns. 

- Härligt, det måste jag säga. Tänk 

i somras, då cyklade man fem mil till 

Havdhem varje lördag och dansade. Vilka 

minnen, grabbar! Och grabbarna på 

luckan har varit prima. Man brukar säga 

att vi skåningar är besvärliga, men 

dom har till och med haft fördrag med en 

annan, så då förstår man. Men man har 

också lagt sig vinn om att lära sig en del 

svenska här. 

- Bästa folket är i alla fall från Blekinge, 

menar 15642 Lindskog, som stam- 

mar från staden Karlshamn, men som 

sagt man kan ju fördra skåningar också. 

För mig som är van vid havet kunde 

man inte ha kommit till en bättre plats 

än Gotland - sommaren här är fin. Och 

på special tycker jag vi haft -alla tiders 

tjänstgöring. Men så har vi också haft 

prima befäl. 

Grabbarna i korus: Där kommer han 

förresten, furir Kronlund. Det är grabben 

hela dan det, skriv upp det. Och så 

äntra signalisterna bilen med sina trådrullar 

och försvinna. 

Tunga tjänsten bra. 

Så gör vi ett besök i en av 105. kompaniets 

små baracker, där femton man 

bo i varje. Grabbarna sitta på och kring 

bordet i väntan på matuppställning och 

diskutera' krigarlivet. Ett par äro upplessna 

på det, men flertalet se på det med 

filosofisk upphöjdhet. De .här pojkarna 

bli vicekorpraler, . när de rycka ut, och 

det var en samling pigga grabbar med 

självständig syn på tingen. En kritisk 

röst höjdes möt utbildningen -' man anser 

inte att tiden tillvaratagits på effektivaste 

sätt - och han får medhåll från 

andra håll. Men en sak är man ense om 

-:- att den tunga tjänsten är bättre och 

intressantare än gevärsutbildningen. 

- Sista tiden har vi också hållit på 

med pvlv och det har varit kul, menar 

gotlänningen 14804 Olofsson.' Så vi har 

fått lära oss fyra vapen. Själv ska jag 

ligga kvar på depån i sommar, då jag är 

uttagen till underofficerskurs. Det är 

klart att det hade varit roligare att 

komma på fältförband, men det måste gå 

det också. 

- Jag hyser en ganska ful önskan, 

menar 14788 Ekvall från Visby - att en 

gång få se de nya rekryterna åla med 

kulsprutorna. Men hur det är - tung 

tjänst kan vara besvärlig, men får man 

välja mellan den och gevärstjänsten tar 

man i alla fall den' tunga. För övrigt har 

ju vi Visbybor haft det så bra man kan 

önska sig - det äJ; värre för fastlärmingama, 

som få komma hem så sällan. 

- Det tråkigaste är att man omöjligt 

kan läsa och studera här, menar stockhoimaren 

16042 Andren. och det man en 

gång lärt sig det glömmer man bort här. 

Man blir förslöad. Men kamratskapet 

i en sådan här barack blir ju prima ,- det 

fordras också att man håller ihop, om 

man ska kunna hålla reda på sin~ _~e~

•.. 

[or, nar man rurfogar Över ett ffärdedels 

skåp var. 

- Ja, den tunga tjänsten är bra, bekräftar 

15365 Svensson från Blekinge i 

baracken bredvid på 106. kompaniet. Jag 

måste säga att jag trivts bra här, men så 

har vi också haft en utmärkt plutonchef 

- löjtnant Lindwall, som gjort att vi 

trivts allihop. Och då gör man ju också 

sitt bästa själv. 

Pionjärerna gilla också sin tjänst, en 

omväxlande utbildning, mena de. 

- Särskilt sprängtjänst och mintjänst 

är rolig, säger 15185 Wallen från Lidköping. 

Vi har haft bra befäl och grabbarna 

har varit väldigt kul. 

- Ja, jag har trivts fint här, menar 

östgöten 15188 Wiström från Mjölby. 

Tjänsten har varit slitig ibland, särskilt 

under framryckningar; men många gånger 

är den också bra. Förresten har vi 

haft tur - förra årsklassens rekryter hade 

pvpi och de som rycka in nu ska visst 

också ha d:o, men vi har sluppit undan 

med bara pi. 

Och så gör vi ett besök hos gevärskompanierna 

och hälsa på 104. i deras 

logement. 

- Efter jul har vi haft det lindrigt, 

säger 323 Andersson från ödeshög. annars 

är ju vår tjänst ganska enformig, 

när man en gång kan sina saker och mest 

håller på med repetitioner - det kan tyckas 

rätt hopplöst ibland. Men befälet har 

varit prima. 

Och så stöta vi på ett par trevliga gotlänningar 

från 101. komp. 14957 Lindgren 

och 14846 Björklund, som också 

hoppas en del av fältförbandstiden. Den 

ena av dem är nämligen från södra delen 

av Gotland och den andre från norrra, 

och de tycker att åtminstone en av 

dem borde kunna komma till sin hemtrakt 

som beredskapsman. De anse båda 

att tiden i kronans kläder varit skaplig 

- när det är så här fint väder är det ju 

en fröjd att vara ute, mena de. Man känner 

sig också i form, men när skulle man 

bli trimmad om inte nu. 

Och till slut överlämna vi ordet till 

15060 Svensson från Staffanstorp, på 102. 

komp som just står vid "fyran" och väntar 

på vaktavlösningen. 

- Det här är min sista vakt, det är 

den trettonde i ordning.en L så det är skönt 

att det är över nu. Tur har vi i alla fall 

haft med vintern - vi har sluppit att 

krypa och kravla i snön, och det sätter 

man ju som skåning särskilt värde på. 

Nu vinkar i alla fall. fältförbandet, och 

det blir kul. 

Talade och sade vaktposten. 

Pojkarna ska ha tack för god vakt. 

Dan. 

DEN nua. UNIFORMEN 

På grund av förmånliga 

inköp kunna vi alltjämt 

erbjuda ärade Kunder 

uniformer modell 39 och 

KA 42 i extra prima yl- 

lediagonal. Dessa utför- 

säljas till följande priser: 

140:-- 165:-- 225:-- 

I övrigt fullständig mili- 

tärekiperrng, såsom 

Trenchcoats, 

Mössor, 

R.oppel, 

Livremmar, 

Handskar etc. 

Välkomna in i dag och tag del av vad vi ha att erbjuda! 

7IOerkelisu 

VISBY. Tel. 769. 

Adelsg. 31. 

FARöSUND. Tel. 27. 

15

Inom den svenska forsvarsmakten ar 

personalvården icke någon ny verksamhetsgren. 

Till den militära chEi'fensuppgifter 

har sedan urminnes tider hört att 

hjälpa sina underlydande i personliga angelägenheter. 

Ända från stormaktstiden 

stamma de äldsta vittnesbörden om ett sådant 

personligt förhållande mellan befäl 

och soldaterna. Detta bidrog', 'att i ej 

ringa grad sammansvetsa de härar, med 

vilka det svenska väldetvi~akthölls. 

Samma kärlek till fosterlandet, som byggde 

upp Gustav II Adolfs krigsmakt, förmärktes 

även hos Karl XII:s karoliner. 

Detta var ett styrke bälte som hjälpte dem 

genomlida namn1ösa lidanden. 

Även under den tid, då de indelta soldaterna 

- 1650-1800 - voro våra gränsers 

beskyddare, gåvo sig formerna för 

personalvården tämligen självklart. Lika 

självklart som det var för jordbrukaren 

att vända sig till godsherren, eller 

annan vis sockenkarl, var det för de indelta 

soldaterna - där varken befäl eller 

trupp hade krigstjänsten som yrke - att 

16 

SOLDATVÄRDEN 

under den korta tid de kallades under 

fanorna, vända sig till sitt befäl med de 

bekymmer, som skulle tillrättaläggas, och 

i övrigt att söka råd och hjälp. 

Sedan indelningsverket avskaffades och 

reguljära regementen blivit deras arvtagare, 

har det patriarkaliska systemets 

band upplösts. Befälet har blivit yrkesfolk 

och den militära chefen en av samhällets 

högre ämbetsmän, på vilken genom 

stora fordringar en svällande arbetsbörda 

blivit lagd. Genom regementenas utbyggnad 

och vår förstärkta försvarsberedskap 

har ytterligare arbete hopats på 

den militära chefen. Detta har medfört 

att han icke personligen kan hålla den 

kontakt med varje enskild man och giva 

varje sådan de råd i personliga angelägenheter, 

som stundom kan krävas. 

Till följd av den snabba utveckling som 

under de sista åren utmärkt vår försvars- 

Jtil 

och 

hefnlrelJnad 

med 

MOBLER 

från 

Adelsg.15. Tel. 917. 

organisation och det betydande anta! 

folk, som kräves för försvarsberedskapens 

upprätthållande, har personalvården kommit 

i ett nytt läge. För att de aktiva 

försvarsuppgifter, som lagts på den militära 

ledningen, icke skulle förminska 

möjligheterna för de inkallade till hjälp 

och råd i personliga angelägenheter, har 

till den militära chefens förfogande tillsatts 

en assistent. Dennes uppgifter såsom 

chefens biträde är att vara de inkallade 

behjälplig. Honom kan de i förtroende 

vända sig till med frågor av ekonomisk 

och social betydelse. Assistenten 

har, då frågornas beskaffenhet och 

viktighet synes vara av allmän betydelse, 

att förelägga den militära chefen desamma. 

Av det sagda ~de framgå, att den militära 

personalvården är avsedd att bringa 

den enskilde eller hans familj den 

hjälp, som han eller de anse sig vara i 

behov utav. Frågor angående familjebidrag, 

hyresbidrag, näringsbidrag och hemortslön 

bli alltid aktuella i samband med 

en inkallelse. Förnuftigast vore, om de, 

som veta med sig att snart bli inkallade, 

redan vid varslet inlämnade sina ansökningar 

till hemortens familjebidragsmyndigheter. 

Skedde så, vore dessa saker 

klara den dag som den oåterkalleliga inkallelsen 

skulle ske. Anser den inkallade, 

att de kommunala myndigheterna, 

vilka handlägger och beslutar i ovannämnda 

frågor, icke beaktat hans rättigheter, 

bör han vända dg till assistenten, 

vilken då är villig att hjälpa honom reda 

upp problemen" eller, besvära sig hos de 

kommunala organens tillsyningsmyndighet. 

Ett par andra saker, som äro av 

synnerligen stor vikt för den inkallade, 

är att under hans bortovaro från hemmet, 

har staten åtagit sig det pekuniära 

ansvaret för familjemedlemmarnas sjukvård. 

I fri sjukvård ingår även fria läkemedel. 

Det är nog sant att fosterlandet ibland 

kan synas vara en sträng mor för sina 

söner. Detta i all synnerhet för de äldre 

beredskapsmän, som kastats ut från sina 

reguljära arbeten och tvingats att lämna 

sin familj på ofta obestämd tid. Har 

man då bara medaljens baksida klar för 

sig måste man märka, att fosterlandet 

vår stor ä sortering av ReseHekter, Damväskor, Paraplyer, Hattaskar, 

Leksaker stor sortering. Lämplig inköpskälla för Basararrangörer. 

LUFTGEVÄR O'1'HYRAS. 

R E SE F F E K T- & L E K S A K S A FF A R E N 

Stora Torget 6. Tel. 686. Adelsgatan 10.

FRAN--------------~ 

kamlaJ1~let~alna 

Gotlandskretsen 

av Gotbandsinfanteristernas kamratförening 

hade den 14 mars årsmöte på Stadshotellet 

i Visby. Förhandlingarna leddes 

av ordföranden överstelöjtnant Nils 

Söderberg. Av de föredragna berättelserna 

framgick att kretsen ökat sitt medlemsantal 

från 123 till 126. Inkomster 

och utgifter hade balanserat på kr. 171:89 

med ett saldo till innevarande år av kr. 

149:79. 

Till sty.relse omvaldes överstelöjtnant 

Söderberg, ordförande, fanjunkare A: Jacobsson, 

sekreterare, köpman C. O. Kolmodin, 

kassör, samt nämndeman John Edmark, 

Ala, och red-sekr. Gösta Storm, 

Visby, med kapten Ivar Sellergren, kontorist 

Axel Althaimer och skohandlare Erik 

Jakobsson som suppleanter. Till revisorer 

omvaldes kapten Carl Brodin och fan- 

inte glömt eller frånsagt sig ansvaret för 

de hemmavarande. Har man krävt mycket 

av de inkallade har man i gengäld 

väl sörjt för familjens existens under hans 

bortovaro. Allt detta har skett i medvetandet 

om, att ett folk, som är berett 

att offra allt för sin frihet och sitt oberoende, 

först självt måste vara oberoende 

och fritt från timliga bekymmer. Den 

bästa krigaren har i alla tider varit den, 

som i sin gärning under fanorna icke 

tynges av bekymmer för de hemmavarande. 

Och det bekymret är nu obefogat. 

Skulle beredskapsmannen tycka att vederlagen 

icke svarar mot de bördor, som 

pålagts honom, kunde ett svar vara, att 

vi genomlever en kritisk och allvarstyngd 

tid. I denna behöver samhället 

allas vår insats för att upprätthålla den 

beredskap som hittills - och vi hoppas 

även för framtiden - hållit och skall 

hålla vårt land utanför krigets olyckor. 

Eric Sunden. 

lunkare b. ftolmert med kapten G. Taffqvist 

och fanjunkare Carl Löwin som 

suppleanter. 

Sedan föredragningslistan genomgåtts 

följde en diskussion om medlemsvärvningen. 

Diskussionen inleddes av depåassistenten 

N i l s H e Il s t r ö m som påtalade 

det ringa intresset på Gotland för 

kamratföreningen och drog upp en jämförelse 

med K 4, Kungl. Smålands husarregemente, 

där ingen slöt vid regementet 

utan att sedan bli medlem av kamratföreningen. 

Han ansåg att man med lite god 

vilja skulle kunna bygga ut kamratföreningen 

även på Gotland och vädjade till 

styrelsen att under det kommande året 

göra ett verkligt krafttag. 

Fanjunkare J a c o b s s o n framhöll att 

man gjort inte så lite för medlemsvärvningen. 

Stambefälet hade tamlingen fulltaligt 

anslutit sig, men av manskapet hade 

trots livlig agitation endast en mindre 

del gått med som medlemmar i kamratföreningen. 

Det fanns anledning att tro 

att vid normala tiders inträdande större 

anslutning skulle kunna erhållas. 

Överstelöjtnant S ö d e r b e r g framhöll 

att det var beklagligt men inte förvånansvärt 

att det inte gått att få flera medlemmar 

nu. Kamratföreningen har f. ö. 

betydligt lättare att arbeta inom fastlandskretsarna. 

Överstelöjtnant Söderberg 

framhöll att den värdefullaste hjälp 

som kamratföreningen fått för medlemsvärvning 

var major Wadners åtgärd att 

erbjuda prenumeration av Gotlandsinfanteristen 

för 3 kr. till medlemmar av kamratföreningen.ten. 

Det är god valuta för slan- 

Av diskussionen framgick att upplysningskampanaj 

skall fortsättas och man 

uttalade även förhoppningen att "Regementets 

dag" skulle bli en årlig institution 

som skulle bidra till 'samling kring 

kamratförenings syften. 

Efter sammanträdet samlades man till 

gemensam middag. Vid kaffet visades två 

intressanta filmer, dels en från flygets 

stora manöver i fjol, dels en om pansarvapnets 

användande i strid. Det utlysta 

GLASÖGON expo 

även eft. läkarrecept. 

C. A. PETERSON 

UR och OPTIK 

ADELS GATAN 19 

TEL. 533. 

_ddw-tt __ 

Regemenlsmäslare handboll 

blev Skolkomp 

Vacker blev inte semifinalen mellan 

Skol och 102. komp, därtill stod för mycket 

på spel, men den blev så mycket mera 

spännande. Första halvlek vann 102. 

såväl i målfabrikation som spel. Laget 

ledde vid pausen med 7-6 men efter en 

spännande andra halvlek vann Skolkomp 

med 15-14. 

Finalmatchen 

blev - som sig bör - den mest spännande 

matchen av alla som spelats i 

denna turnering, ·och fråga är om någon 

seriematch i vinter har bjudit på så mycket 

spänning. Skolkomp segrade, men 

först efter förlängning. Vid full tid var 

ställningen 20-20. 

Löjtnant Ljunggren var den drivande 

kraften i laget och det var han som omedelbart 

efter förlängningens början gav 

laget ledningen genom en till synes enkel 

boll. Då "Ludde" blåste av den nervkittlande 

uppgörelsen var ställningen 

23-21 till Skolkomp. 

Efter matchen förrättades prisutdelning 

av överstelöjtnant Edlund som lyckönskade 

segrarna och tackade för en värdig 

avslutning på en mycket intressant 

turnering. Överstelöjtnanten slutade med 

att utbringa ett tvåfaldigt leve för segrarna. 

Skolkomp erhöll, förutom det stiliga 

vandringspriset, I 18:s I. K:s silvermedalj 

med ribba till varje man i laget. 105. 

komp:s mannar finge I 18:s I. K:s bronsmedaljer. 

föredraget måste inställas, då föredragshållaren, 

kapten Sven Hedengren, i sista 

stund insjuknat. Samvaron förflöt under 

angenämnt samspråk om gamla tider på 

Slätten och många roliga historier berättades. 

GOTLANDSINFANTERISTER! 

Gör Edra Skoinköp i 

Golf/anders Sko- o. Löderafför 

SÖDERVÄG Tel. 267 

Elektrisk armatur re. 

I i stor sortering 1/~åV--:-ELEKTRO-TJANST 

Infordra anbud å kraft- och belysningsinstallationer Tel. 701 Wallers Plats - Visby Tel. 171 

17

Vågrätt: Lodrätt: 

1. Inne för första gången. 

4. Skådespelerska. 

7. Flink. 

9. Stjärnfigur. 

11. Kärande eller svarande. 

13. Dansk hustru. 

14. Åstadkommes genom dropp. 

16. Inte fullt' identisk. 

18. Måste somliga göra för att få en läslig 

skrift. 

20. Gör ofta den som vill fram på sjön. 

22. Äro inte alla malajer. 

24. Ingår i det bakre försvaret. 

26. Atlanten. 

27. Måste man mången pers. 

30. Vikariera för. 

32. Anger försäljning. 

34. Regent. 

36. Fel. 

37. Ser alla på I 18. 

39. Kraftlös. 

40. Växel. 

41. Kupongfritt men föga klädsamt. 

1. Tennisattribut. 

2. Gör sig enligt Calle von Scheven bäst 

i kaffe. 

3. Kan försätta berg. 

4. Liknöjdhet. 

5. Högst upp. 

5. Gör den som vill ha potten. 

8. Sätta i gång. 

10. Det som blir kvar. 

12. Gorilla. 

15. Går den som vill komma från fördelen. 

17. Olägenhet. 

19. Kvinna. 

21. Osed. 

23. Betala. 

25. Tidning .. 

26. Försvaras av hemvärn. 

28. Måste en krigare lära sig. 

29. Har maten på I 18. 

31. Uppträda ojuste. 

33. Värdefull sten. 

35. Måste man för att komma inifrån. 

38. Togo sig många förr vid inryckning. 

Lösningarna skola vara red. av Gotlandsinfanteristen, Visborgsslätt, tillhanda 

senast den 7 maj. Insändaren av den först öppnade rätta lösningen belönas 

med en femma. Den rätta lösningen och vinnarens namn meddelas i majnumret. 

18 

_ BEMI:: 

18 Jacobsson 

I br·ottninfJ. har ju regementet anor 

bör !lå denna grund ej frångå sina vanor; 

Nytt brottarlejon fram vi skapa bör 

sen rnajor' Råberg blivit idrottsdirektör. 

Mar:1lkorsordet 

tycks av lösningc rnas antal att döma ha 

varit något lättare än februarikorsordet. 

D2n lycklige vinnaren av femman blev 

hr Karl-Erik Larsson; Världsände, Klintehamn, 

Den rätta lösningen hade följande utseende: 

Vågrätt: 1. M~ra. 4. Dammsugare. 8. 

Elva. 9. Nikt. 10. Inlaga. 11. Sank. 12. 

Gallup. 14. Fmc: s. 17. Adur. 18. Barr. 

20. Rön. 21. Bask. 22. Agat. 24. Idioti. 

25. Energi. 23. Torr. 29. Violin. 30. Ukas. 

31. Såta. 32. Vedskatt. 33. Eden. 

Lodrätt: 1. Menig. 2.Rekyl. 3. Alt. 4. 

Dagsportion. 5. Munkid. 6.Utagera. 7. Apa. 

10. Infanterist. 13. Largo. 15. Nubbe. 16. 

Sak. 18. Bli. 19. Raimond. 23. Attisk. 26. 

Rakad. 27. Insyn. 29. Viv. 30. Ute. 

86:an och miniatyr korven. 

Det är frukost. Soldaten 86 Nilsson 

sitter' och bekikar fundersamt sin - portion 

genom ett förstoringsglas. 81:an tycker 

detta förfaringssätt verkar underligt 

och fr-ågar nyfiket "Va' ä' de' me dej? 

Va' gör du?", varpå Nilsson med stor' tillfredsställelse 

utbrister: "Nej, men se på 

17! Är det inte korv - minsann". 

STEN MAGNUSSON, 

Ur- s. Optik. 

Södertorg, Visby . Tel. 1879.

Hansson & Holms Glasmästeri 

Adelsgatan 30 -:- Telefon 1309 

REKOMMENDERAS 

Hrr Militärer! Intag Edra måltider på 

RESTAURANG OSTERPORT 

Där få Ni alltid god, vällagad husmanskost. 

Ölrättigheter. Facila priser 

HÄSTGATAN 20 TELEFON mi 

Gör Edra inköp 

av Manufaktur, Specerier o. Tobaksvaror, 

Tidningar och Tidskrifter m. m. hos 

F:a E. J A C O B SSO N, Visborgs slätt. 

s Ö d r o K a f e e f, 

inneh. fru Ninni Gullin. 

Södertorg, tel. 1189 - Musik dagligen. 

Gotlandsinfanterister ! I D·R O T T S P R I S E R 

i största sortering finner Ni hos 

Juvelerare C. Widströms Eftr. 

ADELS GATAN 4. Tel. 246. 

Förlovnings- o. vigselringar. (Kamratringar). 

HARVATTEN, RAKVATTEN, RAKTVAL, 

TANDCREME, RAKBLAD, TOALETT- 

TVAL m. m. 

VISBY FÄRGHANDEL 

Ruth Elkertz 

Adelsgatan l Telefon 174 

Adelsg. 32. V I S B Y. Telefon 102. 

- 1:a klass fotografiska arbete - 

K. F. O H M A N 

Visborgs slätt 

DAM- och HERRSKRÄDDERI 

REKOMMENDERAS 

d Allt 

i branschen hos 

A.-B. Gotlands Järnhandel 

Hästgatan 8. Tel. 19 o. 273. 

A. W. STEN/VIAN 

FROHANDEL - Tel. 909. 

Lantbruks- o. Trädgårdsfröer, 

Fiskredskap m. m. 

_ allt i tillförlitliga kvaliteter. - 

A.-B. Sylve Norrbys Bokhandel 

V I S B Y 

Iel. 176 

Böcker - Pappersvaror 

Fotografiska Artiklar 

Reservoarpennor 

EdW. Olssons BRGD 

- Rekommenderas - 

Adelsgatan 38 - VISBY - Tel. 171. 

M. Christiansson Speceriaffär 

• - Tel 61 - 

Kioskerna Adelsgatan o. Hästgatan 

R E K O M M E N D E R A S. 

Wennerbergs 

UR- & OPTIK 

Adelsgatan 36. Tel. 453. 

B E S O K 

Kaffesfugan, Söderforg 

Gott kaffe, te, mjölk. 

STIG OLOFSSON 

Rak- och Frisersalong. 

Visborgs slätt. Rekommenderas.

Det verkligt 

moderna 

.)ian·ot 

Tonskönt 

Vackert 

Gediget 

Generalagent för: 

AUG. FORSTER 

GROTRIAN STEINWEG 

SCHIEDMA YER & SOHNE 

UPP & SOHN 

Aktiebolaget Svensk a Pianofabriken 

Vinterpalatset (Auditorium), Stockholm 

- Tel. 10 28 82, 10 28 85 _ 

Go tIa n d s i n fa n teri s ter! 

Visby tviöbelhall 

Hastgatan IS 

.Gör Edra inköp i 

I 18:s HANDELSBOD 

Tel. 34 

Infag Edra förfriskningar på 

I 18:s MARKETENTERI 

Visby Tryckeri-A.-B.19B. 

~eJfS 8roll 

- balsam för halsen 

Behållningen tillfaller låqerkassan, 

som är till fÖl' alt öka Eder trivsel. 

AGA-RAD'IO 

Apparater & Service 

OSTERVAG 6 - Visby - Tel. "Visby Motorcentral" 

.;..•..

Gotlandsinfanteristen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?