en PDF här - Föreningen Sveriges Socialchefer
en PDF här - Föreningen Sveriges Socialchefer
en PDF här - Föreningen Sveriges Socialchefer
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ska man lyfta i motvind bör man böja på knäna • från luleå till världssc<strong>en</strong><strong>en</strong> • vad<br />
är ett hem? vem är sv<strong>en</strong>sk? • stål och flanell • vådan av kortsiktigt ekonomiskt<br />
tänkande • sociala <strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>örer för lek<strong>en</strong>s skull • lyft i utmanande motvind<br />
Lyfta i motvind<br />
Socialchefsdagarna 2010<br />
1
foto kerstin öhman<br />
Ordförand<strong>en</strong> har ordet<br />
Tack för s<strong>en</strong>ast! Årets socialchefsdagar var<br />
välbesökta och uppskattade. Luleå visade<br />
sig från sin bästa sida med ljuvligt väder,<br />
vackert kulturhus med vidunderlig utsikt,<br />
god mat och lysande underhållning.<br />
FSS har fått flera nya medlemmar, både i för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />
och i det helt nystartade webbmedlemskapet.<br />
Att vi blir fler som <strong>en</strong>gagerar oss för de<br />
socialpolitiska frågorna känns bra. Det synliggör<br />
de områd<strong>en</strong> som FSS arbetar för och underlättar<br />
vårt påverkansarbete. Det gör också att fler kan ha<br />
utbyte av varandra.<br />
Förutom kontaktnätet är min stora behållning av FSS att min dagliga<br />
gärning får bredare perspektiv och känns ännu mer m<strong>en</strong>ingsfull. Jag<br />
kan påverka, både g<strong>en</strong>om hur jag utför jobbet och g<strong>en</strong>om att vara <strong>en</strong><br />
röst för det jag anser behöver lyftas i olika sammanhang. Vi har verklig<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong> spännande och viktig uppgift – och vi kan göra skillnad!<br />
Veckan efter socialchefskonfer<strong>en</strong>s<strong>en</strong> skrev jag <strong>en</strong> debattartikel till<br />
Dag<strong>en</strong>s Samhälle om behovet av kompet<strong>en</strong>skrav inom äldreomsorg<strong>en</strong><br />
där jag bland annat refererade till nationalekonom<strong>en</strong> Ingvar Nilssons<br />
sätt att räkna och resonera – läs mer om honom på sidan 14. Flera organisationer<br />
och personer har hört av sig och tackat för att FSS lyfter<br />
frågan om kompet<strong>en</strong>skrav för d<strong>en</strong> stora grupp omsorgspersonal som<br />
är så viktig för ett välmå<strong>en</strong>de samhälle.<br />
2010 har varit EU:s fattigdomsår och det kulminerar i höst med flera<br />
konfer<strong>en</strong>ser där repres<strong>en</strong>tanter från FSS kommer att delta. Ett exempel<br />
är temaårets fokusvecka som precis kommer att ha g<strong>en</strong>omförts när d<strong>en</strong><br />
<strong>här</strong> tidning<strong>en</strong> kommer ut. Där ser vi fram emot att vara med i länsvisa<br />
paneldebatter tillsammans med myndigheter, frivilligorganisationer<br />
och näringsliv.<br />
Det och mycket annat står på ag<strong>en</strong>dan när det nya verksamhetsåret<br />
nu rullar igång. Vi ska ta oss an de tre strategiska områd<strong>en</strong> vi fick av<br />
årsmötet: Försäkringssystem<strong>en</strong>s förändring (det ska bli spännande att<br />
följa utredning<strong>en</strong> om socialförsäkringarna), ungdomars levnadsvillkor<br />
och naturligtvis kompet<strong>en</strong>skrav i socialtjänst<strong>en</strong>.<br />
Och Gävle förbereder sig för att i september 2011 ta emot oss på<br />
hockeyar<strong>en</strong>an ”Läkerol<strong>en</strong>”, <strong>en</strong> mötesplats av modernt slag. Snart börjar<br />
vi brainstorma kring innehåll, tema och föreläsare. Hör av dig till oss<br />
på info@socialchefer.se med dina önskemål.<br />
Jag ser fram emot ett händelserikt år och hoppas naturligtvis att få se<br />
dig och dina kollegor på Socialchefsdagarna 2011!<br />
Lotta Persson, ordförande<br />
6 Kulturskolan<br />
7 Ska man lyfta i<br />
motvind bör man<br />
böja på knäna<br />
Ronny Eriksson<br />
9 Från Luleå till<br />
världssc<strong>en</strong><strong>en</strong><br />
Katarina Fallholm<br />
10 Id<strong>en</strong>titet, hem<br />
och hemlöshet<br />
Mustafa Can<br />
12 Stål och flanell<br />
Per Naroskin<br />
14 Vådan av<br />
kortsiktigt<br />
ekonomiskt<br />
tänkande<br />
Ingvar Nilsson<br />
16 Sociala<br />
<strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>örer<br />
för lek<strong>en</strong>s skull<br />
Sara Damber<br />
18 Jag har lyft i<br />
utmanande<br />
motvind<br />
Anders Sundström<br />
20 Deltagarintervjuer<br />
22 Seminari<strong>en</strong>otiser<br />
24 Mingel och fest<br />
26 Information om<br />
FSS årsmöte<br />
Socialchef<strong>en</strong><br />
www.socialchefer.se, info@socialchefer.se<br />
Redaktör Kerstin Öhman<br />
kerstin@immix.se<br />
Form G Lulich Grafisk Form, Uppsala<br />
georg@lulich.se<br />
Omslagsbild Kvällsvy i Luleå, samt bilder<br />
från konfer<strong>en</strong>s<strong>en</strong>. Foto Georg Lulich<br />
Tryck PR-Offset, Mölndal 2010
4<br />
Luleå i mitt hjärta<br />
Några gånger i yrkeslivet hamnar man där allt stämmer. Så var det<br />
för mig när jag jobbade för FSS på Socialchefsdagarna 2010 i Luleå.<br />
Vi har jobbat i ett år med att knyta ihop alla trådar till Socialchefsdagarna.<br />
Det är nervöst och alltid något som ska fixas i sista<br />
minut<strong>en</strong> m<strong>en</strong> tillfredsställels<strong>en</strong> när Allt Verklig<strong>en</strong> Fungerar är obetalbar.<br />
Personal<strong>en</strong> på Kultur<strong>en</strong>s hus bidrog stort till det.<br />
Det är otroligt roligt att vara med om ett så stort ev<strong>en</strong>t, för det<br />
är just ett ev<strong>en</strong>t – <strong>en</strong> händelse – inte bara <strong>en</strong> konfer<strong>en</strong>s. Självklart<br />
är innehållet, budskapet och föreläsarnas dagsform väs<strong>en</strong>tliga för<br />
upplevels<strong>en</strong>.<br />
Till det läggs de sociala dim<strong>en</strong>sionerna. Viskande korta avstämningar<br />
i publikmörkret. De korta möt<strong>en</strong>a i fikakön, nyfikna frågor<br />
till utställarna i paus<strong>en</strong>, samtal<strong>en</strong> med <strong>en</strong> från början okänd bordsgranne<br />
vid middag<strong>en</strong>. Gapskratt<strong>en</strong>. Och så de ingå<strong>en</strong>de samtal<strong>en</strong><br />
om problem som vi har löst på ett sätt m<strong>en</strong> ni har löst på ett annat<br />
sätt, varför då och hur då?<br />
Runtom tillkommer d<strong>en</strong> estetiska upplevels<strong>en</strong>. Vilket hus! Vilk<strong>en</strong><br />
omgivning! Vilket väder!<br />
Avsikt<strong>en</strong> med d<strong>en</strong> <strong>här</strong> tidning<strong>en</strong> är att förmedla <strong>en</strong> del av det<br />
som vi upplevde på plats. Jag hoppas att du som var med också är<br />
nöjd med din upplevelse.<br />
För mig var det speciellt att jobba just i Luleå. Tillbaka till rötterna,<br />
<strong>här</strong> har mamma och pappa vuxit upp och <strong>här</strong> bor släkt<strong>en</strong>. Jag<br />
hade nöjet att jobba med min kusin AnnChristine Halmetkangas<br />
och h<strong>en</strong>nes kollegor från socialförvaltning<strong>en</strong> – tack Anki och ni<br />
andra för det jobb ni gjorde i konfer<strong>en</strong>sreception<strong>en</strong> och med dokum<strong>en</strong>tation<strong>en</strong>!<br />
www.sv<strong>en</strong>skchefsfor<strong>en</strong>ing.se ~ 08 – 617 44 99<br />
Nu är det dags för <strong>en</strong> ny arbetsgrupp<br />
att slå sina kloka huvud<strong>en</strong><br />
ihop och göra Socialchefsdagarna<br />
2011 i Gävle till nästa intressanta<br />
ev<strong>en</strong>t. Hör gärna av dig med synpunkter<br />
till mig!<br />
Kerstin Öhman, redaktör för<br />
Socialchef<strong>en</strong> och informatör för FSS,<br />
kerstin@immix.se<br />
Vi chefer behöver också facket. Ett medlemskap i Sv<strong>en</strong>sk Chefsför<strong>en</strong>ing<br />
gör det både lättare och tryggare att vara chef. Vi ger dig råd och stöd<br />
i frågor som rör managem<strong>en</strong>t, löner, villkor, p<strong>en</strong>sioner, försäkringar<br />
samt förhandlings stöd. I medlemskapet ingår också många förmåner,<br />
bland annat <strong>en</strong> riktigt bra inkomstförsäkring.<br />
Välkomm<strong>en</strong> som medlem – om du är chef och akademiker.<br />
EN DEL AV AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR<br />
foto kerstin öhman<br />
foto georg lulich
foto georg lulich<br />
Karl Peters<strong>en</strong> som växte upp i Skåne<br />
är KSordförande i Luleå. Han undvek<br />
noggrant att berätta om Luleå<br />
med siffror och statistik utan hälsade<br />
välkomm<strong>en</strong> med två dikter, d<strong>en</strong> första<br />
tillägnad alla skåningar i publik<strong>en</strong><br />
apropå skördemånad<strong>en</strong> oktober:<br />
Nu blänker inga betor mer<br />
med kall och rulsig blast.<br />
Till Säbyholm jag körde ner<br />
i kväll min sista last.<br />
Jag hör det dundra ända hit<br />
från sockrets tända slott<br />
där <strong>en</strong> maskin med oljigt nit<br />
gör betan till kompott.<br />
(Gabriel Jönsson)<br />
1888 föddes Artur Landfors utanför<br />
Bod<strong>en</strong>. Han emigrerade till Amerika<br />
och skrev efter tre år i det nya landet<br />
d<strong>en</strong> <strong>här</strong> dikt<strong>en</strong>, i juni 1915:<br />
Nu blomma de häggarna där hemma,<br />
och doft<strong>en</strong> är rusande stark.<br />
Och junivindarna sålla<br />
med blomsnö min hemgårds mark.<br />
Nu segla de skyarna där hemma,<br />
och himmel<strong>en</strong> är välvande vid.<br />
Och sol<strong>en</strong> ger glans över sjöar<br />
och stänk mellan häng<strong>en</strong> i lid.<br />
Nu segla de skyarna där hemma.<br />
– Det ska vi tänka på idag. Då for vi<br />
hemifrån och nu kommer andra människor<br />
hit. Låt häggarna blomma för<br />
foto georg lulich<br />
En stark röst i<br />
välfärdsdebatt<strong>en</strong><br />
FSS ordförande gladdes åt att drygt<br />
400 personer hade sökt sig till Luleå.<br />
Invigningstalet präglades av de frågor<br />
som FSS verksamhet kretsar runt.<br />
– Hård motvind har blåst många<br />
människor rakt in i socialtjänst<strong>en</strong>s<br />
verksamhet.<br />
Av de utförsäkrade som kommit<br />
till arbetsförmedling<strong>en</strong> har <strong>en</strong> lit<strong>en</strong><br />
del fått jobb – bra för dem, säger Lotta<br />
Persson, m<strong>en</strong> många kommer att slussas<br />
mellan myndigheter och olika bidrag.<br />
Knappast <strong>en</strong> värdig tillvaro.<br />
Det är inte heller <strong>en</strong> värdig tillvaro<br />
att sakna bostad. Socialtjänst<strong>en</strong> får i <br />
bland agera bostadsförmedling. Lotta<br />
berättade att FSS <strong>en</strong>gagerar sig i projekt<br />
som syftar till att förbättra d<strong>en</strong><br />
sociala bostadspolitik<strong>en</strong>.<br />
Arbetslöshet<strong>en</strong> för unga är hög. FSS<br />
tycker att ing<strong>en</strong> ung människa ska stå<br />
utan sysselsättning och tvingas leva på<br />
bidrag efter sina gymnasiestudier.<br />
– Ge dem stödpersoner och personliga<br />
insatser. Och slopa snarast 90dagarsregeln!<br />
Socialtjänst<strong>en</strong>s uppdrag är att<br />
stötta när motvind<strong>en</strong> drabbar människor.<br />
Våra gamla lösningar fungerar<br />
inte alltid. LSS har diskuterats,<br />
bl.a. på Socialchef<strong>en</strong>s blogg – kan d<strong>en</strong><br />
individanpassas mer? Ger d<strong>en</strong> negativa<br />
inlåsningseffekter? Lotta Pers<br />
son uppmanade till att diskutera LSS<br />
utifrån innehållet och effekt<strong>en</strong>, inte<br />
kostnaderna.<br />
Förra året gladde hon sig åt förslaget<br />
på basutbildning inom äldreomsorg<strong>en</strong>.<br />
Glädj<strong>en</strong> blev kortvarig,<br />
förslaget drogs tillbaka. Och detta för<br />
landets största yrkesgrupp, ca 180 000<br />
vårdbiträd<strong>en</strong> och undersköterskor<br />
inom omsorg<strong>en</strong>.<br />
– Kompet<strong>en</strong>skrav är <strong>en</strong> av FSS absoluta<br />
huvudfrågor. Med bra metoder<br />
och rätt kunskap kan vi göra mer<br />
med befintliga resurser. Lotta Persson<br />
nämner det krav på upprättelse som<br />
kommer från personer som vanvårdats<br />
under sin tid som omhändertagna.<br />
– De har upplevt förfärliga situationer<br />
och det är vårt ansvar att se till att<br />
det aldrig upprepas.<br />
FSS vill påtala missförhålland<strong>en</strong><br />
och påverka beslutsfattare så att<br />
människors levnadsvillkor förbättras.<br />
Med över 500 medlemmar blir<br />
för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> <strong>en</strong> allt starkare röst i välfärdsdebatt<strong>en</strong>.<br />
– Utan mod, utveckling och nytänkande<br />
fungerar inte verksamhet<strong>en</strong>,<br />
det är därför jag tycker att jobbet är så<br />
spännande, avslutade Lotta Persson<br />
och önskade deltagarna tre givande,<br />
roliga och inspirerande dagar.<br />
dem. Välkomna till Luleå. foto georg lulich<br />
5<br />
Invigning
6<br />
Kulturskolan<br />
foto georg lulich<br />
”Jag har <strong>en</strong> vän som går<br />
vilse varje dag, av rädsla<br />
väjer hon för minsta<br />
obehag, om hon blir<br />
trängd väljer hon att fly<br />
undan möjlighet<strong>en</strong> att<br />
bli fri. På ytan har hon<br />
allt som krävs – jag som<br />
ser vet att det är så vi<br />
alla gör … Regnet faller,<br />
säger oss hur sköra vi är.”<br />
Från invigningsprogrammet av<br />
Luleås kulturskola
foto georg lulich<br />
Ronny Eriksson<br />
foto georg lulich<br />
foto georg lulich<br />
Ska man lyfta i<br />
motvind bör man<br />
böja på knäna<br />
– Jag hör att det inte<br />
bara är norrbottningar<br />
<strong>här</strong>, det kom ju applåder.<br />
Sånt håller inte<br />
vi på med, sa Ronny<br />
Eriksson när han klev<br />
upp på Stora Sal<strong>en</strong>s<br />
sc<strong>en</strong> i Luleås Kultur<strong>en</strong>s<br />
hus. D<strong>en</strong> påhittige<br />
pessimistkonsult<strong>en</strong><br />
från Piteå har ett annat livsrecept. Det gäller<br />
att ha lite lämpligt trevligt. Inte för kul.<br />
– Ett gott skratt förlänger livet sägs det,<br />
m<strong>en</strong> har vi råd med det idag? Vi norrbottningar<br />
dör i tid, vi flinar inte i onödan, dundrade<br />
Ronny Eriksson när han tog ett resolut<br />
nackgrepp om publik<strong>en</strong> på d<strong>en</strong> allra första<br />
storföreläsning<strong>en</strong> på årets Socialchefsdagar.<br />
Medellivslängd<strong>en</strong> i Jokkmokk är 76 år<br />
och i Danderyd 84 år. Det påstås vara <strong>en</strong> viss<br />
överdödlighet i Jokkmokk.<br />
– Och tänk <strong>här</strong> uppe har vi gått och trott<br />
att dödlighet<strong>en</strong> är 100 proc<strong>en</strong>t, m<strong>en</strong> vi dör<br />
tydlig<strong>en</strong> oftare än vad folk gör på andra ställ<strong>en</strong>.<br />
Det formar <strong>en</strong> ju.<br />
Ronny Eriksson gillar inte alls temat Lyfta<br />
i motvind.<br />
– Då blåser man ju bort. Blåser det motvind<br />
gäller det att lyfta nåt tungt och då får<br />
man böja på knäna. Motvind är vi vana vid<br />
m<strong>en</strong> inte fan försöker vi flyga. Det norrbottniska<br />
är att vara förankrad, beredd på vad<br />
som komma skall.<br />
– Jag fick pessimism<strong>en</strong> med modersmjölk<strong>en</strong>.<br />
”Faller smörgås<strong>en</strong> i pottan så nog faller<br />
d<strong>en</strong> med smöret ned” sa de hemma i Piteå.<br />
Apropå att vara beredd talar Ronny om<br />
hur vi handskas med problem i Sverige.<br />
När ”zebralag<strong>en</strong>” kom för ett antal år sedan<br />
blev det förbjudet att köra på någon<br />
på ett övergångsställe. Förut fanns <strong>en</strong><br />
över<strong>en</strong>skommelse mellan bilist och fotgängare,<br />
nu litar fotgängarna på lag<strong>en</strong>.<br />
Och påkörningsolyckorna på övergångsställ<strong>en</strong>a<br />
har ökat.<br />
– Hur löser vi det? Jo vi tar bort <strong>en</strong> massa<br />
övergångsställ<strong>en</strong>. Då minskade antalet<br />
olyckor på övergångsställ<strong>en</strong>a …<br />
Göran Persson får sig <strong>en</strong> släng av slev<strong>en</strong>.<br />
Är vi säkra på att han var socialdemokrat,<br />
undrar Ronny.<br />
– När jag uppträdde på <strong>en</strong> pub i Stockholm<br />
<strong>här</strong>omsist<strong>en</strong>s stod det ett stort gäng i publik<strong>en</strong><br />
och jag blev nyfik<strong>en</strong> och frågade vilka de<br />
var. ”Manpower!” Och var fanns publik<strong>en</strong><br />
som eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> skulle ha varit där? Vet du att<br />
dina grannar verklig<strong>en</strong> är dina grannar? Var<br />
Göran Persson någonsin sosse, han kanske<br />
kom från ett bemanningsföretag?<br />
– Vad ska vi tro på idag? Förr trodde vi<br />
på Gud, det gjorde jag när jag växte upp och<br />
hörde <strong>en</strong> svavelosande domedagspredikant<br />
från Bastuträsk säga ”<strong>en</strong> dag när ing<strong>en</strong> anar<br />
det går jord<strong>en</strong> under”. Det är jag som har<br />
hållit jord<strong>en</strong> igång g<strong>en</strong>om att varje dag ana<br />
att idag går jord<strong>en</strong> under!<br />
Vad ska man tro på?<br />
Inte <strong>en</strong>s Jesus kan man tro på, hävdar Ronny,<br />
för histori<strong>en</strong> om Jesus, d<strong>en</strong> heliga jungfrun<br />
och de tre vise männ<strong>en</strong> är ju snodd. Redan<br />
1 200 år före Kristus är samma historia nedtecknad.<br />
– Kan man tro på ekonomerna? Varje dag<br />
sänds ju ekonominyheter som om vi alla<br />
skulle darra av fasa av beskedet ”Tokyobörs<strong>en</strong><br />
har gått ner med 0,2 proc<strong>en</strong>t”.<br />
Det norrbottniska vemodets muntraste<br />
uttolkare raljerar nu <strong>en</strong> stund över ekonomiska<br />
termer som outsourcing och synergieffekter.<br />
– B<strong>en</strong>chmarking är <strong>en</strong> annan term. Jag<br />
vet inte riktigt vad det betyder, m<strong>en</strong> vilket<br />
skäll man fick om man gjorde det i skolan.<br />
– Jag har <strong>en</strong> vux<strong>en</strong> son som för 15 år sedan<br />
köpte NHLbilder för alla sina p<strong>en</strong>gar.<br />
När de satt därhemma och bytte bilder var<br />
det som att höra börsdirektörer prata med<br />
varandra. De visste hur mycket kort<strong>en</strong> var<br />
värda för att <strong>en</strong> affär i Luleå betalar så myck<br />
7
8<br />
et, sa grabbarna. M<strong>en</strong> det visade sig att d<strong>en</strong><br />
affär<strong>en</strong> inte fanns – det hela rullade på för att<br />
man trodde att d<strong>en</strong> fanns. Är det någon som<br />
vet om Nasdaq finns på riktigt?<br />
Vad ska man tro på då? Om man står där i<br />
motvind<strong>en</strong> och vill lyfta borde det väl finnas<br />
något som strävar framåt, <strong>en</strong> vision, ett mål,<br />
<strong>en</strong> m<strong>en</strong>ing? Ronny Eriksson vill ha <strong>en</strong> ledstång<br />
in i framtid<strong>en</strong>, och har därför knådat<br />
om tio Guds bud till d<strong>en</strong> draglina som kan<br />
få upp oss i luft<strong>en</strong>.<br />
1. Du skall inte, försåvitt du inte är invandrare,<br />
ha några andra gudar jämte mig.<br />
2. Du skall icke missbruka Guds namn och<br />
inte droger eller alkohol.<br />
3. Hedra din fader och din moder och deras<br />
nya partners. E de där din pappa? Ja. Heter<br />
han Lars? Ja. Han e bra, han har vi haft.<br />
5. Du skall icke dräpa försåvitt du icke går<br />
med i Nato.<br />
6. Du skall icke begå äkt<strong>en</strong>skapsbrott. Som<br />
äkt<strong>en</strong>skap räknas äv<strong>en</strong> sammanbo<strong>en</strong>de<br />
med eller utan barn.<br />
7. Du skall icke stjäla mer än du kan bära<br />
med dig.<br />
8. Du skall icke bära falskt vittnesbörd mot<br />
din nästa, icke heller mot din nuvarande eller<br />
före detta.<br />
9. Du skall icke ha lust till din nästas hus<br />
m<strong>en</strong> gärna till läg<strong>en</strong>het<strong>en</strong> om d<strong>en</strong> kan göras<br />
om till bostadsrätt.<br />
10. Du skall icke ha lust till din nästas fru<br />
eller man.<br />
– Hoppas ni socialchefer fattar några kloka<br />
beslut de <strong>här</strong> dagarna så att vi får ett Sverige<br />
där vi alla kan leva tillsammans i fortsättning<strong>en</strong>,<br />
avslutade Ronny Eriksson och lovade<br />
att komma tillbaka redan på kväll<strong>en</strong><br />
för att spela med sitt ”lurviga band” Euskefeurat.<br />
Mobiltelefon<strong>en</strong> som verktyg i hemtjänst<strong>en</strong><br />
Demografin förändras, människor<br />
lever längre och andel<strong>en</strong> äldre<br />
ökar, samtidigt skärs budgetar<br />
ner och besparingskrav<strong>en</strong> ökar.<br />
Det kommer att bli <strong>en</strong> stor<br />
utmaning att erbjuda <strong>en</strong> fullgod<br />
äldreomsorg med begränsade<br />
resurser. Effektivisering och<br />
teknologi kommer att vara<br />
<strong>en</strong> del av lösning<strong>en</strong>.<br />
GIS Kartor<br />
Planering<br />
Larmhantering<br />
STT Condigi är <strong>en</strong> ledande leverantör av trygga och effektiva äldreomsorgslösningar. Med<br />
helhetslösning<strong>en</strong>, kommunplattform<strong>en</strong>, skapar STT Condigi ett kvalitetssäkrat och optimerat<br />
verktyg för <strong>en</strong> trygg och effektiv omsorg. Vill du veta mer? Besök www.sttcondigi.com<br />
Jag hör att det<br />
inte bara är<br />
norrbottningar<br />
<strong>här</strong>, det kom ju<br />
applåder. Sånt<br />
håller inte vi<br />
på med<br />
Kvalitetssäkring<br />
Insatsrapportering<br />
Digital nyckel<br />
foto georg lulich
”Du är ju som topp<strong>en</strong> på <strong>en</strong> Toast Skag<strong>en</strong>!”<br />
har Carl-Jan Granqvist sagt om Kalixfödda<br />
Katarina Fallholm.<br />
foto georg lulich<br />
Katarina Fallholm är<br />
numera fast förankrad i<br />
Luleå och Norrbott<strong>en</strong>.<br />
Här tillsammans med<br />
socialchef Agneta Ekman,<br />
Luleå kommun.<br />
Från Luleå till<br />
världssc<strong>en</strong><strong>en</strong><br />
Vilk<strong>en</strong> upplevelse att höra Katarina Fallholm sjunga<br />
Somewhere over the rainbow och Hallelujah. Hon är <strong>en</strong><br />
kreatör med många uttryck: sång, måleri, design och det<br />
skrivna ordet.<br />
När Katarina Fallholm berättade om sitt liv för oss på<br />
Socialchefsdagarna handlade det mycket om att som ung<br />
tjej lämna Norrbott<strong>en</strong> och ge sig ut i värld<strong>en</strong>, att hela tid<strong>en</strong><br />
våga utmana sig själv och prova nytt med nyfik<strong>en</strong>het och lust.<br />
Som flygvärdinna i Saudiarabi<strong>en</strong> levde hon ett<br />
inspirerande liv med många spännande möt<strong>en</strong>. Hon har<br />
utbildat sig på operahögskolan, driver eget företag som<br />
operasångerska och har fått fina rec<strong>en</strong>sioner för flera roller.<br />
Hon målar tavlor med kattmotiv och har på s<strong>en</strong>are år äv<strong>en</strong><br />
börjat designa silversmyck<strong>en</strong> med utgångspunkt i tavlorna.<br />
Hon uppträder ofta på sc<strong>en</strong>er runt om i värld<strong>en</strong> m<strong>en</strong> är<br />
numera fast förankrad i Luleå och Norrbott<strong>en</strong>.<br />
9<br />
Katarina Fallholm
foto georg lulich 10<br />
Mustafa Can<br />
Id<strong>en</strong>titet, hem och hemlöshet<br />
Att Mustafa Can kan beröra<br />
vet nog alla som sitter<br />
i publik<strong>en</strong>. Han fick <strong>Sveriges</strong><br />
Radios växel att braka<br />
samman efter hans sommarprogram<br />
2003. Han<br />
verkar vara <strong>en</strong> avspänd,<br />
insiktsfull och mog<strong>en</strong> man<br />
med mycket värme och<br />
med stor kärlek till våra<br />
litteraturklassiker.<br />
– Jag hade inte tänkt att<br />
berätta om min mor idag,<br />
m<strong>en</strong> det är omöjligt att låta<br />
bli efter de s<strong>en</strong>aste dagarnas<br />
händelser, säger Mustafa<br />
Can och syftar dels<br />
på valet, dels på ett samtal<br />
med Sverigedemokraternas<br />
pressekreterare Mattias<br />
Karlsson när de möttes<br />
inför <strong>en</strong> radiosändning.<br />
Det märks att han är<br />
upprörd och undrar vem<br />
som bestämmer parametrarna<br />
för sv<strong>en</strong>sk? Man är<br />
ju sv<strong>en</strong>sk när man känner<br />
sig det. Och vad är hem?<br />
– Han som är pressekreterare<br />
och ska bli SD:s kulturpolitiska<br />
talesman kunde inte citera <strong>en</strong><br />
<strong>en</strong>da strof av Ekelöf. Jag inte bara säger att<br />
jag värnar om det sv<strong>en</strong>ska, jag praktiserar det<br />
också. Jag utmanade honom att säga vad Sara<br />
Lidmans stora epos heter. ”Asså sånt avgör<br />
inte om man är sv<strong>en</strong>sk.”<br />
Journalist<strong>en</strong> och författar<strong>en</strong> Mustafa Can<br />
brukar säga att han kommer från Skövde.<br />
Folk nöjer sig inte med det utan frågar varifrån<br />
kommer du på riktigt, du ser inte ut att<br />
vara från Skövde?<br />
Hur fan ser <strong>en</strong> skövdebo ut? undrar han<br />
med eftertryck och går till papperskorg<strong>en</strong><br />
och lägger ur prillan.<br />
Blick<strong>en</strong> i fjärran<br />
Mustafa berättar hur han brukade stanna<br />
upp i hall<strong>en</strong> när han kom hem från skolan<br />
för att betrakta sin mamma. Hon satt alltid<br />
på sin stol i deras lilla kök i Skövde och tittade<br />
ut g<strong>en</strong>om fönstret.<br />
– H<strong>en</strong>nes tankar sträckte sig längre bort<br />
än mina nådde. När jag frågade vad hon tittade<br />
på svarade hon alltid, jag tittar inte på<br />
något, jag ser inget min son, inget.<br />
– I 30 år satt hon där och tittade ut g<strong>en</strong>om<br />
fönstret. Det hon såg, föreställer jag mig, var<br />
<strong>en</strong> flicka på 1516 år som satt på <strong>en</strong> matta i <strong>en</strong><br />
fattig by och vaggar <strong>en</strong> baby i sina armar medan<br />
hon sjunger <strong>en</strong> klagosång och folk försöker<br />
rycka det döda barnet ur h<strong>en</strong>nes armar.<br />
– Jag föreställer mig hur samma flicka sitter<br />
på samma matta ett år s<strong>en</strong>are, sjunger<br />
samma klagovisa och sträcker sig efter sitt<br />
andra döda barn. En flicka som blivit 1819<br />
år vaggar ett tredje barn i armarna, återig<strong>en</strong><br />
rycks det döda barnet ur h<strong>en</strong>nes armar. Hon<br />
födde 15 barn och fick sju dödfödda barn i<br />
rad. Sju omärkta gravar.<br />
– Nu sitter hon <strong>här</strong> framför mig, åldrad<br />
i förtid. Vad tänkte hon när barn efter barn<br />
dog? Hur behöll hon sinnet? Hon levde förtryckt<br />
och fattigt m<strong>en</strong> trots allt i trygghet<br />
– man känner grannarna, kan språket, sägnerna<br />
och traditionerna. Så hamnade hon i<br />
Skövde, i ett miljonprogramområde.<br />
– Längtar hon tillbaka till byn? Vilka<br />
drömmar hade hon? Ni kan tänka er vilk<strong>en</strong><br />
krock det blir när man är 10–11 år och ljuset<br />
som allt kretsar runt, livets axel, var så långt<br />
borta från mig trots att hon var mig så nära.<br />
För mig hade det blivit självklart att man avbryter<br />
allt för St<strong>en</strong>marks andra åk.<br />
– Historier, traditioner och sägner är <strong>en</strong><br />
del av det kollektiva minnet. Allt detta tog<br />
mina syskon och jag snabbt del av medan<br />
människan som stod oss allra närmast betraktade<br />
livet vid sidan av.<br />
Vad är ett hem?<br />
Mustafa växte upp i spänningsfältet mellan<br />
d<strong>en</strong> gamla och nya värld<strong>en</strong>. I hemmet höll<br />
mamman fast vid det traditionella bylivet,<br />
ett steg utanför fanns idoler, fotbollsträning,<br />
flickvänner och de rätta kläderna.<br />
Redan d<strong>en</strong> dag de anlände till Sverige<br />
konstaterade hans far ”vi har utvandrat för<br />
att återvända”.
foto georg lulich<br />
– Varje sommar drog vi iväg och levde<br />
byliv vid fot<strong>en</strong> av Ararat för att komma ihåg<br />
rötterna, trots militärkupper och undantagstillstånd.<br />
Far planerade vad han skulle<br />
göra vid återkomst<strong>en</strong> – <strong>en</strong> b<strong>en</strong>sinstation<br />
ville han öppna!<br />
– Jag som fått yttrandefrihet i Sverige,<br />
kunde läsa klassiker utan att få <strong>en</strong> kula i mitt<br />
huvud, skulle jag sitta i 40gradig värme och<br />
vänta på någon bonde som ska tanka diesel?<br />
– Det händer något i hjärtat när jag tänker<br />
på ”hem”. Krusbär, vetebullar, lingon, litteratur<br />
– Ekelöf, Lagerlöf… Vi syskon hade<br />
blivit mer sv<strong>en</strong>skar än föräldrarna räknat<br />
med. Ändå hjälpte vi dem att upprätthålla<br />
drömm<strong>en</strong> om att återvända till fot<strong>en</strong> av ett<br />
dammigt berg och öppna b<strong>en</strong>sinstation.<br />
Släktingar frågade när de skulle återvända<br />
och vartefter tid<strong>en</strong> gick svarade Mustafas<br />
far: när alla barn har utbildat sig, när de skaffat<br />
sig jobb, när de gift sig och skaffat familj,<br />
när barnbarn<strong>en</strong> utbildat sig.<br />
– Nu har det gått 35 år. Min drygt 80åriga<br />
moster sa till min far ”tyng inte barn<strong>en</strong>s sinn<strong>en</strong><br />
med dina drömmar om hemlandet, ni<br />
kommer att återvända, m<strong>en</strong> i kistor”. Min<br />
mors kista blev d<strong>en</strong> första.<br />
När mamman dog 2005 sa pappan ”jag<br />
förbannar utvandring<strong>en</strong> för vi utvandrade<br />
inte för att stanna och dö <strong>här</strong>, utan för att<br />
återvända och dö där i hemlandet”.<br />
– Mina syskon och jag vårdade <strong>en</strong> livslång<br />
sorg. Vi skulle inte få för starka känslor för det<br />
nya landet, m<strong>en</strong> assimileras, det skulle vi.<br />
En känsla av trygghet<br />
Mustafa Can fortsätter att reflektera över<br />
begreppet hem och drar paralleller med<br />
Mobergs Utvandrarna.<br />
– Kristina var som min mor, de gifte sig<br />
unga, fick barn unga, begravde sina barn<br />
unga, levde tysta och döva i ett samhälle där<br />
de inte kunde språket, kände <strong>en</strong>samhet m<strong>en</strong><br />
gömde d<strong>en</strong> som <strong>en</strong> skamlig sjukdom.<br />
Kristina i det nya landet drömmer om årstidernas<br />
fägringar. Hur långt hon än sträcker<br />
sina tankar kommer hon inte dit. Alldeles<br />
innan hon dör har de första astrakanerna<br />
som de tagit med sig från hemlandet mognat<br />
och hon tar ett bett och känner smak<strong>en</strong><br />
av hemlandet. ”Jag är hemma”.<br />
– Vad är ett hem? För min mor och Kristina<br />
var hemma inte <strong>en</strong> fysisk plats. En av de<br />
sällsynta klara stunder mor hade mot slutet<br />
av sitt liv sa hon ”min son, jag är så lycklig, jag<br />
känner mig hemma”. Ett hem är ett m<strong>en</strong>talt<br />
tillstånd, <strong>en</strong> känsla av trygghet.<br />
– S<strong>en</strong> skiter jag fullkomligt i om så tus<strong>en</strong><br />
nationalister talar om för mig att jag aldrig<br />
kan bli sv<strong>en</strong>sk. Det är inte upp till dem, det<br />
är faktiskt upp till mig att avgöra, säger Mustafa<br />
och får spontana applåder.<br />
En klassiker<br />
– Litteratur<strong>en</strong> hjälpte mig mycket under de<br />
svåraste år<strong>en</strong> <strong>här</strong>. Biblioteket var mitt tempel,<br />
jag som kom från analfabetisk familj hade<br />
fri tillgång till hela värld<strong>en</strong>s litteratur. Arbetarklasslitteratur<strong>en</strong>,<br />
klassikerna och poesin<br />
hjälpte mig att göra det <strong>här</strong> nya landskapet<br />
till mitt. Min sv<strong>en</strong>ska blev mycket bättre, jag<br />
fick förståelse för hur det <strong>här</strong> samhället har<br />
vuxit fram, jag tog del av det kollektiva minnet.<br />
Jag kunde citera Strindberg som tonåring<br />
och känna att jag briljerade på ett sätt<br />
som rev murar.<br />
– Det <strong>här</strong> med att be<strong>här</strong>ska litteratur<strong>en</strong>,<br />
skrattade Mustafa Can och la arm<strong>en</strong> om Luleås<br />
socialchef Agneta Ekman som kommit<br />
upp på sc<strong>en</strong><strong>en</strong> för att tacka honom, det kan<br />
man faktiskt också skaffa brudar med!<br />
Mustafa får varma applåder av publik<strong>en</strong><br />
och Agneta tackar honom.<br />
– Du har lyckats fånga det finstämda äv<strong>en</strong><br />
i ett så <strong>här</strong> stort auditorium.<br />
Han citerar avslutningsvis Tegnér: ”Att<br />
tillbakavisa ett beröm är att önska att berömmas<br />
två gånger”.<br />
foto georg lulich<br />
11<br />
Vi syskon hade<br />
blivit mer sv<strong>en</strong>skar<br />
än föräldrarna<br />
räknat med
12<br />
Per Naroskin<br />
foto georg lulich<br />
Stål och flanell<br />
Per Naroskin blev introducerad av Yngve<br />
Sundin som i racerfart rabblade upp <strong>en</strong><br />
räcka av föreläsar<strong>en</strong>s meriter: psykolog och<br />
psykoterapeut, författare, utbildare, <strong>en</strong> av<br />
Spanarna i <strong>Sveriges</strong>Radio P1, konsult som<br />
dessutom fuskat som ståuppkomiker, årets<br />
talare för några år sedan … Per själv beskriver<br />
sig som psykologins motsvarighet till <strong>en</strong><br />
schweizerkniv.<br />
– Vad roligt att ni åker hit till Luleå och<br />
träffas trots att det är dyrt, miljöovänligt och<br />
riskabelt för hälsan. Tolv av er kommer att<br />
åka hem <strong>här</strong>ifrån med vinterkräksjukan.<br />
Leds<strong>en</strong> – m<strong>en</strong> så är det.<br />
Per Naroskin är psykolog och psykoterapeut.<br />
Till honom kommer människor<br />
med skilda problem, m<strong>en</strong> alla har mod att<br />
ta tag i sina liv för att åstadkomma ett lyft.<br />
Per är också ofta ute och föreläser och berättade<br />
lättsamt hur han <strong>en</strong> gång pres<strong>en</strong>terats<br />
i programmet som ”<strong>en</strong> lit<strong>en</strong> överraskning<br />
till kaffet” och att han knappast motsvarade<br />
förväntningarna som personal<strong>en</strong> på det<br />
mansdominerade företaget hade. Det blev<br />
inga brudar som hoppade upp ur tårtan.<br />
– En medelålders lönnfet tunnhårig psykolog<br />
– det fick de och det är vad ni får.<br />
Spänningsfält mellan hårt och mjukt<br />
Inför <strong>en</strong> annan föreläsning för ett byggprojekteringsföretag<br />
berättade vd:n i förväg för Per<br />
vad heldagskickoff<strong>en</strong> skulle handla om. ”På<br />
förmiddan ska vi prata om allt som är väs<strong>en</strong>t<br />
ligt i vår organisation, förmiddan går i stålets<br />
teck<strong>en</strong>. Efter lunch, ja då kommer du.”<br />
– Han märkte att det inte lät riktigt snällt.<br />
”Ja vet du, man kan uttrycka sig så <strong>här</strong> att du<br />
kommer att bli dag<strong>en</strong>s flanell.” Det hördes att<br />
han tyckte mycket om flanell. M<strong>en</strong> jag har<br />
svårt att id<strong>en</strong>tifiera mig med det. Jag har svårt<br />
att se lösningar där stål och flanell ingår i <strong>en</strong><br />
gem<strong>en</strong>sam produkt – ”det <strong>en</strong>da som fattas i<br />
d<strong>en</strong> <strong>här</strong> flanellpyjamas<strong>en</strong> är <strong>en</strong> rejäl stålbalk”.<br />
– M<strong>en</strong> hans uppdelning i stål och flanell<br />
sätter fingret på något vi gör hela tid<strong>en</strong> fast<br />
vi borde ha slutat för länge sedan. Vi delar in<br />
tillvaron i hårda och mjuka värd<strong>en</strong> som vore<br />
de två olika dim<strong>en</strong>sioner. Drottning<strong>en</strong> bland<br />
hårda värd<strong>en</strong> är ekonomi och arvtagerskan<br />
teknik. Bland de mjuka värd<strong>en</strong>a finns trivsel,<br />
tillit och balans i tillvaron.<br />
Det var i spänningsfältet mellan stål och<br />
flanell som Per Naroskin höll sig under föreläsning<strong>en</strong>/ståupp:<strong>en</strong><br />
– det märks att han<br />
har sc<strong>en</strong>vana så som han modulerar röst<strong>en</strong>,<br />
levererar fyndigheter och får publik<strong>en</strong> att<br />
hela tid<strong>en</strong> hålla sig alert.<br />
Chef<strong>en</strong> orsakar hjärtinfarkt<br />
En tydlig bild av hur kropp och själ hänger<br />
ihop ges i <strong>en</strong> doktorsavhandling om medarbetares<br />
hälsa och ledarskap (Anna Nyberg,<br />
Karolinska Institutet, 2009). D<strong>en</strong> som<br />
har vantrivts med sin chef löper 25 proc<strong>en</strong>t<br />
högre risk att få hjärt och kärlsjukdomar<br />
upp till tio år efter avslutad anställning. Och<br />
det efter att faktorer som övervikt, rökning<br />
och ärftlighet räknats bort.<br />
– Vilket ansvar ni som chefer har!<br />
foto georg lulich
Han tror inte att någon kommer att stanna<br />
hela livet på samma arbetsplats som hans<br />
pappa gjorde eftersom mönstr<strong>en</strong> är mer rörliga<br />
nu. Tidigare gjorde man karriär på ett<br />
sätt: var man bra på det man gjorde klättrade<br />
man raka väg<strong>en</strong> uppåt tills man nådde d<strong>en</strong><br />
nivå där man inte längre var bra på det man<br />
gjorde och där blev man kvar. Man hade nått<br />
sin personliga inkompet<strong>en</strong>snivå, PINK.<br />
Per berättar om ett samtal han hörde mellan<br />
två kollegor ”– Om man får förfrågan<br />
om befordran är det inte lätt att tacka nej.<br />
– Jo det är bara att se till att man inte blir<br />
befordrad. – Vadå, ska man inte vara bra på<br />
det man gör? – Jo, man ska vara bra m<strong>en</strong> lite<br />
socialt udda.” Naturligtvis fick vi flera tips av<br />
Per på hur, och bäst av allt är att sminka sig<br />
lite för mycket.<br />
– Det funkar jättebra på kvinnor m<strong>en</strong> det<br />
funkar ännu bättre på män.<br />
Hamna utanför största skräck<strong>en</strong><br />
Per Naroskin tog upp <strong>en</strong> av våra starkaste<br />
rädslor, nämlig<strong>en</strong> att hamna utanför. Anknytningsteorin,<br />
som är spädbarnets överlevnadsstrategi,<br />
har vi väl alla hört talas om.<br />
– Trygga barn ägnar sin tid åt att utforska<br />
värld<strong>en</strong>, krypa tillbaka och tanka trygghet i<br />
allt vidare cirklar ända tills de flyttar hemifrån<br />
(då kommer de tillbaka och tankar<br />
p<strong>en</strong>gar). Ett otryggt barn kan inte vara säker<br />
på att mamma eller pappa finns kvar så det<br />
klamrar sig fast, eller gör sig helt obero<strong>en</strong>de<br />
för att inte behöva någon.<br />
Samma mekanismer gäller för vuxna och<br />
det är viktigt att komma ihåg i t.ex. förändringsarbete.<br />
Trygg personal kan ta risker och<br />
utmaningar för att utvecklas, vilket kommer<br />
organisation<strong>en</strong> till godo.<br />
Vi har <strong>en</strong> övertro till att hitta rätt från<br />
början, vare sig det gäller arbetsteam eller<br />
kärleksrelationer. Platsannonser dignar av<br />
krav och datinghemsidor utlovar ojämförlig<br />
precision i matchning<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> det som avgör<br />
är inte om matchning<strong>en</strong> är 100 proc<strong>en</strong>t<br />
rätt från början, utan hur man hanterar relationer<br />
och processer.<br />
– Det är flanellkompet<strong>en</strong>s<strong>en</strong> som vi måste<br />
sätta in i stålkonstruktion<strong>en</strong>.<br />
Modigt att stanna upp<br />
– Till mig kommer personer med skilda<br />
problem. Uppväxt<strong>en</strong> har skett till priset av<br />
att tillvaron måste vara oföränderlig för att<br />
Vi har <strong>en</strong> övertro till att hitta<br />
rätt från början, vare sig<br />
det gäller arbetsteam eller<br />
kärleksrelationer<br />
de ska klara sig, eller så måste de förekomma<br />
hellre än förekommas och känner att de duger<br />
bara så länge de levererar. Gem<strong>en</strong>samt<br />
för dem är att något sker som tippar dem<br />
över kant<strong>en</strong>.<br />
– Jag tycker sällan synd om mina pati<strong>en</strong>ter.<br />
Jag känner stor respekt för d<strong>en</strong> som har<br />
mod att stanna upp och syna sitt liv i sömmarna<br />
för att skapa något bättre.<br />
En människa har möjligheter och styrkor<br />
som hon inte använder sig av och det, m<strong>en</strong>ar<br />
Per Naroskin, gör att någon stannar kvar i ett<br />
sedan länge dött äkt<strong>en</strong>skap, <strong>en</strong> annan tror sig<br />
inte ha förmåga att klara <strong>en</strong> förändring, <strong>en</strong><br />
tredje jobbar långt under sin kapacitet, osv.<br />
Han tycker att fler borde tämja sin inre<br />
varg i stället för att undvika d<strong>en</strong>. Svårighet<strong>en</strong><br />
ligger i att få <strong>en</strong> människa att ta risk<strong>en</strong> att utveckla<br />
sig. Det krävs styrfart för att inte bara<br />
glida med strömm<strong>en</strong> och bli ett offer för omständigheterna,<br />
vilket ofta händer d<strong>en</strong> som<br />
hamnar utanför gem<strong>en</strong>skap<strong>en</strong>.<br />
Styrfart<strong>en</strong> kan komma inifrån människan<br />
själv, eller överföras från <strong>en</strong> utomstå<strong>en</strong>de.<br />
Inte minst är det viktigt att hålla <strong>en</strong><br />
bra styrfart i våra professionella relationer.<br />
Maxfart är att driva för hårt – <strong>en</strong> sådan chef<br />
tappar medarbetarna långt bakom sig. Har<br />
du för låg styrfart i ledarskapet blir det som<br />
att valla katter.<br />
– Och i kli<strong>en</strong>tmötet måste du se person<strong>en</strong><br />
där hon är och bekräfta samtidigt som<br />
du utmanar h<strong>en</strong>ne att klara lite mer. Utan<br />
styrfart överväldigas du av h<strong>en</strong>nes svårigheter,<br />
är du för snabb riskerar du att förlora<br />
respekt<strong>en</strong> för h<strong>en</strong>ne.<br />
Någonstans där sammanfattade han också<br />
sitt eget föredrag – styrfart för att fånga<br />
intresset och fartfyllt nog för att behålla <strong>en</strong><br />
lyssnande publik precis hela väg<strong>en</strong>. Sedan<br />
var det dags för Per Naroskin att ge sig ut på<br />
fortsatt spaning mellan stål och flanell.<br />
foto georg lulich<br />
13
14<br />
foto georg lulich<br />
Vådan av kortsiktigt<br />
ekonomiskt tänkande<br />
foto georg lulich<br />
Det långa namnet på nationalekonom<strong>en</strong><br />
Ingvar Nilssons föreläsning var ”Prev<strong>en</strong>tion<br />
och rehabilitering, <strong>en</strong> kortsiktig kostnad eller<br />
<strong>en</strong> social investering i lönsamhet – om att<br />
svälta sig eller investera sig ur kris<strong>en</strong>”. Kortfattat<br />
kan man säga: Var inte dumsnål, det<br />
blir dyrt i längd<strong>en</strong>.<br />
Ett telefonsamtal från Stat<strong>en</strong>s ungdomsråd<br />
med frågan ”kan du hjälpa mig räkna på<br />
vad missbruket kostar?” var start<strong>en</strong> på Ingvar<br />
Nilssons bana som nationalekonom med<br />
specialkunskap om utanförskapets, prev<strong>en</strong>tion<strong>en</strong>s<br />
och rehabilitering<strong>en</strong>s ekonomi.<br />
– Jag var i 30årsåldern, ung, vacker och<br />
fullständigt omdömeslös så jag svarade ja på<br />
frågan.<br />
Snabbt upptäckte Ingvar att inget var så<br />
dyrt som att låta <strong>en</strong> missbrukare hålla på.<br />
Med <strong>en</strong> prislapp på utanförskap hittar man<br />
också värdet på rehabilitering och prev<strong>en</strong>tion.<br />
Det blir för dyrt<br />
Av de 95 000 barn som föds varje år hamnar<br />
12,8 proc<strong>en</strong>t i livslångt utanförskap. För<br />
deras utanförskap i åldern 20–65 år betalar<br />
samhället 137 miljarder + produktionsförluster<br />
73 miljarder = hisnande 210 miljarder<br />
kronor. Och det bara för <strong>en</strong> årskull.<br />
– 210 miljarder är prislapp<strong>en</strong> för business<br />
as usual. Det är omöjligt att utplåna utanförskapet,<br />
m<strong>en</strong> vi kan reducera det.<br />
– Frågan man sällan ställer är ”vad kostar<br />
det om vi inget gör?”.<br />
Han pres<strong>en</strong>terade ett räkneexempel utifrån<br />
7åring<strong>en</strong> ”Patrik” som i likhet med<br />
3–6 proc<strong>en</strong>t av <strong>Sveriges</strong> barn har adhd. Ingvar<br />
visade <strong>en</strong> bild där det tydligt framgår att<br />
skolmisslyckande är sista knuff<strong>en</strong> till utanförskapet.<br />
– Säg att vi med ett brett insatsteam kan<br />
rigga projektet Rädda Patrik redan i lågstadiet.<br />
Prislapp<strong>en</strong> är <strong>en</strong> halv miljon och d<strong>en</strong><br />
ska betalas nu.<br />
Ingvar Nilsson är drastisk och säger att<br />
de flesta hanterar det ungefär som att kissa i<br />
säng<strong>en</strong>, varmt nu m<strong>en</strong> kallt och obehagligt<br />
sedan. ”Det blir för dyrt” är nämlig<strong>en</strong> det<br />
vanligaste beskedet.<br />
M<strong>en</strong> det kostar ungefär 27 miljoner kronor<br />
att i ett 20årsperspektiv lämna Patrik<br />
vind för våg. Det är prislapp<strong>en</strong> som ska ställas<br />
i relation till prev<strong>en</strong>tionsprislapp<strong>en</strong> på<br />
<strong>en</strong> halv miljon.<br />
Ställer vi kostnader mot intäkter (som<br />
kan översättas med ökad produktionsförmåga<br />
i vux<strong>en</strong> ålder + uteblivna framtida<br />
kostnader) blir Patrik inte längre <strong>en</strong> kostnad<br />
utan ett socialt investeringsprojekt med god<br />
avkastning.<br />
– Om vi så bara lyckas <strong>en</strong> gång av 54 har<br />
vi rott hem slantarna!<br />
Norrtäljeprojektet<br />
Ingvar Nilsson tog oss med till d<strong>en</strong> nu<br />
33åriga Patrik, som med rakat huvud och<br />
svällande muskler sitter av åtta år på Norrtäljeanstalt<strong>en</strong>.<br />
Bakom sig har han mängder<br />
av smådomar. Här får han för första gång<strong>en</strong><br />
sin diagnos och konstateras ha klockr<strong>en</strong><br />
adhd – mellan 25 och 45 proc<strong>en</strong>t av de ca<br />
7 000 intagna på anstalt har/kan ha adhd.<br />
Tillsammans med 29 andra intagna får<br />
Patrik psykofarmaka och pedagogiska, utbildningsmässiga<br />
och terapeutiska insatser.<br />
Personal<strong>en</strong> vittnar om de goda resultat<strong>en</strong>.<br />
Vad händer med adhdbarn<strong>en</strong> om vi inte<br />
gör något? Samhällets prislapp för att låta<br />
30 personer med grav adhd och missbruk<br />
fortsätta sitt utanförskapsliv är 800 miljoner<br />
kronor, berättade Ingvar.<br />
– Tänk om det fanns <strong>en</strong> riskkapitalmarknad<br />
för prev<strong>en</strong>tion! Om Norrtäljeprojektet
foto georg lulich<br />
lyckas till 30 proc<strong>en</strong>t ger det på 20 års sikt <strong>en</strong><br />
avkastning på 80 gånger de satsade p<strong>en</strong>garna.<br />
Strukturfel<br />
För att kunna brottas med frågorna på allvar<br />
måste vi brottas med brister i metoder, synsätt<br />
och strukturer.<br />
Stuprörslogik<strong>en</strong>, där ing<strong>en</strong> tar helhetsansvar<br />
m<strong>en</strong> alla tror att någon annan gör det, tvingar<br />
ut kli<strong>en</strong>t<strong>en</strong> i ett socialpolitiskt gatlopp mellan<br />
olika instanser.<br />
Skillnad<strong>en</strong> mellan kort sikt och lång sikt<br />
Du måste se d<strong>en</strong> kortsiktiga säkra kostnad<strong>en</strong><br />
i relation till de långsiktiga osäkra vinsterna<br />
och beräkna vad det kan kosta att inte<br />
satsa på Patrik.<br />
I exemplet Patrik skulle vi behöva investera<br />
500 000 kronor för hans (och andras)<br />
framtida hälsa, och <strong>en</strong>ligt rådande system<br />
kostnadsförs det omedelbart. Här behöver<br />
vi skapa ett socialt investeringsutrymme.<br />
Ing<strong>en</strong> skulle drömma om att skriva av ett<br />
nybyggt kommunhus i samma års budget.<br />
Marginalisering<strong>en</strong>s kedjebrevsekonomi.<br />
När det har gått för långt kommer städpatrullerna<br />
in: polis, kriminalvård, kronofogde,<br />
missbruksvård osv. Det kostar betydligt<br />
mer än att arbeta med tidiga g<strong>en</strong>erella förebyggande<br />
insatser i såväl samhällsbygget<br />
som skolan och barnomsorg<strong>en</strong>.<br />
Worst case – best case<br />
Hur ser värsta och bästa fall ut för Patrik i<br />
åldern 0–19 år? Worst casekostnaderna stiger<br />
drastiskt i tonår<strong>en</strong>. Att det får gå så långt<br />
beror på att vi inte tittar längre än vad årsbudgetnäsan<br />
räcker.<br />
Best case för Patrik i åldern 0–6 år är nämlig<strong>en</strong><br />
mycket dyrare än worst case, så d<strong>en</strong><br />
förskolechef som står inför valet att ta de besvärliga<br />
frågorna och samverka för att hitta<br />
de rätta insatserna, eller <strong>här</strong>da ut tills Patrik<br />
börjar skolan, väljer oftast det s<strong>en</strong>are alternativet.<br />
Därefter gör skolan sitt bästa för att blunda<br />
för problem<strong>en</strong>. Så småningom har d<strong>en</strong><br />
insparade halvmiljon<strong>en</strong> vuxit till många<br />
miljoner, för att inte tala om det personliga<br />
lidandet för Patrik, hans familj och de som<br />
råkar ut för honom om han går in på <strong>en</strong> kriminell<br />
bana.<br />
Kan vi skapa ett socialt investeringsutrymme<br />
och flytta kostnader mellan olika<br />
budgetar över tid skulle vi nå bättre resultat<br />
för alla. Här behövs ett långsiktigt tänkande<br />
– dels handlar det om <strong>en</strong> människas hela liv,<br />
dels syns effekterna först efter tvåtre mandatperioder.<br />
– Vilk<strong>en</strong> skylt vill ni ha på socialkontoret?<br />
”Här bedriver vi kostsam socialtjänst”<br />
eller ”Här sysslar vi med att långsiktigt sanera<br />
kommun<strong>en</strong>s ekonomi”. Varje person<br />
ni lyckas bryta utanförskapet för ger 10–15<br />
miljoner kronor i samhällsvinst.<br />
Ingvar Nilssons räknexempel tvingar<br />
oss att tänka till, ifrågasätta strukturer och<br />
resursanvändning. Det är möjligt att förändra!<br />
Goda exempel och fler<br />
konkretiseringar hittar<br />
du på socialchefer.se<br />
där anteckningar finns<br />
från det seminarium som<br />
Ingvar Nilsson också höll<br />
på Socialchefsdagarna.<br />
15<br />
Ingvar Nilsson
16<br />
<strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>örer<br />
för lek<strong>en</strong>s skull<br />
En social<br />
<strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>ör<br />
är <strong>en</strong> person<br />
som bär på<br />
<strong>en</strong> lysande<br />
idé och drivs<br />
av viljan att<br />
förändra<br />
något i<br />
samhället<br />
Sara Damber Sociala<br />
Lajv som undervisningsform, ett leksaksbibliotek<br />
och ambulerande teater för att<br />
uppmuntra till fri lek långt bort från dataspel<br />
– det är tre exempel på idéer som tio<br />
utvalda sociala <strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>örer får hjälp med<br />
att utveckla och marknadsföra av Kinneviksgrupp<strong>en</strong>s<br />
Playing for Change.<br />
Sara Damber är verksamhetschef för<br />
Playing for Change som uppmärksammar<br />
barns rätt till lek och kraft<strong>en</strong> i socialt <strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>örskap.<br />
– Jag har alltid arbetat för att skapa <strong>en</strong><br />
bättre värld för barn och unga, både tillsammans<br />
med regering och myndigheter. Nu<br />
jobbar jag för ett vinstdrivande bolag med<br />
att hitta sociala <strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>örer som drivs av<br />
samma förändringsvilja.<br />
Upprinnels<strong>en</strong> till Playing for Change var<br />
att Kinneviksgrupp<strong>en</strong>, som finns i 70 länder<br />
och fortsatt växer, ville bli bättre på att<br />
ta socialt ansvar – eftersom det är ett vinstdrivande<br />
bolag handlar det r<strong>en</strong>t krasst om<br />
att skapa starkare relationer med kunderna,<br />
m<strong>en</strong> på ett sätt som kommer människor i<br />
samhället till godo.<br />
Drivs av vilja att förändra<br />
Sverige har <strong>en</strong> stark folkrörelsetradition och<br />
talar gärna om ideella organisationer, inte så<br />
ofta om socialt <strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>örskap och starka<br />
individer. En social <strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>ör är <strong>en</strong> person<br />
som bär på <strong>en</strong> lysande idé och drivs av<br />
viljan att förändra något i samhället, berättade<br />
Sara Damber.<br />
G<strong>en</strong>om att matcha ideellt <strong>en</strong>gagerade<br />
personer med drivna affärs<strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>örer<br />
stärker Playing for Change det sociala <strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>örskapet<br />
så att bra idéer, både tjänster,<br />
produkter och metoder, kommer ut på<br />
marknad<strong>en</strong> och påverkar barns och ungas<br />
villkor till det bättre.<br />
”Everyone is a changemaker of the world.”<br />
Citatet är Bill Draytons som 1980 grundade<br />
Ashoka, <strong>en</strong> internationell verksamhet som<br />
stödjer sociala <strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>örer.<br />
Faktum är att 53 proc<strong>en</strong>t av sv<strong>en</strong>skarna<br />
bär på <strong>en</strong> idé som de anser kan förändra<br />
värld<strong>en</strong>, vilket låter mycket, m<strong>en</strong> i t.ex. USA<br />
ligger siffran på 80–90 proc<strong>en</strong>t.<br />
Inkubator möjliggör<br />
Det kom i alla fall in 1 875 affärsplaner när<br />
Playing for Change lanserades i början av<br />
året och sökte första kull<strong>en</strong> sociala <strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>örer.<br />
Efter <strong>en</strong> grundlig urvalsprocess valdes<br />
tio ut för att gå vidare till <strong>en</strong> inkubator<br />
som för att ge <strong>en</strong> flygande start ger <strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>örerna<br />
m<strong>en</strong>torskap och lönefinansiering.<br />
– De får lön av oss i upp till tre år, m<strong>en</strong><br />
måste varje år göra <strong>en</strong> utvecklingsrapport<br />
och kunna visa på resultat för att få fortsatt<br />
stöd. Eftersom vi vill behålla affärsmässighet<strong>en</strong><br />
kräver vi resultat äv<strong>en</strong> om det inte är<br />
direkta vinster vi talar om.<br />
D<strong>en</strong> sociala <strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>ör<strong>en</strong> kan driva<br />
ett socialt företag, där vinst<strong>en</strong> helt återinvesteras<br />
för att utveckla verksamhet<strong>en</strong>, <strong>en</strong><br />
organisation, stiftelse etc. Oavsett vilket så<br />
foto georg lulich
strävar d<strong>en</strong> sociala <strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>ör<strong>en</strong> efter att nå<br />
sociala mål. D<strong>en</strong> immateriella rätt<strong>en</strong> stannar<br />
kvar hos <strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>ör<strong>en</strong>.<br />
Sara Damber berättade att de är noggranna<br />
med att sätta indikatorer i början av arbetet<br />
för att ha något att mäta mot. En annan viktig<br />
sak är att <strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>örerna för <strong>en</strong> dialog med<br />
sina intress<strong>en</strong>ter.<br />
Bland d<strong>en</strong> första kull<strong>en</strong> <strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>örer<br />
finns idéer som pedagogiska leksaker för att<br />
utbilda barn i miljöförståelse, volontärer som<br />
hjälper till med mattestudier, ett leksaksbibliotek,<br />
lek som terapiform för barn med traumatiska<br />
upplevelser och ambulerande teater<br />
för att stimulera d<strong>en</strong> fria lek<strong>en</strong>.<br />
Att det blev just lek för förändring grundar<br />
sig i barnkonv<strong>en</strong>tion<strong>en</strong>s artikel om barns<br />
rätt till lek. Många internationella program<br />
och organisationer är inriktade på trygghet,<br />
mat, husrum och utbildning – de basala behov<strong>en</strong><br />
och de som naturligtvis måste tillgodoses<br />
först. M<strong>en</strong> lek<strong>en</strong> är oerhört viktig för<br />
ett barns utveckling. Lek och lekfullhet ligger<br />
också nära Kinneviksgrupp<strong>en</strong>s kärnvärd<strong>en</strong>.<br />
Lek<strong>en</strong>s kraft är stark<br />
– För ett år sedan befann jag mig på <strong>en</strong> skola,<br />
vilket jag gjort tus<strong>en</strong>tals gånger förut m<strong>en</strong><br />
d<strong>en</strong> <strong>här</strong> skolan bestod av några plåttak och<br />
tunna pappersväggar mitt på Phnom P<strong>en</strong>hs<br />
största soptipp. Där bor och arbetar tus<strong>en</strong>tals<br />
familjer, däribland mängder av föräldralösa<br />
barn som förlorat familj<strong>en</strong> på grund av d<strong>en</strong><br />
giftiga miljön.<br />
Sara berättade hur <strong>en</strong> g<strong>en</strong>omträngande<br />
stank slog emot h<strong>en</strong>ne, hon undrade hur<br />
hon skulle stå ut hela dag<strong>en</strong>. Hon hörde<br />
barns skratt, såg hundratals barn trängas i<br />
små bänkar och bord i skolan. En social <strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>ör<br />
startade skolan som idag har 1 000<br />
barn. De mutar föräldrarna med ris för att<br />
få ha barn<strong>en</strong> i skolan några timmar per dag,<br />
annars tvingas de arbeta på soptipp<strong>en</strong>.<br />
– På rast<strong>en</strong> började barn<strong>en</strong> leka och bjöd in<br />
mig i lek<strong>en</strong> som snart blev vild. Efter <strong>en</strong> stund<br />
fick skrattet och lek<strong>en</strong> d<strong>en</strong> g<strong>en</strong>omträngande<br />
lukt<strong>en</strong> att ta mindre plats i mina tankar.<br />
Svikna och utsatta<br />
– På samma resa i Kambodja besökte jag ett<br />
par c<strong>en</strong>ter med tus<strong>en</strong>tals tonårsflickor som<br />
varit utsatta för barnhandel och prostitution.<br />
Att höra deras berättelser är att möta det yttersta<br />
sveket.<br />
– Många hade sålts av sina fattiga familjer<br />
till bordeller när de var mellan tre och<br />
sju år, bundits fast vid <strong>en</strong> säng och ”jobbat”<br />
i fång<strong>en</strong>skap i åratal utan någon som helst<br />
möjlighet till frihet, rörelse eller kontakt med<br />
andra barn. Till c<strong>en</strong>tret hade de kommit för<br />
att de blivit räddade ur fång<strong>en</strong>skap<strong>en</strong> eller<br />
utslängda på grund av sjukdom. De flesta<br />
hade <strong>en</strong> blick som var släckt.<br />
– När jag frågade vad som var roligast på<br />
c<strong>en</strong>tret svarade alla att det var när de lekte och<br />
så visade de mig hur – det var <strong>en</strong>da gång<strong>en</strong><br />
jag såg minsta lilla gnista i deras ögon.<br />
Sara Damber m<strong>en</strong>ar att lek<strong>en</strong> som samhällsförändrare<br />
ger <strong>en</strong> framåtsyftande och<br />
hoppfull syn på social utveckling. D<strong>en</strong> ger<br />
oss <strong>en</strong> positiv ingång äv<strong>en</strong> till de svåraste<br />
problem<strong>en</strong>.<br />
Playing for Change är <strong>en</strong> fristå<strong>en</strong>de<br />
insamlingsstiftelse som drivs av<br />
Hugo St<strong>en</strong>bäcks stiftelse. De söker<br />
sociala <strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>örer med idéer för<br />
att förbättra villkor<strong>en</strong> för barn och<br />
ungdomar g<strong>en</strong>om lek, lekfullhet eller<br />
g<strong>en</strong>om att undanröja hinder för lek.<br />
G<strong>en</strong>om Playing for Changes<br />
eg<strong>en</strong> inkubator får de sociala<br />
<strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>örerna lönefinansiering<br />
under max tre år och stöd inom<br />
affärsutveckling, marknadsföring,<br />
juridik och kommunikation av<br />
experter från Kinneviksgrupp<strong>en</strong>.<br />
I Playing for Change möts<br />
d<strong>en</strong> ideella sektorns visioner,<br />
näringslivets affärsmässighet och<br />
d<strong>en</strong> off<strong>en</strong>tliga sektorns samhällsansvar.<br />
Syftet är <strong>en</strong> bättre värld för<br />
barn och unga – först i Sverige och<br />
s<strong>en</strong> globalt.<br />
Sara Damber är verksamhetschef.<br />
Tidigare har hon varit projektledare<br />
för socialdepartem<strong>en</strong>tets Flickaprojekt<br />
och startade för snart 15 år sedan<br />
Stiftels<strong>en</strong> Fri<strong>en</strong>ds som är <strong>en</strong> aktör<br />
mot mobbning.<br />
17<br />
foto georg lulich
18<br />
Anders Sundström<br />
Jag har lyft i<br />
utmanande<br />
motvind<br />
foto georg lulich<br />
Expolitikern Anders Sundström tyckte det<br />
var <strong>en</strong>klare att sitta i regering<strong>en</strong> än att jobba<br />
med kommunalpolitik. Efter <strong>en</strong> tid inom industrin<br />
är han nu vd för kundägda Folksam.<br />
– Ni jobbar i d<strong>en</strong> mest komplicerade verksamhet<br />
jag kan tänka mig. Att försvara de<br />
svagaste och fördela till många av <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> off<strong>en</strong>tligt<br />
finansierad kaka, det är att lyfta i motvind,<br />
sa Anders Sundström till publik<strong>en</strong> när<br />
han tog vid efter Ronny Eriksson på sc<strong>en</strong><strong>en</strong>.<br />
– Ronny och jag har kämpat länge med<br />
varandra i kommunalpolitik<strong>en</strong> – jag framåt<br />
och han emot. Han brukar säga ”jag förstår<br />
inte varför alla skäller på Anders Sundström,<br />
han har ju inget gjort”.<br />
M<strong>en</strong> det har han bevislig<strong>en</strong><br />
gjort, som ledare i fyra olika<br />
sektorer med rätt hård motvind<br />
emellanåt.<br />
Konkret kommunalpolitik<br />
Att leda <strong>en</strong> kommun är svårt eftersom<br />
man inte själv kan välja<br />
vilka man ska jobba ihop med.<br />
M<strong>en</strong> Anders Sundström uppskattade det<br />
handfasta och närhet<strong>en</strong> till medborgarna.<br />
– I 15 fantastiskt roliga år var jag kommunalråd<br />
i Piteå. Jag började 1979. Piteborna<br />
var hårt drabbade av d<strong>en</strong> djupa industriella<br />
kris som ledde till brukssamhällets död. Hur<br />
skulle vi kunna forma framtid<strong>en</strong>s Piteå?<br />
De jämförde sig med de lika stora kommunerna<br />
Sandvik<strong>en</strong>, Hudiksvall och Landskrona<br />
för att få idéer om hur brukssamhället<br />
skulle kunna ställas om till tjänstesamhälle.<br />
– Trivsammare stadskärna, servicefunktioner<br />
och <strong>en</strong> del forskning. Möjlighet för<br />
alla att köpa sin eg<strong>en</strong> bostad. Devis<strong>en</strong> ”d<strong>en</strong><br />
som är satt i skuld är inte fri” ledde till att<br />
Piteå under min tid gick från 2 kr i skuld till<br />
1 kr i intäkt per skattekrona.<br />
Hårt arbete m<strong>en</strong> <strong>en</strong>klare i regering<strong>en</strong><br />
Höst<strong>en</strong> 1994 kom Anders Sundström in i<br />
riksdag<strong>en</strong> och blev först arbetsmarknadsminister,<br />
sedan näringsminister och har<br />
aldrig jobbat så mycket i hela sitt liv.<br />
– Uppgift<strong>en</strong> var att bevara välfärdsstat<strong>en</strong>.<br />
Forskare hade pres<strong>en</strong>terat <strong>en</strong> fallstudie med<br />
slutsats<strong>en</strong> ”humlan flyger inte längre – det<br />
går inte att upprätthålla <strong>en</strong> välfärdsstat av<br />
sv<strong>en</strong>sk modell”.<br />
– M<strong>en</strong> det var jag övertygad om. Vi lyckades,<br />
om än smärtsamt, att skruva om d<strong>en</strong><br />
off<strong>en</strong>tliga sektorn, och när samma forskare<br />
höst<strong>en</strong> 2004 pres<strong>en</strong>terade <strong>en</strong> ny fallstudie sa<br />
de ”humlan flyger”.<br />
Han blickar tillbaka och konstaterar att<br />
regeringsarbetet var <strong>en</strong>klare än att sitta i<br />
kommunstyrels<strong>en</strong> eller vara riksdagsledamot.<br />
R<strong>en</strong>t krasst får man mer hjälp högre<br />
upp i hierarkin, dessutom arbetade Anders<br />
i <strong>en</strong> <strong>en</strong>partiregering.<br />
– En person sätter med omsorg ihop sitt<br />
lag som har gem<strong>en</strong>samma mål och kämpar<br />
<strong>en</strong>at mot motståndare. Det var nytt för mig.<br />
Mod, ansvar och tur<br />
1998 – då han dessutom hunnit med tre<br />
veckor som socialminister – hade han tröttnat<br />
på att inte få vara med och g<strong>en</strong>omföra<br />
beslut<strong>en</strong> som han fattade. Nästa utmaning<br />
blev att som styrelseledamot i Bolid<strong>en</strong> flytta<br />
hem bolaget till Sverige ig<strong>en</strong>. På kort tid<br />
skulle de omförhandla lån<strong>en</strong> med 28 banker<br />
runtom i värld<strong>en</strong> och hitta nytt miljardkapital.<br />
– I <strong>en</strong> sådan situation går bolaget under<br />
om ledar<strong>en</strong> lutar sig tillbaka. Det är inte alltid<br />
tillräckligt med mod, nytänkande och<br />
ansvar – ibland är läget så kritiskt att du<br />
måste vara beredd att ta <strong>en</strong> personlig risk.<br />
Dessutom måste d<strong>en</strong> framgångsrika ledar<strong>en</strong><br />
ha tur.<br />
– Mycket spelade oss i händerna och bolaget<br />
blev skuldfritt. Bolid<strong>en</strong> har investerat<br />
kontant i <strong>en</strong> ny gruva i Gällivare och smältverksindustrin<br />
bidrar till ett levande Norrbott<strong>en</strong>,<br />
vilket var <strong>en</strong> stark drivkraft för mig.<br />
Det kundägda bolaget<br />
Kundägda Folksam är Sundströms arbetsgivare<br />
sedan 2004. Försäkringsbransch<strong>en</strong><br />
hade haft det jobbigt under lång tid och för<br />
Folksam var p<strong>en</strong>garna slut, varumärkesbild<strong>en</strong><br />
splittrad och kunderbjudandet svagt.<br />
Med d<strong>en</strong> motvind<strong>en</strong> blåsande runt vdkavaj<strong>en</strong><br />
var det dags att skapa mervärde för<br />
ägarna, kunderna och de 3 500 anställda.<br />
– Vi formulerade kärnvärd<strong>en</strong> och <strong>en</strong> vision<br />
där trygghet och hållbarhet är ledord.<br />
– Det finns inga <strong>en</strong>kla recept, har jag lärt<br />
mig. Av de fyra uppgifter jag har pekat på<br />
är roll<strong>en</strong> som vd för ett stort företag många<br />
gånger lättare än kommunpolitikerns, riksdagsledamot<strong>en</strong>s<br />
eller regeringsmedlemm<strong>en</strong>s.<br />
M<strong>en</strong> jag tvivlar på att någon arbetsuppgift<br />
är svårare än d<strong>en</strong> ni har.
Skandinavisk Sjukvårdsinformation<br />
ANVÄND VÅR KOSTNADSFRIA<br />
PLACERINGSSERVICE!<br />
Vi hjälper dig snabbt att ta fram förslag på<br />
vårdgivare, utifrån ditt krav och önskemål.<br />
Naturligtvis, går din förfrågan till alla dina ramavtal!<br />
Ring eller maila oss - Du kan äv<strong>en</strong> använda formuläret på vår hemsida.<br />
Svar samma dag!<br />
Skandinavisk Sjukvårdsinformation<br />
Tel: 0651-160 40 • info@sjukvardsinformation.com • www.sjukvardsinformation.com<br />
CareTechs digitala trygghetslarm<br />
- Din lösning för framtid<strong>en</strong>...<br />
Nu förändras hela infrastruktur<strong>en</strong> för telefonin och vi måste säkra upp<br />
att alla kan få möjlighet att på ett tryggt och säkert sätt kunna tillkalla<br />
hjälp i sitt hem oavsett vilk<strong>en</strong> teknik som krävs.<br />
Vill du veta mer om våra Digitala trygghetslarm CareIP och<br />
CareIP Mobile? Ta kontakt med oss på digital@caretech.se<br />
eller på tel: 0200-775 750<br />
Grattis till Er som<br />
vann Kalix löjrom!<br />
www.caretech.se<br />
CareTech AB I Box 10030 I 952 27 Kalix II www.caretech.se<br />
19
20 Deltagarintervjuer<br />
foto georg lulich<br />
foto kerstin öhman<br />
Sagt om<br />
konfer<strong>en</strong>s<strong>en</strong> …<br />
Yvonne Danielsson, verksamhetschef för Temabo, Falun.<br />
Lokal<strong>en</strong>: Bra, m<strong>en</strong> inte helt bra med utställarlokal<strong>en</strong>.<br />
Innehållet: Saknar äldreomsorgsfrågor, annars bra.<br />
Mat<strong>en</strong>: Bra <strong>här</strong> på Kultur<strong>en</strong>s hus, sämre på torsdagskväll<strong>en</strong>.<br />
Minglet: Jättebra, det är nästan det som det går ut på, att träffa<br />
folk från olika ställ<strong>en</strong> och få höra om deras erfar<strong>en</strong>heter.<br />
Mia Sjödahl, förvaltningschef för IFO i Kungsbacka var med<br />
på Socialchefsdagarna för andra gång<strong>en</strong> och berättar <strong>här</strong> om<br />
sin upplevelse:<br />
Det är välordnat, god mat, bra logistik och bekväma salar.<br />
Miljön är <strong>en</strong>orm, både inomhus och utomhus, för att inte tala<br />
om vädret, jag har njutit av höstfärgerna utomhus.<br />
Blandning<strong>en</strong> lättsamt – allvarligt<br />
är bra. Det var <strong>en</strong> njutning att<br />
få sitta och bara ha det bra till Kulturskolan<br />
och Katarina Fallholm.<br />
Det som har gett mig mest är<br />
Ingvar Nilssons storföreläsning<br />
och seminarium om att se förebyggande<br />
åtgärder som sociala investeringar<br />
på sikt. Vi gör många<br />
felsatsningar och det är ibland trögt att få till samverkan.<br />
Mustafa Can gav <strong>en</strong> tankeställare – tänk på alla barn vi<br />
möter som aldrig får känna sig hemma för att drömm<strong>en</strong><br />
om att återvända är så stark i familj<strong>en</strong>. De blir hemlösa i sitt<br />
eget hem.<br />
Det Anders Sundström pratade om tyckte jag låg för långt<br />
från min verklighet och Socialstyrels<strong>en</strong>s seminarium blev<br />
lite konstigt eftersom han hade glömt sina bilder.<br />
Det <strong>här</strong> är min andra socialchefskonfer<strong>en</strong>s. I framtid<strong>en</strong><br />
skulle jag vilja höra mer om de goda exempl<strong>en</strong> runt strategiska<br />
frågor, för det ger så mycket kraft. Skulle vilja ha fler<br />
forskare som föreläsare och höra mer om undersökningar<br />
som kan ge ett teoretiskt perspektiv på ”unga” frågor.<br />
Det skulle vara kul att ha <strong>en</strong> övning, att t.ex. sätta samman<br />
<strong>en</strong> arbetsgrupp med <strong>en</strong> social pott på ett antal miljoner –<br />
vilka hinder stöter vi på och hur kan vi komma över dem?<br />
M<strong>en</strong> samtidigt gillar vi att bli översköljda, vi vill bli lite bortskämda<br />
<strong>här</strong> på Socialchefsdagarna!<br />
Fem snabba om lokal<strong>en</strong>, innehållet, mat<strong>en</strong>, och minglet<br />
foto kerstin öhman<br />
Randi Graungaard, Uppsala kommun.<br />
Lokal<strong>en</strong>: Fantastisk lokal, vackert och fint.<br />
Innehållet: Socialstyrels<strong>en</strong> <strong>en</strong>da smolket i bägar<strong>en</strong>, i övrigt<br />
väldigt bra mix med ekonomi, det yrkesrelaterade och de<br />
mjuka frågorna. Om jag fick önska mig något nytt skulle det<br />
möjlig<strong>en</strong> vara mer interaktion och diskussionsforum.<br />
foto kerstin öhman
Mat<strong>en</strong>: Fantastisk, både på luncher och middagar.<br />
Minglet: Det blir lätt så att man söker sig till dem man redan<br />
känner, m<strong>en</strong> <strong>en</strong> del nya kontakter har jag fått och äv<strong>en</strong> nya<br />
infallsvinklar.<br />
Ulf Hyvön<strong>en</strong>, forskningschef på UFFE, Umeå kommun.<br />
Lokal<strong>en</strong>: Utomord<strong>en</strong>tligt bra, inte minst panoramafönstr<strong>en</strong>.<br />
Funktionellt och bra att man kan röra mycket på sig.<br />
Innehållet: Vin och vatt<strong>en</strong>. Jag är svag för Mustafa Can som<br />
har <strong>en</strong> språkhantering och djup kunskap som han uttrycker<br />
på ett sätt som går från mage till huvud. Han har ett intellektuellt<br />
förhållningssätt till tillvaron. Ingvar Nilsson – ja,<br />
prev<strong>en</strong>tion är bra. En del kändes mindre bra, ska man t.ex. ha<br />
<strong>en</strong> paneldiskussion ska man inte ha <strong>en</strong> panel där alla tycker<br />
lika.<br />
Mat<strong>en</strong>: Jättebra.<br />
Minglet: Det är <strong>en</strong> ovanlig konfer<strong>en</strong>s för mig som brukar<br />
vara på forskarkonfer<strong>en</strong>ser. Är lite kluv<strong>en</strong> inför spretighet<strong>en</strong><br />
i montrarna, är vi på väg mot kommersialism?<br />
foto kerstin öhman<br />
Bo St<strong>en</strong>qvist, rektor i Sjöbo.<br />
Lokal<strong>en</strong>: Jättefin, vilk<strong>en</strong> vy att sitta och äta vid.<br />
Innehållet: Varierat, det beror nog på min bakgrund. Bäst<br />
var Ingvar Nilsson som åskådliggör det vi alla misstänker<br />
med konkreta, chockerande höga siffror. Stuprörstänket utvecklas<br />
mer och mer, inte pga kris<strong>en</strong> utan kanske som ett<br />
sätt att r<strong>en</strong>odla budgetarna. Det borde finnas överlappande<br />
budgetar, gem<strong>en</strong>samma fonder.<br />
Mat<strong>en</strong>: God mat med lokal anknytning.<br />
Minglet: Intressant att komma in lite från sidan som rektor.<br />
Det är min tredje konfer<strong>en</strong>s. Vi är många som åker från Sjöbo<br />
m<strong>en</strong> vi minglar äv<strong>en</strong> med andra!<br />
foto georg lulich<br />
foto kerstin öhman<br />
B<strong>en</strong>gt Göransson, kassaförvaltare i CSA.<br />
Lokal<strong>en</strong>: D<strong>en</strong> är fantastisk. Ljus och rymlig, äv<strong>en</strong> vi med nedsatt<br />
hörsel hör bra. Det fungerar bra vid garderob<strong>en</strong> och är<br />
överskådligt.<br />
Innehållet: Roligt, ing<strong>en</strong> korvstoppning av sociala lagar utan<br />
mer mänskligt. Stadsrundturerna är ett inslag som ni absolut<br />
inte får missa till kommande år, de ger <strong>en</strong> bra bild av stad<strong>en</strong>.<br />
Gårdag<strong>en</strong>s utflykt var helt otrolig, med avslutning<strong>en</strong> med<br />
musik och sång i Gammelstads kyrka.<br />
Mat<strong>en</strong>: Bra, jag är inte mycket för tillkrånglade rätter.<br />
Minglet: Roligt, man upptäcker att Sverige är litet. Efter bara<br />
några snabba samtal vid middagsbordet har man anknytningar<br />
både <strong>här</strong> och där.<br />
<strong>Socialchefer</strong><br />
öppnar upp för<br />
medborgare<br />
Ett antal kommuner arbetar<br />
nu med sin handläggning i<br />
Puls<strong>en</strong> combine. Både med-<br />
borgare och utförare har tillgång<br />
till information via d<strong>en</strong>na tjänst.<br />
Strategisk IT-partner sedan 1964<br />
www.puls<strong>en</strong>.se • Tfn 033-17 18 00<br />
Kommuner med option<br />
på framtid<strong>en</strong>s IT-stöd:<br />
Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Gotland,<br />
Huddinge, Järfälla, Norrtälje,<br />
Nykvarn, Nynäshamn,<br />
Salem, Sigtuna,<br />
Soll<strong>en</strong>tuna, Solna,<br />
Sundbyberg, Tyresö,<br />
Upplands-Bro,<br />
Vaxholm och<br />
Österåker.<br />
21
22 Seminarier<br />
foto kerstin öhman<br />
Hur kan socialtjänst<strong>en</strong> stödja dem som måste<br />
kombinera anhörigvård med ett jobb?<br />
Robert Anderson, forskningschef vid European Foundation<br />
for the Improvem<strong>en</strong>t of living and working conditions och<br />
ordförande för Eurocarers, kom<br />
till Luleå för att prata om hur man<br />
kan stödja dem som måste kombinera<br />
anhörigvård med ett vanligt<br />
jobb. Han pratade också om socialtjänst<strong>en</strong><br />
som arbetsgivare ur<br />
detta perspektiv.<br />
I så gott som alla länder kombinerar<br />
vårdpersonal under 65 år<br />
frivilligarbete med anställning. Endast hälft<strong>en</strong> av kvinnorna<br />
jämfört med 90 proc<strong>en</strong>t av männ<strong>en</strong> har heltidsarbete. Sannolikt<br />
beror det på dåligt stöd från arbetsgivar<strong>en</strong>. 6 miljoner<br />
frivilligarbetare i de flesta EUländer utför omvårdnad till ett<br />
uppskattat värde av 23 miljarder GBP.<br />
Vad ska vi göra med alla anhöriga i omsorg<strong>en</strong>?<br />
Krav<strong>en</strong> ökar på att utveckla samarbete<br />
och stöd till anhöriga inom<br />
omsorg<strong>en</strong>. De anhöriga har blivit<br />
fler och har förväntningar på<br />
insyn, delaktighet och stöd. M<strong>en</strong><br />
äv<strong>en</strong> om anhörigvård och anhörigstöd<br />
har uppmärksammats<br />
stort de s<strong>en</strong>aste tio år<strong>en</strong> är kun<br />
Anna Whitaker är doc<strong>en</strong>t, skap<strong>en</strong> begränsad.<br />
lektor och forskare vid Det vill Anna Whitaker råda<br />
Linköpings universitet och bot på. Hon har forskat i ämnet<br />
Ersta Sköndal högskola. sedan 1997. Anhöriga har blivit<br />
<strong>en</strong> bortglömd grupp.<br />
– Man kan ställa sig frågan: ”vad ska vi göra med personal<strong>en</strong><br />
som inte vet vad de ska göra med anhöriga?”.<br />
Både personal och anhöriga är osäkra på sina roller, personal<strong>en</strong><br />
kan ha motsägelsefulla förväntningar på de anhöriga<br />
som i sin tur ofta undrar vad de får göra eller bidra med.<br />
Kommunikation är grundläggande. Samtal<strong>en</strong> måste få <strong>en</strong><br />
c<strong>en</strong>tral plats i kontakt<strong>en</strong> med d<strong>en</strong> anhöriga.<br />
– Anhörigstödet är definitivt <strong>en</strong> ledningsfråga. Personal<br />
och chefer måste ta initiativ till att prata med anhöriga, sa<br />
Anna Whitaker.<br />
Nyckelord är respekt, vänlighet, tillit, jämlikhet, empati,<br />
stöd och uppmuntran.<br />
foto kerstin öhman<br />
Demokrati, inflytande<br />
och medbestämmande –<br />
fungerar det?<br />
Camilla Sv<strong>en</strong>onius är projektledare<br />
för stärkt brukarinflytande<br />
i missbruksvård<strong>en</strong>, ett samarbete<br />
mellan RFHL och SKL som syftar<br />
till att stärka brukarinflytandet.<br />
Alla har att vinna på brukarinflytande i missbruks och<br />
bero<strong>en</strong>devård<strong>en</strong>. Sverige ligger idag efter andra länder i<br />
Europa – <strong>en</strong> orsak kan vara att organisationerna varit tysta<br />
för att missbruk fortfarande är tabubelagt och skamfyllt.<br />
Camilla Sv<strong>en</strong>onius upplever ofta att man inte lyssnar<br />
på brukarnas önskemål. Ett konkret exempel kan vara att<br />
försöka påverka klinik<strong>en</strong>s öppettider för att hinna göra sin<br />
provtagning innan man ska till sitt arbete.<br />
Ett brukarråd är medborgarnas förlängda arm in i verksamhet<strong>en</strong>.<br />
Det är inte lagstadgat att inrätta brukarråd m<strong>en</strong><br />
de är viktiga kvalitetssäkringsinstrum<strong>en</strong>t för att mäta hur väl<br />
verksamhet<strong>en</strong> har framgång i att erbjuda <strong>en</strong> kvalitativt god<br />
och säker vård.<br />
Fler brukarråd bildas och <strong>en</strong>ligt Camilla kan man se början<br />
till <strong>en</strong> folkrörelseförändring – fler är starkare. Vid utgång<strong>en</strong><br />
av 2010 hoppas hon att det finns brukarråd i alla län.<br />
Har du frågor om brukarinflytande och brukarråd, ta kontakt<br />
med RFHL. Mer information och litteraturtips finns på<br />
socialchefer.se.<br />
Mobilitet i hemtjänst<strong>en</strong><br />
D<strong>en</strong> äldre befolkning<strong>en</strong> ökar m<strong>en</strong> det blir inte fler händer<br />
som jobbar.<br />
– Alltså måste vi öka antalet händer fiktivt g<strong>en</strong>om att effektivisera<br />
och automatisera, sa Carina Andersson från Falu<br />
kommun.<br />
Med önskemål om att förbättra<br />
dokum<strong>en</strong>tation<strong>en</strong> och <strong>en</strong>klare<br />
kunna rapportera utförd tid valde<br />
Falu kommuns hemtjänst att gå<br />
över till mobil<strong>en</strong> som arbetsverktyg.<br />
Ett pilotprojekt med Nokia<br />
6212 och programvaran TESmobil,<br />
som passar till planeringsverktyget<br />
TES, utfördes med 30 medarbetare<br />
under 2009.<br />
– Vi arbetade parallellt med<br />
Peter Öhman kommer<br />
från STT Condigi som<br />
levererar TESmobil till<br />
Falu kommun.<br />
papper och mobil under pilotprojektet, berättade Carina<br />
Andersson. De flesta ville fortsätta och idag har vi ca 450<br />
mobiler i drift. Teknik<strong>en</strong> passar inte alla, m<strong>en</strong> de personerna<br />
får då möjlighet att byta arbetsställe.<br />
Kunderna debiteras faktisk tid i stället för <strong>en</strong> schablonkostnad.<br />
Andra vinster för kunderna är mer fokus på dem,<br />
kvalitetssäkring av insats och tid, säkrare hantering av personliga<br />
uppgifter och bättre information.<br />
Kvalitetssäkring sker g<strong>en</strong>om att kolla mobil<strong>en</strong> vid varje<br />
skiftbyte. Planeringsändringar skickas direkt till mobil<strong>en</strong>. Förutom<br />
tidsvinst<strong>en</strong> är det ett plus för personal<strong>en</strong> att de anser sig<br />
vara mer professionella nu och faktiskt ha fått högre status.<br />
– Vi skulle ha behövt 100 årsarbetare till om vi hade hållit<br />
kvar vid pappershantering<strong>en</strong>, sa Carina Andersson.<br />
Utveckling<strong>en</strong> för Falun kommer att gå mot mer avancerade<br />
telefoner med dokum<strong>en</strong>tation, information, mail, larm,<br />
vägbeskrivningar, personligt överfallslarm, m.m.<br />
foto kerstin öhman
600 år av utveckling<br />
Stadsrundturerna är alltid uppskattade inslag. Deltagarna<br />
fick uppleva årets rundtur och seminarium precis som titeln<br />
utlovade – Från Gammelstad till Vision Luleå 2050 – fast i<br />
omvänd ordning.<br />
Seminariet inleds i rummet med det passande namnet<br />
”Världsarvet”. Projektledar<strong>en</strong> Anna Lindh Wikblad från<br />
stadsbyggnadskontoret förklarar Vision Luleå 2050 utifrån<br />
<strong>en</strong> bild som är r<strong>en</strong>a färgkaskad<strong>en</strong>.<br />
”2050 lever vi ett rikt och utvecklande liv i <strong>en</strong> viljestark och<br />
växande region. Vid Bott<strong>en</strong>vik<strong>en</strong>s kust finns plats för både<br />
och; närhet och utrymme, stad och land, bredd och spets,<br />
vita vidder och ljusa sommarnätter, natur<strong>en</strong>s värd<strong>en</strong> och dess<br />
möjligheter. Med ett naturligt nytänkande och ett friskt flöde<br />
av intryck, kunskap och utbyt<strong>en</strong> skapar vi <strong>en</strong> hållbar förnyelse.<br />
Det gör oss till <strong>en</strong> av de viktigaste sv<strong>en</strong>ska kustregionerna<br />
och <strong>en</strong> förebild nationellt och internationellt.”<br />
Efter seminariet tar förväntansfulla passagerare plats i<br />
buss<strong>en</strong> för d<strong>en</strong> guidade tur<strong>en</strong> som ska ta oss tillbaka i tid<strong>en</strong>.<br />
D<strong>en</strong> begynnande höst<strong>en</strong> visar sin färgprakt och sol<strong>en</strong> skiner<br />
från <strong>en</strong> absolut klarblå himmel.<br />
Startpunkt<strong>en</strong>, Kultur<strong>en</strong>s Hus, är resultatet av <strong>en</strong> mer än 40<br />
år lång process där man velat fram och tillbaka och sist bestämt<br />
sig för ett kulturhus som 2007 stod klart att tas i bruk.<br />
Vi passerar norra hamn<strong>en</strong>, de gamla kolmagasin som idag<br />
är hemvist för Norrbott<strong>en</strong>sTeatern och Gültzauudd<strong>en</strong> som<br />
fick sitt namn av <strong>en</strong> skeppsredare på 1700talet. Vi blickar<br />
upp mot Bergnäsbron som invigdes 1954 – då <strong>Sveriges</strong> längsta<br />
bro med sina 896 meter.<br />
Mitt emot stadshuset ligger Stadspark<strong>en</strong>. Guid<strong>en</strong> berättar<br />
om de ståtliga isskulpturer som <strong>här</strong> visats upp varje vinter<br />
sedan 1986. Älg, orre, ekorre, lax, lämmel är exempel på djur<br />
som avbildats väldigt realistiskt, oftast utformade som <strong>en</strong><br />
rutschkana för både ung och gammal.<br />
Luleå är <strong>en</strong> hamnstad med vatt<strong>en</strong> nästintill överallt. Här<br />
finns nästan 30 småbåtshamnar. På vintern behövs isbrytare<br />
och luleborna är väldigt stolta över att ha hälft<strong>en</strong> av <strong>Sveriges</strong><br />
isbrytarflotta – Od<strong>en</strong>, Ymer, Atle och Frej – vid sin kaj.<br />
I Svartöstad<strong>en</strong> bodde förut de som hade Norrbott<strong>en</strong>s<br />
Järnverks Aktiebolag som sin arbetsplats. Idag har stads <br />
foto georg lulich<br />
del<strong>en</strong> förvandlats till hem<br />
för ”kult”folk. Villor i<br />
mång miljonklass<strong>en</strong> samsas<br />
med de gamla byggnaderna.<br />
Tiderna förändras!<br />
SSAB, som det heter idag, har<br />
krympt avsevärt till ca 1 300 anställda. Tekniska Universitetet<br />
(Skandinavi<strong>en</strong>s nordligaste) har 1 400. Som sagt, tiderna<br />
förändras. Universitetet är <strong>en</strong> bidragande faktor till att kommun<strong>en</strong>s<br />
folkmängd nu är 74 000 personer.<br />
Luleå hade LV7 och F21. Det s<strong>en</strong>are finns kvar m<strong>en</strong> på det<br />
gamla LV7området som kallas Kronan finns allt från eg<strong>en</strong>företagare<br />
till återvinning och teveproduktion. Hundratals<br />
villor byggs upp på ny mark – Luleå expanderar!<br />
Buss<strong>en</strong> klättrar upp mot Ormbergets topp där vi gör <strong>en</strong><br />
kollektiv b<strong>en</strong>sträckare utan ormar i sikte m<strong>en</strong> med <strong>en</strong> fantastisk<br />
utsikt.<br />
Vi närmar oss resans höjdpunkt. Cirkeln sluts då vår resa<br />
som började i rummet ”Världsarvet” rundas av i det riktiga<br />
världsarvet Gammelstad, det gamla Luleå. Hamnstad<strong>en</strong> levde<br />
ända tills landhöjningarna gjorde att man tvingades flytta<br />
hamn<strong>en</strong> söderut till nuvarande Luleå (som Linné <strong>en</strong> gång<br />
beskrev med ord<strong>en</strong> ”inte mycket att se <strong>här</strong> inte”).<br />
D<strong>en</strong> vackra kyrkan i Gammelstad omges av över 400 kyrkstugor<br />
som långväga sock<strong>en</strong>bor bodde i vid kyrkobesök. När<br />
vi går mot kyrkan möts vi av välljudande sång. Vi sätter oss<br />
ned och får vara med om <strong>en</strong> fantastisk musikalisk upplevelse<br />
av Eva Plumppu och L<strong>en</strong>nart Johansson som verklig<strong>en</strong> skänker<br />
oss balsam för själ<strong>en</strong>.<br />
Lagom saliga tackar vi för musikupplevels<strong>en</strong> och beger oss<br />
mot buss<strong>en</strong> där vi bjuds på <strong>en</strong> ståkaffe<br />
med kanelbulle och frukt. Vår resa<br />
tar slut då vi åter anländer till Kultur<strong>en</strong>s<br />
hus och kan konstatera att: Vi<br />
hade verklig<strong>en</strong> tur med vädret!<br />
Text: Stig Lakso, Luleå kommun<br />
Projektledar<strong>en</strong> Anna Lindh Wikblad<br />
från stadsbyggnadskontoret i Luleå.<br />
foto stig lakso<br />
23<br />
foto stig lakso
24<br />
Karl Peters<strong>en</strong>, kommunordförande, och<br />
Jörg<strong>en</strong> Palmgr<strong>en</strong> (bild) från JP Infonet<br />
hälsade välkomna till kommun<strong>en</strong>s<br />
festmiddag då Euskefeurat uppträdde.<br />
foto georg lulich/kerstin öhman
Både dagarna och kvällarna var<br />
fyllda av möt<strong>en</strong>. På FSS festkväll<br />
på STUK lockade Expanders upp<br />
många på dansgolvet.<br />
25
26<br />
Information från FSS årsmöte<br />
Lotta Persson möttes av applåder när hon på torsdagmorgon<strong>en</strong><br />
inledde rapport<strong>en</strong> från årsmötet med att säga ”jag är<br />
ordförande äv<strong>en</strong> idag”.<br />
Ett aktivt år har gått med flera prioriterade frågor. D<strong>en</strong><br />
första var välfärdsmodell<strong>en</strong>s förändring, d<strong>en</strong> andra prioriterade<br />
frågan var internationalisering med särskilt fokus på det<br />
europeiska samarbetet, och d<strong>en</strong> tredje var d<strong>en</strong> kunskapsbaserade<br />
socialtjänst<strong>en</strong> inkl. socionomutbildning<strong>en</strong>.<br />
Ungdomarnas situation belystes i ett brev till alla riksdagspartier<br />
och som <strong>en</strong> följd blev FSS inbjudna till ett möte<br />
med riksdagsrepres<strong>en</strong>tanter som vill hålla dialog<strong>en</strong> vid liv.<br />
Bostadsfrågan har FSS arbetat med på olika håll, bl.a. med socialhögskolan<br />
i Lund som för fram projektet Housing first.<br />
Som medlem i European Social Network har FSS tillgång<br />
till ett nätverk om ca 10 000 socialchefer. ESN påverkar d<strong>en</strong><br />
europeiska socialpolitik<strong>en</strong> från olika plattformar och FSS är<br />
med i flera sammanhang.<br />
I FSS verksamhetsberättelse som finns på socialchefer.se<br />
kan du läsa mer om året som gått.<br />
Årsmötet beslutade om de strategiska frågorna för nuvarande<br />
verksamhetsår:<br />
› Ungdomars levnadsvillkor med fokus på arbete<br />
› Kompet<strong>en</strong>skrav i socialtjänst<strong>en</strong> med fokus på<br />
utbildningar och anställningskrav<br />
› Försäkringssystem<strong>en</strong>s förändring med fokus på<br />
konsekv<strong>en</strong>ser för särskilt utsatta.<br />
De internationella frågorna har inte försvunnit, utan ingår i<br />
d<strong>en</strong> reguljära verksamhet<strong>en</strong>.<br />
FSS drivs av möjlighet<strong>en</strong> att göra skillnad. Det gör vi g<strong>en</strong>om<br />
påverkansarbete, utvecklande diskussioner och debatter<br />
om socialpolitiska frågor.<br />
På socialchefer.se ser du vilka som är med i riksstyrels<strong>en</strong><br />
och vem som är regionansvarig där du bor.<br />
Vår vision FSS ska vara <strong>Sveriges</strong> mest professionella och<br />
efterfrågade röst i utveckling<strong>en</strong> av morgondag<strong>en</strong>s välfärd.<br />
VÅR MISSION Vi gör skillnad – g<strong>en</strong>om att förbättra människors<br />
levnadsvillkor. Minskade klyftor är <strong>en</strong> förutsättning<br />
för ett väl fungerande samhälle.<br />
VÅR VÄRDEGRUND Alla människor har lika värde och<br />
rätt till ett gott liv.<br />
JP Socialnet<br />
För <strong>Sveriges</strong> mest rättssäkra<br />
socialtjänst<br />
Hur ser d<strong>en</strong> moderna socialtjänst<strong>en</strong> ut för dig?<br />
• Tidseffektivt informationsverktyg<br />
• Dagligt uppdaterat beslutsstöd<br />
• Kontinuerligt kompet<strong>en</strong>sutvecklad personal<br />
Då har vi lösning<strong>en</strong> för er!<br />
Gör som flertalet av <strong>Sveriges</strong> kommuner<br />
och teckna <strong>en</strong> helhetslösning.<br />
Ring J<strong>en</strong>ny Rollgard, 042-29 33 06 eller<br />
Catherine Borgkvist, 042-29 33 12<br />
www.jpinfonet.se
Modern<br />
inkontin<strong>en</strong>svård<br />
En hälsoekonomisk studie gjord av ett obero<strong>en</strong>de fors kningsinstitut<br />
visar att det går att uppnå avsevärda förbättringar inom äldreomsorg<strong>en</strong><br />
och dessutom sänka de totala kostnaderna för inkontin<strong>en</strong>svård<strong>en</strong>.<br />
Insats<br />
• utbildning av personal i<br />
modern inkontin<strong>en</strong>svård<br />
• individuell utprovning<br />
av inkontin<strong>en</strong>sskydd<br />
• uppföljning och<br />
förbrukningskontroll<br />
Resultat<br />
• ökad trivsel hos vårdtagarna,<br />
89% nöjda<br />
• minskad arbetsbelastning och<br />
höjd motivation hos personal<strong>en</strong><br />
• totala kostnader kostnader minskas minskas med med<br />
10.000 dkr per vårdtagare och år<br />
• 20% lägre förbrukning av skydd skydd<br />
• upp till 33% tidsbesparing vid<br />
byte av skydd<br />
Intresserad?<br />
Läs mer i ”En studie av inkontin<strong>en</strong>sprodukter och service inom äldreomsorg<strong>en</strong><br />
i Köp<strong>en</strong>hamns kommun” eller på www.TENA.nu/lagretotalkostnad<br />
TENA_Affisch A2_original_179x255.indd 1 2010-10-19 11.21<br />
27
Avsändare: FSS, Box 2096, 471 11 Rönnäng<br />
www.socialchefer.se, info@socialchefer.se<br />
Gävle nästa!<br />
Någon som har hört talas om julbock<strong>en</strong><br />
i Gävle? D<strong>en</strong> som så många år slutat i ett<br />
eldhav. D<strong>en</strong> kommer vi inte att hinna se<br />
nästa år eftersom Socialchefsdagarna<br />
2011 hålls d<strong>en</strong> 28–30 september. Däremot<br />
kommer många eldsjälar att arbeta<br />
med att göra d<strong>en</strong> bästa konfer<strong>en</strong>s<strong>en</strong> någonsin<br />
– med de s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong>s innehåll<br />
och inramning i färskt minne har Gävle<br />
mycket att leva upp till.<br />
Mats Collin (bild<strong>en</strong>), nytillträdd socialchef<br />
i Gävle:<br />
– Det är väldigt roligt att ta över stafettpinn<strong>en</strong><br />
efter så inspirerande och<br />
välordnade socialchefsdagar i Luleå.<br />
Vi vill erbjuda givande, underhållande<br />
och tankeväckande innehåll när vi ses<br />
på Läkerol Ar<strong>en</strong>a nästa år.<br />
Tunstall AB<br />
Årstaängsväg<strong>en</strong> 1A<br />
117 43 Stockholm<br />
Telefon 08-775 77 00<br />
www.tunstall.se<br />
Nu är det inte bara värdkommun<strong>en</strong><br />
som arbetar med Socialchefsdagarna.<br />
Hela FSS riksstyrelse vrider och<br />
vänder på möjliga föreläsare, möjliga<br />
teman och går noggrant ig<strong>en</strong>om deltagarnas<br />
synpunkter från d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>aste<br />
konfer<strong>en</strong>s<strong>en</strong>.<br />
Därefter tar d<strong>en</strong> särskilda insatsstyrkan<br />
vid – <strong>en</strong> arbetsgrupp bestå<strong>en</strong>de av<br />
två personer från FSSregion<strong>en</strong> Gävle/<br />
Dala, två från riksstyrels<strong>en</strong> och <strong>en</strong><br />
handfull personer från Gävle kommun,<br />
Gävle Conv<strong>en</strong>tion Bureau och Läkerol<br />
Ar<strong>en</strong>a och sist m<strong>en</strong> inte minst vår fantastiska<br />
konfer<strong>en</strong>sadministratör Staffan<br />
Nyqvist från Göteborgsregion<strong>en</strong>s<br />
kommunalförbund.<br />
Det närmaste halvåret arbetar vi<br />
st<strong>en</strong>hårt med program och tema. Därefter<br />
tar de mer praktiska förberedelserna<br />
vid.<br />
B<br />
SVERIGE<br />
Porto betalt<br />
Port payé<br />
Vi blir jätteglada om du hör av dig<br />
med synpunkter och önskemål till<br />
info@socialchefer.se.<br />
Välkomm<strong>en</strong> till Socialchefsdagarna<br />
2011 på Läkerol Ar<strong>en</strong>a i Gävle!<br />
Tunstall är marknadsledande<br />
leverantör av avancerade IT-<br />
och telekomlösningar för vård<br />
och omsorg.<br />
Vår trygghetsc<strong>en</strong>tral är navet i<br />
vårt kompletta erbjudande inom<br />
trygghetstjänster, nyckelfri hemtjänst,<br />
planering och uppföljning,<br />
allt för att tillgodose behov<strong>en</strong> för<br />
<strong>en</strong> trygg och effektiv vardag.<br />
Över 100 kommuner med c:a<br />
45 000 brukare har valt<br />
Tunstalls trygghetsc<strong>en</strong>tral.<br />
foto kerstin öhman