Ge bra lärare högre lön - Lärarförbundet

Perspektiv på lärarlöner, del 6
Ge bra lärare högre lön
– 80 000 funderar på att lämna läraryrket

Höj lönerna och behåll
duktiga lärare
4 av 10 lärare funderar på att lämna yrket, det kan vi visa i en ny rapport från
Lärarförbundet. Det största skälet till att man funderar på att sluta som lärare
är lönen. Om det var så på den arbetsplats där jag var chef skulle jag ta det som
en rejäl varningssignal.
Just nu pågår summeringen av löneutfallet förra året. Inte sällan ligger
löneökningen på exakt det som avtalet minst skulle ge. Trots att så många talar
vitt och brett om att ett kvinnodominerat, välutbildat och betydelsefullt yrke
som vårt borde få ett rejält lönelyft händer mycket lite.
Det finns några platser runt om i landet där man har förstått att läraravtalen
har en lägstanivå. I Landskrona satsar politikerna så att upp till var femte
lärare kan få ett lyft på 1 500–2 000 kronor mer i plånboken varje månad
utöver löneöversynen.
Det gillar jag. Modiga och ambitiösa arbetsgivare som har förstått hur viktigt
läraryrket är. Och som också har förstått att lönespridningen måste öka för
att driva utveckling i skolan. Det säger sig självt att lärare är olika skickliga
– precis som det finns olika skickliga jurister eller ekonomer. Det ska också
synas och belönas.
Du kanske funderar över att jag tycker det är bra om skillnaderna ökar. Och det
är så här: om vi spräcker lönetaket skapar vi öppningar för resten att följa efter.
Då blir det bättre löneutveckling för alla. I yrken med större lönespridning är
inte de lägsta lönerna lägre – däremot är medellönen högre.
Det är inte så länge sedan vårt land var tapetserat med valaffischer. På Jan
Björklunds stod det ”Bra lärare ska ha bra betalt”. Det är en slogan från oss i
Lärarförbundet. Vi håller med helt och fullt.
Regeringen har lovat ett stimulansbidrag till kommuner som höjer lärarnas
löner. Det är både spännande och nydanande. Men nu är det dags att gå
från fagra löften till konkret handling. Det kanske rentav kan bli en 8 marssatsning
från regeringens sida? För att läraryrket är lågavlönat eftersom det är
ett kvinnoyrke, det råder det ingen tvekan om!
Eva-Lis Sirén
Förbundsordförande Lärarförbundet
2 Rapport från Lärarförbundet Rapport från Lärarförbundet
3

Sammanfattning
Den strukturella lönediskrimineringen drabbar alla, såväl kvinnor
som män, som har valt ett kvinnodominerat yrke, och lärarnas löner
fortsätter att tappa mot jämförbara grupper. Utifrån en undersökning
som Lärarförbundet låtit göra, kan vi konstatera att:
Fyra av tio lärare har under det senaste året allvarligt övervägt
att byta yrke.
Lönen är den enskilt viktigaste orsaken, och jämfört med 2004 är
det nu även den viktigaste orsaken till att kvinnor överväger att
lämna läraryrket.
Sedan 2004 har löneskillnaderna mellan lärare och andra
jämförbara grupper fortsatt att öka.
Alla håller med oss om att något måste göras: politiker, ledande
näringslivsföreträdare och föräldrar. Ändå tycks det märkligt långt
från ord till handling. Utom på några få ställen. I denna rapport lyfter
vi även fram några goda exempel på arbetsgivare som sett problemet
och börjat hitta modeller för att höja lärarnas löner.
Fyra av tio funderar
på att sluta som lärare
Fyra av tio lärare har under det senaste året allvarligt övervägt
att lämna yrket. Det betyder att 80 000 lärare kan vara på väg
bort. Lönen är den viktigaste orsaken.
Enligt en undersökning som Lärarförbundet gjort, där vi tillfrågat drygt 1 300
lärare, har fyra av tio det senaste året allvarligt övervägt att byta till ett arbete
utanför skolan och den pedagogiska verksamheten. Undersökningen är en
uppföljning av motsvarande enkät som SCB genomförde 2004, och det finns
både intressanta likheter och skillnader i resultaten på de sju år som gått.
Andel kvinnor/män som under
de senaste 12 månaderna allvarligt övervägt
att byta till ett annat arbete utanför skolan*
Det är fortfarande fyra av tio lärare som under det senaste året allvarligt övervägt
att byta yrke. Män i högre utsträckning än kvinnor. Men sedan börjar
olikheterna. På frågan om vilka orsakerna är till att man övervägt att lämna
yrket, svarade männen både 2004 och 2011 att lönen var den främsta orsaken.
Andelen män som angett lönen som viktigast har dock ökat från cirka hälften
till nära två tredjedelar.
4 Rapport från Lärarförbundet Rapport från Lärarförbundet
5
60 %
50 %
40 %
30 %
20 %
10 %
0 %
* Källa: Lärarförbundet, februari 2011
39 %
48 %
Kvinnor Män

Kvinnorna svarade 2004 den psykosociala arbetsmiljön, men nu, sju år senare,
anger även kvinnorna att lönen är huvudskälet till att de allvarligt överväger att
byta jobb.
Lönefrågan har seglat upp till att bli den viktigaste orsaken även för kvinnor i
2011 års undersökning, från att ha legat på andra plats 2004. Vad beror det på?
Kanske är det så att också kvinnorna tröttnat på att läraryrket värderas lågt och
därför överväger andra yrken. Yrken där lönen motsvarar arbetsinsats, utbildningslängd
och ansvar.
1
2
3
Kvinnor
Låg lön
De tre vanligaste orsakerna
till att lärare överväger att lämna yrket*
Stora barn- och
elevgrupper
Dålig psykosocial
arbetsmiljö
Män
Låg lön
Många administrativa
arbetsuppgifter
Brister i arbetsledning/
arbetsorganisation
Det finns miljoner skäl att lämna
När vi jämför en lärare med en civilingenjör handlar det om stora
löneskillnader: 12 000 kronor per månad blir 144 000 kronor per
år, eller 5,8 miljoner på ett långt yrkesliv.
Lönefrågan har blivit den viktigaste anledningen som kvinnliga lärare anger
för att lämna läraryrket. Den har också blivit allt viktigare för de manliga
lärarna. Man kan se ett tydligt samband mellan denna trend och medellöneutvecklingen
jämfört med andra yrken på senare år.
Medellöneutveckling 2004–2009 jämfört med andra yrken*
2004, när den första undersökningen gjordes, skilde det 9 900 kronor i
medel lön mellan en grundskollärare och en civilingenjör eller en dataspecialist.
Fem år senare, 2009, det senaste år som SCB har statistik ifrån, skiljer sig
lönerna 12 000 kronor eller mer beroende på vilken av grupperna man jämför
med. I månaden. Det är 144 000 kronors skillnad i årslön, eller 5,8 miljoner
på ett 40-årigt yrkesliv, som sedan avslutas med bra mycket högre pension för
civilingenjören eller dataspecialisten, eftersom pensionen beror på vilken lön
man har haft.
6 Rapport från Lärarförbundet Rapport från Lärarförbundet
7
40 000
38 000
36 000
34 000
32 000
30 000
28 000
26 000
24 000
22 000
20 000
* Källa: Lärarförbundet, februari 2011 * Källa: SCB löner 2004–2009
2004 2005 2006 2007 2008 2009
Dataspecialister
Civilingenjörer, arkitekter, m fl
Grundskollärare

Jämfört med män utan högskoleutbildning
Om vi jämför lärare med mansdominerade yrken som endast kräver gymnasieutbildning
blir det också en dyster bild. För stora lärargrupper som utbildat sig
ett antal år på högskolan och samlat på sig studieskulder i stället för årslöner
och pensionsinkomster, blir utbildningspremien noll eller negativ: Det hade
lönat sig bättre att bli expressbud direkt efter gymnasiet än att studera till förskollärare
eller lärare i fritidspedagogik.
Yrke Lön 2009*
Civilekonom 38 600
Systemvetare 38 400
Civilingenjör 38 000
Lärare i gymnasieskolan 27 300
Elmontör, tele- och elektronikreparatör 26 100
Lärare i grundskolan 25 700
Godshanterare och expressbud 24 900
Maskinoperatör (metall) 24 600
Lärare i förskola/ fritidshem 23 600
Fordonsförare 23 300
Vem skulle inte drömma om att skrapa fram en trissvinst som gav 12 000 kronor
i månaden resten av livet? För lärare i grundskolan kan det räcka med rätt
karriärbyte.
* Källa: SCB löner 2009
Strukturella lönediskrimineringen drabbar eleverna
Den strukturella lönediskriminering som finns på den svenska arbetsmarknaden
drabbar alla som finns i yrket, kvinnor lika väl som män. Strukturell
lönediskriminering innebär nämligen att yrket som sådant värderas lägre än
jämförbara manligt dominerade yrken.
Men till sist är det inte bara lärarna som drabbas. Den största förlusten gör
skolan. Skolan blir bättre för alla barn och ungdomar om de kan möta goda
förebilder, såväl kvinnor som män, genom hela sin utbildning. Och hur ska
de bäst lämpade lärarna lockas till läraryrket i framtiden om lönerna är dåliga
jämfört med andra yrken med lika lång utbildning?
Alla håller med oss
– några få går före
De allra flesta politiker ställer sig bakom att skolan måste
uppvärderas och att läraryrket måste bli mer attraktivt. Många
tycker också att lönen är en viktig faktor för uppvärderingen av
läraryrket. Så långt är allt väl.
Tittar vi sedan på vad som konkret händer hos enskilda arbetsgivare så ser vi
inte mycket av resultat. Några sticker ut och vill förändring men alltför många
kommuner och privata skolhuvudmän lägger sig på det absolut lägsta garanterade
utfallet. Det är inte att göra verklighet av sina löften.
Låga lönelyft till och med i bra skolkommuner
Bland de arbetsgivare som precis landar på avtalets allra lägsta nivå finner vi
också kommuner som är högt rankade i nationella jämförelser som exempelvis
den öppna jämförelse som SKL, Sveriges kommuner och landsting, genomför
varje år och Lärarförbundets Bästa skolkommun.
8 Rapport från Lärarförbundet Rapport från Lärarförbundet
9

Kommuner där lärarna uppenbart presterat bra under det senaste året är till
exempel Luleå, Piteå, Östersund, Laxå och Mörbylånga. Lägstanivån i det
kommunala avtalet för 2010 var 2,0 procent och så här såg det ut i nämnda
skolkommuner:
Luleå: 2,02 %
Piteå: 2,02 %
Östersund: 2,06 %
Laxå: 2,00 %
Mörbylånga: 2,00 %
Belöna duktiga lärare och öka lönespridningen
Det borde rimligtvis finnas riktigt duktiga lärare anställda hos varje arbetsgivare
– eller hur? Hur belönas de för sitt arbete? Ser de någon skillnad i sina
lönebesked? Använder arbetsgivarna lönen som det styrmedel det skulle
kunna vara? Tyvärr inte.
Om varje arbetsgivare tydligt skulle belöna goda resultat med högre lön – och
då pratar vi löner motsvarande utbildningslängd och ansvar – skulle fler veta
vart arbetsgivaren vill i verksamheten och vilja följa efter. Det skulle löna sig
att vara en bra lärare, lönespridningen skulle öka och resultaten bli bättre.
Blickar vi tillbaka de senaste fem åren ser vi istället att lönespridningen minskat
i 274 kommuner av 290. Trots att det står i våra avtal att lönespridningen
ska öka.
Det går i Landskrona, Sölvesborg och Karlstad
Det finns några goda exempel på kommuner som har börjat jobba för att ge
lärarna ett lönelyft. Kommuner som Landskrona, Sölvesborg och Karlstad
väljer att, utöver det garanterade utfallet i avtalet, skjuta till ytterligare pengar.
Pengar som inte är kopplade till arbetstidsförändringar.
I den här rapporten vill vi gärna sprida kunskap om dessa goda exempel och
visa på att det är möjligt att satsa på lärarna. Det är möjligt både för större och
mindre kommuner och alldeles oavsett vilket politiskt styre som råder.
Landskrona belönar
duktiga lärare
Eva Börjeson, ordförande för Lärarförbundet i Landskrona
I Landskrona satsar politikerna
fem extramiljoner på duktiga
lärare och skolledare redan i vår.
Det är Alliansen med Folkpartiet i
spetsen som styr kommunen.
Enligt Eva Börjeson, ordförande för
Lärarförbundet i Landskrona är det
en välkommen satsning:
– Det är jättebra att skickliga
lärare och skolledare får mer betalt.
Det handlar om drygt fem extra miljoner
utöver löneöversynen. Pengar
som enligt kommunen ska räcka till
att ge var femte, sjätte lärare upp
till 1 500–2 000 kronor mer varje
månad.
– Lärare tjänar naturligtvis även
efter en sådan här satsning för
dåligt, även om det är ett riktigt bra
steg på väg åt rätt håll! säger Eva
Börjeson.
Mycket är fortfarande inte klart,
som till exempel vilka kriterier kommunen
utgår ifrån.
Men ett står klart: De nya lönerna
betalas ut i juni, då vet Landskronalärarna
vilka som fått del av de extra
pengarna. Lärarförbundet kommer
att utvärdera satsningen noga
och driva på för att det inte blir en
engångsföreteelse.
– Vi hoppas att det kommer fler
chanser kommande år att göra ett
bra jobb och få ett lönelyft. Det ska
vi jobba för, säger Eva Börjeson.
10 Rapport från Lärarförbundet Rapport från Lärarförbundet
11

Sölvesborg vill inte
ha sämst lärarlöner
Undersökningen Bästa skolkommun
2010 blev en kalldusch för
kommunens politiker.
Samtidigt som resultaten i Sölvesborg
förbättrats och kommunen
klättrat från 190:e plats i rankingen
till nummer 53 av landets kommuner
blev det uppenbart att kommunens
lärare inte fick lön i proportion
till den insats man gör.
Kommunen hamnade på en föga
smickrande sistaplats, plats 290,
vad gäller lärarlöner.
– Efter att vi påtalat orimligheten
för politiker och förvaltning började
det hända saker, säger Mikael
Asper, ordförande för Lärarförbundet
i Sölvesborg.
För första gången har kommunen
och Lärarförbundet kommit överens
om att lärare är för lågt lönesatta
och kommunen satsar under ett
antal år framöver på att lyfta lärarlönerna.
I höstas blev utfallet 2,4 procent
och nu i vår blir det en extrasatsning
utöver löneöversynen på en miljon
kronor, som kommer att fördelas
individuellt på lärare i förskolan och
i grundskolan.
Barn­ och utbildningsnämndens
ordförande Markus Alexandersson
(S) säger till Blekinge läns tidning att
”Det ska, rakt på sak, gå att göra
lönekarriär som lärare i Sölvesborg”…
”Aktiva, engagerade och
framgångsrika lärare kommer att
belönas och få bättre löner.”
– Ambitionerna vad gäller lärares
löner är högre än någonsin. För
Sölvesborg är det ett trendbrott,
samtidigt som det är lång väg kvar
tills vi lärare har de löner vi borde
ha, säger Mikael Asper.
Karlstad börjar
satsa på lärarlönerna
Mikael Asper, ordförande för Lärarförbundet i Sölvesborg Ann-Mari Brunzell, ordförande för Lärarförbundet i Karlstad
Karlstad satsar särskilt på de
sämst avlönade lärargrupperna –
förskollärare och fritidspedagoger.
– Det känns fantastiskt. Vi har
jobbat i många år med att påverka
politikerna och det börjar nu ge
resultat, säger Ann­Marie Brunzell,
ordförande för Lärarförbundet i
Karlstad.
Kommunen ligger lågt i riket vad
gäller lärarlöner. Senast blev det en
277:e plats av landets 290 kommuner.
En närmare analys visar att
de sämst avlönade grupperna inom
lärarkåren är förskollärare och fritidspedagoger.
En kombination av lågt
löneläge och dålig lönespridning.
– Det är inte klokt. En riktigt duk­
tig förskollärare ska också kunna
tjäna bra, säger Ann­Marie Brunzell.
Efter valet blev det ett majoritetsskifte
och kommunen är nu blågrön
i stället för rödgrön. Den gamla majoriteten
hade planerat en långsiktig
satsning på att lyfta lärarlönerna
med 18,7 miljoner på tre år.
– Vi hoppas att även den nya
majoriteten vill gå vidare och satsa
långsiktigt på lärarna, säger Ann­
Marie Brunzell.
Än så länge har det fallit väl ut.
Cirka 1000 förskollärare och fritidspedagoger
fick i en extra satsning
utöver löneöversynen en miljon
kronor 2010 och ytterligare fyra
miljoner extra nu 2011.
12 Rapport från Lärarförbundet Rapport från Lärarförbundet
13

För dig som vill fördjupa dig
mer om lärarlöner
Det här är Lärarförbundets sjätte rapport om lärarlöner. Du kan läsa hela
rapportserien ”Perspektiv på lärarlöner” på lararforbundet.se/lararloner
I tidigare rapporter har vi konstaterat:
att svenska lärare tjänar i nivå med lärare i Slovenien (Perspektiv på
lärarlöner: Lärares löner i ett nationellt och internationellt perspektiv)
att om inget händer kommer det att skilja 15 000 kronor i månadslön
mellan en lärare och en civilingenjör 2018 (Perspektiv på lärarlöner del 3:
En oroande framtidsspaning)
att sex av tio föräldrar tycker att lärarna har för låga löner (Perspektiv på
lärarlöner del 2: Om hur lön och kön hänger ihop)
att ungdomar i åldern 16–25 år uppger att lönen lockar minst i läraryrket
(Perspektiv på lärarlöner del 4: Lärare – drömyrke eller andrasortering?)
att lärare med lärarexamen efter borträknad utbildningskostnad tjänar
mindre i snitt än lärare som saknar examen (Perspektiv på lärarlöner del 5:
Lönt att bli lärare?)
att mansdominerade yrken med enbart gymnasieutbildning ofta har högre
löner än lärarna – trots att lärarna har en lång högskoleutbildning bakom
sig (Perspektiv på lärarlöner del 2: Om hur lön och kön hänger ihop)
att lärare har drygt 10 000 kronor mindre i lön än mansdominerade yrken
med motsvarande utbildningslängd. (Perspektiv på lärarlöner del 5: Lönt att
bli lärare?)
14 Rapport från Lärarförbundet

Ge bra lärare högre lön!
Lärarförbundets nya rapport visar att 4 av 10, eller 80 000 lärare, funderar på
att lämna läraryrket och att det är de låga lönerna som är huvudskälet.
Läraryrket är ett kvinnodominerat yrke och det råder ingen tvekan om att det
är just därför som lärarna är lågt avlönade jämfört med andra högutbildade
yrken och jämfört med mansdominerade gymnasieutbildade yrken.
Det behövs arbetsgivare som ser problemet och satsar på lärarna. Att belöna
bra lärare är en väg till utveckling av skolan och bättre resultat för eleverna.
Det finns tre åtgärder som är mer angelägna än andra:
Att arbetsgivarna använder möjligheterna i avtalen och höjer lärarnas
löner. Lägstanivåerna ska vara just lägstanivåer och inte tak.
Att arbetsgivarna ökar lönespridningen genom att belöna goda
arbetsinsatser.
Att regeringen ger snabba besked om konstruktion och nivå på utlovat
stimulansbidrag för höjda lärarlöner.
Lärarförbundet är Sveriges största lärarorganisation med 230 000 medlemmar.
Alla lärarkategorier är medlemmar – från förskolan till högskolan.
lararforbundet.se
Produktion: 13041 FWD Reklambyrå Tryck: Trosa Tryckeri 3 000 ex mars 2011