Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling
Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling
Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
adrensare inte fungerar bra. Fräsen fungerar bäst på<br />
lätta stenfria jordar <strong>och</strong> bör inte användas på struktursvaga<br />
jordar. Radfräsar är relativt dyra, har låg<br />
körhastighet <strong>och</strong> kräver relativt mycket underhåll.<br />
<strong>Ogräs</strong>harvning<br />
<strong>Ogräs</strong>harvning används främst i stråsäd, ärter,<br />
bönor, sockerbetor, majs, potatis <strong>och</strong> jordgubbar<br />
men kan användas med försiktighet även i <strong>grönsaksodling</strong>.<br />
Verkningssätt av ogräsharvning<br />
<strong>Ogräs</strong>harvningen verkar genom att riva upp <strong>och</strong><br />
täcka över ogräs med jord. <strong>Ogräs</strong>effekten är bäst när<br />
ogräsen är mycket små, i groddstadiet eller i hjärtbladstadiet.<br />
Småfröiga arter, tex. åkerviol, våtarv<br />
<strong>och</strong> baldersbrå är känsligare än storfröigare arter<br />
som pilört, dån, penningört, snärjmåra <strong>och</strong> åkerbinda.<br />
<strong>Ogräs</strong>harvning ger bäst resultat vid torrt <strong>och</strong><br />
soligt väder, <strong>och</strong> det bör vara torrt även några dagar<br />
efter harvningen. Det kan vara bättre att harva när<br />
vädret är lite fuktigt <strong>och</strong> sedan återkomma efter en<br />
vecka än att vänta <strong>och</strong> riskera att ogräsen blir för<br />
stora.<br />
På lätta jordar får man ofta god effekt av ogräsharvning.<br />
På fukthållande mulljordar kan det vara<br />
svårt att få god ogräseffekt eftersom harvningen<br />
lockar nya frön att gro <strong>och</strong> harvade ogräs kan växa<br />
fast igen.<br />
<strong>Ogräs</strong>harvning före grödans uppkomst –<br />
blindharvning<br />
<strong>Ogräs</strong>harvning efter sådd, men före grödans uppkomst,<br />
s.k. blindharvning, rekommenderas främst i<br />
stråsäd, trindsäd, sockerbetor <strong>och</strong> andra storfröiga<br />
växtslag.<br />
Blindharvningen dödar både groende <strong>och</strong> uppkomna<br />
ogräsplantor <strong>och</strong> ger grödan ett försprång<br />
framför de nya ogräsplantorna. Det innebär att man<br />
ofta kan senarelägga ogräsharvningen efter grödans<br />
uppkomst <strong>och</strong> därigenom slippa ogräsharva när grödan<br />
är som känsligast.<br />
Blindharvning måste göras ytligare än sådjupet,<br />
vilket är svårt att klara i småfröiga kulturer. I ärter<br />
<strong>och</strong> åkerbönor, som har mycket stora frön, rekommenderas<br />
minst 6 cm sådjup när man ska ogräsharva.<br />
I <strong>ekologisk</strong>a sockerbetor, som har ett relativt<br />
stort frö, rekommenderas sådd på 3 cm djup <strong>och</strong><br />
blindharvning ner till 2 cm. I sockerbetor bör man<br />
enligt gamla erfarenheter blindharva mellan fem<br />
<strong>och</strong> nio dagar efter sådd, beroende på väderlek <strong>och</strong><br />
temperatur. Man bör inte blindharva senare än när<br />
betgrodden är 0,5–1 cm, vilket brukar vara ca en dag<br />
tidigare än man normalt skulle flamma.<br />
Om man har problem med arter med tidig <strong>och</strong><br />
snabb groning, t.ex. åkersenap, pilört <strong>och</strong> dån ska<br />
20<br />
blindharvningen göras mycket tidigt, redan före<br />
ogräsens uppkomst när groddarna är i ”trådstadiet”.<br />
Blindharvningen har ofta sämre effekt än flamning<br />
<strong>och</strong> dessutom kan blindharvningen vissa år<br />
locka nya ogräsfrön att gro. Därför föredrar de flesta<br />
grönsaksodlare att flamma ogräsen före grödans<br />
uppkomst.<br />
<strong>Ogräs</strong>harvning efter grödans uppkomst<br />
Många robusta grödor, t.ex. sättlök, plantlök, kål,<br />
bönor <strong>och</strong> betor kan ogräsharvas efter grödans uppkomst.<br />
Harvintensiteten måste anpassas noga till<br />
grödans <strong>och</strong> ogräsens utvecklingsstadium. <strong>Ogräs</strong> -<br />
harvning i växande gröda påverkar alltid även grödan<br />
<strong>och</strong> vid tidig harvning kan plantbortfallet bli<br />
stort.<br />
Grödan är generellt som känsligast efter uppkomst<br />
när den har tömt fröet på reservnäring.<br />
Stråsäd är känsligast för ogräsharvning när grödan<br />
har 1–2 blad. Grönsaker är generellt mycket känsliga<br />
för mekanisk bearbetning från strax före uppkomst<br />
tills grödan har 2–4 blad. Ärter <strong>och</strong> bönor kan<br />
brytas om de harvas tidigt. När man harvar i grödans<br />
tidiga utvecklingsstadier måste man harva försiktigt<br />
med låg hastighet. Det handlar om att finna en<br />
balans där man får tillräcklig effekt på ogräset med<br />
minsta möjliga skada på grödan.<br />
Norska försök i dill odlad på lättlera visade att<br />
man kunde ogräsharva framgångsrikt redan när dillen<br />
hade 2 örtblad med endast 4% plantbortfall <strong>och</strong><br />
8 % lägre skörd jämfört med om dillen handrensades<br />
istället. Vid ogräsharvningen användes samma<br />
långfingerharv (Rabewerk), hastighet (5 km/h) <strong>och</strong><br />
djupinställning (ca 3 cm) som till stråsäd. <strong>Ogräs</strong> -<br />
harvningen mer än halverade handrensningstiden<br />
jämfört med utan ogräsharvning (Sandkvist, 1998).<br />
Planterad frölök kan ogräsharvas redan 1–2 veckor<br />
efter plantering när löken har rotat sig. En sådan<br />
ogräsharvning har i svenska försök minskat antalet<br />
ogräs med 10–40 % utan att skada löken (Ascard &<br />
Fogelberg, 2002). Många odlare ogräsharvar rutinmässigt<br />
i sättlök efter uppkomst (bild 33).<br />
Bild 33. <strong>Ogräs</strong>harvning efter grödans uppkomst kan användas<br />
i flera grönsaksgrödor. t.ex. sättlök.
Change language