Resan genom Ryssland. - Vaasa

Resan genom Ryssland.

Innehall.
Resan genom Ryssland.
Genom flere Orter til Smolensto, sid. i.
Därifrån til Moscau, 7.
Moscau och dest märkwärdigheter, 12.
H. Trefaldighets Klostret, 42.
Resan genom flere Orter tilPetersburg, 44.
Tiver, 44.
Rysta LandtmannenS hushällning, 47*
l^lovogrod, 51.
Petersburg, 54.
?etesB Stod, 59.
Hofwet, 61.
Riddare-Orden, 66.
Kejsarinnans Eremitage, 70.
Rysta Flottans ursprung och tillväxt, 75^
Sarsto Selö,77.
Oranienbaum, 78.
peterhof, 79.
Schlustelburg, 31.
tTleva-Strömmen, 87.
Wetenstaps-Academien, 89»
Vibliothekel, 90.
Natural-Samlingen, 92.
Konst-Cabinettet 95.
Mynt-Cabinettet, 98.
Konsternas
Academie, 102.
Oeconomista Sällstapet, 104.
Caoet-Scholan, 105.
Fröken-Stiftet, 106.
Cron-

Innehall.
Cronstadt, log.
Grekiska Gudstjänsten, no.
En stor Fet, 112.
Straff-Lagar, 115.
Resan til Fredrikshamn, 120.
Om den falska Oemettiuz, 122.
Boolua Hlexievvna, 136.
(^2tk2sjn3 den Första, 145.
159.
Hona af Holsten, 165.
Kejsarinnan Hnna, 167.
Kejsarinnan 169.
Revolutionen 1762, 172.
Dest Föräldrar, 205.
?uzatlckes, 209.
217.
l^unnick, 222
Rytzlands — Folkstock, 227.
Handel och Bcrgwärk, 240.
Bergwärkens afkastning, 252.
Rättelser, iResan genom Roland.
Sidan 76, raden 2, stär: hwar Timmermop; läs:
Herr
Sidan 90, raden 1, stär: 24,202 Riksdaler; läs:
42,002 Riksdaler.

,
Resa genom Ryssland.
H)en 20 Augusti kom Hr. (7oxe "^ pä Ryst
botten, wid den lilla Staden Tolot-
zin, som,^ i anledning af Polska Partage-
Trattaten 1774 tilföllRyhland. Denna nya
Landwinning tilstyndade Rysta Kronan
1,600,000 nyaUndersitare och et Land, som
är rikt pä Säd, Hampa och Lin, äger goda
Betesparker, samt har Skogar,af hwilka Master,
Bräder och til Skeppsbyggnad tjenligt
Ekwerke, jämte Beck och Tjära, hämtas utfört
Duna-strömmen til Riga.
Skjutslegan fanns siraxt si lindrig, at
man stulle trodt, det Gästgifwaren begick nägot
understes til de Resandes fördel. Likwäl
blef Herr c^oxe underrättad, at han kunnat
ärhälla Hästar ännu lindrigare, si framt han
i warsau försedt sig med anwisning frän
Rysta Amdastadeuren. Uti Länet Mohileu
woro wägarne förträfflige, med Träd a ömse
stdor planterade i dubla rader. Byarne wo,
ro wäl obetydlige, men man sig där Schole-
-9l hus

2
L.ady, Augustus 1778.
hus inrättade af Rysta Kejsarinnan samt Kyrkor
med Domer, bygde för OWäentsrne af
Grekiska bekännelsen.
Uti L.ady, som förr war Rystlands
Gräntsestad emot Pälcn, furmos cmstalterne
tll Resandes beqwämlighet rätt goda. Gästgifware^huscn
wid wägarne i Rystland, äro
annars bygde af Träd, nästan sisom 2>evantcns
(^2l2V2nler2is. De bestä af en bygnad,
som i fyrkant innesluter en rymlig gärdstomt.
Främsta sidan är inredd med Rum för Gästgifwaren
och Resande. De öfrige tre utgöra
Stallrum,Lider, Magastner, Höbodar m.m.
Man äter där pä Engelska PorcellainS-käril;
Där wankar ock godt starkt Al; men man
ligger pä Halm som dock fäs ren. Priset
fanns si lindrigt, at de Resande däröfwcr betygade
nägot störrenöje,än förstgtigheten tillät,
ty Gästglfwarens Ombud fick däraf det
infall, at höja stjutslcgan tredubbelt, samt
lät fränspänna Hästarne, dä man däremot
gjorde inwänning. Herr (^oxs anförde därföre
sitt klagomal pä behörig ort, med den
framgång, at Ombudets rygg kom i ganska
wadellg belägenhet, och knapt friades genom
Herr Oxes förbön. Likwäl rädde man Hr.
(.'oxe, At iSmolensto taga Patz och ordres
för Hästar til den äterstäende resan.
Wägen til Smolensto war icke si god,
som til L.ady, men mycket bättre än iL>ithauens
Skogar. Byarne uste. Rysta All-
Mo-

Smolensto, 2lug. 1778. 3
mogen har et helt annat utseende än den
Pälsta. Man sig nu mera inga rakade hufwud,
utan hären lämnades hängande til ögncbrynen
och öronen, men woro sturne korte
i nacken. En tjock Skog widtog emot Smolensto,
och räckte in til Stadens Gator.
Smolensto har ömseblifwit eröfradt af
Rystar och 2.ithuaner, och ehuru Staden
fordom endast hade en befästning af Pallisadcr
och et Träd-Castell, nödgades dock fienden
stundomefter den tidenskrigs-sitt,anse densamma
för ointagelig och uphäfwa belägringar.
Z Sextonde Seculo intog V^lili Ivanovitlcl,
Smolensto genom Garnizonens beztickning.
Under l^eoc^or lv2Novitlc:K fick Staden en Stenmur;
intogs likwäl af Bizizmuncl M. men
tilhörcrRystland frän friden iMoscau 1636.
Stadens läge är besynnerligt. Den ligger
jämte Dniepern pä twä högder. Muren
är 30 fot hög och 15 ftt tjock, med stengrund,
förhöjdmed Tegel. DesteMallar äro
7 Werst iomkrets, och hafwa wid hwarjc
winkel, runda eller fyrkantiga Torn af twä
eller tre wäningarS högd, mycket bredare ät
toppen än wid grunden och försedde med kullriga
Brädtak. Emellan deste större Torn ses
en myckenhet smä. En Graf är gjord intil
Muren samt nägre nyare Förswars-wärk tilsatte
pä de swagare ställell. Domkyrkan ligger
pä en högd, frän hwilken man kan se
öfwer Staden, och betrackta de Trägärdar,
A 2 Lun-

Smolensto, Avg. 4
1773.
Lundar, Äkerstyckcn, m.m. som ligga innom
Muren. De ftäste Husen äro af Träd, endast
en wäning höge; mänge äro uste Kojor,
här och där ses dock nägon bättre Bygnad af
Tegel, som kallasPalats, och tilhörcr Adels-
personer. Kyrkorna äro bygde af Tegelsten
och rappade. En stor Gata, som irätt !cd
genomgär Staden, är stcnlagd; deöfrige äro
krokote och belagde med Plankor. Alle deste
föremal, jämte et antal Klackspiror, som upfijuta
sig öfwer de mänga Träden liksom i
en Skog, göra utsigten af denna Stad ganska
besynnerlig. Staden har omkring 4000
Inbyggare. Där finnas inge Manufakturer,
men Handel drifwes pä Städerne wid ÖstersjönmedHudar,
Wax, Lin, Hampa, Swinborst
och Siberista Pälswärk.
Dnieper-strömmen hörer nu mera Rystland
helt och yällit til, och genomskär Rystt
Land iftän dest börjaniSkogen valkonsti,
35 mil iftän Smolensto, ända til dest utfall
iSwarta Hafwet.
De Resande, som behöfde et Past af
Gouverneuren, träffade en Student, hwilken
talade Latin och blef deras Tolk. Gouverneuren
biwistade Gudstjensten iDomkyrkan,
och man infant sig där at afbida tilfället.
Kyrkan är en stätelig bygnad. Dest wäggar
höljas af groft målade Bilder, som föreställa
Frälsaren, Jungfru KlZlw samt et stort antal
Helgon, af hwilka Grekiska Kyrkan har

Smolensto, Avg. 1773. 5
si ömnigt förrad. Choret, dit endast Präster
tillätas inga, är stildt frän Kyrkan med
et ganska wäl skurit och förgyldt Skrcmk,
som har twä Dörrar samt Pelare af Corinthista
ordningen. Gudstjcnsten hestär af oräkneliga
Ceremonier. Folket korstade sig ouphörligt,bugade
sig, än emot Choret, än emot
hwarandra, si djupt at pannan stundom
rörde wid golfwet. Biskopen, en Man af
wördigt utseende med hwitt löst hängande
här och stägg, klädd uti Bistops-struden med
sin Embets- Krona, stod sjelf för Altaret.
Chor-dörrarne öpnades och tilstötosmed mycken
högtidelighet, dä Bistopen gick in eller
ut. Sluteligen framträdde han närmare, bärandes
en Ljusestake ihwardera handen, den
ene med tre, den andre med twä brinnande
Ljus. Han korstade ät flera häll med desta
Stakar, och gaf omsider wälsignelscn. Den
ene Ljusestaken stall betekna Treenigheten; den
andre de twä Naturer i Christo.
Efter slutad Gudstjenst hälsade Hr.Ooxe
Gouverneuren, hwilken wisade si
ringa up-
märksamhet, eller snarare si mycken kallsinnighet,
at Studenten ej dristade tolka sina
Hufwudmäns ärende. En Adelsman af Gouverueurens
Sällskap underrättade stg dock därom,
och dä han sätt weta, det de Resande
woro Engelske Adelsmän, som begärte Post,
yttrade han stg, med et smälöjc, det deras
enfaldiga Drägt föranlätit Gouverneuren
A 3 anse

6 Smolensto, Avg. 1778»
anse dem för Köpmän. Gouverneuren antog
straxt en höftigare upsyn, dä sidant honom
berättades, och biföll deras ästundan. Bistopen
ankom cmcdlcrtid, klädd i egna Kläder,
en läng sid swart Räck, samt rund Mösta af
samma färg. Han tiltalade de främmande
pä Latin och böd dem til sitt Hus, dit hela
Sällskapet ätföljdcs. Bäde Gouverneuren och
de öfrige Adelsmän knste Vistopcns hand med
mycken wördnad. En Betjcnt dukade et' litet
Bord med Bröd, Salt och nägra Blomster.
En annan fylde smä Glas, som stäldes
pä en Presenter-talrik, med en klar Dryck,
som sedan fans wara Kirsbärs - Vränwin.
Biskopen wälsignade desta ämnen, hwilka sedan
kringdelades ät de närwarande, och drack
Sällstapets stal, hwarpä swarades med en
bugning och Glasens tömmande. Efter i z
timas lärorikt samtal mcd Biskopen, skildes
Herr l^oxe frän Sällskapet.
Herr (^oxs besökte 3emin2rium, hwarcst
Präst-ämnen updragas. Där lärrs Latin,
Grekista, jämte Tysta och Pälsta Spräken.
Bibliothecarien signade efter Landets gästfria
plägsed, med Bakelser och Mjöd.
Den Adelsmannen som i Kyrkan ätog
sig de Resandes ärende hos Gouverneuren,
böd dem til middag följande dagen, klockan 2.
Hans Fruntimmer talade Franska, woro klädde
efter Fransta maneret och starkt sminkade.
De nego icke, utan hälsade med en djup bugning.

Smolensto, 2lug.i778« 7
ning. De upwä-ckte matlusten med en sup,
sisom Herrarne. Anrättningen war god och
mycket snygg. Nägre Ryste rätter woro där,
jämte framsatte, sisom en Salade af Senap
och Lök tilhopa, samt omogit Korn stekt och
fuktadt mcd Olja. Efter stutad maltid gick
en stor Pocal mcd Champagne-Win omkring,
at af hwar och en tömas. "Denne sed är
"gammal, sade Wärden, och war fordom
"ansedd sisom et betyg af
agtning. Nu me-
"ra börjar man bruka fterekrusade höftighcter
"pä gästfrihetens bekostnad. Men jag är sjelf
"gammal, och öfwergifwer ej gerna gammel-
"dags-lefnaden." Spelbord framftttes, och
Caffe, The samt Confiturer gäfwos.
Ehur , deResandeintagit förnämstaVärdshuset
i Smolensto, blefwo de dock ganska
illa försedde. Deras Rum hade alla Fenstren
tilslagne med Bräder, utom et enda,
som dock war höljdt med en skorpa af smutS,
at man ej kunde se hwad som tildrog sig utanföre.
Hela meubleringen bestod af 2:ne
Stolar, den ene utan rygg, den andre utan
säte, och en gammal Furukista, som tjenade
för Bord. Sängkudden war si ofta stoppad,
at man icke kunde urstilja dest egcnteliga första
ämne, o. s. w. Men Rysta Adelen förer
beqwämligheter med stg under resor, eller
ock bor den hos sina bekantskaper.
Den 25 lämnades Smolensto. Dnie-
pern löper i krokar, at den ftere gängor öf-
A 4
wer-

8
Resan tilMoscau,2lug.1773.
werfors, men pä Färjor si usia, at de sänkte
sig flera tum under watnet och tycktes redo
at sjunka. Nägden däromkring är dock
fruktbärande. Staden Dogorobush ligger
pä en högd, lik Smolensto, men mindre,
med Kyrkor, Kojor, Äkerstycken och Ängar
blandade. Där äro flere rappade Stenhus,
bygde pä Kejsarinnans bekostnad. Fordom
war Staden befastad och har utsiädt
mänga belägringar. Z Byn Faratesh
togs nattqwarter. Man fick där et särstildt
Rum, hwilket är mycket sällsynt pä Landsdygden.
Värdinnan war en wärkelig Asiatisk
Figur. Hon bar en blä fotsid klädnad
utan armar, ätbunden til lifwet mcd en röd
Gördel;et hwitt Linnkläde om hufwudet likt
en Turbant, Or-ringar och Halsband af olikt
färgade Pärlor. Skorne woro tilbundne
med blä remmar, som si lindades om benen,
at de tillika fastade de Linnestycken, som tjente
för Strumpor.
Den 26. Man fann Hösten tidigare än
man förmodat pä 55 graders bredd. Hwete
och Korn war redan bergadt. Lcmdtmannen
står som bast Häfte och Hirs. Blästcn liknade
en November wind, och Böndcrne hade
redan anlagt sina Färssinns-pälftr.
Staden viasma har et skönt utseende
redan pä afsiänd, emedan den ligger pä en
högd och wisir et stort antal Domer och Spiror
af Kyrkotornen öfwer Skogstopparna.
HM

Resan tilMoscau, Avg.1778* 9
Husen äro annars mast af Träd, utom fa,
dem Kejsarinnan lätit bygga. Gatorne äro
delS belagde med kussriga stackar, dels med
stäta plankor sisom et golf. Dar äro 20Kyrkor,
fast Orten är tunnt bebodd. Men den
är däremot widlöftig, i anseende til de emellan
Husen spridda obygda stora Tomter. Kyrkor»?
hafwa gemcnligen en (^upel och flere
Domer; Wäggarne äro hwite eller röde, men
Taket altid af annan färg. Staden är märkwärdig
af friden, som där stöts 1634 emellan
l^icbael keocloro^vklck och l^Msus IV.
Rysta Allmogen är i allmänhet storwäxt,
grof-lemmad, härdad och stark. Dest Klädnad
bestar af en rund Hatt eller Mösta med
ganska hög kull; en Tröja, som räcker til
knän, om Sommaren af Wallmar och om
Wintren af inwända Färstinn, ätbunden til
lifwet med et Bälte; Byxor af Linne, sä
groft som Säckwaf; stycken af Mallmar som
lindas om benen förStrumpor; Näfwerstor,
som fastbindas med Näfwer-remmar, hwilke
äfwen fasthälla det om benen swepta Tyget;
men i warmt wädcr bar Landtmannen endast
Skjorta och Byxor.
Deras Hus äro bygde sisom pä Landsbygden
i 2.ithauen, men större och bättre
förscdde. Stockarne ofbilas endast inuti Rummet,
men lämnas runde, med Timrets bark,
utmättes. Torftak med Näfwer utgöra betäckningen.
Alt arbetas med Yxan, ty Sa-
-3l 5 gar

10
Resan tilMoscau, Avg. 1778.
gar äro icke i bruk. Fenstren äro smä fyrkantiga
gluggar med skottluckor, och Dörrarne
si läge, at en Person af mättelig wäxt
nödgas buga sig, när han ingär. Sällan
byggas de twä maningar höge, men när sidant
sser, är den understa wäningen en Bod,
och den öfre bebos af Agaren. Huset bestar
manligast af et enda Rum, där Herr Oxe
icke sillan wäcktes af Kycklingarne, som sökte
SädeskorniHalmen pä hwilken han lag.
IByn Tabluka blef han en morgon tidigt
wäckt af en hop Swin, som grymtade jämte
hans öron. Han befalte wäl Drängen utdrifwa
deste obudne gäster, och tilstänga dörren,
men fick det swar, at där ej fanns nägon
Dörr, som höll, och at ftere förläggningar
redan blifwit förgäfwes gjorde. Herr
Oxe nödgades rymma sin plats och sedan
han satt sig pä et annat ställe, betraktade han
den synnerliga Bcene, som företedde sig wid
et blekt ljus af en anländ Furusticka. En
Engelsk Lord och Capitain liggande pä en
Halmkärfwa, samt dest Drängar; tre Nystar
med länga skägg i stna Bulldansstjortor och
Byxor, utsträckte pä ryggen a bara golfwet;
tre Rysta Owinfolk i sina kläder pä en bänk;
upemot Taket en ställning, där enHustru lag,
som hade fyra nakna Barn til Sättstap, de
nämnde Swincn oberäknade.
Husgerädet iRysta Bondkojorne bestar
af et Träbord, wäggfasta Bänkar, Talrikar,
Ska-

Resan tilMoscau, Avg.1778.
11
Skalar och Skjedar af Träd; samt en eller
annan Lerkruka, som tjcnar förGryta. Folkets
föda är Bröd af Räg, nägen gäng af
Hwele, Ägg, salt Fist, Fläst, Senap, men
i synnerhet et mistmast af Kött, Hafregryn,
Rågmjöl och mycket Lök, hwilkcn wäxt allmänt
nyttjas i Rysta Bondens matredning.
Rysta Allmogen tycktes sitta mycket wärde
pä penningen och begärtc gemenligen all
betalning pä förhand. Den war ock benägen
at snatta.IPälcn kunde Vagnen med bagage
tryggt lämnas utan watt. Äfwen sedermera
i Finnland. Men i Rystland halp
knapt en Upsyningsman at förekomma, det ju
icke hwar morgon nägot saknades.
Säsom den Skjutsande war illa betalad,
si gick det trögt at fä Hästar. Man satte
ock ända til tio stycken för Vagnen, emedan
hällen woro stundom 5 Swensta mil och wägen
ytterst swär. Skäckteridarne hade inga Sadlar
och blott en Repstump til Stegbyglar.
Hästarne hade sillan munbett, utan blott
Capsoner. Man dref dem sillanitraf, utan
antingen i galopp eller i et sakta stridande,
och det utan afscende pä wägens beskaffenhet,
si at man stundom istängande öfwerfor de
oländigaste, och äter helt makligt de jämnaste
platser. Istället förPiska hade den Skjutsande
en Tagstump, hwilken dock sällan nyttjades,
ty Hästarne jagades mast med hojtante
eller hwitzlande. Detzcmellan sungos Wisor.
Nä-

12
Moscau.
Nära viasma widtog Skogen valkonski,
som räcker intil Moscau, och är gansta
sior, samt märkelig däraf, at Rystlands tre
store Floder Dnieper, Duna och Volga där
hafwa sttt ursprung.
Den 30 Augustus wiftde sig Moscau
med sina oräkneliga Kyrkor, förgylda Spiror,
mälade Hus, m. m.i stapnad af en Halfmäne,
och gaf ögat et förträffeligt förcmäl.
Mostua-Floden öfwerfors pä en Flottbrygga.
Pasten undersöktes noga. Man tog qwartcr
pä et Värdshus, som hölls afenFrantSman,
hwarest alla beqwämligheter furmos utom
Lakan och Sängkläder. Efter mycket omak
bekom man kläder för twä Sängar, men
endast tre Lakan.
Riowwar Hufwudstad ißystlandii4,
dä en

Moscau.
13
men snart ätertageu. Sedan har den ofta
warit öfwerswämmad af Tartarer, tildest omsider
Ivan WZKlowitlcK för sistagängen eröfradc
Moscau och gjorde den til RiketsHufwudstad;
en heder, hwilken denne Stad bibehällit
til början af närwarcmde Ärhundrade,
dä Hofwet, mcd Adelens stora mistnöje,
flyttades til Petersburg. Likwäl bo ännu de
förnämste af Adeln, som icke höra til Hof-
Staten, qwar utiMoscau, och föra enpragt,
som desto mera lyser, ju mindre den förmörkas
af Hofwets närwaro.
Stadens Polhögd är 55", 45' och 45".
Den öfwerträffar alla Europeiska Städer i
storlek, och alla Rysta ifolkmängd. Enligt
den säkraste beräkning Herr Oxe öfwerkommit,
har Moscau 250,000 själarinnom Stadens
staket, och 50,000 i Förstäderne.
Gatorne äro öfwermätton länge och brcde,

14
Moscau.
ter likna en obebodd i>kn, andre en folkrik
Stad, andre en ringa Vy, andre en stor
Hufwudstad.
Moscau har ibörjan warit bygt efter
Asiatiskt mönster, men har efter hand blifwit
alt mer och mer Guropeistt. Staden
delas i fem delar, i) Rremlin; 2) Rhitaigorod;
3) Bielgorod; 4) Semlainogorod;
5) Sloboda, eller Förstaderna.
Rremlin är belagit midt i Staden pä
en högd, där Mostua och tTleglina sammanflyta,
utgör en triangel om Sw. mils omkrets,
och är omgifwen af en Stenmur, bygd
af en Italienare 80121iu5 1491. Där finnas
inge TrädhuS. Man ser där Czarernas ford-
na Slott, Patriarchal- Kyrkan, 2 Kloster,
flera Kyrkor, en förfallen Arsenal, m. m.
Namnet troshärleda sig frän Tartarista ordet
Rrim, Fästning.
Rhitaigorod, är mycket större;innestutes
pä ena sidan af Rremlins muren, men
har pä den andra en egen, fast lägre Vall.
Där ser man Universitetet, Boktryckeriet, ftere
Allmänne Byggnader och alle Handelsbodarna.
Där är den ende Gatan iMoscau,
hwarest Husen äro bygde intil hwarcmdra.
Bielgorod, eller Hwita Staden, omgifwer
de twä nämnde delar, och har fordom
haft en egen Mur.
Semlainogorod, omgifwer alla desta
bre delarna, och" har en lordwall.
För-

Moscau. 15
Förstäderne ligga widt spridde och hafwa
en Kempgnt samt en Graf.
Mostua-Floden, som flyter ikrum genom
Staden, kan, undantagande Wärtiden,
icke beseglas. tTleglina och Xausa äro om
Sommaren föga annat än torna Canaler.
De Resandes första omsorg blef at skaffa
sig en Hyrwagn, för den tid de ärnade
dröjaiMoscau. De ärhöllo en sidan med
4 Hästar. Hyrkutst och Spannridare woro
klädde sisom Bönder, den förre med Färstinns-päls
och längt stägg, den scdnare med
en grof Wallmars-Jacka, ridande pä Frän-
Hästen. Bakpä lag en ofantelig Hösäck, sisom
alla Hyrkutstar där bruka, ty under
Visiterne fodrar Kutsten sina Dragare, hwilket
är si mycket nödigare, som de hela dagen
icke fränspännas. Man far ock ständigt
se Hyrkutstarne sjelfwe med sina Matsäckar
tilfridsstäila hungren jämte sina kreatur, utan
minsta förbehällfamhet eller omswep. Man äker
fort,igalopp och fullt traf, utan afseende
pä Gatans beskaffenhet. Alle Ständspersoners
Vagnar dragas af 4 Hästar.
Säsom Staden är ganska widlöftiZ, sa
finnes här och där, pä alla Gator, Åkare,
som, för en ringa penning, betjena gäende ehwart
de ästunda. Priset är si lindrigt, at
äfwen Betjenter nyttja dem, dä de gä ut i
ärender.
In

16
Moscau.
Intil i7c»o hade Rystarne börjat sitt
Är i September, och räknat Äretalen frän
Werldcnes Skapelse. OZr ?eter lät dä fira
et Jubel-ar och ändrade tideräkningen sisom
de öfrige Christna, dock med gamla Stilen,
som än bibehölls, hwarföre Sällskapet deni
Sept. fick et Kort frän Grcfwe OllelmZn,
mcd kallelse at spisa middag hos honom den
23 Augusti, hwaröfwer en löjelig ordwäxling
föreföll emellan Grefwcns och de Resandes
Betjent.
De Resande aflade stn upwaktning hos
Gouverneuren, Furst VollconlKi, som emottog
dem med mycken förtrolighet och berättade
bland annat, det han, wid sitt i3'.de är,
sedt (^2r Peter, hwilken han bestref sisom
en läng Herre, öfwer6fot hög, stark, wälwäxt
och mörklagd. Han bar hufwudet pä
sned, och hade mänga ryckningar eller wridningar
uti sina ansigtsdrag; klädde sig manligt
antingen med blä Uniform, eller en brun
slät Jacka; men hade altid det finaste Linne,
som kunde ärhällas; bar moustacher samt sitt
korta smarta här opudradt. Printsen berättade
ock följande Anecdot: Efter segren wid
pultava, hade PrintsenS Fader blifwit beordrad
at följa Konung

Moscau. 17
mälte Prmts, med försäkran, det han hade
största hopp at uphinna Konungen. Printsen
föll i förundran öfwer denna händelse, emedan
en sidan befallning aldrig blifwit af
honom utfärdad. Och sisom 02ren dä han
därom underrättades, icke lät göraminsta efterfrågan
om Uphofsmcmnen til desta falska
olcireB, si trodde man, at de kommit frän
Ögren sjelf, som icke war angelägen om en
fånge, den han hwarken fann sig hugad at
lösgifwa eller länge behälla.
Rysta Adelen är outftjcligen gästfri. De
Resande blefwo af flera tilsagde, at derasbord
stod dem öppet. Detta war, ickeblott en tom
höflighet, utan si fullkomligt alfwar, at det
räknades de Resande til last, om Ve nägon
dag spisade pä Värdshuset.
Den 10 September firades Hlex2n6sr
NeulKiz Dag med stor högtidelighct. Gudstjenst
hölls i alla Kyrkor och Gouverneuren
gaf en pragtig kete, til hwilken de förnämste
af Adclcn och Prästerstapet woro budne.
Detta ryktbara Helgon war en Son af
Storfursten Varors, och lcfde i början af
i3:de Ärhundradet, wid en tid, dä Rystland
war i största förlägenhet, i anseende til flere
fienders förentaanfall. HlexZnöeröfwcrwcmn
en Här af Swcnstar och Teutoniska Riddare;
Berättas äfwen mcd egen hand sirat Konungen
af Swerige wid t"leva-stranden och fick därföre
tilnamnet l^eucki. Han nedlade flera
B Tar-

Moscau.
18
Cartarista Härar och friade sina Landsmän
frän en statt, den OinZigOZnz Efterträdare
dem pälagt. Hela hans lefnad war en
kädja af lyckeliga och driftiga företaganden,
si at han blef ansedd för en warelse af högre
art, och hans minne firasännu. Handödde
1262 uti Gorodetz, och med honom Rysta
Wapnelyckan för en läng tid.
Högtidsdagen tilkäuna gafs om morgonen
med ringning. Man hörde de klaraste
Kläckors ljud frän allahall, men särdeles frän
Rremlin, som har bäde de förnämsta Kyr-
kor och största Mackor. Kl. 11 gaf Furst
VolKon/Ki Lever och
emottog lyckönskningar,
sirad med HlexZncler.Ordens röda Bandet.
Därifrän gick man til Cathedral-Kyrkan S.
Michael, hwarest Ärke-Vistopen af Rostof
förrättade GudStjensten. Kyrkan war si upfyld
af folk, at man med möda kunde framtränga.
All ting skedde med högsta pragt,
korstningar och bugningar; men trängsten af
folkhopen och der däraf upkommande oordenteliga
huller tillät ej at anmärka alla Ceremonier,
hwilka uptogo twä timmars tid. Därefter
samlades omkring 90 Personer til middagen
hos Fursten. Ärke-Vistopen teknade,
wid ankomsten, Värden med Korset och denne
fyste därpä Ärke-Vistopens hand. Sam,
ma ärebetygelse tilföll äfwen twänne Biskopar.
De ftäste af
Sällskapet följdeFurstens
exempel. Herr Oxe höll med Ärke-Vistopen
cc

Moscau. 19
et långt samtal pä Latin, et spräk, det denne
Prelat talade med mycken färdighet. Han
berättade, at Biblen och Liturgien för Rysta
Kyrkan äro författade pä Siavonista tungomälct
och förstas tämmeligen äfwen af Allmogen;
at det Andellga Ständet är fördeladt
uti seculöil6 och tte^uii^re Präster; at de
sistnämnda, som beklädde Kyrkans förnämsta
Enlbcten, icke tillåtas gifta sig; men at hwar
och en af de 3ecul2_ire, hwilka altid äro Landt-
Präster, mäste, såsom ?2u!uB förestrifwer,
wara en Hustrus Man; hwarföre ock en sidan,
dä han blir Enkling, ej mera sär tjena,
si framt icke Ärkc-Blstopen däruti dispenserar.
Men om en sidan ingår i nytt gifte, skiljes
han för altid frän Altaret.
Maltiden war anrättad med största yppighet
och öfwerftöd. Värden upgaf ssälarne,
och Sällstapet stod medan han drack. Sedan
man druckit Hofwets stålar, föreslogGref
I'2nin WärdcnS, som fullgjordes af Sällstapet.
De Resande aftade sitt besök h^s Gref
Ollow, som nu mera kallades
en titel den Kejsarinnan honom tillagt til minne
däraf, at han wid Tschesme förbrände
Turkista Flottan. Detta sätt at förewigaminnet
af stora wärf war redan i hos de
Romare, och man fimier spär däraf i äldre
Rysta Historien. Kejsarinnan har nyligen äter
uptagit det samma, si at Gref Koman-
-ok fatt nan,n af Buc!3Nofll

20 Moscau.
söder om Donau, Furst DolZolucKi.afl>jm.
lki o. s. w.
Pä Gref Orlonz Gärd sig Herr Oxe
några AstracansteFar (ovi5 I.2tjc3ucl2Li^iv).
De äro nästan si store som Dofhjortar, fast
mera lagbente, hafwa länga stökande öronoch
i stället för swants en fettklump, som stundcm
wägeriz Listpund. Herr Oxe ät detta
stags Kött pä Grcfwcns bord, och förklarar
stg aldrig smakat läckrare rätt.
Bland Rysta Adelens yppighet räknas
ot hafwa et stort antal Upwaktare. Sädane
stodo til myckenhet, blandade mcd Betjeningen,
omkring Grefwens Stol, dock utan at
biträda wid uppastningen. De tycktes mycket
tilfridsstälde, at dä och dä fä en nädig blick.
Tassel-Musik hällcs äfwen allmänt, si wäl
som öpet Bord, uti de store Herrars Hus.
Bland dem som utgjorde Gref Orlowg
tal-rikaBetjening, war en, nyligen frän Caucasus
ankommen Armenian, hwilken i Grefwens
Trägärd upstagit et Tält af tjock Filt,
där han Camperade. Hans klädnad bestod
af en läng och wid, med bälte, ätbunden
Räck, samt wida Byxor och Stöftar. HanS
här woro, pä Cartarista sättet, rundsturne.
Hans Vapen utgjordes af en Dolk och en
Bäge af Buffelhorn, med sträng af Buffelfenor.
Han war stn Herre mycket tilgifwen,
och hade, dä han trädde i tjenst, med en ed
förbundit siL at anfalla alla Grefwens fiender,

Moscau.
der, samt til bewis af stn trohet erbudit sig
at afstära sitt ena öra. Han plägade äfwen
tnsta, at all den sjukdom och olycka som skulle
träffa Grefwen, mätte i det stället drabba
honom sjelf. Han gaf med tecken tilkanna,
at hans klädedrägt hade mycken fördel framför
den Engelska. Med mycken wighcl gjorde
han åtskilliga kroppswridningar och manade
de främmande at göra dem efter. Han
dantsade en Calmuckist dants, som bestod uti
de besynnerligaste froppS-wridningar och rörelser,
utan at han för öfrigt rörde stg ur stället;
han wisade de främmande sttt Tält och
stöt nägra pilar iluften til en förundranswärd
högd.
Gref.Orlow, som har.det bästa Stuteri
iRytzland, förde de Resande til.- sin Landgärd
2 z mil frän Moscau, at bese detsamma.
Han beledsagades därwid af en tom
Parade-Vagn, fyra Husarer och den nämnde
Armenianen, wäpnad med Bäga ochKoger,
hwilken, med ständiga rop och handens
tvcftande ädagaladc sin tilgifwenhet, och til
Häst aflade stora prof af stn stickelighet och
wighet. Uti Grefwens Stuteri sigoS Arabista,
Persista, Lartarista, Turkista och
tTngelsta Hästar. De Arabista hade han
fatt til stänks af Le^ under kriget och ibland
dem woro 4 af de ryktbara Rochlaner,
som si sällan kunna fäs, emedan de
fwärligen sändas ulur Landet. En af desta
B 3 Roch-
21

22
Moscau.
Rochlancr sändes sedermera af Gref Olow
til Lord I^elbelt, sisom en present til Petersburg,
jämte en Billet hwaruti Grefwcn
berättar sig hafwa fatt den til stänks af 6li
Rysta Bönderne äro mycket roade af en
art boxning, och Gref Olow lät, til de Resandes
nöje, anställa en sidan kamp. Omkring
300 man woro frän nägden samlade til
detta ändamäl, och delade sig i twa hopar,
af hwilka hwardcra walde sig en Anförare
som utmanade de stridande. Endast et par
framträdde i sänder. De afklädde sig ej sisom
Engelske Boxare. Pä händerna buro de
härda Läder-wantar, at handen ej kunde utan
möda knytas, och ofta stogo de mcd flata
handen^ Dc framstälde wänstra foten och
sidan, utsträckte sedan armen at afböja Motständarens
stag, men stogo med den högrahanden
at den andras anstgte csscr hufwud, medelst en
swängning, ochgäfwo inga framstötar. Sa snart
någondera warslagen til jorden,uphördekampen
emellan des paret. Wid sidane fäktningar ste
inge olyckor eller ledwridningar, sisom i England.
Bägge hoparne wisade mycken nit för
sina Kämpar och togo warm del i utgängen,
men dä nägon twist yppades, bilade Grefwen
den straxt, hwanil endast en nick eller et ögnekast
fordrades. Sedan ungefär 20 par boxat,
wille Grefwcn ga sina färde; men de
bönföllo det han än en stund täcktes hedra
dc-

Moscau. 23
deras öfning med sin närwaro, ochdä sidant
bifölls, bugade de sig ned til jorden, sisom
skulle dem wedcrfaritS den synnerligaste näd.
Grcfwen är mycket älskad af stna Bönder,
och deras sträfwa upsyn förmildras i et ögncblick,
'a snart han wisar sin person.
Gref ?2nm, ryktbar af Benders eröfring
och
kufwande, har et Landt-
Slott en mil frän Moscau, m,dt i en stor
Skog, med stöna Trägärdeparker i Engelska
smaken. Wid en mäitid, den Grefwcn gas,
sägs största ömnighct af Apricoser, Drufwor,
Ananas och flere frukter, som i detta Climat
icke kunna fäs utom tilhjelp af Drifnus.I
synnerhet anmärktes en liten art Meloner,
som blifwit förde landwägen frän Astracan
hela 170 Sw. milen, och därförc nägon gäng
hafwa kost.t 10 Ducater stycket. Vid hwardera
ändan af Bordet war en C )inestst Porcellains-Vase
stäld med lefwande Kirsbärt-träd,
hwilkasbär hämtades af grenarne wloDeserten.
Hetmans af Ukrain, Gres l^nlomoft^«
Landl -Slott liknar en liten Stad, och har
40 til 50 Bygnader af olika storlek. Han
häller stor stat, mänqe Upwaktare och en stor
Orchestcr. Andre Ryste K^Znster stola upföra
stg än mera lysande, och , sisom de fordne
reacl^l-Herrar, utöfwaen nästan oinskränkt
Dom-rättighet sfwer stna Undcrhafwande.
Moscau har en Vauxhall, som hölls af
en Engelsman, uti en rymlig Trägård, hwil-
B 4 ken

24 Moscau.
ken wid sammankomsterne rikt uplyses. Där
är en Kotuncl2 och särskilde Rum för förfristningar.
Uti Furst DolZolucKi Oi'm/Ki'B Trägärd
wisas mönster af dc ftcra Fästniugar, dem
bemalte Herre eröfrat. Herr Oxe sigPrinsestan
Otli3lin2 DolZNlucKjz Portrait, mcd
rörelse, hälst da han päminte stg, huru Hon
med wäld blef fliten ifrän en Person, den
hon hjerteligen älffade, och emot sin böjelse
förmäldmed Ogr ?ster II; efter hwilkens död
H)on Regerade för nägra ögneblick, men
ihast
blef
störtad ned uti et fängelse, där Hon
hölls innesluten under hela Kejsarinnan
Regering. Omsider sattes Hon under Llila.
beel, pä sri fot, gifte sig med Grcfwe Lruce
och dödde utan Barn.
Moscau har 434 allmännaKyrkor, men
om man inberäknar Capeller, gar antalet
weröf-
1000. De gamle Kyrkorne äro fyrkantigt
Vygnader med en Opel och 4 Domer,
stundom af förgyldt Koppar ellerJern, stundom
af Tenn, antingen rent eller grönmäladt.
De äro gemenligen prydde med dubla Kors,
hwilkas öfre twärstäng är fästad uti rättwinklig,
men den nedre uti sned ställning, emedan
man föregifwer, det Frälsarens Kors
haft denna stapnad. Ofta ses en Halfmäne
under den nedra twärstängen. Kyrkorne äro
fördelade i Förhuset, kalladt^rgpe^, sjelfwa
R^rkan och Choret. Gemenligen har
Kyr-

Moscau. 25
Kyrkan 4 stora fyrkantiga Pelare, som uppchälla
Opelen. Deste, si wäl som wäggar
och
tak, äro höljde mcd oräkneliga Målningar
af Frälsaren, Jungfru l^rig och Helgon;
alle ogement store och ofta groft förfärdigade.
Nägre äro mälade pä sjelfwa wäggen, andre
pä stora Taftor af Silfwcr eller Masting, innefattade
i ramar af samma Metall. Alle
hufwuden äro omgifne af en si kallad (3

26 Moscau.
Bordet ligga et Crucifix, Evangelium och
KlontttrZmlet, som innefattar de för (Tlattwarden
helgade Ämnen. Man far icke se
nägot Velätc, sturit eller gutit, i någonGrekisk
Kyrka. Man häller stg bokstaftigt efter
lVloliz Lag, som icke förbjuder Mälarcs arbeten.
Qfwer Kyrkoporten ser man altid det
.Helgonets Bild, til hwars heder Templet är
bygdt. De förbigående hälsa den med hattarnas
aftagande och djupa bugningar, at pannan
rörer marken. Et wördnads-betyg, det
Herr Oxe stundom sedt förnyas til tio resor
a rad.
Kläckorne utgöra en märkclig omständighet
wid Grekiska Kyrkans utwärtes andakt,
ty ju heligare dag, desto längre ringningar.
Klockstaplarne byggas särstildt fränKyrkorna.
Kläckan sitter fast wid bjclklaget, och man
draget kläppen mcd lag. Moscaus Kläckor
äro ofanteligt store. Til S. Ivans Kyrka
hörcr en, som wäger 6522 Listpund, Swenst
wigt. Man beräknade Kejsares nit för Religionen
efter tyngden af dc Kläckor, de läto
gjuta för Templen. Följagteligen inneha<
dc LoriB O^unol främsta rummet, emedan
han gaf til Cathedral -Kyrkan i Moscau en
Kläcka om 14,400 Listpunds wigt; men Kejsarinnan
HnnZ fick sedan företrädet, som lät
göra en Kläcka om 21,600 Listpund. Detta
är den största Kläcka ihela werldcn. Herr
Oxe mätte den noga, och fann dest högd
tvära

Moscau.
27
mara iy fot, dest omkrets i botnen 63 z fot,
samt dcst största tjocklek 23 tum. W'd en
wädeld, som förbrände ställningen, nedföll
Klackan och fick en spricka, genom hwilken 2
personer beqwämligt kunde inga i bredd.
Del gamla Slottet, hwari O^erne fordom
residerode, ligger uti Rremlin, och bestar
af en samling Vygnader utan smak eller
plan. Hufwudbygnaden har et stort antal
förgylde Spiror och Kulor, och framstdan är
prydd mcd flera Rysta Landskaps -Vapen.
Rummen äro smä, utom den stora Radsalen,
som är ganska rymlig och har et Nalf, som
wilar pä en ofantclig Pelare. Fordne Oa>
rerne gäfwo där Audicnce ät srälnm^d? Ministrar,
med en aldclesÖsterländsk U'^gt, sittande
pä en Thron of Silswer, som war 7
a 8 ftt högre än golfwet och konstigt arbetad
med Pyramider samt rikt förgyll); mcd
en Spira fullsatt aflouveler, en lika dyrbar
Krona, samt en Mantel, höljd af ädla Stenar.
Bakom Thronen stodo fyra de resligaste
Herrar, med Strids-yxor pä axlarna, klädde
i fotsida Hermelins-Mantlar och prydde med
Guldkädj^r 0. s. w. Denna stags pragt är
nu urmodig, och Kejsarinnan, w:d sina besök,
finner ej en gäng sin räkning at bebo Slottet.
Herr buller har uptäckt, at Osr ?e.
ter I. föddes pä detta Slott, dä M"N wanligt
antagit, at en sidan heder tilkommit den
lilla Staden Columna, hwilken man gansta

28
Moscau.
sta öfwerdrifwit och wanheligt kalladt Rytzlands
Bethlehem.
Herr Oxe besökteNunne-Klostret I^lo-
-snovitstoi, som grundlades är 1393. Abbedlstan
wisade sjelf Capellet med dest märkwärdigheter,
dyrbara Skrudar, Helgona-Bilder,
m. m. Där äro ftere Oarinnor ochPrintsessestor
begrafne. Hon förde sedan Hr. Oxe
och Sällstapet til sina egna Rum, hwarest
20 Nunnor, efter gifwit tecken med Adbedistans
Krycka, instämde ienSäng, som fortsattes
under hela besöket, och war nog angenäm.
Därefter ungfägnades Sällstapet med
Champagne-Vin och andra förfristningar.
Nunnorna furmos annars i stne Rum sytzelsatte
at brodera en Skrud ät Ärke-Biffopen.
De woro klädde i länga Näckar af swart Tyg,
smarta Slöjor, smarta Pannkläden, och hade
swarta Näsdukar om kindbenen si at deras
utseende war blekt och ängsligt. Abbedis-
san sjelf war ensam klädd i Siden. Nunnorna
tilstädjes aldrig smaka Kött,utan lefwa
de af Fist, Ägg och Frukter. Annars
hälles denne Orden icke strängare, än atNun-
«wrna kunna, dä och dä gä utiStaden pä
lbcjök.
Endast Rremlin har 8 Kyrkor, nästan
tätt intil hwarandra. Uti St. Michels Kyrka
war de fordna OZrerz begrafnings-plats,
öfwcn som Jungfru Klarn Himmelsfärds,
Rxrtg war utsedd til deras Kröning.
Ibland
'

Moscau. 29
Ibland de iSt.Michael begrafne 03-
-rer fäste Herr Oxe sin upmärkstmhet wid
de följande.
Ivan xv^NlivitcK i. grundlade Rytzlands
magt. Han upsteg 1462 pä en Thron, som
war stattssyldig under Tartarerna, men afkastade
snart detta ok, gjorde förbllnd mcd ftere
Europeiske Magtcr och war den försteÖar,
som hade bcstickning frän Päfwcn, Sultan,
samt Tysta, Pälsta och Danska Hofwen.
Han befordrade Handelen, införde Artilleriets
bruk genom en Hril!oteleB frän Bologna; lät
prägla Mynt utan Cartaristc Vapen och pästriftcr,
bygde Muren omkring Rremlin, m.
m. Han war af en Jättelik wäxt och grymt
utseende;hans härde ochbarbariste seder blefwo
dock mycket förmildrade genom hans senare
Gemäl 50p1n2, en Grekist Prinsesta af
utmärkt skönhet och skicklighet, som hade mycken
del si wäl i OZrenz stora föret gande,
som i deras framgäng. Han dödde 1505.
IvZn XVZliljvitcli 11. är af Häfdateknare
gemenligen afmälad sisom den grymmaste Tyran.
Det är ock onekeligt, at han begick
mänga omenstligheter; likwäl hade han stna
stora egenskaper, sisom Politisk Furste. Han
inrättade en ordcntelig Armee; införde bruket
af Eldgewär i stället för Vägar; intog Ca-
san och Astracan, sitte sträck i alla stna
grannar; utgaf den första strefna Lagbok, in-
kallade främmande Konstnärer; införde Voklrycke-

Moscau.
30
tryckerier; sitte Kammar-märket pä redigare
fot; ingick i Handels-förbund med England
och lämnade Engelske Handelsman fri Neligions-öfning;
war ock sinnad at anlägga Lä-
rohus för Latinska och Tysta Spräken, m.
m. Han bidrog siledes ansenligt til sitt folks
höfsmng, oaktadt sina ftere grymheter. Men
hos sjelfwe ?et^r l. war just icke mildhet den
främsta dygden. Han dödde 1534 af sorg
däröfwer, at han gifwit stn egen Son och
Thronföljarc et dödeligt stag öfwer tinningen.
Hans andre Son war en swag
Regent, som mast styrdes af stn Swäger Zo>
riz (_?o^unot.
Man ser ock i samma Kyrka IvZnB tredje
Son Demetliuz, som trosblifwit,pä sitt
nionde är, mördad i Uglitz efter LoriB O.
clunosB befallning, och därföre anses för en
Martyr, hwilkens asta högt wördas och siges
hafwa gjordt underwärk.
Widare. KlicKael l^eoclorovitck,som efter
de grymma oroligheter, hwilka följde de
falske Demetriern3B wälfningar, maldes til
OZr. Han war Son af Patriarchen pliiw.
reteB) emottog tidningen om sitt wal til Thronen
med tårar, men Regerade wist och lyckligt
28 är. Omsider —
Hans Son Hlexe^ jVlicKZelovitcl,, ?eter
den Stores F^dcr, som lät öfwerse Lagboken,
förbättrade Armeen, grundlade Segelfarten
pä Caspista Sjön, och Regerade 32
ar.

yloscau. 31
är. Ändteligen — dennes 2 Söner r>ac_lor,
som nägon tid Regerade genom stn Syster 80.
plii2B och (3glilxins wisa handledning, och lv^n,
som war ifä ar ?eter den Stores Med-Regclit,
samt stuteligen keter 11., den olycklige
(^Zrovitclienz Son, som 1727 blef 0t1,21j.
N3B Efterträdare och 173c), genom Läkares
mistwärd, dödde i Kopporna. Med honom
utgick ttom2n?offfa Huset pä Mans-linien.
lullgfru l^3riX Himmelfards-Ryrka
är den prägtigaste i Moscau. Choret är pä
ftcra ställen klädt med wäl arbetade Guldoch
Silfwer-plätar. En Silfwcrkrona om 147
Llstpunds tyngd hänger midt i taket. Den är
gjord i England och stänkt af en Klorolok.
Skruden är omättcligen r,k, men arbetet ofta
groft.
Mänga Bilder äro af Jättelik wäxt, och
förfärdigade pä 1400-talet. En Jungfru Kla»
liZ, mälad af Bt. I^uegz, räknas för mycket
helig och har gjordt underwärk. Anstgtet, som
är nästan swart, omgifwes med en

32
Moscau.
tideligen förklarade Rysta Kyrkan för beroende
af sig sjelf. Frän honom räknas ii Palriarchcr
til den sista Hdrwn, da Patriarchatet
1699 indrogs af ?etsr l. Af desta är
dock ingen si märkwärdig som Nicon, hwilken
af simliga dyrkas för et Helgon, och af
andra hålles för en Antichrist. Hans lcfnadslopp
är korteligen af följande innehall:
Nicon föddes 1613. Mankänner ej hans
stägt. Han upföddes i Kloster och fattade
smak för Munk-lefnaden, men nödgades gifta
sig, och blef Scculair Präst. Efter 10
ars sammanlefnad med sin Hustru, öfwcrtalade
han henne at gäiKloster, och gjorde sig
sjelf til Munk. Pä en ödslig Holme iHwita
Hafwet, war et litet Brödraskap, som
höll de strängaste reglor, och Niconbegaf stg
dit. Munkarne bodde i särskilda Kamrar,
och sigo hwarandra endast om Lögerdags nätterna,
dem de tilbragte iKyrkan, med bön
och sing, hwarpä de stildes at följande Söndags
middagen. De lefde blott af Brödoch
B'st. Nägon tid därefter följde Nicon Munkärnas
Föreständare til Moscau, at samla
Allmosor til en ny Kyrka. Efter hemkomsten
blef han, för nägon mistsämja, jagad
frän Ön. Han gick om bord i en liten Bät,
ätföljd af en enda Person, hotades af storm,
men kastades dock lyckligt pä en Ö, hwarifran
han kom til fasta Landet. Han trädde
se-

Moscau. 33
sedan i et annat Kloster, och bygde sig en
särskild Hydda pä en Holme, lefde af fiske,
och sig ej sina Medbröoer utom deras Andaktsstunder.
Detta gas honom sidanc anse,
ende, at han, wid första ledighet, waldes til
Klostrets Föreståndare. En angelägenhet förde
honom til Moscau, där Hlex^
lovucK fattade sidani förtroendetil hans skicklighet,
at han steg för steg Wnom 5 är uphöjdes
til Ärke -Biskop af Novogorod och
omsider til Patriark af Rystland 1652. Wid
et upror i (Tlovogorod wis.de han en-owanlig
behjerlenhet. Gouverneuren tog stn tilftygt
iNiconß Hus. Folket äskade dest utlefwcrering,
hwilket Nicon personligen wägrade, blef
dä öfwerfallen med stenar, stäpad wid häret
och med plats ryckt liftös undan den ursinniga
hopen. Men knapt hade Prelaten kommit
stg före, dä han infann sig pä Radhuset,
midt ibland de uprorissa, och stillade dem
med sin talegäfwa och frimodighel. Kejsaren
lämnade ät honom at straffa
de brottstiga,
hwilket utfördes med minsta möjeligahärdhet,
och Nicon eftergaf alt honom personligen tilfogadt
wäld. Sina stora inkomster anwände
han^til barmhertighets-wärk; bygde Fattighus
ät Ankor, drog försorg för Faderlösi, skyddade
förtryckta, m. m. Säsom Patriarch bygde
han Lärohus för Grekiska och L.atinsta
Spräken, lät anstaffa Handskrifter fränBerget
Athos, samt öfwerse Kyrko-Vlbelen och
C Hand-

34 Moscau.
Handboken. Han bragte därhän, at alle yngre
Afstrifter rättades efter gamla Slavoni-
ansta Bibelen; lär däraf, under egit inseende,
utgå en tryckt Urlaga; rensade Kyrkorna
frän en mängd mindre behörige Helgons
Afbilder och afstaffade flera grofwa widsteppelscr.
Kejsaren radförde stg ofta med honom
i de benigaste Regcrings-ärcndcr och rönte altid
hans utmärkta skicklighet, warsamhet och
genomträngande själastyrka. Men hans fall
war lika hastigt, som hans uphöjclse. Han
ådrog sig Ministrames afwund, genom sitt
inflytande pä allmänna radstagen; Prästerskapets
hat genom stn upstgt pä deras skyldigheter,
och folkets afsty, genom widstepelsens
motande. Omsider föllhan äfwen i 02ren8
och 03rmn2N8 onäd, dels genomsin ständagtighet
at förfäkta dethan anstg förrätt, dels
genom Hoffolkets stämplingar. Sä snart han
märkte sitt fall wara a bane, affade han sig
i6?

Moscau. 35
om 2 alnars längd och en alns bredd, höljd
mcd Wast, och tillagade sjelf stn ringa föda.
Llkwäl, för at wara nyttia under all denna
sräkning, utarbetade han en Chrönika efter
Rystlands gamla Häfdeteknare, hwilket Märk
är ansedt för det trowärdigaste ledband. Han
war sjelf si angelägen om dcst helgd, at han,
pä första bladet, bannlyste hwar och en, som
dri,tade däraf ändra en bokstaf. Likwäl kunde
han ej undgä förföljelser. Han anklagades
för obehöriga striftwäxlingar til 02ren«
och Statens städa. Är 1666 hölls et Kyrkomöte,
där Nicon offentcligeu afsittcs och
förwistes til et mera aftägse Kloster. Et stort
bewis pä hans oskuld war, at intet annat stal
kunde i Domen äberopas, än det, at han,
mcd stn friwilliga afsijelse, brottstigt öfwergifwit
stn Hjord. I^icon undergick alt sidant
mcd lika stor själ och wägrade emottaga eftergift
för brott, dem han wiste sig icke hafwa
begädt. Efter älexe?« död blef honom
tillätit at äterftytta til sitt Jerusalem, sedan
han tilbragt 16 är sisom Landtförwist, men
han dödde pa rcsin, 66 är gammal.
Uti Rysta Kyrkor finnas inge Stolar,
emedan andakten förrättas stående. UtiI.
Maria Kyrka sig dock Hr. Oxe -twä Stolar,
af hwilka den ene fordom warit för Og.
ren, den andre för Patriarchen. När Peter
l. förklarat sig för Patriarch, och Ärke-Vistopen
af lTlovogorod sträfwade efter denna
C 2 wär-

36 Moscau.
wärdighet, pekade han en gäng pä Patriarch-
Stolen och sade tilOaren: Den där är nu
onyttig. Befaller l3d.Maj.t at den bortstöttas.
Oaren teg. Frägan förnyades,
t^ej, sade Oaren, den stall hwarken stöttas,
ej heller stall du sitta där.
Herr Oxe besig Riks-Archivet, som
höllsi den förträffligaste ordning af Hr. (3.
?. IVluller. Statens Papper lago i stora Kistor,
sisom andre luntor, til dest nu Rege-
rande Kejsarinnan besatte Herr buller genomse
och medelst ordentclig upställuing göra den-
na Historiska statt mera tilgängclig. Nu mera
war detta wärkstäldt. De Papper, som
cmgingo Rystland särstildt, woro stälde i sina
egna med Glasdörrar försedde Cabinetter, si
at hwarje Province hade sitt cgit rum med
pästrift. De utländske Stats-Papperen woro
bragte i ordning efter de sirstilde Riken, dem
de rörde; alle efter Äretal. Herr Oxe fann
där en i sjelfwa England mycket twistig händelse,
rörande Iv2n WZlilovitcK 11. som siges
hafwa friat til Drottning Tliladetli. Men
detta ägtenstaps-förstag angick en Fröken
«2 hwilken Oaren wärkeligen begärde
til Gemäl, i anseende til den förmänliga
beffrifning han, genom en Engelsk Läkare,
ärhällit af demälte Fruntimmer. Oaren war
wäl da gift och hade sin femte Gemål, lofwade
dock stilja henne iftän stg, af orsak, at
hon war hans Undersäte. Men hela saken
stad-

Moscau. 37
stadnade genom 02ren8 död. Kii^betK synes
ej heller hafwa warit särdeles angelägen
om denne förbindelse. Hennes Ambastadeur
talade ur hög ton; men O^ren förklarade
det, ihändelse Drottningen icke, wid nästa
beskickning, sände den Person han astundade,
stulle han gä sjelf ästad och wisa, det intet
hinder kunde göra hans fordran fruktlös. —
Där sägs äfwen et Vrcf af den 4 Augusti
1514, ifrän Kcjsir K_l2ximili3n I, hwaruti
VV2liii Iv2novitcK hälsades för Rcjsare.
Därefter besöktes Universttetet, so,n äfwen
är belägit i Rithaygorod. Det inrättades
under Kejsarinnan Klilabetl,, och underhäller
600 Studenter, som där, pä Kronans
kostnad, njuta kost, kläder och underwisning.
ITryckeriet, som först besigs,
framto.gs ur Prästen en Complimcnt til de
Resande pä Engelska och Rysta. Bibliothekct
är litet och Phyststc Instrumenterne endast
mattclige. FöreläSliingar hällas ide
ftäste Wetcnstapcr och ftere Guropeista Spräk;
men icke Grekiska och Abreista.
Destutom finnas twä Gymnaster grundlaqde
äfwen af _^lis2l)etK, hwarest 23 Profcstorcr
lära Spräken, til och med Tartaristan,
samt, utom de egenteliga Wetenstaper,
Fortificationen, Artilleriet, m. m. Där äro
äfwen Läromästare för de wackra Konsterna,
Vyggnings-konsten, Rit-konsten, samt Fäktmästare
m. m.
C 3 Mo-

38 Moscau.
Moscau är medelpunkten, som förbinder
iTuropeista och Siberista Handelen,
men dc ftäste Waror föras dit och dädan pä
Slädar. Alla Köpmansbodar äro lagde uti
Rithaigorod, och, efter Österländska sättet,
stälde i rader, sisom pä en Marknadsplats,
Dc, som handla med et och simma siags Waror,
hafwa sina Bodar in til hwarandra.
Bundtmakarcbodarnc intaga flera gator. Agaren
bor där aldrig, utan infinner stg i Boden
om morgonen och lämnar den om aftonen.
Bland andra Handelswaror äro ock Hus
til salu i Moscau. Man ser i en af Förstäderna
timrade, men söndcrtagne HuS, af
alla stags storlekar och inredningar. Den, som
behöfwer en Bygnad, genomgär Ritningarna,
hwilka upwisas, »väljer efter sin smak och
kan, innom några dagar, hafwa sin tomt
bebygd.
En förmånlig inrättning finnes i'Mos

Moscau. 39
Schach spelas si allmänt i Rystland, at
man ej allenast i alla Sällstapcr ser detta
tidsfördrif, utan ock Schach-spelare ofta träffas
framför ingängen til Hus och Bodar i
Moscau. Rystarne anses at ga wida i detta
Spel. Drottningen gör ock samma steg
som Hästen, hwadan än mera uträkning fordras.
Schach spelas där ock iOuadrille,
hwilket är bäde nöjsammare och »vidsträcktare.
Hittebarns-Huset och dest inrättning, som
af Kejsarinnan grundlades 1764, förtjenar
en Resandes upmärksamhet. Det wldmagthällcs
af enstitttas friwilliga tilstott, demKejsarinnan
upmuntrar med åtskilliga förmäncr
samt tilläggande af en efter gäfwan afmätt
Rang. En Köpman Dimidos, hwilkcns Förfäder
först uptäckt och arbetat Siberiens
Grufwor, samt af dem samlat stor förmögenhet,
har pä denna Inrättning kostat öfwer
24 Tunnor Guld. Huset är bygdt nära
Mostua-Floden pä en högd där luften
fritt spelar. Hade 1778, 3000 Hittebarn,
men är ämnadt at emottaga 3000. Barnen
föras til Portwacktaren och cwottagas utan
cfterfrägan eller nägons förord. Rummen äro
rymlige; Sof-kamrarne, som äro särstildt
bygde frän Arbets-rummen, hafwa fri wädcrwäxling.
Hwart och et Barn har sin egen
Säng af Stal. Lakan ömsas hwar wccka
och Barnen fä rent Linne tre gängcr i wcckan.
En angenäm snygghet rädcr öfwer alt.
C 4 Äf-

Moscau.
40
Afwen AmmsrncS Rum hälles utmärkt rent
och fritt för all widrig lukt. Waggor äro
bannlyste, och i synnerhet förbudit at gunga
Barnen pä armarna. Lindor äro äfwen si
där, som öfwer alt i Rystland, utur brur,
och man nytjar en lösswcpning. Barnen woro
alle muntre och hade et fristt utseende.
Dä Directeuren, som ledsagade Herr Oxe,
inkom, framlyste en glädje i alla Barnens ögon.
De samlades omkring honom, för at
tysta hans händer, mcd ftcra betyg af sin okonstlade
kärlek, hwilket war et oswikcligt bcwiS
af den godhet, hwarmcd han sörjer för
deras behof. Barnen blifwa hos Ammorna
twä är, och föras dä til den lägsta Clastcn,
hwarest Gastar och Flickor lefwa tilhopa til
sjunde aret. Dä skiljer man dem ät. Både
Gästar och Flickor lära läsa, strifwa och räkna.
Gästarne tilhällas dcstemellan at sticka
Strumpor, karda, häkla, m. m. och Flickor,
ne at spinna, sy, sticka, knöpla samt deltaga
ihushälls -sysior, sisom baka, koka, m. m.
Pä fjortonde aret sär hwart och elHittebarn
wälja hwad lefnads-yrke som behagas, och
til den ändan finnas ftcre Monufactur-inrättningar
anlagde i sjelfwa Huset. Nägre Gässir
och Flickor lära Fransyska och Tysta,
samt nägre fä Gästar Latin. Andre lära rita,
stela, dantft. Wid tjugonde aret utgä
de, och fä, jämte en summa penningar, frihet
at bosatta sig hwarest de behaga innom
Ry-

Moscau. 41
Rysta Riket. En stor förmän i et Land, där
annars ingen kan lämna sin fcdelse-orc utan
tilständ. Herr Oxe säg Barnens Middagsmaltid.
Gästar och Flickor äta wid ftrstildte
Bord. Matsaiarne äro särstildt bygde,
wälfde och rymlige. De som höra til främsta
Clasten eller äro öfwer 14 är, sitta, men
de öfrige sta. De smä Barnen hafwa sin betoning
och tilsyn; men dc öfrigeuppasta hwarandra
hwar sin gäng. Middagen bestod af
Ox- och Kalfkött, hwarpä en Säppa war
kokad mcd Risgryn. Herr Oxe smakade anrättningen
och fann den utmärkt god. Brödet
war ganska smakeligt och bakadt af de
äldre Barnen. Hwart Barn hade stn Servi'ctte,stn
Tcnn-Talrick,Knif,Gaffel och Sked.
Duktygen ömsas 3 gängor i weckan. Bärlien
upstiga kl. 6, äta middag kl. 11 och aftonmål
kl. 6. De smärre Barnen fa Bröd
kl. 7 och 4. Emellan läro-timmarnc lämnas
dem all frihet och de upmuntras at mara ute
iluften, ju mer dest häldre. Uti Huset är
en Theatcr, hwilkens Decorltivner äro förfärdigade
af Barnen. Herr Oxe sig där
Barnen stela 2:ne frän Fransyskan pä Rysta
öswersitte Stycken: I

42 H. Trefaldighets Rloster.
De sluta ock gemenligen hwart Spel mcd wackra
Balletter.
Herr Oxe wille ock best Troitstoi, eller
Den H. Trefaldighets Rloster, belägit
7 mil frän Moscau och märkwärdigt däraf,
at O^relne, äfwen Peter 1., dit tagit sin
tilflyckt wid timande upror. Et post med orlileß
för Hästar war utwärkadt, och ombyte
bestäldt wid halfwa wägcn. Men en hufwudomständighet
förgäten. Man bör äfwen hafwa
en Soldat, som mcd eftertryck wärkställcr,
ty Rysta Bonden skjutsar trögt, emedan
han är si illa betalad.Isjelfwa Moscau
fick Sällskapet wänta 9 timmar pä Hästarnas
ankomst, och til deras harm fränspändes deste
wid första Vy. Mycken rädbräkad Rysta
stöstes förgäfwes. Den Skjutsande förklarade
at han ej war skyldig skjutsa längre. Olyckligtwis
lago Byarne owanligt tätt, och i
hwarje Vy förestod ombyte, gräl och uppehåll.
Man tilbragte 13 timmar pä tre mil.
Men wid Bretofshina, et litet Lust-Slott,
af angenäm belägenhet, det Oir petei-8 Fader
utmärkt älskade, och hwarest Kejsarinnan
befall en Stenhus-byggnads anläggande, i stället
för de smä gulfärgade Trähusen , träffades
en Sergeant, den Gref VolKonlKi ditsatt
til biträde ät Sällstapet. Han kände ordningen
och förklarade or6erne med stn Sabel.
Allmogen tycktes bättre första denna stags
wältalighet, samt emotlog slängar mcd all möjelig

H. Tres. Rloster.
43
jelig köld och fryntlighet, och si snart Kutsten
kom pä sttt säte, började han sina Wisor,
pä Rysta maneret, med lika godt lynne.
Klostret liknar en liten Stad och är starkt
befäst, efter forntidens sätt, med höga Nallar
och Torn, som hafwa Trädtak och Skottgluggar.
Det har uthärdat swära belägringar
och kunde ej intagas af I^mllguz, ehuru
han angrep det med en stor Pälst Armce.
Utom Munkames Rum ses där Slottet och
9 Kyrkor bygde af fordna 02rer. Det war
fordom det rikaste Kloster i RlMand, hade
300 Munkar och et ansenligt antal Studenter.
Minst 100,000 Bönder lydde dä därunder,
men de äro nu dragne under Kronan
och man gifwer Klostrets Medlemmar endast
smä Pensioner. Nu äro knapt 100. Munkar
och 200 Studenter öfnge. Muntornas
rcg?l är sträng. De smaka aldrig Kött och
kläda sig i swart färg.ISlottet är etNum,
där OZs Peter denFörstes förnämste Hjeltcbragder
föreställas. Kyrkorne äro öfwermätton
rika af Guld, Silfwcr och dyrbore
Skrudar. Den förnämsta har en Opel
af förgyld Koppar och 4 Domer af grönmäladt
Tenn. Nägden är wäl uvodlad, folkrik
samt fruktbärande. Herr Oxe bestädade den
frän en wacker Klockstapel, bygd af Kejs.K.
lil^betl,. Enligt D. buleking stall där finnas
en artig Boksamling, men den kunde ej öpnas,
emedan Archimandriten icke war närwa,
rande. Den

44
Tver, September 1778»
Den 14 September lämnades Moscau
och resan fortsattes til Petersburg. Följande
dagen ankom Herr Oxe til Tver, som
har en angenäm belägenhet jämte Volga-Floden.
Staden fick stn sörsta befästning 1132,
och lades, mcd dest tilhörande nägd, under
Rysta Kronan är 1490. Den delas i Gam-
la och l^l^a Staden. Den förra är odcty-
delig och besiar mast af
Träkojor; men den
Nya har efter branden 1763 blifwit bygd efter
en ordentelig plan. Kejsarinnan har lätit,
pä Kronans kostnad, upföra ftera Allmänna
Byggnader, och destutom ej allenast utan ränta
förstutit til hwar och en, som wille bygga
Stenhus, et Län af 1200 Riksdaler, pä
tolf är, utan ock sedermera däraf efterskänkt
en tredjedel. Hela Förstotts-summan belopp
sig til 240,000 Riksdaler. Alle Gator äro
räte och brede, och sammanlöpa i et ättkantigt
Torg, omgifwit af wackra Hus. Gymnasium
liar 600 Studerande under Biskopens
upsyn. Är 1776 anlade Kejsarinnan en Schola
för 200 Vorgarcbarn, som lära läsa, räkna
och ssrifwa, samt öfwas til handasiögder.
Är 1779 inrättades en Adels -Academie för
120 unge Adelsmän, som njuta underwiöning
iSpräk, Wetenstaper och ftere fördetta Ständ
prydelige öfningar, sisom rida, fakta, m. m.
Handelen är blomstrande i anseende til Flodcrne
Volga och Tvcrza, som där sammanlöpa,
och föra Siberiens samt de Södre
Ry-

Tver. 45
Ryste Provmcernas Handels-waror. De woro
nu höljde af Båtar. Volga har sitt ursprung
13 mil frän Tvcr, men är först segelbar
wid denna Stad, och ökes af Tverza,
hwilken nu blifwit förbunden med ("leva, si
at man kan, pä matten, föra Handclswaror
frän Östersjön til Caspista Sjön. HandelS-
Vätarnc byggas ftate, för de mänga grundens
skull i Volga, och göras blott för en
resa; ty efter ankomsten til Petersburg säljas
de til Wed. Är 1776 pastcrade 2641 sidanc
förbi Tver. Säsom det orimliga bruket,
at tälja alla Plankor mcd Ixa, war högst
stogsödande, förordnades, at för alle Farkoster,
hwilka woro bygde med sädana Plankor,
skulle en plikt wid Tver erläggas af 24
Riksdaler. Detta hade den wärkan at första
aret inftöto24,000Ridaler, det andra 60,000,
det tredje 400, det fjerde ingen enda; och
Sägar anlades för
SkeppswirkctS beredning.
Staden har minst 10,000 Själar, och Länet
har ansenligen förkofrat sig genom Regeringens
nu widtagne wisi mätt. Värdshuset hölls af
en Tyst, uti et af de nya pragtiga Husen war
dock nästan tomt pä Husgeräd och Sängar.
Nägden är fruktbar pä Spannemäl af alla
stag, Vohwete, Lin, Hampa. Skogarne bcstä
af manlige Barrträd, Ek, Björk,Popel,
Ast, och hysa Älgar, Björnar, Vargar,
Räfmar, Kaniner, Marmotdjur, Hillrar och
flera Djurarter, samt mänga stags Foglar.
Flo-

46 ResantiltTlovogorod, Sept. 1778-
Floden Volga har ock et stort antal Fist-ar,
ter, bland hwilka Sterleten, Stören ochVelluga
förijena särdeles nämnas.
Den 19 lämnades Tver. Följande dagen
ankom Herr Oxe til wishney N)oloshok,
en af de Kejserliga Städer, som blifwit
förklarade för fria, och därigenom börjat
resa sig af den usel het, twäng och siafweri
medföra. Där löper Canalen som förbinder
Östersjön mcd Volga. Herr Oxe
sig en myckenhet Byar och Trägärdar befästadc
med p^lis^er om 6 alnars högd. Denne
sed är gammal i Rystland, och i de äldsta
Lagar stadgas knutjtraff för den, som underlät
at si förwara stn Gärd emot Tartarernas
anfall. Nu bibehälles den af gammal
häfd. Landet började blifwa alt mera
wackcrt och odladt. Uti Bronitza bodde Hr.
Oxe den 24 hos en Präst. Hans HuS war
aldelcs lika med Böndernas, endast renligare och
bättre försedt med Sten- och Träkäril. Värden,sjelf
klädd lika med Allmogen, och blott
stild frän sina Ähörare med et längt, lösi
hängande här, war, jämteHustru och Barn,
systelsatt at rensa Fiskar och samla Rammen
för Ccwiar. Brädden af Hösträgen stod grön.
Rior äro där i bruk. Store Oxdrifter frän
Ukraine förbirestes, hwilke drifwas hela 120
mils wäg til Petersburg. De betas pä lediga
platser, ömse sidor om Landswägen (äfwen
en Österländsk sed) och deras Drifware
lig-

ResantiltTlovogorod, Sept.1778. 47
ligga under bar Himmel, där de uptända eldar
för wärma och matlagning, samt sofwa
pä bara marken. En owcm skulle taga dem
för en wandrande ttorcie
Vägen är huggen i rät linea hela 70
milen frän Petersburg, och är siledes nog
ängsiig i brist af ombyte för ögat. Skogen
är fäld pä ömse sidor, 40 a 50 steg. Byar
och odlade Platsar äro icke allmänne. Wägcn är
först grundlagd med Stackar, pä hwilka et
hwarf qwistar blifwit lagdt, och höljdt med
Sand. Men dä Stäckarne rutnai, blifwer
denna wäg gropig, och dä Sanden bortsköljts,
kan nästan ingen uthärda den täta stakningen
emot det kulriga Timret. Vyarne bestä
af Trähus, och hafwa blott en Gata. De
äro dock bättre här, än pä andra sidan om
Moscau. Husen äro wäl utan konst, men
dock lämpade efter luftstrckets stränghet. De
bestä manligt af et WäningS-rum, stundom
af twä, dock bor altid Hushället tilhopa.
Sängar äro si sillsynte, at Herr Oxeblott
sig twänne under hela resan. Uti dem lago
twä Owinfolk, i sina kläder, mcd hufwuden
wände ät olika häll. Allmogen sofwer man-
ligt pä Bänkar, Golf eller hälst pä Ugnen,
där man sär se Karlar och Owinfolk om
hwarandra, gemenligen si godt som nakne.
Isomliga Hus sigos en art Lafwar, 334*
alnar frän Golfwet med twärbräder, pä hwilka
Folket sof med nedhängande ben, och tycktes
hwarje

48
Resan ti! tTlovogorod, Sept.1778.
hwarje ögneblick wara färdige at nedfalla. Säsom
ofta 20 Personer woro hoppackade iet
litet Rum, blef både hettan och stanken nog
plägsam, hwilket än mera ökades, där ingen
Skorsten war at afteda röken; likwäl, när
Herr Oxe öpnade Skottluckan, at hämta
någon frist luft, inträngde en si stickande
köld, at han häldre underkastade stg förstnämdc
olägenhet.
Midt i Rummet hänger altid frän taket
et Käril med helgadt matten och en Lampa,
som dock endast brinner wid wista tilfällcn.
Ihwart Hus fes äfwen et pä Träd mäladt
anstgte af nägöt Helgon, men si illa gjordt,
at det snarare liknar en Calmuckist Afgud,
än nägot Mennisto- anstgte. Framför denne
Bild aflägger Husfolket stn andakt, när det
gar til sangs och upstär, medelst forstningar
för pannan och sidorna, samt otaliga bugningar,
hwilka stundom ske si djupt, at pannan
rörer golfwet, och fortsättas i ftera minuter.
Hwar och en, som kommer in, gör
sin första hälsmng för detta Helgon, innan
han wänder stg til Husfolket. Allmogen är
mycket höftig stns emellan; hälsar med blottade
hufwud, bugar ofta och ärbödigt, önskar
hwarannan godt, 0. s. w. De uttrycka
sig med mycken listighet och tusende ätbörder,
men wift stg särdeles stafwiste i sitt upförande
emot dem, som äro af högre Ständ. De
kasta stg til jorden och röramarken mcd pannan.

Resan til("lovogorod, Sept.1778. 49
nan. Herr Oxe ätnjöt sidan ärebetygelse
ej allenast af Tiggare, utan ock af Barn och
Bönder. (Denne österländska sed mäste fallit
en Engelsman särdeles märkwärdig.)
Ryste Bonden förwarar särdeles stna
ben för köld. Bäde om Wintren och Sommaren
bär han et och stundom twä par grofwa
Ullstrumpor; lindar utanpä dem et groft
Wallmarssiycke om ftera alnars längd, samt
päkläder omstder et par Stöftar, som lätt
kunna rymma hela denna anstalt. Deste ben
föreföllo därföre Herr Oxe sisom onaturlige,
til dest han hade tilfälle at iBöndernas
Pörten se och betrakta hela Garderoben. Äfwen
de öfrige kroppsdelar blifwa wäl klädde.
Bland Folkets föd-ämnen nämner Hr. (.'oxe
Rägbröd, som fylles mcd Lök, Morötter,
färskt Korn, m. m. och doppas i Olja.I
synnerhet utgör dock Senap en artikel af betydenhet.
Ialla Hus och pä alla Köpeplatser
sigs en förundranswärd myckenhet af
swart, hwit, brun och gul Senap. Folkets
manligaste dryck är G.uast, som göres liken
Wört, mcd hett malten pä Räg- eller Kornmjöl.
En dryck v^scky, distillerad af Malt,
är ocksi mycket begärlig och blir ofta mistbrukad.
Ibland de mast wanhcdrande oseder, anför
Herr Oxe et hos Rysta Allmogen gäng-^
se bruk, at Fadren gifter sin Son, om 8 2
9 ars älder, mcd en fullwäxt Piga, den han
sjelf ej allenast nytjar til biträde iarbetet,
D ulan

Resan tiltTlovogorod,Sept.1773.
50
utan ock til en si beskaffad bekantskap, at
ofta ftere Barn däraf tilkomma. Herr Oxe
märkte i ftcra Hus twä Matmödrar, af hwilka
den ena war älderstegen och kunde wara
Mannens Moder, och den andra bar namn
af Sonhustru, men i sjelfwa märket warFadrens
Bihustru. Flere Personer af Ständ
försäkrade Herr Oxe, at denna ohyggeliga
plägsed ännu öfwades, men aftog smäningom,
i den män Regeringen och Prästerstapet där-
emot förente deras ätgärd.
De Bönder, som äro förbundne at skjutsa,
kallas Jamschicks, och äro befriade frän
Mantals-afgift, Utstrifning, jämte ftera förmaner.
Likwäl äro de, i anseende til den laga
stjutslegan, si odenägne, at, wid Resandes
ankomst, gräl och stagsmäl ofta upkomma,
hwilka Rättaren knapt förmär stilla.
Deste stridigheter kunna nägon gäng wara rolige
nog at ästäda för en Resande, som ej
gör stg et nöje at skynda, men i längden äro
de odräglige. Engelsmannen 02nceler har
mycket misttagit sig, dä han berättar, det
Bönderne stogos om den äran at sitta Hä-
star för hans Wagn, ty just lnotsitsen war
ämnet för deras twjst. Rättaren mäste ofta
föreslä lottning, at afstuta en si benig fräga.
En Soldat är nödig at uplösi knuten med
sin Sabel, dä alt gar fort och wäl.
Rysta Bonden sjunger gerna. Kutstar
och Skjäkt-ridarc kunde därmed fördrifwaftcra

Resan til tTlovogorod. 51
ra timmar oafdrutit. De sungo äfwen partiwis.
Soldaten sjunger under marchen, Äkcrmannen
under alt stags arbete, och om lugna
aftnar hör man ljud af sing frän alla
Byar. Herr BtXl,lin berättar, at den Säng-
Mustk, som herrstar i Rystland, frän Duna
til Ishafwet, ar en enfaldig meloclie, som
medgifwer oräkneliga förändringar,imän as
Sängarens fintlighet eller hwarjc Läns enstildta
bruk. Orden äro gemenligen prole, ofta
ex tempore. Ämnet bestar stundom af nägon
legencle, nägon saga om Jättar, kärleks-förklaring,
samtal emellan Älskaren och den stöna,
m. m. Sällan sättes detta i rim, utan
pustas blott efter melodien. Stundom gar
man si längt, at alle trätor och samtal ste
med sing, efter denna General-ton, som är
tjenlig bäde i glädje och sorg.
Wädeldar förekomma ofta i Rysta Byar
och Herr Oxe förbireste flera sidcme nyst
afbrända. Man är högst wärdslös om elden
och gar utan aktsamhet mcd antända stickor
och blost til och med iHö-lador.
tTlovogorod wisade stg pä afständ sisom
en pragtig Stad, men upfylde icke denna
wantan. Den kallades fordom Stora tTlovogorod,
men wisar nu endast lämningar af
en förfallen pragt. Den stall wara bygd i
s:te Är-hundradet af en Sclavonist l-loi-ci
frän Volga-trakten, och omtalas redan af
)orn2ncieB) undergick flera stiften; hade en
D 2 tid

52
Novogorod, Sept. 1778.
tid egna Hertigar och stora friheter, under
hwilkas ätnjutande Staden upsteg til sidan
magt, at man ordsprärs-wis sade: ()uiß con.
tra De«B et IvIZZN2M I^ovog2rdj2m? Men
Iv2n WalilivitcK l. kufwade den 1471, insatte
Gouvcrneur och inskränkte Stadens rättigheter.
Den qwarlefwa af frihet, som än aterstod,
undertrycktes af samme O^r 1477
under Stadens inbördes stridigheter, och det
si i grund, at en stor Klocka, hwilken war
ansedd säsom en Sinnebild af Stadens frihet
och et p2l!2dium af dest rättigheter, fördes
frän (Tlovogorod til Moscau. Denna
Klocka, som kallades den ewiga, hängde wid
Torget. Wld dest ljud, som war et tecken til
ofrid, stockade sig Folket tilsammanS frän
alla häll til förswar. Iv2n kallade den Uprors
Allarm-trumman, och trodde sig icke
wara trygg Herrskare, förr än han beröfwat
Staden denna helgedom. Han flyttade äfwen
mer än 1000 af de mägtigaste Borgare
til Moscau och andra Städer. Likwäl bibehöll
Staden sin Handel och styrka nägon
tid. Ännu 1508 dödde 15,000 Personer i en
smittosim Feber; et antal, som är dubbelt
större än Stadens nu warande hela Folknummer.
Under dest största flor, räknades
400,000 Själar i Staden. Men under Iv2n
W^lMvitcl, 11. fick den sin wärsta stöt. Han
blef underrättad, at Stadens Inwänare stodo
i hemligt förstand med Bj^«mund Hu^ull,
Ko-

tTlovogorod. 53
Konung af Pälen, och höll däröfwcr en blodig
undersökning, som pästod i weckor, un-
der hwilken tid 500 Personer dageligen föllo
et offer för Tyrannens omenstliga hämnd.
Häfdateknare beräkna, det 30,000 Inbyggare
omkommit i delta blodbad. Andre pasta
denne upgist wara öfwcrdrifwcn, men äfwen
de, som söka ursäkta Iv2n, mäste medgifwa
en grymhet, hwari han kan hända öfwergick
Tyran. en Dansk Ambastadeur,
som kort därefter reste genom Staden,
beffrifwer den sisom en ödelagd plats.
Men den bibehöll stg likwäl nägorlunda til
dest Petersburg anlades, dit, med Handelen,
all lTlovogorods styrka flyttade. Nu
ser man et stort antal förfallne Kyrkor och
Kloster, emellan hwilka til en del upodlade
och til en del med Nästlor bewäxtc Parker
erinra Ästädaren Stadens fordna pragt. Den
nya Staden har en lordwall om en knapp
fjerdingswags omkrets, likwäl är denna rymd
ganska tunnt bebygd. Cathedral-Kyrkan heter
BopKi2', och torde wara en af de äldsta Kyrkor
i Rystland. Den bygdes frän 1044 til 105 1;
ar en fyrkantig bygnad mcd förgyld Opel
och 4 Domer af Tenn. Portarnc äro af Metall
med uphöjdt arbete, som föreställer Fräl-
sarens lidande. Prästen berättade, at dc woro
bragte frän gamla Staden Cherson, men
af en pässrift trodde Herr Oxe dem wara
gjorde i Magdeburg. De målningar, som i
D 3 stort

54
Petersburg.
stort antal täcka Pelare och Wäggar, synas
til en del wara gansta gamle, emedan de äro
helt ftate, utan skuggning, pä Guldbotten,
och siledes sannolikt af Grekiska Mästare,
hwilke, enligt VZlgri, ännu i iZ:de seculo,
aldcles med dylik målning prydt et Capell i
Florentz.
Iftän tTlovogorod til Petersburg gar
wägen hela 13 mil sä rakt som en pil, genom
en Skog, hwilien har gansta fä Byar.
De Resandes Wagn kunde ej längre uthärda
den gropiga stäckwägen, och hade flera gängor
blifwit lagad. Sällstapet nödgades därföre
hyra en Ribitki, (en art Ryst Jutwagn)
uti hwilken man reser beqwämligt nog, när
man,^sisom brukligt är, bäddar mcd en Bolster;
men sisom denna omständighet icke iagttogs,
fann Herr Oxe sig si utmattad första
dagsresan, at han wid ankomsten til nattlägret,
knapt orkade krypa til sin Halmkärfwa.
Hela Ribitki har ej en enda nagel aflern.
Alt är af Träd och axlarne framskjuta pa sidorne
en half aln utom hjulen. Ungefär 7
fjerdingswäg emot Petersburg, bryter man
twärt af wägen til höger, och kommer liksom
i en ny wcrld. Härlige upodlingar, wackre
Byggnader, en förträffelig wäg, afmätt och
ntstickad med de täckaste milstenar af Granit
och Marmor, gifwa tilkanna, at Rytzlands
Hufwudstad icke är afiägse.
Sr,

Petersburg. 55
St. Petersburg ligger under 59' 56'
23" Polhögd jämte tTleva-strömmen, icke
längt frän Finska Wiken. Staden indelas
uti Ammiralitets-qwarteret, N)asili Gstrof
eller Ön, Fästningen, Petersburgs-On och
fyra stora Förstäder, som bära namn afIsland,
Moscau, Hlex2nder I>leusK.i och N)iburg.
Man har icke allmänt gillat Öar Peter»
beslut at flytta Hofwet och Regeringen frän
Moscau, som war medelpunkten af hans »vidsträckta
Riken, til en wrä jämte Östersjön.
Men Herr Oxe härleder hela Rysta Magtens
upkomst frän detta steg, och tror, at
Rystland skulle äterfalla til sitt fordna räa
tilständ, om Hofwet äterflyttade til Moscau
och afbröt dest nära förbindelse mcd de öfriga
iTuropeista Stater, innan Rysta Nationens
pädegynta höftning hunnit en fullkomligare
stadga.
Den plats, där Petersburg nu stär,
war,ibörjan af detta Är-hundrade, en sank
trakt, som blott hade nägra Fiskare-kojor.
När 02r Peter bemägtigat sig Ångermanland,
war han straxt betänkt at bygga en liten
Skants wid tTleva-strömmens utlopp och
öpna sig Handel pä Östersjön. Et litet L2t<
terie upkastades äfwen pä den fläcken, där
Wetenstaps-Academien nu stär. Den 16Maji
1703, började man arbetet med Fästningen,
och ehuru grunden war beswärlig och Arbets-
D 4 fol-

56
Petersburg.
folket ganska oöfwadt, fick man dock snart se
et Citadell, omgifwit af en lordwall med 6
Bastioner. Man war i sidan brist af nödwändiga
wärktyg och ämnen, at mullen ofta
bars i Nackskotten och dåliga Säckar af mattor,
emedan ej en gäng tilgäng gafs til nägon
Skottkärra. Innom Fästningen uprestes
några Trädhus, och samma är upfattes et
litet Brädhus p>ä en Holme, som kallades
Petersburgs -On, och sedan gifwit Staden
dest namn. OZren bodde sjelf i denna lilla
Byggning, som til minne däraf ännu bibehälles.
Nära simma Hus bygdes et rymli-
gare för Prints
där han cmoltog
främmande Ministrar. Därjämte stod ock et
Värdshus, hwarest Ögren sjelf, om Söndags
aftnarne, efter Aftonsingen, wiftde sig,
lät kasta Fyrwärkcrie-eldar och drack et glas
med sina Officerare. Är 1706 kullkastades
lordwallen och den nya Fästningen grundlades.
Är 1710 bygde Grcfwe OlowKin det
första Tegelhuset, och 9 är efter de första
Trädhusens upsättning, flyttades Hofwet
frän Moscau til Petersburg. Är 1714 befaldcs,
at alle Hus skulle, efter Tysta maneret,
byggas af Tegel och Korswcrk, samt at
hwar och en af dc förnämste Adelsmän och
Handlande skulle hafwa et Hus i Petersburg;
at hwart och et stort Fartyg skulle
mcddringa 30 Stenar, hwart och et mindre
10, och hwarje Bondwagn 3, til Broar och
all-

Petersburg. 57
allmänna Bygnader. Är 1716 utgafs en ordentelig
Plan för den nya Huswudj.aden,
i stöd-hwaraf wid de större Galor Canaler
stulle gräfwas, i likhet mcd de Holländske
Städer, och Träd jämte dem planteras, hwilket
dock icke kom til fullbordan. Under 02-
--SMN2N Hrm2 flyttades Kejserliga Restdencet til
Amiralitets-qwarteret frän vl)asi

58
Petersburg.
r2pst af huggen Granite. Hela Staden är
omsider omgifwen af en remp2rt om 2 s:dels
Swenst mil. Folk-numern räknades dä til
126,697 Själar.
Petersburg har warit mycket blottstäldt
för öfwerswämningar, särdeles dä Wästanwindar
updrifwit Hafswatnet iFinsta Viken
och hindratNeva-strömmenat nog skyndsamt
afbörda stgiHafwet. Är 1777 d. 9
September, hade en Wästan-wind den wärkan,
at watnet följande morgon öfwerträdde
Flodens stränder och i hast öfwerswämmade
Staden, särdeles wasili Ostrof och petersburgs-On,
til 10 qwarters högd; men
emot kl. 7 kastade winden om, och watnet afsöll
si hastigt, at man wid middagen kunde
gä pä de Gator, där man korrt förut icke
kunde framkomma utan Vät. Floden hade
pä korrt tid stigit 10 fot 7 tum öfwer dest
manliga yta. Näst denna Flod äro twänne
mast märkelige. Den ena afden i:sta Nov.
1726, dä watnet steg 3 fot 2 tum, och den
2 Oct. 1752 dä det hade 8 fots och 5 tums
större högd än manligt. Under Herr Oxe,
tvistande därstädes, hotades Staden med en
öfwerswämning den 16 November. Bryggan
war redan i fara at brista, men windens förändring
afböjde faran.
En Bät-brygga förenar Norra och Södra
delen af Staden, men mäste löstas när
Iswraket kommer frän 2.adoga-sjön. Djupet

Petersburg. 59
pct och Isdrefwet synes göra omöjeligit at
anlägga nägon Stenbrygga, hälst
l^evn, pa
dcst smalaste ställe, är 930 fot bred. En Ryst
Bonde hade dock gjordt et utkast til en Träbrygga,
med en enda si stor bäge. Mönstret
därtil war färdigt, och liknade nägorlunda
den bekanta Bryggan i Schafhausen, som
äfwen blifwit bygd af en Bonde utan
chanista kunskaper. Denne Ryste Landtman
hade först städt i Bod hos en Krämai., rch
fädt se et Träd-Ur, det han straxt cftcrg,llde
och förfärdigade sedan et dylikt as B^l 11.
Pä Kejsarinnans kostnad hade han blifwit
sänd til England, där han dock icke länge
dröjde, emedan han ej kunde lära Språket.
Efter hemkomsten hade han upöfwcn sig sjelf,
och bland annat gjordt et NpererUr, af et
Äggs storlek, som förwaras pä Wetensiaps-
Academien. Pä dest inre sida wisas Frälsarens
Graf mcd Stenen föröpningenoch Krigs-
kncktarne pä wakt. Pä en gäng afkaitaS
Stenen, Waktcrne falla omkull, en Ängel
wisar sig, Owinnorne inga i Grafwen och en
sing, sidan som sjunges wid Pästen i Rystland,
höres. Konstnärens namn är Kulibm.
Han kläder sig aldelcs sisom Rysta Bonden,
och bär et längt skägg. Han ätnjuter en är,
lig Pension af Kejsarinnan.
En af Stadens störste Minnesmärken är
Öar PeterB Stod, upfttt pä Kejsarinnans
bekostnad. Monarchen ses til Häst, u^farande

60 Petersburg.
de pä et Berg, hwars högd han mast upnätt.
Hans hufwud är krönt med Lager;
hans klädnad är en lös Asiatisk Under-Räck
och hans Sadel en Björnhud. Hans högra
hand är utsträckt, liksom at wälstgna Folket
och den wänstra haller Tygelen. Hästen är
utrest pä bakfötterna, och för at uppehälla
en si ofantclig tyngd, hwilar swantfen liksom
oförmärkt ra en Orm af Brontze, hwilken
är med mycken stickclighet utkastad för
detta ändamäl. Pästriften är: petro prima
Olli3rin2 BecundZ 1782. Herr b^lconet,
som gjordt utkastet, förklarar uti et Bref til
Herr Diderot stna anledningar til hela Planen.
Han har welat föreställa 02r Peter
sisom Lagstiftare, men icke sisom en krigisk
Hjelte. En gammalmodig Drägt hade warit
olämpelig. Den Rysta önskade Oaren
sjelf afstaffa. Vjörnhudeu stall wara Sinnebild
af den Nation han omskapade. Han gaf
sin Hjelte ej en gäng en Sabel, af orsak,
at han, kan hända, brukade den för mycket
i stn lifstid. Nndteligen syntes pästriften böra
wara fri för lof och beröm, at icke göra
ingrep i Historiens yrke.
Klippan, pä hwilken 02ren ses uprida,
fans i et Moras och mäste til hälften därutur
upgräfwas. Wäg gjordes öfwerden sinka
marken och genom en Skog fördenna stenmasta,
som wägde minst 75^0 Skeppund.
Under sex mänaders arbete fördes den mil

i
Petersburg. 61
mil til Cleva, med tilhjelp af Stälkulor
och Windspel, och bragtes sedan pä en särstildt
därtil bygd Präm, ungefär lika läng
wäg, til platsen, där den nu stär. Den war
21 alnar läng wid foten och 13 wid toppen,
10 z aln tjock samt 8ihög. Roms tidehwarf
kan ej framwisa märkeligare Storwcrk.
Den 1 October infunno stg Herrarne pä
Hofwet at blifwa presenterade. Det war
Stor-Furstens Födelse-dag och således all ting
i full Galla. Wid ingängcn til Audience-Salen
stodo 2 Skildtwakter af Fot-Gardet. Uniformen
är en grön Räck med röda upstag,
hwita Underkläder samt en Grenadiers-mösta
af Silfwer, som, under hakan, fästes mcd
Silfwerspänne, och prydes mcd röda, gula,
smarta och hwita Fjädrar. Inuti Salen wid
den dörren, som leder til Kejsarinnans Rum,
stodo 2 Poster af Adels-Gardet. Ingen Oros
har, kan hända, dyrare beklädning. De hade
Hjelmar efter gammeldags-ssapnaden, med
stora smarta Fjäderbuskar. Kädjor och lolide
Silfwerplätar gäfwo deras Drägt anseende
af et Silfwcr-pantsir, och derasStöftar woro
rikeligen prydde med simma Metall. Et
stort antal af Ministrar och förnämsta Adelen
woro närwarande. Säsom Kejsarinnan
dä biwistade Gudstjensten iSlotts- Capellet,
infan stg Sallstape^ därstädes. Herr Ox«
sig där Kejsarinnan innom et Skrank, och
näst Hennes Person, Stor-Fursten medDetz
Ge-

62 Petersburg.
Gemål. Kejsarinnan bugade tidt och ofta,
korstade Sig efter Kyrkans bruk och det med
yttersta uttryck af andakt. Därefter stälde sig
de Resande Herrar nära dörren i Audience-
Rummet, dar Kejsarinnan stulle framgä, för
at blifwa presenterade. Omsider kl. emot D2
inträdde en läng lviee af Hofwets Cavaliercr
och Fruntimmer par-tals, och efter dem Kejsarinnan,
mcd en längsam och Majestätisk
gäng, bärandes hufwudet ganska högt ochhälsande
til höger och wänster. Hon stadnade
straxt innom dörren, talade ganska wänligt
med främmande Ministrame, under det de
kyste Hennes hand. Därpä gjorde Hon nägra
steg, dä Gref otterm2n presenterade
Herrarna, hwilka äfwen tilläts handkystning.
Kejsarinnan bar dä, som manligt, Ryst
Drägt, nemligcn en Räck mcd kort stäp, och
en Underklädnad med länga ärmar, som räckte
til foten, den förraaf ljusgröntSidentyg,
den sednare af Guld-Brocade. OeMren
war lag och tunt pudrad. Kejsarinnan hade
ock en Mösta, fullsatt med Diamanter, och
war ansenligt sminkad; gick längsimt genom
Salen och inträdde omsider ensam i Sina
egna Rum. Om aftonen biwistades en Val
pä Hofwet, där Stor-Furstcn mcd Dest Gemäl
och ftere af förnämsta Adelen dantsade
Menuetter, Pälskor och Contrcdantsar. Midt
under desta sistnämnda, inkom Kejsarinnan,
mycket rikare klädd än om förmiddagen, och
bar

Petersburg. 63
bar en liten Diamant-Krona pä Sitt hufwud.
Sedan Henncö Majestät en kort stund, frän
et stags Thron, ästädat Valen, gick Hon i
et annat Rum at spela Klac^o mcd et waldt
Sällskap. Winst och förlust, wid detta spel,
kunde a aftonen gä omkring 4 a 600 Ducater
pä Personen. Kejsarinnan syntes ej gifwa
akt pä spelet, utan talade med mycken
listighet, si mcd de kringstäende, som de spelande.
Den 6 October presenterades Hcrrarne
för Stor-Fursten och Dest Gemäl, och erforo
et utmärkt nädigt bemötande.
Hwarje Söndag är Cour, wid hwilken
främmande Ministrar och andre presenterade
Utlandningar infinna stg; hcmdkystning förnyas
hwarje gäng, men den sker af Rysta Adelen
iet särstildt Rum, med knäfall, hwilket icke
äskas af de förstnämde. Inge andre Fruntimmer
än de som höra til Hofwet infinna
sig pä Kejsarinnans Lever. Stor-Fursten och
Dest Gemäl gifwa särskild Cour alla Courdagar,
men handkystning tillätes främmande
endast wid högtideligare tilfällen. Alla Courdagar
är Bal, som börjasomkring klockan 6.
De främmande Fruntimren kysta, wid sidanc
tilfällen, Kejsarinnans hand, och Kejsarinnan
kyster dem pä kindbenet. Kejsarinnan
är gemenligen närwarande, men spelar manligast
K12C20, medan dc öfrige dantsi, ofta
iBal-Rummet, om Sällstapet ej är mycket
tal-rikt, i hwilken händelse et annat Rum
wäl-

64
Petersburg.
wäljes. Deras Högheter pläga ock, sedan
de dantsat, spela WiiiK. Under spelet upstiga
de äfwen, infinna Sig wid Kejsarinnans
Bord, at aftägga et betyg af Deras wördnad,
och gä sedan tildaka til Sitt spel.
Rysta Hofwets pragt öfwergär den mäsi
utarbetade bestrifning. Det bibehåller mänga
spär af Asiatiska pompen, blandad med
den (Turopeisra förädlade smaken. En högst
tal-rik mängd af Hofmän, gar antingen före
eller ock följer Kejsarinnans Person. Den
dyrbarhet och rragt, som rädcr i deras klädnad,
jämte den rikaste ömnighet af ädla Stenar,
ästadkommer en glänts, hwars like icke
träffas wid andra Hof. Cavalierernes Hofdrägt
war afFranska snitten,- men, dä i andra
Länder, Diamanter och ädla Stenar äro
nästan ensamt förbehällne det wackra Könet,
ser man i Petersburg äfwen Ccwaliererne
snart sagt höljde med Juveler. Spännen,
Knappar, Wärjefästen, m. m.gnistra af Diamanter.
Hattame äro ofta liksom galonerade
med flera rader Juveler. Diamant-
Stjcrnor pä brösten äro si allmänne, at man
ej pä, dem gifwer nägon akt. Denne smak
för Juveler har utbrcdt sig äfwen til de Ofrälse,
si at ofta en Borgarehustru wiftr stg
med Hufwudsmycken och Bälte af Pärlor och
ädla Stenar til ftera ioo:deDucatcrs wärde.
Wid stora Högtideligheter bär Kejsarinnan
en Diamant-Krona af oskattbart wärde,
samt,

Petersburg. 65
samt, pä en och samma axel, Banden, st til
St. Andrea- som Merit-Orden, och bägge
Ordens -stjernor pä Räcken, den ena öfwer
den andra.
Wld Födelse och Namnsdagar häller Kejsarinnan
Publik Spisning.
Den 2 December gifwcr Kejsarinnan en
stor sete ät sina Gardes-Officerare. Herr
Oxe sig denna högtidlighet. Kejsarinnan sisom
sjelf Öfwerste för Regimentet, war klädd
uti Uniform, til färgen grön med Guldsnören,
l stapnad af en Fruntimmers Ridklädning.
Sedan Officerarne kyst Kejsarinnans
hand, frambärs en Presenter-Talrik med Winglas,
och Kejsarinnan gaf hwarje Officerare
med egen hand, dest glas, hwilket denne, efter
en djup bugning, utdrack. Kejsarinnan
förde därefter Sina Officerare i et dukadt
Rum, intog Sjelf platsen midt framförBordet,
och de öfrige nedsatte sig, hwar isin
ordning. Kejsarinnan kringdelade Soppan,i
Egen Person, och wisade under hela maltiden,
som räckte omkring en timma, den yttersta
upmärksimhet för Sina Gäster.
Herr (.oxe war ock närwarande wid en
lete, den Kejsarinnan gaf ät Riddarne af
S. Andrea-Orden. Kejsarinnan bar en grön
Sammets-Mantel, fodrad och kantad med
Hermeliner, samt en Ordens-kädja af Diamanter.
Riddarnes drägt war pragtig, men
omattligt och utan smak prälande; nemligen:
E en

66
Petersburg.
en Mantel af grönt Sammet, fodrad med
Silfwer-brocad;"en Räck af Silfwer-brocad,
Väst och Byxor af Guld-brocade, rödaSilkcs-strumpor
och en Hatt 2 la IV,
prydd mcd en Panache, sirad mcd strödda
Diamanter. Säsom S. Andreä- Orden är
den förnämste i Riket, si är den ock inskränkt
innom fa Personer af första wärdigheten; och
wid detta tilfälle woro endast 12 Riddare närwarcmde.
Kejsarinnan räckte at hwar och en,
mcd Egen hand, et Winglas, innan Maltiden
begyntes. Hon sitt Sjelf midt framförBordet
pa en Stol, som war sirad mcd Rysta Wapnet.
Främmande Ministrarne och et stort antal af
Hof-Staten woro närwarande sisom ästadare.
S. Andrcä-Orden eller Bla Bandet,
stiftades af 02l Peter 1693. Alexander
f^leusti-Orden, eller Röda Bandet, stiftades
af samme Monarch, men utdelades första
gängen af Otk2lin2l. 1725. S.Anna-
Orden inrättades 1735 afOr! rridrjc, Hertig
af Holsten, til sin Gemäls, _^r>n2B, O^r
peterz Dotters, minne, och infördes i Rystland
af Peter 111. Den utdelas afStorfursten,
sisom Hertig af Holsten. Riddarns bära
rödt Band med gula kanter.
S.Georgs-Orden, som ock kallasMerit-Orden,
är inrättad af Regerande Kejsarinnan
1769 för Krigs-förtjcnster til LandS
och Sjötz; utdelas aldrig i fredstider. Bandet
är randigt af swart och Orange-färg. Af
denne

Petersburg. 67
denne Orden äro fyra Claster, Riddarne af
Stora Korset utgöra den första Clasten. De
bära Bandet öfwer högra axlen och Stjcrnan
pä wänstra sidan, och njuta ärligen en Pension
af 700 Rubler. De af andra Clasten
bära Stjcrnan pä bröstet til wänster, och Bandet
med Korset öfwer nacken. De undfä är-
ligen 400 Rubler. De af tredje Clasten bära
Lilla Korset öfwer nacken och upbära 200 Rubler.
Antalet af desta är fastsiäldt til 50Per-
soner. De af fjerde Clasten, som hafwa 100
Rubler ärligt tilsiagne, bära Lilla Korset wid
knapphålet. Hela utgiften til denna Orden utgör40,000
Rubler ärligen, eller 16,000 Ducater,
af hwilka 2360 äro förden första, och de
öfrigelika delade emellan de följande3 Claster.
Af förste Clasten woro 1773 endast 4 Commendeurer,
neml. Gref NomZn-of, för dest seger
öfwerTurken, Gref Hlexey Orlok, som brändt
Turkiska Flottan, Gref PZnin, förBenders
eröfting och Furst DolZorucKi, för Crims
intagning. Ingen intages i Orden, som icke
antingen gjordt nägon synnerlig Hjeltebragd,
eller ock tjent med heder 25 är til Lands eller
18 til Sjöh.
S. Catharina-Orden, stiftad af Ost
Peter I. är 1714 för Fruntimmer, dest Gemäl
til ära, har til devise: Rarlek och trohet.
Den utdelas ganska sparsamt, och, utom
Kejsarinnan, Storfurstinnan samt nägra
utländska Printsestor, woro blott fem Rysta
Fruntimmer därmed benädade.
E 2 Kej-

68
Petersburg.
Kejsarinnan har sedermera, är 1732 stiftat
S. Volodimirs-Orden, för Civile Embetsmänaf
förtjenst, ungefär i likhet tilinrättning
medS. Georgs-Orden; endastat, utom
de 4 pensionerade Claster, hwarje Emdetsman
som tjent 35 ar, äger rätt at bära Lilla Korset,
och deste utgöra den femte Clasten.
Om Wintren gifwcr Hofwet 2 K 3Masquerader,
dit bäde Frälse och Oftäife lämnas
tilträde. Herr Oxe biwistade en sidan,
til hwilken BvoQ Billetter woro utdelade. En
samling af 20 Rum war därtil öpnad, och
präktigt uplyst. Uti det stora Bal-Rummet
war en del afstildt, med et lagt galler, för
den dantftnde Adelen. En stor oval 82N0N
war öpnad för de af Ofrälse Ständen och
andre, som icke woro presenterade. De öfrige
Rummen woro upfylde mcd Srelbord och
anstalter til förfristningar. Hela Sällstapet
hade Masquer, dem man dock stundtals aftade
efter behag. Adelen war i allmänhet klädd
iDomino, men de af lägre ordning boro ofta
egna kläder med nägon utsmyckning. Rysta
Drägten, är ock si mångfaldig, imän af
detta Rikets ftrstildta Läns Inwänare, at
den ensam kan gifwa et mera förändrad!städespel,
än det upfinningen ästadkommer wid
andra Länders Masquerader. Nägre Köpmans-Fruar
woro hölgde med dyrbara Pärlor.
Kejsarinnan infann Sig kl. 7 ätföljd
af 3 Fruntimmer, förde af llka mänga Herrar.

Petersburg. 69
rar. Fruntimren si wäl som Kejsarinnan,
woro pä det rikaste sitt klädde i Grekisk
Drägt och Herrarne uti Romersk, medHjelmar,
som gnistrade af Diamanter. Sedan
Kejsarinnan, som fördes wid handen af Gref
Kolomovv/Ki, gädt längsamt genom alla Rummen,
nedsatte Hon Sig wid Spelbordet, dit
et oräkneligt antal äffädare stäckades, och lämnade
Sällstapet före kl. 11.
Hr. Oxe biwistade äfwen en lete, den
Swenffa Ministern Herr Baron von tolken
gaf, i anledning af Swenste Kron-PrintsenS
H. K. Höghets 6u5-_rär Födelse.
Kejsarinnan, Storfursten och dest Gemäl hedrade
denna högtidlighet med Sin närwaro.
Femhundrade Personer woro budne, jämte
utländska Ministrar och andre Främmande
som blifwit presenterade pä Hofwet. Kejsarinnan,
ätföljd af et wald: Sällskap om 8
Personer, fördes af Friherrinnan von No!»
scen genom Val-rummet til et inre Apartcment,
där en rik Himmel war tilredd, un-
der hwilken Kejsarinnan satte Sig at spela
1^2c20. Klockan 9 Souperades. Kejsarinnan
tog endast et glas Win och en Bakelse,
af et Vord, som anrättades i Spel-rummet;
men för det öfrige Sällstapet woro ftereBord,
mcd alt möjeligt öfwerftöd, tilredde uti stora
Salen; och war denna lustbarhet, ssrifwer
Herr Oxe, si angenäm som lysande.
E 3 En

70
Petersburg.
En särstildt Bygnad, kallad Gremitage,
är, med en täckt gäng, förbunden med Slottet.
Kejsarinnan wistaS där alla dagar i2
2 timmar, och gifwer där hwarje Torsdag
en enskild Bal och Souper ät de förnämsta
af Hof-Staten. Rummen äro rymlige och
m?d all Konglig pragt utsirade. Främmande
Ministrerne blifwa sällan budna wid desta tilfällen.
Alle Ceremonier äro dä aftagde. Ingen
Betjäning ses, ty förfrilkningar och Soupern
ankomma genom lönndörrar. Ätstilllge
anordningar, som röra detta utmalda Sällskap,
äro spridde här och där i Rummen och
hafwa til föremalat upmuntra frihet och bannlysa
twäng. T. e. Me^e? VouB ou VouB
voulex et c^U2nd il vouB p1211 2, 82N8 c^u'on
ie repete mille iuit, m. M. Där finnas ock
dyrliara Mätningar, til största delen köpte af
Kejsarinnan, sisom 00112t5 och l^ougKtons
tostbare Samlingar m. ft. Wid sidan af
Bygnaden äro en Winler- och en Sommar-
Trägärd, som näppeligen haswa sin like i
i3uropa. Sommar-Trägärden är anlagd i
Asiatisk smak, pä det ftata Taket. Hr Oxe
kunde ej bese den, emedan den war höljd
af snö. Winter-Trägärden bestar af et Drifhus,
och omgifwes af glas; har Sandgängar,
Blomster, qwarter med PomerantS-träd
och andre Buss-arter, samt Foglar frän sirssildte
luftstrek, som ftyga as och al.-, hwilket
gör et särdeles angenämt afbrott emot den
stränga, utom hus, radande Wintren. Kej-

Petersburg. 71
Kejsarinnans lefnadssitt är följande:
Hennes Maj:t upstiger manligt kl. 6 och sysselsätter
Sig til kl. 8 med Regerings-ärcndcrna,
d.m Secreteraren föredrager. Klockan
10 bcgynncs Toilettcn. Under det härct klädes,
upwakta Stats-Ministrame och Adjutantcrne
samt emottaga osdern2. Emot kl. 11
läter Kejsarinnan Sina Barn-barn, Printsirne
komma, eller ock besökas de isina Rum.
Därefter aftägga Storfursten och dest Gemäl
sttt besök. Innan kl. 1 är middagen anrättad.
Sällstapet därwid bestar af 9 Personer,
hörande til Hofwct af bägge Könen, samt 3
af Adclen, som befallas. Tre gängor i weckan
spisar Storfursten och dest Gemäl wid
Taffeln, dä Sällstapet ökes til 13 Personer.
Wakthafwande Kammarherren sttter altid midt
emot Kejsarinnan, stär före och presenterar ät
Dest Egen Person, hwilken betjening dock endast
emottagcs wid första rätten. Sällan tilbringas
mer än en timme wid Vordet. Därefter
gar Kejsarinnan i Sina Egna Rum, och infinner
Sig kl. 3 uti Gremltage-Bidliotheket.
Klockan 5 ser Kejsarinnan Theatren, eller ock
afhöres en Concert, och dä ingen Cour gifwes,
spelas sedan Kort. Sällan Souperas,
och innan kl. 11 är Kejsarinnan gemenligen
gängen til sängs.
Storfursten är stor älskare af Ridkonsten
och häller, 223 gängor i weckan, Orouslel
med 6 par Officerare, hwart par gör 2 Our-
E 4 ler.

72
Petersburg.
ler. Smä priser, om en Rubel, äro utsatte
för hwar och en, som träffar, samt en lika
stoz: plikt för den, som felar. Deste utbetalas
och emottagas af Domarne. Ingen åskådare
tillätes utom särstildt tilständ frän Fursten.
Adelen i Petersburg ar äfwen si gästfri
emot Främmande, som den uti Moscau.
Mänge hälla öppet Bord, och man bjudes dit
en gäng för alla. Man har endast at om
morgonen underrätta stg, om Wärden den
dagen spisar hemma. Ju oftare man där infinner
sig, desto angenämare Gäst synes man
dlifwa och man tyckes snarare älägga, än underkasta
sig sjelf nya förbindelser. Borden
hällas yppigt och med utmärkt smak. Ehuru
Franske anrättningar wunnit mycket insteg,
ser man dock icke den urgamla Rysta smaken
aldcles landtförwist. Herr Oxe har pä et
och simma Bord sedt^Sterlet frän Volga,
Kött af Kalf frän Archangel, af Far frän
Astracan, af Oxe frän Mrain och Phasaner
frän Ungern eller Böhmen. Af drycker
gifwas manligt Claret, Bourgogne och Champagne,
simtdet förträffligaste Poncr. Iför,
wäg anrättas altid et lilet Bord med kall
mat, Caviar, rökt Tunga, Ost,. Sill, m.m.
samt flere stags Liqueurer, där Sällstapet af
bägge Könen göra en grundläggning. De beskyllningar
man fordom gjordt, at, wid Rysta
maltider, mistbruk af starka drycker warit
allmänne, uphöra nu mera aldelcs, si at
äf-

Petersburg. 73
äfwen Liqueur-glasen äro ganska smä. Man
sp,sar kl. 3; Minet serveras under maltiden,
och si snart den är förbi, lämnas straxt Bordet,
hwarefter Coffe gifwes i et särstildt Rum.
Emot aftonen samlas altid Sällstapcr. Man
spelar, dantsar, dricker The, Souperar kl.
10 och skiljes ät emellan 11 och 12. Under
all den tid Hr. Oxe tilbragtc i Petersburg,
hade han hwar afton kunnat deltaga i nägot
sidant nöje, och för hwarje gäng finna stg
mera öppenhjertlgt emottagen. Mien. och
därnäst Petersburg, äro siledes de Städer,
där Främmande kunna wänta de fiästa höflighetcr
och nöjen. Herrarne hälsa med djupa
bugningar och Fruntimren, som icke niga,
betyga sin höftighet med hufwudets böjning.
En Cavalicr kyster stundomFruntimrets hand
och sär tilbaka en kyst pä kindbenet. Hr någon
Herre af hög wärdighet, händer, at et
Fruntimmer låtsar w^lja kysta hanö hand,
hwilket han dock förekommer mcd en kyst pä
hennes kindben. Gode »vänner och bekante
kysta pä en gäng hwarandras händer och
sedan kindbenen. Alle titlar undwikas i ftll-
staper. Man nämner hwarandra, utan as-
pä olika wärdighet, wid dopnamnet,
seende
med tilläggning af Fadrens namn, dock si,
at om Personen är af högBörd, lagges viteK
til Fadersnamnet, men om han är af lägre
Börd, tilläggcs ok eller ef.Iförra händel-
sen hälsas en förlv2n Iv2no<
E 5
vitck,

74
Petersburg.
vitcK, men i den senare för Iv2n IvZnof. Fruntimrens
namn tilökas mcd andelsen oin2,
eller eln2, säsom s

Petersburg. 75
för sin tid. De förnämste.Searar , som crhöllos
under denne „0.2r8 och^dcst Efterträdares
tid, böra tilstrifwas Artilleriets införande
och godhet.
Myntet har en särstildt bygnad. Guld
och Silfwer föres frän Siberiste Grufworna,
dock otilräckllgt, si at en stor myckenhet
Silfwer, hälst Holländsta Riksdaler, insöraS
och omfiäs til Rubler. Kronan minner ansenligt
därpä, ty genom tilsils dragés en winst
af Guldet om 48 och af Silfwcrmyntet om
37 proCcnt. Förbudet af Myntets utförsel
är siledS gansta onödigt. Stampen til Myntets
prägling är upfunnen af Kejsarinnan och
är af en gansta enkel och sinnrik hopsättning.
Uti et Tegelhus förwaras en Vät om 4
par ärar, hwilken war en börjantil RystaFlottans
anläggning. O^r Peter plägade falla
den snilla Farfar, och besatte, wid stulet af
sin Regering, at den stulle foras til Petersburg.
Den bragtes frän Moscau i Procession
och mcd mycken stat för at wäcka Fol-
kets upmärkftmhet. Man har
berättat, at
02l Peter af naturen hade afsty för matten
och endast med wäld wande stg wid detta Element;
men sidant är ogrundadt. Däremot
är wist, at hans första hug för Sjöwäsendet
upwäcktes af denna Bät, som redanihan)
Faders lid bygdes af en Holländare wid namn
Vlimdt. Den stod i en By nära Moscau
och dä Peter är 1691 sig densamma, märkte

76 Petersburg.
te han straxt at^dcn war af en särskild bygnads-art.
Timmerman, som underwist
OZren i FortificationS-wctenskapen, gaf, pä
tilfrägan den underrättelse, at Bätcn blifwit
sä bygd för at kunna segla emot winden.
Detta wäckte 02ren8 nyfikenhet. ZrZndt tilkallades
och besattes förse Bäten mcd Mast
och Segel. 02ren war si förnögd med detta
honom aldeles obekanta seglings-sitt, at
han sjelf gick om bord och inhämtade grunderna
til Styrmanskonsten. LrZndt bygde därpä
en Jakt, med hwilken OZren företog nägra
sma lustresor inägden af Moscau. Samme
Lrlmdt beordrades sedan at bygga nägra
sma bestyckade Skepp pä SjönPerislav. Är
1693 företog OZren en segling ända til 2lrchangcl.
Men egenteliga nyttan af enFlotta
insäg OZren 169») dä han belägrade Azov.
Han fann, det Fästningen icke kunde
eröfras, sä sramt Sjösidan lämnades öppen.
Han lät därförc bygga 2 Krigsskepp, 23 Galeaser,
2 Galliotcr och 4 Brännare, med
hwilka han stog en Turkist Escadcr och intog
Fästningen. At försäkra sig om sina eröftingar
i nägden af Swarta Hafwet, bygde
han, innom fä är, en Flotta om 48 Skepp
frän 60 til 8 Canoner, utom 400 smärre
Fartyg pä Dniepern. Rysta Sjömagten
steg med lika styndsamhet i Östersjon efter
Petersburgs anläggning, hwilket alt förmodligen
icke stedt, om ej OZren, genom denna

Sarsto Selö. 77
na lilla Vät, först fattat smak förSjö-wäsendet.
Ogren lät därföre gifwa en stor högtidelighet,
dä Väten fördes til Petersburg. Wid
Cronstadt lade stg Rysta Flottan, af 27
Krigsskepp, i en halfrund. Väten buxerades
af twä Slupar. Kejsaren stod sjelf wid rodret
och tre Amiraler jämte Klen^Kol gjorde
tjenst sisom Roddare. Sedan Väten gjordt
en liten fart pä Wiken, styrdes den emot
Krigsskeppen, som struko Segel och hälsade
med alla sina Canoner, hwilket frän Väten
deswarades med 3 smä Nickhakar. Flottan
lade stg därpäiring omkring den lille Farfar.
Nägra dagar därefter gafs en Masquerad
pä wattnet til den lille Farfars ära,
som omsider sattes iförwar til ewärdelig äminnelse
af Sjömagtensringa uphofiRystland.
Det lilla Wärdshuset, hwarest OZren
stundom uppehöll sig wid grundläggningen af
sin Nya Stad, hälles än wid magt och är
förwaradt under et Lider af Tegel.
Sarsto Selö, Kejsarinnans Sommar-
Palats, 25 mil frän Petersburg, besöktes.
Det bygdes af KlilZdetl,. Längden är för
stor emot högden och bygnads-sittct fögalyckligt.
En stor myckenhet af de utwärtes prydnaderne
är förgyld. Rummen äro store och
til en del gansta kostbart inredde, dock efter
gammalmodig smak. Nägra Rum äro däremot
af Regerande Kejsarinnan med mindre
dyrbarhet men utsökt täckhet tilredde. Man
anser

78
Granienbaum.
anser med särdeles upmärksamhet et Rum,
som är rikt inlagt med Ambra, den Konungen
af Preusten stänkt. Trägärdarne äro anlagde
iEngelsk smak mcd omstiften af stog,
watten och gröna platser. En särdeles pragtig
Brygga ses, hwilkcns lägre del brstär af
huggen Granit och hwilar pä Marmor-pelare
som blifwit arbetade i Siberien af en Italiensk
Konstnär i9 ars tid. Där äro äfwen
ftere Byggnader til Store Mäns heder, som
utmärkt stg med nägra minncswärda gcrningar,
t. e. en Triumph-bäga för Furst 0.-lok,
som skyndade til Moscau at dämpa Pesten;
en Bygnad för Gref Hlexey Drlof, til minne
af dest Sjösegrar; en Obelisk för Gref
KomZnxot, för dest framgäng emot Turken,
och si widare.

Granienbaum. 79
tilträde; en Baraque för en liten Garnizon
och et lutherskt Capell för hans Hollstenste
Soldater. Uti Huset är all ting lämnat si,
som det befans i PererB lifstid. Hans stora
Stolpsing, med Gardiner af Silfwer-brocad,
prydd med en Fjäder -buskei toppen och belagd
med hwitt Sidentäcke, stär än qwar.
Et litet Cabinet ses därintil, klädt med ljusbrunt
Siden, broderade af Kejsarinnan.I
Galeriet hänga ftere Contrcfaits af denne olycklige
PrintS, ibland hwilka et sades wara
utmärkt träffadt. Han är förestäld i Ho!l-
-stensk Uniformc. Ansigtet är wackcrt, häret
ljust, anstgtsdragen utan särdeles uttryck
upsynen
och
gansta weklig.
En Skog uti Trägärden döljer en präktig
Pavillon, bygd af Kejsarinnan, sisom
Storfurstinna, med 13 Rum inredde, efter
hwarjchanda styl, Grekisk, Turkisk, Chinesist,
m. m. Wägen dit leder i rundel och
man blir fullkomligt öfwerrastad af denna owäntade
Byggnad, som därföre kallas: Ha!
peterhof ligger en mil närmarePetersburg,
grundlades af Peter I. och fullbordades
af Klikbetk. Det är cmlagdt pä en högd,
och har utsigt ätCronstadt, Petersburg och
motliggande delen af Carelen. Rummen äro
prägtige. Där ses Ryste Regenterne af Ko.
mZnxolstc, Ätten, som Regerat frän 1613,
ostagna, samt OtKZrina 11. klädd i Gardes-
Uniform med Ekelöf i Hatten och dragit
Swärd,

80
peterhos.
Swärd, si, som hon, ridande pä en hwit
Häst, höll sitt segrande intog i Petersburg
efter Revolutionens lyckliga utgång.
Trägärdarne hafwa, för deras pragt,
Watten- konster m. m. blifwit jämförde med
Versailles. Deste hafwa ock det företrädet
för de Franske, at wattnet kastas oafbrutit.
Man ser där en myckenhet förgylda Bilder
och förstiftade DelpKiner, men i synnerhet 2:ne
(_;l2di2toreB i en Watten - bastin, med Pistoler,
utur hwilkas Pipor watten framrusar,
underdel fäktarne, med hotande blickar, mätta
ät hwarandras bröst. Uti Trägärden nära
Wikcn ses et Hus, det 02r Peter I. lätit
bygga efter Holländst smak. Han kallade det
K/lonplZilir, och älstade särdeles detta ställe,
emedan han trodde Hafsluften wara nyttig
emot den feberaktighet, af hwilken han oftast
war plägad. Huset är af Tegel, en maning
högt och täckt med Jernblcck. Fenstren räcka
frän golfwet til taket. Där äro en Sal och
6 smä Rum. Spiselkarmarne äroprydde med
ChinesMa Vaser, som bragtes til Rystland,
dä Handeln förstöpnades med China, och pä
den grund högst wärderades. Säl'gkammaren
är hwitlimmad och golfwet belagdt med nälad
Segelduk. Där stär en Tältsäng utan Sparlakan,
med de finaste Linnelakan. Bland de
mänga Mätningar af Holländska Scholan,
som finnas i Gallerierne, äro ftere, hwilke
föreställa OZren sjelf under namn af Master

peterhof. 81
ster Peter, sisom Skepps-Byggmästare, samt
en Holländsk Flicka, den Oaren mycket älstade.
ITrägärden är en gansta besynnerlig
Bygnad, som kallas Slädberget och af somliga
det fhgande Berget. Den stär pä en
aftäng statt, som omgifwes af en öppen O^
lönade med ftatt tak och gallerwerk förÄstädare,
om mils omkrets. Midt uti denna
dolon^de ses det flygande Berget. Det ät
en Träbygnad, som hwilar pä pelare och föreställer
en ojämn mark, eller et Berg af tre
afsältningar, den ena lägre än den andra,
mcd mellanliggande Dalar. Frän grunden
til toppen är en, med Bräder belagd wäg,
som har tre paralella Rännor. En Person
sätter sig i et litet äkcdon uti medlersta Rännan
pä högsta spitsen och äker utföre första
sluttningen, som är si uträknad, at driften
förer honom upför nästa kullen, och sedanutföre
den följande andra och tredje, dä omsider
farten siktas pä en läng plan. Äkeredstapet
sättes sedan i en sido-ränna och upfordrus
med windspel. Detta nöje är, söt
en owan, histcligt, men dock aldcles icke farligt,
ty Rännan förekommer all stjelpning.
Högst pä Berget är en wacker Sal förHofwet
och Adelen, samt pä taket af OlonZ^
den, rum för ftera tusende Älkädare.
Hr. Oxe besökte äfwen Schlutze!burg>
bclägit ungefär 7 mil frän Petersburg. Den-

82
Schlutzelburg.
na lilla Stad har ungefär 3^o Trädhus och
2300Inwänare. Fästningen ligger pä en Holme
itTleva, som där med häftighet kastar
sig utur L.adoga Sjön. Den anlades 1324
af Oorg DZnilovitcb;intogs af Swenste Konungen
Klsznuz och kallades tTlöteborg; ä^
tertogs af Rystarne, men eröfrades underO.
ttZl _^dolpK 1614 och blef widare befästadt.
OZr Peter gjorde 1702 ftere fruktlösa försök
pä tTlöteborg,- men befalte omsider Plints
Oli^in taga det med storm. Printsen öfwer-
förde Trupparne pä flottor och blef si emottagen,
at Peter sjelf sände befallning tilPrint^
sen, at draga stg tilbaka frän detta farliga
företagande. Men Olinn wägrade lyda och
lät hälsa Oaren Vet hatt ej mera war hans
undersitt, sedan han kastat sig i beskydd af
en ännu större magt. Därpä ledde han sina
Soldater til storm och inlog Fästningen. OZ^
ien blef si intagen af denna bedrift, at han
wid första samtalet med Ol^in, sade: Begär
hwad du will, utomMoscau och OtliZrinZ.
Men Oli/in begärde endast näd för
sin fordna Medtäftare, Prinls I^epnin, som
blifwit, fränFältmarskalk, nedflyttad til Soldat,
hwilket siraxt bifölls. OZren kallade
sedan Fästningen Schlutzelburg; et namn,
som war lämpeligt den tiden, men icke nu
mera sedan Rystland utbredt stg si wida ät
Swensta sidan.
Qn är knapt 3^o famnar läng och 140
famnar bred. Wallarne, som sträcka sig in^
emol

Schlutzelburg. 83
tMot stränderna, äro af Sten och Tegel, 25
alnar höge, samt frän 5 til 10 alnar tjocke,
befästadc pä forntidens sitt med 3 Torn. Man
ingär iFästningen öfwer en windbrygga. Hr^
Oxe betraktade där utan hinder sjelfwa Fäjinings-wärken,
men honom tilläts icke inwär,
tes bese nägot af de Häkten, uti hwilka Statsfängar
förwaras. Fenstren til deste fängelserum
äro tilmurade med Tegel och blott en
fyrkantig öpning om nägra fä tum läm>
nad wid öfwcrsta kanten, at instäppa en blet
skymning. Et Trädhus wisides, hwaruti en
Stats-fänge sitt. Herr Oxe ingick widare
genom en FMoms-port uti den inre Fästs»
ningen, som är 1324 bygdes af (-eorg Da«
nielovjtlcl,. Den har 14c) fot ifyrkant och
ganska höga stenmurar. Innom desta sägs en
Tegelbygnad, om en wänings högd, som sträck
ker sig frän ena ändan af muren til den an>
dra. Den är fördelad uti ellofwä RuM, af
hwilka hwartdera har i? fots längd och i5
fots bredd. Den stod ofullbordad utan golf,
och har aldrig warit bebodd. Peter den tre^
dje lät med sidan hast upföra detta Hus,
ät det pä mindre än 6 weckor btägtes i det
stänv, htvaruti det ännu ses. Men med hans
ofsägelse af Rysta Spiran > uphörde äflveN
arbetet. En si rymlig bygnad, pä et si wäl
förwaradt ställe och med sidan drift pässytidaV>
har gifwit anledning til mänga gistnin-
M, och Herr Oxe tror sig kunna anförs,
F 2 6t

84
Schlustelburg.
at den warit af Peter ämnad för nägon hög
Person , ifrän hwilken han synes hafwa fattat
det beslut at skilja sig. Fä weckor för
Regemcnts-wälfningen hade denne Furste besökt
Schlustelburg, för at se Prints Ivan.
Han hade dä äfwen med upmärksimhct betraktat
denna Byggning och betygat sitt nöje
öfwer de arbetandcs driftighet.
Ibland de Höga och
Ryktbara Stats-
sängar, som setat inspärrade pä Schlutzelburg,
förtjena i synnerhet twänne Fruntimmer
nämnas, som med Kejserlige Hofwet städt
i den närmaste förbindelse. Den förra är
Kl2rjZ, oZr Peter den Förstes egen Syster,
hwilken misttänktcs at hälla nägon underhandling
med Prints Hlexey, bemalte Kejsares
äldsta Son. Den andra är Kejsarinnan Ku>
docw, samme 0218 första Gemäl, hwiken
därstädes setat uti en af de mörkaste kulor.
Hon förmäldes med Peter är 1639, och födde
honom följande aret den olycklige Printstn
Men sisom hon gjorde 02ren
nog täta päminnelser, si wäl i anseende til
de mänga nya förändringar, dem han dageligen
wärkstälde, som hans öfriga friheter uti
en henne än närmare rörande angelägenhet,
sä fick hon är 1696 sttt stiljobref och nödga,
des anlägga doket. Et rykte utspridde stg kort
därefter, at LudociZ uti Klostret Susdof,
där hon förwarades, med General

Schlusielburg. 85
stap. Pä Vistopcns af Rostof försäkran,
det han genom en dröm sätt den uppenbarelse,
at OZI Peter stulle innan kort bringas
om lifwet och Kejsarinnan återkomma tilMoscau,
aftade hon Nunnc-drägtcn och lät uti
Klostcr-Capcllct bedja för sig under namn af
Kejsarinna Tudoei2. 02ren upretad af
denna djerfhet, lät föra sin fordna Gemäl
tilMoscau , och efter anstäld ransikning dömde
henne til kropsstraff under 2:ne Nunnors
hand. H^'i inspärrades efter denna medfart
uti Nya L.adoZa-Klostc.r, si strängt, at henne
endast tilläts se den Personen, som tilbragte
henne födan. Hon ägde där blott et
enda Rum, och lämnades si aldeles utan be,
tjening, at hon nödgades sjelf tillaga sin mat
och besörja om all stags uppastning för stn
Person, ingen enda undantagen. Omstder
fördes hon til Schlustelburg, men öfwerlefde
Peter och blef lösgifwen af stn Soneson
Peter den Andre. Hon biwistade hans Kröning
och lefde til är 173 1. Man kan lätt
föreställa sig, at Klekok icke blef förgäten.
Han undergick i Kejsarens egen närwaro
de grymmaste tortourer, men kunde icke förmas
at fälla et enda ord til KudocjZB nackdel.
Twärtom, dä OZren upmuntrade honom
til bekännelse med löfte om tilgift, war
han i högsta grad förmäten och förklarade,
det han ej höll honom wärdig nägot swar,
si framt det ej borde räknas för en pligt, at
betyga Kejsarinnans oskuld.
83 I

86
Petersburg.
Idenna Fästning dödde Grefwe piper,
Konung Or! den Tolftes Premier-Minister.
Dar hafwa äfwen Kejsarinnan Gunstling,
Lii-on, och den olycklige Prmtscn lyan
warit inneslutne.
'Hswer delta arets Winterköld i Petersburg
meddelar Herr Oxe följande anmärkningar.
tTleva-strömmen tilfrös den 15 November,
och kort därpä Finsta Wlken, siat
Iswägen utstacks emellan Petersburg och
Cronstadt.IDecember omskiftade köld och
tö si hastigt, at ofta Thcrmometren förändrades
hela 14 grader innom dygnet. När
kölden war stark, det är, dä Qwicksilfret i
kZrenbeitß Glas-tub föll under io gr., klädde
sig Herr Oxe efter Landets sed, med
Päls, Lappstor och fodrad Sammets-mösta,
särdeles at förwara öronen, som snarast angrcpos.
Den häftigaste kölden röntes den 9,
lo och 11 Januari,, dä Thermom. en gäng
föll 63 grader under fryspunkten. Hr.Oxe
Utgick dock i fria luften, men sig flera Personer,
hwilkas ansigten blifwit förkylde. Lik-
wäl fortsatte folket sina manliga göromäl,
fast Ryste stäggm woro hopklibbade af is.
tzlllmogcn förwarar j synnerhet kroppens yttersta
delar, fötter, händer och hufwud. E»
Dsstins-päls, med jnwänd ull, bindes härdt
tsl ljfwet, men halsen är aldeles bar och brö,
stct endast betäckt mcd en grof Skjorta. Skägztt
gör ha god tjenst^ och är pä den grund
n.Wn

Petersburg. 87
nästan oumbärligt för allmänna hopen. Herr
Oxe sig med förundran Owinfolken twätta
kläder i (Tlcva, hela 2 timmar, wid 30graders
köld. Stundom händer, at Betjänter
och Hyrkulstar frysa til döds, under det de
ofbida sina Herrar. At förekomma sidant,
hällas stockeldar pä Borggärden och flera ställen.
Det är en nog artig syn, at se desta
Rytzar i sin Asiatiska Drägt med sina
länga skägg omkring de antända eldar, hwilkas
lägor stundom stiga högre än Hustaken
och sprida et starkt stjen. Skildtwaktcrne,
som äro rakade, mäste binda stna Näsdukar
under hakan, och förwara öronen j fotral af
Flanel.
Den beständiga'rörelsenaf Hästar, Slädar
och Fotgängare pä den frusna (Tlevaströmmen,
gifwer et wackert skadespel. Store
hopar drifwa ständigt fram och äter. Miste
platser äro afstängde för Skridstoäkare; andre
för de af Adelen, som inköra sina Hästar.
Pä andra ställen ser man folk stäcka
stg at ästäda kapp-körningar. Til desta är
en plan om Z:dels mils längd bestämd. Det
är icke nägon egentelig kapp-körning, utan en
enda Släde, dragen af twä Hästar, köres,
och konsten bestar däri, at den ene Hästen
drifwes i galopp och den andre i traf, med
möjeligaste fart.
Ishällarne pä tTleva, utgöra sämre ho-
pens Winternöje. En ställning, omkring l

88
Petersburg.
alnar hög, uprcses, til hwilken en upgäng
tillagas med trappsteg. Frän torpen göres
sedan af Bräder en smäningom stuttande wäg,
som uppehälles mcd stolpar och förses med
ssrank pä sidorna. Denna wäg är 2 famnar
bred, och där den slutas, görcs isen klar frän
snö, ungefär 300 alnar i längden. Äfwan
pä Bräderne läggas isstycken som hopfogas,
jämnas med yxa och omstder med pasiagit
watten, at hela ytan blir glatt som en Secgcl.
Både ställningen och siedct äro utsirade
mcd Tassar och Granar. Eho, som behagar,
tager en Kälke up pä ställningen, ftttcr stg
därpä och äkcr utsöre sisom en ljungeld. Stundom
äro ftere sädane ishällor i rad efter hwarandra.
Deste nöjen äro farlige, ty minsta
sel i jämnwigten hos den åkande, .sitter honom
i fara at bryta hals och ben. Men öfningen
gör, at rock olyckor icke hända. Hr.
Oxe dristade ej försökadetta lidsfördrif. Man
far ock se Gästar aka pä stridstor, stäcnde
pä en fot utföre desta hällor.
Marknaden som hålles pä iTlcva-strömmcn,
och pastär j tre dagar, sedan den länga
fastan uphört den 24 December G. St. bör
icke heller förbigas. Nära Fästningen war
en gata, mer än z:dels mil läng, pä ömse
Vdor besitt mcd tusendtals stagtade Oxar,
Far, Swin, G^st och Skogsfogel, til et antal,
sim kunde förse hela Petersburg i tre
MMtt. Ve större kreaturen woro stäldc i
kret-

vetenskaps-Academien. 89
kretsar, j en uprätt ställning, med bakfötterne
nedsitte i Snön, samt hufwud och framfötter
emot hwarandra. Sedan widtogo de
smärre kreatur och sä alt widare, til dest omsider
Foglames ordning kom, hwilke woro
hängde i festoner, garnerade mcd Fistduntar,
Agg, m. m. Herr O-e sig där mänga hundrade
hwita och brokota Orrar. Deste födämnen
komma ofta längwäga. Kalfwarne
woro til en del frän Archangel, bragte landwägen
ungefär 130 mil, likwäl sildcs altftmmans
til mycket lindrigt pris.
Herr Oxe besökte äfwen N)etenstaps-
Academien. Planen til denna Inrättning
war redan den iQ Febr. 1724 understriswen
af OZr Peter, men wärkstäldes först 1725
af O^rinnZn OtliZlinZ I. Första sammanträdet
af de kallade Lärde utlänningar, skedde
den 21 December. Den til detta Wärk
anslagna räntan faststäldes til 19,928 Riksdaler
och Ledamöternas antal til 15, hwilke
kallades Profestorer. Under Peter Il:s korta
Regering utbetalades löncrne trögt, och Acadcmien
war aldeles mitzwardad, til dest den,
under OZrinnZn H_nr,2, äter uplifwades. Men
dä den, emot stulet af sistnämnde Kejsarinnas
Regering, fick en i Wetenstaper okunnig Pre,
sident, öfwergäfwo de ftäste Lärde Ledamöterne
Rystland. Under Tl^betl, upreste sig
Academien til dcst förra anseende, fick 2 infödde
Ledamöter, och dest Fond ökades til
F 5 42,cn0

90
tvetenst. 2tcademien.
2-4,000 R:dalcr. Nu Regerande Kejsarinnan
har bragt Academien til dest fulla glänts,
och lätit dest Ledamöter anställa lärda Resor
genom Sina widsträckta Länder, at göraupltäckter
til Rikets och Vetenskapernas tjenst,
och undcrstödt desta företagande mcd stora Penninge-summor.
Ar 1726 började Academien
utgifwa dest Handlingar, under namn af:
lOmmentZrii Beient. Imp. Petropo!it2»
r>X. Af deste äro 14 Tomer utkomne. Frän
1747 tillades Novi framför förra titeln, och
of desta utkommo 20 Tomer til 1777. Efter
den tiden kallas de HKZ HcZd. Bcient. imp.
ketrop. och utgifwas ärligen 2 Vand in 4tto,
för 1777 pä Latin, men sedermera til en del
pä Fransyska. Hwarje Profestor njuter en
Lön frän 8 til 1200 R:daler samt fria husrum.
Destutom har Acahemien 4 Adjuncter
mcd Lön och rättighet, at, wid timande levighet,
befordras til Profestorer.
Första grunden til Blbliotheket war en
Boksamling om 2500 Band, dem OZr Peter
dorttog iMitau under Swensta Kriget. Efter
hand ökades den genom de Negerandes
frikostighet, men fick et särdeles rikt tilstott
genom Furst ft^iviK Bibliothek, som är
1772, under Pälsta oroligheterne, gjordes til
et krigsrof och bortfördes frän (Tlevitz. Är
steg antalet af Vibliothekets Böcker til
36,00QBand. Den äldsta Handstrift, som
Yär finnes, är en Helgonasaga af är 1292.
Näst

Bibliotheket. 91
Näst denna tager den äldste Ryste Häfdeteknarens
lottors Krönika rummet, i anseende
til äldren. Rystland saknar icke ämnen för
en R.ks-Historia. Utom et stort antal Dag-
böcker, sammandragne utur Handlingar frän
I2tte,i och i4'de Är-hundradcn pä Sela,
vonista Spräket, finnas 46 foliantcr Statspapcr,
endast frän 1703 til 1717. Men Academiins
ostattbaraste Handstrjft är Kcjsirinnaus
Instruction för Nye Lag'Commistioncn,
striswen med Dcst Egen hand. Detta
dyrbara Document fra^ilagges pä Academiens
Bord wid Allmänna S.unmankomstcrne.
Man wiside äfwen Herr Oxe en Bok,
som innefattade Apostlagernjngarna och Epistlarna,
tryckt i Moscau 1564. Den är äldsta
frukten afBoktryckeriets införande i Rystland.
Hr Oxe igenkände Paperet förEngelskt.
Blbliothekct har ungefär 2300 Chinesiska
Böcker, öfwer hwilka Herr I^eontief, som
tilbragt flera är i Peking, författat et Register.
Hittils har man sitt de flästa underrättelser
om (sl)ina frän Frankrike. Men efter
detta bör man wänta de bästa uplysningar
om detta mägtiga Rike frän Rystland,
emedan Ryste och Chincstste Hofwcn med
hwarandra sta i en si nära förbindelse, mej
allenast en Ryss Kyrka är bygd l p king,
utan ock flere Ryste Studenter där Uj.pel)älla
sig at tara Chinesista Språket.

Academiens Naturalie-Samlingar inta,
ga flere Salar. Idet Rummet, som förwara
upstoppade Djur och Foglar, anmärkte
Herr Oxe den wilda Mulåsnan frän Tartariet,
wilda Far (a) eller HrZ2li fränSiberien,
och den Tibetanske Oxen (b), utmärkt
för dest stöna swants, hwilken är härrik
sisom Hästens, mjuk och gläntsande sisom
Silke, samt i Indien fästes uti prydliga
handtag, at nyttjas til flugftäktor i förnäma
Herrars Hus. Chinesaren färgar den
Skarlakans-röd, til prydnad pä Möstor, och
Turkames ryktbare Hästswantsar, med hwilka
de utsira sina Standarer, hämtas af denna
Oxen frän Tibets skogar. Herr Oxe
sig därjämte Stenbocken, Desmanrattan,
Flygande likörnen, samt Ramtschatka
HafwetS twänne foster, Matrosen ochHafsuttren.
Cabinettct har et stort antal Foglar, Fiskar,
Inseeter och Snäckor, men i synnerhet
en gansta rik Ört-samling. Herr p2llZB häller
alla desta Samlingar i den bästa ordning
efter k.inneista Lärobygnaden.
En Resande kan ej undgä at med särdeles
upmärksamhet bese den talrika mängd
Ben, Horn och ftere lämningar efter Indianska
Djur, som blifwit utur jorden upgräfne
innom Rysta Rikets gräntsor, särdeles uti
Sö-

tTlaturalie-Cabinettet. 93
Södra delen af Siberien, och ibland Aca,
miens Samlingar förwaras. Utom et stort
antal Elefant-tänder, ses där hufwud och
fötter af en Klunocero», samt horn af Bufflar
och Oxeller, hwilke Djur blott träffas
i de warmaste luftsttek. OZr Peter war af
den tankan, at wid stna Härtag,
fört Elefanterna til Norocn. L2^er ansig
icke otroligt, ot Mongolerne, under deras
mägtiga tid, kunnat bringa Elefanter tildesta
trakter. Men myckenheten af de redan uptäckta
och ärligen förekommande tänder, motsäger
en sidan gistning. Herr p^ll^z trodde
nägon tid, det Siberien fordom kunnat haft
nog warmt luftstrek at hysa sidana Djur.
Men sedan han sjelf pä stället, under sina
Resor i Siberien, undersökt detta ämne, och
funnit desta lämningar inbäddadeiHafsdjur
och Wattuwäxter, slutar han, det en öfwerswämning,
sisom t. e. Syndafloden, fördt
dem til desta Nordiska orter. KKinoceroten,
hwilkens hufwud och fötter iCabinettet förwaras,
uptäcktes i December 1771, nägra
mil Norr om vilitst, högt up iSiberien.
Han war dä til hälften höljd af sand. Ännu
ses hären pä ena stdan af hufwudet o,
stadde och senorne äro i behäll pä fötterna.
Det stulle wara swärt at förklara huru det,
ta Djur, efter flera tusende ar, kunde finnas
si föga förändrade, därest man ej antog, at
kölden, som iden orten är mycket sträng och
al-

Naturalie-Cabinettet.
94
aldrig medgifwer kalens uptinande pä större
djup än twä alnar, haft största delen i denna
händelse.
Mineral -Cabinettct innefattar de mäng-
faldiga Malmer och Fostilier, som blifwit
uptäckte innom det widsträckta Rysta Rikets
gräntsor. Man far där se gedigen Koppar
frän Aleutiska Oarne. Men ingen del adrager
stg större upmärkfamhet än en gedigen
lewmasta frän Slberien. Detta stycke är
st sällsynt, at man äfwen twiflat, om det
wore et wärkcligt Jern. Mastan är blandad
tned et glaslikt ämne, men sjelfwa Jernet kan
smidas, antager rost, och har alla egenskaper
af denna Metall. Den fans
pä en högdmidt
emot Berget Memis, pä Östra stranden af
FIol)en lenisei.Ihela nägdcn kunde intet
spär uptackas af någon fordom där belägen
VulcaN eller lämning af Jernwärk. Massan
lag aldcles för stg sjelf, wägde 72 Listpund;
hade päflera ställenen skorpa af swart-
aktig Jernmalm, men dest inre sida bestod af
tent Jern, uti flera häligheter blandadt med
tt genomskinligt til glas förändradt ämne af
gul och stundom swart färg.
Präparaterne j Anatomie-Salen äro af
I^u^loK, köptei7i7af Öar Peter för 150,000
Daler Kopp-.mt. Där finnes en fullständig
samling af ofödde foster, frän första aflelsen
til födelse-timman, uti Bpiritu Vini förwc^
tade> samt insprutningar af hjernanoch ögats
öelat/

Rdnst-Cabinettet. 95
delar, hwilke, sisom bekant är, för gängatnes
finhet, fordra en synnerlig skicklighet,
hwilken Ku^lcK besitt i et högt mätt.
Uti Konst -Cabinctttt förwaras et antat
dyrbare prydnader af Guld, upgräfde utut
Mongoliste Grafhögar, bestäende af Armband,
om en betsmans-marks wigt, Hals,
band i stapnad af Ormar, Käril, Kronor,
Spännen, Ringar, Bilder af Djur, konstigt
arbetade, si i Guld som Silfwer; Sablat
med Guldfästen sirade med ädla Stenar,
Tartarista Afgudabilder, m. m. til et antal
och wärde, som ar otroligt, därest icke ögat
sjelf därom sörwistar sig. Det synes swärt
at föreställa stg en si rik och ikonsten upöfwad
Nation, widlrtischs, Cobolsochlenisei
stränder. Men Herr buller, som be,
sökt desta orter och undersökt desta Grafhögar,
lämnar i detta ämne nog tilfredsställande
uplySning. Uti desta Ättehögar äro ben
fundne af Män, Qwinnor, Hästar, samt
Kastspjut, Bägar, Pilar och andre Wapen.
Det synes därföre troligt, at ortens mägtige
Furstar lätit begrafwa sig med sine käraste
Hustrur, Slafwar, Hastat och Wapen för
at, enligt dengrundsats, som än rader a witza
orter j Indien/ af dem betjena sig j det
tilkommande lifwet. Uti Archiverne iJatutsk
sann Herr Kluller, at denna sed war
däromkring ibruk, när Rytzarne bemägtigade
sig Landet/ samt at endast förbud och straff
kun-

96 Ronst-Cabinettet.
kunnat afstaffa et si barbariskt bruk.
bullers Herr
mnka är widare, at deste med dyrbarheter
fylde Grafwar tilkommit under
8i« c^nz och dest närmaste Efterträdares tid.
De rikaste äro fundne omkring Volga, Cobol
och Irtisch; de af mindre wärde omkring
lenisey, och de fattigaste omkringBactal-sjön.
Han tror dem tilhördt kringwandrande
l-lorder af Mongoler. ck^n
grundlade sin magt i början afi^deÄrhun,
dradet, omkring Backal. Dest Folk war ännu
fattigt och följagteligen deras Grafhögar
mindre rike. Men sedan utbreddes hans wälde
öfwer en stor del af China, hela Tårta,
riet, en del af nu warandeRystland, m. m.
och hans förnämsta uppehälle war sedan i de
nägder, där de störste skatter funnits. Och
sisom denna Mongoliska magten styckades emot
början af i^:de Är-hundradet, si sitter
Herr buller tiden til Ättehögames upresinde
i!3:de och 14:0cÄr-hundraden. De i dem
upgräfne stycken äro til en del si wäl arbetade,
at de öfwerstiga den skicklighet man kan
tilägna den tidens AsiatiskaKonstnärer. Men
de äro sannolikt förfärdigade af Gurooeer,
som blifwit ditläckade af 03nern28 frikostighet.
Kubruquis träffade ock en Fransk Guldsmed
wid denna
Likwäl äro flere Ättehögar af större ålder.Idesta
furmos Knifwar, Spjut och
Kopparswärd, sannolikt förfärdigadeien tid,
dä

Aonst-Cabinettet> 97
dä Jernet ännu war okändt. Herr buller
gistar, at deste högar tilhörtUigurerne, frän
hwilka TinZiz O2N länt bokstäfwerna , emedan
Mongolerne icke hade nägon kunstay
om strifkonsten.
Uti et längt Gallerit förwaras Klädedrägter
af alla Rysta Nationer, samt en gan,
sta rik Chinesist Garderobe.Iet särstildt
Rum ses Drägter, Wapen och Rcdstaper af
de Ädoer, som bebo Östra Gceanen, och finnas
bestrifne i tredje Resa; sisom
Möstor,Master istapnad af ätstilliga djurs
hufwud, Mantlar af Hafs-Utterstinn, prydde
med fransar af här, remmar och fenor,
med mera.
Isamma Gallerie träffas ocksi en simling
af Afgudabilder, dem Herr P21128 öfwerkommit
hos Calmuckerne eller Mongo,
lerne, som ännu til stor del äro nedsänkte i
Afguderiets mörker och följa Oalai LZn»2«
Religion. Nägre af deste Bilder äro mälade
pä Wäf, andre äro gjorde af Ler, förgyldt
eller färgade, och nägre fä af Metall,isynnerhet
frän Tibet. De äro alle ohyggligt
tilstapade, med mänga armar och händer, sit-'
tände med benen ikors. Mänge äro ihälige
samt upfylde med helgade aftefwor, sedespräk
och böner.
Herr Oxs besig därefter Mynt-simlin^
gen. Det äldsta Myntet i Rystland bestod
af smä Läderbitar eller stycken af Märdstmn.
G Dests

98
Mynt-Cabinettet.
Deste gälde blott innom Riket.Ihandel med
främmande skedde Waru-byte, eller ock antogs
omyntadt Silfwer efter wigt, sisom i
China. Man wet ej när prägladl Mynt först
kom igäng, men detta bruk troshafwa kommit
frän Tartarerna.
Mynt-Cabinettet är deladt i9 Clastcr
och innefattar
im. Mynt utan pässrift. De hafwa
gemenligen prägel af nägot Djur, högst sillan
af nägon Mennisto-dlld til Häst. Öfwer
desta har Herr BKered2tol upgifwit en gansta
artig gistning. Tartarernas (^elug bestar
af 12 är; en räkning som äni dag bibehälles
bland Thinesare och Mongoler.
Hwart och et är utmärkes med et djur i följande
ordning: 1. Rattan. 2. Oxen. 3. Ti-'
gern. 4. Haren. 5. Crocodilen eller ock Draken.
6. Ormen. 7. Hästen. 3. Lambet.
9. Apan. 10 Tuppen. 11. Hunden. 12.
Swinet. Alle deste Djur ses pä Mynteni
Kabinettet, utom Crocodilen, Apan och Haren,
för hwilka Swanen, Harpyen och Sirenen
förekomma. Säledcs tror Heresliersd2tok,
at deste Djur-bilder utmärka det aret
af o>clus, dä Myntet blifwit slagit, samt at
Rystarne,som den tiden ärlade statt tilTartarerne,
sitt Djurets bild pä Myntet istället
för äretal. Dä stundom 2 Bilder ses pä
et och simma Mynt, tror han, at 2:ne ars
statt blifwit af Rytzarna erlagd pä en gäng,
D. M. 2:ös,

Mynt-Cabinettet. 99
2:do, Mynt med Tartarist pästrift.
Pragelen förc,täNer Männer, dels til fot,
dels til Häst, med Sabel, Spjut och lagtfalk,
samt stundom Gripar, Getter, Swanor
och andre Foglar.
3:0, Mynt meo bäde Rysta och Tartarista
pästrifter.
4", Mynt med Ryst pästrift utan are,
tal. Destas älder är owist. Man bör mar,
ka, at Rysta Mynten af desta tre Claster
hafwa än Tartarist, än Ryst, än bäde Tartarist
och Ryst pästrift, alt i den mänRysta
Furstar mer och mindre berodde af Tartarerna.
5:0, Mynt af Storfurstarna frän VValili
OemetrievjtlcK til lyan VVMivitlcl, l.
6:0,Mynt af smärre ftelfständiga Furstar.
7:0, Mynt af större Städer, som age
rätt at mynta.
8", Mynt frän Iv2n VVsll!ivitlök 11. til
myndig. Bilden
dest Peter t. blef förklarad
af en klyfd Örn ses första gängen pä Iv2N«
Mynt. Den förste Rubel slogs under Hlexey
_^licli2elowitseK.
9:0, Mynt af Peter I. och dest Thronföljare.
Där finnes äfwen en stor Samling as
(österländska Mynt, sisom Arabiska, Tartarista,
Bulgariska och Indiska, särdeles
den dyrbara sviten, som wisar de tolf Himmelstecken,
och stogs under en Printsesta,
G 2 hwil-

100
Ronst-Tabincttet.
hwilken, mcd stn Gemäls tilstädjelse, Regerade
en ende dag. Den är sällsynt at träffa
fullständig, ty deste Mynt blefwo noga upsökte
och omsmälte. Den har wid inköpet
kostat IQOQ Kronor.
Inästa Rum ses en Waxbild, mer än
3 alnar hög, som föreställer Peter I.inaturlig
storlek, samt är gansta wäl träffad,
emedan formen hämtades med Wax afMonarchens
anstgte, dä han nyst aflidit. Ögncbrynen
och hären äro smarte, ögonen mörke,
hyen starkt brunett, upsyncn bister och hnf-
wudet lutande ät ena stdan efter Orrens plägsed.
Denna Waxbild är klädd i den drägt,
hwilken Peter dar, dä han, med egen hand,
satte Kronan pä OtliZsina I, bestäende af en
blä Siden -klädning rikt broderad med Silfwer,
samt blekröda Strumpor med Silfwerkilar.
Herr Oxe strifwer, det han häldre
önskat se Monarchen i dest blä Uniforme, den
han bar wid puitava, hwilkcn förwarasi
samma Rum jämte en Mästingswärja och en
Hatt, som wid samma tilfälle blef nära kullen
genombärad af en kula. Där ses afwenByxor,
stoppade Strumpor, Skor, samt en Mösta,dem
Oaren bar den tid han i Amsterdam Wi3
Hwarfwet arbetade sisom Skepps-Timmerman
under namn af Mäster Peter. Academien har
ocksä lätit upstoppa och förwara den Hästen,
pä hwilken OZren red wid pultava, samt
2;ne Hundar, dem han mycket älstade. Hr.
Ox«

Ronst-Cabinettet.
l"oxe sig widare OZrenz Swarfstol och flera
Konststycken, dem han swarswat; en Jernstäng,
den OZren med egen hand smidt i
Glonctz, den 21 Febr. 1721; tre Silfwcrbägare,
som blifwit ät honom öfwerlämnade
för tre Skepp, hwilka uti Petersburg bygdes
under hans inseende och styrsel; en modell
af et i2O Canoncrs Skepp, stänkt ät
OZren af Konung Willielm 111. under dest
wistande i London, hwilken gäfwa si behagade
Oaren,at han, wid asstedstagandet, til
bcmälte Konung aflämnade en dyrbar Diamant,
dock inswept uti groft grätt papper.
Den ryktbare si kallade Gottorpste Globen
stär nu i en egen Byggnad, at icke äfwentyras
wid eldswädor. Den förfärdigades
pä Hertig lll:s af Holsten bekostnad
uf en Anders Zulcb, under Adam Olearn inseende,
efter en Ritning funnen bland I^'clio
I^aKesPapper. Den bestar af en ihälig
re, om IIfots Diameter; har et Bord med
säte för 12 Personer; är nu mera lämpad efterPetersburgs
Meridian; kringwridcs incdclst
et Konstwärk, si at HimlawalfwetS wärkcliga
Constellationer wisa sig med stjernor utmärkte
af förgyldta naglar, större och mindre
cfdcr Naturen. Z)ttre sidan är en Jord-
Glob, som föreställer alla bekanta Gco.graphissa,
äfwen i senare tider skedda uptäcktcr.
Konung ?ridliQ IV. stänkte denna Glob ät
O^ett är 1713. Den fördes til peters-
G 3 burg
101

102
Ronstemas Acadcmie.
burg med mycken kostnad och möda, ty sär<
stildte Kör-reostap fordrades och sjelfwa landswägarne
mäste pä flera ställen göras bredare
genom Skogens afhuggande. Den förbrändes
1747, at endast ställningen blef öfrig;
men omgiordes och förbättrades, si at den
nu är wida fullkomligare. D:r UonZ har
dock förfärdigat en mycket större och fullkomligare
Glob, som ses pä Universitetet i Cambrigde.
Den har 13 fots twärlinca, rymmer
30 Personer, och sittes i rörelse mcd en otroligt
ringa kraft.
Kejsarinnan KlilZbetli grundlade en Academic
för de fria Ronstema, mcd 12,000
R:dalers ärlig Fond och uppehälle för 200
Lärlingar. Denna Inrättning, som war förknippad
mcd Vetenskaps -Academien, är af
nu Regerande Kejsarinnan skild darifrän ;dest
Fond ökad til 36,000 R:dalcr, och antalet
af dest Lärlingar utwidgadt til 300. Deste
emottagas wid 6 ars älder; uuderwisas at läsa,
strifwa, räkna .samt uti Tyska och Franska
Spräken jämte Ritkonsten. Wid i4:de
aret kunna de wälja emellan de 4 Clatzerna,
nemligen Målare-konsten med alla dest delar,
Ropparstickningen, Bildhuggeriet och
Mcchaniken, under hwilka hufwudgrenar alle
möjclige stycken af de Wackra Konsterna
blifwit fördelade. Ärligen utdelas belöningar
ät dem, som u;wi,'a de bästa prof. Af dem
sim wunnit fyra belöningar, ntwäljas tolf
Yng-

Ronstemas Academie. 103
ynglingar, hwilke sändas utomlands pä Kejsarinnans
bekostnad at widare förkofra sig.
När deste hemkomma och nedsätta sig i nägon
Stad, ätnjuta de af Kejsarinnans frikostighet
et ärligt understöd af 240 Riksdaler,
under de första fyra ärcn. Academien är försedd
med et tilräckligt antal mönster för begynnareiTeknings-konsten.
Men dc Lärlingar,
som gjordt synnerliga framsteg, tillätaS
aftckna Stycken utur Kejsarinnans Egen dyrbara
Samling. Där finnas ock mönster för
Vildhuggare af de förträffligaste Antique Stöder
i Italien, eller gjorde iRom.
IPetersburg är et si kalladt Veconomistt
Sällskap, som har Åkerbrukets uphjelpande
til föremal. Kejsarinnan hade wid
nägot tilfälle, under en maltid, yttrat Sig,
det hon ansig en sidan Societet nyttig för
Riket. Grefwe Olot tillika mcd 14 dels Höga
dels Lärda Männer sammanträdde kort
därefter och utkastade reglor för detta Samfund.
Kejsarinnan bekräftade Planen med et
gansta nädigt Hcmdbref af den 31 October
1765 och stänkte Sällstapet 6000 Rubler til
inköp af et Hus för dest Sammankomsier.
Ordförande ombytes hwar fjerde manad. Ledamöternas
antal är obestämdt. De föresläs
af tre Medlemmar och wäljas med omröstning.
Sällskapets Fond bestar af Ledamöternas
tilstott och inkomsten af dest tryckta Arbeten,
dem Kejsarinnan förlägger,men stänker
G 4 ät

104
Geconomista Sällstapet.
st Sällstapet, utom 12 Exemplar, som fritt
sändas til hwart Län at utdelas. Deste Handlingar
tryckas i Octav pä Rysta. Sällstapet
utsätter äfwen Prisfrägor j Hushällningen
med belöningar af Guld- och Silfwcr-
Medaillcr, eller ock reda penningar, stundom
til Summor af 560 Riksdaler.
Kejsarinnan har utmärkt wärd om Åkerbrukets
upkomst och sänder i sidant afsecnde
Anglingar til England at underwisas, särdeles
til Herr VounZe§ handledning.
Jämte Sarsto Selö är/ enligt Herr
82mborll

Tadet-Scholan. 105
derwist sina Åhörare. Hwar och en Adelsman
har frihet at oitsinda en Lärling. Alle
stags rcdssaper äro förstrefne frän England.
Utom desta Inrättningar har Petersburg
en Cadet-Schola och et Fröken-Stift.
Cadet - Scholen innehafwer lVlen^icofz
fordna Palats, som nu bebos af mer än
2000 Personer, hwilke blott höra til denne
Inrättning. Kejsarinnan grundlade denne
Schola, men dest nu warande styrka bör
tilstrifwos OtKZlina den Andras frikostighet.
Ärliga inkomsten wid denna Inrättning stiger
til 120,000 Riksdaler, hwilke anwändas at
upfostra 600 Inglingar, alle utom nägra fä,
ämnade til Krigsstandet. De cmottagas wid
sex ars älder och underhällas i 15 är. Cadetterne
äro klädde istn Uniformc, och fördelade
i fem Claster. De underwisis iSpräken,
Mathematiken , Fortifications - Wetenssapen,
Tactiken, Historien m. m., jämte flera
öfningar, sisom fakta, rida, dantsa, rita och
spela flera Instrumentcr. De äro därjämte
indelade i Compagnicr och hallas til en ordentelig
Krigs-excrcice. Om Sommaren campera
de i sex weckorS tid nära Petersburg,
mönstras och öswas i Krigs-rörelser. De skickligaste
upmuntras med belöningar, Böcker,
Jettoner af Guld och Silfwer, Band och
Stjcrnor. Ibland dem, som wunnit sex belöningar,
utwäljas för hwart är twä Ungljngar
at göra utrikes Resor med et ärligt
G s un-

106 Fröken-Stiftet.
understöd af 480 Riksdaler. Cadetterne til-
härdas i denna Schola at fördraga köld och
kroppsmödor. Dem tillätes icke nyttja Päl-
sar, och man upeldar icke deras Rum under
den härdaste winter. Dc tilöfwas at springa,
hoppa och voltigera pä en Läderhäst om
3 alnars högd. Herr Oxe sig dem aflägga
de utmärktaste prof af wighet och mustlamas
styrka. Öfwer alt rader en förträfflig ordning
och renlighet. En eller twä gängor hwarje
Winter, gifwa Cadetterne en Bal och en
Masquerad, til hwilkcn de förnämste af Adelen
samt wista Fruntimmer af Fröken-Stiftet
bjudas.
Fröken-Stiftet ärbelägit ytterst iFörstaden
Alexander tTlewsti. Byggnadengrundlades
af Kejsarinnan Hnna til et Kloster,
men OtKZrinZ 11. har anwandt den til detta
ändamäl och försedt Inrättningen med en ärlig
inkomst af 64,000 Riksdaler. Den öpnades
1764, och underhäller 250 Fröknar
samt 240 ofrälfe Flickor, utom 4o af Ofrälse-Ständet,
som där upfostras pä Herr Let.
lkoiz enstildta kostnad. Barnen intagas 5 a
6 är gamle och utgä pä adertonde aret. De
delas i 4 Claster, hwilke stiljas med olika
färg i klädnaden. Af första Clasten bäres
hwit, af den andra ljusbrun, af den tredje
grön, af den fjerde Chocolad-brun färg. Fröknarne
af första Clasten utmärkas därjämte
med smarta Halslläden och grönaFörkläden.
De

Fröken-Stiftet.
107
De lära alla läsa, strifwa och räkna jämte
alla slags sömnader. Men Fröknarne undcrwisas
ensamme i Geograpl)ien, Historien,
Franskan, Tyskan, Italienstan, samt lära
dantsa, rita m. mZcls afBarn
om 10 är, bägge pä Fransyska, och blef
pä et angenämt sitt intagen si wäl af sjelfwa
listigheten i uttryck och action, som af
den läckerhet, hwarmed Franska Spräkct uttalades.
Skadespelet slutades med en Vallct
och ftere Dantsar, lämpade efter hwars och
ens särskilda älder och kroppsstyrka. Äfwen
en Ryst Dcmts förestäldcs af twä Personer,
som

108
Fröken-Stiftet.

-^
Cronstadt. 109
ena sidan frän Cronstadt och pä den andra
frän denmidt emot anlagde Trädstantsen Cronslott,
som ligger pä en liten Sandholme, och
har 100 Mans besittning. Et ltttt Citadell,
äfwen af Träd, ligger pä en annan Sandbank,
med Vattcrie och 30 Man. Ön Retusari,
är en aftäng Holme af Sand mcd
en Vcrgäs, 1 mil i omkrets, belägen 3
mil frän Petersburg, sjöwägen, 1 z frän
Carelsta/amt mil frän Ingermanlands
kusten. Ön war klädd med Gran och Tal,
lar, när den cröfradcs af OZr Peter, men
har nu 30,000Inwänare, i2,oOoSjömän och
1500 Garnizons-Soldatcr inberäknade. Den
är för öfrigt föga fruktbärande. — Cronstadt
är lagdt pä Sudöstra ändan af Ön, befästadt
til fjös med pälwärke, och til landsmed
Wallar och Bastioner. Staden är glest be,
bygd, med Trähus, men har ock nägra Stenbygnader
wid hafsstdkn, ibland hwilka äro
et Sjömans-Hospital, Baraquer och en Na,
vigations-Acadcmie, som hade 370 Cadettcr,
hwilke födas, klädas och underwisis pä Kro,
nans kostnad. De göra ärligen en Sommarkrystning,
och lära Spräk, Vetenskaper, med
flera öfningar, som höra til deras krets.
Cronstadt har twä Hamnar, en för
Krigs- och en för Köpmans-Skepp. Jämte
den ststnämde är en Canal med flera Dockor
päbörjade af Peter !., fortsatte af KlilZbell,
och fullbordade af Otlinrm2. Linje-Skepp
kun-

110
Petersburg.
kunna där både byggas och kölhalas. Wid
ändan af Canalen är en Dam, med mera
watten än det, som behöfwcs för Dockorna,
samt en eld-inrättning, som drifwer Pumpwärket.
Wäggarne äro murade med sten,
och grunden belagd med Granit. Dockorne
äro 20 alnar djupe och 52 alnar brcde.
Rystland har innom stna gräntsor alla
ämnen som fordras til et Skepp, och Magazinerne
äro altid starkt försedde mcd alt
tllbehör. Ur 1773 bestod Rysta Flottan i
Östersjön och wid Archangel af 38 Linie-
Skepp, 1^ Fregatter, fyra Prämar och 109
Gallerer.
Herr Coxe följde en Söndag Ärke-Bissopen
plZto til Kyrkan, at ästäda Grekiska
Gudstjenstens Ceremonier. Dä Ärke -Biskopen
inträdde genom Porten, började Choristerne
sjunga: Ifrän Solens uvgnng in
til ncdergangen wareHerrans tTlamnlofwadt.
Sedan Prelaten gjordt en kort bön,
satte han sig pä en uphöjd Stol midt i Kyr,
kan och afklädde sina manliga kläder. Nägre
Präster, som upwaktade honom, kyste l)ans
hand och öfwerlämnade den pragtiga Ärke-
Bistops-ssrudcn, hwilken han förde til sina
läppar, för at kysta det broderade Korset,
innan han päklädde sig densamma. Han satte
sedan pä sitt hufwud en med Pärlor och
ödla Stenar rikt prydd Mösta eller Krona.
Därefter förfogade sig Ärkc-Bistopen til Choret,

Petersburg. 111
ret, at förrätta Gudstjcnstcn. En del af Mässan
lästes pä Sc!avomsta, af strstildta Präster,
och en del af honom sjelf pä Grekiska,
den han uttalade efter nya Grekiska tonen.
Orgor eller andre Instrumentet" llllätas icke,
utan alt ster med en Säng, den Herr (.'oxe
fann ganska intagande. Waxljus och Rökwärk
sparades där icke mera än w_d en Ca,
cholst Gudstjenst. Omsider Communiccrade
Ärke-Bistopen och Prästerstapet i Choret,
wid hwilket tilfälle de store dörrarne tistogos;
men för Herr Oxe och dest Sällskap war en
liten sidodörr lämnad öpcn, genom hwilken
man kunde se det, som föregick. Communi,
canterne stodo. Winet war upblandadt med
warmt watten, Brödetskurit i smä styckenoch
lagvt i Winet, och bägge delar gofwos pH
en gäng ien sked. Detta alt medtog en timas
tid, hwarefter Biskopen, sedan han af-'
sagt Mälstgnelsen, sitte sig pä förstnämnde:
Stol, afklädde sin Kyrkodrägt och äterwg si"
na egna kläder.
Den 6 Januari! besig Herr Oxe Ceremonien
som ärligen förrättas at wälsignc»
Wattnet. Fordom skedde detta med mycken stat
pä (Tleva-strömmen. Den Regerande war dä
sjelf närwarandc och Gardes-tropparne under
Gewär. Nu mera är detta nägot inskränkt.
Pä en liten Canal, emellan Amiralitetet och
Slottet, som war tilfrusen, hade man up,
fördt en åttkantig Pavillon af Träd, mälad
grön

11212
Petersburg.
grön och sirad med grenar af Tass; öppen pa
sidorna och täckt med en Oome, som uppehölls
as åtta Pelare. Äfwanpä sigs Be. )o>
IlZn med et Kors, samt 4 Mälningar, som
förestälde nägra af Frälsarens underwärk. Inuti
wisade sig en Dufwa, sisom denH. Andes
sinnebild. Midt pä golfwet som fans belagdt
med Tapeter, war en öpning lämnad
och isen därstädes uphuggen. Hela Pavissonen
omstangdes af Pallisader, klädde med
Tallgrenar och behängde med Tapeter. Frän
et af Slottsfcnstren war en ställning uprest
klädd mcd rödt Kläde, och räckte til yttersta
ändan af Canalen. Wid en wist utsatt timma
wisade Sig Kejsarinnan i fenstret, och
Ärke-Bistopen ,i spetsen för en tal-rik Procestion,
infann sig i den bcstrefne ättkanten,
hwarest nägra fä Soldater af hwart och et
Regimente, som läq i Hufwudstaden, woro
upstälde. Sedan Ärke-Vistopen läst nägra
böner, sänkte han et Kors i wattnet, bestänkte
därmed hwar och en af de närwarande
Regimenters Fanor och gick sina färde.I
samma ögneblick rusade folkhopen til ättkanten,
drack och bestänkte sina kläder med wattnet.
Nägre hämtade därafi sina Hus, för
at äfwen rena dem.
Herr Oxe hade d. 6 December tilfälle
at ästäda en besynnerlig lustbarhet, som gafs
at Stadens Pöbcl af en Ryst, hwilkcn, genom
Arrendet af rättigheten at silja Vräuwin,

Petersburg. 113
win, endast pä 4 är, samlat en stor förmögenhet.
Tllställningen war gjord i Trägärden
wid Sommar-Palatset. Et ofanteligt half,
rundt Bord war höljdt med en omättelig myckenhet
matwaror upstaplade i olika stapnader.
Stora stifwor af Bröd, Caviar, torkad Stör,
Karp och andre Fistwaror, woro hopstaplade
i stapnad af Hus och Pyramider och garne,
rade med Lökar och Saltwaror. Pä sirstilde
ställen i Trägärdm stodo rader af Bränwins-fat,
och hela Ämar af Win, Öl och
Ouast. Bland andra sirater sigs en ofantelig
Walfist af Papp, betäckt med Kläde samt
Guld- och
Silfwcr-brocade, inwärtes upfyld
af Bröd, torkao Fist och andra mat-ämnen.
Flere stags tidsfördrif woro tilstälde til
folkets nöje. Ytterst i Trägärden war en stor
fyrkant af Is tillagad förstridsto-äkare, samt
twänne äknings-machiner af en egen art. Den
ene bestod af twä pålar, som korswis och horizontelt
woro inhuggne i en ständare. Wid
hwardera ändan af desta pälar war en Släde
fästad, i hwilken folket packade sig och
swängdcs sedan omkring med största hastighet.
Den andra war af lika beskaffenhet, endast
at Trädhästar woro fastade i stället förSlädar,
och de, som häldre behagade rida, fördes
där omkring med lika snällhet. Bakom
desta anstalter säg man twäIshallar förKälkäkare.
Twä stolpar, mer än 10 alnar höge,
Voro uvsitte med flygande Flaggor, samti
H
spet-

Petersburg.
114
spetsen af hwarje stolpe en penning för den, som
kunde klättra sig up och nedtaga densamme.
Men pä det icke stdant mätteblifwa för lätt,
war stolpen smord med Olja. Klockan 2 börjades
högtiden, och mer än 40,000 Gäster
instälde sig därstädes, at förstförlusta sig med
desta kropps-rörelser. Herr Oxe hade infunnit
sig pä en Pavillon, där Rystcn, som gaf
denna bete, undfägnade Ästädare af Adelen
med kall mat och Winer. Enligt anslag, stulle
med en Raquet, gifwas tilkänna, dä första
supen wankade, och, med en annan Raquet,
timman til maltiden. Men man afbidade
ej den följande Signalen, utan hela
folkhopen blef snart liksom hoprörd. Hwalfisten
stormades, sönderstets och plundrades.
De, som ej kunde där framtränga, nedstörtade
Pyramiderna och Husen; andrehöllo stg
wid Win- och Bränwins- faten, stefwande i
sig desta drycker med träskedar. Därpä följde
sedan en präktigIllumination af hela Trägärden
samt wackre Fyrwärkerier.
Utgängen af detta ssädcspel war dock
högst sorgelig. Af den starka kölden som tilstötte,
fröso mänge af Vränwinbelastade Per-
soner til döds. Andre omkommo genom stagsmäl;
andre mördades och plundrades dä de
stulle gä hem med sitt ros, si at omkring 400
lif förspildes pä et hälft dygn.
Herr Oxez berättelse om Rysta Allmogens
Vad och Badstugor instämmer til alla
delar med Finnarnas badnings-sttt.
Herr

Petersburg. 115
Herr ("oxe sig en morgon en brottslig
undergå knutstraffet. Denne bekom efter Domens
lydelse, 333 slag mcd en härd Läderrem,
hwarcfter näsebärorne upsturoS, anstgtet
bränmärktes och sängen fördes til Gruf-arbete
i Siberien. Enligt nu warande Mistgcrmngs-Valken,
straffas sillan nägon til lifwet
iRystland. Dödsstraff har endast rum wid
Riks-förräderi, men äfwen i detta fall kan
straffet förbytas i lifstidS- fängelse. Andrt
grofwa mistgerningsmän afstraffas med knut>
bränmärke, nästbärarnas upstärande och lifslids-arbele
wid Grufworna. De, som föröfwat
smärre brott, dömas tilspösiitning, landtförwisning
til Siberien, eller ock tit arbets
för nägon bestämd tid.
De, som dömas til arbete eller Nybyggens
anläggande i Siberien, bortskickas dels
om Hösten, dels om Wäreu. Resan sser dels
öfwcr land, dels öfwer watten. Fängarni
äro partals hopbundne och fastade wid en läng
lina. Om nätterna förläggas dei sirstildta
Byar och bewakas af Soldater. När troppen
kommer til Cobolst, afstiljer Gouverneuren
dem som äro dömde til blott landtförwisninz.
De Personer, hwilka lärdt nägot handlwärk,
fördelas emellan Mästare i Staden/
de öfrige sändas pä Landet efter godtfinnandc.
De, som blifwa öfrige efter detta urwal,
sändas til Irkutst, hwarest Gouver,
inuren med dem förfar pä lika sitt. Men de
H 2 stons

116
Petersburg.
större mistgcrningsmännerne föras til tTlcr-
at arbeta i Silfwer-grufwan eller wid
shinst
Masugnarna.
Ryste Straff-Balkcn war fordom gansta
grym. Man hade de fascligistc afstraffningS-sätt,
och det, som war än wärre, man
ransikade mcd mycken wardslöshct och dömde
pä swaga stal. Deste Lagar äro nu förmildrade.
Herr Oxe tror stg dock icke böra
gilla det öfwerdrefna loford en Volt2ire och
Ll2cKllone slösat pä KliKdetK, hwilkcn, enligt
deras yttrande, i anseende til dödsstraffens
afstaffande, borde anses för et mönster
af mildhet. Det är sant, at, genom Klila»
detliß författning, endast förräderi förklarades
för lifsftk. Men dä ej en gäng mord
beläggas med dödsstraff, anser Herr Oxe en
sidan lindring icke wara förmänlig förhwarje
Medborgares säkerhet. Därjämte är i Rystland
denna mildhet blott en synwilla eller falst
inbillning, ty ehuru inge Dödsdomar fällas,
dömas dock mistdädare ofta til sidant knutsiraff,
at Ve omkomma pä stället; och om de
än undstippa med lifwet, bortsmälta de likwäl
under bortförslen til Siberien och wid
de stränga arbeten, si at den föregifna nyttan
för Staten är aldeles omärkelig. Man
har funnit, at, fast ingen Dödsdom fälles i
Rystland, sä är likwäl deras antal som omkomma
under Lagens åtgärd, föga mindre än
iandra Länder, dock med den skillnad, at i
Ryst-

Petersburg. 117
Rystland tillika den starkaste bom för mennissors
trygghet är uphäfwcn. LlilaKetK war
si ömsint > at hon icke kunde tillåta nägon
Dödsdom utfärdas, mindre wärkställas, där
mord och blodkräfjande mistgcrningar woro
ledde i fullt bewis. Darcmot tilstadde hon
utan betänkande alla, til och mcd de okunnigaste
Domare, at pä blotta misttankar gifwa
oskyldiga Personer knut i de si kallade Knutgalgar,
hwilkas bestrifning är en fasa för naturen,
och det blott at utprästa en bekännelse,
til hwilkcn inge andre skäl furmos nog giltige.
Denna grymma sed är först afstaffad
af nu Regerande Kejsarinnan. Nödwändigheten
af pinliga ransakningar war si djupt
inrotad hos Rysta Folkel, at Kejsarinna»
nödgades mcd yttersta warsamhet förekomma
et allmänt mistnöje mcd deras uphäfwande.
Hon tog först frän N)oivoderna och dc smärre
Domstolarna denna rättighet 1762. Därefter
utfärdades 1767 en hemligbefallning til
alla Domare af innnehäll, at i sidane fall,
du tormre pröfwadesnödig, borde mälet först
läggas för Gouverneuren, hwilken äter hade
befallning at ogilla dettamedel. Sedermera är
et allmänt Förbud utgängit i detta ämne.
Herr Oxe besökte widare fängelserna i
Petersburg och gjorde stg underrättad om de
därtil hörande författningar. Kejsarinnan tillät
äfwcn Hr. Oxe at til Gref Iv2n
nickel inlämna en förteckning af de punkter
H 3 rö-

118
Petersburg.
rörande Landets Häkten, om hwilka han ä-
stundade uplysning, och dicterade sjelf swaret
för sin Secreterare. Man will införa si
Herr Oxez frägor, som Kejsarinnans swar.
Fr. i.Blifwa fängelserne bygde och
inrättade efter nägon wist pla,l? Förläggas
de til Förstäderna? Byggas denära
rinnande watten? Sw. Hittils har ingen
allmän plan warit hwarken för fängelsernas
hygnad,inrättning eller belägenhet.
Fr. 2. Hwilke matt i akttagas at bibehälla
renligheten och förekomma smittosamma
sjukdomar? Sw. Man har ej
följt mera föreskrift wid fängelsernas renhällning,
än för deras bygnad och belägenhet.
Genom et mistbruk, som dock är förmänligt
sängarna, tilläter man dem pä nägra or-
för
ter gä iBad, Det är troligt, at kölden afdöjer
smittor.
Fr. 3. Finnas särstilde Rum försjuke?
Sm, Nej. Ingenstädes.
Fr. 4. Hallas smärre förbrytarei
samma Rum som mitzdädare, och hallas
detze sistnämde särstildt frän hwarandra ?
Sw. Ehurui de gamla Lagarne stadoas at
en Listsinge stall hällasiet särstildt si kalladt
Beredelse-rum, si finnes dock jng istäpes
nägot sidans.
Fr. 5. Tilstädjes fängarne köpaBrcknpoin
och starka drycker, eller tMtes FangmMrm
ftlja dem sthant? Sw. Alla
slags

Petersburg. 119
stags föd-ämnen säljas i fängelserna, men
Fängwaktaren kan ej sälja Bränwin, och det
af twä orsaker. Först är Bränwin et Regale,
och silcdcs kan denna dryck endast föryttras
af den, som förpacktar Kronans rätt.
För det andra, finnas inge Fängwaktare wid
nägot Häkte, fast Lagarne nämna dem.
Fr. 6. Fängslas brottsliga Q.winfolt
ijern ? Sw. Lagen stadgar därom intet. Om
sidant ster, bör sidant räknas ibland de ftera
otaliga mistbruk som böra afstaffas.
Fr. 7. Runna de, som blifwit dömde
ti! härdt arbete, fa lindring, när de
wisa bättringisitt upförande? Bära de
nägot stam-märke, och befrias de danfrän,
när de finnas förbättrade til seder?
Sw. De, som dömas til allmänna arbetet,
föras bort. Mördare siraffas med bränmärke,
m. m. Andre bära kädjor; pä andre upstäras
näsebärarne, och ingen lindring har rum,
om icke ihändelse af Pardons-Placatcrs ut-
färdande. .
Fr. 8. Ar nägon witz tid utsatt, in-
nött, hwilken en fängslad bör wara stäld
under ransakning? Sw. Lagen utsatte en
sidan tid, men för myckenheten af ärender
stedde ofta upstof, hwarföre särstildt därom
stadgades 1775, m. m.
Näst deste swar lät Kejsarinnan Secrettraren,
tillägga:
H 4

120
Wiburg.
Ny Plan för Rysta Fängelser, hwilken
kommer at införas i alla Län.
1:0, Alle Häkten stola sördelaSi Civile
och Criminesse.
2:0, Hwart och et Criminelt häkte stall
fördelasi 3 AfdelnmZar. Den första för de
drottsiigc före och under ransakningcn. Den
vndra för dem, som blifwit för wist tid dömde
til fängelse; den tredje för dem, som blifwit
dömde til lifstids-fängelse eller allmänt arbete.
3:0, Hwar och en Afdelning stall hafwa
särskilda Rum för hwardera Könet.
4:0, Sjukhus stola allestädes inrättas.
5:0, Fängelset stall anläggas utom Staden,
pä fri rymd och nära watten.
Den 3 Februarii 1779 lämnades Petersburg.
Följande dagen ankom Hr. Oxe
til tviburg. Rysta Finland, som i Frids-
Tractiltcrna 1721 och1743 afträddes af Swclige,
behåller ännu stna fordna Privilegier utom
nägra fa ändringar. Landet frambringar
Spannemäl, dock icke nog fördest behof. NDidurg
har Domstolar pä gamla foten, men
de Domar, som älägga lifsstraff, underställas
Rysta Lagens stuteliga ätgärd och förwandlasiknut
och lisstids-arbete. lutherska
Religionenär radande; Prästerstapets lö-
«nr äro tilräcklige, och beräknas för tvista
fytzlor frän 580 til 300 Riksdaler.
Wiburg har 9000 Inwänare. De fläsie
Husen iStaden äro bygde af Träd. Utgä-

Fridrichshamn.
121
gäende Handelswaror äroPlankor, Tjära och
Talg, m. m. som til större delen gä tilEngland..Införslen
bestar mast af Fransta Waror.
Är 1778 besöktes Wiburg af 99 Skepp,
ibland hwilka 65 woro Engelske.
Den 6 skedde ankomsten til Fridrichshamn,
som blifwit starkt befästadt af Rysta
Regeringen. Garnizonen och flera närliggande
Troppar, stiga til 6000 Man. Hr. Oxe
fann den brukeliga seden, at beströ golfwen
med hackadt Granris mycket angenäm.
Finska Allmogen är til utseendet wida
ötssild frän den Rysta. Man far där ofta se
röda här, men nästan altid wackrare ansigten.
Hakan rakas. Härct delas i tu öfwer
lhjestan och hänger löst öfwer axlarna. Mera
höfsning och döftighct wisir stg öfwcralt och
i de smärste Byar crhöllos sadane beqwämlighcter,
som uti de störste Städer i Rystland
oftast saknades. Omsider lämnades Rysta omrädet
wid Rymene-Äns Brygga, där enRyst
Skildtwakt wid Bommen anstälde en liten visitali'>n.
Därefter träffades en Swenst Skildtwakt
och Sällskapet befann sig pä Swenst
botte»:.
H '

122
Vihang.
Första Capitlet.

Vemetrius. 123
wingen wid -detta tilfälle upoffrades. Loriz
hade si listigt tilstäldt at ingen misttänkte honom
för delaktighet i denne gerning. Efter
leoclol^ fränfälle 1594 blef Lollß siledes allmänt
wald tilÖar. Han hade mycken skicklighet
at regera, men utöfwade med lika mycken
grymhet sin cnstildta hssmnd emot wista Rysta
Adels-ätter» si at hans minne icke kan
fredas frän fläckar. Det är dock möjeligt at
nägre beskyllningar blifwit honom af hat pädiktade.
l)emetlMß war 8 är gammal dä man
trodde honom blifwit mördad. Et Gästebarn,
som ansigs wara denne Prints, fanns i sin
blod. Nägre Personer, som mitztänktes för
mordet, dlefwo straxt nedergjorde af Borgerstapet
i Uglitz, hwilket undanröjde mänga
uplysningar. Lorjz utgaf först en berättelse,
at Printscn af yrsel mördat stg sjelf. Sedermera
sinde han twänne sina förtroäne atanställa
ranftkning. Deste intygade as det wärkeligen
war Printsens kropp, som funnits dödad.
02rinn2n kvläljg keocloro>vn2 sittes i
Kloster och man gjorde henne swära föredräelser
för dest efterlätenhet at wärda stn Son.
En och annan Borgare, som öfwer denna
händelse yttrade sig nog fritt, blef af Loris
straffad til lifwet. Om sjelfwa förloppet har
man ingen redig underrättelse. Herr lVluller
har funnit i en handskrift, at en Ringare frän
tt Klocktorn ästadat hela händelsen, samt at
Prints

124
Oemetliuz.
Printsen blifwit om ljusa dagen mördad pä
Borggården, han tillägger, at Printsens Amma
och hennes Son woro medwetande. ?e>
trejuß däremot berättar, at niordet föröfwades
wid en upkommen wädeld, och
en Franst Officerare i Ryst tjenst, strifwcr,
at det wärkstäldes en natt. Lonß undanröjde
all möjelighet at utreda egentcliga sammanhanget.
Tretton är därefter framträder en Person
iPälen och förcgifwer stg wara denl)e.
metriuB man hällit för mördadiUglitz. Han
förklarar det hans Moder, som noga kände
LO7lB Oclunokll stämplingar,,satt et annat
Barn i sin Sons ställe och at denne föregifne
PrintS blifwit upoffrad. Däremot hade
hon lätit upfostra sin rätte Son i et Kloster.
Han upgaf sig at wara denne undkomnc Arfwinge
til Rysta Riket, och yppade sig för
Furst WisBnovjclii med sidane omständigheter,
at denne antog hans sik. LoriB undc»
rättad om denna händelse, sparade ingenmöda
at undanrödja denne Mcdtaftarc, si at
Wiesnoviclcj nödgades lämna stn gäst ät Pälsta
Regeringens bestydd. Vade Konung 8i»
BiBwuncl och Pälsta Adelen rördes til medlidande
af den berättelse OemetriuB (kallom
honom si til widare) afladeom sina äfwentyr.
Men Pälen war dä icke i den belägenhet
at kunna understödja hans anspråk.
Genom biträde af Wieznoviclci och Palatinen

Oemettius. 125
nen af Sendomir KlnilcKeK, med hwilkenS
Dotter Oemetliuß förlofwatstg, blcf han dock
är 1604 i ständ satt at med 4000 Pälackar
inryckaiRystland. En del Nystar och de
Donste Costakcrne föllo straxt til vemetrii
parti, men (3o^unolß General XV2li!i B^ui/^i
tägade honom til möte med en Armee om
40,000 man, nedcrgjorde större delen afhans
medhällare, eröfradehans Artillcrie jämteFanor,
och mannen si fullkomlig seger, atQe.
metriuß knappast undkom med lifwet. Han
war dä sinnad at ätergä til Pälen, men de
närwarandeNystar upmuntrade honom til ständaktighet,
hwilket hade den fölgd, at han snart
sag sig i spetsen för en ny Krigshär, som
arkande honom för rättmätig Riks-arfwinge.
Loris anwände bäde stränghet och list at hindra
UprorsandenS kringspridande, Bannlysning
afkunnades öfwer Oemetrwß och hans
anhang. Detta oaktadt föll den ene Provintsen
efter den andra til den nye Pretenden,
ten, si at Loris af förtwiftan tog förgifti
April 1605. Hans Son beoöor blef wäl
utropad för Efterträdare, men de ftäste Generaler
och en stor del af Adelen hyllade offenteligen
Qenielrjuß, som efter en lycklig
träffning gick utan widare motständ ända tit
Moscau. Han lät där utfärda et Manifest
med försäkran om tilgift för hwar och en,
som ätergick til sina skyldigheter och arkande
hans arfsrätt,hwilket hade den wärkan,atMoscaus

126
t)emettlus.
scaus Inbyggare sjelfwe afsitte och strypte
t^eo^or, samt öpnade Portarna för Oeme.
triuß den 3G Junii. Han lät Vä straxt sätta
stn Moder Kt2ri2 uti frihet, och hämta
hcnn'e iftän det aftägse Klostret, där Loriz lä-
tit instänga henne.
02rinn2N8 intygan, at
Oemetriuß wärkcligcn war hennes Son, uphäfde
alla twifwel hos Rysta l)s>
Folket.
metriuz red 02linn2n8 Wagn til mötes, assteg
och omfamnade hennes Person. En oräknelig
myckenhet folk, som ästädade detta möte,
rördes ända til tärar wid äsynen af den ömhet
och kärlek, som framlyste a ömsesidor wid detta
tilfälle. Osmetrwß blef därpä krönt mcd
allmänt bifall och hade wisterligen behällit sin
Thron, endast han upfört sig med försigtighet,
rättat sig efter Landets Seder och Religion,
samt bemödat sig at bibehälla sina undersätares
kärlek. Men han underlät alt detta
och stöttades därföre lika skyndsamt frän
högden af sin lycka.
tvllsZZret gifwer en förmänligbestrifning
af Oemell-jj Caracter. Han war driftig, full
af
eld, ärkänsam, lättrörd til wrede men li-
ka lätt blidkad och gifmild. Han brann af
äträ efter äran; hade en förmänlig kroppswäxt
och styrka, m. m. Rytzarne däremot
afmäla honom pä en elak sida. Herrl^ulle^
som synes mästowäldig, kan, ehuru hänförklarar
Oemetriuß för en bedragare, likwäl ej
frändömahonom wista goda egenstaper, fast han
gerna

Oemetrius. 127
gerna gifwer dem en mindre förmånlig driffjäder.
Han hade, strifwcr Herr buller, godt
wett nog, si framt han warit mindre häftig;
han talade mcd lätthet L.atin och palsta,
kände wäl dc närgräntsande Länders Historia;
älskade Musik och war kännare af de
fria Konster.Ianseende til hans framgäng,
höll man honom för en Trollkarl. Han älskade
jagt och sidane öfningar, som stodo i
gemenskap mcd Krigs-wäsendct; war den starkaste
Skytt; förbättrade Armeens maneuvreS
r ed öfningar at storma Nallar och war altid
främst i spetsen. Han wisade nit förRättwiftn
och lät döda nägra Domare, som begätt
wäld. Äfwen denne egenskap förlydes
sisom et bewis pä hans grymhet. Hans frikostighet
kallas illa anwänd och endast förstöst
pä Pälsta Mustkanter och Gunstlingar. Hans
wällust gjordehonom ostadig och häftig. Hans
hastiga uphöjelse gjorde honom sjelfklok och
förmäten. Han tänkte pä eröfring af Turkiet
och Tartariet. Han war begifwen
pä dryckenskap och upoffrade hwem som
hälst för sina luftar, utan afseende pä
Ständ och älder. Han gaf stna Pälackar
fritt tilträde, dä han däremot smäningom ashöll
Rysta Adelen frän sin Person. Han
föraktade de inföddas Rad och lät sitt Pälsta
cmhang onäpst förtrycka Rysta undersitare.
Han wisade uppenbart förakt för Grekiska
Kyrkans plägseder, infann sig iMo-
:.
scaus

128
H)emetrius.
scaus Cathedral-Kyrka mcd Trummor och
Trumpeter, wisade Prästerstapet ingen agtning,
korstade stg icke för Hclgona-bildelrna,
och ostärade Templen med sttt Sällskap, som
bestod af främmande Trosförwanter och Jagthundar.
Han bemödade stg at göra LandetS
drägt och seder löjliga. De förre 02rer wi-
sade sig sällan och endast med stor stat. l)e«
metrjuß däremot red oftast genom gatorna
mcd et litet Sällskap; han höllTassel-musik;
han sof aldrig middag, han badade aldrig, m.
m. och det syntes därföre icke troligt, at hes
stulle härstamma frän Rysta Kejserliga Ätten.
Slntcligen förmälde han sig med et utländskt
Fruntimmer. Hwilket antal af klagopunkter!
Likwäl är troligt, at de ftäste äro
öfwerdrefne. Mange äro rent utaf diktade,
andre löjelige. T. c. Oemetrms stall hafwa
låtit stna Palackar och Rystar anställa
en kamp mcd snödällar, samt därwid tilstyrkt
de förra at fylla sina ballar mcd stenar, sä
at Rystarne fingo blä och blodiga hufwud.
Hans färdighet isatinen ansigs sisom farlig
för Religionen och sisom et bewis, at han
blifwit upfödd hos Jesuiter. Man tillade
honom sisom et slöseri, at han, till sin Kröning,
lät göra en Silfwcrstol, som hwilade
pä 6 Silfwcr-Lcjon, jämte en fotpall af Guld,
prydd med 2400 ädla Stenar. Likwäl är
bekant, at denne Stol längt förut blifwit
ssänstt frän persiska Kejsaren til Demetrjj
Fa-

DemetriuB. 129
Hader. Utländste samtida och iMoscau dä
tvistande Häfdatcknare betyga, at Rystarnes
berättelser om Oemetrii lastfulla upförande
äro aldclcs ogrundade, samt flere brott honom
pädiktade af list och ränkor. Alt mistlyddcs af
nägra fä, för hwilka 51,m/Ki, som h-nligen
sträfwade efter Kronan, war husmadam
När l^emelriuz en gäng lät afbränna etFyrwärkeri,
utspriddes, at Han därmed äsyftade
sätta Rysta Folket i fasa. När Han, föt
sina Troppars öfnjng, lät storma en Trädstants,
utgaf man et ryckte, at alle MoscaUZ
Inbyggare »kulle mördas wid denna signal/
0. s. w. l)emetrius fölli et upror, och man
kan icke förmoda, at det radande partiet stolle
med sanning och owäld tekna Hans minne.
Man synes därföre kunna mera trygga sig til
sidane utländske MänS intyg, som woro ästädarc
af denna wälfning, utan at tcltaga i
dest utgång.
- ne i et Nunne Kloster at afbida dagen til
Bilägret. Han gjorde Henne ftere besök inom
desta helgade murar i sällskap med Sina
Herrar, och anstälde lustbarheter, dem destämde
Systrarnes sammeten ejkunde försmälta,
Pöblen upretadcs genom sptidda rycktcn om
denna Gudlöshet, och folkets afsty för Oe^
I tVetrWs
Emedlertid war Oemettiuz gansta oförsigtig.
Dä Han lät med stor stat hämta sm
Brud frän pålen, infördeHan Hen

130
OemetriuH.
metriuB steg med styndftmhet til sin högd.
Bl)uii^i, en General, som hade at tacka
Oemettii Ädelmod för sit lif, upbläste och anförde
uproret. Man hörde ropas pä gatorne :
Oa^en är en Rättare, wärre an en Turk,
och aldeles icke /^an^ Son. Man underrättade
l_)emetrjuB därom, men Han gaf icke
agt pä sidane warningar. Den 30 Maji
helt bittida, rördes stora Klockan i Rremlin.
Uproret började. Et ryckte utspriddes, at
palackarne skulle nedgöra alla Rystar. BKui.
llui^i. Oaktadt alla hotelser pästod
Han si enständigt som frimodigt, at Han
war IvsnB Son, och äberopade Sin Moders
intyg, hwilken residerade uti et nära därintil
bclägit Kloster. Soldaterne blefwo si rörde
af denna ständaktighet, at de togo Oememuz
under sit beskydd och förklarade sig äska O2»
rinn2NB hörande. Denna inwändning war oförmodad
förBbuil^i,som sjelf stod efter Thronen,
och pä det at tjcnligt swar mätte erhällas,
gick han i egem person, ätföljd afnägra
förtrogna, til Klostret. Hmad där föreföll,
wet

Qemetrju3. 131
Wet man icke, men BKuisKi återkom och förklarade,
det 03rinn2n försäkrat, at l)emetriuz
wore en bedragare och den rätta Printsen
mördad i llglilz. l^emetriu» blef oärpä
et offer för de uproristas raseri, hwilka sönderhöggo
Hans Kropp och afklädde den naken,
at i tre dagar blottställas til allmänt ästädande,
hwarefter den brändes til assa, pä
det jorden icke stulle wanhelgas genom HanS
stoft. Et gruftigt raseri siröfwades pä alla
palackar och Rystar som bäro pälst Drägt,
Husen plundrades och inom 10 timmar föl-
lo 2000 personer i detta blodbad. BNuilKi
maldes til Efterträdare.
Den nye O^en
utgaf et Manifest, hwaruti han tolkade rättwisan
af stt företagande; afmälade Oemetriuz
sisom en kättare, trollkarl och bedragare; tillade
honom det upsit at utrota hela Rysta
Adelen och införa CatholstLLäran, m. m.
Kort därefter utkom en förklaring i Kejsarinnans
namn, af innehall: at OemetriuB första
gängen träffat Henne ensam och Med hot twingat
Henne at erkänna Honom förSin Son.
Emedlertid syntes BKuilKiB upförande si misttänkt,
at mänge trodde l)emettiuBwara orättwist
upoffrad. Et nytt upror stedde, ät hämnas
Hans död, och som med möda
undkom, upfann et nytt bewis för stn goda
sak. Et ryckte utspriddes, at kroppen af den
rätta l)emetrmB) hwilken, sisom Barn, mördades
i llglih, förrättadeunderwärk. Flere
I2 Bists-

132
vemetlius.
Biskopar och Adelsmän sändes därföre, at
mcd mycken högtidlighet hämta den til Moscau.
Dä grafwen öpnades, upfyldes Kyrkan
af en angenäm lukt. Kroppen war oförändrad,
och til yttermera wisto furmos ännu
uti ena handgöpnannägra nötterbestänkte med
blod, dem Printscn hade arnat äta, dä Han
lnördades. Kroppen nedsattes iBt. IViicKaelg
Kyrka i Moscau med all stat, och den följande
dagen hade mange sjuke bliswit äterstälde,
när de aflagt stn wördnad hos detta
Helgon. Motpartiet dristade äter utsprida at
detta Baln war nyst af en fattig Man anskaffat
och mördadt, samt det öfriga si tilstäldt,
at den dumme hopen stulle bedragas.
Frägan är ock, om icke dennna berättelse är
sannolikare.
Herr Kluller häller I)emetrwB för en bedragare
och stödjer denna mening pä de papper
han funnit iRysta Archivcrnc; men dä
man besinnar, at deste utgäfwos af en Loris,
som städt efter Oemetrii lif, af en Bbui/Ki,
som lät mörda Honom och at bägge deste 02«
relB trygghet och rättighet til Spiran uphörde,
si snart Oemetrmz ej mera war en föregifwen
Person, si tyckes den tidens allmänne
Handlingar blifwa nog m,sttänkte.
Ryste Papperen förmäla, at Oeme.
triuB war en förrymd Munk, som egenteligen
het Oe^oriuz Otrepjef, men wanligen kallades
6,ijk2)- at denne Munk redan j Rytzland
bö??

Oemetrjus. 133
börjat utgifwa sig för Oemetrius och därföre
blifwit ansedd för dåre samt inspärrad af
Odunof. Kl3rz2let äter berättar, at (3lMa
endast förde OemetriuB til p«len; at
och oemetlMB woro särstildte personer; at
LoliB lätit efterspana dem sisom trva förrädare;
at l3ril^2 återkommit mcd Oemetrii;
at denne nödgats sörwisa (31i1^2 til et Kloster
för dest liderlighet; at OM2, underrättad
om Oemetrii död, offentcligen ililygat,
det Oemetl!Us war IV2NB Son, och at han
hade haft Honom under stn wärd. lVl2lZ2let
tillägger stuteligen, at Bl,mlKi lätit hämta
Oliks til Moscau, til answar för sidane berättelser,
samt at

134
l)emettjus»
denne olycklige Furste. hade ej heller
nägot bekant ämne til mistnöje efter Oe.
metrii fall. Han betygar, det han icke anfört
en bokstaf istn berättelse om Oemet^iuB, som
ej grundas pä hwad han med egna ögon sedt;
och är därjämte si noggran i alt hwad han
strifwer om Rytzland, at buller, med all sin
stränghet, endast kunnat upspana nägra helt
fä obetydeliga misttag. ?etrejuB däremot kunde
naturligt wis icke undgä at bifalla deras
parti, som undertryckte OememuB, Hwar
och en känner ställningen emellan Konungarne
Orl den Nionde och BjZizmun6, ??trejuB ar-
betade at bringa Rystland frän Palsta interestet.
Sädant kunde icke lyckas si länge
PsmetrmB sitt pä Thronen, hwilken stodi
den närmaste och oryggeligaste förbindelse mcd
Bitzismuncl. sKuilKi däremot ingick, straxt efter
Ms-wälfningen, et förbund med Swcrige
emot pålen. Det war siledes icke möjeligt,
för ?etrejuB at utgiftva OemetliuB, sin
Konungs farligaste Granne, för en rättmätig
Regent, och Bl?uiiKi, Sin Konungs Bundsförwandt/
för en Uprprsmakare och Konungamördare.
Destutom, när fräga är om ?e-
-treji trowärdighef i gemen, mqstebullel medgifwa,
at denne Ministers Krönika är upfyld
med oriktigheftr, samt at dest Författare ritan
granstnjng insytt en myckenhet mindrepällttlige
berättelser.
ÖM Hons warit förtvistad, at Oemetriu«
anta-

Oemett:'us. 135
antagit et falstt namn, sä hade denna twist
lätt kunnat uplysas i första börjanaf bullret.
LoriB hade dä blott behöft lata OarinnZn offentligen
intyga at den rätta Oemetrii wärkcligen
blifwit mördad i Uglitz. Men i det
stallet lät LoriB bortföra och inspärra O^rin-
N2n i et aftägse Kloster, där ingen kunde träf-
fa henne.
Et steg det han icke synes haf-
wa kunnat taga, sä framt ej 02rinn2n wägrat
inga i förstaget at fränkänna OemetriuB
Dest rätt.
Oemetrii likhet med den för mördad utgifne
Printsen, är ock talande; Han hade en
wärta under högra ögat och den ena armen
längre än den andra. Herr lVluller »vederlägger
detta skäl, dels med möjelighcten at sidant
kunnat inträffa af en stump, dels, at
wärtan kunnat wara tilgjord och längden c^
armen diktad. Men sisom Oemetrius sjelf
äberopadc desta tecken, och personer ännu lefde,
som kände, at Printsen war märkt med
desta lyten, si tyckes motpartiet slätt wedcrlägga
denna anledning.
Om Oemetl-iuB warit en bedragare, som
med slughet och lycka förmadt bringa ej allenast
Menigheten utan ock Adelen pä sin sida,
si är högst besynnerligt, at Han kunnat förfalla
til en si tanklös säkerhet. En bedragare
fruktar alt. Oemetrius däremot stönade BKui>
lki stn farligaste mcdtäftare och föraktadealla
ryckttn om et förestäende uplopp. bfwerty-
I4 selse

136
Oemetrlu3,
gelsen om en god sak tyckes endast böraleda
til si beskaffade steg.
Kejsarinnans dubbla intyg woro af ingen
wigt, om det förra jakande witnesbördct warit
af aldelcs lika egenskap med det sednare
nekande. Men 02rinn2N erkände OemetriuB
inärwaro af en stor hop Adel och andre personer.
Däremot äterkallade Hon Sin utsago
ensamt för BKuMi och hans förtrogna. Den
förklaring Hon sedan utgås, da Oemetriuz
war lnördad och Hon sjelf til lif och säkerhet
berodde af BKmlKi, kunde ej blifwa annorlunda
än den blef, antingen Hon warit
Oemetrii Moder eller ej.
Bl,uiiKj3 sluteliga bewisnings-sitt, genom
underwärk, förrättade af Prjntscns föregifne
Lekamen, meddelar icke hans sik nägon förmänlig
styrka. Elnedlertid är det wist, at
icke misttankan om pemellii Börd, utanHanS
egen oförsigtighct beredde Hans fall. Sä hafwa
ock flere Författare, en , en
sc^!oc_eer^ m. fl, frikänt Oemetrwz frän bedrägeri,
dä däremot en buller,iHerr Ox^
tanka, si ffrifwit, som det kunde tiistäyiatz
en Ryst Författare.
Wdra Capitlet.
3o^)lii2
H lexe^ war i dest förstagift
4H. Tt förmäld medKl2ri2Mol2vlKi) hwilken

Bopln2 Hlexjeln». 137
ken födde Honom Printsarne keoclor och I«
V2n, samt ftere Printsestor, och ibland dem
BoplU2 är i6l2rill

138
50p1)i2 HlexielnZ.
telser. Nägre pasta, det l^eo^or utnämnt?eter
til Thronföljare framför lv2n, hwilket är
aldelcs otroligt, emedan, leocior helt och hål-
let styrdes af BopKi2 och
I^2sjlKineln2B mot-
parti. Andre försäkra at lv2n,i anseende til
sin sjuklighet, friwilligt afsigt stg stn Arfsrätt
til Kronan. Andre, at ?eter, genom et enhälligt
Wal, blifwit Iv2n föredragen, och det
pä följande sitt: När de förnämste Ämdctsmännernc
samlades pä Slottet, at, efter Landets
sed, kysta den aftednel^eoclorshand, til-
dem, hwilkendcra
sporde Patriarchen
Printsen de ästundadc til reoclorß Efterträ-
dare. Denna fräga, som war med ftit tilstäld
men owäntad för IV2NB til-
af
hängare, samt aldeles owanlig, beswaradcsda
til ?etel« fördel. Men därmed afgjordes dock
ej et si betydeligt Högmäl. Tänkesätten furmos
snart delade, och de mistnöjde bctjente stg af
Streljtzerna at kasta denna Författning öfwer
ända.
När b'eo6or lag pä sit yttersta, hade
Strelitzerne sammangaddat sig, och beslutat
med wäldftm hand utförastt pästäende at Mdekomma
stn obetalda sold , samt at erhälla uprättelse
för nägra oförrätter, som blifwit dem
tilfogade af deras Öfwerstar. Strclitzernes
General, Furst OolZorucKi, lät gripa en af
de oroligaste hufwudmännerna och döma honom
til knutstraff. Därpä utbrast uproret,
si at Regeringen nödgades, dagen efter beo»
60r5

8oz)lu2 _^lexieln2. 139
l^orß Begrafning, til de mistnöjda utlämna y
Afwerstar, at straffas med ris och förafstcdas.
troddes understödja uploppet,
fast han höll sig i sina rum sisom sjuk, och
3opKi2 berättas hafwa deltagit i rådplägningarna.
Sedan spriddes et ryckte, at Peter
icke blifwit enhälligt wald, samt at lv2n blifwit
mördad. Straxt klämtades med stora
Kläckan i Rremlin, Allarm-Trumman rördes,
de uproriste inträngde i Slottet och kunde
ej en gäng stillas därmed, at Psterß Moder
wisade dem bägge Printsarne ostadde. En
Officerare bragte omsider Strelitzerna tillydnad
genom sinwältalighct; men i simma ögnablick
tillade OolZorucKi en högstilla afpassid
hotelse, som si uprctadc Soldaterna, at
de kastade Fursten j luften, emottogo honom
pä stna pikar och nedersablade honom. Där-
efter utbröt raseriet i fullaste häftighet. Twä
N3luKiner mördades. Plundringar, blodbad
ock ftere grymheter anstäldes i tre dagar a
rad, hwarcstcr stuteligen lv2n och Peter förklarades
bägge förO^er och Regeringen läm-
nades i 80p1,i38 händer under petei-8 minderärighet.
Af denna wälfning tager man stg
anledning at tillägga Bo^bi2 ftera swära bestyllningar;
sisom at Hon, med utdelning af
Penningar och Bränwin, understödt uproret,
lämnat Strelitzerna föttekning pä de personer
af motpartiet, som borde undanrödjas, m. m.
Äfwen da Hon anwände alt stt bemödande
At

140
3oplii2 AlexielnZ.
At rädda IvZn förklarades sidant
för en förställning. Med et ord, 50p!i,3, en
Prinsesta om 24 är, a smalas sisom etMenstlighetcns
Mlstfoster, utlärd i grymhet, blodtörstig
och regerings-lyften. < Likwäl är mera
sannolikt, at N2li/Kmsta Ättens motståndare
betjent stg af Strclitzernas mistnöje, och upsatt
Bopl,jl, för at under Hennes Namn befästa
stt inflytande och afböja sin undergäng.
Bop!ii2 war en Prinsesta of älstwärda egenstaper.
Jämte enintagande skönhet, pryddes
Hon af et ädelt hjcrta. Hon älskade
Witterhet och bemödade Sig at göra Vetenskaper
angenäma för Rysta Folket. Hon
sökte förädla Skadespelen, öswersatte sjelf
Ivleclecin mslzre lvi pä Rysta, och
författade et Sorgespel, som förmodeligen är
det första i stt slag pä detta Språk. Ofwertygad
om V^lll, Olit?.inB skicklighet, anförtrodde
Hon honom Regcrings-ärendernas förwaltning.
Et steg, som äfwen fick den ilstefulla
uttydning, at 30p1,i2 ämnade undanrödja
bägge OZrerne, bemägtiga stg Thronen
och med honom inga i Giftermål, sedan han
blifwit skild frän stn Fru, ehuru denna Herre
dä redan hade öfwer 60 ars äldcr. Man
Kestyllar äfwen 3opKi2 at hafwa wördsldsat
Öar ?etclB upfostran, samt genom oordenteliga
Sällstapcr och upmuntran til flcre stags
utswäfningar, sökt göra Honom ostickiig til
Regeringen. Men sådant är aldeles ogrundadt,

Boplli2 Hlexiefng. 141
dadt, emedan Peter war lämnad ät stn Moders
wärd och ursyn. Det öfwerftödaf drickande,
som, efter tidens sed begicks i den<
ne unga 03ren8 Hos, war snarare en följd
af Hans egna Gunstlingars smak,- men
BnpKi2B Första Minister, Olitxin, war allmänt
känd för äterhällsimhet i denna del och
nästan et undantag ibland dä warcmdeRysta
Adelen.
Man tillägger widare 809^2 at hafwa
sökt förgöra Peter med förgift, samt at de
Convulsivc anfall, som si ofta wisade sig hos
denne O^r, woro warkan af denna grymma
tilställning. Men denna benägenhet tll Convulstoncr
war en Famille-sjukdom hos Peter,
Ätt, och Han hade warit därmed behäftadifrän
sin spädaste barndom.
Emedlertid iakttog icke 80p!,i3 all den
warsamhet, som kunnat freda Henne frän
misttankar at älska Spiran. Dä bägge O»-
---rerne8 Bröstbilder jlogoS pä ena sidan af de
Mynt, som utgingo, lät Hon prägla Sig
sjelf pä den andra, med Kejserliga lnliZnw.
Hon underteknade Förordningar jämte 02-
---rern33 Namn, m. m. Hennes motparti hwilade
ej heller. Peter tog Säte i Rädet 1633
pä stt Adertonde är. Han kände Sin rätt
och utkräfde den med Sin medfödda häftighet,
hwilket gaf anledning til ordwäxlingar,
mitz-

142
Bopbi2 Hlsxiesng.
mistförständ och omsider fullkomlig stötning emellan
Honom och sopKi3. Enderas fall blef
oundwikligt och denna lott träffade BopKi3.
Peterß medhällare upmuntrade Honom at inspärra
Sin Hals-Syster i et Kloster och ensam
Regera. Olu/.m och Bopw3 beskyllas at
dä hafwa sökt förekomma detta steg med en
tilställning at mörda Peter. Motpartiet berättar,
at twänne af de, til denna ogärning,
legda 600 Strelitzer, rörde af samwets-förebräelse,
skyndat tilden unga Ögren, som uppehöll
stg pä sit Landt-Slott, och underrättat
honom om sin fara. Peter stall ibörjan icke
hafwa satt tro til deras berättelse; men sisom
en af hans Gunstlingar försäkrade, det Mördare-Troppen
wore i cmtägande, tog han flykten
til det H. Treenighets-Klostret, hwarest,
innom tre dygn, en Armee om 60,000 Man
sammandrogs, hwilken sitte Oareni ständ at
tuckta BopKi2 och dest tilhängare. Printsessan,
bestört öfwer denna tidning, sände bud
pä bud til Peter, at förklara sin oskuld; reste
ock sjelf i samma ärende sin Broder til
mötes, men blef befald at ätergä til Moscau
och utlämna de uprorista. Peter infann sig
ock sjelf i Hufwudstaden, lät grufligcn pina
de anklagade at förmä dem til bekännelse och
afstraffa dem. Olit?.jn förwisteS til Siberien.
sopKi2 inspärrades i et Kloster förall
sin tid, och Peter antog ensam Riks-Styrelsen,
ehuru, för et stens skull, Iv2NB namn
äf-

Boplu2 Hlexielng, 143
äfwen tillades wid de utgäende Päbud, tils
är 1696 dä denne Prints aftcd.
Sädan är den berättelse, som upgifweS
af det segrande partiet. At BopKia stämplat
efter Peterß lif, är icke fullkomligen bewist.
Onekligt är dock, at hon sökt befästa sig emot
det a bane warande steg at afsöndrahenne
frän deltagande iRegeringen. Men at
hon tagit mätt til Peterß undanrödjcmde, är
si mycket mindre troligt, som hon, i förtro,
stan pä stn oskuld, hwarken tog flykten eller
wägrade underkasta sig den strängaste ranftk,
ning. Det är ock märkwärdigt, at Volt3ire,
sim tillägger Boplii2 denna härda beskyllning,
och haft Rysta Stats-Papperen at rädfräga,
dock i denna del, endast äberopar en Neuvil>
leß intyg, hwilken är en misttänkt person, som
altid med största bitterhet och orättwift omtalar
denna Printsesta; ja, twärt emot de säkraste
witncsbörd om Boplii2B skönhet, afmälar
henne föga bättre än et mistfoster.
Iftän den tiden tildrog stg ingen rörelse
emot Peter, uti hwilken icke bemaltePrinsesta
misttänktes at hafwa del. Särdeles yppades
Peters tänkesätt emot sin Syster, wid det stora
uproret är 1697, dä 3000Strclitzer, under
hans fränwaro, tägade til Moscau. De
blcfwo wäl fullkomligt slagne af General Or.
twn- men 02ren, som i N)ien fick tidningen
om denna orolighet, skyndade stg gercw til
Moscau, at hälla det skarpaste förhöroch utspann

144 Boplii2 HlexielnZ,
spana hufwudkässan til detta owäfende, som
ansigs wara 3cipinlB tilstälning. Hela October
manad tiibraktes mcd de saftigaste pinositt
at frambringa nägon berättelse, som kun»
de belasta BopKi3. p^er, sj.?lf närwarandc,
förestres martcrings-ftttcn och förbandt med
dem upmuntringar jämte löften om tilgift och
belöning. Han lät ftcra gånger a rad piska
de brottstiga, söndcrstä dem i knutgalgar eller
steka dem, utan at minsta beskyllning kunde
framtrugaS, som föll 80^.i2 4st last. Man
kan därutaf se huru angelägen Peter war at
finna stn Half-Syster brottslig.
Omsider bragtes nägre därhän afplägor
och löften, at de bekände, det deras upsat
warit at satta Peters Son Hlexey pä Thronen
och lämna styrelsen ätBoplu2 underPrintsens
minderårighet, samt at en Böneskrift warit
författad til 50p1,i2, det hon wille ätaga
sig Regerings-ärendcrna. Ingen kunde dock
tillägga bemalte Printsesta minsta medwetande
af denna tilställning. Peter anstälde äfwen et
pinligt förhör med en af hennes Kammarfruar,
men lika fruktlöst. Han bcgaf stg därföretit
Klostret, at i egen person förhörasin Syster.
Printsestan kunde ej wid detta möte undgå at
utbrista i grät, och det försäkras, at äfwen
Peter blifwit rörd til tärar, dock icke til medlidande.
Den enda otnständighet, hwilken kunde
framtrugas, war en berättelse frän en Gostesom
stod i tjenst hos en Officerare förStrelitzerne,

30pK12 Hlexiev?n3. 145
litzerna, af innehall, at Vref blifwit förde
emellan sopKi2 och hans Herre , instuckne i
en brödkaka. MeO Officeraren nekade til denna
beskyllning och blef in uti döden ständaktig
at förklara sidant för en updiktad bestyllning.
Emedlertid lät Peter uphänga 2ZO Strelitzare
si nära Klostret, där 80p1,i2 sitt inspärrad,
at de woro i stgte, samt sitta en
galge med tre uphängda Strelitzareinwid hennes
kammar-fönster, med en skrift ihanden,
lik den, som föregafs wara ämnad at inlämnas
til 80p1,i2, rörande Riks-styrelsen. Han
war warkeligen sinnad at straffa henne tillifwet,
men dömde henne blott at göra stg til
Nunna.
Bop!ii2 lefde sedan til 1704.
Peter sjelf nödgades tissta, at 8oz)li!2 war
et Fruntimmer af snille och stor skicklighet.
Man hörde honom ofta siga: Det ar bedröfligt,
at min Syster förföljde mig under min
minder-ärighct, och at jag icke kan fatta förtroende
til henne. Annars stulle jag lämna
styrelsen ät henne hemma i Riket, da jag är
sjelf syftosatt utomlands.
Tredje Capitlet.
(Z)m l^a^a^a den Första.
(.'oxe bemödar sig, at genomtränga
det mörker, som omgifwer denna Kejsa-
K rm

146
Otl,2sjN2 l.
rinnas börd och första öden. Huruwida sä,
dant lyckats, dristar ej Rcdacteuren afgöra.
Om en cnstildt Man, gelwm sin skicklighet
och ödets undranswarda hwälfningar stulle
upbringa sig pä en mägtig Thron, synes en
lag börd icke göra nägot förringande drag af
hans lcfnad. Ianseende til et Fruntimmer
borde sannolikt et lika stutnings-sttt gälla. Likwäl
bör man, kanske icke utan grund, förmoda,
det et stags laggrcmhct är nödwändig
wid denna undersökning, och at man ma tillåta
Historien, med etlöst täckclse, höljadenna
Kejsarinnas första och gansta stridiga upträde.
Men om man a andra sidan lville
drifwa denna läckerhet för wida, si stulle
man frändöma Otb2rin2 et och annat lysande
drag af hennes Character, dä hon sjelf,
äfwen under sin Höghet, med en f^., hända
ojämförlig nedlätenhct, sträckte sin ätcmka til
dem, af hwilkas wälgörande hon fordom warit
i behof. En Kejserlig Krona, päfatt af
den Store Peters egen hand, synes Redacteuren
wara en fullkomlig ersättning för en bristande
Ädel Börd, kanske ock mera smickrande,
mera förhöjande än all den glänts, som
lånasafFörfäders, i flera leder bestyrkta blod.
Man borgar siledes icke för riktigheten
af det utslag Herr Oxeß undersökningfrombragt.
Han tror stg funna upgifwa, det Otli2rin3
war en naturlig Dotter af en Bondflicka,
född i en Vy Ringen nära Dorpt.
Hon

Otl,2rin2 t. 147
Hon förmente sjelf sit födelse-är wara 1639.
Hennes Dop-namn war lVl2rtli2, dethon förwandlade
til Otl,2rin2, när hon antoh Grekiska
bekännelsen. En Öfwerste-Lieutcnant,
Gref Kolen, misttänktes at wara hennes Fader,
emedan han understödde Otli2rin3B Moder.
Pä tredje aret förlorade hon bäde Modren
och denne Wälgöraren, samt blef uptagen
af en Landt-Präst. En luthersk Pastor

148
Otli2rin2 k.
keligen, fast hemligt, förmälde stg med henne
iJaverou ipålen, uti General Lrucez
närwaro, hwarcfter Bilägret offenteligen och
mcd mycken pragt firades den 20 Fcbruarii
1712.
Otl,2rin2 hade den lyckan at med sin oafbrutna
upmärkftmhet pä Peterß behag, genom
sit goda hjerta samt en outsijlig listighet
och glättighet helt och hällit -intaga 02.
renz sinne. Det är bekant, at 02len hade
witza-ögnablick, dä hans själ öfwerwäldigades
af swärmodiga och misttank-fulla förestälningar,
och det til en höjd, at han knappast
kunde styra sig sjelf. Wi» desta förfärliga
tilfällen, för hwilka 03rsn8 närmaste Gunstlingar
bäfwade, dristade sig ingen, utom O»
tering, at nalkas hans person. Hennes blotta
äsyn hade en förborgad tjusnings-kraft,
och si snart hon öpnade sin mun, tycktes de
häftiga stormar, som satte 02ren8 själ i rörelse,
stillas och smäningom förwandlas til
lungn. Deste anfall bcbädadcs gemenligen
med convulsive ryckningar iOarenß anstgte,
och Otk2rin2hade, genom erfarenheten, funnit,
at paroxysmen altid förmildrades, dä hon
lät 02len luta sig emot hennes knä, hwarwid
hon, med lätt hand, frotterade hanshufwud
och bragte honom, (liksom mcd en Animalist
magnetisme) uti en ljuftig sömn. Hon
skyndade sig därföre at anwända dettamedel,
och höll sin Gemäl stundom ftera timmar i
denna

Otll2lin2 I. 149
denna ställning, til dest han sjelfmcmt upwaknade,
dä hans sinne altid fants muntert och
tilfredsstäldt.Idetta afseende war Otl,3ri.
n2en wärkeligen dyrbar person, si för Peter
sjelf, som för hela Nationen, och det länder
henne til odödclig ära, at hon ständigt utöfwade
detta oinskränkta inflytande pä stn Ge-
mäl, för at afböja de utbrott af
wrede, til
hwilka denne 02r war si hastigt upretad,
och hwilka icke sillan woro nära at urarta
til grymhet. Man kallade henne därföre en
Medlarinna emellan sx.a^en och Folket.
Hon frälste mängas lif, hwilka annars blifwit
et offer för Ol,renß öfwerilningar, och
o,2ren kände si wäl hennes goda hjerta samt
stn oförmögenhet at emotstä hennes förböner,
at han stundom lät pässynda executioner, för
at ej nödgas äterkalla stna Domar,
Otk3lin2 hade warit Peter följaktig i
hans fälttag, och hennes driftighet under den
bekanta wädcliga stälningen wid pruchstrommen,
anfördes af 02ren, sisom et af de
hufwudstäl, hwilka förmädt honom at stänka
henne Kronan. Emedlertid ma man icke tillägga
henne ensam äran af denna sä owäntadt
lyckliga utgäng. 03ren hade i förtwiflan
bestulit at följande natten med wäld öpna
sig wäg genom den Turkiska Hären, och
med denna föresats gatt i sit Tält, jämte antydan,
at ingen, wid lifsstraff, borde wäga
nalkas hans person. De förnämste Genera-
K 3 ler

Ot!i2lin2 l.
150
ler och Vice Canzleren Bli3ttirow höllodäref,
ter, uti Otk3rin3B närwaro, et Rad, och upsatte
frids-artiklar, dem de, OZren owctandc,
öfwersil^de til Stor-Viziren, och dä de
funno sig erlwlla widu förmänligare wilkor,
än man kunde hoppas, åtog sig Otli3lM3 der
wädeliga ärendet, at meddela Ögren denna
underhandling, hlvarigenom hon ock förwärfwade
sig allmän tilgifwenhet, samt Kronan
af OZlttn.'» hand.
Otktlsinl bibehöll sin Gcmäls oafbrutna
och oinstränkta kärlek, til dest, kort för 02>
renß död, en owäntad, och kanste äfwen
si oskyldig, händelse ästadkom en ojämnhet,
hwilkcn mcd tiden torde haft »vidsträcktare följder.
OZren misttänkte nägon förtrolighet emellan
Oili2sin2 och dest förstaKammarherre
Klonß. Under förcgifwande at tilbringa nägra
dagar pä Landet, begaf han stg utur Petersburg,
lnell ätcrkom hemligt samma afton
til sit Wiuter-Slott, hwarifrän han dagcligen
genom en pälitclig Page underrättade sig om
det, sim föregick wid Hofwet. Tredje aftotonen
infan han sig helt owäntadtutiSlotts-
Trägarden, där Otk3rin3 och den nämde Kam,
marherren träffades ien lofsil. Denna tilfällighet
kan wärfeligen mcdgifwa en uttydnmg,
som fredar OtN3rin2B heder, meno2.
ren berättas nafwa anscdt den si twätydig,
at h^n, enligt sit hastig tänkesätt, utdelat
nllgra MM med sit gansta rör;(förmodeligcn

Otb2rin2 I. 151
ligen den bekanta Oobdi^). En Page, som
jämteKammarherrens SysterFru KZllce, träffades
utanförc löfsilen, och troddes wara där
sitt til watthallning, undergick äfwen den
wanliga husagan, dä han sökte förmena03.
ren inträde i rummet. Men til och
dest Syster sades icke et ord. Efter fä dagar
sittes l^on« och FruIZMe iarrest ; den
förre si strängt inspärrad, at ingen kunde
träffa honom, utom 02rensjelf, som i egen
pelson bragte honom mat uti Winter-Palat-
set, där han satt sängen. Et ryckte kringftriddes,
at tagit mutor och mistbrukat
stt förtroende hos Otli3rin2, til at utföraeustilta
afsigter. I^lonß hotades med sträckbänken
och bekände et si beskaffat brott, dömdes
och afrättadcs. Hans Syster undergick knut
och förwistcs til Siberien. Twähennes Söner,
som woro Kammarherrar, sändes, sisom
gemene Soldater, mcd Krigshären til Persien.
Följande dagen promenerade Peter med
OtKZrin2i öppen Wagn, och dä hon mcd ftit
fördes til stället, där !vlonß hufwud war upspika.
. sade hon, utan at förändra sin hy:
Hwilken städa, at Hofmän kunna lata sa
besticka sig.
Kort därefter afted Peter, och Fru 62!-
Ke ätcrkalladcs, hwaraf man tagit sig anledning
til den ogrundade misttankan, at 0t1,2>
N2mcd förgift pässyndat sin Gemäls död.
Men både orsaken och omständighcterne af 02-
K 4
lens

152
Otk2rin2.l.
renB sjukdom äro mera bekante, än at en sidan
berättelse stulle finna minsta trowärdighet.
Det är bekant, at OZr Peter förbchäl-
lit sig rätt at utnämna sin Efterträdare, samt
ac han lätit Staterne med cd förbinda sig til
en noga efterlefnad af hans förordnande i
denna del. Nägre pastäock, det OZren wärkeligen
utnämt Otb2rin3, samt at hennesKrönings
warit et steg at bereda Kejsarinnan denna
Ära. Men de omständigheter, dem Historien
förwarat rörande Otli3rin2B uphöjelse,
motsäga detta föregifwande.
OZren afted af en tilfällighet, som genom
dest egen owarsimhct och för sent sökt
hjelp, förwandladcs til en odotelig strangurie
och bulnad. Under nägon lindring begärte
han papper, at striftcligcn förordna sin Efterträdare,
men war redan si swag, at han
ej förmädde tekna nägon redig bokstaf. Han
lät dä kalla sin Dotter, Prinsestan
men hade redan förlorat all sansning innan
hennes ankomst. Emedlertid,
-
sisom alt hopp
förswunnit om 03ren3 räddning, hade de förnämste
af Adelen hemliga rädplägningar rörande
Thronföljden, samt bestöto sitta Peter
11., OZrenß Sone Son pä sin Farfaders
Thron , och försäkra sig om OtKZrin^ per-
son. ZZssewil/., underrättadom denna anläggning,
skyndade sig, midt i natten, at gifwa
(^3tt,3linH wid- handen et si wigtigt steg. 0>

Otll3sin2 I. 153
ning är si stor, at jaa icke sjelf kan tdga nägra
kraftiga mätt. Ofwerlägg därföre med
lVlen/.icuf, och jag godkänner hwad-I,a mi-
na wägnar, företagen.
, sim fann
lvlen/.icok redan insomnad, upwäkte honom
och sörestälde den fara, uti hwilkcn OtbZrina
och hennes förtrogna swäfwade. Säsom intet
ögnablick war at försumma, försäkrade stg
IVlen-icol strart om Skattkammaren och Fästningen,
samt bragte genom stänker och löften,
Gardets Officerare, en dcl af Adelen och det
förnämsta Prästerskapet pä OtKZsinZg sida.
Deste samlades pä Slottet, hwarest OtKZri.
nZ, med tårar och pä det mast rörande sätt,
sörestälde dem sin rätt til Kronan, i stöd af
hennes Kröning, försäkrandes, det hon, längt
ifrän at wilja kränka Stor - Furstens, Peter
Hlexievvitc!^B arfSrätt, fast mera endast önstade
för hans räkning förwara Regeringen,
til dest hon en gäng efter tiden stulle förenas
med en kär och älskad Gemäl, den hon snart
fruktade förlora. Den öfriga delen af natten
tilbragtcs at widare stärka denna Plan,
och man sparade därwid inga medel, som troddes
wara kraftigt wärkande.
Följande morgon, den 23 Januari! G.
St. aftcd OZren och Staterne samlades skyndsamt
at utropa en ny Negent. Stor-Furstcns
medhällare woro försäkrade om en wckliq utgäng.
Wid detta tilfälle hwistade LZlleniti
en af Otli2lio»s motparts i örat, at Kejsa-
K 5 linnan

Otk2lin3 l.
154
rinnan' redan innehade Skattkammaren och
Fästningen; at Gardet, Prästerstapet och en
god del af -Adelen woro a hennes sida; at
hon hade större anhang, än man trodde, och
bad honom därföre rada sina wänner, som
woro angelägne at behälla sina hufwud, at
icke blottställa dem med motsägelse. Detta
kringlovp med hast hela Stats-Församlingen,
och LZllewitx g.^f i detsamma, efter öfwcrcnSkommelse,
en signal förtwäNegimcntcr, som
redan förklarat sig för Otl^rjn2 och omgifwit
Slottet, at röra Larm-Trumman. Hwem
understär stg, ropade da Fäl)marstalken Kep.
nin, at lata Troppar anrycka utom min kunfiap?
— Jag, swarade General Lutturlin,
och det pä min nädigaKejsarinnas befallning,
dock utan at kränka Eder magt — Därpä
blef en djup tystnad. Idetsamma inträdde
Otliarina, ätföljd af Hertigen af Holsten.
Hon bemödade stg at tala, men suckar och
tårar afbröto hennes ord. Jag kommer, sade
hon, oagtadt den sorg, som nu öfwerswämmar
min hela själ, at försäkra Eder, det jag,
til följe af min aftedne Ge.nälS wilja, hwilkens
minne för ewigt blifwer migdyrbart, är
bercdwillig at upoffra mina dagar ät den tunga
Regerings-bördan, til dest ödet kassar mig
at följa honom efter. — Sedan, efter et kort
uppehäll, tillade hon — om Stor-Fursten wil
draga fördel af min handledning, si hoppas
jag, under mittsorgeliga Äuke-Ständ, hafwa
den

Otl,2sjN2 I. 155
den hugnad at af honom bereda för Eder en
Kejsare, wärdig dcns namn och blod, hwilken
Iför cwiqt förlorat. — Dä inföll I^enxicok:
— Sösom detta ögnablick är af yttersta
wigt för Rikets wäl och fordrar den mognaste
öfwerläggning, si täcktes Eder Majestät
tilläta ost, utan twäng, samradas, pä det detta
ärende ma si afgöras, at det hwarken för
det närwarande eller för en framtid ma blifwa
et ämne för klander och förebråelse —
Dä I,swarade OtKZi-inZ, mera gören Fäderneslandels
wäl, än min enstildta fördel til
et mal för cdra öfwcrläggningar, drager jag
icke i betänkande at underkasta detta ärende
en sä uplyst Stats-Församlings beslut. Jag
tilstädjcr ej allenast at afgöra detta med fullkomlig
frihet, utan ock befaller Eder at med
mognastc öfwerläggning stadga Edra tänkesätt
i detta wigtiga ärende och lofwar godkänna
Edert beslut. — Stats-Församlingeninträdde
därföre i et särskilt Rum och dörrarne tilstangdcs.
l^len/.icok och hans parti hade redan afgjordt,
at Otb2ljn3 borde sittas pä Thronen,
men det war nödwändigt, at gifwa detta steg
et anseende af rättwisi och öfwcrtyga Stats-
Församlmgen, det OZren sjelf ämnat henne
denna uphöjelse. Han frågade därföre Stats-
Secrcteraren om OZren lämnat nägon striftelig
författning rörande Thron-följden. Se-
(relersren swarade, drt o»rsn, kort för dch
sista

156
Otll2liN2 I.
sista resa til Moscau, sjelf förstört en dylik
upsitt Författning, samt ofta förklarat sig
sinnad at författa en ny, men altid blifwit
darifrän hindrad genom den tanka, at, i fall
hans folk, det han uprest frän et ohöfsittilständ,
til et högt matt af magl och ära, stulle
en gäng finnas nog otacksamt, at icke efterlefwa
hans förordnande, si willehan icke hafwa
blottstäldt stn yttersta wilja för el dylikt
inbrott; samt at hans Undersitare, si framt
de päminte sig hwad d5woro skyldige hans
oräkneliga möda, nog stulle sjelfmant inrätta
sit beslut, enligt den böjelse han pä et mycket
högtideligare sitt ädagalagt, än det nägonsin
kunnat ste med striftelig författning. Däröfwcr
föreföll nu en ordwäxling, och nägre af
Adelen hade dristighet nog at göra inkast emot
Ot^2sjnZß uphöjelse. Men"I"beop^2neß,
Ärke-Bistopen af plescof, erindrade dem den
ed de aftagt, at erkänna den för Thronsöljare,
som af Peter utnämdes, och tillade, at
Secretcrarens berättelse lydeligt innefattade et
utnämnande af OtKZlinZ. Motpartiet fann
dock icke denna Författning si klar, och yrkade,
at sisom OZren icke sjelf utmärkt Arftagaren
til Rysta Spiran, si tilföll Staten
rättighet at genom wal afgöra denna Högmäls-fräga.
Därpä betygade Ärke-Vistopen,
at Peter, aftonen före Otk3rinZß Kröning,
i en Gngelst Köpmans Hus förklarat, det
han endast iden afsigt sitte Kronan pä hennes

0t1,31in2 I. 157
nes hufwud, at lämna Riket ihennes hand
efter sina dagar. Detta bestyrktes af ftera.
Hwad behöfwe wi dä Testamente? rspapade
Klenöicot. At wägra lyda wär Store
Kejsares tänkesätt, hwilket äosi bestyrkt, wore
bäde orättmätigt och brottsligt. 2_.efwe

158
Otl,2rin2 I.
Hennes anstgts-drag woro bchagelige, hennes
ögon swarta, men häret ljust, hwarföre hon
med konst underhöll dcst mörka färg. Hon
kunde hwarken läsa eller ssrifwa, hwarföre
hennes Dotter KlilZbetli wanligen teknade hennes
Namn, och i synnerhet understref hennes
Testamente. Gref Otterw2n tcknade äfwen
dc utgäendc Förordningar. Nägre synashafwa
öfwcrdrifwit hennes Character och utmärkta
skicklighet. Orcwn lämnar en, kan hända,
mast pälitclig tckning silunda: c2tk3rin3
war et gansta beyageligt Fruntimmer, af godt
wctt, men ej af det djupa förstand eller listiga
snille nägra stg förestält. Hufwudftkeligen
tilwann hon sig 02ren8 kärlek genom
sit öfwermätton goda hjertelag. Man säg
henne aldrig mistnöjd eller jämkig, utan höflig
och wänlig emot hwar man. Hon förgät
icke sin fordna belägenhet och war i högsta
mätt erkäusim. Hon wiste bibehälla sit Majestäts
höghed otwungit och med wärdighet.
OZren sjelf betygade ofta sin förundran, at
hon kunde i sit upförande si iakttaga sit höga
Ständ och därjämte aldrig förgätadet hon
icke blifwit född til en sidan wärdighet.
Sedan Otll2rjn3 war krönt, hände sig at
en Wurmd,som war Informator förPastor

Otk2liy2 I. 159
beskedlig Man. Jag wil draga försorg för
Eder. Hwarpä honom tillades en Pension.
Hennes »välgörare

160 Hlexe^ petlowitscl,.
följden förlustig genom det obctänkftmmaste
upförande och ädrog stg en obewckelig Faders,
til en del, nog rättmätiga wrede. Herr^oxe
bemödar sig at utreda denne olycklige Printsens
öden, af hwilka lyckligt wis Christna
Historien icke har mänga exempel at
framställa.
Hlexe^B upfostran blefoförswarligtwardslösad,
och hans oordcntcligheter hade redan
slagit djupa rötter, innan man underrättat
honom om sina pligter athedra sin börd. Han
anförtroddes ät swaga Fruntimmer och okunniga
Präster, som hos honom inpräglade fördomar
och afsty för de förändringar, dem
hans Fader dageligen och ofta nog wäldftmt
widtog, at höfsa sit folk. Han war redan
iiär dä en Baron ttu^len, en man af stor
förtjenst och skicklighet, sattes til hans Gouvcrneur.
Under en si uplyst handledning
hade Hlexe^/ sannolikt ännu städt at rätta,
si framt icke lVlenxicok stildt honom ifrän bemältc
Baron, och sjelf åtagit sig Printscns
upfostran. Ktenöicof sig högst tre
til fyra gänger om aret, och lämnade honom
för öfrigt ät de oordenteligaste sillssaper. Likwäl
fann han, under Printsens sedermera iräkade
olycka, utwäg at aftwinga honom et
berömligt betyg öfwer den sorgfällighet, hwarmed
han wärdat Printsens handledning.
Sä stor owilja Peter fattat för stn Son,
sä stor förskräckelse hade ock Hlexe^ för stn
Fa-

Hlexs^. 161
Fader. Han lostade en gäng en Pistol pä
stg sjelf, pä det han stulle undgä at föras
til 02ren. Det är äfwen sannolikt, at Hle«
xe^ wärkeligen förfallit til en art ursinnighet,
och hans upförande kan ej utur nägot annat
stal hwarken förklaras eller ursäktas.
Hlexey war en reslig och wäl wäxt Herre,
med mörk hy samt smarta ögon och här,
men hade nägot omildt i sin upsyn. Hans
uttal war hardt och han uttryckte sig medfärdighet
i Tysta Spräket. Ianseende til sin
klädnad war han wärdslös och utan omsorg,
samt började tidigt yttra en och annan oor-
dentlighet i sina seder.
När han är 1714
ankom tilPetersburg fränMoscau, höllhan,
ehuru förmäld, en Finsk Flicka wid namn
Lupbrohne, til sin Maitreste. Emedlertib
war han det sämreFolkets Afgud. Han föraktade
Rysta Adelen, som äfwen a sin sida
föraktade honom. Hans sällskap bestod afokunnige
Präster och lägre Personer utan seder,
för hwilka han ständigt betygade sig en
gäng skola äterbringa Riket idest gamla stick
och utrota sin Faders Gunstlingar. Detta
alt skedde med si liten warsamhet, at rycktet
ej kunde undgä at komma til 02ren8 öron.
Wid högtidliga tilfällen infann sig Printsen
aldrig wid Hofwet, ehuru han altid blef ordenteligen
kallad. Han ursigtade sig dä manligt
med sin ohälsa, och tog antingen Medicin
eller ädersitning pä sidane dagar, ehuru
L det

162 Hlexe^'.
wer allmänt bekant, at han tilbragte dem
med drickande och andre utswäfningar, pä et
hans höga Ständ owärdigt sitt.
Hr 17^6, bragt til et stags förtwiftan,
och förföljd af det hat hans oseder honom ädragit,
afsade han sig sin arssrätt tilRiket, öfwerdrog
den pä PeterB Son af Otk2rin3,
och begärte tilstälid at gä i Kloster. Detta
bifölls ;men pä sina tilhängares tilstyrkan,rymde
han utur Klostret til Wien och underkastade
sig Kejser Orl den Sjettcs beskydd,
hwilken, för at sitta Printsen i säkerhet, stickade
honom först til Hnspruck och därefter
til tTleapel. Genom den Finska Maitressens
list och OZren« högtideliga löften om
fullkomlig tilgift, öfwertalade PeterB Sände,
bud^lexe>/atäterresi tilMoscau. Där nödgadeshanoffcn
teligen afsiga sig sin rätttilSpiran,
och fördes därpä tilPetersburg, hwarest han
af en Commistion dömdes til döden. Wid
denna Rättegäng stola Inquisitionens reglor
blifwit noga följde. Printsen twingades at
anklaga sig sjelf, samt erinra sig och upgifwa
alt det, som kunde fälla honom. Äfwen hans
tysthet förklarades för.Statsbrott. Man försäkrar
därjämte, at wäldsamhet och histelig
medfart icke underläts wid denna ransakning; at
bekännelser utpinadesmed twäng och list, samt
at OZren sjelf war närwarande wid desta undersökningar.
Men pä menstlighetens wägnar
är det et stags tilfredsställelse, at hoppas sidan

älexey. 163
dane ryckten wara ogrundade. Printsens egen
Maitreste upgaf alla de otidiga utlätelser, dem
han under sina utswäfningar lätit undfalla
sig, och fick til belöning et ärligt underhäll.
Man aftwingade honom äfwen en bekännelse
om sina upstt;likwäl kunde icke nägon päsyftad
tilställning af upror bewifts med andra
stal, än hans egen med wäld utprästade upgift.
En märkelig stilnad finnes ock emellan
den bekännelse han afgaf i Moscau, därhän
stod för en offcntelig Domstol, och den han
aftämnade i pettersburg inför Peter sjclf och
nägra fä dest förtrogna, omgifwen af hot och
plägo-redstap.
Man har äfwen welat tillägga Otl^rina
nägon del uti olyckliga ändalyckt, emedan
hennes Son därigenom försäkradesom
Thron-följden; men sidant strider aldeles mot
denna Kejsarinnas goda hjcrta, som altid war
färdigt at ömma för olyckliga. Peter sjelf
frikallade henne, och betygade offenteligen at
hon fält förböner för 02ren war
destutom si upretad emot stn Son, at hans
stnne icke behöfde ledas til et hart bestut. Sädant
kan bäst inhämtas af det Handbref ps»
ter stref til Gref Kom2Nson, sim med bi-
träde af Gref
, bragte den olycklige
Printsen frän tTleapel.
Jag tillägger strifwer han,
General-Majors och General-2_.ieutenant3
wärdighet samt i

Hlexs^. 165
Af detta olyckliga Par föddesPrintscssin
!^2t2li2 1714, och följande aret cnSon,
som sedan blef Kejsare, under namn af pe.
ter 11. Under Printscstans sista sjukdom, som
war en följd af dennabarnsäng, besöktes hon
af OZren, ehuruhan war si opastlig, at han
nödgades lata draga sig pä en därtil med hjul
inrättad Stol. Hon fortfor beständigt ilutherska
bekännelsen; och det rycktet, at hennes
fränfälle warit dicktadt, at hon rymt öfwer
til Ämerica, samt därstädes warit gift
med en Fransk Sergeant, äterkommit til
paris och blifwit igenkänd af Marstalken
af Saxen m. m. är til alla delar ogrundat.
Femte Capitlet.
Om af Holsten, samt Rejsarinnorna
>^n«tl och A/Z/äbelb.
/^ NN2 af Holsten, allmännast känd under
detta namn, war 02r Peters första
Dotter af Otl,2rin3, och bestrifwes af^ttewitx
pä följande sitt: " Hnn2 Petrown2 liknade
sin Fader til ansigte och sinnelag. Hon
war öfwer fem fot hög, men af en gansta
smärt och fin krops-ställning. Jämte alla de
krops-förmäner, hwilka en gifmild Natur meddelar,
war hon begäfwad mcd et förträffeligt
förstand och det dygdigaste hjerta. Redan i
Printsestans unga är hade en Grefwe
L Z
xi»

166 af
Holsten.
xin förklarat henne stn öma böjelse, men sätt
afstag. Han lät sig dock ej afsträcka; dä
han en dag träffade Printsestan allena, nedkastade
han sig för hennes fötter, erböd henne
sin wärja med bön, at hon wille göra stut
pä hans lif och plägor. Gifwen mig wärjan,
swarade /^nn2, utsträckande stn band, si stolenIstraxt
fä erfara, det Eder Kejsares
Dotter har nog styrka och mod at befria sig
frän en usling, som ofredar henne. Grefwen,
som fruktade warkställigheten af denna se,hotel- kastade wärjan och bönföll om tillgift.
HnnZ skämtade sedan med denna händelse och
hela Hofwet roade sig därät.
Hnn2 förmäldes är 172? med Or! ?re.
ckic, Hertig af Holsten, ät hwilken hon warit
länge trolofwad. Hon ägde siledes hopp
om twänne Kronor, men bägge undgingo henne.
Hennes Gemäl war närstägtad til den
Swensta, och man tror, det hennes Fader
ämnat henne den Rysta. OtliZrm2, som
icke tiltrodde sig förbigä sin GemälS Sone-
Son Peter Hlexievvitlcli,Utnämde dock 6nn3
at deltaga i Regeringen under dennes minderärighet;
men hon wisade sig blott en enda
gäng i Rädet. hwilken .4nn3 sjelf
understödt med all sin maqt, war den, som
genom en desiotist befallning, skilde henne
frän Riks-styrelsen och dref henne utur sit e-
Zit Fädernesland til Riel, där hon afted är
1728,
«>

af Holsten. 167
1728, lämnandes en enda Son, som sedan
blef Kejsare, under namn af Peter den z-.djc.
Hennes Coustne, Kejsarinnan /^nn2, andra
Domen af OZI peterz Broder, IwZn
war et behageligt Fruntimmer
af en nägot fyllig krops-ställning, mörklagd,
mcd smarta har och mörkblå ögon. Hennes
upsyn medförde nägot, som injagade en fruktan,
hwilken dock förswann, si snart hon talade.
Hon war intagande och nedlätandc,
utan at uraktläta stn höghet. Säsom Änka
efter Hertigen af Curland resideraoe hon i
Mitau, dä hon ganska oförmodatkallades at
emottaga Regeringen efter Peter den Andres
död. Enligt Otl,2linZß förordnande,hade wäl
Thron-följden bordt tilfalla Peter den Tredje,
Son af 02r Peterß äldsta Dotter /^nn3; men
sisom genom ststnämde Kejsares egen Författning,all
Arfsratt til Riketuphört, och den nyst
aftedne Peter clen Andra icke nämt nägon Efterträdare,
si tillät stg Stats-Församlingen
anlägga en Plan, genom hwilken Majestätets
höghet och glänts lämnades ät den Regerande,
men sjelfwa Styrelsen hwilade i Rädets
händer. Man upfttte Artiklarna, som borde
godkännas af den tilkommandc Kejsarinnan,
och gick, wid Hnn2B utwäljande, ej allenast
förbi Peter den Stores HuS, utan ock Hn»
N2B äldre Syster, OtliZrinZ ifrän Meklenburg
Schwerin. understref utan betänkande
de förelagde punkter, hwilka hon
L 4 dock

168
IvV2Nc)WN3.
dock icke ämnade hälla. Ty si snart hon kommit
til Moscau, fann hon straxt lägenhet
at, med Lif-Gardcts understöd, görahela denna
dagtingan til intet, och antog en si oinskränkt
Regering, fom nägon af hennes Företrädare.
Hon lämnade därefter hela stt förtroende
ät Liron, Hertig af Curland, som,
under Hnr>2B tid, styrde Ryhland efter sit
egit oinskränkta godtfinnande.
Man afmälar gemenligen HnnZ sisom en
härd Kejsarinna, och tillägger henne at hafwa
regerat sit Land och Folk med knut-remmen.
Men de härdheter, som göra hennes
minne ftäckadt, böra egenteligen tilstrifwas en
tyrannist Gunstlings grymma tänkesätt. Kejsarinnan
war af naturen ömsint. Hon siridde
altjämt emotMronß blodtörstighet och wäldsamme
böjelser. Klunnicl, och nägra andra intyga,
det de sedt henne fruktlöst anwända böner
och tärar, at blidka Sironz hjcrta emot
dem han beslutat upoffra.
Detta länder henne dock icke til fullkomlig
ursäkt. En Regent, som tissäter grymheter,
underkastar sig samma omdöme, som den,
hwilken befaller dem; och csterwerldcn tillägger
därföre Hnn2, med en stags rättwift , de
wäldsimheter, som blifwit föröfwade af en
owärdig Gunstling, uti hwilkenö händer, hon
of swaghet lämnat en laglös magt at görastna
undersätare olyckliga. HnnZ lefde til174^,
sch uwämde dä til Efterträdare den späde
Prins

IW6NOWN2. 169
Prins Iw2n, iafsigt at äfwen under hans
minder-ärighct bibehälla Liron wid Riks-styrelsen.
Men denna Författningkastades snart
öfwer ända genom den hwälfning, som är
1741 uphöjde Kliladetl, och störtadeIw3n med
dest Slägt i det ömkanswärdastc tilständ.
KlilZbetK, Peter den Förstes Dotter,
war född är 1709, och bestrifwes sisom et
Fruntimmer af utmärkt skönhet och behaglighet.
Hon war i sin ungdom ganska listig och
munter; dantftde förträffligt, talade färdigt
Fransyska, Tysta och Italienska Spräken,
och umgicks med alla utan det förbehällftmma
twäng, som dä ätföljdeHofwets antagna
bruk. KlilZt)etkB höga Börd, skönhet och rikedom
förwärswade henne ftera anbud, hwilka
dock icke blefwo emottagne. Redan i021
PeterB lifstid war en underhandling a färde,
at förmäla KlilZbetl, med Konung I.uclvil_:
den Femtonde; men den afstadnade, sedan
dennes förbindelse mcd Stanislai Hus kungjordes.
Med sin Moders, Otk2rinZB, bifall
war elikbetl, nägon tid trolofwad ät Orl
Biskop af 2.ubeck och Broder til
Högst-saligKonung H^olpK l^re^ricl,-men denne
Prins hänt ej uplefwa Förmätningen. Under
Peter den Andras Regering begärdes Klit2betK
af Mark-Grefwen Orl af Brandenburg
Anspach, samt är 1741 af den persiste
Tyrannen Kullan. bemödade stg
ock fruktlöst at förmä Klilabetli til Förmäl-
L 5
ning

170
KlisZdetK.
ning med Prins I^vic Krnl! afBrunswik,
en Herre, för hwilkcn Kli^betK hade en oöfwerwinnerlig
afssy. Sedan hon upstigitpä
Rysta Thronen, fattade hon det bcstut at lefwa
oförmäld, och förklarade stn Systers
Son Peter för Arfwinge och Thronföljare.
Man berättar likwäl, det hennes sinne icke
warit si aldeles intagit af köld för det andra
Könet, at hon ju icke esomoftast, enligt
sit glättiga och öpenhjertiga umgänges-sitt,
för stna förtrognaste yttrat, det hon aldrig
kände sig lyckligare, än dä hon war kär.
Men denna böjelse war si ftygtig, at den ständigt
ömsade föremal. En följd af denna
Prinsestas eldiga temperament, som äfwen under
wista ögnablick, stiftewis förde henne frän
sina nöjen til de strängaste andakts-öfningar,
war, at hon ärligen biktade stg utan nägon förbehällsamhet,
yttrade utmärkt anger öfwer sina
förseelser och pä det nogastc, si enstildt,
som offenteligcn iakttog Grekiska Kyrkans
Ceremonier.
Man kallar gemenligen denna Kejsarinna
de^ milda 6/,/abelb, emedan hon wid sin
uphöjelse pä Thronen giorde det löfte ,at under
hela sin Regering icke lata straffa nägon
Mennista til lifwet. Hon emottog med tärar
sina Generalers berättelser om hwarje munnen
Seger, i det hon erinrade sig at en sidan
framgång kostat Mennistors blod. Likwäl,
ehuru ingen dödsdom offenteligen wärkstäl-

Llil2l)0tl,. 171
stäldes, si woro dock,iLljs2betliß tid, fängelscrne
upfylde mcd Stasfängar, af hwilka
mänga omkommo genom st^nk och elände, utan
at dlifwa hörde, mindre dömde. Hennes
Stats - Inquisttion war ständigt systositt at
ransaka öfwer förmente förräderier, och mängc
misttänkte Personer blefwo pä minsta an-
ledning lagde pä sträckbänken at förmas til bekännelse.
Andre straffades med knut, si at
de omkommo pä stället, 0. s. w. Men ingen
händelse kastar större skugga pä Klil2l)etl,B
Character, än den härdhet, hwarmed hon lät
afstraffa twänne förnämaFruntimmer, Greft
winnorna LellucKet och l^Zpullin. Deste undergingo
pä Petersburgs Torg, knut af femtio
slag hwardera, deras tungor utssuros och de
förwistes til Siberien. Grefwinnan l.2pul

172
Sjette Capitlet.
Revolutionen är 1762. (^)
Hsret efter sin uphöjelse pä Rysta Thro-
-^H nen, hade til sin Efterträdare
utnämndt sin Systers Son, Or! Peter
rio, Son af Holsten Hertigen (^2ll rreckio
och dest Gemäl /^nn2 petrownZ. Printsen,
som dä sylt 14 är, antog Grekiskabekännelsen
och utropades til Stor- Förste af
Rytzland med manliga högtidligheter. Är
1745 förmälde han sig medPrinsestan af Anhalt
3erl?st, 80p1,i3 hwilken äfwen
öfwergick til Grekista Kyrkan, samt, efter
dest
(*) Redactenren meddelar denna berättelse sädan, som
Han den funnit hos Herr coxe, utan at widareborga
for dest trowärdighet. Denna Stats-hwälfning
är mera ny, än at den stulle tala alt det Historista
ljus, en owäldig framtid torde utsprida, men därjämte
mera roigtig, än at den synts böra aldeles utelämnas.
Herr coxe följer de underrättelser han
erhällitiPetersburg, och Läsaren behagar pämin-
M sig, at det, som kunde sägas a den olycklige
Kejsarens sida, icke här finnes anfördt. Sjelfwa
händelsen är redan lagd för hela iLuropas ögon.
Historien kan icke förtiga densamma, har dock förmodligenisinom
tid ännu nägot at tillägga. E-
»edlertid torde det wara Läsaren angenämt at se,
hwad man lagt Kejsaren til last, och den nödwändighet
hwarmed man sökt rättfärdiga tt steg, hwilket
man önstar ma blifwa utan tikei alla tiders
häsder.

Revolutionen 1762. 173
dest plägsed, wid det förnyade Dopet, ändrade
namn och kallade sig Otli2rir,2
xievvn3. Denna Prinsesta föddes är 1729,
blef är 1754 Moder til nu warande Stor-
Fursten, och är 1757 til en Printsesta, Hnn2,
som dödde är 1761. Men deu warma kärlek,
som gjorde detta höga Parets Ägtenstap
lyckligt, förwandladcssmäningom tilkallsinnig-
het och mistförständ.
Man berättar, at Prinsens hjerta icke
blifwit tilbörligen förädlat genomen nog sorg,
fällig upfostran, ej heller hans själ nog fullkomligt
danad til den höga wärdighet honom
förestod. Han omgafs af spejare, som ti!L«
lilzbetk aftämnade mindre förmänliga berättelser
om Prinsens upförande, hwarigenomet
ständigt misttroende underhölls a Kejsarinnans
sida. Mitztänkt at hafwa nägon plan a bane,
som kunnat blifwa wädelig för Llil2t)et^B
Person och Magt, hölls därföre Peter snarare
sisom en Stats-fänge än en Thronföljare, och
bodde iPetersburg pä sjelfwa Slottet. När
Hofwet tvistades pä peterhof, tilläts dock
?eter tilbringa tiden pä Granienbaum, hwarest
hem öfwadestg i Krigswäsendet, som tycktes
utgöra hans gladaste tidsfördrif. Där
uprättade han en liten Corps, som til enbörjan
endast bestod af hans Betjäning, men
blef sedan tilökt af en Tropp Soldater, dem
Kejsarinnan lät utgallra frän flera Regimenter
och förläggatilststnämde Lust-Slott. Den
unge

Revolutionen 1762.
174
unge Prinsen fann mycket nöje at efter Krigskonstens
reglor indela ochlilöfwadenna Corps,
samt anlade tillika en liten Skants i Trägärden,
hwarigcnom han inhämtade grunderna af nya
FortificationS-sättct. Därefter lät han jämte
Slottet bygga en störreFästning, utihwilken en
Tegelbyggnad upsattes sör hans egen Person
samt Baraqucr för i^oo Man. Där iakttogos
alla Krigs-författningar, pä samma sätt
som i en ordentelig med Garnison försedd
Fästning. Tropparne buro Tyst Uniforme och
öfwades uti preusista Tactikcn. Där tilbragte
ock Prinsen sina gladaste stunder, med Orders
utfärdande, samt drickande och rökande
i sina Officerares sällskap, och man wil försäkra,
det nägon gäng mättlighetens reglor
blifwit mindre jaktagne. Wid sidane tilfällen
undsöllo honom ftere oförsigtige utlätelser.
Han beklagade sig, det han blifwit kallad til
Rytzland, at där hällas sisom en Statsfängc.
Han yttrade sig ofta hugad at ätergä
til Holsten, och lät oförmärkt första, det hela
hans förhoppning war grundad pä Klissbetkß
död. Sädant alt berättades för Kejsarinnan,
som med aren blef alt mera misttänksam.
Man misttydde och tilökade Peterß
ord pä et si obehagligt sitt, at Kejsarinnan
wärkeligcn stall ärnat afhända honom Thronföljden,
förklara hans Son p^l tilEfterträdare
och Peteiß Gemäl (^2tli2lin2 til Regcntinna
under p2ulz minder-ärighet. Cantzleren
Le-

Revolutionen 1762. 175
Lellucbel misttänktcs at haswa tilstyrkt detta
steg, samt förcstäldt I^lilczdetb, det Peter genom
stt upförande, gjordt sig owärdig til
Kronan, emedan han wisade et ständigt för-
akt för Rysta Adelen, lämnade sit hela förtroende
ät främlingar och ofta ädagalade otacksamhet
emot Kejsarinnans egen Person.
Emcdlertid widtog icke Klilabetli denna Författning,
och LeNucKef föll i onäd. Sädan
war ställningen när KlilaKetl, afted den 25
December 1761. Peter upsteg pä Thronen.
Han sitte straxt de förnämste Statsfängar i
frihet, hwilke, under K!il

176 Revolutionen 1762.
kött förut därstädes inbrutit genom Rysta
Troppars understöd, petei-8 ögnamärke war
anspräk pä
at si mycket kraftigare yrka sit
Slesvig och inleda sit Rike i et nytt Krig
mcd Dannemark. Han beordrade därföre
en Armee til Holsten, som under dest egit
anförande stulle därstädes öpna Krigs-
Thcatrcn.
Innom Riket företogoS ätstillige förändringar,i
sjelfwa wärket nyttige, fast de icke
mcd tildörlig warsamhet wärkstäldes. Kejsaren
afstaffade den hemliga Stats-Inquisitionen,
som, iftän
haft myndighet at pä den ringaste anledning
häckta misttänkta personer, och med de histeligaste
plägo-redstap utprästa bekännelser af
dem, som förmentes förehafwanägotemot Staten.
För denna histeliga Domstol släpades
den anklagade, endast angifwaren sagt: BlOvo
Iclelo. (Jag försäkrar, at sa är). Widare
stal äskades icke. Peter inskränkte flera
förtryckande och tyranniska rättigheter, dem
enssildte personer stg tilwällat; lät författa et
utkast til mistdruks afböjande wid Rättegängarnc;
frikalladc Adelen frän den owilkorliga
plikten at tjäna i fält, och tilstadde Rysta
Adelsmän, at, utan särstildt tilständ, besöka
främmande Länder. Man började redan fatta
et stort begrep om den unge Kejsarens skicklighet.
Men nägra päföljande författningar,
som dels pröfwades wara af föga wigt, dels,
ehuru
5

Revolutionen 1762. 177
ehuru pä sit sitt gagnelige, dock woro mindre
försigtigt anlagde och wärfstälde, swarade
icke til fullo emot det förmänliga hopp man
sig gjordt om denna nya Regeringen.
Prästerskapets mitznöje upwäcktes däraf,
at Peter indrog Kloster-Godsen och tillade deras
Innehafware aldeles otilräckliga inkomster.
En författning, som ogillade alla Kloster-löften
af Personer, hwilka icke sylt 30
ör, war äfwen misthagelig för Ständet. Ännu
större owilja uptändes, dä et stort antal
Helgone-malningar, pä Kejsarens befallning,
borttogos utur Rysta Kyrkorne. Ärke-Bistopen
i tTlovogrod, fom wägrade bifalla desta
nyheter, blef afsatt och förwiftd. Detta
sieg nödgades dock Kejsaren ätcrkalla. Kejsaren,
som war upfödd uti 2_.uthersta Läran,
och blott af Politiska grunder antagit den
Grekiska, fann stg nu mera icke i bchof at
ssrymta, utan yttrade sig ofta nog sörakteligt
om wista Kyrko-bruk, dem likwäl fördom och
upfostran helgat bland hans Undersitare. Han
lät bygga et lutherskt Capell iOranienbaum,
war närwarande wid dest inwigmng
och utdelade mcd egen handPsilmböckerne ät
sina Soldater. Man hade icke illa uttydt denna
lilla omständighet, därest icke Kejsaren warit
fränwarande, dä den Rysta Kyrkan där-
städes kort därpä inwigdes.
Han ädrog sig Armeens mistnöje genom
det företräde han tillade sit Holstensta Gar-
M
de,

Revolutionen 1762.
178
de, genom införandet af
preusista Tactiken
och de nya Uniformer, som förestrefwos tvista
Regementer. Isynnerhet mitzhagade det Rysta
Gardet, som ständigt legatiPetersburg,
at twänne Regementer däraf försändeStilHolsten
emot Dannemark.
Adelen sann sig förolämpad af det förtroende
Kejsaren tycktes hysa för Utlänningar
framför de infödde , och man trodde sig finna
et kraftigt bewis därpä, när han uphöjde sin
Fars Cousin, Prins (3eorZ k_.u^vic af Holsten,
til Gcneralistimus för Rysta Armeen.
Hela Rikets owilja upwäcktes genom den oförsigtighet,
hwarmed han yttrade sit förakt
för dest Religion och plägscoer. Kejsarens
nya Krig och nästan afgudista tilgifwenhet för
Konungen af preutzen, ökade äfwen det allmänna
mistnöjet. Redan iKlil2betkB lifstid,
stall Peter, för en wist främmaiide Minister,
yttrat, det han, si framt han icke blifwit kallad
frän Holsten , stulle iKriget anfört et
preutzistt Regemente, samt at han räknat
detta för wida större äro, än at wara Stor-
Förste i Rystland. Sedan han tilträdt Regeringen,
stall hon ofta och offenteligen kallat
Konungen af preutzen stn Herre (lon
k^2itre). För en af stna Gunstlingar siges
han en gäng haft den utlätelsen:I weten,
at jag warit min Herre en trogen tjänare,
samt at jaggifwit honom del af alla
Cabinets-hemligheterna;ochdä denne studsade
wi>

Revolutionen 1762. 179
wid Kejsarens öpenhjertighet, fortfor Kejsaren:
Hwad? aren rädd? Gumman är
ej mera til. Hon tan nu icke sticka iöder
til Siberien. Peter bar ständigt preutzist
Uniform, och ädaga lade en särdeles förnöjelse
af den ihans tanka smickrande hedren ,
at sisom Officerare sta irreclrick» tjänst. Dä
han sände stn Minister til Berlin, atafsluta
förbundet med sistnämde Konung, gas han
Ministren en hemlig föreskrift at utwerka, det
ingen stulle blifwa inom preusista Armeen
befordrad framför honom. När han frän
rreclricl, undfick sin General-Lieutenants Fullmagt,
iklädde han straxt sin nya Uniform,
lät CanonerneiOranienbaum gifwaenGeneral-silva
och gaf en högtideligMaltid. Under
sin korta Regering förde Peter en oafbruten
striftwärling med Konungen afpreutzen,
och erhöll af honom de hälsosammaste rad.
Denna uplyste Rcgent afstyrkte Kriget med
Dannemark, och dä Peter fants obeweklig i
denna föresats, rädde Konungen honom at lata
kröna sig med manliga Ceremonier, innan
Krigsläget företogs, samt at i sit sällskap taga
de främmande Magters Ministrar och de
misttänktare Rysta Adelsmän. Konungen
afstyrkte äfwen Klostergodsens indragande och
de förestagne ändringariPrästerskapets Drägt,
samt erindrade därjämte Kejsaren om den aktning
han war skyldig sin Gemäl. Han besatte
äfwen sin Minister iPetersburg, at
M 2up-

180
Revolutionen 1762.
upmärkftmt wisi Kejsarinnan all wördnad.
Deste wälgrundade rad stola dock icke blifwit
til fullo i akttagne. Twärtom fullföljde den
unge Kejsaren sina planer med en styndsamhet
och owarsimhet, som gaf anledning til et
motparti, hwilket med dubbel lätthet beredde
hans fall. Isynnerhet päbördar man Kejsaren
den oförsigtighetcn, at icke med tilbörlig
jämnhet hafwa bemött sin Gemäl. Under
Tljl3l)etl,B tid hade Kejsarinnan anwändt sina
lediga stunder til läsning af de Skrifter, som
föreställa Regerande Personers pligter, och
redan sisom Stor-Förstinna, pä et ädelt sitt,
upodlat sina naturs-gäfwor. Mcd sit intagande
upförande hade hon förwärfwatsigden
annars mitztänksamme Klil2detl,B förtroende
och agtning. Kejsaren sjelf underlät icke at
wid flera tilfällen erkänna sin Gemåls snille
och egenskaper, utan rädfrägade henne esomoftast
wid förefallande händelser. Kejsarin-
nan war därjämte en ädelstnnad Medlarinna
wid den ojämnhet, som icke sällan yppades
emellan hennes Gemäl och Llilsbetli. Äfwen
efter anträdet ti! Regeringen betygade Kejsaren
flera prof af den agtning han bar för0-
,1,21in28 snille och hjerta, ehuru man föregifwcr,
det han för hennes Person syntes hysa
en kallsinnighet, som slagit djupa rötter. Men
man trodde stg finna äfwen i den delen et
stags oförstgtighet uti Kejsarens upförande.
Wid öpM Cour lät han stn Gemäl ikläda
den

Revolutionen 1762. 181
den Kejsrliga Värdighetens prydnader, och
sörestälde henne, i egenskap af öfwerste, stt
Regementes Officerare. Wid den högtidlighet,
hwarmed Wattnet ärligen »välsignas, plägade
Rysta Monarcherne wisa sig uti allMajestätisk
pragt. Peter däremot lämnade dennalysande
Ära ät sin Gemäl, stod sjelf pä wakt
sisom Ofwerste och hälsade med Handpiken.
Äfwen deste smä omständigheter läggas Kejsaren
til last, och man föregifwer det Kejsarinnan,
wid desta tilfälligheter, gas stna Undersitare
anledning at uptäcka dest öfwerlägse
skicklighet at bekläda Thronen. Man berättar,
at Kejsaren för öfrigt icke bewiside stn
Gemäl all tilbörlig aktning,i synnerhet Fall
wid en Högtidelighet, dkn Kejsaren gaf til
Konungens af preutzen ära, Kejsarinnan
blifwit si ömt och offenteligen sirad, at hon
med tärar lämnat bordet. En uppenbar brytning
syntes wara oundwikclig, än mer, dä
et ryckte spriddes, det Kejsaren ftere resor förklarat
stg stnnad at inspärra bäde stn Gemäl
och Stor-Försten, at utestänga denna ststnamde
frän Thron-följden, samt gä i nytt Gifte
med en Grefwinna KlilgKetK Worolnon. Ifrän
et si bestaffadt beslut härleddes nödwändigheten
at afböja et steg, som troddes wara
pä spitsen at wärkställas.
Pä Kejsarens befallning upfördes med
mycken styndsamheten Tegelbyggnad iSchlusselburgs
Fästning, där Statsfängar manligt
M 3 sör-

182 Revolutionen 1762.
förwarades. Man lät icke otydeligcn utsprida,
at deste anstalter stodo i förbindelse med
Kejsarens föregifne beslut. Et sammanträde
hölls as Kejsarinnans medhällare, som furmos
nog fä. De förnämste ibland dem woroFurstinnan
UZlclckgn, Furst WolKcmlKi, Gref
?2nin, Stor-Förstens Gouverneur och Gref
KZlumowsKi ttetmgn, för Costakerne. Wid
första rädplägningen beslöts, at förklaraStor-
Försten för Kejsare och Otk2rma för Regentinna
under hans minder-ärighet, och man
hade blott nägra dagar för hwälfningen stadnatidet
bestut, at uphöja c2tl,2rin2 sjelf pä
Thronen. Emedlertid fants rädeligt at upsijuta
utförandet däraf til dest Peter begifwit
sig til Holsten. Peterß wänner kommo snart
under wäder af denna plan, och tilstyrktehonom
at undersöka sanningen af et sidantryckte.
Men Kejsaren kunde ej förmas at sitta
tro til desta berättelser. Han sant sig förolämpad
af minsta erinran i denna del. Dä
en af hans närmaste förtrogna en gäng inlämnade
et ffrifteligt Memoire, hwaruti flere
personer woronämde sisom deltagare afsammangaddningen,
sadePeter.- Hwad? Rommernu
den gamla sagan äter? Tagen tilbaka t3hert
papper och oroen mig aldrig mera
med sådant ogrundat snack. Samma morgon,
dä hwälfningen föregick, hade en afps.
tsre tilgifne Officerare, klockan 2 hufwudstupa
skyndat til Oranienbaum och straxt begärt

Revolutionen 1762. 183
gärt företräde i en högst wigtig angelägenhet.
Sädant erhölls med swärighet, och dä Officeraren
anförde ftera omständigheter, som tilkänna
gäfwo, det upresningen war pä punkten
at utbrista, bcfallte Peter honom gä i
arrcst, emedan han pä si obehörig tid dristade
falla beswärlig. Justi det ögneblickel war
dock hwälfningcns wärkställightt bcstutad, och
pästyndades af följandebi-omständigheter. En
Officerare af d2tk3rin2B parti hadeblifwit sitt
i fängelse. Man fruktade, at sidant war en
följd af nägon uptäckt om dest medwctandc,
ehuru denne befallning hade nägon af samme
Officerares förseelse i tjänsten til grund. Emcdlertid
blef upstofwct hwar timma wädeligare,
och man höll aldeles oundgängeligt at
bringa planen til fullbordan innan Peterß af-
resi. Otl,2rin2, som dä uppehöll stgipeterhof,
bewakad af Peterß päliteligaste wänner,
studsade et ögnablick wid bestulet, at sä
skyndsamt wärkställa hwälfningen. Men dest
tilhängare sände tidigt den 27 Junii en öpen
Wagn tilpeterhof, at afhämta Kejsarinnan,
med yttersta försäkran, at en minutS förlust
stulle göra utgängen olycklig. Kejsarinnan
lämnade hemligen sit rum kl. 3 om morgonen,
gick ensam genom Trägärden til stället, där
Wagnen afbidade henne, och begaf sig i hast
til Petersburg. Emedlertid war öfwerenskommit,
at Gref p2nin stulle sörja förStor-
Förstens sikerhet, Gref Ollon qwarblifwa i
M 4 Sta-

184
Revolutionen 1762.
Staden och öfwertala Gardet, samt Kalumow.
lki hälla sit Regemente färdigt at emottaga
Kejsarinnan, hwilken dock ankom til Ismailowstista
Gardet sä tidigt, at denne ej hunnit
infinna sig. Kejsarinnan stickade straxt
bud efter tt2lumowski och kallade emedlertid
för sig de Officerare och Soldater, som woro
närwarande. Dc öfrige ankommo efter hand
si, som de i hast blifwit upwäckte af sömnen,
at mänga woro knapt halskladde. Kejsarinnan
sörestälde dem Petelß upförande, hans
förakt för Rysta Nationen och dest scdwänjor
samt hans förtroende för utländningar.
Hon afmuladc den fara, hwaruti hennesPerson,
hennes Son och den förnämsta Rysta
Adelen swäfwade. Hon utbredde stg at wi-
sa möjcligheten af Religionens och Regeringssättets
kullkastande, samt upmanade hwar och
en, som önskade rädda Fäderneslandet, hennes
Person och Son, at understödja henne
med sit blständ. Hennes Tal, som afdröts
af suckar och tårar, war kort och rörande.
De ftäste Soldatcrne yttrade med rop stt bifall.
Nagre Officerare syntes tweka, hwilka
dock, wid Nalumow^iz ankomst, upmuntradcs
och lofwade upoffra iif och blod i (^l2-
--sinZß tjänst. Därpä ingick Kejsarinnan uti
sr. .VlZliX af Casin Kyrka, och ftere Troppar
af Gardet och Adelen stötte til, at öka
hennes medhällare. Gudstjänsten förrättades
ftf Biskopen af NovoZrocl, och Kejsarinnan
oftade

Revolutionen 1762. 185
aftade den manliga Eden, at heligt behälla
Rysarnas Religion och rättigheter, hwarpcl
Adelen och folket hoptals sworo henne trooch
huldhet. Därefter begaf stg Kejsarinnan
til Rädet, som äfwcnledes hyllade sin nya
Monarchinna. Et ryckte, som spriddes, at
?eter, wid et olyckligt fall af sin häst, omkommit,
bidrog äfwen til hwälfningens framgäng.
Kejsarinnans parti tilwäxte stundcligen.
Twänne Gardes-Regementcr, beordrade
til pomern, hade nyst aftägat, men blefwo
strart återkallade, och sisom de woro mistnöjde
mcd stna Ordres, sworo de med glädje Kej,
sarinnan trohet. Emedlertid utfärdades följande
Manifest.
"^2t1,251N2, med Guds Näde, Kejsarinna
och Sjelfherstarinna af alla Rytzar,
kungör alla sina trogna Undersitare m. m. "
"
Alle redeligc Rytzlands Inwänare haf-
"wa tydeligen sedt den fara, för hwilken hc-
"la Rysta Riket warit blottstäldt. Först
"har grundwalen " för war renläriga Grekista
Religion blifwit stakad och dest hafder
" lupit fara af en fullkomlig undergäng, si
"at man hade skäl at frukta, det en Rcli-
"gion, som ifrän ve äldsta tider waritihelgd
"uti Rystland, stulle hel och hällen föran-
" dras samt en ny Lära införas. För det
"andra: Den ära Rystland förwärfwat med
"si mycken blod, och genom wära segersim^
"me W^rcn blifwit förd M den största höjd,
M 5 har

Revolutionen 1762.
186
"
har blifwit förtrampad genom den sist stut-
"ne friden mcd dest störste fiende. Och slu-
"teligen, wäre inhemste författningar, som
"äro grunden til Landets wälfärd, hafwa
" blifwit helt och hällit öfwerända kastade. —
"Af desta skäl, bewcktc af den öfwerhängan-
"de wäda, mcd hwilken wäre trogne Undcr-
"sitare hotades, samt til följe af deras re-
"deliga och uttryckeliga ästundcm i denna del,
"hafwe Wi, iförtröstan pä den Alsmägtige
" "och hans Gudomliga Rättwisi, upstigit pä
" Rysta Kejserlige Thronen, samt emottagit
en högtidelig Trohets-Ed af alla wära trog-
"na Undersitarc. Petersburg den 23 lu-
"nii G. St. 1762."
Alla Kejsarens medhällare sattesisäkert
förwar, äfwen hans st nära Slägtinge,Prins

Revolutionen 1762. 187
de pä en gra Häst,ispetsen för12,000 man,
ätföljd af FurstinnanI)2sobk2>v, l^lumowlki
och ftera sina förnämsta tilhängare. Enhalf
mil frän Petersburg mötteKejsarinnan Vice-
Cantzleren (32litxin med bref frän Kejsaren;
men han blef snart öfwertalad at hylla Kejsarinnan
och afgaf sin Trohets-Ed. UtiByn
Crasnoe-Capac, 1 mil frän Hufwudstaden,
infant sig Första Ministern Gref Wo«
ron?.ow. Jag kommer, sade han, frän Kejsaren,
min Herre, at inhämta Eders Maj:tS
pästäenden. Man underrättade honom, at
Kejsarinnan antagit Regeringen, och tilstyrkte
honom at aflägga Huldhets-Eden,- men han
lämnade häldre sin wärja och fördes fangen
til Petersburg.
Uti Crasnoe-Capac war en enda usel
koja, uti hwilken Kejsarinnan tog nattqwarter,
sönderref och upbrände en stor myckenhet
Bref och kastade stg i kläderna pä en Säng.
Efter halfannan timmas sömn, fortsattes resan
i sjelfwa dag-gryningen. Wid Sergii
Kloster rastades och Tropparne lägrade sig
rundt omkring. Klockan 8 ankom Generalen
llm2ilo>v fränKejsaren, hwilkens ställning blef
alt mer och mer wädelig.
Under det hwälfningen utfördesiPetersburg,
hade Kejsaren, insöfd j säkerhet, tilbragt
sin tid. Aftonen före den märkwärdige
dagen, hade Peter, efter manligheten, gifwit
sina Officerare en munter soupee utiFästningen

188
Revolutionen 1762.
gen. Följande morgonen hade han klädt stg
i stn preutzista Uniforme och emot middagen
begiswit sig pä wägen til peterhof, at fira
petri och l'2uli Dag. Han wäntade där finna
Kejsarinnan för sig til middags-maltiden,
och man föreglfwer, at denne dagen war utsedd
til hennes arrestering. Han hade i stt
sällskap Kli^bet!, Woron^ow, lvlunnicll och
ftere af sina förtrogna. Snart mötte honom
en Officerare af hans parti, som funnit utwäg
at smyga sig utur Petersburg. Han begärade
strart fä tala med Kejsaren särstildt. Men
keter befalte Kutsten köra, och sade smäleende:
Hwad! har ni si brädt? Wänd om och
följ til peterhof, där blir nog tid at tala
med mig. Officeraren förmädde likwälPeter
at afhöra stg, och ehuru han anförde alla
omständigheter, höll.dock den olycklige Kejsaren
dem för otroliga. Men, dä ingen anledning
mera war öfrig at twifta pä wärkligheten
af Officerarens berättelse, föll Peter uti
en äfwen si stor bestörtning och rädlöshet.
Sedan han nägot hämtat stg frän sin första
förwirring, sande han en Adjutant til Oranienbaum,
med befallning til Garnisonen at
siraxt komma til peterhof. Wid ankomsten
til simma Slott, fann han Kejsarinnan fränwarande,
utan at nägon kunde underrättahonom
om hennes företagande. K4unnicn rädde
honom a t strart ställa sig i spetsen för sina
Holstcnsta Tropppar och gä til Petersburg.
Jag

Revolutionen 1762. 189
Jag wil ga framför Eder, sade denne ättatio
arigc Krigshjclten, och ingen stall städa Eder
Majestäts kropp, utan at genomstinga mig.
Detta rad blef dock icke söljdt, ehuru det war
ärofullt, samt kan hända medfört sin wärkan,
ty, fastän Holstensta Tropparne fnapt bestodo
af 1000 man, sä woro dc dock Peter högst
tilgifne, och l^unnicK war ensam si god som
et helt Regemente. Iden förwirring, som
war a färde, togoS nya bestut hwart ögnablick,
men inga wärkstäldcs. Peterß sinne blef
än mera uprördt af deras upförande, hwilke
dels woroi hans sällskap, dels träffades wid
peterhof. Fruntimrens grät, rop och ömkeliga
ätbörder bragte honom i en fullkomlig
willrädighet. Nägre Kejsarinnans hemlige
wänner wid peterhof, sörestäldehonom, under
sten af medlidande, alt kraftigt motständ
sisom högst wädeligt och fruktlöst. Hela dagen
tilbragtes at upgifwa och förkasta rad i
denna bedröfweliga ställning. Omsider inlopp
den tidning, at Kejsarinnan war enhälligt hyllad
och mästare af Hufwudstaden, samt i
antagande med 10,000 man. Peter sände bud
pä bud, med förstag om förlikning, men dä
ingen äterkom, beslöt han taga stn flygt til
Cronstadt. "Et steg, som kunnat hjelpa hans
sak til nägon del, om det blifwit tidigare widtagit.
Strart efter ankomsten til peterhof,
hade han sindt General Bieverß jämte Furst
e^tinlki til Cronstadt, och den sednare hade

Revolutionen 1762
190
de ätcrkommit med berättelse, at rycktet om
hwälfningen icke hunnit t,l denna Stad, at
General Bieverß gjorde anstalt förhans emottagande,
at där wore säkerhet för hans person
och inödfall trygg undftygt sjöledcs til
Holsten. ?eter ätersände därföre sina Troppar
til Oranienbaum, me.i upstöt sin egen
resa til Cronstadt til midnatten. Til hanS
siora bestörtning nekade dä stlldtwakten bäten
at anlägga, under förebärande, at det war
si sent; och ehuru man berättade Kejsaren
wara om bord, fortfor dock makten at wägra,
med hotelse at skjuta skarpt frän batteriet.
Ordsaken til denna oförwäntade förändring
war följande: General BieverS hade tagit
befäl öfwer Cronstadt. Dä han märkte, at
den utbrustna hwälfningen war där obekant,
fant han orädcligt at yppa densamma, och
säsom han hwart ögneblick wäntade Peterß ankomst,
trodde han stg icke böraiförwägförsäkra
stg om Garnisonens trohet. Emedlertid
ankom Amiralenl^lilinfrän Petersburg.
Kejsarinnans parti hade förgätit at i första
brädstan taga Cronstadt i förwar, och bemalte
Amiral sändes endast at försöka, om
det ej redan wore för sent. Amiralen blefemottagen
utan swärighet, och si snart han utforskat
ställningen, lät han arrestera General
Bievelß, underrättade Garnisonen om dennyst
timade Regementsförändringen, lät utdela en
myc?

Revolutionen 1762 191
myckenhet Bränwin bland Sjöfolket och emottog
Trohets-Ed för Kejsarinnans räkning.
Endaste utwägen, som äterstod för den
olycklige Kejsaren, war at öfwer wiken gä til
Finland, hwarifrän han sedan kunnat komma
til stna Arftänder; men sisom han smickrade
stg med hopp om förlikning med Kejsarinnan,
och därjämte omgafs af de närwarande
Fruntimrens rop och böner, äterwände
han til (vranienbaum, dit han anlände omkring
kl. 4 följande morgon. Han ingick ensami
det hus han bygdt uti Fästningen, och
lämnade Klunniel, med de öfrige uti Slottet.
Klockan wid patz 10 wisade han sig äter med
mera sinnes-lugn. Holstensta Gardet stäckade
sig omkring honom, yttrade dc warmaste
betyg af sin tilgifwenhet, kyste hans händer,
knäföllo, fälde tärar af ömhet och besworo
honom pä det mast förbindande sitt, at söra
dem emot Kejsarinnan, försäkrade sig wara
redo at upoffra lif och blod, m. m. Wid
denna rörande syn tycktes Peter, för et ögneblick,
repa mod, och ropade: wälan! lätom
otz ga pa. Men Fruntimrens lärar och
hans egen willrädighet gjorde straxt detta bestut
til intet.
Bittida om morgonen hade han affärdat
General-Major Ilm2ilow emot Kejsarinnan,
med anbud at afsäga Kronan, emot tilständ
at ätergä tilsina Arftänder med LliKbetK Wo.
lon2ow och nägra Gunstlingar. Ilmailov,
träs-

192 Revolutionen 1762.
träffade Kejsarinnan wid Klostret S. Scrgius,
sisom berättadt är, och fick straxt företräde.
Det pröfwades nyttigt, at kunna,
utan blods-utgjutelse, bcmägtiga sig Kejsarens
person. Kejsarinnan swarade ganska sagtmodigt,
at alt motständ wore ursinnigt, sedan
Regeringen; an-
hon war i full besittning af
tydde därföre Peter at infinna sig i peterhof,
hwarest afstgnin.gs-wilkoren stulle afgöras.
lsm2ilow, som sig huru ställningen förklarat
sig a Kejsarinnans sida, tilstyrkte där,
före Peter at underkasta sig Kejsarinnans pästäende,
til undwikandc af et blodbad, som
ändock icke stulle afboja olyckan. Til följe
däraf sitte sig Peter,
IlmZilQvv och
(3

Revolutionen 1762. 193
" "ka, om de längre sätt fortfara, stulle kastat
Riket öfwer ända och störtat
mig i en
"ewig olycka. Dä jag nu alfwarligen öf-
"werlagt desta omständigheter, förklarar jag
"härmedelst friwilligt, och utan twäng, samt
" "pä det högtideligaste sitt för Rysta Riket
och hela Werlden, at jag för ewärdeliga
"tider, afsiger mig Regeringen af bemalte
" "Rike, utan at widare eftersträfwa Riks-
" Styrelsen, antingen såsom Enwälds-Monark
eller under nägot annat Regerings-sitt.
"Jagbetygar äfwen, det jag aldrig stall fö-
"rctaga nägot steg, at äter bemägtlga mig
"Regeringen. Til yttermera witzo bekräftar
"jag inför Gud och hela Werlden, denna
" "med egen hand författade och underteknade
Afsigelse-
Skrift mcd listig Ed.
PLI-KK.
"Den 29 Junis G. St. 1762.
Därefter fördes han fangen til Slottet
Robscha, nägot mer än tre mil frän peterhof,
och Kejsarinnan äterreste i detsamma til
Petersburg. Hon höll där et triumpherande
intag til häst, under otaliga fröjde-rop.
Gatorne woro upfylde af folk, upstäldt pH
bägge stdor^ som fyste hennes hand, den hon
under framtaget uträckte. Framför Slottet
war et stort antal af Prästerstapet simladt,
och, under förbifarten, lutade stg Kejsarinnan
at kysta de förnämstes kinder, under det de
tyste hennes hand, enligt Landets sed.
N Men

194
Revolutionen 1762.
Men älstillige ängrade stg snart, at haf,
wa öfwergifwit stn Kejsare. Pöblen i synnerhet,
som är snarare at inga i hwälfningar,
förgät Peters fel och fäste sig endast wid hans
olycka. Redan under marchen til peterhof,
hade ätssjllige Soldater yttrat häftigt mistnöje
däröfwer, at man förde dem emot stn Monark,
och det har sedermera blifwit updagat,
at om Peter, wid första tidningen om denna
hwälfning, personligen infunnit stg, si hade
en stor del af Tropparna öfwergätt pä hans
sida. Rörelsen war sedermera si betydelig,
kan hända äfwen hemligt underhällen af pc»
terB wänner, at ny hwälfning hwart ögnablick
»väntades, dä Petersdöd, d. 6 Julii, pä sjunde
dygnet efter hans fängslande, äterstälde lugnet
och förekom et inbördesKriguti Rytzland.
Hans kropp fördestil Kloster,
där folket, efter manligheten, tillätskysta
hans hand, och begrofs sedan därstädes, utan
minneswärd eller pästrift.
Peters tilhängare blefwo alla bemöttemed
näd och försköning. Det berättas at Kejsarinnan
mycket mildt frägat lUunnicK pä hwad
grund han sä nitiskt deltagit i de mätt som
togos emot hennes uphöjelse, hwarpä Klunnicl,
gansta oförfäradt swarat: "Jag war den ti-
"den, genom de starkaste band af pligt och
"tacksamhet, förbunden at göra alt det, som
"stod i min magt, för min fordna Herre.
" Eder Majestät är nu min Monarkinna och
stall

Revolutionen 1762. 195
"stall finna simma trohet." Kejsarinnan
tryggade sig ock til denna försäkran, och hade
aldrig anledning at klaga, det honmisträknat
sig pä detta förtroende. Efter hand blefwo
alla fängarne frigifne. Sjelfwa Grcfwinnan
Worotnow sittes i frihet och bibehölls wid
besittningen af de fördelar henne tilfallit genom
Peters frikostighet. Hon gifte stg, efter
erhällit tilständ af Kejsarinnan, med en enstildt
Person och lefde i Petersburg 1778.
6ouclovvits, sim mycket bidragit til Peters
hatsthet emot stn Gemäl, afgick til stn födelseort.
De af Holstensta Gardet, som friwilligt
togo tjänst, blefwo emottagne; de öfrige
lämnades frihet at ätertäga til Holsten. psters
Farbror, Prins 6eorZ, hölls sängen i
dest egit hus underoroligheterna; mensi snart
alt blef äterstäldt til lugn, förordnades han
til Fältmarskalk och Administratör af Holsten,
under Stor-FörstenS minder-ärighct.
Kejsarinnan war 34 är gammal dä hon
upstcg pä Rysta Thronen.
Sjunde Capitlet.

196
IW2N.
siers, d!2tll2lin2§, Dotters-Son lv,2n förStcr-
Förste. Rcgentinnan dest Moder, känd und'r
namn af >^nn2, war föddPrinsesta iftän
M^klenburg- Schwerin, och förmäld mcd
_^nton l^lric, Prins afBrunsrvig, afhwilket
ägtenstap lw2n föddes d. 4 Augusti 1740.
Samma är den 23 October, och siledes icke
fulla tre mänader gammal, förklarades han
för Kejsare efter Hnnas död, men blef den
6 December 1741nedstörtad genom denhwälfning,
som da uphöjde KlilZbetK pä Thronen.
Soldatcrne, som blefwo sände at arrestera
Iw3n, hade befallning at tyst smyga sig
in uti Rummet och icke wäcka den späde Kej-
saren i fall han sas. Säsom de funno honom
sifwande jämte sin Amma, wäntade de
minst en timma, innan hon waknade.Idetsamma
han öpnade stna ögon, rusade de til
at grira honom, emedan hwar och en willc
ofhämta Prinsens Person. lw2n blef däraf
strämd och började si bitterligcn gräta, at
Amman nödgades hölja honom med et kläde,
och blef si förd med honom i en städa til k>
lil2l)etwSlott. KliKdetl, kyste det oskyldiga
Barnet, och medan hon hade deti sina armar,
tågade et Compagnie Soldater förbi,
ropande: 2»efwe N,/65e/b! Iw2n signade sig
öl ropet, utsiräkte sin späda hand och bödtil
at säga simma ord, småleende wid ljudet af
detta rop. Stackars Barn, utbrast Klilabetl,
du

IW2N. 197
du sörstär ej at du bemödar dig tala emot
dig sjelf.
Iw2n med dest Föräldrar sittes först under
fängsligt förwar i Riga, där de lllbragte
et och et hälft är; därifrän fördes de tilDunamunde
och omsider til Granienburg, där
de suto minst 2 är under General Kork upsyn,
som bemötte deste högeFängar med mycken
menstlighet och ömhet. Man wet ej bwad
är de bragtes til Rolmogori, hwarest Iwan«
Moder _^nn 2afted i barnsäng är 1746. Lii»
lcliinZ berättar, at, dä Föräldrarne fördestil
sistnämde Ort, blef lxvan lämnad qwari

198
w2N
hwälfdt tak, sten-wäggar och tegel-golf, samt
et glas-fönster, dock mcd galler, at utsigten
hindrades. Husgcrädct bestod af en Skottsang,
et Bord och nägra Stolar; där han
satt inmurad i 8 är, utom nägra fästunder,
dä honom tilläts hämta frist luft. Säsom
w3n blef fängslad dä han blott war 2 är
gammal, war hans begrep gansta swagt och
han syntes stundom nägot rubbad til förständet,
utan at wara aldeles fånig. Han lärdes
hwarken läsa eller strifwa. Han talade
Rysta, men förwarade et eller annat Tystt
ord i minnet, dem han förmodeligen gansta
späd inhämtat af stna föräldrar. Dä han
talade mcd häftighet, märktes han ofta stamma.
Han war icke aldeles okunnig om sin
börd, wiste ock, at han en gäng warit Kejsare.
Smickrade stg äfwen ständigt med hoppet,
at äter en gäng upstigy pä Thronen, och
plägade stundom hota dem med sin hämnd,
hwilke upretade hans sinne. Af naturen war
han gansta Cholerist och wildsinnad; föllstundom
ända til raseri, särdeles dä honom tillätitS
öfwerlosta sig. Nägon tid höllshan gansta
wäl j mat och dryck, samt spisades pä
Silfwer. Delta indrogs med tiden, dä han
fants si benägen at mistbruka Miner, likwäl
bestods honom 30 Riksdaler i mänaden til
Tassel-penningar. Han förseddcs med rikliga
ombyten af kläder, och det utgjorde hans enda
tidsfsrdrif, at, ända til tiugu resor om dagen

IW2N. 199
gen, ömsa dem. Man sig honom dä, med
en barnslig fägnad, bestäda stg ftelf pä alla
sidor. Han hade några, fast swaga begrep
om Grekiska Bekännelsens Religions-sitser,
och gjorde ofta stna Böner med mycken iswer.
H.-n biktade en gäng om aret, och förmentestg
oftahafwa uppenbarelser af Engelen (3Zl)slel.
Han hade sig bekant at KlilsKetl, besitt den
Toron honom tilhört, men hennes död och de
päfölMde förändringar woro honom okände.
Peter 111. infant sig pä Schlutzelburg i sällskap
med Herrar I^rilKin, XVolKok och Kors.
Han begärte se Iw3n, hwilket af wakthafwande
Officeraren wägrades, til dest en af Sällstapet
underrättade honom, at Kejsaren wore
i egen Person närwarande. Peter drack en
kopp Caffe i rummet, och gas sig i samtal
med Iw2n, utan at uptäcka sig. Liilcliinz
meddelar om denna händelse följandeberättelse,
inhämtad af General Ko,f, och siledes
pälitclig: "Iw2n fantS i et uselt rum, illa
försedt med Husgeräd. HanS kläder woro
rena och i godt ständ, men gansta grofwa.
Han war mycket män om snygghet, särdeles
i anseende til sit linne. Han tycktes wara fänig
och talade oredigt. Ena stunden pästod
han stg wara Kejsaren Iw2n, snart äter, at
Kejsarens själ, den han sade redan wara död,
flyttat i HanS kropp. Man frägade honom
hwadan han wiste det han war Kejsare, och
han swarade sig hafwa inhämtat det af sina
N 4 För-

200
W2N.
Föräldrar och nägra Wakt-Soldatcr. Man
tilsporde honom, om han erinrade sig sina
Föräldrar, hwilket han bejakade, och klagade
bitterligen öfwer KliKKetl,, som ständigt hällit
dem och honom sjelf i en si ömkeligbelägenhet,
med tilläggning, at han päminte stg
jämte dem en tid hafwa warit under en Officerares
wärd, hwilken är den enda menniffa,
som bewisat dem nägon ömhet. General Kort
frägadc dä, om han stulle kunna igenkänna
denne Officerare. Nej swarade w-m; jag
war dä et Barn, men jagglömmer icke hans
namn. Han het Kors. Generalen blef mycket
rörd af denna berättelse. Iw2n hade ock
hört talas om Stor -Försten och dest Gemäl
(Peter 111. och (^2tk3rin2),' —
och sisom hanofta
uprepade, det han ännu hoppades blifwa
Kejsare, frägados huru han dä wille handla
med dem. Jag stulle lata afrätta dem bägge,
swarade Ivan. Peterryste wid dettaswar,
men gas befallning, at et särstildt hus stulle
byggas i Fästningen för denne olycklige fänge,
och at han stulle hällas mera mcnstligt.
Prints

IIV2N. 201
warit sinnad lösgifwa W2N, och lätit til den
ändan, genom en pälitelig person, undersöka,
huru wida Printsen wärkeligen war rubbad
til förständet. Men dä han förnummit at
Iw2NB upförande icke war nägon förställning,
utan en wärkan af dest förnufts oordning,
ändrade han detta beslut. Denna person hade,
under umgänget medlen, frägat, hwarifrän
han fatt den inbillning, at han wore
Kejsare. Genom en af mina Wakt-Soldattr,
swarade In2n, hwilken en dag starkt betraktade
mig och med hast brast i tärar, samt pä
min tilfrägan om ors ken dänil, försäkrade,
det bäde han och hela Nationen fordom swurit
mig trohets-ed. Samma Soldat, fortfor
Inan, underrättade mig äfwen om mitt afsit-.
tjcmde och l^!il2bets,s uphöjelse.
Peter lät kort därefter föraInZn tilRexholms
Fästning i öpen bat. Under farten
öfwer 2.adoga Sjön upwäxte en häftig storm,
och lwZn tycktes blifwa mycket förfärad öfwer
de smällande wägorna, men han hämtade
stg snart och yttrade sedan icke den minsta
fruktan, ehuru sjögängen omsider si tiltog,
at bäten kantrade och han sjelf med största
möda räddades. lät samma är i
Augusti äterföra w2ntil dest förraswära fängelse
i Schlutzelburg, och dä Wagnen, pä
hwilken han fördes, gick sönder nära nämde
Stad, höljdes lwän med et kläde och fördes
si genom gatorna til Fästningen. Han til-
N 5
bragte

202
IVV3N
bragte där de twä öfriga sina lefnads-är til
1764, dä hans oskyldiga och ömkeliga ändalykt
pästyndadcs af följande händelse.
En Licutenant l^lirowitscK, Sone -Son
af en llkrainist som följt
til Konung

Iw2N. 203
kraftigt steg. Genom hwarjehanda föregifwande
utwärkade han stg tilständ, at äfwen
följande wecka qwarblifwa pä wakt. Om
aftonen den 4 Julii, hanl han öfwertala en
enda Soldat til biträde. Klockan emot 10
började han inleda 3 Corporaler och 2 Soldater
i stn anläggning, hwilke, efter uttryckligt
tvärande och motständ, omsider wunnos,
men yrkade beständigt, at et lägligare tilfälle
borde afbidas. Klockan emellan 1och 2 bragte
han dem omsider til samtycke, at straxt wärkställa
lv^3Nß befrielse. Därefter sammankallades40
Soldater, dem han, under föregiswande
af hemliga Ordres frän Kejsarinnan, befalde
ladda starpt. Han förde denna lilla
Tropp til gängen, där In3NB Rum warbelägit.
Under wägen mötte honom Gouverneuren
Lere^niKof, sim upwaknat och skyndat at
underrätta stg om bullret. Denne befallde
IvlirowitlcK upgifwa anledningen til stt företagande,
hwilken endast swarade med et slag af
Mustött-kolfwen,som träffade Gouverncurens
panna, och lät därpä arrestera sin Förman.
Wid ankomsten til gängen, begärte KlirowitlcK
inträdet, hwilket wägrades af Vakten. Han
bcfallte dä stn Tropp gifwa eld, och Skyldtwakterne
swarade med sina Gewär, dock utan
at nägon sirades a ömse sidor. Klirowitl^lie3
folk, bestort öfwer molständet, misttänkte Officerarens
föregifwande, och fordrade Kejsarinnans
äberopade Ordres. uplä.

Ivan.
204
ste därpä för dem et papper, det han sjelf
strifwit och teknat med Kejsarinnans namn,
samt öfwcrtalade stna Soldater til etny tan,
fall, sedan han
låtit framdraga en Canon,
den han sjelf riktat emot gängen. Emedlertid
hade wakthafwande Officerarne redan wärksiäldt
stna Ordres och nedergjordt Wnn, ehuru
han starkt förswarat stg och äfwen brutit
wärjan utur den ena Officerarens hand.
D.rrar^e öpnades och dc uproristc instäptes.
IVlirovvitlcli tiltaladcs dä med de orden: Si
där är Eder Kejsare. Han blef si betagen
af denna ömkcliga syn, at han straxt gas stg
fangen, och lämnade helt kallsinnigt stn Wäria
til Gouverneuren, med de orden: Nu är
jag Eder fänge. Han erkände sedan hela stn
anläggning för den Commistionen, som sittes
at afdöma detta ärende, upförde stg under
ransakningen behjcrtadt och stält; betygade he,
ligt, det han icke hade blifwit af nägon intalad
til detta företagande, och at han ejhade
nägra medwetande, hwarefter han dömdes
och straffades ensam til lifwet, men de öfrige,
som blifwit förförde,at understödjaHanS
anslag, undergmgo krops-straff.
IW2NB kropp lämnades följande dagen til
allmänt äskädande framför Corps de Gardet.
Ingen kunde, utan innersta rörelse, se en Kejsare,
som utan minsta brott och blott genom
olyckan lefwat et si ömkanswärdtlif och blifwit
et si ömkanswärdt offer. De somidenna

tw2N. 205
na belägenhet sigo Iw2«, berättade Herr Codet
han warit 6 fot hög, af en stark och
reslig wäxt, gansta hwitlagd med smä eldiga
ögon samt rödt här och skägg. Han sweptes
ifärstinn och begrofs i et gammalt Capelli
Fästningen. Man har icke haft försynat föregifwa,
det hela denna tilställning warit öf,
werlagd, endast at gifwa de wakthaswandeOfficerare
tilfälle til den olycklige l^vZn» undanrödjande.
Men Herr doxe wederläggergrundeligen
detta ryckte, och den, som med eftertänka
tilsammanlägger händelserna med Kli.
ronitl:beB päföljande straff, inser lätt ogrunden
och förgripligheten af en si ohemul mitztanka.
w2n, Fader, /^nton l^lric, war född
1714. Förlofwades 1733 med Prinsestan
__Knn2 af Meklenburg, dä warande förmodad
Arfwinge af Rysta Thronen, och höll
med henne bilägret den 14 Julii 1739, med
mycken pragt. Iw2NB Moder Llil2betK (^2»
11,2rin2 CliriNin2, Dotter af (^2ll I^eopolcl,
Hertig af Meklenburg- Schwerin och (^2eb2rin2
Iv2no^vn2, Kejsarinnan /mn2B äldre
Syster, föddes 1718, kallades tilPetersburg
af stn Moster är 1731 och antog, med Grekiska
bekännelsen, namnet H.nn2. Sedan I>
vt2n föddes, blef Hnr>2 ej allenast utestängd
frän Thronen, utan ock frän alt deltagande
i Riks-styrelsen under Iw2N3 mindcr-ärighet,
genom Ljron, stämplingar, somblifwit förklarad

206
IN3N
rad för Regent. Genom Klunmcl,B biträde
lät hon dxk taga Islron j förwar, antog Regeringen
under namn af Regentinna och war
pä wäg at lata utropa sig för werkelig Kejsarinna,
dä KlisgKetli uphöjdes. Detta höga
Paret klcf därpä arresterar, och tid efter annan
insrärradt i Riga, Dunamunde,

lv2NB Slagt. 207
deles icke fallen för prydnader; bar gemenligen
en hwit Närduk om hufwudct, gick i sidan
klädnad bäde til Vikten och Spelbordet.
Med stn Gemäl lefde hon icke särdeles förtroligt,
lag särstildt, och det hände ofta, at
Hertigen, dä han wille göra henne besök nägon
morgon, träffade dörren til hennes rum
tilsluten. Den wackra ärstiden lät hon sitta
sin säng pä utbygget framför Wintcr-Palatsct
ät Strömmen, dock med skärm, hwilken
likwäl icke afböjde deras ögnekast, som bebodde
andra Maningen af de närgräntsindc Husen.
Hennes Gemäl däremot ägde det bästa
hjerta i Werlden, med all den tapperhet, som
kunde falla pä en Krigsman, men han war
nog warsam och rädd i Stots-saker, emedan
han kommit hel ung til Rytzland, och därstädes
upburit mänga prof af Lironz hätsthet.
Med nägon driftigare tiltagsenhet a dettaParets
sida, är troligt, at Kli^betj, icke silätt
upstigit pä Thronen. Men LulebinZ anföret
starkt prof af Hnn2B efterlätna sinnelag. Dä
Prinsen sitt sängen i Riga, förebrädde han
sin Gemäl, det hon gifwit si föga agt pä
motpartiets steg, ehuru de dageligen gäfwos
henne wid handen. En dag hade detta taleämne
wid bordet blifwit drifwit med nägon
hetta, da Hn„2, med all kallsinnighet, swarat:
Jag stall aldrig ängra mitt upförande,
och det är bättre, at si gatt, än at wär regering
blifwit bibehällen med strömmaraf blod.
Hnns

208
W2NB Slägt.
lämnade, utom IV3N, twä Söner och
twä Döttrar, som höllos fängsiige med sin
Fader uti Ro mogori Kloster, hwarest Ärke-
Vistopen och Munkarne nödgades ftytta undan
för denna olyckliga Slägten. Dar syntes
inge stildtwakter utanföre, men innantil
höllo Soldaterne sträng wakt, dock icke klädde
i Uniforme, utan i Bond-drägt, si äten
obekant icke kunnat föreställa stg si höga
Statsfängar därstädes. En Engelsman,
som reste genom Rolmogori, anwände all
ftit at fä se nägon af desta förwarade personer;
men fruktlöst. Dock hörde hanen gäng
Prinsen sjelf bläsa Fleute. KlilabetK anslog
en anständig summa til deras underhäll, men
genom betjäningens försnillande hände, at ofta
det nödwändlgaste nog sparsamt meddelades.
Nu warande Kejsarinnan, underrättad
om denna oordning, fogade kraftiga och werksamma
anstalter at förest dem mcd alla de
beqwämlighetcr, dem ställningen kunde mcdgifwa.
Efter 35 ars fängelse dödde Hnton
l^llrie 1776, j en älder af 62 är. Nägre är
efter, eller 1780, lösgaf Kejsarinnan dest fyra
Barn, af hwilka äldsta Prinsestan
iin2 war 40 är. De fördes pä et Ryskt
Skepp til Bergen i tTlorrige, där deemottogos
af et Danstt Krigs-Skepp, som bragte
dem til lutland. Kejsarinnan tillade dem
en tilräckelig pension och tilstadde dem at mistas

wa«s Slngt. 209
sias i Horsens Stad i under deras
Fasters, Enke-Drottningens af Dannemart,
inseende.
Ättonde Capitlet.
Om ?«^aiMe/.
bedragare utgäfwo. stg för Peter 111.
En Skomakare i woronet)spelade först
denna role, men blef snart fasttagen och afrättad.
En rymmare frän Orlowsta Regementet
lät däraf ej afsträcka stg, utan stiftade
är 1770 en upresning i den lilla Staden
Ropcnra, pä gräntscn af Crimsta Tarta^
riet. Nägra medwetande Munkar hade redan
upsatt honom pä Altaret i Kyrkan och
ttlstält en hyllning, dä en Öfwerste insänt sig
och utan widare rattegäng släpade bedragaren
til sit straff. En förrymd Bonde frän woronsowste
Godsen samlade 1772 nägra Cossaker
i nägden af N)o!ga och utgaf sig för
Peter 111. De erkände honom och aftade trohets-ed.
Den föregifne Kejsaren börjadestraxt
tilsätta Embetsmän. Men denne regering pästod
blott nägra timmar, ty en af CostakerkernasBefälhafware,
som kom tilstället, där
deste ärender förehadcs, grep bedragaren wid
häret, och förde honom, med de nyst intalade
undersitarnes biträde, til Farizin. De närboende
gjorde wäl en resning til HanS fördel,
O men

210
?uZ3tlc!ief.
men blefwo skingrade och förrädaren knutadeö
til döds. En mistgärningsman, som war förwist
til Irhutst, företog snart samma oräd,
öfwertalade äfwen en Ryst Officerare at inga
i sin plan , men anläggningen uptäckteS
och den brottsliga straffades. V^melll2?ug3t>
lckel hade wid första upträdct nära undergätt
simma öde, men hans grymheter fingo bcdröfligt
wis et större utrymme. Han wartil födsten
en Costak frän Byn Simoweist jämte
Don. Under sju-ära Kriget hade han tjänt
emot preutzen sisom gemen Costak, och sedermera
1769 emot Turken. Efter Benders
erösring, den han biwistade, begärde han afsscd,
hwilket wägrades, hwarföre han rymde
til pålen. Han blef där förstdöljdaf Grekiska
Eremiter och försörjde stg sedan nägon
tid med tiggande. Därefter uppehöll han stg
nägra är i 2_.illa Rytzland bland de ftere där
boende Sccter; begaf stg widare til Jaikste
Costakerne och öfwertalade nägra af dem at
följa sig til Nuban, men hade anda icke antagit
namn af Peter 111. Han blef där häktad
för sina rörelser, men kom pä ftygten, i
det han sant utwäg at fylla sin wakt. Drog
sig därpä ät Aknarne wid Hrgis-Floden och
framträdde omsider i spetsen för en tal-rik
Här, under bcmälte Kejsares namn. Hans
företagande understöddes dels af Rysta Separatistcrnas
mihnöje, dels af laikste Costakerncs
upror.
Rysta

?u^tlckef.
21 211
Ryste Separatistcrne, kände under namnet
Rostolnicki, kalla sig sjelfwe: Gamla
Trons fölswarare. Dc stiljde sig frän Ryska
Församlingen wid de förändringar, som,
genom den förtjänte l^icol,B biträde, widtogos
at förbättra Bibel - Öfwersättningen, ränsa
Kyrkorna frän obehöriga Helgona-Mälningar
de gröfjta widstepelser. Reda-
och afstaffa
cteuren tror sig ej mitzhaga mcd et utdragutur
8. (3. (3melinß Resa rörandedenna Sect.
" ttolkolniclii söndrade sigegenteligen är 1660,
under anförande af en wid namn HKdaeum.
De äro ganska förtegne, si at man sparsamt
känner deras satser, hwilka dock i synnerhet
gä därpä ut, at förkastaalla nyheter i Gudaläran.
Därjämte äro de mycket okunnige, sä
at dem endast fattas uplysning. Deras klago-
punkter emot de nyare Grekiske Christne äro
til en del löjelige. t. e. de förebrä dem, at
de ssrifwa Jesus och ej IsuS; at de sjunga
wista Psalmer, at de wid H. Nattwarden
frambära 5 och intet 7 bröd, samt at de korsa
sig med andra fingrar än tummen ochlillfingret,
m. m. De hafwa siörsta afsty för
The, Caffe och Tobak, si at de rena och a
nyo helga en fläck i deras hus, där en njupa
Snus fallit. De sitta stgaldrig pä det ställe
där en ny Grek sctat, utan föregängen re,
ning och inwigning. De känna blott modersmälet,
omdöpa stna Proselyter, 0. s. w. lefwa
af handel sisom Judarne, understödja
O 2 sins

212 puZZtlcKet.
sina fattiga, och äro ofta nog rike. De undergmgo
stora förföljelser under Peter 1., icke
si mycket för stn tro, som sör deltagandeti
Stre'itzarnes upror. Peter trodde stg kunna
utrota dem, men härdheten ökade blott deras
antal. Han päladc dem därföre stuteligen
dubbel Mantals-statt och förestref dem en särskild
drägt, som gjorde dem ökända." (^)
De finnas ännu i stort antal.bland Costakcrna,
hafwa sina egna Präster och Kyrkobruk.
puoZtlcKet latside antaga deras Tro och lafwade
d'm stt bestydd, dwilk,t staffade honom
et tal-rlkt och fanatiskt anhang.
Et unor biand Aaikste Costakcrne styrkte
äfwen putz3ts.Kelß sak. Deste äro et raskt
folk, som ihärdigt förswarar gamla häfder och
häldre förlorar hufwudet än stägget. Rike
af silie ströfwerier och swära at öfwerwinna i
sina Qknar, äro de nog benägne til resning.
Under Kriget emot Turken fordrades af dem
en tropp til Husarer , til följe hwaraf de
hwärfwade nystrifnc borde rakas, liksom stulle
fegheten setat i stägget. De gjorde mänga
inkast emot detta wäldförande, och en Ofwerste
befallte til trots, at Rccruterne
stulle rakas offenteligen pä Torget i en
Stad. Denna orimliga härdhet upretade folket,
at de grepo til wapen, nedergjorde
werstcn , sirade Rysta Officcrarne och utbru-
.
0) Rcift durch Hustland, l.s^ f,

puZ2tscliei. 213
sto ifullkomligt upror är 1771. General I^re^
M3n dämpade wäl följande aret upresningen
med wäpnad hand, en stor del af de
mistnöjde rymde ät Öknarna, där de uppehöllo
stg med fiste och jagt, samt echöllo i löndom
bröd frän stna bekanta. Omsider wisade
sig puZ2ttcKef ibland dem, utgås sig för
Peter 111., med förebärande, at han rymt utur
sit fängelse undan dem, som woro förordnade
at mörda honom; at rycktet om HanS
död wore en dikt frän Hofwet, m. m. Et
redan i upror stadt folk behöfde icke starka
skäl til öfwertygelse. Man hyllade honom och
inom korrt tid strömmade folk frän alla sidor
til hans fanor. Första taget anstäldes emot
et pälstt Nybygge wid Irtisch, hwarest pu-
Z2tlcKefß Troppar endast tilplundrade stg Wapen
och Hästar. Därefter upfordradcs Fästningen
3aitst uti Peter den Tredjes namn.
Vefälhafwaren wägrade. En häftig storm
afstogs med tapperhet och pugattclieK enda
utwäg blef at uthungra platsen. Men genom
besättningens ständaktighet, som lefde pä Hästkött
och omsider nödgades tilgripa Läder til
föd-ämnen, hänt en Ryst Tropp ankomma
til undsättning. puZ3tKlles war lyckligare emot
andre Costakiste Skantsar, som erösrades.
Han slog Ofwerste Lulow, som frän
Orenburg sändes med en Corps emot honom,
och hade ftera resor öfwerhanden i träffnin-
gar. Me Officerare, sim föllo i hans hän-
O 3
der,

214
?uF2tlcKek.
der, nedsablades, men Soldaterne gjordes
til fångar och togo stundom tjänst bland de
uprorista. Orenburg war pä brädden at eröfras
och frälstes genom en Tropp, som mcd
wäld inträngde midt igenom de belägrande.
Baschkirerne samlade sig nu til puZZtlcKek
i stora hopar, samt Ryste Nybyggare och
Bönder frän Uraliste Vergwärken. Han nyttjade
dem dels at fortsätta belägringen för
Orenburg, dels at hämta Mynt iftän Gjuterierne,
dels at gjuta Koppar -Canoner och
Kulor, mcd hwilka Fästningen bestöts. Han
tilbragte en del af Wintren i dryckenskap och
grymheter. Fick en ny styrka af 11,000Calmucker,
som nedsablat stn Vefälhafware
Vegel2k. HanS Troppar ströfwade öfwer
hela nägden, och hade werkcligen intagit Tatharinenburg,
där et rof om 300,000Riks-
daler honom tilfallit, si framt icke Puß3ts^l,ek
dragit si längt pä tiden med stn marche, at
bemalte Stad blifwit försedd med tilräckelig
besittning.
Ibörjan yttrade puZZtlcKef en owanlig
helighet i sit upförande; iklädde sig ofta en
Bistops-Drägt och utdelade sjelf wälsignelfen;
förklarande sig intet annat hafwa i sigte,
än Stor-FörstenS upresande pä Thronen ,
hwarefter han sjelf wille gä i Kloster. Men
sedan hans Wapen hade framgäng, utbrast
hans lynne ide grufiigaste utswäfningar. Om
han i tid tågat til Moscau, är troligt, at
denna

h
puZ2tlc^el. 215
denna stora och rika Stad fallit i hans händer,
ty uprors-andan war där redan i gäsning
och endast 600 Man närwarande, som
lcke kunnat göra synnerligt motständ. Idet
stallet uppehöll han sig mcd belägringar af
Vaitst och Qrenlrurg; lät nedsabla alla Officerare,
som upbragtes, och förklarade sig
hugad at utrota hela Rysta Adelen. Han
lät med lika grymhet mörda Owinnor och
Barn. Ehuru han war gift med en Costakinna
wid namn BopKi2, af hwilken han hade
tre Barn, gifte han sig dock med en annan
frän Haitst, och firade sit Bröllop med
frostande och ursinnighet. Hans anhang bestod
endast af pöbcl; likwäl, at förblinda hopen,
lät han nägra stna förtrogna antaga
namn af de förnämste Rysta Ätter, och at
döljasin okunnighet i Tysta Spräkcl, en omständighet,som
kunnat göra honom misttänkt,
lät han nedergöra alla Tysta Officerare ,li-
nan de bragtes för honom. General Lelckol
nägon tid i trängsel,
satte honom omsider för
och Printz (^llil^in slog hans Här fullkomligt
2 mil frän Orenburg. puZ2tlcbes, som tog
ftygten ät Uralista Bergen, samlade innan
korrt sina spridda Troppar, hade nägon framgäng,
men blef a nyo slagen af General cle
(^olm. Han tägade därföre ät Casan och
lämnade öfweralt spär af förödelseoch omenstlighet.
Han brände Staden Casin och belägrade
Fästningen, men led äter, efter tre
O 4 hela

216 pugltlcKek.
hela dagars fägtande, et si fullkomligt nederlag,
at han nödgades simmande fty öfwer
U3o!ga, endast åtföljd af Man. Store
hopar af Costaker och Vaschkirer stockade stg
dock a nyo til hans Fanor. Han ärnade nu
angripa Moscau, där en af hans utsände
antändt uprors-iagan; men rycktet om friden
emellan Rytzland och porten, jämte en Armee,
som nu kunde dragas frän Donau, afhöll
wärfställighetcn af detta upsit.
Han drog sig därföre ned ät Volga,
intog nägra platser, i synnerhet Demitrewst
genom förräderi, och lät nedhugga Besälhafwaren.Idenna
nägden föll Astronomen

puZ2tlcKef. 217
gen eller omkom i ftoderna, hwarcftcr de öfriga
gäfwo sig pä näd och onäd. puZ3tlcbek
gjorde wäl nägra förtwiftadeutfall, men nödgades
omsider blott med nägra fä öfwerblefue
taga ftygten ät Öknarna, där han omsider
utlefwcrerades af sina egna, som genom
hunger och elände, samt löfte om tilgift och
belöning frän Rysta sidan, bragtes at göra
slut pä denna förödande upresning. En af
Pu^2tl^esB förtrogna sökte en dag öfwmyga
honom, at, i anseende til dä warande belägcnyct,
ingen räddning war möjelig, och rädde
honom därföre, at, emot löfte om förstoring,
gifwa sig sängen- puZ2tlclies upretades
si af detta förstag, at han drog sin dolk
och war redo at genomstinga rädgiswarcn, dä
de närwarande grepo och öfwerlämnade honom
fängstad at en Ryst Tropp, som stod i
nägden. 'Ransikning anstäldcs i Moscau,
dock utan pinligt förhör,hwilket Kejsarinnan
uttryckeligen hade förbudit, och puZ3tlcl,ef,
med fem de förnämste Anförare af uproret,
straffades til lifwet.
Nionde Capitlet.
I^enxicoi. Ivlunnicli.
s^'v den ryktbare KlcniieuK ursprung är
k^-^ mycken stridighet. Nägre berätta, det
han warit Lärgoste hos en Sockerbagare och
V 5 sildt

Kken?iool.
218
säldt Bakelser pä gatorne i Moscau, dä C^r
Peter el, gäng sprakat med honom och funnit
sig si nögd med dest qwicka och wcttiga swar,
at han tagit honom i sin tjänst och sedan steg
för steg uphögt honom til all den lycka och
ära en Gunstling kan upnä. Andre sörcgifwa,
det han warit Son af en Dräng wid
Hof-Stallet och händelse-wis ådragit stg Kej-
sarens upmärksamhet. Den förra upgiften är
sannolikare och antages af WeKer, I^lanllein
och Lluce. Det wct man med wisthet, at
k^len^icok war af lag börd, och at han 1637
blef antagen wid den Tropp af Inglingar,
som af Peter uprättades at öfwas efter Europeiska
Krigs-sittet. Kejsaren wardä blott
15 är gammal, och iVlenkicol, som kallades
eller den lilla H!ex3N(ler, hade ungefär
simma äldcr. I^e l^ort märkte snart
skicklighet och anmälte honom til
det bästa hos (_^2ren. Flere personer af denna
Tropp blefwo sedanuphöjde tilde störstaEmbctcn.
Klen?icol wisade sig särdeles nitiff at
bidraga til den omstapning af Rysta Folket,
som war 3renß ögnamärke; betygade synnerlig
agtning fördefrämmande Herrar, dem
(si2ren kallade til sin tjänst; utforskade stn
Herres Charactcr och böjelse samt tilwände
sig at fördraga dest hastiga utbrott. (3c»rc_lon
berättar sig ofta hafwa sedt lidren offenteligen
sparka Ktenxicol och sta honom sisom
en hund ;men följande morgon war alt glömt
och

k^en?i'cok. 219
och Kejsaren blidkad, hwilket föll det enfassdiga
folket si sällsamt, at de trodde Kleniicok
funna häxa. Kork anför, det Vlen^icoi
stundom af (>3ren fick örfilar, at bloden stöt
utur näsebärorna. Han förwärfwade stg ock
(>.2renß Näd genom sin oinskränkta lydnad.
Cx2ren war altid personligen närwarande, dä
ransakningar anstäldcs öfwer Stats- brott;
han föressref marterkngs-sitten, mcd hwilka
bekännelsen stulle utprästas, biwistade executionerna
och sigcs själf hafwa lagt egen
hand wid fem uproristas afrättande. Men
i synnerhet plägade han anförtro stna Gunstlingar
den äran at wara bödlar. Han förebrädde
ofta sina Hofmän deras blödighet och
försäkrade, det intet offer kunde wara Gudi
behageligare, än en siraffad mistdädare. lVlenlicol
war i detta afscendc mera driftig än de
öfriga. Säsom et förebud til den stora cxc,
cutionen af Strelitzcrna, hade lVlen^icot ashuggit
20 hufwud och skröt däraf offenteligen
pä Moscaus gator. Le kort, Llumderz och
siere andra af förnämste Adelen, undanbudo
sig detta förtroende, och de, som nödgades
wärkställa (^2renß befallning, buro sig oskickligt
ät. Klen^icoi äter war bäde färdig och
skicklig. Man bör dock härwid anmärka, at
d^ine sed sannolikt warit gammal samt af
Österländskt ursprung, och siledes icke bör
uttydas sisom en enffildt böjelse och hämdelystnad
hos den förolämpade(^ren. Rysta
Hi-

220
Historien gifwcr dylika exempel, under Iw2n
W3lilivillck3» tid.
Klen^icok förtjänte därjämte at blifwa
mcd näd ansedd, genom sin skickligheti Statsarcnder
och sin tapperhet. Wid pultavast
get blefwo tre Hästar stutne under honom.
(^2i-en walde til Sällstap under
sina utländska Resor. Hr 1706 blef han uphöjd
til Förste af Romerska Rikets och upsteg
sedan Nyndsamt ti! de högsta Ämbeten,
sä wid Armeen som Canzliet. som
sjelf icke sant nöje i pragt och Ceremoniellt,
lät stundom K^nxicof företräda sin egen per-
son och emottaga främmande Ministrar, under
det han sjelf stälde stg, sisom en enskild
Person , bland Prinsens Sällstap. Detta oaktadt
war lvlen^icol ofta nära at falla i onäd,
och hade icke kunnat bibehålla stg, si
framt icke Ot!i2rin2 understödt honom mcd
det inflytande hon hade pä (^arenB hjerta.
Under OtKalin3 regerade oinstränkt.
Han hade uprest denne Kejsarinnan pä Ryska
Thronen och sant henne crkänstm nog,
at icke allenast lämna hela styrelsen ät hans
händer, utan ock at, i dest sista förordnande,
slägga (^Zr Peter 11. At taga K_len2wolBDotter
til Gemäl.
ivienxicof hade dock icke styrka at med
jämnhet bära stn lycka. Han hade wäl
redan Nationens afund, men ädrog sig därjämte
med sit högmod och odrägeliga upföran-

Klenxicof. 221
rande, Nationens hat. Öfwer den unge Kejsaren
Peter 11. tilwällade han stg en besynner-
lig magt. Han handtcrade honom sisom sin
Son, och understrcf sina Bref:
är
Gder Fader IKyrkorna intog
han Kejsarens Stol, m. m. Emedlertid anlades
en hemlig plan til hans fall. Klenii»
col hade begifwit sig til Oranienbaum , där
et af honom upbygdt Capell stulle inwigas,
til hwilken högtidclighet äswen p^ter 11. blifwit
buden, men ursäktat sig. intog
därföre sjelf den Thron, sommar tillagad
för Kejsaren, och blef twä dagar därefter
fängslad samt i September 1727 inspärrad i
en liten By wid Oby- Strömmen i Siberien,
kallad Beresof, där han uti en af
Pallisader omqifwen Trödbygnäd ändade sina
dagar den 2 Nov. 1729. Man försäkrar,
det han med mycken styrka och ständaktighet
uthärdat stt öde. Honom bestodos 10 Rubler
om dagen til underhäll, och han sparade
af dem en liten Summa til upbyggande af
et Capell, hwarwid han med egen hand biträdde
Arbetarena. Hans Fru däremot dödde
under wägen til Beresof, sedan hon grätit
stg blind. Hans Dotter, som warit för,
lofwad med Kejsaren, afled förrän Fadren,
uti fängelset; men en Son och en Dotter,
dem han lämnade efter sig, blefwo wid Kejsarinnan
Hnn2B anträde til Negeringen, stälde
pä fri fot. Den förre befordrades til Armeen

222
Ktenkicok.
mcen och den scdnare ingick gifte med (3uil3t
Liron, Broder til den rycktbare Hertigen af
Curland. En Sone-Son af war
ännu öfrig 1773, som fuller bibehöll sin Far,
Faders namn, men aldeles icke dest rikedom
och anseende.
siui-

223
fident i Krigs-Departementet, i hwilken egenskap
han utsördc 1737 och 1738 ars fälttag
emot Tmken. Efter Kejsarinnans död tilstälde
han och satte i märket planan til Lirone
fängsiande, samt gjorde en kort tid tjänst sisom
Främste Minister, under Regentinnan
Hnr>2. Men sisom han gjordt sig räkning at
uphöjas til General Fältmarskalk, och sidant
icke inträffade, blef han mistnöjd och bcgärte
afssed frän alla sina Embeten. Klunnicli fant
denna anhällan mycket lättare bewiljad än han
förmodat. Han blef dä enständigt kallad til
preutzista Hofwet af prec_lrie, som insig
wärdet af en sidan Mans förtjänster, men
under hopp, at en lycklig wändning stulle äter
uphöja honom til sin fordna wärdighet,
tog han, til sin olycka, det bestut, at qwarblifwa
iRytzland, och blef den 6 December
1741 arresterad pä TlilZdetKzbefallning. Säsom
orsak til detta förhällande, tillades Klun>
nick at hafwa, genom sit rad, bidragit til
Iw2nB utnämnande af Kejsarinnan Hnn2;men
han sjelf härleder denna onäd frän den omständighet,
at han, pä bemalte Kejsarinnas
befallning, lätit sitta en af eliKbetKz Gunstlingar
i fängsligt förwar. Grefwen bragtes
för Commistionen, som wanligen afdömde
Stats-brott. Man tröttade honom med frägor,
och sisom han märkte, det hans Domare
beslutat finna honom brottstig, sade han til
dem: Förestafwen sjelfwe de swari den,

sMnnicli.
224
den, sä wil jag understrifwa dem. De
togo honom pä orden; författade en lista af
bckända brott och Klunnicl» underteknade den.
Säledes blef han förklarad skyldig til högförräderi
och dömd at steglas. K!il2l)-tl,förmildrade
Domen och förwandlade straffet til
lifstids-fängelse. Han fördes därpå til Siberien,
och satt under hela Klil2betliß Regering,
i 20 ars tid, uti Vynpclim, inspärrad
inom en med Pallisader omgifwen Bygnad,
til hwilkcn han säges hafwa sjelf gifwit
utkastet, och den han sjelf låtit upföratil Liråns
förwaring. Platsen bestod af en rymd
om 174 fot i fyrkant. Man sig där et litet
TrädhuS, som beboddes af Grefwen, destFru
och nägra fä Betjänter, samt en Trägärd,
den Grefwen odlade med egen hand. För
sig och sit hushall upbar han dageligcn ungefar
2 Nittoaicr 8 Skilling. At öka denna
Ulla inkomst, höll han några Kor och sålde
en del af mjölken, samt gaf underwisningar
uti Gconmrie- och Ingenieur- Vetenskapen.
Han uthärdade sin langa fängenstap med största
talamod, sinneslugn och munterhet; plägade
ock hwar dag dricka den skälen til sin
Fru : lycklig återkomst til Petersburg.
Bagcligen höll han twä bönestunder, fränkl.
11 til 12 f.m. och frän kl. 6 til 7 om aftonen.
Vönerne lästes pä Cysta af hans Hus-Präst
och sedan denne afiidit är 1749,
förrättade Grefwen sjelf denna Guds-tjänst.
lam-

IVlunnlcli. 225
Jämte de stunder han tilbragte nxd stt Trägärds-ardete
och underwisningar, fördref han
tiden med Psalmers författande och öfwersättande.
Han stref ock en liten Ashandling
om Krigs-wäsendet, hwilken han föresatt sig
at, i händelse af frihetens ätcrwinnandc, öfwerlämna
til Konungen af preutzen. Men
under sista ärct af hans fängelse-tid anklagade
en af Skildtwaktcrne GrcfwenS Betjänt
för det brottet, at förse sin Herre med papper
och panna, hwarföre Grefwcn nödgades
förbränna sina mängäriga öfningar och nöjen,
at förekomma följderna af en befarad ransakning.
Han hade ständigt tröstat sig af
hoppet om en säker frigiswelse wid 0.3r peter
den tredjes uphöjelse. Sä snart hanblef
underrättad om dest cmträde til Regeringen,
började han dock wisi sig nägot orolig och
frukta, det hans förhoppning stulle sta fclt°
Han tilbragte ftere weckor uti en häftig ängstan,
emellan fruktan och hopp, samt yttrade
sig flere gänger, at den korta tiden war honom
mycket längre än olla de förcgäende aren.
Omsider, den 11 Februari! 1762, ankom
den efterlängtade budbäraren, som medbragte
befallning för Grefwens frihet. IVlunnick,
som dä war stadd isina böner, blef
icke warse denne wälkomne personen, och
Grefwinnan winkade ät honom, at icke afbryta
sin Mans andakt. När Grefwen där-
på blef underrättad om sin äterkallclsc tilpc-
P
tero-

226 lVlunnicli.
tersburg, swimmade han afglädje, men kom
sig snart före, föll ned pä sina knän och aflade,
pä det mast rörandesitt, sin tacksägelse
til Försynen, som si förändrathans belägenhet.
Den 19 följande lämnade han pelim,
och ankom til Petersburg den 24 Martii,
kladd i simma Färstins-Päls, den han burit
under sin förwisning. Den 30 Martii
hade han företräde hos Kejsaren, som pähängde
honom 3t. HndreX Orden, äterstälde
honom i sin fordna wärdighet, och yttrade
sig: _lag hoppas, det Lsder ålder, ehuru
mycket framliden, dock tillåter jSder ännu
tjäna mig. KlunnicK höll därpä et längt
Tal och tillade stuteligen: Sedan Gder Majestät
dragit mig utur mörkret i ljuset,
samt återkallat mig frän Siberien at nederkasta
mig for detz fötter, stall jag altid
finnas redebogen at upoffra mit lif i
Åder Majestäts tjänst. Hwarken min
mångåriga förwisningfjärran frän Majestätets
Lhron eller Siberiens luftstreck,
hafwa förmatt pa minsta sätt släcka den
laga, som fordom brunnit imitt hjerta
för Rysta Rikets och detz Monarkers ära.
Klunnicl, bibehöll därefter äfwen d^tl^rinve
oafbrutna Näd, och afted den 16 October
1765, 83 är gammal.
Tionde

Tionde Capitlet.
Om Rytzlands Inwanare, Folk-nummer
och Stats-Inkomster.
mycket man strifwit om de framsteg,
hwilka den af l?^r Peter, mcd si stark
drift, införda höfsning gjordt uti Rytzland,
si är dock wist , at denna omstapning pä längt
när icke förtjänar de utrop, som träffas hos
wista ensidiga Författare.Ianseende til den
förnämste Adlen äger detta läford sin riktighet,men
Borgare och Bönder bära öfwer alt
an i dag sina skägg, sina Förfäders Drägt
och iakttaga deras lcfnads-sttt. Detta gäller
til och med om de ftäste Handelsmän uti de
största Städer, ej en gäng sjelfwa Petersburg
undantagit. Oaktade de stränge förbud
Peter utfärdade emot skäggen, är Herr^oxe
dock försäkrad, at 9 millionerRysiargifwas,
pä hwilkas hakor aldrig nägon Rakeknif kommer.
Kärleken för denna manliga prydnad
är ännu lika warmsom den tiden, dä plikten
för en afhuggen finger utstakades til 12 stilling,
men för en asilipt moustache til en
Riksdaler, dä Rostolnickerne atogo sig statt
för rättigheten at behälla sina skägg,- dä man
lackade Bojarerne at öfwerlasta sig, sör at,
under detta tilständ, raka dem, men rakade
sämre Folket med wäld pä gatorne.
Ehuru Wetenstaper och Konster gjordt
P 2 stors
227

228 Inwanare.
stora framsteg iHufwudstaden, si är dock
Allmogen i gemen lika okunnig, som före peterB
tid. Det är icke heller at förmoda, at
et helt Folks uplysning stall kunna utbreda stg
med styndsimhet-
Rikets Inwänare, fördelas nu uti fyra
Stalid, Adelen, Prästerskapet, Borgare och
Bönder.
Adelen har egenteligen ensam rättighet
at äga jord, men är icke förbunden, at personligen
tjäna wid Armeen, utan lämnar blott
et wist antal Troppar. Emellan Adelen finnes
ingen annan rang eller företräde, än det
hwars och ens Embete utstakar. Där gifwas
inga ärfteliga förmäncr förÄttens äldste Son.
Fadrcus förmögenhet delas lika emellan Sönerna.
En Grefwe, enperson af äldste Slägterne,
mäste, om han är Lieutenant, äfwen
utom tjänsten gifwa handen ät en Capitain,
änstönt denne wore af yngsta Adelen, jablott
en Friman. Dock har nu regerande Kejsarinnan
tillagt Adelen befordringssätt framför
Ofrälse, bekräftat dest rätt at ensam köpa
och sälja jord, samt förunnat Adelsman utestutande
rättighet at anlägga Vrännerier och
sälja tilwarkningen ät Kronan. För Peter3
tid gafwos blott twänne Öre-Titlar för Adelen:Bojar
och Rnes. Den förra swarade
emot Geheime - Rad och war icke ärftelig;
den sednarc beteknade detsamma som prins,
och tilkom dem, hwilka antingen genom sidogre-

Adelen. 229
Kejserliga Huset,
grenar härstammande frän
eller kunde bewisa sit ursprung frännärliggan-
de Länders Fursteliga Ätter. Deste Rnesars
antal wärte sä ansenligt, at Klen^icok, wid
sit Dragon-Regemente, sigcs hafwa haft 300
Rnesar såsom gemene Soldater. Öar Peter
och dest Efterföljare utdelade wäl Titlar af
Grefwar och Baroner, men - dä nägon stulle
särdeles lysa framför andra, war et Patent
pä Prins wärdighet frän det Heliga Romerska
Riket, oumbärligt. Peter utwärkade
et sidant för
Orloxv och potem-
Kin hafwa, under nu warcmde Regering, erhällit
en sidan uphöjelse. — Enligt 021-
Peters författning, mäste hwar och en, som
söker sin lycka innom Krigs-Ständet, gcnomgä
alla stegen och börja mcd en Corporals eller
Sergeants-
Sysla. Men man undwiker
dock lätt denna stränghet, i det man instrifwer
de unge Adelsmän til Corporaler eller
Under-Officerare, dä de ännu äro Barn- —
Under Peter den Förstes Regering woro alla
Adelsmän, wid sit Adelstaps förlust, skyldige
at tjäna i Armeen. Peter 111. uphäfde
denna Lag; dock tjänte Adelen lika trägit, men
friwilligt. — Den rikaste Adelsman, hwilkens
rang är under Major, har icke rättighet, at
iPetersburg sitta ftere än twä Hästar för
sin Wagn; men en Brigadier och de öfrige
högre graders innehafware, är tillätit at äka
efter fyra. En Adelsman af största rikedom
P 3 och

Adelen.
230
och wärdighet, som aldrig tjänt wid Armeen,
kan icke, utan särstildt tilständ, i Hufwudstaden
nyttja mer än en Häst, men en Köpman
däremot betjänar sig af paret. BcKlöser
strifwer därföre om Rytzlands Adel: "En
"Adelsman är där ingen ting, hans anseen-
"de beror af hans plats inom Armeen. En
"Doctor har Majors rang och sätter fyra
"Hästar för stn Wagn, när mangen Adels-
"man mäste nöja stg med twä. En Hof-
"Apothekare har CapitainS- " och hans Gefäller
Fändrics-wärdighet. Provincial-Fält-
"stärerne hafwa lika heder med Lieutenan-
"ter, o. s. w. " — Enligt Peter i. författning
är äfwen en Ofrälse Officerare Adelsman,
dock blott för sin person och sin lifstid.
Adelens magt öfwer dest Frälse- Bönder är
gansta stor, sisom framdeles i detta Capitel
kan inhämtas.
prästerstapet. — Peter afstaffade Patriarchs-wärdigheten,
men förklarade sig dock
icke ensam för Kyrkans Styresman, utan lämnade
försigtigt denna magt ät en Domstol,
som kallas: Den Heliga Synoden. Förat
icke minsta sin rättt, tog han likwäl en ed af
alla Synodens Ledamöter, hwarmcd de för,
bundo sig, at i alt rätta sig efter hans förordnande.Idetta
Andeliga Rad är denNegerande
ständigt President och Mttropolitan-
Ärke-Biskopen Vice-President. Dest öfriga
Medlemmar bestä af Rader och Astestorer.
Pra-

prästerstapet. 231
Prästcrne indelasiReguliere, eller Munkar
och Seculiere, eller Landt-Präster.
Kyrkans styrka lag egenteligen uti Kloster-författningarne,
enligt hwilka Ständet
hade Gods om 1,600,000 Riksdalers ärlig
inkomst. Prästerskapets magt öfwerstna Vasaller,
eller Bond-Slafwarne, war pä simma
fot som Adelens. Men Kejsarinnan har
indragitdesta Gods tilKronan, och betalar däremot
pensioner til Ständer. Ärke-Bistopar och
Vistopar njuta 4 til 5000 Riksdaler om aret,
och de lägre Embetsmän lönas i simma
män. Men mänge Kloster blefwo aldelesindragne,
och dc öfrige instränktes genom en
Förordning, som utsatte Munkames antal
och förestref äldren för dem, som kunde lofligt
antagas. Denna författning war dock
icke utan sin olägenhet, emedan Klostren woro
de enda Läro-hus,där undcrwisning meddelades
ät StändetS framtida Ledamöter. Regeringen
har därföre wisligen ersatt denna indragning
mcd Scholars och Gymnasters inrättande.
— Alla högre Embeten innom Präste-Ständct,
besättas mcd Munkar. Emellan
Metropolitancr och Arke-Blstopar är knaptnägon
märkclig stilnad. Den förre titelcn gifwes
nägon gäng af Regenten, utan at öka
Personens magt, som därmed beklädes. I
Rytzland räknas 33 Bistopsdömen och 159
Kloster, som underdälla 2677 Munkar och
1299 Nunnor. De öfrige Präster, som hö-
P 4 r«

232
prästerstapet.
ra til denna Afdelning, stiga til et antal af
1537 personer.
3.andt-prasterne kallas i allmänhet Poper
eller paper. Detta ord betyder Fader,
men har i Grekiska Kyrkan mycket ringa anseende,
i jämförelsemcd den Catholsta, hwarest,
ifrän Oregorii den Sjundes tid, endast
warit en laglig Papa i sender. Ehuru deste
Poper kunde och borde förskaffa största nyttan
genom uplysnings utbredande pä Landsbygden,
si är dock wist, at de tilsättas utan
minsta wal och granskning. Icke längt för
detta furmos Kyrkoherdar, som icke en gäng
kunde läsa Evangelium iBok, utan lärde
sig, at utur minnet upläsi Bönerna, samt
nugot Capitel i Biblcn med dest förklaring,
och framträdde Fredagen och Söndagen med
denna läxa. Herr Oxe försikrar, at än
i dag träffas sä beskaffade Landt-Prästcr, och
man torde just icke hälla sidant för otroligt,
när man besinnar, at den största lön en sidan
Pope kan hoppas upnä, är en summa
af 80 Riksdaler, och sidant endast, om han
är si lycklig at befordras til proto-pope wid
en Domkyrka. De öfrige däremot njuta endast
et ringa underhäll, ofta af 16 Riksdaler,
jämte en Koja, lik Bondens, samt en
jordtorfwa, den Prästen brukar med egen
hand. — Alle Popen näste nödwändigt wara
gifte, och om de dlifwa Enklingar, st uphöm
tillika deras Embete. Z sidan händelse
kunna

prästerstapet. 233
kunna de gä i Kloster och därigenom erhälla
bättre befordran, om de äga erforderlig skicklighet.
Men en Präst, som träder inytt
gifte, utstrykes för alltid utur Ständct. —
Kejsarinnan har sträckt sin wärdäfwen tilPopemas
uplysning, genom läro-anstalter för
deras Barn, samt lätit öswersitta, trycka och
kringdela utländska Prädiko-Arbctcn, demPopcrne
äro älagde at upläsa wid Gudstjän-
sten. — Alle Prästemes Barn äro Frimän
och upfödas wanligen til ätst.llige smä systor
wid Kyrkan. — Alle Poperne bära skäggoch
skiljas frän Bönderne med et längrehar, som
ligger löst öfwer axlarna. Deras Drägt bcstär
af -en swart fyrkantig Mösta och en fotsid
swart eller mörk Räck. Utom tjänsten
kläda de sig efter behag. De högreEmbetsmännerne
hafwa en mera prydlig och utmärkt
Ordens Klädnad. Under de fem månader
Herr Oxe tilbragte i Petersburg, sig han
aldrig en enda person af Ståndet uti nägot
Adcligt Hus eller Sällskap. Munke- Orden
afhälles genom sina stränga reglor, och Landt-
Prästerna äro för okunnige och illa upfostrade,
at kunna deltaga i samlefnaden med Rikets
Adel. Man bör dock undantaga wista
Högtids-dagar, dä Vistoparne bjudas til
Mältidcr.
Det tredje Ständet eller Borgerstapet,
är et Medel-Ständ emellan Adelen ochBönderna.
Kejsarinnan har isin nya Lag-Bok
P 5 ut-

Borgerstapet.
234
utstakat dest Medlemmar, som bestä af alla
Frimän, hwilke ej höra til nägot annat
Ständ. Hit höra alla de, som utan at wara
Adelsmän eller Bönder, lägga sig pä Vetenskaper,
Handel, Konster, Slögder, eller
utgä afHittebarns-Husen, Upfostrings-Husen,
Klostren; Civile Embetsmäns Barn, o. s. w.
Under Peterß Rcgermg woro wälBorgare och
Handelsmän nägot högre ansedde än Slafwarne,
men de erlade Mantals-statten och
woro blottstälde at prästas för Armeeen och
Flottan. Peter inrättade dock nägra fria Städer,
hwilkas Borgare njöto större förmaner
än de öfrige. Deste fria Städer förökades
under Klivet!,, men äro än tal-rikare genom
(_^tl,3lin2B författningar, hwilken tillika utstakat
Frimännernas Medborgerliga rättighet och
tilstadt mänga Kron-Bönder at instrifwa sig
bland detta Ständcts Lemmar. Handelsmännerne
äro delade i tre Claster, i män af deras
förmögenhet. Dm förstainnefattar dem,
som äga en förmögenhet as 3000 Riksdalers
wärde. Den andra anteknas för 4000, och
den tredje för400 Riksdalers Egendom. Hwar
och en betalar til Kronan en procent för den
summa han anwänder i stn handel, och äger
sjelf upgifwa den; si at en förmögnare kan
fritt instrifwa sig uti en lägre Clast. Handtwärkare,
som äga 400Riksdaler, kunna äfwen
inga i Handels-Clatzen, si wäl som Adelens
frigifne Bönder. Deste betala icke
Man-

Borgerstapet. 235
Mantals-statt, kunna ej heller prästas. Borgare
däremot utgöra en längre underdelning
af detta Ständ. Dit räknas de, som förklara
stg icke äga 400 Riksdaler. De betala
Mantals-skatten och kunna wärfwas mcd
twäng, men äga dock ftera friheter framför
Bonden. Afstedade Krigsmän hafwa äfwen
rätt at inga i detta Ständ, hwars ändamål
är at smäningom öka fria Undcrsitares antal,
och det är en ärorik författning, at iet Land,
där stafweriet icke kan pä en gäng uphäfwas,
smäningom utbreda friheten. Det är ock troligt,
at en gäng denne Frimanna-Corps far
större fördelar och äfwen rättighet at äga jord.
Det förtjänar nämnas, at Ryste Handelsmän
sillan hälla Bok. Mänge kunna hwar-
ken läsa eller strifwa.
De nyttja en Tafla
med pärlor och strängar, genom hwilkas tilhjälp
de skyndsamt och noga wärkställa dc si
kallade qu2tuor Bpeeieß. Archangels Köpmän
hafwa dock, genom stn handel med Engelsman,
wändt stg at föra pannan och ordentcliga
Räkningar.
Bönderne äro alla slafwar, sa framt
man undantager dem, som förr lydt under
Swerige, Ukrainerne, nägre fä omkring
Archangel, Skjutsbönderne och de si kallade
Odnovortsi , hwilka tyckas swara emot wära
Backstuquhjon, och torde försörja stg med
Handtwärks-göromäl pä Landsbygden. Bönderne
kunna fördelas i Rrono-Bönder och
A-

236 Bönderne.
Adels-Bönder. De förre utgöra ungefär
en sjettedel af Rikets Allmoge, höratil Krön-
Godsen och sta under Kronans Embetsmän.
Dc blifwa wäl ofta tryckta af desta smä Tyranner,
men äro dock mera trygge om sin
lilla egendom, och kunna snarare hoppas Regeringens
beskydd, än Frälse -Slafwarne.
Mänge af dem äro redan frigifne emot wista
wilkor, och Kejsarinnan fortfar, at mcd wishet
smäningom lästa desta bojor. Frälse-
Bönderne däremot äro aldeles lifegne och
räknas til Adelsmannens Egendom sisom andre
Gärds-Inventarier, Oxar, Hästar,, m.
m. En Egendom wärderas ej efter tunneland
och rymd, utan efter Slafwarnes antal.
Peterß författning, at hwarje Adelsman
är answarig förstna Slafwars Mantals-statt,
samt förbunden at lämna wist antal utstrcfne
til Armeen, har föranlätit Adelen at förbjuda
all utflyttning frän Godsen. Den Adels-
man, som cmottager en sidan
rymmare, är
förfallen til en stor pligt, dä däremot ipålen,
den fattiga Bonden, om han aldeles hudfiänges
af en blodsugande Herre, finner tilftygt
och ssydd pä nästa Gods. Ryste Adelsmannen
är oinskränkt Herre af Bondens
arbete och tid. Han pälägger honom si stor
statt han behagar, och Bonden nödgas ofta
laga förtwiftade utwägar til dest anskaffande.
Herren utwäljer dem, som behöfwastil Godsets
bruk; de öfrige beskattas, imän af deras

Bonderne. 237
ras skicklighet at förwärfwa. Den, som är
si olycklig, at han lärdt et Handtwärk, sär
erfara största tyngden, ty dä en aldeles okunnig
slipper med 4 a 5 Plätars ärlig afgift,
pålägges en Murare at anskaffa hela 24 Riksdaler,
en Smed 43, ja somlige Arbetare ända
til 60 Riksdaler om aret. Och det, som
än ömkeligare är; en Arbetare, som genom
fiit och skicklighet förwärfwar nägot öfwerstott,
kan saklöst plundras af Husbonden, och äger
ingen talan, om än denne borttager alt hwad
han äger. Han kan siledes ej en gäng köpa
sig .fri, ty Herren äger rätt at tillvälla sig
lösnings-summan, utan at meddela frihet.
Detta synes hafwa nägot ssäl, när Adelsmannen,
sisom stundom händer, mcd kostnad
underhällit Vasallen och lätit honom lära nägot
Handtwärk, men dä denne icke äri ständ
at försäkra sig om nägot öfwerstott, mäste
all upmuntrcm saknas.
Enligt fordna Lagarne, kunde en Frälseman
uptaga och sjelfwilligt afdöma alla brott
pä sit Gods, samt älägga alla straff, tiloch
med förwisning til Siberien, endast knutoch
lifs-straff undantagne. Om han lät sä
sta sin Bonde, at denne omkom innom tre
dygn, borde wäl sidant räknas för mord;
men det war icke swart at föregifwa nägon
annan döds-orsak, och en penninge-pligt war
det högsta onda Adelsmannen kunde befara.
Nu mera äro Domstolar här och där inrätta-

Bsnderne.
238
lade, som afgöra förefallande brottmäl, och
man hc,r stal at hoppas, det de äterstäende
lnistbruk efter hand afrödjaS. Herr Oxe nekar
icke, det ju ftere af Adelen handtera sina
Bönder med menstlighet och godhet. Nag^e
Bönder besitta wärkelig jord under sina Herrars
namn; andre hafwa ock förwärfwatn>l-
-gon för

Bonderne. 239
kunnat tillägga Allmogen rätt at äga nägon
jordtorfwa, men dest wisi författningar hafwa
dock medfört nägonlättnad. Hon har afstaffat
den Lagen, som stadgade, at ingen
Bonde kunde gifta stg utan Herrens tilständ,
hwilket oftast köptes med dryg kostnad, samt
satt dem i ständ, at genom stögde-wägen lämna
en Frimanna af-föda. Är 1773 hadeännu
ingen Ryst Adelsman kunnat förmä sig,
at, sisom nägre palste Godsägare, sitta sina
Vasaller uti frihet. Men Herr Oxe tror
äfwen den tldepunkt ej wara långt borta, ehuru
den tankan ännu allmänt rädcr, at Rysta
Allmogen icke stall kunna bära friheten. Detta
kan ock wärkeligen, i anseende til en del,
wara riktigt, si at det wore nödigt, at jämte
okets aftyftande, öfwertyga den ftlgifne om
ändamälet af en dylck wälgärning.
Iförra ärhundradet stulle kan hända
ingen dristat undersöka den frägan: Om Allmogen
borde befrias fränslafweriet. Men
är 1766 insände en okänd til Oeconomista
Sällskapet i Petersburg, Tusende Ducater,
och pä dest begäran utsatte Sällstapet en belöning
af 50 Ducater jämte en Mcdaille sm
25 Ducaters wigt, för den bästa PriS-strift
öfwer följande fräga: Hwilket är nyttigare
for et L.and, antingen at Allmogen besitter
sjelf sin jord, eller äger blotta lösören?
Och: Huru wida bör en sådan ägande
rätt af jord sträckas, om den stall
Un,

Bönderne.
240
lända et 2.and til fördel? Ethundrade sextio
fyra swar inkommo, och en Zuris Doctor
frän 2lken, Herr Le2rcle, wann belöningen
för en Afhandling, uti hwilken han talat för
Allmogens bästa. Författaren bcwisar a ena
sidan den ostadiga nytt.m af Bondens rättat
sjelf äga jord, och updagar därjämte de swärighetcr,
som ätsölja wärfställighetcn af et
sidant förstag, samt rader en Regering, at
blott småningom försitta en af jlafweriet ännu
tryckt och ouplyst Allmoge i frihet. Kejsarinnan
har sjelf yppat stt tänkesätt uti detta
ämne genom den wälgrundade utlätelscn, som
läses inya Lag-Boken: Åkerbruket ka

Handelen4 241
K. OZncellor ankoms til Archangel, blef
därifrän, med mycken heders-bcwisning, hämtad
til Moscau af Ivvgn VV2ll!i^itlcli 11. och
inrättade Engelske Handels-ärcndernc pä si
förmänlig fot, at hans Nation erhöllfri handel
pä Rytzland, utan Tull eller nägot slagS
afgiftcr. Under KliluKetl, utwärkades hos bemalte
lvvön en utestutande handel för Engelsmän
pä alla Rytzlands Nordiska Kuster.
De inrättade ftera Waru-Lager och l>
'^-2n sjelf bygde dem et stort Magazin iMoscau.
De infördeKläden, Bomull och Tenn,
samt utförde Pälöwärk, Talg, Master och
Skept-sörnödenheter. Sedan lw2n utbrcdt
sina inkräktningar i Asien, erhöllo ängelsmännerne
en utestutande rättighet at handla
pä Persien och Buchariet. Dcste store förmäncr
instränktes under l^eoäor, l^2NBSon,
i anseende til nägot mistnöje, det Rysta Adelen
fattat til Kngelste AmbastadcurenLo-
>veß, men blefwo äterstälde under 60^8 Oclunol.
Holländarne och Hanse - Städerne
förssaffade stg med tiden rätt at handla uti
Rytzland jämte Engelsmän, som dock bibehöllo
frihet för pälagor. Under OeinetrilKa
oroligheterna war Gngelsta hemdelen wacklande;
repade sig dock a nyo. Men är 1648
blefwo alle Engelsmän pä en gäng af Hle°
xe^ förwiste utur alle Rysta
Staterne. Orsaken tros wara den, at Holländarne
erbudit Kronan en afgift af 15 procent,

Handelen.
242
cent, om dem stulle tillätas at si fritt handla ,
som Angelsmännerne warit tilstadt. Kort
därefter äterwunno i3ngelsmännerne handels-frihet,
dock pä simma fot, som andre
utlänningar, och endast pä Archangel. Oom«
wellz och (^2rl den Andres Ambastader wunno
ej alt hwad man önskade, emedan de icke
iakttogo Ceremoniclet wid Rysta Hofwet.
Det borde ock knapt förmodas, at iöngelsmännerne
stulle äterwinna alla stna fordna
friheter, dä andre Nationer gäfwo Tull. Det
war nog, at dem tilstaddes fritt handla, äfwen
uti inre delen af Rytzland, emot lika
afgifter med Holländare. Archangel war
Rytzlands enda Handelshamn, til dest Öar
Peter I. förlade Hwita Haftvets handel til
Östersjön. iTngelsmännerne inrättade snart
den nya Handelen i Petersburg, och hafwa
sedermera förnyat handels-fördragen med de
följande Regenter.
Af den Lista pä Waror, som är 1777
af Engelska Skepp utfördesfränRytzland,
och hwilkas wärde steg til 5 millioner Riksdaler,
utgjorde Järn, Hampa och Lin, de
förnämste Artiklar. Man wil därjämte anföra
nägra wista ämnen, somi Swerige föraktas,
och til handel icke samlas, men indra,
ga betydeliga Summor uti Rytzland. Sä
utfördes, t. e. nämde är, Borst för 100,000
Riksdaler; Järnskräp för 4300 Riksdaler;
Tagel för emot 500 Riksdaler, Harstinn
för

Handelen. 243
förBooNiksd.; gammalt Tagwärke, lumpor
och Oxben för 1200 Riksdaler;
swansarHäst- för 300 Riksdaler, 0. s. w.
Hela Rytzlands utsteppning steg det aret
til 9 millioner 600,000 Riksdaler, och införsten
endast til 6,400,000, si atRikets
werwigtöf- utgjorde 3,200,000 Riksdaler. Dock
är sannolikt, at smyghandelen mycket
skarförmin-
denna handels-winst. Herr Oxe
före, häller
at med wisthet en tredjedel af hela Rysta
handelen är i Gngeista händer.
Rörande Rysta handelen utom Guropa,
förtjäna äfwen nägre anmärkningar ak
meddelas.
Redan iI4:de ärhundradct förde Genuesarne
och venetianerne
Persista
Indista och
Waror öfwer Caspista Hafwct til
Astracan, och Rytzarne spridde dem widare
kring denna Werldstrakt, ända tilwisby pä
Gottland. härjande, wid stulet
af simma ärhundrade, gjorde, at handelen
förlades tilSmirna och Aleppo, hwilke Städer
lago beqwämligare til för Arabista Waror.
persista och Bucharista handelen ätcrtog
sedan til en del sin förra gäng. Sä
länge Astracan och Casan lydde under
tarerna,Tar-
war förnämsta Waru -Lägret wid
Chanernas Hof. Men sisom deste flyttades
än hit och än dit, si blefwo med tiden Astracan
och Terki de hufwudstkelige nederlags-platser.
Handels- Caravamrne blefwo
2 2 dock

244
Handelen.
dock ofta plundrade, til dest Iw2n kufwade
Tartarerne 1554, hwarefter i3ngelsmännerne
tilkräktade stg hela handelen pä Caspista
Hafwet. lenliilon war den förste,
som wägadc denne sjöfart är t 558, och erhöll
handels-frihet pä Persien 1561. Flere
följde HanS exempel. Man besökte Tumen,
Derbent, Baku och Gilansta Kusten. Är
1597 blef Lurrouzkß Handels-Skepp stängdt
af is wid Nlolgas mynning och krotzadt, at
Besättningen med möda räddade sig til Astracan,
hwarefter handelen, en läng tid, uphörde
pä detta.häll. Är 174' inrättade en
Engelsman, Llton, et nytt Contoir i Räsch
uti Gilan. Nägon twist yppades emellan
z^ngelsmännerna och Rytzarna, si at l^lton
gick iKulil

Handelen. 245
dan Hlexe^/ K4icli2slonitlcl, kufwat Costakerna,
blef Astrakan medelpunkten för persista
handelen. Handelsmän frän Buchariet,
Crim, Armenien, Persien och Indien,
nedsatte sig därstädes. OZren, som sant olägenheter
af Rysta Handels-Bätarnas oskickliga
byggnad, förstrefHolländsta Skepsbyggare
at afhjelpa denna brist. Men en ny
resning af Costakcrna under Btenlco K^lin,
gjorde detta steg fruktlöst. Rysta handelen
lag si under, at Armcnianerne ensamne hade
denna rörelsei sina händer. Man synes dock
icke hafwa utsträckt den längre än MSchamakie,
Hufwudstaden i Sirvan. Är 1711
blef denna Stad eröfrad af 2.esgierna och
Magazinerne plundrade. OZr Peter hadeomsider
kommit mcd sina eröfringar ät denna kant
si wida, at är 1723 Daghestan, Sirvan,
G:'an och Masanderan, eller hela Caspista
Sjöns Östra och Södra Kuster, honom
tillades i et offenteligt fridsfördrag. Han inrättade
därföre et Rystt Handels-Compagnie,
fast af liten styrka, ty det bestod endast af
400 Actier,hwardera om 120Riksdaler. Huf-
wud-platscrne woro Astracan och Rislar.
Deste Länder furmoS dock si kostftmme, at
Kejsarinnan Hnn2 17,32 och 1735 äter afträdde
dem tl Persien, med wilkor, at Rysta
Compagniet stulle fritt och utan afgift
handla i alla Caspista Hafwets Hamnar,
bygga Magaziner för sina beqwämligheter,
O 3 där

246 Handelen.
där si godt syntes, icke sia under persisk
Lagskipning, samt, wid timande stepsbrott, äterfä
det bärgade Godset.
Handelen fortsattes dock swagt, til detz
nu regerande Kejsarinnan uphof Compagniets
utestutande handels-rätt, tilstadde fri handel
pä Persien, samt förböd inländska handelen
ide nägder, där Röfware ofredade och plundrade
Caravanerna. Rysta Consuler tilsittes
iBaku och zSnzelli. Armenianerne
drifwa dock smyghandel til Rysta Nationens
städa. Astracan ligger pä en Ö, som tilffapas
af Molga-Strömmens grenar, och är egenteliga
stapelen för Rysta handelen pä Caspista
Hafwet. Sedan Regeringen, genom
Floders förbindande, öpnat gemenskap emellan
wolga och Östersjön, kunna Europeiske
Waror med större lätthet föras til Astracan.
Ehuru Staden blott har 47 graders
bredd, är dock Vinter-kölden gansta sträng,
si at Xvolga, i twä mänaders tid har is,
som bär lastade Slädar. De store Skogar,
somi Casankläda tvolgas stränder, meddela
Ekwirke och Master för Skepsbyggerierna i
Astracan.
Caspista Hafwet är 123 mil längt och
pä detz bredaste ställe nägot öfwer 40 mil.
Dest mänge Bankar göra, at man nyttjar
Fartyg, sim blott gä 9 a 10 fot djupt.
Ström-dragenäro häftige. Stormarne wäldsim-

Handelen. 247
samme och oordentelige. Wattnct saltaktigt.
Ebb och stod röncs icke. Olyckor förefalla
icke sällan, i anseende til Rysta Fartygens
swaga byggnads-sätt. Caspista Hafwets siste
är riktande. Uraliste Costakerne äga rät!
At fiska 7^ mil pä hwardera sidan af Ural-
Floden. Den öfriga Rysta stranden tilhörer
Ästrakans Inwänare. Rammen af Stör
och Beluga (Hcipenler Nulo) meddelar en
stor myckenhet Caviar. Saltade och torkade
utgöra desta Fiskar en bctydelig del af Rysta
Folkets närings-ämne. Skalar uppehälla
sig ömnigt uti simma Sjö och jag«S med
fördel.
De Hamnar, som i Caspista Hafwet
besökas, äro dels Ryste, dels persiske, dels
Cartariste.
Rytzland har där Gurief och Ristar.
Den förra platsen wid Aaiks utlopp har en
liten, men stark Skants at betäcka nägden
mot Rirgiserna; knapt 100 Hus och utom
Garnisonen nägra fä Handelsmän, somdrifwa
en swag rörelse. Ristar ligger pä östra
Kusten. Handels-Skeppen mäste ankra wid
past 6 mil frän Fästningen, sedan Floden
Cerek upgrundat stg. Dit föras Europeiska
Waror, som sedan fortstaffas tilPersien,
samt föd-ämnen för Rysta Nybyggen wid
Ccrek och för dem, som blbo nägden af Cau-
casus. En liten smyghandel drifwes därifrän
O 4
pä

248
Handelen.
pä Tisslis iGeorgien, men för wägarnes
osäkerhet, utan särdeles winst.
Persien har följande Hamnar. Derbent
är den sämsta Hamn i hela Sjön, och
bcsökcs därföre sillan. Staden tilhörer Landskapet
Sirvan, har en Tegel-Fästning eller
rättare Wall, och bebos af perser, Cartarer
och nägra fä Armenianer. Twä eller
tre Rysta Skepp gä ärligen dit med Spannemäl
för Derbens behof, samt Järn, Stal
och Bly för s_.esgierna^och andre Cartariske
stockar, som bebo Östra sidan af Caucasus.
— (Tliezabad war den första Hamn,
som besöktes; men där drifwes icke nu mera
nägon handel. — Baku är den bästa Hamn
i detta farwatten, och kunna Skeppen tryggt
ligga för ankar pä 7 famnars watten; men
inloppet är trängt och farligt. Staden är
försedd mcd höga Tegel-murar, bebos, sisom
Darbent, af perser, Tartarer och fä Ar-
menianer. Egenteliga exporten bestar af
Naphta och fint Bergsalt, hwilke
bägge äm-
nen hämtas i nägden pä Östra stdcm om wiken.
Där stötts också Saffran och Bomull.
Förnämsta handelen drifwes dock med rätt
Silke, som kommer frän Sirvans Hufwudstad
Schamakie, belägen 11 mil inuti Landet,
och hindrar Bakus förfall. För detta
war där et Ryskt Factorie; nu ombestyres
alt af nägra Armenianer och Indianer. —
EnZelli, en dälig By, besökes dock trägit för
per-

Handelen. 249
persista handelen. Skeppen mäste ankra pä
redden. Staden delas i (Tlya och Gamla
Gnzelli. Uti den ststnämde bo persianer och
Armenianer under BopKis befäl; utidet sednare
hafwa Rytzar och under Rysttbestydd
stäende 2lrmenianer nedsatt stg. Consulcn
har en Garnison af 30 man. Där finnes
omkring 300 HuS af Rör samt twänne Kyrkor,
en Ryst och en Armenianist. Rätta
handelen drifwes dock iRascht frän l3nzelli.
Denne Stad har blifwit rycktbar för
sin handel och täftar med alla i denna del af
Asien. Gilanste Silket, som är si mycket
wärderadt, hämtas därstädes. Det finaste,
som är hwitt, uphandlas mast af Curkar,
men det gula af Rytzar. — Farabad och
Medschetisar i Masandenm, äro twä smä
Handels -Orter, som aftämna Silke, Ris,
Bomull, m. m. — Astrabad besökes förhandelen
med Candahar.
, Tartarerne hafwa Balkan-witen, som
innefattar ftera Holmar, bebodde af Sjöröfware
och fruktbare pä Ris och Bomull. En
O därstädes frambringar Naphta. De hufwudsakeligaste
Handcls-Waror, dem Cartarerne
hafwa at afiäta, sisom Bomull, spunnen
och ospunnen, Pälswärk, Rhabarber, m.
m. föras dock til Mangushlak.
Är 1760 handlade Rytzland pä Caspi-
sta Hafwet mcd en underwigt af 24,000
O 5
Riks,

250
Handelen.
Riksdaler, men är 1775 med en öfwerwigt
af 244,000 Riksdaler.
Rysta Waror gä genomCartarista händer
til Buchariet, hwars inwänare äro et
til handel benägit Folk och idka denna näring
med Persien, Indien, China, m. m.
Deras Carcwaner, som föraGuld, Silfwer,
persiskt och Indiskt Mynt, ädla Stenar,
Bomullstyger, m. m. löpa ofta fara at plun-
dras af Rirgiserna.
Angäende Rytzlands handel pä China,
är säkrast at afbida utslaget frän pekingsta
Hofwet pä den stora beskickning, som är ämnad
at ditsändas. (^) Skulle det än widare
lyckas Rytzland, at, frän de Länder
wid Östra Oceanen, til hwilka Cap. Oolc
wisit wägen, hämta Hafs- Utter -stinn och
med dem öpna en omedelbarlig handel pä
lapon ifrän Ramtschatka, si blir sannolikt
ingen Handelsgren, ätminstone för nägon
tid, mera lönande i män af förlaget. Sädant
är därjämte si mycket wigtigare, som
Ramtschatka nu mera blifwit nästan uttömdt
pä dyrbara Pälswärk, och AleutisteOarne,
som blifwit underlagde, mäste snart uphöra
at meddela desta ämnen.
Osr Peter hade redan den widsträkta afsigten
at öpna handel pä Swarta Hafwet,
men nödgades upstjuta detta företagande. Det
har
("*) Nu afbruten genom Kriget.

Handelen. 251
bar warit nu regerande Kejsarinnan förbehällit,
at drifwa denna plan til närmaste fullbordan,
i det porten är 1774 fant stg twungen
at tilstädja Rytzland fri segelfart genom
Bosphorus ochDardanellerna. Herr Oxs
utbreder sig lärorikt öfwer detta ämne och
hans spädom är nu fullbordad, at detta ärende
icke stulle komma til stadga utan nya
blods-utgjutelser. För Rytzland, som äger
en försikrad besittning af Azohsta Sjön,
som redan wid Swarta Hafwet anlagt flere
Fästningar, som genom eröfringen af Rrim
och Ruban samt en betydelig Landsträcka emellan
Don och Dniester, kommit i ständ
at bygga Handels-Städer och utrusta Skeps-
Flottor i denna nägd, synes endast wara öfrigt
til detta förstagets fullbordande, at uti
Swarta Hafwet uprätta en Sjömagt, som
tyglar Curkista styrkan, hwilket beror af
detta Krigets utgäng.Isidan händelse synes
en stor hwälfning förestä Europeiska
handelen pä när Rytzland ostörd
kan föra stt Järn och ftere dest Exporter til
Archipelagen, och kanste äfwcn i Franska
Hamnar undersälja de öfrige Huropeiske
handlande Magter. Man har redan sedt Rysta
Handels-Flaggan taga denna kosan til
Coulon. Widare fortsättning beror pä Krigslyckan
och Europeiske Potentaternas förhällande,
hwarföre detta ämne förbigasidetta
Sammandrag. Ryste Bergwärken förtjäna
nar-

252
Bergwckrken.
närmare Läsarens upmärksimhet och nägot
omständeligare widrörande.
Rysta Kronan innehafwcr alla Guldoch
Silfwer-Wärk, som i Landet blifwit uptäcktc,
jämte nägra fä Koppar- och larn-
Wärk.
voctst Guld-Grufwa, belägen emellan

Bergwärken. 253
lare Metaller frän desta Wärk, och är 1774,
af farhäga at sidant kunde blifwa bekant,
uptäckte han sjelf minornas rikedom för Kejsarinnan,
som lade dem under Kronan. De
kallas gemenligen Rolyvanste Grufwor, af
Vyn Rolyvan, där smältningen skedde. Men
sisom den trakten fants fattig pä Skog, förlades
Ugnarne pä lämpeligare ställen. Deste
Grufwor hafwa i sednare aren gifwit ärligen
frän 40 til 48,000marker Silfwer. Silfret
gifwer öfwer 3 procent Guld, som fränstiljes
i Petersburg. Är 1771 hade man utur desta
Wärk, frän deras första uptäckt hämtat
400,000 marker Silfwer samt 12,720 marker
Guld, och ifrän den tiden kan man antaga
en ärlig tilwärkning af 44,000 marker Silfwer
och 1200 marker Guld. Wid Grufworne
sytzelsättas 40,000 Nybyggare, utom
den närboende Allmogen, som i stället
förMantals-skattens erläggande, hugger wed,
kölar och förstår. Pä sidant sitt äro alla
utgifter besparde och tilwärkningcn en ren winst.
Säsom Kopparen kom til föga nytta, inrättades
1765 et Myntwärk, som däraf stär
skiljemynt til en ärlig Summa af 200,000
Riksdaler, med hwilka deniarbete förwandlade
Mantals-ssatten ecsittes och de öfrige
utgifter bestridas. Silfret försändes til Petersburg
pä Slädar i twänne forstor. Den
förra företages i början af Wintren och anländer
straxt efter. Jul; den sednare lämnar
Rolyvan nMiWintrm och ankommer pä
sista föret.
Ner-

254
Bergwärken.
tTlerschinsteSilfwer-Grufworneöpnades
1704. De äro belägne i Daurien, Siberiens
Sudöstra del emellan Floderna Shista
och Argun, och äro gansta tal-rike. De
hade til är 1772 gifwit 236,031marker Silfwer,
samt sistnämde är 200 marker Guld.
Ärliga afkastningcn kan tagastil 16,020
marker. Af 4^ooo marker Silfwcr fränsfedas
500 marker GuldutiPetersburg. Malmen
är gansta blystark, hwarföre Silfret
lättare fränssiljcs. Emedlertid ligga där ftere
millioner Pud Bly utan at nyttjas. Endast
14 til 13,000 Pud Bly brukas wid Kopparens
rening i Rolyvan, det öfriga lönaricke
frakten. Utförsel af Bly til China är därjämte
förbuden. — Wid desta Grufwor arheta
wid past 1900 frie Nybyggare, 1000 til
1300 fängar samt 11,000 RystaBönder, af
hwilka 5000 bo längre bort, äro Jordbrukare
och endast wintertiden förstaMalmentil Gjuterierna,
dä däremot de öfrige sytzelsittas med
det ständigt erforderliga arbetet. Ärliga omkostnaden
stiger til 59/200 Riksdaler.
Isednare tider äro nägra Silfwer-Grufwor
uptäcktc nära s_.ena.
Guldet frän Catharinenburgkostar Kronan
160 Riksdaler marken, men myntas til
272, si at ändock minsten är betydelig.
Silfret frän Rolyvan är ren behällning.
Silfret frän tTlerschinst kostar Kronan frän
3 til 4 Riksdaler marken, men sisom denna
mark

Bergwärten. 255
mark wid utmyntningen göres til wid patz 17
Riksdaler, är minsten gansta stor. Det fränstedade
Guldet kostar ungefär 45 Riksdaler
marken.
Kronan besitter blott fä Järn- och Koppar-Wärk.
Dest Järn-Bruk iNorra delen
af Länet Glonetz tilwärka blott 8 til 10,000
Pud Tackjärn ärligen, för Canoner, Kulor,
Bomber, samt 15,000 Pud Stängjärn. bl-
ralianste Järnwärken hafwa 1700 frie Arbetare
och 26,300 Böndershandräckning. Där
smiddes är 1772 423,937 Pud tilStängjärn
och Plätar förFlottan, Fästningswärken och
Armeen. Ramenste Wärken smidde simma
är 93,000 Pud til Canoner och 3172 til
Stängjärn.
ILänet Orenbmg pä wästra sidan af
Uraliste Bergen äro 4 Koppar -Grufwor,
hwilke, tillika mcd 3-ne ipermien, ar 1772
endast smälte 13,868 Pud Koppar.
ICatharinenburg myntas Koppar,
som föres sjöledes til Moscau, Petersburg
och andre Orter at kringspridas.
De ftäste enssildtas Bruks-Egendomar
äro belägne uti Uralista Bergen, som hafwa
icke mindre än105 Smältwärk, 56 förJärn,
37 förKoppar samt 7 sör bägge Metallerna.
Wid desta sytzelsittas 95,000 Bönder. Är
1772 utgjorde tilwärkningen 130,169 Pud
Koppar och 4/558,713 Pud Tackjärn. Agaren
erlägger för hwart Pud en statt af 6

256
Bergwärken.
styfwer wid past, samt destutom 7 styfwer
wid utförseln i Tull.
Af Kopparen är ägaren förbunden sälja
halfwa afkastningen til Kronan för 4 Riksdaler
18 stilling Pudet, aftämnad i Catharinenburg,
det är wid past 2 Daler 8 öre
Kopparmynt marken, hwilket HerrOxe kallar
et lagt pris. För den öfriga delen betalar
Kronan i Catharinenburg emot 7 Riksdaler,
i Moscau 3 Riksdaler 13 stillmg,i
Petersburg 3 R:daler 44 stilling, ägaren dock
obetagit at söka annan Köpare.
I Catharinenburg MS ärligen Kopparmynt
til en Summa af 1,620,000 Riksdaler,
dä et Pud Koppar riktar Kronan wid
utmyntningen mcd en winst af 3 Riksdaler
18 stilling.
Rysta Kronans inkomst af Bergmarken
synes altsi ärligen blifwa Riksdal, still.
Af winsten pä Kopparmyntet 1,030,500.
As 44,000 marker Silfwer
och 1200 marker Guld frän
Rolyvan, myntade
Af 16,320 marker Silfwer
och160 marker Guld frän
tTlerschink.
Af Kronans
Järnstatt af mstildta
1,123,656: 36.
234,777: 24.
130,119: 9.
145,377:
Summa 2,719,930: 21.
Eller nägot öfwer 163 Tunnor Guld.
O K

'. ',/,.->'
'
',''.' ' '
,
? '^' ,'^ ,v
, - - - - - _ , ,> - ,.,^,
, > » > > >
,>-',
__z ,. . >> . >
»
- -_' -'>' , .^. i"_ ,>','^ ^ v ' ^
. ./^ > ,, /./.',>,,,^ v,