Politik och förvaltning I Svensk politik
Politik och förvaltning I Svensk politik
Politik och förvaltning I Svensk politik
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Politik</strong> <strong>och</strong> <strong>förvaltning</strong> I<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>politik</strong><br />
Nils Gustafsson<br />
Föreläsning 2 september 2009<br />
TNX075 Offentlig organisation <strong>och</strong><br />
administration
Uppgifter från i måndags<br />
• Fråga till Ida Texell<br />
• Konstig grej i kurslitteraturen
• <strong>Politik</strong>?<br />
• Förvaltning?<br />
• Demokrati?<br />
Vad är…
Perspektiv på <strong>politik</strong><br />
• Arenaperspektiv: <strong>Politik</strong> är det som sker inom ramen för det<br />
politiska systemet: regering/riksdag, myndigheter, kommuner, EU<br />
etc.<br />
• Processperspektivet: <strong>Politik</strong> som den auktoritativa fördelningen av<br />
värden i samhället eller ännu bredare: <strong>politik</strong> som de processer som<br />
fördelar makt, välstånd <strong>och</strong> resurser i vårt samhälle. Vem får vad,<br />
när <strong>och</strong> hur?<br />
• Slutsats: Med ett sådant perspektiv blir det tydligt att vad som sker i<br />
<strong>förvaltning</strong>en i högsta grad är ”politiskt” <strong>och</strong> inte enbart en fråga om<br />
”tekniskt genomförande av fattade beslut”
Repetition: perspektiv på<br />
<strong>förvaltning</strong><br />
• Konkreta uttryck: expeditionen, kansliet<br />
• Institutioner: MSB, räddningstjänsten<br />
• Bred definition: den organisation som har<br />
till uppgift att bereda <strong>och</strong> implementera<br />
politiska beslut = hela offentliga sektorn<br />
• Smal definition: de strikt administrativa<br />
funktionerna i den offentliga sektorn = ej t<br />
ex lärare, läkare, poliser, brandmän
Grundkomponenter i utformningen<br />
av politiska system<br />
• <strong>Politik</strong>ens territorier<br />
► federationer <strong>och</strong> enhetsstater<br />
• Vem regerar?<br />
► presidentialism <strong>och</strong> parlamentarism<br />
• Valets redskap<br />
► majoritet <strong>och</strong> proportionalitet
<strong>Politik</strong>ens territorier<br />
1. Statsmakten har oinskränkt makt över<br />
alla delar av territoriet – enhetsstater<br />
(t.ex. Sverige)<br />
2. Delar av statsmakten förlagd till den<br />
regionala nivån, där politiska<br />
representanter <strong>och</strong> myndigheter fattar<br />
beslut <strong>och</strong> verkställer dem autonomt -<br />
federationer (Tyskland, USA)
Presidentialism<br />
Folket väljer<br />
President Parlament<br />
Utser regering<br />
• Folkvald statschef som samtidigt är<br />
regeringschef<br />
• Vald för en fast ämbetsperiod <strong>och</strong> kan<br />
inte avsättas av parlamentet.<br />
• Suveräna befogenheter att utnämna<br />
<strong>och</strong> avskeda ministrar, men han kan<br />
inte upplösa parlamentet.<br />
Vem regerar?<br />
Parlamentarism<br />
Folket väljer<br />
Parlament<br />
Regeringschef<br />
Utser regering<br />
• System där regeringen, inklusive<br />
regeringschefen är beroende av<br />
förtroende hos parlamentet<br />
majoritet.<br />
• Regeringschefen är inte statschef
Valsystemet<br />
• Majoritetssystem eller proportionellt?<br />
• enmansvalkretsar (Storbritannien) – ”the<br />
winner takes it all” – fokus på effektivt<br />
ansvarsutkrävande<br />
• proportionell fördelning efter väljarstöd –<br />
fokus på representativitet.<br />
• Spärrar för att stänga ute småpartier?<br />
• Partier <strong>och</strong>/eller person?
Vad säger grundlagen?<br />
• Sverige är en enhetsstat<br />
- All offentlig makt i Sverige utgår från folket<br />
- Riksdagen är folkets främsta företrädare<br />
- Kompetenskompetens<br />
• Sverige har kommunal självstyrelse<br />
- Fri bestämmanderätt – inom vissa ramar<br />
- Egen beskattningsrätt<br />
- Direktvalda fullmäktige
Folket<br />
Den parlamentariska<br />
Åsiktsöverensstämmelse<br />
Val<br />
Partier<br />
Civila samhället<br />
Massmedia<br />
styrningskedjan<br />
Riksdagen<br />
Förtroende Förverkligande<br />
Utser<br />
Regering/<br />
departement<br />
Styr<br />
Förvaltning
Så styrs Sverige…
Det svenska partisystemet<br />
• Konfliktdimensioner:<br />
arbete – kapital<br />
industri – ekologi<br />
stat – kyrka<br />
centrum - periferi<br />
• Nedfrysningshypotesen… (1920-1970)<br />
• … upptining? (1970-)<br />
från 5 till 7 (8) till ?<br />
• Den lokalpolitiska explosionen
Väljarbeteende<br />
• Demokratins genombrott 1918/1920<br />
• Konsolidering i samband med ”kohandeln” 1932.<br />
• S-regering fram till 1976, stödda av först (C) <strong>och</strong> efter<br />
ATP-striden 1957 av Vpk (V) Block<strong>politik</strong>en etableras.<br />
• Fyra olika borgerliga regeringar 1976-1982.<br />
• S-regering 1982-1991. Block<strong>politik</strong>en suddas ut.<br />
• 1991-1994: Borgerlig fyrpartiregering i minoritet.<br />
• 1994 – 2006 S-regering. Krishanteringen leder till nytt<br />
samarbete med (C) efter valet 1998 samverkan mellan<br />
(S) – (V) – (Mp).<br />
• 2006 – Borgerlig fyrpartiregering i majoritet.<br />
Konsolidering av block<strong>politik</strong>en.<br />
• 2010 – (Sd) blir vågmästare <strong>och</strong>…?
Partiernas kris<br />
Prognos för medlemsutvecklingen i (S), (M), (FP) <strong>och</strong> (C). Källa. SVTs Aktuellt
Partiernas kris<br />
Andelen partimedlemmar i befolkningen 1991-2007. Källa: SVTs Aktuellt.
Makten i<br />
kommunerna<br />
Politisk majoritet i kommunerna<br />
2006-2010
100<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
1921<br />
1928<br />
1936<br />
1944<br />
Valdeltagande<br />
Valdeltagande i Sverige 1921-2006<br />
1952<br />
1960<br />
1968<br />
1973<br />
1979<br />
1985<br />
1991<br />
1998<br />
2006<br />
Röstande
Partibytare<br />
Källa: SCB,<br />
valundersökningen 2006
Röstsplittring<br />
Källa: SCB <strong>och</strong> Göteborgs<br />
universitet
Väljare <strong>och</strong> ideologier<br />
Källa: SCB <strong>och</strong> Göteborgs<br />
universitet
Misstro<br />
Källa: SCB, valundersökningen 2006
Väljarbeteende slutsatser<br />
• Ökad rörlighet<br />
• Ökad misstro<br />
• Komplexa situation i många kommuner<br />
Ökar dessa trender <strong>förvaltning</strong>ens makt?<br />
Större ansvar att svara för kontinuiteten?
Den svenska modellens uppgång…<br />
• Centralisering <strong>och</strong> kollektivism<br />
• Historiska kompromisser<br />
- arbete <strong>och</strong> kapital (30-tal, ”Saltsjöbadsandan”)<br />
- män <strong>och</strong> kvinnor (60-tal, ”välfärdsprojektet”)<br />
- konsensus <strong>och</strong> förhandlingar<br />
• ”Det starka samhället”<br />
- den generella välfärdsmodellen<br />
- full sysselsättning<br />
- social ingenjörskonst
…<strong>och</strong> fall?<br />
• Decentralisering <strong>och</strong> individualisering<br />
• Den korporativa statens avveckling<br />
• Svikande tilltro till <strong>politik</strong>ens möjligheter att<br />
förändra samhället. <strong>Politik</strong> som<br />
möjliggörande kraft.<br />
• Hög permanent arbetslöshet – utanförskap<br />
Uppluckring av den generella välfärden<br />
Samtidigt ”välfärdsmysteriet”…
Change language