En gemensam europeisk plan för sysselsättning och tillväxt: Anna ...

De små lokala utförarna blev snabbt utkonkurrerade och uppköpta av stora nationella och i
vissa fall internationella utförare. En orsak är tiden, och det anbudsförfarande som
kommunerna använder. Om ett litet företag vinner ett anbud på tre år och förlorar nästa
upphandling så förlorar de allt. För ett stort företag spelar det mindre roll. De stora oligopolföretagen
har hittills etablerat sig i de stora städerna. Men Elisabet Sundin gissar att när
marknaden i storstäderna är mättad, kommer de att dra vidare mot landsbygden precis som
McDonald’s har gjort.
Elisabeth Sundin ser att Waldorf och andra sedan tidigare existerande alternativ förlorat
position. Istället har likriktningen förmodligen blivit starkare.
Elisabeth Sundin konstaterar också att avregleringen har lett till nya regleringar, inte sällan på
begäran av företagen. Standardiseringsinstitut har haft goda tider. Det finns också tecken på
att arbetsintensiteten har ökat för de anställda. FAS har finansierat ett pågående
forskningsprojekt för att ytterligare studera de förändringar som välfärdstjänstearbetet
genomlevt.
Tema 4:
Vem får jobben längst ner? Arbetsmiljö och diskriminering ur ett
LO-perspektiv
Christina Järnstedt, ombudsman på LO
Idag finns ett okänt antal tusen personer som befinner sig i landet illegalt. De städar ditt
hotellrum, serverar din pizza och de arbetar på byggen och industrier ofta under
livsfarliga former. Hur ser de papperslösas arbetsmiljö ut?
Christina Järnstedt är ombudsman på LO och knuten till det europeiska HESA-projektet som
försöker kartlägga arbetsvillkoren för dessa de mest utsatta arbetstagarna i våra samhällen.
Hesa ska utveckla en guide för fackligt förtroendevalda när det gäller illegala flyktingar,
papperslösa.
Idag finns det mellan fem tusen och femtiotusen flyktingar utan papper i Sverige, svaret beror
på vem man frågar. Vilka arbetsvillkor har dessa? Hur ser deras hälsa ut? Christina Järnstedt
har skickat brev till ett femtiotal myndigheter, utan att få någon redig information. Istället har
hon vänt sig till organisationer som Läkare utan gränser.
Den bild hon fått är bristfällig men ser ut så här:
Många av de papperslösa är diversearbetare, som flyttas runt bland olika företag, till exempel
byggarbetsplatser. De har byggkläder och smälter in bland de andra. Men de saknar skyddsutrustning,
kollektivavtal och har löner som ibland inte är mer än femton kronor i timmen. De
tar ofta de jobb som inte de vanliga anställda vill eller får ta. De drabbas ofta av svåra
olyckor. En byggnadsarbetare från Moldavien föll tretton meter från en byggnadsställning.
Hans kompis hjälpte honom till trappan på akutsjukhuset där han fick värktabletter. En kille
från Palestina försökte spara pengar men bodde med sju andra och blev rånad. En kille blev
misshandlad i tunnelbanan efter att ha städat hela natten. Kunde han gå till polisen? Nej.
Kvinnor blir slagna och utsatta för sexuella trakasserier.
Vilka är det som anställer dessa? Bland annat en stor kommun, berättade Järnstedt. Och ett
stort hotell. Byggentreprenörer. Enligt Järnstedt saknas idag forskning om de papperslösa. Det
finns viss forskning på europeisk nivå men alldeles för lite. Järnstedt opponerar sig mot att
ingen verkar vilja äga frågan.
Vad är det dessa papperslösa arbetare behöver akut? Enligt Järnstedt behöver de konkret
information på sina egna språk. Vilken utrustning måste de ha? Vilka kemikalier är farliga?
Men de ska inte ha informationen över Internet. Flygblad är det som fungerar bäst.
9