En gemensam europeisk plan för sysselsättning och tillväxt: Anna ...
En gemensam europeisk plan för sysselsättning och tillväxt: Anna ... En gemensam europeisk plan för sysselsättning och tillväxt: Anna ...
möjligheter att påverka arbetsinnehåll och annat minskat. Skillnaden syntes också i blodprov. Blodhalterna på morgonen av stresshormonet cortisol sjönk kraftigt i den grupp där cheferna fick utbildning. Även andra blodförändringar (blodfettet triglycerider hos kvinnorna) var gynnsammare hos försöksavdelningens anställda. Töres Theorell berättade om en pågående studie, SLOSH, som följer upp tidigare undersökningar av långtidssjukdom. I studien, som genomförs i samarbete med SCB och som omfattar riksrepresentativa 5 000 yrkesarbetande män och kvinnor, ska Theorells forskargrupp bland annat undersöka på vilket på sätt konflikter med chefer och dåligt stöd från arbetskamrater bidrar till risk för utmattningssyndrom. Forskning om sjukfrånvaro; vad vet vi och vad behöver göras? Kristina Alexandersson, professor vid sektionen för personskadeprevention, Karolinska Institutet Sjukskrivningar och sjukpensioneringar kostar samhället cirka 120 miljarder kronor om året, men i själva verket är forskningen kring sjukfrånvaron ytterst sparsam. Det visar en omfattande litteraturgenomgång som Statens Beredning för medicinsk Utvärdering, SBU, har genomfört. Det behövs fler, och framför allt bättre studier om sjukfrånvaron. Det budskapet levererade Kristina Alexandersson som lett SBU:s arbete. Hon och hennes kollegor har gjort en genomgång av alla vetenskapliga publikationer om sjukskrivningar på engelska, danska, norska och svenska. De har bedömt relevans, vetenskaplig kvalitet och eventuell evidens. Kristina Alexandersson fann förvånansvärt få studier med bärande data om sjukskrivningar, och de evidens hon fann var på en mycket generell nivå. Dessutom fann hon ett 60-tal olika mått på sjukfrånvaro. Tänk om det fanns lika många olika mått på blodtryck, resonerade hon. Något fann SBU ändå. Barn tycks till exempel inte vara en riskfaktor för sjukfrånvaro i Sverige. Ju fler barn desto lägre är i själva verket sjukfrånvaron. Man fann också att kvinnor oftare sjukskriver sig för psykiska sjukdomar men att mäns sjukfrånvaro vid sagda sjukdomstillstånd var längre. Men i stort saknas kunskap. Det saknas kunskap både om orsakerna till sjukfrånvaro och om effekterna av att vara sjukskriven. Det sistnämnda är kunskaper som individen, läkare och försäkringskassans handläggare bör ha innan de beslutar om sjukfrånvaro, likväl som arbetsgivare, försäkringskassans handläggare och politiska beslutsfattare också behöver dylik kunskap. Det är skillnad, betonade Kristina Alexandersson, på att vara sjuk och att vara sjukskriven. De flesta som har en sjukdom är inte sjukskrivna eftersom deras förmåga att klara sina arbeten inte är nedsatt. Och om man vet mycket om sjukdomar så vet man desto mindre om sjukfrånvaron. Det finns till exempel 1 000 professorer i medicin i Sverige, men inte en enda professur i sjukfrånvaro eller försäkringsmedicin. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, har nu utlyst en sexårig professur i ämnet. Arbete och hälsosamma arbetsplatser – paneldiskussion Moderator: Kenneth Abrahamsson Medverkande: Kristina Alexandersson, Francis Green, Töres Theorell Kenneth Abrahamsson inledde diskussionen med att efterlysa skillnader mellan svenskt och brittiskt arbetsliv. 6
Francis Green svarade att det finns mycket som är lika mellan länderna, men att Sverige tycks ha haft en annan utveckling under 1990-talet. Storbritannien gick ner i arbetslöshet, medan Sverige gick upp. Det verkar som om jobbkvalitet har fått en lägre prioritet sedan 1990-talets kriser. Där var Sverige tidigare ett paradexempel. Facken tycks vara mindre effektiva än vad Green trodde. Töres Theorell menade att skillnaden mellan Sverige och Storbritannien är tidtabellen. England hade samma utveckling som i Sverige fast tio år tidigare. Före Thatcher samlades alla politiker från höger till vänster i en konsensus om låg arbetslöshet. Men sedan blev låg inflation viktigast och det var en dramatisk förändring. När det gäller krav/kontrollmodellen så var England möjligen före Sverige med platta organisationer och att rationalisera bort mellanchefsnivåerna. Detta skruvade åt kraven på medarbetarna, precis som de nya informationsjobben på 1990-talet, med ostrukturerade jobbsituationer där folk inte hade någon kontroll. Kenneth Abrahamsson frågade om den stora sjukfrånvaron i Sverige beror på att vi blivit sjukare eller om den sociala konstruktion, som begreppet sjukfrånvaro är, på något sätt har förändrats. Kristina Alexandersson svarade att sjukfrånvaro inte är relaterat till sjukdom utan till arbetsbelastning. Särskilt bland kvinnligt dominerade arbeten har arbetsbelastningen ökat. Det är också där den största ökningen av långtidssjukskrivningar har ökat. Att befolkningen åldrats påverkar också lite. Kenneth Abrahamsson undrade om teknologiska eller organisationsförändringar i den offentliga sektorn hade påverkat arbetsbelastningen. Francis Green flikade in att den offentliga sektorn i Storbritannien under 1990-talet utsatts för hårda finansiella besparingar samtidigt som kraven på vad den levererade ökat. Det ledde till exempel till att engelska skollärare på ett närmast industriellt sätt fick se sin arbetsbörda öka. Det var inte fråga om teknologiska förändringar. Men det ledde till en rad organisationsförändringar, där man förmodligen inte visste vad man gjorde, men där resultatet blev sjukskrivningar på grund av överbelastning. Töres Theorell betonade att under samma period så ströps resurserna för rehabilitering dramatiskt. De som blev sjuka fick inte den hjälp de hade behövt för att återgå till jobb. Vissa av stressrelaterade sjukdomarna ökade inte vilket togs som ett argument för att folk lurades. Men män slutade röka under perioden, och vi lärde oss att hantera högt blodtryck. Kristina Alexandersson ansåg det som intressant att Storbritannien har en sex månader lång period av arbetsgivaransvar. I Sverige är perioden bara två veckor. Storbritannien har också ett års sluttid. I Sverige kan man vara sjuk i sju år. Tema 3 Det tjänstefierade industriarbetet Eskil Ekstedt, professor Arbetslivsinstitutet Det traditionella industriföretaget finns knappt längre. Det har förvandlats till ett slags paraply för olika pågående projekt och där koncernledningen inte alltid vet så mycket om arbetet i projekten. Eskil Ekstedt driver ett forskningsprojekt på Arbetslivsinstitutet och presenterade nyutkomna boken Den nya arbetsdelningen, för vilken Ekstedt är redaktör. Idag sker 70 till 90 procent av verksamheten i stora industriföretag i projektform. Verksamheten behöver inte ens pågå inom samma väggar utan kan äga rum var som helst i världen, och endast förenas i varumärket. Till exempel har storföretaget Sandvik slutat att ange var deras produkter är tillverkade. Det räcker att det står Sandvik på dem. 7
- Page 1 and 2: Den nya arbetsdelningen Arbetslivsf
- Page 3 and 4: egna lösningar, anser Frankrike. A
- Page 5: Svenska regeringens nya jobbstrateg
- Page 9 and 10: De små lokala utförarna blev snab
- Page 11 and 12: miljoner konor såddfinansiering, u
- Page 13 and 14: Maria Hemström förklarade att vi
möjligheter att påverka arbetsinnehåll <strong>och</strong> annat minskat. Skillnaden syntes också i blodprov.<br />
Blodhalterna på morgonen av stresshormonet cortisol sjönk kraftigt i den grupp där cheferna<br />
fick utbildning. Även andra blod<strong>för</strong>ändringar (blodfettet triglycerider hos kvinnorna) var<br />
gynnsammare hos <strong>för</strong>söksavdelningens anställda.<br />
Töres Theorell berättade om en pågående studie, SLOSH, som följer upp tidigare<br />
undersökningar av långtidssjukdom. I studien, som genom<strong>för</strong>s i samarbete med SCB <strong>och</strong> som<br />
omfattar riksrepresentativa 5 000 yrkesarbetande män <strong>och</strong> kvinnor, ska Theorells<br />
forskargrupp bland annat undersöka på vilket på sätt konflikter med chefer <strong>och</strong> dåligt stöd<br />
från arbetskamrater bidrar till risk <strong>för</strong> utmattningssyndrom.<br />
Forskning om sjukfrånvaro; vad vet vi <strong>och</strong> vad behöver göras?<br />
Kristina Alexandersson, professor vid sektionen <strong>för</strong> personskadeprevention, Karolinska<br />
Institutet<br />
Sjukskrivningar <strong>och</strong> sjukpensioneringar kostar samhället cirka 120 miljarder kronor<br />
om året, men i själva verket är forskningen kring sjukfrånvaron ytterst sparsam. Det<br />
visar en omfattande litteraturgenomgång som Statens Beredning <strong>för</strong> medicinsk<br />
Utvärdering, SBU, har genom<strong>för</strong>t.<br />
Det behövs fler, <strong>och</strong> fram<strong>för</strong> allt bättre studier om sjukfrånvaron. Det budskapet levererade<br />
Kristina Alexandersson som lett SBU:s arbete. Hon <strong>och</strong> hennes kollegor har gjort en<br />
genomgång av alla vetenskapliga publikationer om sjukskrivningar på engelska, danska,<br />
norska <strong>och</strong> svenska. De har bedömt relevans, vetenskaplig kvalitet <strong>och</strong> eventuell evidens.<br />
Kristina Alexandersson fann <strong>för</strong>vånansvärt få studier med bärande data om sjukskrivningar,<br />
<strong>och</strong> de evidens hon fann var på en mycket generell nivå.<br />
Dessutom fann hon ett 60-tal olika mått på sjukfrånvaro. Tänk om det fanns lika många olika<br />
mått på blodtryck, resonerade hon.<br />
Något fann SBU ändå. Barn tycks till exempel inte vara en riskfaktor <strong>för</strong> sjukfrånvaro i<br />
Sverige. Ju fler barn desto lägre är i själva verket sjukfrånvaron. Man fann också att kvinnor<br />
oftare sjukskriver sig <strong>för</strong> psykiska sjukdomar men att mäns sjukfrånvaro vid sagda sjukdomstillstånd<br />
var längre.<br />
Men i stort saknas kunskap. Det saknas kunskap både om orsakerna till sjukfrånvaro <strong>och</strong> om<br />
effekterna av att vara sjukskriven. Det sistnämnda är kunskaper som individen, läkare <strong>och</strong><br />
<strong>för</strong>säkringskassans handläggare bör ha innan de beslutar om sjukfrånvaro, likväl som arbetsgivare,<br />
<strong>för</strong>säkringskassans handläggare <strong>och</strong> politiska beslutsfattare också behöver dylik<br />
kunskap.<br />
Det är skillnad, betonade Kristina Alexandersson, på att vara sjuk <strong>och</strong> att vara sjukskriven. De<br />
flesta som har en sjukdom är inte sjukskrivna eftersom deras <strong>för</strong>måga att klara sina arbeten<br />
inte är nedsatt. Och om man vet mycket om sjukdomar så vet man desto mindre om sjukfrånvaron.<br />
Det finns till exempel 1 000 professorer i medicin i Sverige, men inte en enda<br />
professur i sjukfrånvaro eller <strong>för</strong>säkringsmedicin. Forskningsrådet <strong>för</strong> arbetsliv <strong>och</strong><br />
socialvetenskap, FAS, har nu utlyst en sexårig professur i ämnet.<br />
Arbete <strong>och</strong> hälsosamma arbetsplatser – paneldiskussion<br />
Moderator: Kenneth Abrahamsson<br />
Medverkande: Kristina Alexandersson, Francis Green, Töres Theorell<br />
Kenneth Abrahamsson inledde diskussionen med att efterlysa skillnader mellan svenskt <strong>och</strong><br />
brittiskt arbetsliv.<br />
6
Change language