En gemensam europeisk plan för sysselsättning och tillväxt: Anna ...

More documents

Recommendations

Info

Krävande arbete, jobbkvalitetens paradox i den växande ekonomin Francis Green, professor, University of Kent, England Att jobben blir mer kvalificerade har en baksida: Arbetsintensiteten ökar, det ställs högre krav på tillgänglighet och koncentration. Utvecklingen är i huvudsak teknikdriven. Francis Green har använt Surveyundersökningar som metod för att undersöka hur kvaliteten på jobben i Storbritannien har förändrats under 1990- och 2000-talet. Att jobben skulle öka i komplexitet var något alla förutspådde. Många tog också för givet att det skulle leda till ökad tillfredsställande för dem som utförde jobben. Det ser Green inte alls i sina studier. Det han ser är att kraven ökar. Enligt Green har antalet arbetade timmar på årsbasis inte ökat nämnvärt i Storbritannien. Det är fler som arbetar längre och fler som arbetar mindre eller inget alls, men medelvärdet är i stort sett oförändrat. Det som inte är oförändrat är den upplevda arbetsintensiteten. Den har ökat i stort sett över hela EU, så även i Storbritannien. I Storbritannien har andelen som instämmer i påståendet: ”Mitt jobb kräver att jag arbetar mycket hårt” stigit från 30 procent till över 40 procent mellan 1992 och 2006. De som instämmer i påståendet: ”Jag arbetar i ett högt tempo hela tiden eller mesta av tiden” har ökat i andel från 17 till 25 procent under samma period. Samma grupp som anser att kraven ökat vittnar om att det krävs fler färdigheter av dem än tidigare. Francis Green talar här om nya, generiska kunskaper; kommunikationsförmåga, problemlösarförmåga etcetera. Inte chefen som piskar Var kommer då denna hårdare press ifrån? Enligt Green är det inte längre chefen som håller i piskan. Det sköter kollegorna och kunderna om. Sex av tio britter känner sig pressade av sina kunder att arbeta hårt, vilket är en stadig ökning sedan 80-talet. Fyra av tio känner sig pressade av sina kollegor. För några år sedan, år 2001, var pressen från kollegorna högre än pressen från kunderna. Kanske har vi lärt oss att hantera pressen från kollegor men inte från kunder, resonerar Green. Green avfärdar däremot hypotesen att ökad osäkerhet om den egna anställningen skulle ha lett till hårdare krav. I Storbritannien, till skillnad från Sverige, så har osäkerheten på arbetsmarknaden inte ökat under 1990-talet. Han tror inte heller att ökad arbetstillfredsställelse är förklaringen. Hans egna studier visar att folk varken är mer eller mindre nöjda med sina arbetsuppgifter nu än tidigare. Enligt Francis Green så handlar det snarare om möjligheten att jobba hårdare. Mobiltelefoner och bärbara datorer gör att arbetet inte slutar för att man lämnar kontoret. I en global marknad får man dessutom räkna med att kunder och medarbetare kan tänkas vilja nå en när som helst på dygnet. På arbetsplatser som genomgått stora teknologiska förändringar ökar pressen på medarbetarna, har Green visat i jämförande studier. En annan förklaring kallar Green för Big Brother. Det har blivit mycket lättare för arbetsgivaren att mäta de anställdas prestationer. Det gäller inte minst callcenterpersonal, men även andra. När någon tar en paus så syns det. Francis Green ser att ökningen av arbetsintensitet planade ut i början av 2000-talet och parkerade på en hög nivå. Den viktiga frågan framgent blir enligt Green hur vi ska arbeta smartare, inte hårdare. Tre frågor till Francis Green, professor i ekonomi vid universitetet i Kent och en av Storbritanniens mest framstående forskare i labour economics. 4
Svenska regeringens nya jobbstrategi är bland annat att gradvis sänka nivåerna på akassa och sjukförsäkring. Kommer det att leda till fler jobb? Det är inte helt lätt att svara på. Att redan i inledningsskedet sänka nivåerna är kanske ingen tvärsäker metod. Däremot finns det belägg för att inledningsvis ha relativt generösa ersättningssystem men som efter en period, säg ett halvår, sjunker, bidrar till att arbetslösa kommer ut i nya jobb. Leder det även till att unga kommer ut i sina första jobb, eller finns det andra metoder för ungdomsarbetslöshet? I Storbritannien är ungdomsarbetslösheten förhållandevis låg, där finns gott om jobb som inte kräver några kvalifikationer. Istället har vi ett växande problem med överutbildning. Folk tar jobb som kraftigt underskrider deras kvalifikationer. Det leder till frustration och missnöje. Det finns möjligen ett amerikanskt argument för överutbildning. Man tror att IT-revolutionen i USA var så framgångsrik därför att det fanns en armada av överutbildade datatekniker som satt hemma på kvällarna och uppfann applikationer som de skickad mellan varandra. Francis Green är författare till boken Demanding Work. The Paradox of Job Quality in the Affluent Economy. Vad är det goda arbetet? Det ska utgå från de behov hos personen som gör jobbet. Det handlar om aspekter som lön, ansträngning, risker, självbestämmande och fysisk arbetsmiljö. Men inom EU har begreppet jobbkvalitet blivit förvirrat och blandats ihop med de behov som företagen har av ökad produktivitet och annat. Krav, kontroll och hälsa – den karasekska och theorellska modellen Töres Theorell; professor institutet för psykosocial medicin, Karolinska Institutet Om cheferna utbildas i psykosociala förhållanden samt i krav/kontrollmodellens principer så sjunker halterna av stresshormon i blodet hos alla anställda. Det har Töres Theorell och hans medarbetare visat i en studie. Töres Theorell har utvecklat den så kallade krav/kontrollmodellen tillsammans med Robert Karasek, som var modellens upphovsman. Enligt modellen så tenderar ökade krav på den enskilde kombinerat med minskat beslutsutrymme orsaka stressrelaterade sjukdomar och sjukfrånvaro. Sjukdomsrisken ökar ytterligare om personen utsätts för press i privatlivet. Under 1990-talet har arbetslivets krav ökat på en mängd grupper i arbetslivet, samtidigt som de ekonomiska och administrativa förutsättningarna att göra ett gott jobb har minskat. Detta gäller inte minst för kvinnor i den offentliga sektorn. Men vad händer med anställda i en organisation om cheferna utbildas i psykosociala förhållanden? Theorell och hans medarbetare utvärderade i slutet av 1990-talet en interventionsstudie på ett större företag i Sverige. Under ett års tid träffades cheferna en gång i veckan under två timmar. Under träffarna fick cheferna först en kort föreläsning och därefter följde en diskussion om hur medarbetarna skulle bli mer involverade i beslutsprocessen och om förutsättningarna för god kommunikation på individ-, grupp- och organisationsnivå. De blev också utbildade i krav/kontrollmodellens principer. Chefsgruppen jämfördes med cheferna på en annan avdelning som inte fick utbildning. Parallellt med utbildningen togs regelbundna blodprover på de anställda. Efter ett år påvisades klara skillnader mellan de anställda på de två olika avdelningarna. De som arbetade där cheferna genomgick utbildning uppgav att de hade mycket större påverkansmöjligheter än tidigare. De anställda i kontrollföretaget uppgav vid samma tid att deras 5
Page 1 and 2: Den nya arbetsdelningen Arbetslivsf
Page 3: egna lösningar, anser Frankrike. A
Page 7 and 8: Francis Green svarade att det finns
Page 9 and 10: De små lokala utförarna blev snab
Page 11 and 12: miljoner konor såddfinansiering, u
Page 13 and 14: Maria Hemström förklarade att vi

En gemensam europeisk plan för sysselsättning och tillväxt: Anna ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?