En gemensam europeisk plan för sysselsättning och tillväxt: Anna ...

egna lösningar, anser Frankrike. Anna Odhner påpekade att produktiviteten per arbetad timme
under perioder har varit lika hög i Europa som i USA, men att antalet arbetade timmar är
lägre. Européerna jobbar inte lika mycket och kanske stämmer uttrycket från en känd
amerikansk ekonom, att ”USA is worth dying for, but Europe is worth living for”.
Tema 2:
Yrkesstruktur och jobbens förändringar
Rune Åberg, huvudsekreterare FAS och professor i sociologi vid Umeå universitet
Skräpjobben har hittills uteblivit i Sverige. Istället blir jobben allt mer avancerade och
ställer högre krav på förkunskaper och utbildningsnivå. Det visar Rune Åberg i en ny
studie.
Antalet okvalificerade arbeten på den svenska arbetsmarknaden har minskat med 600 000
sedan 1990, samtidigt som de högkvalificerade jobben har ökat i nästan samma grad.
Rune Åberg har använt den modell som nobelpristagaren i ekonomi, Joseph Stieglitz,
utvecklade för att undersöka kvalitetsnivån på de miljontals jobb som skapades under
Clintoneran. Var de skräpjobb, låglönejobb, som kritikerna hävdade?
Joseph Stieglitz mätte lönenivån på de nya jobben och kom fram till att det huvudsakligen var
högkvalificerade jobb som skapades, även om det också skapades låglönejobb. En liknande
slutsats drar Rune Åberg för Sveriges vidkommande. Skillnaden är att i Sverige är de nya
jobben ännu mer koncentrerade i de högsta lönegrupperna.
Rune Åberg har mätt förändringar i lönenivån på svenska arbeten från 1990 fram till 2001.
Lönenivån korrelerar starkt med utbildningsnivån och är enligt Rune Åberg det bästa
tillgängliga måttet för hur kvalificerat jobbet är. Han har delat in jobben i fem grupper,
quintiler, gällande lönenivå.
Antalet jobb i de lägre grupperna sjunker stadigt år från år, kan Rune Åberg konstatera, och
jobben i de högre grupperna ökar i antal i samma grad. Utvecklingen är svag men stadig över
tid.
År 1990 var 34 procent av alla jobb låglönejobb i den lägsta quintilen och mätåret 2002 hade
andelen av dessa jobb sjunkit till 23 procent. Under samma tid hade de högst avlönade jobben
stigit från 13 procent till 22 procent.
I antal har de lägst kvalificerade jobben minskat med mer än 600 000 mellan 1990 och 2002
och de näst lägst kvalificerade jobben har under samma period minskat med 200 000.
Samtidigt är ökningen av de högst kvalificerade jobben 400 000 under perioden och cirka
250 000 av de näst högst kvalificerade jobben.
De år som sticker ut är krisåren 1992 och 1993 då 220 000 av de lägst kvalificerade jobben
försvann på två år. Därefter har minskningen varit runt 30 000 per år. De högavlönade jobben
har däremot ökat vartenda år utom år 1993, och ökningen har varit mellan 20 000 och 47 000
per år.
Det här menar Rune Åberg är en indikation på att jobbens kvalitet inte har urholkats utan att
jobben blir mer komplicerade och kräver mer kunskap.
Vilka är det då som har de kvalificerade jobben? Andelen högutbildade i den högst avlönade
quintilen fördubblades under 90-talet. Tidigare var det vanligare att även dessa jobb innehades
av lågutbildade. Åberg ser också att andelen kvinnor i högkvalificerade jobb har ökat. Liksom
att andelen högutbildade som innehar de lägst kvalificerade jobben har ökat sedan 1998.
3