En gemensam europeisk plan för sysselsättning och tillväxt: Anna ...

More documents

Recommendations

Info

på förmedlingsverksamhet och yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Hemström redovisade sedan alliansregeringens övriga jobbförslag i senaste budgetpropositionen, där förutom jobbavdrag, förändringar i a-kassenivåer, sänkt tak i sjukförsäkringen, också innehöll åtgärder för ökad efterfrågan i form av nystartsjobb för bidragstagare och flyktingar, sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar, särskilt anställningsstöd för långtidsarbetslösa samt ökade möjligheter till tidsbegränsade anställningar. Därtill kommer skattelättnader för hushållstjänster och i vissa tjänstesektorer. Hemström berättade att regeringen hoppas skapa 74 000 nya jobb med sina förslag. Hemström tvivlar på att det blir så många. Roger Mörtvik påpekade att regeringens jobbpolitik följer de åtgärder som OECD ritade i sin Job strategy från 1994. Men OECD:s egen utvärdering från ifjol visar att länder som följt råden bara vissa fall har lyckats, men då till priset av ökade ekonomiska klyftor. Och att de länder som inte följt OECD:s råd har lyckats ännu bättre, utan ökade ekonomiska klyftor fast högre skatter. Det har gjort att OECD nu lämnar sina enkelspåriga rekommendationer och säger att det går att lyckas på andra sätt. Mörtvik kommenterade även Jan Edlings tal om försörjningskvot. Inte ens i det värsta scenariot kommer det att bli värre än under hemmafruepoken på 1940- och 1950-talet. Vi har vår högsta försörjningskvot bakom oss. Det som avgör om vi får en försörjningsobalans beror på hur pass högproduktiva jobb vi skapar. Britta Rundström talade om framtida problem i den offentliga sektorn. Om 50 år har antalet människor med vård och omsorgsbehov ökat så mycket att kommunalskatten skulle behöva öka med 80 procent för att finansiera den. Då är inte ökade förväntningar inräknade. Allt fler kommer att ha gott om pengar men idag får man inte komplettera offentliga välfärdstjänster genom att betala själv. Det kommer att bli ett problem. Vi måste också börja tala om att vi har kvalitet i världsklass när det gäller vård och omsorg. Inget annat land får sådan kvalitet för pengarna. Rundström talade även om att Sverige ligger i världsklass när det gäller resurser till utbildning. Per Risberg, bidrog med ett företagarperspektiv och sade sig inte vara bekymrad över globaliseringen. Det ser han inte minst i Småland. De små och medelstora tillverkande företag som finns här går bättre än någonsin. Att det inte medför nya jobb beror på att vi är så himla produktiva. Sverige slår de flesta länder i produktivitetsökning varje år nu. Risberg var med när japanerna kom på 1980-talet. Japanska arbetare var effektiva men gjorde bara vad de blev tillsagda. Svenska arbetare blev med tiden lika effektiva men kunde dessutom tänka kreativt och självständigt. Därför slog Risbergs företag det japanska genomsnittet i produktivitetstillväxt fem år i sträck. Risberg minns när han hade amerikanska företagsledare på besök och de stannade till hos en kvinnlig metallare i 30–35 årsåldern som körde en maskingrupp. Jänkarna trodde inte sina öron: metallaren pratade om fabriken som det vore hennes egen. Hon pratade kvalitet, leveranssäkerhet, kapitalbindning. Där har vi i ett nötskal svensk industris främsta konkurrensfördel, menar Risberg och vi kommer att klara även kineserna. Problemet är jobb och det är mest en social fråga, inte ekonomisk. Vi måste sluta att tala om höga eller låga jobb, acceptera jobb där marknaden bara kan betala en viss lön, men där samhället kan tänka sig att betala resten. Det kan handla om äldreomsorg, vård, skola. Risberg framförde till sist sin käpphäst: Sverige ska lägga upp ribban högst i världen när det gäller lärande i yrkeslivet. Det räcker inte att vi är världsledande på forskning inom nanoteknik och Telecom. Var finns de innovativa pedagogerna så att kunskaperna sprids? Risberg vill se en nationell rörelse för lärande i yrkeslivet. Den måste pågå i minst tio år tills lärandet är inbyggt i arbetsplatserna. Roger Mörtvik återknöt till arbetsmarknadspolitik och påtalade att företagen drar sig för att anställa även i länder där lönerna är så låga som 50 kronor i timmen. Lösningen ligger alltså inte i att öka arbetsutbudet pressa ner lönerna. Det måste vara något annat. Och där tror även Mörtvik på att göra arbetskraften mycket mer kompetent, att satsa på lärande i yrkeslivet. Det skapar i sin tur kreativitet och nya jobb. 12
Maria Hemström förklarade att vi ändå måste sysselsätta dem som inte är tillräckligt produktiva, men som ändå kan göra nytta. Där måste vi rigga en finansiering som fungerar. Hon övergick till att tala om utbildning: Samhället satsar mycket, men mest på högre utbildning och på andra chansen-utbildning. Man satsar på att reparera misstag som begicks i grundskolan. Och lämnar man grundskolan utan att kunna skriva, läsa och räkna – där är forskningen entydig – så finns det ingen arbetsmarknadspolitik i världen som kan göra något åt det. Därför tror Hemström att man ska ta lite av resurserna från andra chansen-utbildning och satsa dem på de unga. Jan Edling: Trots alla åtgärder så kommer vi att ha människor som fortfarande inte har en chans. De som står sist i kön. De kommer att få sänkta ersättningar. I Thatchers England fick man uppfinna nya bidragsformer för att ersätta de sänkta bidragsnivåerna, och det stängde inne folk. Jag är rädd att vi hamnar i en situation där vi får uppfinna en massa nya bidrag för att komplettera de sänkta nivåerna. Varför drar den nya regeringen ner på exportstödet? Blott arbetsmarknadspolitik skapar inga nya jobb, det måste till näringspolitik. Vi behöver två sorters kunskapslyft: ett kunskapskonto för enskilda som delvis ersätter a-kassa. Dels ett kunskapslyft för mindre företag, som ofta saknar kunskap att gå ut på exportmarknader. Britta Rundström ville fortsätta tala utbildningskvalitet: Svensk grundskola är signifikant över genomsnittet i OECD. Finland är outstanding. Men i Finland är det drygt en procent elever med utländsk bakgrund, i Sverige är siffran elva procent. Det förklarar inte hela skillnaden men ungefär 40 procent. Vi vet att elever med utländsk bakgrund presterar sämre men i Sverige presterar dessa elever signifikant bättre än i andra OECD länder. Detta kan vara bra att veta, tyckte hon. Självklart ska ingen behöva lämna skolan utan grundkunskaper. Men många invandrarelever kommer till skolan i elva-tolvårsåldern och ska lämna skolan när de är 16, oavsett om de har godkänt betyg eller inte. Därför: gör en flexibel grundskola. Så att den tar hänsyn till de kunskapsbehov barnen har. Först då har vi en chans i konkurrensen. Hon övergick att tala om arbetskraftsinvandring. Visst behövs den. Men vi har 35 000 personer i Sverige som är nollklassade, som går på socialbidrag men som inte står till arbetsmarknadens förfogande och är inte sjuka. De behöver också något att göra. Roger Mörtvik: skolan är det viktigaste problemet vi har att hantera. Men att tro att en enkel utbildningsreform eller ny lärarutbildning räcker är naivt. Det behövs mindre klasser och det kostar pengar. Då måste man välja, ska man sänka skatterna eller höja ambitionen? Vi sneglar mot Danmarks flexicurity, men de satsar större andel av BNP i arbetsmarknadspolitik än vad vi gör. Alltså; vill vi möta globaliseringen måste vi också investera i kunskap, rörlighet och trygghet. Det går inte att snåla sig ur. Maria Hemström bemötte Mörtviks tal om hemmafruar. Hemmafruarna producerade också, även om de inte hade löner, och de fick inte transfereringar av staten. Idag har vi 20 procent som inte producerar och som uppbär ersättning från staten. Om vi inte får dem i arbete har vi sett slutet på välfärdsstaten som vi ser idag. FAS huvudsekreterare Rune Åberg tackade de medverkande och deltagarna för engagerade inlägg och hoppades att detta femte Arbetslivsforum ska ge idéer både för fortsatt forskning och för praktisk handling. Av Thomas Heldmark 13
Page 1 and 2: Den nya arbetsdelningen Arbetslivsf
Page 3 and 4: egna lösningar, anser Frankrike. A
Page 5 and 6: Svenska regeringens nya jobbstrateg
Page 7 and 8: Francis Green svarade att det finns
Page 9 and 10: De små lokala utförarna blev snab
Page 11: miljoner konor såddfinansiering, u

En gemensam europeisk plan för sysselsättning och tillväxt: Anna ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?