En gemensam europeisk plan för sysselsättning och tillväxt: Anna ...
En gemensam europeisk plan för sysselsättning och tillväxt: Anna ...
En gemensam europeisk plan för sysselsättning och tillväxt: Anna ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
på <strong>för</strong>medlingsverksamhet <strong>och</strong> yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Hemström redovisade<br />
sedan alliansregeringens övriga jobb<strong>för</strong>slag i senaste budgetpropositionen, där <strong>för</strong>utom<br />
jobbavdrag, <strong>för</strong>ändringar i a-kassenivåer, sänkt tak i sjuk<strong>för</strong>säkringen, också innehöll åtgärder<br />
<strong>för</strong> ökad efterfrågan i form av nystartsjobb <strong>för</strong> bidragstagare <strong>och</strong> flyktingar, sänkta<br />
arbetsgivaravgifter <strong>för</strong> ungdomar, särskilt anställningsstöd <strong>för</strong> långtidsarbetslösa samt ökade<br />
möjligheter till tidsbegränsade anställningar. Därtill kommer skattelättnader <strong>för</strong> hushållstjänster<br />
<strong>och</strong> i vissa tjänstesektorer. Hemström berättade att regeringen hoppas skapa 74 000<br />
nya jobb med sina <strong>för</strong>slag. Hemström tvivlar på att det blir så många.<br />
Roger Mörtvik påpekade att regeringens jobbpolitik följer de åtgärder som OECD ritade i sin<br />
Job strategy från 1994. Men OECD:s egen utvärdering från ifjol visar att länder som följt<br />
råden bara vissa fall har lyckats, men då till priset av ökade ekonomiska klyftor. Och att de<br />
länder som inte följt OECD:s råd har lyckats ännu bättre, utan ökade ekonomiska klyftor fast<br />
högre skatter. Det har gjort att OECD nu lämnar sina enkelspåriga rekommendationer <strong>och</strong><br />
säger att det går att lyckas på andra sätt. Mörtvik kommenterade även Jan Edlings tal om<br />
<strong>för</strong>sörjningskvot. Inte ens i det värsta scenariot kommer det att bli värre än under<br />
hemmafruepoken på 1940- <strong>och</strong> 1950-talet. Vi har vår högsta <strong>för</strong>sörjningskvot bakom oss. Det<br />
som avgör om vi får en <strong>för</strong>sörjningsobalans beror på hur pass högproduktiva jobb vi skapar.<br />
Britta Rundström talade om framtida problem i den offentliga sektorn. Om 50 år har antalet<br />
människor med vård <strong>och</strong> omsorgsbehov ökat så mycket att kommunalskatten skulle behöva<br />
öka med 80 procent <strong>för</strong> att finansiera den. Då är inte ökade <strong>för</strong>väntningar inräknade. Allt fler<br />
kommer att ha gott om pengar men idag får man inte komplettera offentliga välfärdstjänster<br />
genom att betala själv. Det kommer att bli ett problem. Vi måste också börja tala om att vi har<br />
kvalitet i världsklass när det gäller vård <strong>och</strong> omsorg. Inget annat land får sådan kvalitet <strong>för</strong><br />
pengarna. Rundström talade även om att Sverige ligger i världsklass när det gäller resurser till<br />
utbildning.<br />
Per Risberg, bidrog med ett <strong>för</strong>etagarperspektiv <strong>och</strong> sade sig inte vara bekymrad över<br />
globaliseringen. Det ser han inte minst i Småland. De små <strong>och</strong> medelstora tillverkande <strong>för</strong>etag<br />
som finns här går bättre än någonsin. Att det inte med<strong>för</strong> nya jobb beror på att vi är så himla<br />
produktiva. Sverige slår de flesta länder i produktivitetsökning varje år nu. Risberg var med<br />
när japanerna kom på 1980-talet. Japanska arbetare var effektiva men gjorde bara vad de blev<br />
tillsagda. Svenska arbetare blev med tiden lika effektiva men kunde dessutom tänka kreativt<br />
<strong>och</strong> självständigt. Där<strong>för</strong> slog Risbergs <strong>för</strong>etag det japanska genomsnittet i produktivitets<strong>tillväxt</strong><br />
fem år i sträck. Risberg minns när han hade amerikanska <strong>för</strong>etagsledare på besök <strong>och</strong><br />
de stannade till hos en kvinnlig metallare i 30–35 årsåldern som körde en maskingrupp.<br />
Jänkarna trodde inte sina öron: metallaren pratade om fabriken som det vore hennes egen.<br />
Hon pratade kvalitet, leveranssäkerhet, kapitalbindning. Där har vi i ett nötskal svensk<br />
industris främsta konkurrens<strong>för</strong>del, menar Risberg <strong>och</strong> vi kommer att klara även kineserna.<br />
Problemet är jobb <strong>och</strong> det är mest en social fråga, inte ekonomisk. Vi måste sluta att tala om<br />
höga eller låga jobb, acceptera jobb där marknaden bara kan betala en viss lön, men där<br />
samhället kan tänka sig att betala resten. Det kan handla om äldreomsorg, vård, skola. Risberg<br />
fram<strong>för</strong>de till sist sin käpphäst: Sverige ska lägga upp ribban högst i världen när det gäller<br />
lärande i yrkeslivet. Det räcker inte att vi är världsledande på forskning inom nanoteknik <strong>och</strong><br />
Telecom. Var finns de innovativa pedagogerna så att kunskaperna sprids? Risberg vill se en<br />
nationell rörelse <strong>för</strong> lärande i yrkeslivet. Den måste pågå i minst tio år tills lärandet är inbyggt<br />
i arbetsplatserna.<br />
Roger Mörtvik återknöt till arbetsmarknadspolitik <strong>och</strong> påtalade att <strong>för</strong>etagen drar sig <strong>för</strong> att<br />
anställa även i länder där lönerna är så låga som 50 kronor i timmen. Lösningen ligger alltså<br />
inte i att öka arbetsutbudet pressa ner lönerna. Det måste vara något annat. Och där tror även<br />
Mörtvik på att göra arbetskraften mycket mer kompetent, att satsa på lärande i yrkeslivet. Det<br />
skapar i sin tur kreativitet <strong>och</strong> nya jobb.<br />
12
Change language