En gemensam europeisk plan för sysselsättning och tillväxt: Anna ...

More documents

Recommendations

Info

Etnisk diskriminering i rekryteringsprocessen – om situationstest som forskningsmetodisk utmaning Dan-Olof Rooth, docent högskolan Kalmar En arbetsgivare av fyra diskriminerar jobbsökande med arabiska namn. Diskrimineringen är större på arbetsplatser med lågkvalificerade jobb och allra störst om personalrekryteraren är en man. Det som är positivt med den här undersökningen är att 75 procent av arbetsgivarna inte diskriminerar, förklarade Dan-Olof Rooth. Rooth och hans medarbetare har skickat ut dubbla jobbansökningar till 1600 arbetsplatser i Stockholm och Göteborg. Ansökningarna har varit identiska bortsett namnet på den som söker – hälften har haft svenska namn och hälften arabiska. Ansökningarna har gällt 13 olika yrken med olika kvalifikationer, från dataspecialist till städare. Som diskriminering har forskarna räknat de fall då svenskklingande namn kallats till intervju, men inte dem med arabiska namn. Fall där ingen har kallats till intervju har inte räknats som diskriminering, inte heller då båda kallats. Att en av fyra arbetsgivare sållar bort arabiska namn motsvarar graden av upplevd diskriminering bland invandrare. Resultaten tyder också på, menar Rooth, att andra forskare som kommit fram till att diskrimineringen är 100 procent är fel ute. Och ju högre kvalifikationer jobbet kräver desto mindre diskrimineras den som heter Ali eller Muhammed. Till jobben som dataspecialist blev fem procent av de arabiska namnen bortsållade. Medan till städjobben sållades 80 procent bort. Det visar två saker: dels att utbildning lönar sig. Det visar inte minst de intervjuer vi gjorde med arbetsgivarna i efterhand. Det visar också att det är svårt för invandrare att få sina första jobb som ofta är lågkvalificerade. Störst var diskrimineringen på arbetsplatser med stor manlig dominans bland medarbetarna. Det ökar risken för diskriminering med 25 procent. Och om personalrekryteraren dessutom var man ökade diskrimineringen med ytterligare 16 procent. Däremot tycktes diskrimineringen vara mindre på de arbetsplatser där man rekryterade mycket folk. Det indikerar att man bör göra något åt utbudsfrågan, ansåg Rooth. Studien hade riktat sig till jobb som var utannonserade på Arbetsförmedlingen. Rooth konstaterade att majoriteten av alla jobb aldrig når arbetsförmedlingen utan tillsätts informellt. Dessa jobb får vi aldrig veta något om. Avslutningsvis ställde sig Rooth frågan huruvida det var etiskt att forska så som han gjort. Rooth kontaktade före projektet ett tiotal arbetsgivare för att få deras syn. Han och hans medarbetare ansträngde sig att minimera kostnaden i arbetstid för arbetsgivaren, bland annat genom att omedelbart tacka nej till erbjuden intervju. Rooth konstaterar att det är viktig forskning, och att arbetsgivare trots allt inte är enskilda personer. Studien är finansierad av FAS. Tema 5 Kan vi behålla de goda jobben? Jan Edling, Vinnova Jan Edling tror på Sveriges möjligheter att behålla de goda jobben. Men det avgörande är hur små och medelstora företag drar nytta av globaliseringen. I fjol satsade den gamla regeringen 35 miljoner kronor i exportstöd till medelstora företag. Det är lika mycket pengar som a-kassan kostar i Torsby. Den gamla regeringen satsar 200 10
miljoner konor såddfinansiering, ungefär samma summa som a-kassan får i Leksand. Det här säger något om hur dåligt regeringen begriper sig på globaliseringen, berättade Jan Edling. Ingen regering har förstått globaliseringen. De har inte förstått att det är de små och mellanstora företagen som ska dra nytta av den. Istället betraktar vi Sverige som en ö med 1,4 promille av jordens befolkning. Idag befinner sig 20 procent av befolkningen i icke-sysselsättning och det tär på välfärden från andra grupper. Jan Edling konstaterade att befolkningen i arbetsför ålder (20–64 år) konsumerar 45 procent av alla offentliga resurser. Då får vi en skola som inte är den bästa i världen, en äldreomsorg som urholkas, infrastruktursatsningar som bantas i sista stund. Han talade om den arbetsdelning han kallar karantänpolitik, som håller folk i karantän i avvaktan på något slags konjunkturuppgång. Samt om en ny regering som skapar en ny sorts jobbdelning med låglönejobb där vi byter tjänster med varandra. Samtidigt skapas det 438 miljoner jobb de senaste tio åren, många i Asien och Östeuropa. De är inte bara låglönejobb. Idag gör man allt mer avancerade produkter och på samma gång skapas grunderna för ett välfärdssamhälle, med kommunal ekonomi och en växande medelklass. Där måste små och medelstora företag var med, inte bara Ericsson. Vi kan arbeta tillsammans med indiska forskningsinstitut för att lösa vattenproblemen i Indien. Vi har högklassig sjukvård, äldreomsorg och utbildning. Detta kan vi exportera, men förutsättningen är att vi bejakar utvecklingen av privata företag i välfärdssektorn. Kommuner och landsting får nämligen inte exportera. Där krävs en satsning på privata aktörer med offentlig finansiering och styrning efter kvalitet som skapar kreativa lösningar. Edling beskrev avslutningsvis den försörjningsbörda vi står inför. Idag har vi fler än tidigare i arbetsför ålder. Om vi ska ha samma försörjningskvot om 25 år, alltså att varje person som arbetar försörjer lika många, så krävs det att 85 procent av de arbetsföra jobbar. Idag är den siffran 78 procent. Om dagens siffra består kommer försörjningskvoten vara samma som under 1990-talets värsta år. På spaning efter morgondagens arbetsmarknad – paneldiskussion Moderator: Anne-Marie Qvarfort, generaldirektör Svenska ESF-rådet Medverkande: Maria Hemström, fil.dr, ämnesråd Finansdepartementet, Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef, TCO, Per Risberg, företagare och styrelseledamot Vinnova, Britta Rundström, avdelningschef på Sveriges Landsting och Kommuner. Anne-Marie Qvarfort gav ordet till Maria Hemström och efterlyste en analys av jobbpolitiken i den senaste budgetpropositionen. Maria Hemström förklarade att de sysselsättningsproblem som Sverige har bottnar i 90talskrisen. Då försvann 500 000 jobb på tre år. Andelen öppet arbetslösa och i åtgärder steg från 1,5 procent till 14 procent under samma tid. Och tillfälliga störningar på arbetsmarknaden tenderar att permanentas, förklarade hon. Jobbsökandet minskar efter tid, ett generöst bidragssystem låser in folk och det finns få låglönejobb för lågproduktiva. Anställningsskyddet ökar inte den totala arbetslösheten men påverkar fördelningen; den skyddar dem som har jobb och stänger ute dem som förlorat sina jobb. Vad finns då att göra? OECD råder Sverige att ge upp den här gruppen. Att bara se till att det inte händer igen. Om man ändå vill göra något krävs det en rad samverkande åtgärder som löser upp flaskhalsar och påverkar matchningen, utbudet och efterfrågan. Hemström berättade att flera av de åtgärder som alliansregeringen nu genomför ligger i linje med vad finansdepartementets experter föreslog den gamla regeringen så sent som i våras. Bland annat ville man minska åtgärderna fört korttidsarbetslösa eftersom konjunkturen stiger. Man ville satsa 11
Page 1 and 2: Den nya arbetsdelningen Arbetslivsf
Page 3 and 4: egna lösningar, anser Frankrike. A
Page 5 and 6: Svenska regeringens nya jobbstrateg
Page 7 and 8: Francis Green svarade att det finns
Page 9: De små lokala utförarna blev snab
Page 13 and 14: Maria Hemström förklarade att vi

En gemensam europeisk plan för sysselsättning och tillväxt: Anna ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?