Läs Rengöring & Hygien #1-11 - SRTF

Rengöring & Hygien 

Tema: 

Utbildning och 

kompetens 

Rengörings- och hygienbranschens 

egen tidning 

”Utbildning 

höjer yrkets 

status” 

Här får 65 procent 

jobb direkt efter 

kursen 

Nyttig information 

för arbets förmedlare 

Ny 

tidning 

#1-11

Gipecos svensktillverkade städprodukter levererar alltid precis 

den funktion du behöver. På vår hemsida www.gipeco.se 

hittar du det kompletta produktsortimentet samt behandlingsblad 

m.m. för optimal städkvalitet. 

För oss är kvalitet mer än ett ord 

För Gipeco är kvalitet mer 

än ett ord på åtta bokstäver. 

Det sammanfattar hela vårt 

sätt att arbeta och är utgångs - 

punkten när vi utvecklar våra 

produkter och system för 

effektivare städning. 

Gipeco-kvalitet är: 

• När våra kunder får en ren 

och sund inomhusmiljö till 

lägre kostnad än vad de 

kunnat drömma om. 

• När vi lär ut nya metoder 

och system som effektiviserar 

våra kunders städning. 

• När städpersonalen tycker 

det är enkelt och roligt att 

jobba med Gipecos 

metoder och produkter. 

• När vi erbjuder städning 

på miljöns villkor. 

Se mer på www.gipeco.se 

eller ring oss på 036-18 19 00.


Utges av 

genom Michelangelo Feature and Research AB 

Kontaktperson på SRTF: 

Birgitta Persson Ståhl 

Tel: 090-16 10 00. 

E-post: birgitta.stahl@umea.se 

Chefredaktör och ansvarig utgivare: 

Elisabeth Sedig 

REDAKTION: 

Rengöring & Hygien, Box 12 250, 102 26 Stockholm. 

Tel: 08-651 5620. E-post: info@michelangelo.se 

ANNONSER: 

Informa, Industrigatan 4 B, 112 46 Stockholm. 

Tel: 08-34 03 05. E-post: lotta@informa.se 

PRENUMERATION OCH LÖSNUMMERFÖRSÄLJNING: 

Rengöring & Hygien, Box 12 250, 102 26 Stockholm. 

Tel: 08-651 5620. E-post: info@michelangelo.se 

Årsprenumeration: 480:– exkl moms 

Lösnummer: 80:– exkl moms 

Tryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar 

ISSN 2000-8163 

Äntligen! 

Det är med stolthet vi nu kan presentera första numret av vår egen – och branschens – efterlängtade 

nya tidning Rengöring & Hygien. Med en upplaga på 4 000 exemplar och sex nummer 

om året når den alla som har ett professionellt intresse av rengörings- och hygienfrågor. 

Vi kommer inte bara att ta upp SRTFs traditionella område – lokalvård – utan även nya områden 

som hygien i storkök och restauranger, vårdhygien, bemanning och kringtjänster samt utbildning. 

Det här är nya områden som SRTF i sitt förändringsarbete nu utvidgar verksamheten med. 

Rengöring & Hygien är medlemstidning för SRTF men kommer självklart även att ha många läsare 

utanför den kretsen. Vi är också glada över att vi fått med oss våra samarbetspartners Almega, 

IIH, SFRO och Svenska Golvrådet ”på tåget” så att vår tidning får bästa möjliga täckning även på 

organisationssidan. 

Rengöring & Hygien kommer att förmedla nyheter och branschhändelser. Allt från nya produkter 

och tekniker till arbetsmiljö och events. Givetvis kommer tidningen också att spegla den aktuella 

debatten och ta upp de frågor som för dagen är angelägna för branschen. Du hittar lätt i tidningen 

eftersom materialet är indelat efter ämnesområden med egen färgmarkering. 

Följ med oss på en spännande resa med Rengöring & Hygien under det nya året! 

Nils Bahrman 

Ordförande i SRTF 

InneHåll #1-2011 

2 ”Utbildning höjer yrkets status” 

7 En ettårig arbetsmarknadsutbildning 

9 Här får 65 procent jobb direkt efter kursen 

13 Nyttig information för arbetsförmedlare 

16 Lokalvård: 

Rätt dosering – sparar kem, miljö och pengar 

18 Livsmedelshygien: 

God hygien kräver goda förutsättningar 

20 Vårdhygien: 

Först med att köra INSTA fullt ut 

24 Bemanning och kringtjänster: 

I vagnhallarna flyttar städpersonalen tågen 

27 Utbildning: 

Utbildningsbehov? Det finns det många! 

30 SRTF 

32 SFRO 

33 Svenska Golvrådet 

34 IIH 

35 Almega Serviceentreprenörerna 

36 Leverantörer

”Utbildning höjer yrkets 

Alla packar kanske inte städdukar när de 

ska övernatta på hotell. Eller inspekterar 

toaletterna vid restaurangbesök. Men det 

finns de som gör det. 

– Då kan jag bli sugen på att torka av 

lite, erkänner Pernilla Nydén som till 

var dags städar på Elias Fries skola i småländska 

Hyltebruk. Hon och kollegorna, 

Camilla Johansson och Ingela Rosén som 

också städar i Hylte kommun, brukar 

ha med sig till exempel tvättlappar till 

barnen, som kan komma väl till hands i 

snuskiga miljöer. 

– Man blir nog lite yrkesskadad, ser 

dammlager på ventilationsrör och kollar 

hur golven ser ut, fortsätter Pernilla. 

”Roligt att få papper på att jag kan jobbet” 

Nyligen har tjejerna genomgått SRYutbildning, 

två omgångar på totalt sju 

dagar. De har fått lära sig teoretiska 

4 Rengöring & Hygien #1.2011 

delar som ekonomi, ergonomi och kemi 

samt praktiska moment som att använda 

utrustning och olika maskiner på rätt sätt. 

– Det känns roligt att få papper på att 

jag kan jobbet, säger Camilla Johansson 

och menar att utbildning höjer yrkets 

status. Därför tvekade hon aldrig att ta 

chansen när den kom. För arbetskamraten 

Ingela Rosén innebar kursen repetition av 

en tidigare liknande utbildning, men med 

en del nytt. 

– Det är mycket att kunna. Det jag inte 

förstod första gången var lättare att greppa 

nu, säger hon. 

Har blivit mer noga med att göra rätt 

Tjejerna ser kommunens kompetenssatsning 

som ett tecken på långsiktighet, i 

annars ganska oroliga tider med mycket 

besparingar. Att arbetsgivaren tar initiativ 

till vidareutbildning visar på seriositet 

och framtidstro. Ingela, som också är 

fackligt ombud på arbetsplatsen, tycker 

att det är viktigt att alla får chansen att 

bättra på sina kunskaper. Ett sådant förtroende 

ger engagerade medarbetare. 

– Jag har stor nytta av kunskaperna, 

nu är jag mer uppmärksam på att jag 

använder rätt medel och doserar enligt 

anvisningen, säger Pernilla som efter 

tolv år på jobbet behövde vidga vyerna 

bortom de egna golven. 

Hon berättar ingående om hur en 

oför siktig överdosering av ett rengöringsmedel 

kan skada ett vackert trägolv. I de 

åtta skolbyggnaderna som hon ansvarar 

för ligger oljad träparkett. För mycket 

Allrent i moppvattnet skulle lägga sig 

som en ful hinna på golvet. För mycket 

såpa skulle göra det halt. Fel använda 

preparat skulle ge ytor där smuts fäster 

ännu bättre och skulle sluta med mer

Städyrkets status kan bli bättre 

med utbildning tror Pernilla, 

Camilla och Ingela, som ibland får 

höra nedvärderande prat. Men det 

handlar också om hur man själv 

ser på jobbet. 

– När jag jämför med många 

andra jobb skulle jag inte vilja 

byta, säger Pernilla som tycker 

arbetet är flexibelt. Friheten gör 

att jobb och familj fungerar 

smidigt. 

Text och foto: Lill Eriksson 

status” 

arbete. Det borde ligga även i fastighetsägarens 

intresse att städningen utförs av 

kompetent personal. 

– Förstörs golv och inredning blir det 

dyrt, säger Ingela. 

Arbetar mer effektivt tack vare utbildningen 

Till vår intervju sprang hon med andan 

i halsen. Ett redan pressat schema blir 

ännu tuffare att klara av när kollegor blir 

sjuka, eller möten inkräktar på de dyrbara 

timmarna. Under den senaste tidens 

åtstramningar har personalstyrkan decimerats, 

men sysslorna finns fort farande 

kvar. Det som två personer gjorde tidigare 

ska nu en städare klara av. Tiden är 

inte alltid tillräcklig för att kunna känna 

yrkesstolthet. 

– Man är aldrig nöjd, men tack vare 

kursen sparar vi tid genom att arbeta mer 

effektivt. Och så har vi fått gemensamma 

rutiner så att alla gör likadant inom hela 

kommunen, säger Ingela. Det gör att 

kvaliteten hålls på någorlunda samma 

nivå. Men tolkar man arbetsinstruk tionen 

olika, tar det olika lång tid att utföra 

jobbet. Golvlister kan man torka av 

grundligt liggande på alla fyra, men det 

går snabbare om man gör det gående med 

en avtorkare. Ibland saknas instruktioner 

och då måste städpersonalen kunna göra 

en avvägning av vad som är rimligt. Med 

utbildning och erfarenhet har tjejerna lärt 

sig anpassa arbetet efter den tid som finns 

till förfogande. 

Salt skapar problem, sand är bättre 

En tuff utmaning för alla städare så här 

års är saltet som sprids ut utomhus. Det 

följer med skorna in, missfärgar klinker 

och sätter sig i fogarna. För tjejerna i 

Hylte ställer det till ett evigt gnoende 

vintertid. Mattor i entréerna minskar 

problemen, men att använda sand istället 

skulle vara mer ekonomiskt. Det är både 

lättare och snabbare att städa bort, eftersom 

det inte fastnar i golvmaterialet. 

– Saltet åker bara runt med moppen. 

Det bästa är att använda en skurmaskin, 

men det fungerar inte i trappor. Där måste 

man ta för hand, säger Ingela som funderar 

en hel del på fiffiga uppfinningar 

som kan lösa städproblemen. För just 

trappstädning skulle hon gärna se en så 

kallad ”caddy clean” med inbyggd sug. 

Turerna fram och tillbaka med moppen 

på större golvytor har hon redan halverat 

med dubbla moppstativ. 

Uppskattar friheten i yrket 

Med en kollega delar Ingela städningen 

av dagis, skola, gymnastiksal, trappor 

och brandstation på två olika platser i 

kommunen. Det finns en trygghet i att 

vara två, särskilt när det gäller att hantera 

brandfarliga oljor och för att hjälpas åt 

med tyngre storstädningar. 

– Det är stressigt att fara mellan de 

olika platserna, men samtidigt varierande 

och socialt stimulerande, säger hon. 

Precis som sina kollegor uppskattar 

hon friheten i yrket mest av allt. 

– Även om vi måste anpassa städningen 

efter verksamheten, får vi styra 

mycket själva, berättar Camilla. 

Hon börjar dagen klockan sex på 

morgonen och moppar förskolans fyra 

avdelningar innan barnen ska äta frukost. 

Därefter väntar toastädning och, om det 

finns tid, damning. Eftersom barnen äter 

på sina avdelningar finns det alltid kladd 

att bemästra. En macka upp och ned på 

trägolvet ger en präktig fettfläck och 

paprika eller spilld sylt miss färgar träet. 

Andra utmaningar kan vara fukt skador 

Det salt som sprids utomhus så här års är en tuff 

utmaning för städarna. 

eller skoavtryck med gummi rester. Mardrömmen 

i gymnastiksalar är handbollsklister. 

– Det kräver mycket starkt medel för 

att få bort, säger Camilla. 

Har lärt sig spara kroppen 

Hygienen är en av de viktigare sakerna 

att tänka på. När sjukdomsperioderna är 

som värst på skolorna behövs noggrannare 

städning. Bakterier trivs i fuktig 

miljö, därför bör man inte blaska på för 

mycket vatten, utan städa torrt. I och 

med sina nya kunskaper hoppas tjejerna 

kunna fortsätta med jobben de trivs med, 

utan skador eller sjukdomar. De har fått 

lära sig en hel del om ergonomi som till 

stor del också innebär god ekonomi för 

kunden. Sjuk städpersonal är kostsam. 

– Vad kan man göra för att hålla sig 

frisk? 

Rengöring & Hygien #1.2011 5

Tjejerna i Hylte kommun säger att de har haft stor nytta av 

städutbildningen. 

– Jag tänker ekonomiskt och arbetet blir mer effektivt nu, säger 

Pernilla Nydén. 

– Arbeta på rätt sätt och komma ihåg att 

ta mikropauser. Försöka jobba varierande 

med vänster och höger hand. Det är lätt 

att böja ryggen fel när man till exempel 

städar toaletter, det är bättre att böja på 

benen. Och så ska man försöka stödja sig 

på något när det finns möjlighet till det, 

berättar Ingela. 

Hon och de andra Hyltetjejerna har 

smarta lösningar som sparar kroppen. 

Istället för att krama ur trasor med handkraft 

kan man spraya dem fuktiga, eller 

ställa in centrifugen så att de blir lagom 

fuktiga efter tvätt. 

– Städar ni likadant hemma? 

– Nej, där följer jag inga rutiner, utan 

tar det som behövs. Hemma får jag inte 

betalt, så jag städar när jag hinner. Det 

kan alltid vänta tills nästa vecka, säger 

Pernilla. 

– Toalettstädningen gör jag precis som 

på jobbet, berättar Ingela som har lyckats 

dela upp hemsysslorna med övriga familjemedlemmar. 

n 

Städservice en vinnare i Umeå! 


SRY 

SRY är en utbildning för städare/lokalvårdare. SRY står för Städ- och Rengöringsbranschens Yrkesnämnd/yrkesbevis och 

inrättades 1986. Hösten 2000 bytte Yrkesnämnden namn till Servicebranschens Yrkesnämnd. Den är en partsammansatt 

nämnd, en del av branschorganisationen Almega, som verkar för kompetens utveckling inom branschen. Syftet med 

utbildningen är att hålla yrkesskickligheten inom servicebranschen på en hög nivå. Därför utfärdas ett yrkesbevis som utöver 

en bekräftelse på den egna kompetensen också visar kunder att personalen har en bra kunskapsnivå. 

Kommunala Städservice har fått utmärkelsen Årets verksamhet i Umeå kommun. Motiveringen är att man 

visar goda resultat och har ett tydligt kvalitetstänkande i arbetet. Förutom ära och diplom ingår också en 

prissumma på 100 000 kronor. 

Från vänster: Anita Bergqvist, Susann Ahokaneas, Maj-Len Grönroos, Lars Holmlund och Gun Edmundsson i 

bakre raden samt Nim Boström, Birgitta Persson Ståhl och Mona Flumée längst fram. Alla är förstås glada 

över att Städservice har utsetts till årets verksamhet. 

– Vi är en intraprenad, med 160 

anställda som utför lokalvård på 60 

ställen runt om i kommunen, säger 

Birgitta Persson Ståhl som är chef för 

Städservice. Intraprenad innebär att vi är 

en självständig enhet som drivs ungefär 

som ett företag, men vi har kommunens 

övergripande mål som grund. 

Något kompetensutvecklande 

och roligt 

Birgitta och hennes medarbetare är 

mycket glada över vinsten. Klart är att 

prispengarna på 100 000 kronor ska 

användas till något kompetensutvecklande 

och roligt för personalen. 

– När medarbetarna inte är samlade 

på ett ställe blir det extra viktigt att 

aktivt jobba för vi-känslan, påpekar 

Birgitta. Varje distrikt har aktiviteter för 

medarbetarna och två gånger om året 

ordnas aktiviteter för hela enheten. Sammanhållningen 

i personalgruppen och att 

vi har fokus på kunderna är två av skälen 

till att Städservice har utsetts till Årets 

verksamhet. 

Friska medarbetare 

Med ett nöjd-medarbetarindex på 4,69 

(av 6) för de 160 anställda konstaterar 

Birgitta att medarbetarna trivs. Hon berättar 

att alla utbildas med yrkesbevis och att 

verksamheten är kvalitetscertifierad. Sex 

hälsoinspiratörer jobbar också inom Städservice 

och finns till hands för att främja 

hälsa och friskvård. Kanske är det en 

bidragande orsak till att enheten inte har 

mer än två procent korttidssjukskrivna? 

Under nästa år ska man bland annat 

utveckla miljöarbetet ytterligare. 

– Vi tänker mer på miljön och har 

infört källsortering och vi försöker också 

använda mer miljövänliga metoder med 

mindre skadliga ämnen, säger Mona 

Flumée, distriktchef för västra området. 

Thomas Åkerblad


8 Rengöring & Hygien #1.2011

en ettårig arbetsmarknadsutbildning 

Deltagarna på Eslövs Komvux-utbildning – Hushållsnära tjänster med entreprenörskap 

– har stora möjligheter att få arbete. Den ettåriga kursen, vilken vänder sig 

till personer med utländsk bakgrund, bidrar samtidigt till att de höjer sin kunskaps- 

nivå i svenska. Text och foto: Christina Adlers 

– Det här är ett unikt projekt, bland annat för att det är två terminer 

långt och att man går hela skoldagar. Jag är van att arbeta 

ensam när jag utbildar, här arbetar jag tillsammans med en 

lärare i SFI * för att deltagarna ska lära sig yrkessvenska. Vi har 

ett nära samarbete, det är också en framgångsfaktor. Eleverna är 

helt fokuserade på att de ska ut i arbetslivet, säger Inger Fjeldly, 

som är konsult och svarar för utbildningens yrkesundervisning. 

”Min dröm är att starta eget” 

Projektet är ett initiativ från Komvux i Eslöv och startade hösten 

2009. Det löper över två år och finansieras med pengar från 

ESF, Europeiska Socialfonden, i samarbete med Höör, Hörby, 

Kävlinge och Svalövs kommuner. Utbildningen vänder sig till 

personer som bott en tid i Sverige och som läser eller har läst 

SFI, men inte kommit vidare. I augusti 2010 började 24 deltagare, 

i ålder mellan 20 och 60 år från 13 nationer kursen, som 

pågår till juni 2011. 

* Svenska för invandrare 

Saroj Neupane och Döndü Polat pluggar flitigt. På schemat står 

förutom alla de kunskaper och färdigheter som krävs för ett SRYcertifikat, 

även vård och omsorg, servicekunskap, entreprenörskap, 

friskvård och ett startpaket till körkort. 

Döndü Polat från Turkiet har varit fem år i Sverige och bor i 

Svalöv. I hemlandet var hon personalchef och vigselförrättare 

i kommunen. 

– Jag kände att jag behövde ett arbete efter att ha varit 

mamma ledig med två barn, jag vill absolut inte vara hemmafru. 

Jag går på SFI, men för att söka jobb behövs betyg och min 

handläggare på kommunen rekommenderade mig att gå den här 

kursen. Det går bra även om det är lite problem med språket. 

Jag har praktiserat städning en månad och tycker nog det är lite 

tufft, kanske för att jag absolut vill göra saker exakt. Min dröm 

är att starta eget i framtiden, men det är långt dit, säger hon. 

Hoppas få trädgårdsarbete 

Både Döndü Polat och Saroj Neupane från Indien, som bara 

varit i Sverige 20 månader och också bor i Svalöv, är duktiga 

på att tala svenska. De pluggar hårt och visar fram tre stora 

lexikon, varav en är en städteknisk ordlista. 

– Många svenska ord har flera betyd elser och därför kan det 

ibland ta lång tid innan man översatt en enda mening. Hemma 


studerade jag på high school, här läser jag SFI. Jag hoppas få 

ett jobb, kanske trädgårds arbete, men måste ha utbildning först. 

Sedan har jag nog tänkt studera vidare, säger Saroj Neupane. 

Öppnar en dörr in i samhället 

Utbildningen omfattar inte bara städkun skaper. På schemat står 

vård och omsorg, servicekunskap, studiebesök, entre prenör skap, 

friskvård och ett startpaket till körkort samt mycket praktik. 

Efter kursen ska deltagarna kunna arbeta med professionell 

städning och exempelvis tillsyn av barn, trädgårdsarbete, vaktmästeri 

och enklare reparationer. 

– Den här utbildningen öppnar en dörr in i samhället för dem 

som har allra svår ast att komma in på arbetsmarknaden. Den 

kan leda till ett jobb eller till att man går vidare med andra studier 

i och med att man sam tidigt ökar sina språkkun skaper. När 

deltag arna förstår att de kan förena språk med ett yrke tänds ett 

hopp. En och annan vill kanske starta eget företag och i utbildningen 

får de en minikurs i entreprenörskap. I kursen ingår 

också nio teori och sex körlektioner. Ett körkort under lättar 

också deras möjligheter på arbetsmark naden, säger Thomas 

Ladö, projektansvarig. 

Praktiken är omfattande, sammanlagt praktiserar de tolv 

veckor i längre och kort are perioder. Samtliga deltagare får 

ett kursintyg och klarar de utbildningens veckolånga test med 

teoretiska och praktiska prov får de även ett SRY-certifikat, ett 

yrkesbevis från Servicebranschens Yrkesnämnd. 

– Vi ger rätt förutsättningar, därefter är lösningarna individuella. 

Respektive kommuns förvaltningar och arbetsförmedling 

hjälper till, men var och en har också ett eget ansvar, säger 

Thomas Ladö. 

”Ett fantastiskt projekt” 

Inger Fjeldly driver sedan 20 år ett utbildningsföretag, IFB 

Utbildningskonsult, och arbetar till största delen med service 


– Det här är ett fantastiskt projekt, säger Inger Fjeldly som genom sitt företag IFB Utbildningskonsult 

sköter yrkesundervisningen på kursen. 

Efter kursen ska deltagarna kunna arbeta med professionell städning och exempelvis tillsyn av barn, 

trädgårdsarbete, vaktmästeri och enklare reparationer. 

och städverksamhet men skräddarsyr också kurser inom andra 

områden och yrken. 

– Hjärtat har jag i städbranschen och städning kommer alltid 

att behövas. Men branschen går mot serviceföretag och RUT 

avdraget för hushållsnära tjänster har öppnat stora möjligheter 

för eleverna. Sannolikt måste man inom överskådlig framtid 

städa manuellt hos privatpersoner, även om vi kompletterar 

utbildningen med kunskap om de vanlig aste städmaskinerna. 

Tillsammans besöker vi städmaterialleveran törer, vi gör 

också studie besök på företag med olika golv material, sjukhus 

och städ mässor när sådana finns i området. Vi bjuder även 

in presumtiva arbetsgivare för att tala om vad vi erbjuder och 

inte sällan skapas personliga relationer med elever som leder till 

anställning efter avslutad kurs, säger Inger Fjeldly. 

– Det här är ett fantastiskt projekt som bygger på relationer 

och förtroenden. Vi lär också av varandra med olika bakgrunder 

och språk. Det händer förstås ofta att vi glider in på det svenska 

sam hället och att det är viktigt att känna till de svenska kod erna, 

som vikten av att komma i tid till skolan eller arbetet. Vi arbetar 

mycket med att motivera och engagera, samtidigt är vi socialt 

aktiva och har nära till humor och skratt. Att få ett arbete blir ett 

lyft och betyder mycket för självkänslan. Det som tidigare varit 

en dröm kan bli sant med den här utbildningen, avslutar Inger 

Fjeldly. n

Här får 65 procent 

jobb direkt efter kursen 

Yrkesutbildning lokalvårdare är en utbildning som Borago genomför på elva orter 

i Sverige på uppdrag av Arbetsförmedlingen. 

– Deltagarna är mycket motiverade, säger Christina Liljeqvist som är huvud- 

lärare i Stockholm, för här är det nära till jobb. Text och foto: Elisabeth Sedig 

Arbetsförmedlingen gjorde 2009 en stor 

upphandling för att ge långtidsarbetslösa 

en ambitiös utbildning i städyrket på 

15 orter i Sverige. Borago fick utbildningsuppdraget 

på elva av orterna och 

har hit tills utbildat totalt 500 lokalvårdare 

– med det mycket goda resultatet att 

hela 65 procent fått arbete efter avslutad 

utbildning. 

”Basal städsvenska” kan behöva prioriteras 

I Stockholm har man genomfört åtta 

kurser med i snitt 20 deltagare, berättar 

Christina Liljeqvist som är kursansvarig 

i Stockholm. Utbildningen är totalt tolv 

veckor lång och har som syfte att göra 

deltagarna anställningsbara och intressanta 

för arbetsgivarna. Vilket de uppenbarligen 

också blir. 

Kursinnehållet är allsidigt. De moment 

som ingår är: 

• Metodik 

• Arbetsplanering 

• Periodiska städmetoder 

• Ergonomi 

• Kemiska produkter, rengörande och 

ytskyddande 

• Material i golv och inredningsmiljö 

• Arbetsmiljö 

• Service, kvalitet och kundbemötande, 

INSTA 800 

• Organisation och ekonomi 

• Grundläggande datorkunskap 

Christina Liljeqvist som har ansvaret för Boragos arbetsmarknadskurser 

i Stockholm är en engagerad lärare som ser till att 

lära känna alla kursdeltagare och gör ett individuellt program 

för var och en. 

Dessutom är deltagarna ute på praktik 

under fyra veckor och när de kommer 

tillbaka märker man verkligen att de 

lärt sig en hel del under kursen, berättar 

Christina. Här har de bland annat lärt sig 

vikten av hygien och när de kommer ut 

upptäcker de att verkligheten inte alltid 

ser ut som den borde. 

– Men en del får extra svenskaunder 

visning istället för så lång praktik, 

fort sätter Christina. Vi gör ett individuellt 

program för varje deltagare. Man 

måste se individ erna och utgå från deras 

behov och det kan vara språket och basal 

städsvenska som behöver prioriteras. Vi 

sköter allt själva, även svenskaundervisningen. 

Det fungerar bäst så. Det är 

Rengöring & Hygien #1.2011 11

Christina Liljeqvist 

också ett stort jobb i sig att lära känna 

deltagarna, men det är viktigt för att allt 

ska fungera bra. 

Här finns ”utbildad personal 

med rätt till anställningsstöd” 

Kursen avslutas med att deltagarna får 

möjlighet att certifieras enligt SRY eller 

PRYL, de kan välja vilket. Certifieringen 

sköts av ett annat företag, så att man ska 

vara helt säker på att allt går oantastligt 

till. De cirka 20 procent som inte klarar 

av certifieringen, normalt beroende på 

Äntligen finns vi på plats i Stockholm … 

Mårten Widborg 

bristande språkkunskaper, får ett kurs intyg 

istället. Och så ställer Christina upp som 

referens när det blir dags att söka jobb. 

Redan under kurstiden försöker Christina 

och hennes medarbetare att matcha 

deltagarna mot potentiella arbetsgivare. 

– Målet är ju att de ska få jobb, kommenterar 

Christina. Och det går allt 

lättare när företagen nu börjar förstå att 

här kan man få utbildad personal som 

dessutom har rätt till anställningsstöd. 

För att underlätta ytterligare har vi i kursen 

lagt in två dagars utbildning i att söka 

jobb. Då talar vi om hur en arbetsintervju 

går till och varför, samt ser över det där 

med CV och personliga brev. Resultatet 

blir bättre och bättre, nyligen avslutade 

vi en kurs där 85 procent hade jobb inom 

en vecka. 

Den 16 februari kommer ett tillfälle för 

intresserade arbetsgivare att få reda på 

mer. Då bjuder kursledningen in alla som 

vill rekrytera utbildade lokalvårdare till 

Spånga Folkets Hus där kurserna hålls. 

Distanskurser och kompetensavtal 

För Borago som genomför alla de här 

kurserna är arbetsmarknadsutbildningar 

bara en liten del av verksamheten. På 

programmet finns i princip allt inom 

lokal vård, men vissa kurser är naturligtvis 

mer frekventa än andra. 

– Efterfrågan har ökat mycket på kurser 

i hygienstädning, ledarskap och INSTA 

800* samt på vårt populära moppkörkort, 

berättar Boragos vd Christian Dolk. En 

nyhet sedan ett halvår är distanskurser, där 

* Nordisk standard för mätning och utvärdering av 

städkvalitet 

Med snöstormen vinande runt husknuten 

firade Vileda invigningen av sitt nya 

show room i de glögg- och pepparkakstäta 

dag arna alldeles innan jul. 

– Vi har redan haft ett 50–60-tal 

besök av nyfikna kunder under veckan, 

säger Claes Sunebring. Mest har det varit 

städbolag och det märks att lokalen fyller 

ett behov för oss. Vi har upplevt att det är 

ett måste för oss att ha en visningslokal 

i Stockholmstrakten – det är dock den 

största svenska delmarknaden. 

– Det här kommer att bli en fast bas 

för mina kollegor Mårten Widborg och 

Joakim Riippa som svarar för östra delen 

man bara behöver vara fysiskt närvarande 

vid vissa praktiska moment i kurserna. 

Något annat som blivit allt vanligare är 

att vi skriver kompetensavtal med våra 

kunder. Då ser vi till att deras personal 

hela tiden har rätt kompetens och det kan 

företagen använda sig av i sin marknadsföring 

genom att till exempel säga att ”Vi 

säkerställer vår kompetens”. 

– Så tillbaka till arbetsmarknadsutbildningarna. 

Upphandlingen avser kurser till 

och med 2011. Vad händer sedan? 

– Det här har slagit så väl ut, så vi tror 

att det blir en fortsättning efter 2011, 

svarar Christian Dolk. n 

… säger Claes Sunebring, försäljningschef Sverige på Vileda. Visserligen ligger utställningslokalen i 

Sundbyberg, men sett från huvudkontoret i Malmö är det väl nästan samma sak som Stockholm? 

av Sverige inklusive Stockholm. Hit får 

vi möjlighet att ta våra kunder och visa 

redskap, metoder och teknik på ett bra 

sätt. Även att diskutera våra specialiteter 

som avtorkningsmattor, sjukhusmiljö och 

renrumsteknik. 

– Vad jag förstått är även städbolagen 

intresserade av att ta hit sina kunder 

för att diskutera lösningar och upplägg 

– något som vi självfallet ställer upp 

på. Vi tror att det här är en bra arena 

för städbolagens säljare. Här kan vi 

också bedriva undervisning och visa hur 

olika golvmaterial ska hanteras. Bland 

annat har vi lagt in trägolv från Kasthall 

Christian Dolk 

och plastgolv från Gerflor för realistiska 

demon strationer och vi är mycket stolta 

över att vi hann få allting klart till invigningen, 

avslutar Claes nöjt. 

Mindre nöjd blir Claes när han kollar 

med Bromma och får veta att hans Malmöplan 

blivit ersatt av en buss med avgång 

klockan 21.00 på grund av snöhinder på 

Sturup. Men, men, Stockholms-filialen 

är invigd! Hoppas att den känslan blev 

en bra sovkudde för Claes på den långa, 

nattliga bussresan söderöver. 

Thomas Åkerblad

14 Rengöring & Hygien #1.2011

nyttig information 

I slutet av november samlades ett 20tal 

arbetsförmedlare från olika orter i Skåne 

i Lund för att få en halv dags information 

om städyrket. Initiativtagare och 

arrangör var SRTF Sektion Syd där man 

känt ett behov av att öka kunskapen inom 

Arbetsförmedlingen om hur yrket ser ut 

idag. Samtidigt ville man också etablera 

nya kontakter inom Arbetsförmedlingen 

och hjälpa till med argument för att attrahera 

framförallt ungdomar till yrket. 

För informationen stod företrädare för 

såväl privata städföretag som offentliga 

städorganisationer och representanter för 

utbildningssidan. 

Inte alls som förr 

Claes Sunebring från Vileda Professional 

och vice ordförande i SRTF, gav en 

målande beskrivning av hur städyrket 

och synen på städning förändrats under 

åren. För att landa i de krav professionaliseringen 

av yrket och utvecklingen av 

för arbetsförmedlare 

Under rubriken Städ – en bransch i utveckling! hade SRTF Syd lagt upp en väl 

avvägd informations-halvdag för arbetsförmedlare där man både gjorde sitt bästa 

för att utveckla bilden av städyrket och gav deltagarna en hel del nyttig information 

som kan vara till hjälp för dem i deras arbete som förmedlare, coacher och 

lotsar. 

metoder och teknik ställer på den som 

idag vill arbeta med städning. Ofta lever 

bilden kvar av städning som det var en 

gång i tiden, en deltidssyssla som i stor 

utsträckning utfördes av hemmafruar 

på kvällstid med svabb och skurborste 

och mycket vatten. Men så är det inte 

idag. Nu använder man moppar som man 

tar rätt fuktade direkt ut tvättmaskinen. 

Moppar och dukar av mikrofibrer tar upp 

mer smuts överallt. Och städningen görs 

i allt större utsträckning med maskiner 

och med allt mindre kemikalier. Miljöaspekterna 

är viktiga för den utvecklingen. 

– På vilket sätt är det miljövänligt att 

använda maskiner? undrade någon av 

deltagarna lite förvånat och fick svaret: 

– Eftersom man behöver mindre kem när 

man övergår till mer mekanisk bearbetning. 

Förutom att mindre kemanvändning 

är miljövänligt i sig ger det längre 

livslängd åt golven. 

Ett 20-tal arbetsförmedlare lyssnade 

intresse rat på vad städbranschen hade att 

berätta om yrkets förutsättningar, och 

studerade likaså intresserat den professionella 

städutrustning som fanns på plats. 

Text och foto: Elisabeth Sedig 

Med körkort och tillräckliga språkkunskaper, 

så öppnas dörrarna 

En mycket intressant fråga för deltagarna 

på det här informationsmötet var 

naturligtvis arbetsgivarnas krav på dem 

som ska anställas. Ett absolut krav är att 

de kan göra sig förstådda på svenska och 

att de är friska. Körkort är önskvärt. Har 

de sedan utbildning också – SRY eller 

PRYL – då blir de ett givet val. Men det 

är ingenting man räknar med. 

– Det är sällan jag får någon med utbildning, 

sa Anette Siltberg från Stosab. 

Utbilda får vi göra när de blivit anställda 

och 80 procent av mina har nu SRY. 

Sarah Stuivers Franck som är jobbcoach 

i Kävlinge, blir lite bekymrad 

över de bestämda kraven på att man ska 

vara frisk och kunna göra sig förstådd på 

svenska: 

– Det är många som kommer utifrån och 

säger att ”städjobb kan jag i alla fall ta”. 


Inger Fjeldly, som driver utbildningsföretaget IFB Utbildningskonsult, 

berättade om vad städyrkets utbildningar innebär. 

Bygg städvagn på skärmen 

Roligare än såhär kan det inte bli att köpa 

städvagnar! Vileda lanserar nu Vileda 

Creator, en möjlighet att på företagets 

hemsida bygga en egen städvagn i serien 

500, modifiera den efter tycke och smak 

och sedan beställa den. Städvagnen syns 


När man nu hör att det ställs mer och mer 

krav, så har man kanske inte det heller att 

föreslå dem. Och då har vi kanske inget.” 

Läkarundersökning och koll i belastningsregistret 

Här är det många från arrangörssidan 

som försöker förklara: 

– Man måste klara att läsa instruktioner, 

meddelanden och säkerhetsföreskrifter. 

Hur ska man annars kunna utföra sin 

arbetsuppgift? 

– Annars kan vi också få problem med 

arbetsmiljökrav som vi ju måste uppfylla. 

– Och om kunden till exempel kommer 

och säger att: ”Imorgon har vi en stor 

konferens. Skulle du kunna städa konferensavdelningen 

lite extra och ha det 

klart till klockan nio?” Då duger det inte 

att stå och säga ”ja” och sedan inte förstå 

någonting. Dessutom fungerar städare 

idag ofta som säljare ute på objekten. 

Och de måste kunna förklara vad de 

gör och varför, för det finns ofta de som 

tycker sig veta bättre. 

Förutom att de nyanställda får genomgå 

en noggrann läkarundersökning tar 

städföretagen utdrag ur belastningsregistret 

där allvarliga brott finns registrerade: 

– Vi har fått ett mycket stort förtroende 

av våra kunder, att ha nycklar till och vistas 

i deras lokaler också utanför normal 

arbetstid, när vi kanske är ensamma där. 

14 000–15 000 har SRY 

– Vad innebär SRY och PRYL? Och hur 

lång tid tar utbildningen? 

Det var frågor som arbetsförmed 

under hela byggprocessen tredimensionellt 

på skärmen. 

Här är adressen: 

www.creator.vileda.com n 

Förkylningar och andra infektioner sprids 

lätt bland förskolebarn, men det finns 

enkla sätt att bryta smittvägarna. Med 

bättre rutiner och mer kunskap kan man 

minska spridningsrisken. 

En ny undersökning gjord av Socialstyrelsen 

visar dock att personalen är dåligt 

utbildad i hygienfrågor. I undersökningen 

tittade man på hur arbetet med egenkontroll 

kring hygien och städning fungerar 

samt hur man förebygger smitta. Totalt 

besöktes 3564 förskolor. Mer än hälften 

av dessa, visade det sig, utbildar inte sin 

personal i hygienfrågor och många saknar 

även fastställda rutiner kring hygien, 

trots att de enligt lag är skyldiga att ha 

egenkontroll i form av rutiner för hygien 

och städning. n 

larna ville ha svar på och en översiktlig 

genom gång fanns redan på programmet. 

– SRY och PRYL ligger väldigt nära 

varandra, berättade Inger Fjeldly. Yrkesbeviset, 

SRY, går att klara på en vecka 

om man redan jobbat med städning och 

pluggar hemma, fick de veta. Då har man 

baskunskaper om städning och relevant 

kemi, kan packa en städvagn och köra 

städmaskiner. Idag har 14 000–15 000 

personer SRY och färre, kanske 5 000 

PRYL. Det finns även speciella certifieringar 

för sanering och för hushållsnära 

tjänster. 

Det finns utvecklingsmöjligheter 

Uppskattat blev beskedet om att ett valideringssystem, 

det vill säga ett system för 

kompetenskartläggning, är på väg till 

sommaren. I systemet ingår en valideringsmanual 

med färdiga frågor som 

arbetsförmedlare kan ha nytta av i sitt 

arbete. 

Utvecklingsmöjligheterna i yrket var 

också något man informerade om, och 

något man gärna ser att arbetsförmedlarna 

tar med sig och berättar om i sina 

kontakter med ungdomar. En städare kan 

bli arbetsledare, gruppchef, städchef eller 

säljare, inköpare och så vidare. 

Överhuvudtaget var dagen väl planerad 

och gav svar på en mängd olika frågor. 

När deltagarna begav sig hemåt var det 

nog ingen som längre hade föreställningen 

att ”vem som helst kan städa”. Vilket 

ju annars inte är en speciellt ovanlig 

uppfattning. n 

Dåliga hygienrutiner Tre år för svart städning 

på förskolor Högsta domstolen har nu fastställt domen 

för en 52-årig man som tidigare dömts 

till tre års fängelse. Mannen dömdes för 

att vara en av de drivande krafterna i en 

omfattande härva med svartstädning i 

både Stockholm och Västmanland. Han är 

bosatt i Södertälje och dömdes i januari 

2009 till fängelse för att ligga bakom att 

lyxhotell och finkrogar i Stockholm städats 

med hjälp av svart arbetskraft. 

Krogarna och hotellen anlitade till synes 

hederliga städföretag och betalade för det. 

Men de av 52-åringen drivna företagen 

anlitade i sin tur svart arbetskraft. Mellanskillnaden 

anser rätten har hamnat i bland 

annat 52-åringens fickor. Efter en kraftig 

upptaxering för de svarta vinsterna är 

nu mannen också skyldig Kronofogden 

drygt två miljoner kronor för obetalda 

skatter. n


Lokalvård Lokalvård Lokalvård Lokalvård 

Rätt dosering 

I slutet på 1980talet kom en stor innovation 

på doseringsområdet. Många kemtillverkare 

lanserade tabletter med koncentrerat 

städkem som bara skulle lösas 

i en viss mängd vatten och sedan var 

brukslösningen klar. Enkelt och praktiskt 

och med rätt dosering från början. Men 

det blev ingen succé på bred front som 

tillverkarna hade hoppats. 

– Det var rätt stor risk att ungar skulle 

ta fel på städkem och godis, säger Jan 

Laurin, Diversey och dessutom med ett 

mångårigt förflutet som golvvårdsexpert 

hos Tarkett. Idén var bra men den slog 

i alla fall inte. Den finns någon enstaka 

leverantör som fortfarande har det på 

golvkem. Däremot har tabletter slagit 

igenom när det gäller diskmaskiner för 

hemmiljö vilket är lite egendomligt. Här 

borde ju risken verkligen vara stor för att 

barn ska komma över medlen. 

Uppenbara fördelar 

– Fördelarna med rätt dosering är så 

uppen bara att alla borde se dem, säger 


– sparar kem, miljö och pengar 

Felaktig dosering kan förstöra städresultatet. Alla känner vi väl 

till den klassiska situationen när man häller i lite extra kem 

i hinken ”för att det ska bli ordentligt rent”. Att man i själva 

verket kanske förstör både material, funktion och utseende är 

det ingen som tänker på just då. Text och foto: Thomas Åkeblad 

Jan. Man sparar kem, miljö och pengar 

och får dessutom ett bättre resultat. Det 

finns många typer av doseringshjälpmedel 

från enkla mått som sitter på 

flaskan till mer avancerade system som 

är kopplade direkt till vattenledningen. 

– Att slippa bära vatten i onödan är 

också en anledning till att använda doserings 

utrustning. Superkoncentrerade 

medel kräver mindre lagerutrymme och 

det blir ett mindre antal dunkar som ska 

bäras fram och tillbaka. Med fasta doseringsanläggningar 

slipper man slask och 

blask med kemikalier, så arbets miljön 

blir bättre. En annan fördel med en fast 

anläggning är att man inte kan fuska 

med den – man kan inte ta lite extra, 

utan doseringen blir exakt. 

Förhållandevis billigt 

– Efterfrågan på fasta anläggningar har 

ökat de senaste 2–3 åren, säger Jan. En 

fast doseringsanläggning i städcentralen, 

som är kopplad direkt till vattenled ningen 

kostar kring 5 000 kronor monterad 

QuattroSelect från Taski är exempel på en fast doseringsanläggning för städkem. Den 

inkluderar sprayflaskor och hinkar och går att ställa in för olika doseringar och innehåll. 

Det är ett slutet system så det finns inga risker för direktkontakt med de koncentrerade 

kemikalierna. Det går dessutom att låsa QuattroSelect helt och hållet. Till systemet finns 

framtaget fyra olika koncentrerade kemikalier med fyra olika doseringar. Alla kemikalier 

och tillbehör är färgkodade och enkla att arbeta med. 

och klar. På ett medelstort objekt kan 

den vara intjänad på ett halvår genom 

mindre kemikalieförbrukning. 

– Det finns även enklare anläggningar 

som man monterar på väggen och som 

inte är kopplade till vattenledningen, 

fortsätter han. De fungerar ungefär som 

en vinkartong modell ”baginbox”. De 

är billigare men ger inte samma skydd 

mot överdosering. Här kan man ju ta 

dubbel dos ifall man vill. 

– Kombimaskiner har ofta doseringsutrustning 

inbyggd direkt i maskinen 

vilket fungerar väl, framhåller Jan. Man 

behöver bara fylla på kemtanken när den 

är tom – i övrigt behöver man inte dosera 

eller röra kemikalierna. Det sköter 

maskinen själv. 

Ingen ursäkt för att dosera fel 

– Så idag finns egentligen ingen ursäkt 

för att dosera fel, konstaterar Jan. Alla 

hjälpmedel som behövs för att dosera 

rätt finns framtagna och klara. De är 

bara att använda dem! n

Livsmedelshygien Livsmedelshygien 

God hygien kräver 

goda förutsättningar 

Vid hantering av livsmedel ställs det stora krav på hygien. Men god hygien kräver också goda 

förutsättningar. Vissa material fungerar bättre än andra och vissa är rent olämpliga. Rengöring 

& Hygien har tittat närmare på storkök och vilka krav som ställs på golvmaterialen där. Text och foto: Elisabeth Sedig 

Storkök utsätts ständigt för spill av mat, fett och vätskor. De 

spolas varje dag. Och kanske tappar man behållare med vassa 

kanter som kan punktera en plastmatta. Rengöring & Hygien 

har talat med Peggie Ulle på Storköksbyrån och Patric Gill i 

produktionsköket vid Centrallasarettet i Västerås och fått ta 

del av deras kunskaper om och erfarenheter av hur man väljer 

storköksgolv och hur man håller dem rena. 

Effektivitet och hygien viktigast 

Peggie Ulle har varit storkökskonsult i nästan 25 år, och dessförinnan 

miljö och hälsoskyddsinspektör. När ett storkök ska 

byggas arbetar hennes företag Storköksbyrån parallellt med 

arkitekten och ritar köket i detalj. 

− Vi har 200 projekt per år, berättar Peggie, från små kök i till 

exempel förskolor till stora leveranskök. 

− Vilka aspekter är viktigast att tänka på när man planerar 

storkök? 


− Att köket blir effektivt och hygieniskt och att man får en 

ergonomisk arbetsmiljö. För effektiviteten och hygienen är det 

viktigt med ett rakt flöde från råvara till färdig maträtt utan att 

man behöver flytta sig fram och tillbaka under produktionen. 

− Vad krävs av ett storköksgolv för att det ska fungera bra? 

− Golvet ska vara lätt att göra rent och inte för halt. Golvfallen 

är också mycket viktiga. De får inte vara branta och det 

får inte förekomma bakfall, lokala fall eller svackor. 

Sprutas med rengöringsskum varje dag 

Klinker, eventuellt med epoxifogar, plastmassa med och utan 

epoxi samt plastmatta är de golv som förekommer i storkök. I 

produktionsköket vid Centrallasarettet i Västerås, två år gammalt, 

har man valt plastmassa, samma i hela anläggningen. 

Här produceras 3 800 patientportioner per dag som lagas, 

portioneras, packas och lastas i en produktionslinje där största 

delen utgörs av en ”ren zon”. Här får man inte gå in utan

Golven i storkök spolas varje dag, ibland med högtryck även om det inte är så bra för köksmaskinerna. 

Här spolas golvet i produktionsköket på Centrallasarettet i Västerås, med anpassat tryck. 

skyddskläder och måste passera desinfektionsmedel som sprutas 

ut på golvet. Dessutom sprutas golvet i hela anläggningen 

en gång om dagen med rengöringsskum som får verka i 15 

minuter innan det spolas bort. 

Patric Gill som är produktionschef vid detta kök är nöjd 

med epoxigolvet: 

− Jag har erfarenhet av olika typer av storköksgolv från 

tidigare arbetsplatser. Det här golvet fungerar bra. 

Punktering och halkrisk 

– Plastmattor är mer problematiskt, fortsätter Patric Gill, 

åtmin stone i stora kök, eftersom de måste skarvas och dessutom 

kan punkteras om man tappar någon tung behållare med 

vass kant. Och det gör man. 

Peggie instämmer i Patrics synpunkter: 

− Varje skarv utgör en stor risk, skarvar kan vara känsliga 

för hett vatten på lång sikt. En vass kant eller en kniv kan 

punktera en matta. Golven utsätts ständigt för varma fetter och 

varmt vatten. De utsätts för stora temperaturväxlingar − det 

är kallt i vissa lokaler. Man lägger ut rengöringsmedel som 

är starkt frätande, kör med skurmaskin, spolar golven och 

skrapar dem. Och gör det varje dag. Dessutom kör man tunga 

transporter i köken. Fettstänk och matrester gör att golvet ofta 

är blött i ett storkök vilket ökar halkrisken och skapar behov 

av någon form av halkskydd. 

− Men det ska helst vara samma golv, med samma halkskyddsfaktor, 

i hela köket, kommenterar Peggie. När vi går 

förväntar vi oss att golvet fortsätter att ha samma egenskaper. 

Ökar halkskyddsklassen kan det bli tvärstopp. 

− Halkskyddet får heller inte ligga bara på ytan, fortsätter 

hon, utan ska gå långt ner i materialet. Om kornen ligger bara 

på ytan blir den hal när golven slits. Så gå inte på det där med 

halkskyddsbehandling som läggs på i efterhand! 

Struktur på golvet är inte heller bra, förklarar Peggie. På 

sådana golv går det inte att skrapa bort allt vatten, och när 

vatten ligger kvar får man för hög luftfuktighet och mögel. n 

Rengöring & Hygien #1.2011 21 

Livsmedelshygien Livsmedelshygien

Vårdhygien Vårdhygien Vårdhygien 

INSTA 800 är en nordisk standard som 

används för att visuellt utvärdera städkvaliteten 

i alla typer av lokaler. Även 

objektiva mätningar kan göras med 

mätinstrument. 

– Innan vi började med INSTA hade 

våra interna kunder ofta synpunkter på 

städningen, berättar AnnaKarin Widgren, 

lokalvårdsplanerare vid landstingets 

servicedivision. Det hände också att jag 

inte alls var nöjd med resultatet, medan 

kunden tyckte att det var alldeles utmärkt 

städat. Som motivering till berömmet 

kunde jag då få höra att städerskan var 

så väldigt trevlig. Nu när vi tillämpar 

INSTA blir däremot alla bedömda efter 

samma måttstock, och vi slipper diskussioner 

om kvaliteten på städningen. 

Först med belöningarna i INSTA-systemet 

Det finns emellertid en beståndsdel av 

INSTA 800 som av någon anledning 

inte har lockat till användning, närmare 

bestämt belönings respektive vitesfunktionerna. 

Norrbottens läns landsting är 

ensamma i hela landet om att använda 

sig av denna del i INSTAsystemet. 

Hittills har det dock enbart blivit 

belöningar till leverantörerna av städtjänsterna 

i Norrbotten. Dessa belöningar 


Först med att 

köra InSTA fullt ut 

Norrbottens läns landsting använder sig fullt ut av den nordiska standarden för mätning av städ- Teija Joona (till vänster), verksamhetschef för gemensam service 

kvalitet, INSTA 800. Det innebär att man förutom av standardens vitesfunktion även använder sig 

av belöningar i avtalet med städentreprenören, liksom om städningen sker i egen regi. Landstinget i 

inom Norrbottens läns landsting, samt Anna-Karin Widgren, lokalvårdsplanerare, 

är båda mycket nöjda med hur INSTA 800 fungerar. 

Norrbotten är unikt i landet när det gäller att använda belöningsfunktionen. Erfarenheterna är goda. Text och foto: Björn Lundbeck 

har sedan i enlighet med INSTA 

standarden använts till vidareutbildning 

av städpersonalen. Systemet tillämpas 

fullt ut på såväl den städning som utförs 

i landstingets egen regi, som på den 

städning som lagts ut på entreprenad. 

”Det blir inte bara tyckande” 

På Sunderby sjukhus, beläget mitt emellan 

Luleå och Boden, har landstinget ett 

avtal med städentreprenören ISS där all 

mätning och utvärdering görs i enlighet 

med INSTA 800standarden. 

– Vi är mycket nöjda med INSTA, 

säger Therese Isaksson, driftchef och t f 

platschef för ISS på Sunderby sjukhus. 

Det blir väldigt lätt eftersom det är så 

klart vad som ingår och vad som ska 

mätas. Skillnaden är stor jämfört med de 

andra sjukhus där vi städar, men där man 

inte använder sig av INSTA. Särskilt när 

det gäller kontrollerna så finns det verkligen 

någonting konkret att ta på, det blir 

inte bara tyckande. 

”Bidrar till att jag blir peppad” 

Hittills har det alltså uteslutande handlat 

om belöningar till leverantörerna av 

städtjänster till landstinget i Norrbotten. 

För år 2009 betalade landstinget ut 

90 000 kronor till den egna lokalvårdsenheten 

och 60 000 kronor till ISS. 

– Belöningssystemet bidrar till att jag 

blir peppad, och att jag verkligen gör 

mitt bästa, förklarar Krister Simu, en 

av de ISSanställda lokalvårdarna på 

Sunderby sjukhus. Ett annat resultat är 

att vi har fått en bättre stämning bland 

oss som städar och därmed också en 

bättre arbetsmiljö. 

– Men om du skulle få bakläxa på 

en städning som du gjort, hur skulle du 

reagera då? 

– Jag skulle ta det positivt. Det är ju 

därför som det är så bra med kontrollerna. 

Inte blir jag bättre av att inte få 

veta att jag har gjort ett dåligt jobb. 

Priset inte alltid avgörande 

Annika Nordström, en annan av de 

ISS-anställda lokalvårdarna på sjukhuset, 

påpekar att även om en kontroll har utmynnat 

i ett godkänt betyg så undersöker 

hon och hennes kollegor alltid om det är 

någonting som kan förbättras eller som 

de bör tänka lite extra på. Detta tas sedan 

upp med de närmast berörda. Hon tycker 

också att INSTA 800 är bättre än de kontrollsystem 

som de tidigare har haft. 

Fortsättning sid 22


Vårdhygien Vårdhygien Vårdhygien 

Personerna på denna bild uttrycker en gemensam tillfredsställelse från både entreprenören ISS och beställaren landstinget över hur kvalitetssystemet 

INSTA 800 påverkar städningen på Sunderby sjukhus. Bakom lokalvårdaren Krister Simu står Annika Nordström, även hon lokal vårdare, 

Therese Isaksson, driftchef på ISS, Anna-Karin Widgren, lokalvårdsplanerare på landstinget, samt Teija Joona, verksamhetschef för gemensam 

service inom landstinget. 

INSTA 800 

En nordisk standard för objektiv utvärdering av städkvaliteten 

i alla typer av lokaler. 

INSTA-standarden används: 

• För att formulera krav när en städtjänst beställs eller 

erbjuds 

• För bedömning av avtalad städkvalitet 

• För att utvärdera behovet av städinsatser 

• För att leda städpersonal och för egenkontroll 

INSTA 800 har sex kvalitetsnivåer, beroende på kravet på 

Lyckat resultat på sjukhus 

Efter en utvärdering gjord av IVL Svenska 

Miljöinstitutet på Danderyds Sjukhus 

byter sjukhuset nu städmetod. I försöket 

har man under tre månader i fjol jämfört 

befintlig städmetod med kemikaliefri 

städning med HTCs Twister. Man undersökte 

hur renhet och halten av bakterier 

och mikroorganismer på golv, dammhalt 

i luften samt arbets belastning påverkades 

vid byte av städteknik. Städmetoderna 

jämfördes i tre kategorier: daglig maskin- 


renhet i den specifika lokalen. 

För varje lokal bedöms fyra olika objektgrupper: inventarier, 

väggar, golv och tak. 

Föroreningarna är indelade i två grupper. Den första gruppen 

utgörs av skräp och lös smuts, damm samt fläckar. Den 

andra gruppen av ytsmuts som kräver särskild golvvård. 

Avtalskontroller görs vid ett flertal tillfällen varje år av 

beställa ren. Dessutom görs regelbundna internkontroller av städentreprenören 

samt egenkontroller av varje lokalvårdare. 

städning, maskinstädning en till två 

gånger i veckan plus daglig moppning, 

samt enbart daglig moppning. 

Rapporten visade i samtliga kategorier 

ett gott resultat för Twister. Och efter rapportens 

resultat är fler nyfikna. Ett sjukhus 

som tänker testa själva är Sahlgrenska 

Sjukhuset i Göteborg. 

– Jag är verkligen jättesugen på att få 

komma igång, kommenterar Ingrid Karlsson, 

städchef på Sahlgrenska. n 

Sveriges kommuner och landsting, SKL, 

har genomfört en nationell vårdhygienmätning. 

I mätningen, som är den första 

i sitt slag, har man tittat på sju kriterier. 

Bland dessa ingår desinfektion av händer 

både före och efter patientkontakt, användning 

av handskar, engångsförkläde 

eller skyddsrock, kortärmade arbetskläder 

och kort eller uppsatt hår. Och resultatet 

ser överlag bra ut men dras ner av att 

personalen inte gör rätt i alla kategorier. 

Man har också mätt antalet vårdrela- 

– Då har vi huvudsakligen haft frekvenser 

på städningen att hålla oss till, 

men ingen riktig mall som vi har nu. 

Kontroll erna är bra även för en själv. 

Den senast genomförda avtalskontrollen 

i enlighet med INSTAstandarden 

bekräftar också att städkvaliteten är hög 

på de fem sjukhusen i Norrbotten. Av 

totalt 490 undersökta rum fick nämligen 

samtliga godkänt. 

Att kvalitetsaspekten väger tungt vid 

upphandling av landstingets städtjänster, 

betonas av verksamhetschefen Teija 

Joona. 

– Vi lägger stor vikt vid hur entreprenören 

jobbar med kvalitetsfrågor, hur 

bemanningen ser ut och att det finns 

en stark lokal organisation. Därför blir 

priset heller inte alltid avgörande. n 

Minskningen av infektioner planar ut 

Hemtjänst året runt 

För Carema Cares hemtjänst har den 

senaste tiden varit hektisk. Att bedriva 

hemtjänst i snöyran är inte alltid enkelt. 

De som drabbas hårdast av vintervädret 

är äldre människor i glesbygd och med 

ibland oplogade vägar på landet kan det 

vara lättare sagt än gjort att ta sig fram. 

– Det har varit en tuff period för våra 

Utgångspunkten är normal kontroll. Skärpt kontroll 

blir det om två normala kontroller efter varandra blivit 

underkända. Åt andra hållet blir det reducerad kontroll 

när tio kontroller i rad blivit godkända. 

Städentreprenören får belöningspoäng vid normal och 

reducerad kvalitetskontroll. Skärpt kontroll ger bestraffningspoäng. 

Poängen sammanställs varje kalenderår och 

räknas om till en summa pengar som ska användas till 

kvalitetshöjande utbildning av personalen. 

terade infektioner och undersökningen 

visar, med resultat som i mycket liknar 

dem från den senaste mätningen, att den 

tidigare neråtgående kurvan nu planar ut. 

Totalt har dock infektionerna minskat från 

drygt 11 procent 2008 till 9,4 procent 

2010. 19 landsting och 88 kommuner 

har ingått i mätningen. Sammanlagt 

är det 18 400 läkare, sjuksköterskor, 

undersköterskor och annan personal som 

deltagit. n 

kunder men också för mina med arbetare 

ute på fältet, säger Birgit Lindquist 

på Carema Care i Brålanda. Jag har 

varit tvungen att ta hjälp av räddningstjänsten 

för att nå vissa hemtjänstkunder, 

berättar hon. Det har inte alla 

gånger varit enkelt men hittills har alla 

fått hjälp. n

Bemanning och kringtjänster 

I vagnhallarna flyttar 

städpersonalen tågen 

År efter år arbetar de flesta kvar som servicepersonal 

vid tåghallarna. Spårområdena är 

gigantiska, så personalen förflyttar sig stora 

sträckor under ett arbetspass. 

Text och foto: Inger Evertson 

Ett av de bolag som arbetar med tågstädning 

är ISS. Det är ett av världens tio 

största bolag. Goldman Sachs ingår bland 

delägarna. 

Inom ISS ryms ett stort antal olika 

tjänster – från utkörning av fruktkorgar 

till företag och städning till alla kringtjänster 

på vissa kärnkraftverk– dock 

inte själva driften av kraftverket – och 

energideklaration av fastigheter. 

Företaget startade i Köpenhamn 1901 

och har sedan 1934 bland annat arbetat 

med städning. Idag finns företaget både 

i Europa, Fjärran Östern samt i Nord 

och Sydamerika. I fjol omsatte ISS 

70 miljarder kronor. 

Företaget är i dag Sveriges största 


Att städa tåg är inget vanligt städuppdrag. Personalen måste vara mycket självständig 

och kunna ta egna beslut. Förflyttning av tåg och mindre reparationer 

ingår i arbetsuppgifterna. Jobbet är flexibelt och roligt, något som gör att många 

av dem som är anställda som servicepersonal med ansvar för tågstädning, väljer 

att stanna kvar på sina poster under många år. Vi har besökt vagnhallarna i 

Hagalund ett par mil norr om Stockholm. 

inom Facility Management, där man 

arbetar med många olika tjänster, såsom 

kontor, fastighet, trafik, mat och dryck 

samt städ. Vd är Lars Täuber. 

Mer än städjobb 

En av företagets mer spektakulära arbetsuppgifter 

är städning av tåg, som ingår 

i ISS Traffic Care. En arbetsuppgift som 

innefattar mycket mer än städ. 

– Vår personal flyttar bland annat tågen 

på bangårdarna, berättar Olle Lilliesköld, 

affärsutvecklare på ISS. 

Att arbeta som servicepersonal på tåg 

är mer än städning. 

– Tågen rör ju på sig. De står i vagnhallarna 

här i Hagalund i Solna under 

en väldigt begränsad tid. Då måste 

logistiken fungera så att personalen och 

tåget finns på samma spår. Ibland är det 

förseningar, ibland kommer ett annat tåg 

än det som egentligen skulle komma – 

kanske på ett helt annat spår än som var 

tänkt. Då gäller det att vara flexibel och 

lösa situationerna. För alla tåg måste 

städas dagligen, förklarar Katarina Ek, 

som är lagbas för servicepersonal. 

Korta uppehåll 

Ibland måste man prioritera och snabbt 

besluta sig för vad som ska rengöras på 

tåget. Det kan hända att vagnarna inte 

kan stå kvar i vagnhallarna så länge som 

det var tänkt.

I Stockholm, vid tåghallarna i Hagalund, förflyttar sig personalen 

med hjälp av fordon som ser ut som golfbilar. Från vänster Hans 

Åke Landberg, arbetsledare, Olle Lilliesköld, affärsutvecklare och 

Katarina Ek, lagbas. Samtliga hemmahörande på ISS. 

– Om ett tåg har gått sönder kanske ett 

annat måste ut snabbt som ersättningståg. 

I första hand rengör vi då toaletterna 

och sedan, om vi hinner, går vi igenom 

vagnarna för att plockstäda. Dammsugning 

sker en gång per dygn, minst, på 

varje tåg. Tvättning av dynor sker någon 

gång per vecka, berättar Hans Åke Landberg, 

som är arbetsledare. 

ISS arbetar åt många olika tågbolag. 

Man har nu beslutat sig för att på en 

sträcka, på försök, städa tågen under 

gång. Det blir bättre service för passagerarna 

och mindre arbete i vagnhallen. 

Hänsynsfulla passagerare 

– Passagerarna får då också se att tågen 

verkligen städas. Det kan göra att man 

blir lite mer försiktig och inte skräpar 

ner i onödan. På det hela taget tar dock 

passagerarna numera mer hänsyn till 

dem som ska städa. Man lägger oftare 

sitt skräp i papperskorgarna som finns 

i tågen. Det är en stor skillnad mot för 

några år sedan, säger Hans Åke Landberg. 

ISS har stora vagnhallar på tre ställen i 

landet men företaget finns på 400 platser. 

Det finns också flera andra bolag som 

utför städtjänster på tåg. 

– Jag har arbetat här i 20 år. Från 

början var all personal anställd av SJ. 

Men när verksamheten outsourcades 

togs städningen över av flera olika bolag, 

berättar Katarina Ek. 

Fritt, roligt och varierat 

Både Katarina Ek och Hans Åke Landberg 

säger att miljön i tåghallarna är 

väl digt speciell. 

– Det är stor frihet och den som städar 

får ofta lösa många problem själv, vilket 

gör jobbet roligt och varierat, säger de 

båda. 

I servicepersonalens uppgifter ingår 

också att flytta tågen inom arbetsområdet. 

För detta krävs speciell säkerhetsutbildning. 

Dessutom är det städpersonalens 

uppgift att frosta av tågen vintertid. Det 

görs med stora trummor som är nedsänkta 

mellan spåren inne i tåghallarna. Det finns 

också speciella flyttbara boxar med stora 

slangar som även de har till uppgift att 

avfrosta tågen. 

Vändstädning 

Man delar upp städningen i olika moment. 

Den så kallade vändstädningen utförs 

varje gång ett tåg kommer in i hallarna. 

Man plockar bort skräp från säten och 

hyllor, tömmer papperskorgar och städar 

toaletterna. I sovvagnarna ingår också 

byte av sängkläder och bäddning. 

– Just toaletterna är det allra viktig aste. 

Det tar vi först av allt, säger Katarina 

Ek. 

Grundstädning görs när tågen står i 

depån lite längre tid. Då ingår vändstädningsmomenten, 

då putsas fönster och 

golven dammsugs och man tar också 

bort klotter när det behövs. Då tömmer 

man också toalettankarna. 

Dynor och mattor 

Vid insatsstädning ingår grundstädning 

men då byts också dynorna och 

de smuts iga lämnas till tvätteri. Ibland 

ingår också tvätt av mattor. 

Det gäller också att hålla reda på var 

tåget städades senast. Det är ju ingen idé 

att insatsstäda ett tåg två gånger samma 

dag, utan man måste titta på sina listor 

för att se var tåget städades. Det kan ha 

gjorts i Malmö eller Göteborg. 

Varje vagn har ett speciellt nummer. På 

listor kan personalen se vilka tågvagnar 

som ska städas när. Det är när fel vagn 

kommer med fel tåg på fel spår som det 

blir problem. Då gäller det att snabbt 

ta ett beslut om man ska städa vagnen 

eller leta efter den rätta vagnen, den som 

egentligen skulle städas. Dröjer man för 

långe med beslutet kanske tågen hinner 

åka iväg utan att någon av vagnarna har 

blivit städade. 

Klottersanering 

Personalen får också göra vissa små 

reparationer som till exempel byte av 

lampor. Klottersanering och tvättning av 

tåg utvändigt är också några av uppgifterna. 

– Eftersom det är en så speciell verksamhet 

går det inte att vända sig till en 

vikariepool om någon i per sonalen blir 

sjuk. Vi har en egen pool för extra personal, 

som rycker in vid behov, för klarar Anders 

Wikstrand, som är driftschef. 

När tågen kommer in till hallarna 

kan personalen hitta lite allt möjligt i 

vagnarna. 


Bemanning och kringtjänster

Bemanning och kringtjänster 

Ergonomisk förpackning ska förenkla 


SCA lanserar nu en ny lätthanterlig 

för pack ning för sina centrummatade 

Torkpappers rullar. Förpackningen är 

utformad av ergo nomer och ska vara 

både lätt att bära, lagra och packa ihop. 

Och i och med detta spara rygg, miljö 

och utrymme. 

När arbetet med förpackningen 

började besökte SCA ett antal städbolag 

runt om i Sverige för att undersöka vilka 

krav som ställs på den här typen av 

kartonger. 

– Vi såg ett behov av att förpackningen 

skulle vara lätt att bära, lagra och 

inte minst packa ihop efter användning, 

något vi tagit fasta på när vi har tagit 

fram vår nya förpackning, säger Angela 

Nydén, produkt- och marknadschef. 

Det resulterade bland annat i handtag 

på både kortsida, långsida och hörn samt 

att förpackningen rymmer 22 procent 

mer än tidigare. Blir den nya kartongen 

uppskattad kan den i framtiden komma 

att användas till fler Torkprodukter. n 

Nya avtal värda 

mångmiljonbelopp 

Levande kycklingar 

Coor Service Management har tecknat 

avtal värda mångmiljonbelopp med både 

nya och befintliga kunder. Det största 

är ett rikstäckande avtal med ICA om 

att leve rera arbetsplats- och fastighetsservice. 

Avtalet som är värt 110 miljoner 

kronor per år i abonnemang och 80 

miljoner kronor i uppdragsvolym innebär 

bland annat att Coor kommer att göra 

stora satsningar på att utveckla och 

optimera underhållet i ICAs kylanläggningar. 

ICA garanteras dessutom årliga 

kostnads besparingar. Coor har varit 

leverantör åt ICA sedan 2006. 

Men ICA är inte det enda nya kontraktet. 

Med ett sammanlagt värde på 

40 miljoner kronor finns även avtal med 

Kemwell, Philips, Vasakronan, Oriflame 

och Oxford Aviation och även här rör det 

sig om företagsanpassad arbetsplatsservice. 

Oriflame och Oxford Aviation är 

nya kunder till Coor. n 

– Ett tåg kom in en gång med en vagn 

full med levande kycklingar, minns 

Katarina och Hans Åke. 

Ibland hittar man sovande passagerare. 

Men annars är det mest materiella 

ting man hittar. Datorer glöms ofta. 

Handbagage hittar man också med jämna 

mellanrum. Ibland ringer förtvivlade 

resenärer och förklarar att handväskan 

med passet finns i tåget men passageraren 

befinner sig på Arlanda. 

Hittegods till stationerna 

– Om det är akut brukar vi hjälpa till 

så att passageraren får sitt pass eller sin 

dator snabbt. I nödfall kan man åka ut 

till vagnhallarna och hämta det som är 

glömt, men annars lämnas det till hittegodsavdelningen 

på stationen, säger 

Hans Åke Landberg. 

Men ISS Traffic Care arbetar inte bara 

med städning av tåg, utan man har också 

personal på stationerna, till exempel 

är många spärrvakter på stationerna 

anställda hos ISS. Det är också många 

av dem som arbetar som städpersonal på 

stationerna. n 

Arbetsuppgifterna är varierande, men utrymmena i tågen är trånga, 

säger Katarina Ek. Därför går det inte att arbeta med en vanlig 

städvagn utan personalen har med sig en väska eller en vagn med 

utrustning och förbrukningsmateriel, till exempel toalettrullar. 

Världsmästare 

i matlagning 

Sodexos kock Anette Holmqvist tog 

guld med Försvarets kocklandslag Team 

Culinar i Culinary World Cup i Luxemburg. 

Tävlingen anordnas i samband 

med gastro nomimässan Expogast i 

Luxemburg vart fjärde år. Ett gulddiplom 

för laget för både det kalla och varma 

köket resulte rade i guldmedalj. 

Till vardags arbetar Anette Holmqvist 

på restaurang Dragonen i Arvidsjaur som 

drivs av Sodexo. n

Utbildningsbehov? 

– Ha, säger Thomas. Den dagen vi har 

färdigutbildat kommer jag aldrig att 

upp leva! Det finns många – och stora – 

utbildningsbehov som behöver fyllas. 

Både grundläggande behov och behov 

av mer speciell art. Både information 

om golvskötsel och hur man upphandlar 

lokalvård. 

– Upphandlingen är ett område där 

det ofta brister. Inköparen tror att det 

är lika enkelt som att köpa in blyerts 

Det finns det många! 

Thomas Kofoed är välkänd som utbildare inom städbranschen. Han har arbetat i 

branschen i över 30 år och har drivit sitt företag Svensk Städ- & Utbildningskonsult 

i mer än 20. Rengöring & Hygien har träffat Thomas för ett samtal om utbildningsmarknaden: 

Hur ser situationen ut idag? Vad är visionerna? Var finns de stora 

utbildningsbehoven? Eller har vi färdigutbildat? 

pennor och förstår inte betydelsen av att 

upphandla kvalitet till rätt pris. Städ tiden 

har också en enorm betydelse. Upphand 

ling är överhuvudtaget ett svårt 

ämne, poäng terar Thomas. Det finns 

ganska dåligt med utbildningar för en 

så viktig funktion. Att upphandla efter 

INSTA ger inköparen ytter ligare problem 

genom att kunskapen är låg. Detta kan i 

förlängningen ge städentreprenören stora 

problem. 

Text: Thomas Åkerblad 

Foto: Elisabeth Sedig 

I RUTs släptåg 

– Med RUTbidraget har de hushållsnära 

tjänsterna kommit i fokus. Här glömmer 

man dock att de ofta täcker ett lite 

större utrymme än bara städning. I många 

fall behövs bredare kunskaper – lite 

fastighetsskötsel och underhåll är inte 

fel. Almega har en SRY-kurs som heter 

Professionell hemservice och som är 

bra. Men det behövs fler aktörer på den 


Utbildning Utbildning Utbildning

- 

Utbildning Utbildning Utbildning 

fronten som kan utbilda inom de andra 

områdena. 

– Väldigt många av de nya RUT 

företagen drivs av personer som tidigare 

inte haft egen firma och här kommer 

startaegetkurserna in. Men här finns 

ett problem och det är att startaegetkurs 

erna egentligen bara handlar om 

att just starta eget. Ingenting om det 

yrkes område man ska jobba inom och 

det tycker jag är fel. Det borde finnas 

kurser med inriktning på städ så att de 

nya företagarna blir uppmärksammade 

på dels vad de behöver lära sig och dels 

var ”blindskären” finns inom just denna 

bransch. Det skulle vara en ordning som 

hjälpte oss alla i branschen! 

Behövs validering? 

– Inom branschen talas det ganska mycket 

om validering, säger Thomas. Personligen 

ställer jag mig tvivlande till att det 

finns något större behov av validering. 

För en bransch som enbart – törs jag 

väl säga – jobbar med kurser som rör sig 

om dagar eller veckor finns det ingen 

anledning att validera någon. Det kostar 

nästan lika mycket som att låta personen 

gå den aktuella kursen. Jag kan förstå att 

arbetsförmedlingarna ser lite annorlunda 

på saken, de behöver bedöma en arbetssökandes 

möjlig heter på marknaden. 

Men för övrigt? 

Uppdateringsbehov 

– SRY och PRYL har gjort mycket nytta 

för att höja kunskapsnivån hos städpersonalen. 

Men allt kan förstås bli bättre 

och här ser jag ett behov av att man ska 

uppdatera sitt yrkesbevis, kanske vart 

tionde år. Det kommer nya pro dukter 

och maskiner på marknaden hela tiden. 

För 20 år sedan visste ingen vad mikrodukar 

var för något. För tio år sedan var 


diamantrondellerna okända. Miljömedvetenheten 

ökar också. Snart kommer 

fastighetsägarna och kommunernas 

VAverk inte längre att acceptera att 

du häller vad som helst i slasken. Det 

kan bli höga straffavgifter om du inte 

använder rätt medel. Så nog finns det 

ett kontinuer ligt behov av utbildning och 

uppdatering, framhåller Thomas. 

Att läsa och förstå 

– Även om kunskapsstandarden höjts 

finns det ju fortfarande problem, säger 

Thomas. Ett problem är att läsa städanvisningar 

och förstå dem. Är det fråga 

om ett större objekt – som till exempel 

ett sjukhus – gäller det att hitta en städoch 

underhållsmetod som passar till alla 

golvtyper. Polish med underhållsmedel, 

vax eller något annat vårdande städkem. 

För att kunna göra ett riktigt val måste 

man känna till hur materialen fungerar – 

här krävs det utbildning. Har man flera 

golvtyper med olika anvisningar och 

kanske olika medel och metoder, så går 

det bara inte att följa alla olika instruktioner. 

Dessutom är kanske kunden 

genom avtal tvungen att handla från 

enbart en kemleverantör. Då blir det en 

kompromissmetod och då måste man 

veta vad man väljer. 

– Det största enskilda problemet är 

annars att städpersonalen lägger polish 

på nya linoleumgolv. Det tycks nästan 

sitta i ryggmärgen. De blir väldigt förvånade 

när jag säger att det inte längre 

behövs. Jag blir tvungen att ta fram 

leverantörernas skötsel anvisningar och 

peka på texten där det står. Dessutom 

gäller inte garantin om man inte följer 

anvisningarna. Jag har också med mig 

skötsel anvisningar på mina kurser och 

talar om att de finns och att de kan 

beställas gratis från leverantören eller 

Hållbart arbete 

FAR, svenska branschorganisationen 

för revisorer och rådgivare, har belönat 

SCA med pris för Bästa hållbarhetsredovisning 

2009 i kategorin storbolag. 

Priset delades ut på Finforum 

2010 i Stockholm, en konferens kring 

börsbolagens kommunika tion med 

marknaden. SCAs vd och kon cern chef 

Jan Johansson ser många fördelar med 

hållbarhetsarbetet. 

– Ett systematiskt arbete med 

tydliga hållbarhetsmål möjliggör en 

öppen och transparent dialog med våra 

hämtas ner från nätet. Men då kommer 

nästa fråga: Vem har tillverkat golvet 

och vilken sort är det? Ofta stupar det 

redan där. 

Högre utbildning saknas 

– Vi är dåliga på det här med högre 

utbildning inom städområdet, påpekar 

Thomas. Här ligger finnarna långt före 

oss. Även norrmännen har sina ”husökonomer” 

med högre utbildning. Generellt 

behöver vi ha mer kompetens på högre 

nivå inom städ här i landet. Det är ju 

också en fråga om statushöjning för 

branschen. 

Framtiden? 

– Här finns det kanske EUpengar att 

hämta, funderar Thomas vidare. Så har 

till exempel ett företag i Göteborg (se 

faktaruta) fått ett antal miljoner från EU 

för att utbilda arbetsledare inom privata 

städföretag. Det är kanske den väg vi 

ska gå? Fast det är mycket pappersarbete 

som ska göras och om man inte får några 

pengar så är det ju enbart en kostnad för 

det företag som ansökt. 

– Men det gäller att hitta nya vägar och 

möjligheter! n 

Är EU-pengar framtiden? 

Projektet Konkurrenskraft som initierats av Städcentralen 

Träffpunkten i Göteborg fick i våras 4,8 

mil joner kronor i anslag från Svenska ESF-rådet. Rådet 

är en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet 

med uppgift att förvalta EU-anknutna Europeiska 

Socialfonden i Sverige. EU-anslaget är för kompetensutveckling 

inom städbranschen och avser certifierad 

yrkesutbildning av städare samt kompetensutveckling 

av städarbetsledare i Västsverige. 

intressenter. För SCA är hållbarhetsarbetet 

strategiskt viktigt och integrerat 

i verksamheten för att skapa tillväxt 

och värde. Dessutom genererar hållbarhetsarbetet 

förbättrad konkurrenskraft, 

sänkta kostnader och sänkt risknivå, 

kommenterar han. 

SCA har även fått ett heders - 

omnämn ande för Bästa bolagsstyrningsrapportering 

i en 

tävling genom förd av Pricewaterhouse 

Coopers. n

Städning – vad, hur och varför? 

Christina Holmefalk (bilden här intill) har 

på uppdrag av Sveriges Kommuner och 

Landstings forsk nings- och utvecklingsfond 

för fastighetsfrågor skrivit boken Städa. 

Boken ska förse städansvariga i kommunerna 

med fakta och argument för att 

utveckla städ- och beställarkompetens. 

I boken finner man A och O för städning. 

Grunderna gås översiktligt igenom 

med fundamentala begrepp, personal- och 

utrymmesaspekter samt lite ordkunskap. 

Städning som yrke behandlas med funderingar 

kring hur man kan göra yrket mer 

attraktivt och höja dess status. 

Den organisatoriska aspekten diskuteras 

också – entreprenad i förhållande till 

egen regi. När är det ena eller det andra 

mest effektivt och varför? Då mellan 60 

och 70 procent av Sveriges kommuner 

har valt att lägga ut städningen på entreprenad 

är det en fråga som känns ytterst 

relevant. Och när man väl valt åt vilket 

håll man ska gå i det vägskälet – hur 

påverkas organisationsstorleken? 

Boken pekar på vikten av att ha kunskaper 

om städning för att göra effektiva 

upphandlingar. Kompetenta beställare 

är ett måste för ett bra resultat. Och 

de behöver ha kompetens inom flera 

områden. Först ämneskompetens, det 

vill säga fackkunskaper om städning. 

Så erforderlig kunskap för att kunna 

upprätta förfrågningsunderlag och veta 

vad man ska fråga efter, samt för att 

kunna utvärdera budet och följa upp och 

kontrollera resultatet. Får man allt det här 

att fungera är det som återstår att ta vara 

på kunskapen genom kunskapsåterföring 

och -utbyte inom organisationen. 

Boken kan ses som ett snabbt och 

kortfattat svar på frågorna vad, hur och 

varför när det kommer till städning. Mer 

kompetens behövs helt enkelt, framhåller 

Christina Holmefalk, man måste kunna 

städning för att beställa städning! 

Johanna Sedig 

Nedskräpning ett stort och dyrt problem 

Med hjälp av en metod framtagen av 

Statistiska Centralbyrån i samarbete 

med stiftelsen Håll Sverige Rent har tio 

kommuner under sommaren mätt skräpet 

på sina gator och fått fram information 

om vad, var och hur mycket som slängs. 

Resultatet presenteras nu i Skräprapporten 

2010. 

Nedskräpning är ett problem som 

varje år kostar skattebetalare hundratals 

miljoner kronor. Och det största problemet 

är fimpen. En miljard fimpar slängs årligen 

på marken. På topplistan finner vi också 

snus, papper och plast. 

I samband med utgivningen av rapporten 

har Sifo genomfört en attitydundersökning. 

Där framkommer att 40 procent 

av invånarna anser att nedskräpningen 

under senare år har ökat och nästan en 

fjärdedel, 23 procent, erkänner också att 

även de någon gång slänger skräp på 

marken. n 


SRTF, Sveriges Rengöringstekniska 

Förbund 

Postadress: Box 11 112, 507 11Borås 

Telefon: 033-15 05 08 

Fax: 033-15 68 40 

E-post: kansli@srtf.se 

Hemsida: www.srtf.se 

Rengöring & Hygienmässor 2011 

… Ja, tiden går fort och snart är vi där. Vi 

vill redan nu göra Dig uppmärksam på våra 

mässor under nästa år. 

En nyhet inför 2011 är att vi har bytt 

mässlokal till Sundsvall Arena, Gärdehov i 

Sundsvall samt Arken i Göteborg. När det 

gäller Mälardalen är ort och lokal ännu inte 

bestämd. 

Vi hoppas att få se just DIG på någon 

av våra mässor och kan utlova massor av 

intressanta nyheter från våra utställare. 

Missa inte de oerhört uppskattade seminarierna 

med aktuella teman som vi anordnar i 

samband med våra mässor, mer information 

om det får Du i broschyren som kommer ut i 

god tid innan varje mässa. 


Ny logo, uppdaterad styrelse och egen tidning 

Med ny logo, uppdaterad styrelse och 

egen tidning samt en breddning på vår 

målgrupp är nya SRTF starkt igång med 

verksamheten. 

I din hand håller du den nya tidningen, 

Rengöring & Hygien, vårt organ ut till 

medlemmar och verksamma inom branschen. 

Det är med stolthet vi presenterar 

detta medium och vi hoppas att tidningen 

ska reflektera och belysa aktuella ämnen 

för alla kategorier av personer inom 

branschen. 

Vi vill gärna att våra medlemmar och 

Sundsvall Sundsvall Arena 18–19 maj 

Göteborg Arken (Hisingen) 14–15 september 

Mälardalen Ort och lokal ej bestämd November 

Vi riktar oss till alla dem som direkt eller 

indirekt arbetar med rengöring och hygien 

inom områdena: 

• Lokalvård 

• Industriell rengöring 

• Vårdhygien 

• Köks- och livsmedelshygien 

• Personlig hygien 

• Bemanning och kringtjänster 

Vill Du veta mer om SRTFs mässor kan Du 

kontakta: 

Sundsvall: 

Jusi Heine (070-347 85 35) 

Göteborg: 

Ann-Cathrine Roxhage (0303-73 26 62) 

Mälardalen: 

Peter Freij (070-565 10 01) 

Vi ser fram emot ett år med massor av 

nyheter både när det gäller innehåll och 

upplägg av mässorna. 

Välkomna med oss in i mässåret 2011! 

Styrelsen 

SRTF 

Vi gör aktiva insatser som resulterar i att 

SRTF kan erbjuda allt detta: 

• Mässor från norr till söder 

• Seminarier 

• Branschdagar med temainriktning 

• Studieresor 

• Utveckling och förbättring inom 

branschen 

• Skapande av värdefulla nätverk 

• Samarbete med andra branschorganisationer 

• Facklitteratur 

• Information via hemsida och branschtidning 

läsare kommer med tips och idéer till 

redaktionsrådet, då kan vi tillsammans 

säkra att tidningen innehåller spännande 

repor tage och tips i en bransch i förändring! 

Vi har också inlett ett utökat samarbete 

med våra systerorganisationer IIH 

(Industriell och institutionell hygien), SGR 

(Svenska Golvrådet) och SFRO (Städföretagens 

riksorganisation) samt Almega 

Serviceentreprenörerna. Samtliga kommer 

att samarbeta med oss kring vår nya 

tidning. Tillsammans har vi alla en stark 

Information från sektionerna 

Sektion Norr 

Vi har återigen haft en lyckad städmässa 

i Piteå vid Piteå Havsbad. Mässan hade 

1 200 besökare. Ett välbesökt seminarium 

hölls av Tomas Fogdö. På mässmiddagen 

hade vi nästan 400 gäster som njöt av 

mat och dans till Expanders. Årets städare 

deltog på mässan och genomförde en 

tävling där utställarna bedömdes, för 

bemötande, utseende på montern, 

jämställdhet i montern och så vidare. 

Vinnare blev Gipeco. 

Sektion Mitt 

Vi i sektion Mitt arbetar för fullt med 

kommande mässa i Sundsvall 18–19 maj 

på Gärdehov. Vi tror att valet av ny lokal 

kommer att ge en bra mässa med många 

besökare. 

Sektion Gävle-Dala 

Vi har haft vår mässa i Borlänge istället 

för Falun och det blev ett lyckat byte 

av ort enligt svar på den enkät som vi 

skickade ut till våra utställare. För övrigt 

så sitter vi i planeringsstadiet för år 2011. 

Sektion Svea 

Vi har precis startat förberedelserna för 

vår mässa i höst, vi besöker mässlokaler, 

hotell med mera för att hitta en bra lokal 

för mässan. 

Sektion Väst 

Vi håller för fullt på med förberedelserna 

inför mässan i september, som vi hoppas 

förankring i branschen. 

Planeringen av verksamheten under 

2011 är i full gång, tre mässor är inplanerade 

samt flera seminarier. Utöver detta 

kommer vi att driva Årets städare mot 

nya höjder. 

Vi tycker det är på plats att presentera 

den nya styrelsen i detta nummer och det 

gör vi här intill. 

Nils Bahrman 

Ordförande 

och tror kommer att bli en stor succé då 

vi valt att lägga den i Göteborg. Dessutom 

kommer vi inom kort ut med en inbjudan 

till ett golvseminarium som kommer att 

gå av stapeln vecka 6. 

Sektion Syd 

Vi har nyligen haft en branschträff för 

arbetsförmedlare i södra Sverige som var 

både omtyckt och välbesökt. En artikel 

om träffen finner du på sid 13 i tidningen.

SRTFs styrelse: 

Nils Bahrman: Arbetar på Wetrok som koncept- och utbildningsansvarig 

inom rengöring, golvvård och systemstädning. Jobbar 

med Sverige som bas. I branschen sedan 1995. 

Carina Holmén: Arbetar som lokalvårdschef inom Timrå 

kommun. 

Hans Lång: Arbetar idag som utbildare åt Borago med lokalvårdsutbildning. 

Tidigare säljansvarig åt KBM-miljöprodukter i 

Sverige i nästan 20 år. 

Claes Sunebring: Arbetar för Vileda Professional som säljansvarig 

i Skandinavien sedan sex år. 

Inger Fjeldly: Driver eget konsultbolag inom bland annat städsektorn, 

IFB Utbildningskonsult. 

Birgitta Persson Ståhl: Arbetar som intraprenadchef för städ och 

verksamhetsservice i Umeå kommun. 

Birgitta Ahlstrand: Kassör sedan 1997. Arbetat som städchef och 

verksamhetsutvecklare i Falu kommun i 27 år, har även arbetat med 

brandsanering hos Ocab Karlstad i fem år. 

Michael Johnsson: Arbetar som applikationsspecialist på Diversey 

Sverige. Med utveckling av rengörings- och golvvårdskoncept, 

metod utveckling, utbildning, problemlösning i lokalvården samt 

reklamationshantering. 

Ann-Cathrine Roxhage: Arbetar idag som städservicechef på 

Stenungsunds kommun, tidigare på Sodexo och Samhall. 

Vi ser fram emot ett spännande 2011 och hoppas att du är med oss hela vägen! 


SFRO, Städföretagens Riksorganisation 

Postadress: Box 1117, 181 22 Lidingö 

Telefon: 08-766 4970 

Fax: 08-766 5470 

Webbplats: www.sfro.nu 

Aktuella förmåner som ingår i 

medlemskapet 

• Auktorisationsmärke 

• Nätverk, bollplank och massor av 

kollegor 

• Notisum (rättsnät, lagar och 

förordningar) 

• Rent 

• Rengöring & Hygien 

Infekterad städkonflikt i Lund 

Tvångsomplaceringen av en städare på 

Universitetssjukhuset i Lund har stoppats. 

Detta är den senaste ronden i 

den pågående fackliga striden mellan 

Sveriges Arbetares Centralorganisation, 

även kallad SAC Syndikalisterna, och 

städbolaget ISS. 

Anser att tiderna är för snäva 

Städaren är ordförande i den lokala 

SAC- sektionen och blev omplacerad 

mitt under pågående strejk. Strejken 

gäller arbets belastningen på sjukhuset 

där syndika listerna kräver omfattande 

för ändringar av arbetsvillkoren för sina 

medlemmar och genomför punktstrejker för 

att genomdriva sina krav. Något som har 

pågått sedan i början av november. Man 

anser att tiderna för olika städ moment 

är alldeles för dåligt tilltagna och medför 

att man bara har tre möjligheter – öka 

tempot så mycket som det går, arbeta 

extra tid obetalt eller att lämna kvar 

smuts. 

Som motdrag meddelade ISS att 

sektionens ordförande blivit omplacerad 

men har sedan dragit tillbaka omplaceringen. 

Den pågående punktstrejken 

fortsätter dock och innebär att de 15 

SAC-medlemmarna strejkar tre timmar 

två gånger i veckan. Exakt när eller var 

på sjukhuset som arbetet kommer att stå 

stilla avslöjar de inte i förväg. 


Övriga rabatterade medlemsförmåner 

• Borago, utbildningar 

• Opic, offentlig upphandling 

• Syna, ekonomiupplysningar 

• Vikur, städmateriel 

• Wise, personalverktyg 

”Brännmärkning” 

Enligt ISS har syndikalisterna hotat 

att störa verksamheten hos några av 

ISS svenska kunder. Man avser även 

att genomföra olika aktioner i form 

av bland annat flygbladsutdelning och 

uppmaningar till bojkott samt har hotat 

med ”brännmärkning” av ISS-kundernas 

varumärken. 

I ett pressuttalande säger Christer 

Ekelund som är pressansvarig på ISS: 

– ISS värnar det gällande kollektivavtalet 

med fackförbundet Kommunal, 

som även omfattar SACs medlemmar. 

Eftersom sjukhusstädning dessutom klassas 

som skyddsarbete kommer ISS att 

fortsätta att fullfölja s ina uppgifter. ISS 

har slutit kollektiv avtal med fackförbundet 

Kom munal. Detta kollektivavtal 

tillämpas även för SACs medlemmar vid 

Universitetssjukhuset i Lund. 

– Vi värnar den svenska modellen 

på arbetsmarknaden där avtalsparterna 

möts i förhandlingar, fortsätter han, i det 

här fallet ISS och Kommunal. Genom sitt 

agerande försöker syndikalisterna sätta 

det regelverk och de lagar som gäller vid 

arbetsmarknadskonflikter ur spel. Deras 

agerande är ett problem, inte bara för 

ISS och våra kunder utan för samtliga 

parter på arbetsmarknaden. n 

Utveckla ditt städföretag med oss! 

SFRO, Städföretagens Riksorganisation, 

är en branschorganisation för privata 

städ- och fönsterputsföretag. Vi driver 

aktuella branschfrågor gentemot politiker 

och myndigheter och informerar våra 

medlemmar i branschfrågor. 

Syftet är dels att samla seriösa företag 

i branschen, dels att verka för att våra 

arbetssituationer och -förutsättningar 

tillgodoses på bästa sätt. 

I ett medlemskap i SFRO ingår auktorisationen 

på köpet. Märket Auktoriserat 

städföretag är ett led i vårt ständiga 

arbete med att putsa städbranschens 

En investering är alltid en kostnad, 

men rätt investering på arbetsmiljö kan 

på lång sikt innebära en besparing, i 

alla fall om man får tro Anders Johrén, 

expert inom frågor som rör ekonomin i 

arbetsmiljö investeringar. De ekonomiska 

argumenten för att investera i arbetsmiljö 

lyder bland annat minskad sjukfrånvaro 

och minskad personalomsättning men 

även ökad produktivitet och kvalitet i 

arbetet. 

– En dags korttidssjukfrånvaro kostar 

minst tio procent av månadslönen. Och 

en sex månader lång sjukskrivning kostar 

sällan under hundra tusen kronor. Vad 

gäller personalomsättning så varierar 

kostnaden beroende på hur lång tid det 

tar att lära upp någon ny, säger Anders 

Johrén. 

Han medverkar bland annat vid en 

rykte. Märket ges till dem av SFRO 

auktoriserade städ- och fönsterputsföretag 

i Sverige som vill visa att de är seriösa 

företag enligt uppställda riktlinjer och krav. 

Som medlem i SFRO får du tillgång till 

förmånliga medlemserbjudanden och bara 

här kan du tjäna in medlemsavgiften flera 

gånger om! 

Besök gärna vår hemsida för mer information 

på www.sfro.nu och väl kommen 

med en ansökan om att auktorisera ert 

städföretag. 

Välkommen till SFRO, tydliga regler 

ger rent spel! 

Ekonomiskt att satsa på arbetsmiljöarbete 

Under hösten har OKQ8 gjort en upphandling 

av städsystem och utbildning 

till sina stationer i Sverige. Syftet har 

varit att hitta en leverantör som kan 

hjälpa OKQ8 att höja kvaliteten samt 

standardisera sin städning. Den leverantören 

blev Wetrok. 

serie seminarier, Enkla verktyg till ett 

effektivare arbetsmiljöarbete, som hålls 

av Prevent, en ideell förening inom 

arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, 

LO och PTK som huvudmän. Prevent 

har tagit fram kalkylverktyget Lönsam 

som ska underlätta för företag att göra 

individuella ekonomiska beräkningar av 

en investering i arbetsmiljön. Verktyget, 

som finns tillgängligt på internet, matas 

med information om arbetsplatsen och 

visar sedan vad det ekonomiska utfallet 

skulle bli av en viss typ av arbetsmiljöinsats. 

– Med hjälp av det här verktyget 

blir det enkelt att omsätta det konkreta 

arbetsmiljöarbetet i plus och minus, 

förklarar Gunnar Lagerström som tagit 

fram webbverktyget. n 

Har knutit till sig Sveriges största bensinbolag 

Det treåriga avtalet gäller maskiner, 

städutrustning, kemikalier och utbildning 

till alla OKQ8s stationer i Sverige. 

Enligt upphandlingsansvarig på OKQ8 

vann Wetrok ”tack vare sin förmåga att 

förstå och anpassa sina städmetoder 

efter våra önskemål och krav”. n

Svenska Golvrådet önskar 

Lycka till! 

Svenska Golvrådet är glada att få vara en 

del av nya branschtidningen Rengöring 

& Hygien. Den kommer att vara vår nya 

medlemstidning från och med januari 

2011 och vi ser fram emot att starta upp 

ett givande samarbete. 

Svenska Golvrådet är ett obundet 

branschorgan med uppgift att verka för 

bättre fungerande golv och golvskötsel 

– genom samverkan och samarbete 

mellan branschens alla intressenter och 

med inriktning mot brukarintressenterna. 

Svenska Golvrådet kommer 

fortsättningsvis att arbeta närmare SRTF 

både vad det gäller medlemstidning och 

utbildningar och seminarier. Vi har inom 

Golvrådet en bred och samlad kunskaps- 

bank vad det gäller golv, beläggningar 

och skötsel av dessa. Vi producerar och 

uppdaterar kontinuerligt vår Golvrådsbok 

samt den mycket omtyckta Lilla 

Städhandboken och kommer att fortsätta 

göra så även i framtiden. Vad gäller 

utbildningar och seminarier kommer vi 

att i samarbete med SRTF delta i och 

arrangera seminarier i samband med de 

regionala städmässorna som hålls runt 

om i Sverige varje år. Med detta hoppas 

vi gemensamt kunna nå ut bättre i 

branschen och tillföra det vi är bra på – 

kunskap om golv och deras skötsel! 

Vi ser fram emot detta samarbete 

och önskar tidningen och även SRTF 

lycka till! 

Svenska Golvrådet har som målsättning: 

• att verka som centralt obundet branschråd för golvfrågor med syfte att öka kunskapen 

om och förståelsen för rätt golvval och rätt bedriven golvskötsel 

• att initiera samarbete mellan olika golvintressenter 

• att vara forum för diskussion och handläggning av tekniska och andra frågor av 

gemensam art 

• att främja och initiera forsknings- och utvecklingsarbete inom golvområdet 

• att nyttiggöra forsknings- och utvecklingsresultat 

• att bedriva konferens-, utbildnings- och informationsverksamhet 

Miljöpolicy 

Svenska Golvrådet, som är en oberoende intresseförening, ska arbeta för att värna vår 

miljö genom att i all informationsspridning eftersträva att olika miljökonsekvenser belyses 

på ett opartiskt och relevant sätt. Våra medlemmar ska uppmanas att ha en gemensam 

strävan i att ständigt minska respektive verksamhets miljöbelastning och ha en strävan mot 

långsiktigt hållbara ekologiska lösningar. 

Inköpspolicy 

Svenska Golvrådets verksamhet bygger i det väsentliga på medlemmarnas initiativ och 

verksamheter. Medlemmarna ska alltid uppmuntras att prioritera inköp av miljömärkta 

produkter och även prioritera inköp från medlemmar i Svanenklubben. 

Bli medlem i Svenska Golvrådet du också, läs mer och ansök direkt på golvradet.se. 

Svenska Golvrådet Förlags- och Konferens AB, Box 4604,116 91 Stockholm. 

Telefon: 076-849 8143. Fax: 08-643 9811. info@golvradet.se. www.golvradet.se 

Svenska Golvrådets styrelse: Från vänster: Lars Wessén, Golvbranschens Riksorganisation, Kaisa Larsson, Vileda Professional, Magnus Rönnmark, konsult, Jan Laurin, Diversey, Maria Westling, Service Compagniet Svenska 

och ordförande Svenska Golvrådet, Thomas Kofoed, Svenska Städ & Utbildningskonsult, Michael Pantzar, golvkonsult, samt Nils Greger, Kunskapsbyggarna. 

Saknas på bilden: Jack Furuståhl, Duroturf International, Christian Dolk, Borago och Lena Jannering, Eskilstuna Kommunfastigheter. 


IIH Branschföreningen för Industriell 

och Institutionell Hygien 

Postadress: Box 5501, 114 85 

Stockholm 

Besöksadress: Storgatan 19 

Telefon: 08-783 82 40 

Telefax: 08-783 82 38 

Webbplats: www.iih.se 

e-post: iih.info@ktf.se 

Nyckelpersoner i IIH: 

Ulrika Flodberg, vd 

Doris Kahnlund, kansliassistent 

Kenneth Andersson, Nilfisk-Advance, 

ordförande 

IIHs medlemmar tillverkar och marknadsför 

produkter och system för pro fessionell 

hygien, rengöring och underhåll. 

Exempelvis för: 

• personlig hygien 

• lokalvård 

• restauranger 

• storkök 

• livsmedelsindustri 

• industritvättar 

• tvätterier 

• verkstadsindustri 

• fordonsrengöring 

IIHs medlemmar är: 

A Clean Partner International AB 

Akzo Nobel Surface Chemistry AB 

Diskteknik AB 

Diversey Sverige AB 

Ecolab AB 

Gipeco AB 

Hako Ground & Garden AB 

Henkel Technologies Norden AB 

Lahega Kemi AB 

Mac-Serien Servicecenter AB 

Nilfisk-Advance A/S 

PLS Produkter AB 

Rekal Svenska AB 

Sterisol AB 

Tennant Sverige AB 

Ny märkning 

Ny märkning av kemiska produkter håller 

på att införas. Här visar vi några exempel 

på symboler, så kallade piktogram, som 

användare av kemiska produkter kommer 

att stöta på under de närmaste åren. 


”Kunden ska känna sig trygg” 

– Vårt arbete inriktar sig på att saker och ting sköts på ett korrekt sätt i vår bransch och att kunden ska 

känna sig trygg när man köper varor från ett IIH-anslutet företag, säger Ulrika Flodberg, vd för Branschföreningen 

för Industriell och Institutionell Hygien, och fortsätter: 

– Aldrig tidigare har regeländringar varit så omfattande och krävande som nu. Branschsamverkan är enda 

sättet att klara av att hantera situationen. 

IIH, Branschföreningen för Industriell och 

Institutionell Hygien, verkar för effektiv, 

säker och miljöanpassad yrkesmässig 

hygien, rengöring och underhåll. Så gör 

IIH nytta för såväl användare, inköpare 

som leverantörer. 

Att informera och utbilda, att vara 

faktaresurs, bevakare, remissinstans, 

diskussionspart och samordnare hör till 

IIHs sätt att arbeta. 

Inom medlemsföretagen finns stort 

kunnande. Erfarenhetsutbyte mellan 

medlemsföretagen ökar kunskapsbasen 

ytterligare. IIH fungerar som konkurrensneutral 

plattform för detta. 

Effektiv rengöring och hygien är viktigt 

för hälsa och trivsel, nödvändigt för 

industri ella processer. Verkningsfulla 

kemisk-tekniska produkter, maskiner och 

annan utrustning är oumbärliga. Lämpliga 

produkter och metoder för varje ändamål 

samt korrekt hantering ger säkerhet och 

minskar miljöpåverkan. 

– Helheten är viktig. Man måste 

ta hänsyn till miljö, hälsa, funktion, 

effektivitet och ekonomi. Orimligt dyra 

produkter är det ingen som köper. Å 

andra sidan är lägsta pris inte alltid ett 

bra val. Kvalitet måste få kosta, slår 

Ulrika Flodberg fast. 

Säkerhetsdatablad, märkning, piktogramsystem 

och utbildning är exempel 

på hur IIH bidrar till klar information om 

produkter och användning. Vi arbetar 

med branschrekommendationer för att 

göra säkerhetsdatablad lättillgängliga och 

tydliga, anpassade efter senaste lagkrav. 

Ny produktklassificering och varningsmärkning 

hjälps vi åt att lära oss och 

tillämpa. Bra för dig som ska använda 

produkter på ett säkert sätt. 

Lagstiftningen är i ständig förändring 

och vårt jobb är att hålla ”nosen i backen” 

tidigt. Då kan vi påverka beslut i en 

rikt ning som är bra för både leverantör 

och använd are. Inom IIH finns den 

specialistkompetens som krävs. 

IIH håller medlemmarna àjour om nya 

lagar och förordningar – och vad som är 

på väg. Därför har IIH-anslutna företag 

ett stegs försprång och lägger stora 

resurser på att göra rätt. 

– Vi ser allvarligt på osund konkurrens 

från företag som säljer produkter 

utan att ha den kunskap som krävs idag, 

säger Ulrika Flodberg. 

Bästa sätt att stävja oseriösa företag 

i branschen är att också kunder och 

använd are har kunskaper. IIH ger ut 

böcker som kunskapsstöd. De ger fakta 

om produkter, rengöringsteknik, regler 

och ansvar. 

IIH bidrar också till upphandlingskriterier 

som ligger i framkant. Att minska och 

förebygga negativ miljöpåverkan från 

branschens produkter och dess förpackningar 

är självklara miljömål, sedan länge 

fastslagna i IIHs miljöpolicy. 

Överprövningar stjäl tid från både 

inköpare och leverantörer. Upphandlingsunderlagen 

behöver bli bättre för 

att onödig och dyrbar administration 

ska undvikas. IIH kan ge det stöd som 

behövs inför upphandlingar. 

Anlitar du företag anslutna till IIH eller 

vänder dig till IIH-kansliet med frågor och 

förslag, kan du alltså känna dig trygg. 

Kom ihåg vår sammanfattande slogan: 

Rent med rent samvete!

Välkommen till ett nytt år med 

Almega Serviceentreprenörerna 

Välkommen till ett nytt år med Almega 

Serviceentreprenörerna, ett år med nya 

utmaningar och möjligheter för en bransch 

i utveckling. Här kommer att krävas mer 

fokus på kvalitet, utbildning, miljö. Vi 

önskar oss en långsiktighet i upphandlingarna, 

både hos privata och offentliga 

upphandlare, för att stödja de seriösa företagen. 

Det måste ske i samverkan mellan 

leverantör och kund samt de som är 

användare av tjänsterna och medarbetare 

som ska utföra tjänsten hos kunden. 

Bristen på rätt medarbetare ser vi redan 

idag och att attrahera bra och kunniga 

medarbetare till branschen kommer att 

bli en utmaning i framtiden, det är därför 

viktigt att visa vad branschen kan erbjuda 

unga/nya medarbetare samt vilka karriärvägar 

som finns i våra medlemsföretag. 

Den ”nya” auktorisationen som nu har 

funnits i tre år ser vi blir alltmer känd ute 

hos kunderna, vilket vi är glada för. Dock 

finns det mycket att göra innan vi har nått 

ut till alla. Jag vill passa på att uppmana 

alla auktoriserade företag att peka på 

fördelarna med att välja ett auktoriserat 

företag, samt att säga att ni som inte 

ännu är auktoriserade är välkomna med 

er ansökan. 


Almega Serviceentreprenörerna är en 

bransch- och arbetsgivarorganisation inom 

ramen för Almega Tjänsteförbunden, som 

organiserar företag med huvudsaklig 

Städare en särskilt utsatt grupp 

Sjukskrivning i olika yrken heter en ny 

rapport från Försäkringskassan som 

beskriver skillnader i genomsnittligt antal 

ersatta sjukskrivningsdagar mellan olika 

yrken. Studien är den första i sitt slag och 

omfattar alla sysselsatta anställda 2008, 

vilket motsvarar ungefär fyra miljoner 

människor. 

Rapporten visar att antalet sjukskrivningsdagar 

per anställd ökar då kraven 

på utbildning i ett yrke minskar. Högst 

antal ersatta dagar per anställd finns 

affärsidé att utföra serviceentreprenader och 

specialservice gentemot privat och offentlig 

verksamhet. Almega Serviceentreprenörerna 

har idag cirka 900 medlemsföretag 

med totalt 34 000 anställda. Almega 

Serviceentreprenörernas medlemmar 

svarar för drygt 80 procent av den totala 

omsättningen i branschen. 

Auktorisation 

Auktorisationen är ett mått på den verksamhet 

ditt företag bedriver. För att bli 

inom yrkesgruppen Försäkringskassan 

kallar ”Yrkesgrupper utan krav på 

yrkes utbildning”. Bland dessa är de 

kvinn liga städarna en särskilt utsatt grupp. 

I genom snitt har en kvinnlig städare 15 

ersatta sjukskrivningsdagar per år, antalet 

nystartade sjukskrivningar per 1 000 

anställda är 151 stycken per år och den 

genomsnittliga längden på en sjukskrivning 

84 dagar. 

De manliga städarna ligger också högt 

men en bra bit under de kvinnliga med 

auktoriserad måste företaget uppfylla 

vissa kriterier. 

Se www.serviceentreprenorerna.se 

Kompetensutveckling 

Almega Serviceentreprenörerna arbetar 

strategiskt med kompetensutveckling 

som till exempel SRYs yrkesbevis och 

handledarutbildningar inom Servicebranschens 

Yrkesnämnd samt även andra 

utbildningar. 

Se www.sry.se 

nio ersatta sjukskrivningsdagar per år, 

95 påbörjade sjukskrivningar per 1 000 

anställda och år men dock högre räknat i 

antal ersatta dagar per sjukskrivning vilket 

i genomsnitt var 88 stycken. 

Försäkringskassans rapport har dock 

enbart studerat sjukskrivningar som 

ersatts av Försäkringskassan (mer än 

14 dagars ersättning) och inkluderar 

därmed inte korttidsfrånvaro. n 


Postadress: Box 55 545, 102 04 

Stockholm 

Besöksadress: Sturegatan 11 

Telefon: 08-762 6000 

Fax: 08-762 6948 

Webbplats: serviceentreprenorerna.se 

Styrelse: 

Thomas Kolbe, ISS FS AB, ordförande 

Maria Holmberg, Umi Ren Städ AB 

Kent Norberg, Norrlands Miljövård AB 

Fredrik Pethrus, Skaraborgs Städ AB 

Frank Rafstedt, Arepa Service AB 

Beata Sjöborg, Comparative AB 

Måns Svensson, ISS Facility Services AB 

Kimmo Vithari, Serviceföretaget Pima AB 

Ulf Wretskog, Coor Service Management AB 

Anastasia Georgigadou, Adena Clean AB 

(adjungerad) 

Thomas Olsson, Sodexo AB (adjungerad) 

EU-frågor 

Almega Serviceentreprenörerna är medlem 

i EFCI, European Federation of Cleaning 

Industry, som är en bransch- och arbetsgivarorganisation 

på Europanivå. EFCI är 

part i diskussionen mellan arbetsmarknadens 

parter på Europanivå. 

Inger Jonasdotter 


Företagsamhet 

i Jönköping 

Årets nyföretagare i Jönköping utsågs 

nyligen av Nyföretagar Centrum på orten 

och valet föll på Yvonne Pettersson och 

hennes företag YP Städfirma. Företaget 

startade hon 2009 efter att på grund av 

nedgången i ekonomin blivit av med sitt 

dåvarande städjobb. Och att hon lyckats 

få lönsamhet i det nystartade bolaget 

trots just marknadsläget var en del av 

juryns motivering. Grattis! n 


Leverantörer 

Under rubriken Leverantörer har vi 

för avsikt att bygga upp en översikt 

över branschens leverantörsföretag. 

Här har företagen möjlighet att 

ha en stående annons i samtliga 

nummer av Rengöring & Hygien. 

Företagen presenteras i bokstavsordning, 

inte rubrikindelade så att 

samma annons återkommer ett 

otal gånger. Vi tror det blir mer 

överskådligt så. 

Vill du synas under rubriken Leverantörer med ditt företag? 

Kontakta Lotta Vikström på telefon 08-34 03 05 eller e-post 

lotta@informa.se. 


Patent ogiltigförklarat 

HTC har förlorat en internationell 

patent strid om sin produkt Twister. 

Högsta europeiska instans på området, 

Överklagande nämnden hos European 

Patent Office dömde efter gransk ning 

inte till HTCs fördel. 

De diamantimpregnerade golvrondellerna 

som uppfanns 2005, direkt 

följt av en patent ansökan, lanserades i 

Sverige under varumärket Twister samma 

år. Följ ande år lanserades de även 

inter nation ellt i Amsterdam. Patentet som 

först utfärdades var ett brett sådant som 

både täckte sten och stenliknande golv. 

På senare år har HTCs krav på 

ensam rätt till patentet avhandlats i 

flera instanser. HTC har där hävdat att 

3M på ett orätt mätigt sätt kopierat 

upp finningen. Nu är dock striden avgjord 

till HTCs nackdel då högsta instansen 

ansåg att Twister var en nyhet men inte 

uppfyllde kraven för att klassas som 

uppfinning för den breda ursprung liga 

ansökan. Det innebär följakt ligen att 

patentet inte längre är giltigt och att 

HTC får gå vägen genom andra snävare 

ansökningar för att lagligen erkännas 

som uppfinnare av Twister i Europa. n 

Svenskt nätverk 

för mångfald 

I december förra året startade Diversity 

charter in Sweden, ett svenskt nätverk för 

mångfaldsarbete i företag och organisationer. 

Utgångspunkten för samarbetet är 

den ökade konkurrenskraft som mångfalds 

arbete ger. Initiativtagare är Sodexo 

och nio andra svenska företag. Och 

tanken är att skapa erfarenhets utbyte 

mellan medlemsföretagen. 

– Många företag uttrycker att mångfalds 

arbete är viktigt. Men det kan vara 

svårare att veta varför och hur. Nätverket 

visar vägen och möjligheterna med mångfald, 

säger Åsa Lindström, ansvarig för 

mång falds arbetet på Volvo personvagnar 

och tales person för Diversity charter in 

Sweden. 

– Med mångfald menar vi olikhet. Det 

handlar om de överlägsna fördelar man 

når när man på alla plan blandar etnicitet, 

kompetenser, åldrar, kön, personligheter 

med mera i organisationen, fortsätter Åsa 

Lindström. 

Diversity Charter finns redan i flera 

andra europeiska länder och satsar på att 

få ett hundratal nya medlemmar i Sverige 

under 2011. n 

Stärkt närvaro 

i Göteborgsområdet 

Procurator satsar på Göteborgsregionen. 

Det görs med hjälp av en ny butik, eller 

servicecenter, nya kontorslokaler och en 

nyanställning. Butiken öppnade 8 december 

och ligger i anslutning till det nya 

kontoret på Lergöksgatan 4 i Grimmereds 

industriområde, intill Frölunda Torg. 

Fokus i sortimentet ligger på 

personligt skydd, lokalvård och servering. 

Storsatsningen innebär att Procurator nu 

kommer att kunna erbjuda närservice i 

regionen vilket medför bättre support för 

kunderna. n 

Minipapperskorg med 

varierad användning 

SCA lanserar nu B3, en femliters pappers - 

korg som ingår i serien Tork elevation. 

B3 kan användas både som sanitetspåshållare 

och minipapperskorg. Den har ett 

användarvänligt lock och är utformad för 

att förenkla både påsbyte och rengöring. 

I samband med lanseringen av B3 släpps 

även en ny sanitetspåse med snören för 

att förenkla påsbytet när papperskorgen 

används som sanitetspåsbehållare. n

Inga kemikalier. Vattenbesparande. 

Exellent rengörings effekt. 

ec-H2O systemet nu även på åkbart 

• ingen tillsats av rengöringsmedel 

• 70% mindre vattenförbrukning 

• ökad produktivitet 

www.tennant-center.se

Posttidning B 

Returadress: 


Box 12 250 

102 26 Stockholm 

Origo städvagnar 

Där allt startar 

Som experter på rengöring vet vi vad som krävs! 

Vi kan städning och städredskap, därför vet vi hur viktigt det är att förvara 

och transportera redskapen på ett bra och ergonomiskt riktigt sätt. 

Origo är inte som andra städvagnar. Origo erbjuder mycket mer. 

Vem är du? Vilka behov har du? Tanken när vi skapade Origo var att ge 

dig en stomme att utgå ifrån. Med Origo i centrum skapar du din egen 

vagn genom att välja de tillbehör som passar uppgiften på bästa sätt. 

Möjligheterna är dina. Det är bara att välja bland ett stort urval av tillbehör 

- förvaringshyllor, boxar, hinkar, lock, krokar och hållare. 

Söker du en städvagn eller sopsorteringsvagn? 

Med bara ett par knapptryck kan du enkelt skapa din egen vagn - besök 

oss på www.creator.vileda.com. 

Oavsett vem du är eller vilka dina behov är så är Origo din bästa lösning. 

Helping you make a difference. 

Vileda Professional 

Besök oss gärna på www.vileda.com 

eller www.creator.vileda.com

Läs Rengöring & Hygien #1-11 - SRTF

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?