Kvinnofridsprogrammet i Malmö - Kriminalvården

Genomförande
Sedan handlingsprogrammet beslutats påbörjades genomförandet. Malmö stad är
programägare och hade redan tillsatt en projekttjänst som samordnare för att tillsammans med
styrgruppen, arbetsgruppen och samverkansgruppen implementera programmet. I detta avsnitt
vill vi beskriva de olika verksamheterna och hur de arbetar med Familjevåldsproblematiken.
Malmö stad
Malmö stad har 265 000 invånare. Staden är indelad i 10 stadsdelar som har ansvar för
socialtjänst, äldre- och handikappomsorg, barnomsorg, grundskola samt fritidsverksamhet.
Arbete i stadsdelarna
Misshandlade kvinnor kan vända sig direkt till socialtjänsten i stadsdelarna. Verksamheten är
olika organiserad på de olika stadsdelarna, men alla stadsdelar kan erbjuda stöd.
Socialtjänsten har ansvar för att erbjuda hotade och våldsutsatta kvinnor och barn skydd och
stöd. Om skyddsbehovet är stort kontaktas Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras
barn och/eller kvinnojouren . Vissa stadsdelar har egna skyddade lägenheter. En stadsdel har
särskilda socialsekreterare som enbart arbetar med att hjälpa kvinnor som varit utsatta för
våld. Om barn riskerar att fara illa måste socialtjänsten utreda barnets situation och eventuella
hjälpbehov. I några stadsdelar finns stödgrupper för barn som lever med och bevittnar våld.
Om kvinnan har behov av ekonomiskt bistånd kan hon ansöka om försörjningsstöd till mat,
boende och andra kostnader såsom flyttkostnader, nya möbler, telefon m m.
Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn.
Skydd och stöd för utsatta kvinnor och barn är en grundläggande del i arbetet med kvinnofrid.
Kriscentrum startade sin verksamhet december 2000 och tar emot hotade och våldsutsatta
kvinnor och deras barn från Malmö Stad.
I verksamheten ingår jourtelefon som är öppen dygnet runt för akut hjälp, information och
rådgivning, öppen mottagning under dagtid, skyddsboende med nio rum samt möjlighet att
deltaga i grupper för kvinnor och barn/ungdomar. Kriscentrum är också ett informations och
kunskapscentrum. Personalen består av en chef samt 11 socialrådgivare som har olika etnisk
och kulturell bakgrund vilket ger språklig, kulturell och religionskompetens i arbetsgruppen.
Tretton olika språk pratas.
Målsättningen är att tillgodose behovet av professionellt skydd dygnet runt, att ge kvinnor och
barn akut krisbearbetning, att ge praktisk hjälp och stöd i kontakt med polis, sjukvård,
rättsväsendet och andra för kvinnan viktiga kontakter. I arbetet ingår också att utveckla
samverkansformer med andra verksamheter, myndigheter och frivilligorganisationer som
möter våld i familjen samt att genom forskning och utbildning stärka kompetensen hos
personalen.
Barnen prioriteras högt. Alla barn erbjuds ett individuellt samtal inom 24 timmar från de
kommit till Kriscentrum. Barnen får berätta sin historia och vad de varit med om.
Socialrådgivarna har sedan kontinuerliga samtal med barnen varje vecka. Ofta tar det ett tag
innan barnet känner sig så tryggt att det kan berätta om sina upplevelser. Tryggheten på
Kriscentrum innebär att allt fler barn börjar prata om både misshandel av mamman och det de
själv blivit utsatta för. Det finns grupper för barn från fem år och uppåt där man arbetar med
7