Kvinnofridsprogrammet i Malmö - Kriminalvården

More documents

Recommendations

Info

Bakgrund Malmö kommunfullmäktige antog ett handlingsprogram vid våld mot kvinnor i november 1999, kallat kvinnofridsprogrammet, vilket antogs i full politisk enighet. Handlingsprogrammet var ett resultat av ett arbete som bedrivits på uppdrag av Malmö kommunstyrelse. Ansvaret för projektledning och implementering av handlingsprogrammet gavs till Södra Innerstadens stadsdelsförvaltning. Bakgrunden var flera lokala initiativ och undersökningar som visat på att stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor och deras barn inte var tillfredsställande. Utifrån antalet polisanmälningar bedömdes ca 3 000 kvinnor i Malmö vara utsatta för våld i nära relation. En kartläggning av 100 våldsutsatta kvinnor hade visat på att få vågade/ville berätta om sin situation för myndigheterna. Kartläggningen pekade också på att samverkan mellan myndigheterna kring misshandlade kvinnor var nästan obefintlig samt att barnens utsatthet glömdes bort och negligerades. Polisområde Malmö hade gjort en intern undersökning som pekade på brister i handläggningen av misshandlade kvinnor. Kriminalvården bedrev redan en verksamhet för män som var dömda för våld mot kvinnor och såg behov av stöd även för kvinnorna. En lokal samverkansgrupp hade startats efter initiativ av Kvinnokliniken och Malmö Kvinnojour med represetanter från sjukvården, socialtjänsten, polisen och kvinnojouren. Regeringen hade som en följd av Kvinnovåldsutredningen gett alla myndigheter i uppdrag samverka och förbättra bemötandet av våldsutsatta kvinnor. Malmö Kvinnojour hade som flera andra kvinnojourer runt om i landet i 20 år arbetat för att uppmärksamma våld mot kvinnor. För att utveckla programmet bildades en myndighetsövergripande arbetsgrupp. Ett genomgripande arbete lades ner för att belysa både det befintliga arbetet och behovet av förändringar. Ca 70 personer från berörda verksamheter var involverade i flera arbetsgrupper som berörde olika aspekter av problemet och olika gruppers speciella behov. Vi hade en grupp som penetrerade möjligheter till skydd och stöd, en annan som såg till barnens behov och en som utredde hur man kan förändra männens beteende. Det fanns grupper som uppmärksammade behov av insatser för särskilt utsatta kvinnor såsom kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld, äldre och funktionshindrade kvinnor, missbrukarkvinnor och invandrar- och flyktingkvinnor. En enkät skickades också ut till samtliga arbetsledare inom socialtjänsten och polisen samt alla klinikchefer inom sjukvården. Det handlingsprogram vid våld mot kvinnor som sedan sammanställdes var mycket väl förankrat inom alla verksamheter. Det antogs i fullständig politisk enighet av kommunfullmäktige. Den arbetsgrupp som gemensamt skrivit denna uppsats är en utvidgning av den ursprungliga gruppen. Vi är personal från Malmö stad, Sjukvården i Malmö, Polisområde Malmö, Kriminalvårdsstyrelsen samt en företrädare för Malmö Kvinnojour. Handlingsprogrammet Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem, ett folkhälsoproblem, ett individuellt problem, ett relationsproblem och ett allvarligt brott. I Malmös Kvinnofridsprogram, har vi tagit fasta på att det inte finns en enkel förklaring till våld i nära relationer. Våra gemensamma erfarenheter visade på att det behövs flera olika insatser för stödja de kvinnor och barn som är utsatta för våld samt att påverka och hjälpa männen bakom våldet. 4
De övergripande målen för Malmö stads arbete mot våld i nära relation är att verka för jämställdhet mellan könen, förebygga våld samt ge de utsatta skydd och stöd. Programmet bygger på en helhetssyn och innehåller insatser för samtliga berörda parter - de utsatta kvinnorna, barnen som lever med och bevittnar våld samt männen som utövar våld i nära relationer. En grundsyn på problemet är att det inte kan lösas av en myndighet utan en samverkan mellan olika berörda myndigheter och organisationer är en förutsättning i programmet. Genom handlingsprogrammet markerade Malmö stad att stöd och skydd av våldsutsatta kvinnor är ett ansvar för samhället. Följande konkreta insatser ingår i handlingshandlingsprogrammet vid våld mot kvinnor: - Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn - Kriscentrum för män i kris och män som utövar våld - Yrkesgemensam handbok - Broschyrer och informationsinsatser riktade till allmänheten - Utbildningsinsatser - Metodutveckling - Samverkan Genomförande av Kvinnofridsprogrammet Genomförandeorganisation x Kontaktgrupp Socialtjänsten x Kontaktgrupp UMAS Styrgrupp Arbetsgrupp Samverkansgrupp Kontaktgrupp KC för män och Fredman Kontaktgrupp Polisen Ett så här omfattande program med många intressenter sköter sig inte själv. För att leda genomförandet och följa implementeringen av handlingsprogrammet bildades en samverkansorganisation. För att få genomslag i organisationerna krävs mandat och förankring både på chefs- och handläggarnivå. Arbetet är både sektorsövergripande och bedrivs inom respektive verksamhet. Styrgruppen består av 2 representanter från stadsdelarnas Individ- och familjeomsorg, 1 företrädare för Polisområde Malmö, chefen för Kriminalvården Malmö Norr, klinikchefen för Barnpsykiatrin i Malmö samt samordnaren för kuratorerna inom UMAS på uppdrag av sjukvårdsledningen. Samordnaren för programmet deltar och informerar om vad som händer inom de olika delarna i programmet. 5
Page 1 and 2: Kvinnofridsprogrammet i Malmö - at
Page 3: Flickan på 9 år berättade att he
Page 7 and 8: Genomförande Sedan handlingsprogra
Page 9 and 10: männen. Fredmans gruppverksamhet e
Page 11 and 12: Malmös Kvinnofridsprogram har bliv
Page 13 and 14: Effekter av programmet - har genomf
Page 15 and 16: personalen. Ett familjevåldsdrama
Page 17 and 18: Under tiden som Kaled gick på grup

Kvinnofridsprogrammet i Malmö - Kriminalvården

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?