Kvinnofridsprogrammet i Malmö - Kriminalvården
Kvinnofridsprogrammet i Malmö - Kriminalvården
Kvinnofridsprogrammet i Malmö - Kriminalvården
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Under tiden som Kaled gick på gruppsamtal på Fredman började han förstå de allvarliga<br />
konsekvenserna av hans våldsamma beteende gentemot Mona och barnen. Fredman bygger<br />
på 4 hörnstenar:<br />
- våld - en fördjupad bearbetning av det egna våldet<br />
- empati/ansvar – ansvartagande för det man utsatt sin partner/barn för<br />
- sammanhang - mellan erfarenheter då och nu<br />
- konsekvenser – för mannen själv, för kvinnan och för barnen<br />
Kaled skaffade sig en egen bostad. Stödet från Fredman fick honom att inse att ett fortsatt<br />
förhållande var omöjligt att uppnå. Det var dock en mycket smärtsam process för en man som<br />
varit van att alltid bli åtlydd utan protester. Han håller långsamt på att lära sig att respektera<br />
sin före detta fru och har slutat att följa efter henne. Han har fått umgängesrätt med barnen.<br />
Under det första året har det funnits en kontaktperson med för att försäkra sig om att barnen<br />
inte utsätts för påtryckningar och hot.<br />
Det är en återkommande svårighet för alla berörda är att finna goda och säkra former för hur<br />
barnens umgänge med pappan skall se ut. Det gäller att hitta en balans i mammans rätt till ett<br />
tryggt boende och pappans önskan att träffa sitt barn. Men först och främst handlar det om att<br />
finna sätt att ge barnet själv möjlighet att få trygghet. Barnen skall inte behöva vara rädda för<br />
att ”prata bredvid mun” och bli de som har ansvaret för att mammans hemliga adress inte röjs<br />
i de fall då mannen fortsätter förfölja kvinnan. Idag löses detta genom att tillsätta en<br />
kontaktperson som medverkar vid umgänget. Men det finns stora svårigheter att hitta<br />
kontaktpersoner som har tillräcklig kunskap och erfarenhet för att klara dessa besvärliga<br />
situationer.<br />
Avslutning<br />
Inom de olika verksamheterna står vi i det dagliga arbetet inför många olika prioriteringar, där<br />
kvinnovåld utgör en angelägen grupp, tillika med många andra grupper. Det gäller att se och<br />
uppmärksamma dessa kvinnor, som inte alltid uttrycker sitt hjälpbehov på ett tydligt sätt.<br />
Samtidigt har alla en stor och komplex organisation med en hierarkisk struktur, mångfald av<br />
specialiteter, olika yrkesprofessioner, stort antal anställda och personalomsättning.<br />
För att Kvinnofridsarbetet skall kunna garanteras fortsatt fokusering krävs en dialog för att<br />
påverka och förändra attityder och värderingar, öka kunskapen, säkerställa skyddsaspekten<br />
och ha kännedom om olika hjälp- och stödmöjligheter. Arbetet är aldrig färdigt, det är ett<br />
ständigt återkommande jobb.<br />
Jämställdhet är programmets övergripande mål. Mäns våld mot kvinnor är det yttersta<br />
exemplet på bristande jämställdhet. För att målet skall kunna uppnås finns det fortfarande<br />
mycket kvar att göra. De dagliga diskussionerna om jämställdhet i arbetslivet och på fritiden<br />
måste kompletteras till att också ta in frågan kring våld i familjen. Detta klarar inte<br />
<strong>Kvinnofridsprogrammet</strong> ensamt. Ingen verksamhet eller myndighet klarar det heller själv.<br />
Vi får ständigt hjälpas åt att påverka och förändra.<br />
Det är ställt utom rimligt tvivel att samverkan är vår bästa möjlighet!<br />
17