Kvinnofridsprogrammet i Malmö - Kriminalvården

More documents

Recommendations

Info

Stort behov av skyddat boende Behovet av skyddat boende och socialt stöd är mycket stort. Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor har hittills varje månad tvingats säga nej till mellan 10-15 kvinnor som sökt skydd. <strong>Malmö</strong> Kvinnojour har också ständigt fullt i sina boenden. Stadsdelarna försöker hitta andra lösningar, men det är svårt att finna bra skyddsmöjligheter. Bostadsbristen innebär samtidigt att kvinnorna ibland blir kvar längre än nödvändigt i de skyddade boenden som finns. Eftersom anmälningsbenägenheten är låg vid brott inom familjen är det egentliga behovet av skyddat boende troligen ännu större. I takt med att problemet uppmärksammas och metoderna att hjälpa de utsatta utvecklas kommer troligen ännu fler att söka stöd för att förändra sin situation. Av de som får hjälp på Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor är det endast en mindre andel som flyttar tillbaka till mannen. Avgörande för att hjälpen till Mona och hennes barn fungerade så väl var dock inte bara den enskilda verksamheternas höga kompetens. Utan en fungerande samverkan mellan myndigheterna hade det troligen inte gått så bra. I detta fall var stadsdelens socialtjänst, Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och hennes barn, sjukvården rättsmedicin, polis och åklagare involverade. Alla deltog med sin pusselbit i ett samspel med kvinnan och barnen. Utökat stöd till männen bakom våldet Vad händer med mannen då? Finns det någon annan lösning än fängelse. Kaled menade at han var helt oskyldig. Han hävdade att han aldrig hade skadat någon i sin familj. Han tillhör den kategori som det är svårt att nå med behandling. Alla män resonera dock inte som Kaled. Det är inte ett socialt accepterat beteende att slå sin fru eller sina barn. De flesta män skäms över att använda våld mot kvinnor. Män som utövar våld i nära relationer har i flera år kunnat få hjälp genom Fredman. Vad man kan se av kriminalstatistiken har programmet varit framgångsrikt. Få av dem som fullföljt programmet har blivit anmälda och dömda för nya liknade brott. Programmet har dock bara haft möjlighet att hjälpa en begränsad grupp män. Genom tillkomsten av Kriscentrum för män kan fler få möjlighet till hjälp. Den bredare inriktningen på män i kris innebär förhoppningsvis att män kan få hjälp även innan de har använt våld och att man därigenom också kan förebygga våldsamheter. Kaled trodde Mona skulle komma tillbaka till honom. Att släkten skulle övertala henne. När han märkte att hon inte accepterade detta valde han att söka hjälp på Fredman i samband med att släpptes från avtjänat fängelsestraff. Kaled hade blivit uppsökt av personal från Fredman redan på häktet, men då var han inte motiverad till hjälp. Under tiden i fängelset kontaktades han igen av Fredman som lade ner ett betydande motivationsarbete med enskilda samtal. Ett ytterligare skäl för Kaled att söka hjälp var hans önskan att ha en relation till sina barn. Mona hade ansökt om enskild vårdnad och rätten till den gemensamma bostaden. Med tanke på att Kaled var dömd för misshandel av barnen ifrågasattes n hans umgängesrätt och hans föräldraförmåga. Familjerättsbyrån fick 2001 i uppdrag av domstol att göra en utredning kring vårdnad, boende och umgänge i 160 ärenden gällande 187 barn. I dessa ärenden fanns det som angiven utredningsproblematik misshandel och hot i 43 % av ärendena. Tingsrätten gav vidare Familjerätten i uppdrag att anordna samarbetssamtal i 78 ärenden rörande 109 barn. I 33 % av ärendena fanns hot och misshandel som angiven problematik. 16
Under tiden som Kaled gick på gruppsamtal på Fredman började han förstå de allvarliga konsekvenserna av hans våldsamma beteende gentemot Mona och barnen. Fredman bygger på 4 hörnstenar: - våld - en fördjupad bearbetning av det egna våldet - empati/ansvar – ansvartagande för det man utsatt sin partner/barn för - sammanhang - mellan erfarenheter då och nu - konsekvenser – för mannen själv, för kvinnan och för barnen Kaled skaffade sig en egen bostad. Stödet från Fredman fick honom att inse att ett fortsatt förhållande var omöjligt att uppnå. Det var dock en mycket smärtsam process för en man som varit van att alltid bli åtlydd utan protester. Han håller långsamt på att lära sig att respektera sin före detta fru och har slutat att följa efter henne. Han har fått umgängesrätt med barnen. Under det första året har det funnits en kontaktperson med för att försäkra sig om att barnen inte utsätts för påtryckningar och hot. Det är en återkommande svårighet för alla berörda är att finna goda och säkra former för hur barnens umgänge med pappan skall se ut. Det gäller att hitta en balans i mammans rätt till ett tryggt boende och pappans önskan att träffa sitt barn. Men först och främst handlar det om att finna sätt att ge barnet själv möjlighet att få trygghet. Barnen skall inte behöva vara rädda för att ”prata bredvid mun” och bli de som har ansvaret för att mammans hemliga adress inte röjs i de fall då mannen fortsätter förfölja kvinnan. Idag löses detta genom att tillsätta en kontaktperson som medverkar vid umgänget. Men det finns stora svårigheter att hitta kontaktpersoner som har tillräcklig kunskap och erfarenhet för att klara dessa besvärliga situationer. Avslutning Inom de olika verksamheterna står vi i det dagliga arbetet inför många olika prioriteringar, där kvinnovåld utgör en angelägen grupp, tillika med många andra grupper. Det gäller att se och uppmärksamma dessa kvinnor, som inte alltid uttrycker sitt hjälpbehov på ett tydligt sätt. Samtidigt har alla en stor och komplex organisation med en hierarkisk struktur, mångfald av specialiteter, olika yrkesprofessioner, stort antal anställda och personalomsättning. För att Kvinnofridsarbetet skall kunna garanteras fortsatt fokusering krävs en dialog för att påverka och förändra attityder och värderingar, öka kunskapen, säkerställa skyddsaspekten och ha kännedom om olika hjälp- och stödmöjligheter. Arbetet är aldrig färdigt, det är ett ständigt återkommande jobb. Jämställdhet är programmets övergripande mål. Mäns våld mot kvinnor är det yttersta exemplet på bristande jämställdhet. För att målet skall kunna uppnås finns det fortfarande mycket kvar att göra. De dagliga diskussionerna om jämställdhet i arbetslivet och på fritiden måste kompletteras till att också ta in frågan kring våld i familjen. Detta klarar inte <strong>Kvinnofridsprogrammet</strong> ensamt. Ingen verksamhet eller myndighet klarar det heller själv. Vi får ständigt hjälpas åt att påverka och förändra. Det är ställt utom rimligt tvivel att samverkan är vår bästa möjlighet! 17
Page 1 and 2: Kvinnofridsprogrammet i Malmö - at
Page 3 and 4: Flickan på 9 år berättade att he
Page 5 and 6: De övergripande målen för Malmö
Page 7 and 8: Genomförande Sedan handlingsprogra
Page 9 and 10: männen. Fredmans gruppverksamhet e
Page 11 and 12: Malmös Kvinnofridsprogram har bliv
Page 13 and 14: Effekter av programmet - har genomf
Page 15: personalen. Ett familjevåldsdrama

Kvinnofridsprogrammet i Malmö - Kriminalvården

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?