Kvinnofridsprogrammet i Malmö - Kriminalvården

More documents

Recommendations

Info

Kriscentrum för våldsdrabbade kvinnor och deras barn har kommit till har också det ständigt dåliga samvetet för barnen lyfts bort från oss. ”Våra barn” kan få hjälp hos Kriscentrum också. Vinsterna finns i en väl fungerande samverkan med alla berörda myndigheter. Samverkan är dock inte utan svårigheter. Myndigheterna har olika uppdrag och lagstiftning. Missförstånd och besvikelse över andra verksamheters begränsningar ligger nära till hands när hinder uppstår i arbetet. Dessa måste ständigt diskuteras och försöka lösas för att den goda samverkan skall kunna bibehållas. I det övergripande samverkansarbetet är det viktigt att fortsätta att tydliggöra männens behov och problematik samt diskutera konstruktiva insatser, då männen inte lika självklart som kvinnorna och barnen tar plats på dagordningen, också i ett förebyggande arbete.. Utvecklingsarbete Utöver det löpande arbetet har flera olika projekt tillkommit. EU-projektet Unga sexualförövare Ett av programmets mål är att förebygga att unga män blir våldsverkare. S Innerstadens stadsdelsförvaltning har tillsammans med Familjevåldsenheten vid Polisområde Malmö drivit ett EU-projekt kring unga sexualförövare. Bakgrunden var en anmälan om flera unga pojkar under 15 år som vid flera tillfällen hade sexuellt förgripit sig på både unga flickor och kvinnor. Sammanlagt gjordes ca 20 polisanmälningar om övergrepp av samma grupp pojkar. Projektet startades för att öka kunskapen kring unga förövare och har dels bestått av studiebesök i de deltagande länderna; Italien, Estland och Bulgarien dels av ett seminarium med föreläsare med erfarenhet av arbete med unga förövare och deras offer. Intresset för konferensen var stort. 260 deltagare kom från skolor, socialtjänsten, polisen, åklagarämbetet, barnpsykiatrin, sjukvården, Malmö Kvinnojour med flera. Slutsatserna från projektet visar dels att det är viktigt att vara observant på förekomsten av unga förövare, dels på behovet av kvalificerad vård och behandling av både förövare och offer. Nödvändigheten av samverkan mellan olika berörda myndigheter, socialtjänst, polis, barnpsykiatri blev uppenbar. Gemensamt med Programmet Sexuell hälsa kommer arbetet med att uppmärksamma sexuella övergrepp bland både barn och vuxna att fortsätta i det ordinarie arbetet. Unga flickor som lever i patriarkala familjer Det senaste året har situationen för flickor som lever i starkt patriarkala familjer uppmärksammats. Malmö är en mångkulturell stad där ca 30 % av befolkningen har utländsk bakgrund. Detta problem finns därför naturligtvis även här. Tillsammans med Länsstyrelsen och andra kommuner i länet håller en strategi på at arbetas fram för att stödja och hjälpa dessa flickor och förhoppningsvis även kunna påverka familjerna. Olika former av stöd och skyddsboende finns med i planeringen. Barnkriscentrum Kvinnofridsprogrammet har fått ett utökat uppdrag att utreda inrättandet av ett barnkriscentrum. Forskning och erfarenheterna både från Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn med flera visar att det finns starka samband mellan våld mot kvinnan och våld mot barnen. Barnkriscentrat kommer förhoppningsvis att sätta igång i slutet av året. Det är tänkt att bli ett ytterligare stöd för barn som är utsatta för våld och sexuella övergrepp. 12
Effekter av programmet - har genomförandet Kvinnofridsprogrammet påverkat stödet till enskilda familjer? Malmö stad har avsatt betydande medel för att stödja och skydda våldsutsatta kvinnor och barn. Hade Mona sökt hjälp 3 år tidigare hade hon förmodligen inte fått samma hjälp. Fler kvinnor söker och får hjälp Våldsutsatta kvinnor och barn skall enligt socialtjänstlagen erbjudas bistånd i form av skydd och stöd. Polis, åklagare och domstol skall utreda och döma de män som använder våld. Sjukvården skall se och uppmärksamma det våld kvinnorna varit utsatta för, behandla och dokumentera skadorna, ge psykosocialt stöd och vid behov kunna hänvisa kvinnan vidare. Men i praktiken har det allt för ofta inte fungerat. Som vi skrev i inledningen har våld mot kvinnor varit ett dolt problem. Sedan kommunfullmäktige beslutade om handlingsprogrammet vid våld mot kvinnor i Malmö har arbetet utvecklats positivt. Kunskapen om kvinnornas utsatta situation har ökats hos myndigheterna. Den ökade uppmärksamheten problemet fått har lett till både bättre bemötande och till förbättrade stöd- och skyddsinsatser. I samband med framtagandet av programmet gjordes 1998 en enkät bland arbetsledarna inom de olika stadsdelarna. Dessa beräknade att under det senaste året hade samtliga stadsdelar haft kontakt med ca 100 kvinnor som varit utsatta för våld. Liknande förfrågan gjordes till sjukvårdens samtliga verksamhetsområden i Malmö, och svaret blev att sjukvården skattade att man totalt tagit emot ca 200 misshandlade kvinnor under ett år. Tyvärr förs ingen officiell statistik inom socialtjänsten kring våld mot kvinnor men en enkel rundfrågning hösten 2002 visar att antalet kvinnor som fått hjälp av stadsdelarna är betydligt fler idag. Siffran har troligen flerdubblats. När Mona i en akut situation vände sig till Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn berättade hon om misshandel, hot och rädsla. Dessförinnan hade Mona 1998 vänts sig till Kvinnojouren vid ett tillfälle. Hon återkom dock inte. Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn hade under sitt första verksamhetsår 82 kvinnor boende och 145 kvinnor i öppen mottagning. En del av kvinnorna har både varit aktuella i boendet och på öppna mottagningen. Flera av kvinnorna har också kontakt med stadsdelarnas socialtjänst. Dessutom har årligen ca 800 kontakt med Kvinnojouren. Majoriteten av dem som bor på Kriscentrum och på kvinnojouren har utländsk bakgrund. Dessa kvinnor har svårt att själv hitta skyddat boende, deras förankring i Sverige är svag och de har ofta inte släktens stöd bakom sig. I den öppna mottagningen och rådgivningen möter dock både kriscentrum och Kvinnojouren både svenska kvinnor och kvinnor från alla världens länder. Mona hade vid flera tillfällen tidigare sökt hjälp på vårdcentralen, och vid några tillfällen på sjukhusets akutmottagning, för diffusa besvär som huvudvärk, smärtor i underlivet och nedstämdhet men utan att säga något om situationen i hemmet eller göra en polisanmälan. Enligt Brottsförebyggande rådets bedömningar är det endast 20-25 % av alla hotade och misshandlade kvinnor som anmäler till polisen. I den rättsliga processen måste polis och åklagare kunna leda i bevisning att hot och våld verkligen framkommit. Våld i familjen sker bakom hemmets stängda dörrar utan vittnen. Om det inte finns allvarliga skador som går att härleda till den misstänkte bygger målet i stor utsträckning på kvinnans och barnens berättelse. Ord stor ofta mot ord. En våldsutsatt kvinna som utsatts för mångårig kränkning och förnedring har inte alltid så lätt för att uttrycka sig. Trots känd gärningsman gick endast 18 % av anmälningarna om kvinnomisshandel till åtal 1996. I takt med införandet av programmet har både antalet anmälningar och andelen ärenden som leder till åtal ökat. 1998 anmälde 627 kvinnor att de utsatts för misshandel av någon som de känner. Motsvarande 13
Page 1 and 2: Kvinnofridsprogrammet i Malmö - at
Page 3 and 4: Flickan på 9 år berättade att he
Page 5 and 6: De övergripande målen för Malmö
Page 7 and 8: Genomförande Sedan handlingsprogra
Page 9 and 10: männen. Fredmans gruppverksamhet e
Page 11: Malmös Kvinnofridsprogram har bliv
Page 15 and 16: personalen. Ett familjevåldsdrama
Page 17 and 18: Under tiden som Kaled gick på grup

Kvinnofridsprogrammet i Malmö - Kriminalvården

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?