Här - Campus Helsingborg - Lunds universitet

Ut med galoscherna
ch in med framtiden!
En jubileumsbok om Lunds universitet Campus Helsingborg
1

2
i en före detta gUmmifabrik hittar dU framtiden:
blivande socionomer, högskoleingenjörer,
kom mUnikatörer och ledare inom servicesektorn
Under ett och samma tak. gränsöverskridande
nytänkande är vårt signUm, nU liksom då.
Upplev tio år av ständig nybyggaranda –
läs och gläds med oss!

innehåll | nytt föder nytt | konsten att
kommUnicera | service framför allt |
hög skoleingenjörer med bredd | människan
i fokUs | minneskavalkad | stUdentliv |
samarbete över gränser | framtid
4 5

nytt föder nytt!
Klockan är runt tio på förmiddagen. Kön till
Campus cafeteria ringlar sig lång. Här står
framtidens socionomer, högskoleingenjörer,
entreprenörer inom servicesektorn och
kommunikationsstrateger sida vid sida och
väntar på att få köpa kaffe.
Och så har det varit i tio hela år, ända sedan Campus slog
upp sina glasdörrar för första gången. Fast det började
egentligen redan 1989 när Lunds tekniska högskola kom till
Helsing borg i liten skala. Men sedan började trycket efter en
högskola i Helsingborg att växa sig allt starkare.
– Under 80- och 90-talet var expansionen av Sveriges
lärosäten enorm. Det låg mycket i tidens anda, berättar Lars
Haikola som i dag är rektor på Campus, men även var med i
arbetsgruppen som startade upp Campus.
För Helsingborg, som är en av Sveriges största städer,
hade inget eget lärosäte. Att starta ett universitet var därför
en fråga som både staden och hela nordvästra Skåne- regionen
drev starkt.
– Även universitetsledningen, med dåvarande rektor Boel
Flodgren i spetsen, ville verkligen satsa! De drev ige nom stora
förändringsprocesser. Utan deras arbete hade det aldrig gått,
säger Haikola.
Att det blev ett samarbete med Lunds universitet gav Helsingborg
en möjlighet att dra nytta av universitetets erfarenhet,
kompetens och redan uppbyggda organisation. För
Lunds universitet, som blivit allt mer trångbott, skapades en
yta att använda till nysatsningar, experiment och för nyelse.
Och i dag rymmer den gamla gummifabriken tusentals
studenter istället för galoscher och fabriksarbetare.
– Jag minns när vi gick runt och tittade i de då tomma
fabrikslokalerna, som skulle bli Campus, och hittade högar
med 100-tals gummistövlar, berättar Haikola.
sedan dess har mycket hänt. I dag består Campus av
Insti tu tionen för kommunikation och media, Institu tionen
för service management, LTH Ingenjörshögskolan och
Rektor
Lars Haikola
om Campus
uppkomst
Socialhögskolan. Vissa utbildningar har lagts ner, men desto
fler har startats upp. På tio år har Campus växt från 300 till
hela 3 000 individer.
– I det perspektivet har verksamheten i Helsingborg varit
en framgångssaga, säger Haikola.
Dessutom väntar en stor satsning alldeles runt hörnet:
2013 ska ytterligare 1 000 studenter komma till. Man satsar
på en helt ny lärarutbildning, kulturvetenskap och logistik.
Fler yrkesgrupper sluter upp i kaffekön, och fler studentgrupper
möts under ett och samma tak. Förutom mötet mellan
dessa grupper arbetar man hårt för att luckra upp gränserna
till det omgivande samhället. Målen är tydliga. Campus ska
bedriva gränsöverskridande utbildning och forskning i nära
samverkan med företag och offentliga arbets organisationer
i regionen. Man ska också öka nivån av eftergymnasial
utbildning i Helsingborgsregionen, och bidra till regionens
utveckling.
– Ett tätt samarbete med arbetslivet har vi arbetat mot
sedan dag ett. Trots att det är väldigt visionära mål har vi
lyckats bra med att omsätta dem till praktik, säger Haikola.
En av anledningarna till att det lyckats tror han är det
driv som finns på Campus. För trots att man firar tio år, har
man lyckats behålla en nybyggaranda i huset. En anda som
även i fortsättningen måste leva vidare. Något Haikola tror
att framtidens expansion kommer att hjälpa till med. För
nytt föder nytt. Samtidigt har man nu en stabil grund att stå
på. Och inte minst ett stort stöd – både från universitetet och
Helsingborg stad.
– Regionen har alltid älskat sitt Campus. Och det är
en nödvändighet för att Campus ska kunna existera och
utvecklas.
6 7

konsten att kommunicera
Kommunikation handlar i grund och botten
om att föra information från en punkt till
en annan. Men riktigt så enkelt är det inte
i verkligheten. På Institutionen för kommunikation
och medier (KoM) tar man sig an
konsten att kommunicera.
När Åsa Thelander, biträdande prefekt på KoM, ska beskriva
den organisation som bedrivs på Campus, lånar hon begreppet
Gasellorganisation. Det är en utmärkelse som Dagens
Industri varje år delar ut till företag som vuxit och utmärkt
sig positivt enligt vissa kriterier.
– Om man översätter kraven till universitetsmått, så
tycker jag det passar in på oss. Vi har dubblat verksamheten
flera gånger om, har en snabb tillväxt, en ekonomi i balans
och har vuxit på ett organiskt sätt, säger hon.
Redan vid Campus start fanns en tydlig idé om en utbildning
i kommunikation. Efter en amerikansk förlaga bildades
då College of communication. År 2007 startades dock något
helt nytt. Institutionen för Kommunikations studier (IKS)
tog med sina program i strategisk kommunikation en helt ny
väg. Det började med ett master- och ett kandidat program.
Sedan dess har ett kandidatprogram utökats till två, och
nyligen slogs IKS ihop med andra institutioner vid Lunds
universitet. Då bildades helt nya Institutionen för kommunikation
och medier (KoM). Där slår strategisk kommunikation
sällskap med journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap,
pressvetenskap och retorik.
– Alla ämnen ligger mer eller mindre nära varandra. Att
befinna sig i en miljö där man ägnar sig åt samma saker – fast
ur olika perspektiv – kan innebära ett stort utbyte av kunskap
och idéer, säger Patrik Lundell, prefekt på KoM.
På Campus är det fortfarande inom strategisk kommuni
kation man bedriver verksamhet. Men med ett ökat
tvärvetenskapligt tänkande vill man att de olika ämnena ska
befrukta varandra. Inte minst genom ett gemensamt forskningsseminarium.
– Sammanslagningen gör det lättare att mötas i gemensamma
forskningsprojekt, säger Lundell.
När det gäller forskning är bland annat kriskommunikation
ett populärt område att fördjupa sig i. Under en kris
skapas det nämligen helt andra förutsättningar för kommunikation.
– Det handlar ofta om korta tidsperioder, vilket gör att
det skapas en tydlig bild av vad som händer. Finns det problem
i kommunikationen syns dessa, berättar Thelander.
För hela Campus är tvärvetenskapliga studier ett uttalat
mål, vilket syns tydligt på KoM.
– Många kommunikationsutbildningar har fokus på
antingen informatörsrollen, eller PR och marknadsföring.
Men när man arbetar med strategisk kommunikation i
verklig heten består det av inslag från ämnen inom vitt skilda
områden. I våra utbildningar vill vi ha med just helhetsperspektivet,
säger Åsa Thelander.
Studenterna får syssla med allt från företagsekonomi och
juridik, till kursen ”Perspektiv på kommunikation” där man
tar sig an begreppet ut ett filosofiskt perspektiv.
Och ute i samhället fortsätter intresset för kommunikationsstudier
att öka. Åsa Thelander berättar:
– Dels handlar det om tidsandan, att det har skapats en
viss mogenhet. Man konkurrerar kring att synas, och behovet
av att ha ett starkt varumärke blir allt tydligare.
hans gennerud är ordförande i branschföreningen
PRECIS och representant i det Advisory Board som finns för
utbildningarna inom strategisk kommunikation. Han menar
att genom sociala medier och ett ökat nyhetsflöde finns ett
nytt medielandskap, med en helt ny logik.
– Det kräver andra kunskaper och tänkande. Det fungerar
inte att ha en separat marknads- och infoavdelning. De
måste samordnas för att kunna arbeta i samma takt som
för ändringarna i samhället. Som kommunikatör måste man
vara bred, vilket jag tycker utbildningarna på Campus har
fångat upp.
På Campus bedriver institutionen ett masterprogram
i strategisk kommunikation. Det finns
även två kandidatprogram: ett i strategisk
kommunikation, ett i strategisk kommunikation
– digital utveckling i samarbete Lunds Tekniska
Högskola samt fristående kurser.
”Ett nytt medielandskap,
med
en helt ny logik,
kräver nya sätt
att tänka”
8 9

Kommunika tionsstrateger
ser helheter!
alltid nytt, al drig tråkigt
Utmaningar, möjligheter och ett varierat
utbud av jobb. Helt enkelt: en bransch som
aldrig blir tråkig. Så beskriver Petra Edvinsson
och Martina Hansson hur det är att jobba
som kommunikationsstrateger.
– Kommunikation är hjärtat i en organisation. Funkar det
inte, haltar allt annat också, säger Martina Hansson, som i
dag arbetar som kommunikationsstrateg på Jansäter Kommunikation.
Där sysslar hon med olika konsultuppdrag: allt
från att hjälpa företag med redaktionellt arbete, till att skapa
över gripande kommunikationsplaner för organisationer.
– Konsultbranschen inom PR och kommunikation är
hård. Man måste våga ta för sig, det är något man får se till
att lära sig. Samtidigt händer det alltid nya saker. Det hinner
helt enkelt aldrig bli tråkigt, säger Martina.
Petra Edvinson, som är kommunikationsstrateg på Skånes
universitetssjukhus, berättar att helhet är ett viktigt begrepp
för en kommunikationsstrateg. Man jobbar strategiskt utifrån
många olika perspektiv på kommunikation, som alla ska
integreras med varandra.
– Mitt jobb berör allt från kommunikationsfrågor för
organisationen i helhet, till att utveckla enskilda medarbe tares
kommunikativa förmåga. Det är frågor som ofta inne bär
tuffa utmaningar. Men det är extremt givande och lärorikt,
berättar Petra.
Hon har tidigare arbetat med Investor relations – det vill säga
med kommunikationsfrågor riktade mot aktieägare och den
finansiella marknaden – på ett börsnoterat företag. Något
hon i jämförelse med sitt nuvarande jobb beskriver som
”varandras ytterligheter”.
– Men det visar också väldigt tydligt hur vår utbildning
öppnar upp för olika tjänster. Det vi lär oss går att applicera
på organisationer i allmänhet. Offentligt eller privat spelar
ingen roll. Det tycker jag är en häftig känsla, säger Petra.
Både Petra och Martina läste masterprogrammet i strategisk
kommunikation på Campus. Om sin tid på Campus har
de mycket gott att säga. För Martina, som innan utbild ningen
på Campus läste fristående kurser, kom ett helt annat sätt att
tänka och arbeta med i bilden.
– Tidigare hade jag mer råpluggat inför en tenta. Här
arbetade vi utifrån diskussioner och problembaserat lärande.
Man blev ifrågasatt och fick reflektera kring hur man själv
tänkte på ett helt annat sätt, säger hon.
Petra beskriver sin studietid som både stimulerande och
utvecklande.
– Våra studier höll en hög akademisk nivå. Samtidigt
förbereddes vi på olika sätt inför arbetslivet. Att ha gått den
här utbildningen ser jag som en stor fjäder i hatten.
Martina Hansson ­83, från Stockholm, bor i Helsingborg. Utbildning:
Petra Edvinsson ­71, från Helsingborg, bor i Viken. Utbildning: Master
Master i strategisk kommunikation 2007­2009 på Campus, kandidat­
i strategisk kommunikation 2007­2009, kandidat examen i Service
10
examen i Medie­ och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet.
management på Campus.
11

nytänkande inom service
På Institutionen för service management
(ISM) utbildas framtidens ledare inom
service branscher. Det som började med en
kandidatutbildning är i dag hela sex kandidatprogram,
två masterprogram, forskarutbildning
och fyra, snart fem, professorer.
När man vid Campus start tittade på vilka utbildningar som
skulle dras igång, var målet att hitta utbildningsområden som
saknades på Lunds universitet och i landet. Samtidigt skulle
de ha en stark lokal förankring. Resultatet blev ISM.
– För nordvästra Skåne är just turism, handel, transport
och hotell av stor vikt. Inget av detta hade
några specifika utbildningar, säger Jan Henrik
Nilsson, som är program ansvarig för turisminriktningen
och har arbetat på institutionen
sedan dag ett.
Kandidatprogrammet i Service management
med inriktning turism var det första
program met som startades upp. De utbildningar inom
turism som redan fanns hade en snävare inriktning.
– Vi ville ha en samhällsvetenskaplig utbildning som
fokuserade på turism, men samtidigt inte uteslöt studenten
”Färgen hade
knappt torkat
men vi var
igång!”
från att arbeta inom andra serviceområden, säger Nilsson.
Och i september år 2000 gick startskottet.
– Färgen på väggarna hade knappt torkat. Man fick ha
bygghjälm när man gick runt i lokalerna. Men vi var igång.
studenter från hela landet flyttar nu till Helsingborg
för att studera vid institutionen. Och behovet av personer med
utbildning i att leda och arbeta med service fortsätter att öka.
– Tjänstesektorn både växer globalt och håller på att
grundligt förändras, säger Christer Eldh, prefekt på ISM, och
tar dagens bilhandel som exempel.
– Ska man köpa en bil är inte tekniken det viktigaste.
Vilken service man får i samband med köpet är
minst lika avgörande, säger Eldh.
Samma sak gäller över allt inom tjänstesektorn.
Dessutom måste man arbeta med exempelvis miljö,
jämställdhet och sociala förhållanden.
– Det räcker inte med en medvetenhet. Man
måste kunna utföra redovisningar som ofta är väldigt
komplexa och kräver en akademisk utbildning, säger Eldh.
Lika många skiftningar som man hittar i servicebranschen,
lika många nya områden finns att ta sig an genom forskning.
fortsättn sid 14
”Hmmm, en samhällsvetenskaplig
utbildning som fokuserar på turism,
men som gör att studenten kan
arbeta även inom andra serviceområden...ja,
det satsar vi på!”
12 13

Fr v: Christer Eldh, Tom O’Dell och Jan Henrik Nilsson
– Vi har en stor spännvidd på vår forskning, berättar Tom
O’Dell, som är professor och forskningsansvarig på ISM.
O’Dell berättar att man från början hade ett forskningsseminarium
på tre personer som träffades var tredje vecka. I
dag är man femton till tjugo personer som träffas varannan
vecka.
forskningen berör allt från miljöforskning, där mängden
utsläpp mäts, till kvalitativ forskning – som att ta sig
an frågan om förändrade former av resande, turism och
livsstilsval. Ett exempel på det senare är ett forskningsprojekt
om hästgårdar.
– Där tittar forskaren på vad som får människor med
hästar som sitt största intresse att starta upp en kommersiell
hästgård. Att helt enkelt göra sitt intresse och sin livsstil till
sitt arbete, berättar han.
Ett annat exempel är privatisering.
– För vad händer när verksamhet i den offentliga sektorn
ska bli vinstdrivande? I linje med denna fråga har vi haft forskare
som undersökt vad som händer när sjukvårdspersonal
börjar betrakta patienter som kunder, säger O’Dell.
att koppla representanter från branschens ledande
företag och organisationer till sitt Advisory Board är ett sätt
för institutionen att ha koll på alla förändringar, och hur de
bör återspeglas i utbildningarna. Ann Runnström, som är
HR-chef på Luftfartsverket, är en sådan representant. Hon
tycker att Campus sätt att tänka är ”otroligt uppfriskande”.
– Det finns ett stort behov av utbildningar som utformas
efter faktiska behov. Det gynnar båda parter, och även regionen
i stort, säger hon.
ISM har tre kandidatprogram: Service management (med fyra inriktningarna
health, hotel och restaurant, retail samt tourism), Food
management och Logistics service management. De båda sistnämnda
ges i samarbete med Lunds Tekniska Högskola. Institutionen har även ett
masterprogram med två inriktningar: Retail management (med start till
hösten 2010) samt Tourism and hospitality management. Man har också
fyra professorer, samt ytterligare en utlyst professur. Institutionen har en
forskarutbildning i tjänstevetenskap som följs av över tio doktorander.
Forskningen som bedrivs finansieras till största del av externa anslag.
service, så klart!
En lycklig slump. Så beskriver Johan Åström hur han
hamnade på service management­programmet.
– Och det kunde inte varit mer rätt för mig! säger han.
Det har gått tio år sedan Johan klev in genom Campus dörrar för första gången.
Men det var av en slump han fick nys om utbildningen i Service management.
Han låg nämligen i lumpen när han av en händelse syn på en liten
tidningsannons.
– Det stod i princip bara ”Lunds universitet startar ny utbildning
i service management – mer info på webben”, berättar Johan.
Men tillgång till internet hade han inte, och ansöknings tiden
var på väg att gå ut. Genom ett handskrivet ansöknings brev lyckades
han under samma dag, precis innan det var dags att gå ut i fält, ändra
en redan inskickad studieansökan.
– När jag tittade på orden ”service” och ”management” lät det som
något jag skulle tycka om. Men egentligen hade jag ingen aning om vad jag
sökte, säger han och skrattar.
Sin utbildning beskriver han som bred. Man blir inte expert på något men
duktig på mycket inom service och business.
– Utbildningen på Campus gav mig en djup förståelse för betydelsen av service.
Just service skiljer de bästa företagen från de bra, säger han och fortsätter:
– Det är inte kemi, med statiska formler. Det handlar inte om att fördjupa
sig i ett enskilt ämne. Men man får en stor insikt i många ämnen och lär sig
att resonera kring saker och ting.
Att lyckas inom yrket handlar för Johan om att skapa en positiv upplevelse
kring den produkt eller tjänst man arbetar med. Och det bästa sättet att
få nya kunder tror han är genom ett gott rykte och rekommendationer.
– Du litar sannolikt mer på dina vänner än en dyr reklamkampanj. Och vad
står i centrum för ett gott rykte? Service, så klart!
”Det som skiljer de bästa
företagen från de bra är
servicen”
14
Johan Åström ­79, från i Göteborg, bor i London.
Utbildning: Magister i service management med inriktning hotell
(inriktningen slogs senare ihop med restaurang) 2000­04
Gör i dag: Operations Manager på EF Språkresor
15

lth ingenjörshögskolan
LTH Ingenjörshögskolan är gammal i gamet
men ny i tänket. Det började 1989 med en
ingenjörsutbildning i kemi förlagd till Tycho
Brahe­ gymnasiet. Över 20 år senare finns
ett stort utbud moderna ingenjörsutbildningar,
fristående kurser och förberedande
utbildningar.
När LTH Ingenjörshögskolan år 2001 tog plats i Campus
nya lokaler, symboliserar det en förändring som de senaste
åren präglat ingenjörsyrket. Dels har behovet av högskoleingenjörer
fått ett rejält uppsving, då branschen breddats. Dels
har yrket förändrats – något allt fler har fått upp ögonen för.
– Vill man ut och röra på sig i världen, då är det ingenjör
man ska bli. Det handlar mycket om social kompetens och
att skapa kontakter, säger studierektor Rolf Björkman.
Christin Lindholm, utbildningsansvarig för inriktningen
Datateknik, har även ett exempel på yrkets nya roll. Eller vad
sägs om Barbie med binärkodsmönstrad tröja och datorväska?
– När man nyligen höll en omröstning kring vilket yrke
den nya Barbiedockan skulle ha, så vann IT-ingenjör. Så
nu har Byggare Bob fått en ny ingenjörskollega , skrattar
Christin.
”Vill man ut och röra på sig i världen
är det ingenjör man ska bli”
Utbildningarna handlar mycket om att ge studenterna
praktiskt tillämpbar kunskap. Arbetsförlagd utbildning,
praktik och gästföreläsningar är några exempel på detta.
– Våra studenter ska vara operativt användbara direkt
efter utbildningen. De ska kunna börja arbeta så fort de har
läst färdigt, säger Anders Robertson, ansvarig för Campus tre
byggtekniska ingenjörsutbildningar.
Att allt fler vill ägna sig åt ingenjörsyrket märks även på
de förberedande tekniska utbildningar som finns på Campus.
Där kompletterar studenten sin studiebakgrund för att få
behörighet till att läsa vidare på en teknisk utbildning.
– Intresset har ökat, både för tekniskt basår och teknisk
bastermin, säger programledaren Håkan Linder, och
for t sätter:
– Det är jättebra med så många presumtiva teknikstudenter
för LTH. Man kan givetvis söka sig till andra lärosäten
också. Men ungefär tre fjärdedelar brukar stanna kvar inom
LTH-familjen i Helsingborg och Lund.
LTH Ingenjörshögskolan erbjuder även Livsmedelsteknisk
utbildning. En utbildning som i år såg sitt högsta antal
sökande sedan 2001.
– Ett av antagningskraven är två års yrkeserfarenhet från
livsmedelsbranschen. Därför rekryterar vi från livsmedels-
industrier, storhushåll, restauranger samt livsmedelsbutiker
över hela landet, säger Nils-Bo Nilsson, programledare för
Livsmedelsteknisk högskoleutbildning.
”En högskoleingenjör
har
den bredd och
rörlighet som
krävs idag!
jonas berggren arbetar på
Read Soft, och är näringslivsrepre
sentant i LTH Ingenjörshögskolan
Campus utbildningsnämnd.
Enligt honom är just
högskoleingenjörernas breda
start position viktig att ta vara på.
– Som högskoleingenjör är man inte specialist. Man har
istället en stor bredd, och den rörlighet som krävs i dag.
Jonas Berggren beskriver Campus som en ”grogrund för
innovation”.
– Dessutom är LTH är ett otroligt starkt varumärke. Man
får kompetenta lärare som ofta själva forskar på hög nivå,
säger han.
för forskas gör det, och det kan handla om allt från
arkitekturhistoria och byggvetenskaper till kemiteknik och
fysik.
– Min egen forskning fokuserar på programvaruutveckling
i medicintekniska system, som till exempel respiratorer
och defibrillatorer, berättar Christin Lindholm.
Ett arbete där man tittar på programvaran i själva maskinen,
och hur den bäst kan utvecklas – vilka risker finns, hur
kan man bäst förebygga problem?
Inom området för bygg och teknik, kan forskning till
exempel handla om byggprocesser. Anders Roberstsson
berättar:
– Mitt forskningsområde rör informationshanteringen i
byggbranschen, och hur denna bransch bör struktureras om
för att kunna ta hand om all data som nu läggs in i 3Dmodeller.
CAD-ritandet är på väg ut.
Det finns fyra – snart fem – utbildningar för högskoleingenjörer på
Campus. Dels tre byggtekniska program, med inriktningarna arkitektur,
järnvägsteknik samt väg­ och trafikteknik. Dels finns utbildningen inom
datateknik. Till höstterminen 2010 startar programmet Elektroteknik
med automation. Ingenjörshögskolan har även livsmedelsteknisk högskoleutbildning,
förberedande utbildningar i form av tekniskt basår och
bastermin, samt fristående kurser.
Bild: Fr v: Christin Lindholm, Rolf Björkman och Anders Robertsson
16 17

konsten att lösa ett problem
Med plats för en ständig ström av nyfikenhet,
och problemlösning som sitt hjärta. Så
beskriver högskoleingenjörerna Alice Ljungberg
och Jakob Blomberg kärnan i sitt yrke.
alice ljungberg läste till högskoleingenjör med arkitektinriktning.
– Jag är både teknisk och lite konstnärlig, så det kändes
rätt, säger Alice, som i dag arbetar som projektör på Tyréns
i Helsingborg, där hon tar fram ritningar och beskrivningar
för själva byggprocessen.
– Det är jag som ritar upp det som bär upp huset. Det gör
jag utifrån arkitekternas ritningar, därför kommer just arkitektdelen
av min utbildning väl till pass, eftersom jag har en
förståelse för hur arkitekterna tänker, säger hon.
Hennes jobb innebär ett ständigt problemlösande, vilket
är en av anledningarna till varför hon trivs.
– Man får vara finurlig och hitta nya lösningar. Det
kräver en stor dos nyfikenhet och nytänkande. Man kan inte
säga ”det har vi gjort i tio år, så nu gör vi det igen”. Man
måste alltid titta efter alternativ, berättar Alice.
Alice Ljungberg ­85 från Bromölla, bor i Helsingborg
Utbildning: Högskoleingenjör i Byggteknik med arkitektur
2005­08 på Campus
Gör idag: Projektör på Tyréns i Helsingborg
hos jakob blomberg har det stora
datorintresset funnits med sedan barnsben.
Därför var valet att läsa till högskoleingenjör
inom datateknik inte svårt.
– Just högskoleingenjör passade
extra bra eftersom inrikt ningen är mer
praktisk. Jag ville kunna gå direkt ut
i arbetslivet efter utbildningen, säger
Jakob.
I dag arbetar han på Saab Training
Systems i Helsingborg. Hans arbete handlar
främst om att integrera olika system
med varandra. Eller mer specifikt, Jakob
jobbar med system som används för att
följa och övervaka soldaters aktivitet, när
de stridstränar.
– Jag arbetar med att olika mätnings-
och kontrollsystem ska ”Det kan
kunna samarbeta, trots att det är beskrivas lite
helt olika program, säger Jakob som Laser
och tillägger med ett skratt: dome”
– Det kanske kan beskrivas
lite som Laser dome, men för soldater.
Han berättar att tiden på Campus lärde honom
att ta sig an alla sorts problem genom ett analytiskt
tänkande. Och, inte minst, fick han testa på det goda
studentlivet. För under åren på Campus var det inte många
gånger han lämnade staden.
– Nej, det var några gånger som min mamma fick
ringa och fråga var jag egentligen höll hus, säger han med
ett skratt. Många av alla jag lärde känna då, umgås jag
med än i dag.
Jakob Blomberg ­81, bor i Helsingborg.
Utbildning: Högskoleingenjör i Datateknik 2001­2004 på Campus
Gör i dag: System Integration Specialist på Saab Training Systems, Helsingborg
18 19

socialhögskolan attraherar brett
Varje termin börjar 80 studenter
Enligt Else Ahlgren, ansvarig för utveckling
på Socialhögskolan i Helsingborg
av försörjningsstöd på Utvecklingsnämnden i
för att lära sig konsten att syssla
Helsingborg, är det viktigaste målet att sam-
med socialt arbete. Utbildningen,
manföra teori och praktik. Studenter behöver
som fått toppbetyg av Högskole­
verklighetsförankring, och socionomer på fälverket,
är ett strålande exempel
tet behöver få tillgång till den all ny teoretisk
på Campus mål att rekrytera en
kunskap och nya verktyg att arbeta med.
bred studentgrupp.
– KUBAS var ett treårigt projekt som
vi hade tillsammans med Campus. Här var
Socionomlinjen fanns i Helsingborg redan
målet att hitta nya former för samarbete
innan Campus startade upp.
mellan teori och praktik. Hur kunde man
– 1998 började den ges på Clemensskolan, och 2001 integrera utbildning i arbetsliv för att maximera samarbetet,
flyttades den till nya lokaler på Campus, säger Anna-Lena säger Ahlgren.
Strid (bild), verksamhetsföreträdare för Socialhögskolan på Ett bestående resultat av projektet är Arenagruppen, en
Campus.
samverkansgrupp mellan socialtjänsten i Helsingborg och
Och när Högskoleverket nyligen gjorde en utvärdering av Socialhögskolan på Campus.
Sveriges socionomutbildningar var Socialhögskolans utbild- Arenagruppen planerar projekt och drar upp linjer för
ning, som finns både i Lund och Helsingborg, en av fyra i fortsatt samarbete i form av till exempel praktikplatser,
landet som fick omdömet ”mycket hög kvalité”.
föreläsningar och medverkan vid examensarbete. Just nu
På Campus har man även lyckats med det lokala målet drivs projektet Lärandemiljöer, dit en forskare är knuten.
att rekrytera brett. I jämförelse med lundasocionomerna Projektet fokuserar på hur man tar till sig ny kunskap i
finns det en större andel studenter som kommer från studie- verksamheter som möter människor. Hur använder socialt
ovana hem.
arbetande personer sig av erfarenhet, och hur tar man till sig
– Vi har även ett brett åldersspann hos studenterna i ny kunskap? Studenter och yrkesverksamma har ”skuggat”
Helsingborg. Det är många som kommer med en lång karriär olika socialarbetare och lärare på Campus.
i bagaget, berättar Dolf Tops, som är studierektor på Social- – Det är svårt att få ut forskning i praktikens arbete, det
”Toppbetyg av
högskolans avancerade utbildningar.
är sällan som man faktiskt har tid att ta del av olika rapporter
högskoleverket”
– De har ofta jobbat mycket innan och har familj, vilket när man väl arbetar. Vi vill jobba för ett bättre samarbete,
är väldigt positivt för klimatet hos en grupp studenter. De säger Ahlgren.
medför en stor livserfarenhet, säger Strid.
Och i framtiden hoppas Dolf Tops på ett utökat samarbete
mellan yrkesutbildningarna inne på Campus.
en annan sak som utmärker Campus socionom- – Det har inte riktigt lyft tidigare, men nu när det förutbildning
är samarbetet med omvärlden.
hopp ningsvis kommer en lärarutbildning hoppas vi det kan
Förutom socionomutbildningen har Socialhögskolan
fristående kurser i socialt arbete
– Helsingborg stad har verkligen velat satsa på samarbete
med Campus. De är med i många av våra forskningsprojekt,
komma loss. De har ju en kompetens som vi kan använda
sig oss av. Det stöttas ju dessutom upp av att vi kommer att
på avancerad nivå.
och är kända för sin vilja att utvecklas, säger Tops.
finnas i samma byggnad, säger Anna-Lena Strid.
20 21

med människan i fokus
Mötet med människor går som en skinande
röd tråd genom Lis Svenssons yrkesliv. Först
som undersköterska och nu som socionom.
– Vissa människor har man fortfarande med
sig i tankarna, trots att det var flera år sedan
jag arbetade med dem.
Som tonåring var målet självklart: det var undersköterska
Lis Svensson skulle bli. Det blev hon också – och fortsatte
vara i över 20 år. Men när hennes tjänst som hemsjukvårdare
omvandlades till en sjukskötersketjänst, bestämde hon sig.
– Jag kände ”nej, nu är det dags. Nu ska jag bli socionom”.
För jag ville inte läsa till sjuksköterska. Men socionomyrket
var brett, samtidigt som det innehöll den kontakt med
människor som jag tycker om.
Efter tre år på Komvux och tre ansökningar till Socialhögskolan
kom hon in på socionomlinjen. Tre år senare
fick hon sin yrkesexamen, och i dag har hon en fast tjänst
som LSS-handläggare på Vård- och omsorgsförvaltningen
i Helsingborg. Hon tar emot och utreder ansökningar om
hjälpinsatser från personer med funktionshinder.
– För att jobba som socionom måste man vilja hjälpa
människor att hitta lösningar. Man måste intressera sig för
människors situationer, säger Lis.
”När jag når
fram till en
annan människa,
då blir jag glad”!
Under åren på Campus fick hon som student ständigt sätta
sig själv under luppen. Något som hon i efterhand uppskattar.
– Vi fick lära oss att reflektera över våra egna reaktioner
och agerande. Det är så man utvecklas, säger Lis, som
berät tar att ett öppet klimat och självkritik är viktigt på en
arbetsplats.
– Man måste pratas vid, reflektera och vara öppen med
all sorts kritik. Det är viktigt att bolla med andra. Min
bedöm ning får aldrig bli min personliga, säger hon.
För även om viljan att hjälpa alltid finns där, handlar
Lis jobb i grund och botten om att utifrån lagar utreda om
personen har rätt till hjälp.
– Ibland måste jag ge någon som ansökt om hjälp ett nej.
Ofta blir de enormt besvikna och då är det mig de blir arga
på. Det blir aldrig lättare, berättar Lis.
Men det vägs upp av när Lis verkligen når fram till en
människa.
– När jag får en personlig kontakt, och vi förstår varandra.
Då blir jag glad, berättar hon, och tillägger att hon hela
tiden strävar efter ett helhetsbegrepp.
– Det är viktigt att jag känner till vilka fler vägar personen
kan gå. Det är inte alltid jag kan hjälpa en person. Men
jag vill kunna hänvisa personen dit den faktiskt kan få hjälp!
Lis Svensson ­58, från Helsingborg
På Campus: Socionomlinjen 1999­2002 (första
året genomfördes på Clemensskolan)
Gör i dag: Arbetar som LSS­handläggare på
Socialförvaltningen i Helsingborg
22 23

Minneskavalkad
”Helsingborg och
kranskommunerna
månade om oss på
ett sätt som jag
aldrig varit med om”
”Vilken härlig känsla när
första kursprogrammet
kom på faxen! Det här
skulle vi själva vilja läsa!”
”Vi fick en flygande start
med 2000 sökande till 90
platser”
”Mest
dramatiska
mötet är
jag säker
på att Pelle
Sandstrak,
författaren
till ’Mr
Tourette
och Jag’,
stod för”
Britta Rundström var kommunstyrelsens
ord förande under 1994­98, och tog viktiga
beslut om skapandet och arbetet med
Campus Helsingborg.
”det jag minns starkast från mitt arbete med Campus
handlar egentligen om tiden och arbetet innan själva
starten. Jag blev kommunalråd 1989, och förstod ganska
snabbt att vi behövde en högre utbildningsnivå i regionen.
Insikten kom i samband med att vi skulle bygga ut förskolan,
eftersom vi saknade väldigt många barnomsorgsplatser. Men
när rekryteringen av förskolelärare drog igång, blev problemen
med att få tag på behörig personal uppenbara. Då tyckte
jag det var en självklarhet att vi skulle satsa på en högskola i
Helsingborg. Men det var få som visade ett intresse för det.
”Vi måste satsa på näringslivet”, fick jag som svar, medan jag
själv ansåg att det ena inte uteslöt det andra. Tvärtom! En
ökad utbildningsnivå skulle stärka näringslivet. Men då hade
jag ingen med mig.
Sedan kom en period där kringliggande regioner började
växa. Bland annat kom beslutet om Öresundsbron och alla
förstod att Malmöregionen skulle växa. Diskussionerna
kring hur vi skulle kunna utveckla vår egen region tog fart.
Kommunerna och näringslivet i nordvästra Skåne började
ett samarbete, där bland annat en utvecklingskonsult togs in.
En av sakerna han kom fram till var just att vi behövde en
högre utbildning! Med en högskola skapades nya chanser att
utvecklas. Då började även alla runt omkring mig att få upp
ögonen för vilka möjligheter det innebar!
Sedan började en lång, med framför allt väldigt rolig,
process kring att utveckla Campus. Tiden och arbetet gick
framåt. En dag kom till slut det första kursprogrammet för
utbildningen inom service management med faxen. Min
kollega ropade ”nu kommer det”, och vi praktiskt taget kastade
oss över det. Och vilken härlig känsla det var att se vad
det stod! Vi blev lyriska och utbrast: ”Det här skulle vi själva
vilja läsa!”. Det kändes fantastiskt bra.”
24 25

Christer Särnstrand är före detta prefekt på LTH
Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg.
Han var även under ett års tid t.f. projektledare
på Campus medan man väntade på rektor Anders
Hallgren.
”mina allra bästa minnen från Campus kommer från de två åren
jag arbetade med SvenOve Johansson. Han hade tidigare varit rektor för
högskolan i Halmstad, men kom nu in som projekt ledare för Campus.
Jag var prefekt för LTH Ingenjörshögskolan som var en egen organisation.
Därför stod vi som representanter för de två olika organisationerna
som skulle etablera sig i de nya lokalerna. Och trots att vi hade olika
uppdragsgivare färgade det aldrig vårt arbete. Tvärtom – vi arbetade
otroligt smidigt ihop.
Redan från början var tanken att vi skulle integrera
verksamheterna med varandra, och
att vi skulle få en gemensam känsla för
Campus. Så varje för- och eftermiddag
träffades vi och stämde av kring vad som
hänt under dagen. Vi fattade beslut och
hittade alltid pragmatiska lösningar, eftersom
vi strävade efter det gemensamt bästa. Det
handlade mycket om personkemi; vi råkade helt
enkelt passa väldigt bra ihop. Det gav så klart en
extra styrka i vårt samarbete.
Och vi var alltid uppbackade av omgivningen.
För Helsingborg och alla kranskommuner månade
om oss på ett sätt jag aldrig tidigare varit med om.
De hjälpte oss att öppna dörrar till det lokala näringslivet,
och bygga upp grunderna till ett samarbete med
omvärlden. Det hela var otroligt spännande att få vara
med om. Jag arbetade inom Lunds universitet i 40 år. De
sista sju åren spenderade jag på Campus. Och det måste jag
säga: det var de mest stimulerande åren i hela mitt arbetsliv.”
Magnus Jirström var prefekt på Institutionen för
service management 2000­06, och ledde även
planeringsarbetet innan starten. I dag är han
professor och prefekt på Institutionen för kulturgeografi
och ekonomisk geografi.
”Det var ett
enormt tryck och
en bekräftelse på
att vi satsat rätt”
”vi började planeringsarbetet
med institutionen ett
och ett halvt år innan Campus
slog upp dörrarna. Det var ett
intensivt arbete att starta upp
ett utbildningsprogram från
grunden. Men vi som gjorde det
trodde på styrkan i det vi byggde upp. Så även om det var tufft ibland,
var det framför allt fantastiskt roligt.
När de första antagningssiffrorna kom visade det sig att vi hade
över 2 000 sökande till 90 platser. Men då var jag faktiskt inte riktigt
nöjd! Jag hade ju inga siffror att jämföra med, och tänkte faktiskt ”Bara
2 000? Alla borde ju vara intresserade av det här”! Jag såg en enorm
potential i det vi gjorde, och tänkte att det borde alla göra.
Men Campus projektledare SvenOve Johansson visste bättre. Han
lade fram pappret med statistiken framför mig och sa: ”Ser du här?
Det är mer än 2 000 personer som har kryssat i att de vill studera hos
oss. 2 000 – till 90 platser!”. Först då gick det upp för mig hur bra det
var. Tittar man på hur det brukar se ut för nystartade program var det
ett enormt tryck. Oftast tar det ett par år att bygga upp ett rykte kring
sig, men vi fick en flygande start! Det var en bekräftelse på att vi hade
satsat rätt.
När institutionen väl hade kommit igång fanns det ett massivt
engagemang hos personalen. Vi jobbade hur mycket som helst,
och det rådde en underbar stämning som var fylld av idérikedom,
snabba beslut och ett högt tempo. Och det gav oss också resultat,
för vi växte väldigt snabbt. På fem år gick vi från 90 till 1 000
studenter, och från en handfull anställda till drygt 50 stycken.”
Campus dåvarande projektledare SvenOve Johansson i Lunds universitets tidning LUM nr 2 2001
26 27

”Orden är ibland
det som säger
minst”
Peter Sylwan är vetenskapsjournalist och var adjungerad professor
på Campus 2000–06 vid dåvarande College of Communication.
Han ansvarade för kursen Skapande Kommunikation och undervisade
i Konsten att berätta en historia.
”det fanns framför allt två saker vi ville att studenterna skulle få med sig. För det
första att det finns oändligt många olika sätt att kommunicera. Teater, text, film, musik,
dans, konst – orden är ibland det som säger minst. För det andra att ingen människa upplever
världen på samma sätt som någon annan. För att bli en bra kommunikatör måste man
kunna leva sig in i andra människors världar.
För att lyfta fram att det finns olika språk för kommunikation bjöd vi in spännande forskare
och kultur- och scenpersonligheter. Helt enkelt människor med olika sätt att kommunicera.
Medvetandeforskaren Peter Gärdenfors, konsertpianisten Hans Pålsson och författaren
och filmaren Lena Einhorn, för att bara nämna några. Starkast minnen tror jag studenterna
har av mötet med skådespelaren och regissören Francesca Quartey, som besökte oss flera år i
rad. Hon jobbade för Helsingborgs stadsteater, och är en fantastiskt färgstark och uttrycksfull
personlighet. Francesca tränade studenterna i att läsa manuskript och de fick även testa
på att agera. En skådespelare använder många olika språk i sin kommunikation, och alla
kommunikatörer är skådespelare. Oavsett om man ska inleda en presskonferens, redovisa ett
examensjobb eller hålla ett föredrag så spelar man en roll och måste kunna fånga publiken.
Mest dramatiska minnet från mötet med andra världar är jag säker på att Pelle Sandstrak,
författaren till ”Mr Tourette och Jag”, stod för. Hans tourette tvingade honom att se världen
på ett sätt där till och med det mest vardagliga, som att gå över en tröskel, krävde långa och
invecklade rituella förberedelser. Hur han lärde sig att hantera sina tvångs tankar och nu är
”så frisk som han vill bli” tror jag aldrig studenterna glömmer. Det gav en ordentlig tankeställare.
För att bli en bra kommunikatör måste man lära sig just detta: att för andra ser
världen inte ut som den gör för mig själv.”
Studentlivet
28 29

studentföreningen stampus
En rolig studenttid kräver hårt
arbete. Det vet de aktiva i
studentföreningen Stampus mer
än väl. Här blandas tidiga morgonmöten
med sena pub kvällar för
att ge studenterna en rolig tid i
Helsingborg.
Det är inte bara Campus som firar tio år.
Sedan år 2000 har Stampus arbetat för att
skapa guldkanten i studenternas liv och utveckla
studentlivet i staden.
– Vårt mål är att bli en samlingsplats för
alla studenter på Campus. Vi vill skapa en
”vi”-känsla, och se till att alla studenter får ta
del av den, säger Kristoffer Helgesson, socionomstudent
och ordförande i Stampus under
läsåret 2009/2010.
I dag har de över 1 000 medlemmar. Varje
måndag klockan sju (på morgonen) träffas
den nio man starka styrelsen.
– Vi planerar och diskuterar. Och skrattar,
framför allt! Visst, att gå upp klockan sex på
morgonen är segt. Men när man väl är här är
det hur kul som helst, säger Kristoffer.
Och tio år senare finns en uppsjö av
events för studenterna. På Villan hittas pubverksamhet och
nattklubb, med allt från liveband till pubquiz. Föreningens
medlemmar kan ägna sig åt fem olika
sporter, eller stämma upp i skönsång
tillsammans med andra sångsugna i kören
Stämpus.
Förutom att skaka loss studentrabatter
från alla håll och kanter i staden, anordnas
det dessutom resor och andra happenings.
Tidigare i år gick kosan till Bad Gastein för
skid åkning. Då var det över 100 medlemmar
som hängde på.
– Det viktigaste för att driva en framgångsrik
förening är att vara lyhörd för medlemmarnas
idéer, och hela tiden utveckla
utbudet efter de önskemål vi får in, säger
Villan, tura, fika...
hur ska jag hinna?
Karolina Johansson, kassör i föreningen.
I år har det till exempel varit premiär
för Helsingborgs första universitetsbal, och
man har dessutom dragit igång danskurser.
Enligt både Kristoffer och Karolina är
det arbetets ideella bas som ger den extra
kärnan i engagemanget.
– Vi tjänar inga pengar på det vi
gör. Utan vi arbetar helt och hållet efter
resultaten. Vi vill se till att våra events drar
riktigt mycket folk, och blir grymma helt
enkelt, säger Kristoffer.
– Ja, det blir vår lön, säger Karolina.
Vi vill skapa
en härlig vikänsla!
30 31

engagemang i massor ”Med studen­
Linn Braun är ordförande i Ingenjörssektionen
vid Campus Helsingborg, som upptar
studenterna vid högskoleingenjörsutbildningarna
samt tekniskt basår och bastermin
i Helsingborg.
”Vi är en sektion under Teknologkåren, men
vi fungerar till stor del som en egen organisation.
Kåren har fördelat ansvaret så att mycket
beslutsfattande sköts lokalt. Det är för att vi som
sektion ska kunna arbeta effektivt. Det ska inte ta för lång tid
för oss att besluta och genomföra saker.
Vår studiebevakning är central. Den innehåller allt från
att vara med vid programplanering till att under kursens
gång utvärdera det hela. Vad funkar bra, och mindre bra?
Och framför allt: vad kan bli bättre till nästa gång?
Nollningen, som vi sköter tillsammans med teknologerna,
pågår under studentens fyra första veckor. Det är också
ett viktigt inslag. Många som kommer hit känner inte en
kotte, och har aldrig studerat tidigare. Under dessa veckor ser
vi till att alla studenter känner sig välkomna. Vi ser till att de
får all information och hjälp de behöver, tillsammans med att
de får göra riktigt roliga saker och lära känna varandra.
Vår ena sida är det studentikost lite galna. Vi teknologer
har många galna traditioner, som har funnits så länge man
kan minnas. Vi har våra typiska teknologoveraller, och regler
vi följer om vi till exempel är på utflykt. Kommer det en
backe, ja… då måste vi rulla nedför den.
Vår andra sida är att vi både är strukturerade och
formella. Vi är ingenjörer, och vi vill ha ordning och reda!
Vi är otroligt strukturerade, och det gör att allt blir mycket
roligare. Eftersom alla vet vad de ska göra och ansvarfördelningen
är tydlig blir stämningen lättsam. Det är en trygghet
med struktur. Då vet man vad som behövs göras – och kan
sedan tänka mer på de roliga bitarna.
Cecilia Larsson är ordförande i Studentföreningen
Agora. De arrangerar bland annat
AGORA­dagen, en arbetsmarknadsdag för
studenter som läser service management och
strategisk kom munikation.
Förutom utbildningsbevakning handlar en stor
del av vårt arbete handlar om att skapa näringslivskontakter.
Det är för att studenterna ska
få ut lite mer av utbildningen, och få en känsla för det som
väntar efter studierna. Arbetar man inte aktivt med det kan
akademin lätt bli avgränsande. Det är ett stort jobb, och ett
konkret resultat av vårt arbete med detta är AGORA-dagen.
Vi arbetar också för att skapa en plattform där studenterna
kan mötas. Det finns otroligt många personer som vill
engagera sig. Det är viktigt att ta tillvara på deras engagemang
och hjälpa dem att driva de projekt de brinner för.
Ju mer aktiv man är, desto mer förstår man vilken bra
studentstad Helsingborg är. Studenterna här på
skolan är enormt drivna! På samma
vis som vi vill hjälpa de
som vill engagera sig att
komma igång, får vi själva
mycket stöd från Helsingborgs
stad. De peppar och
hjälper oss otroligt mycket.
Det kan röra sig om allt från
att fixa lokaler till att driva
Studentforum. Det betyder
mycket för oss. Visst är det
slitigt mellan varven, och ofta
lägger man ner mycket mer
arbete än vad som syns utåt.
Men att man hela tiden får små
puffar i rätt riktning från staden
betyder jättemycket.”
ter kommer
en framtidstro
och oräddhet”
Både Studentföreningen Agora och
Ingenjörssektionens näringslivsutskott
anordnar årliga arbetsmarknadsdagar –
AGORA­dagen respektive MässING. För
varje år som går växer arrangemangen
sig allt större. Företag bjuds in till Campus
där de får möjlighet att mingla och
prata med studenter. Nätverkslustan är
total och många skaffar sig kontakter
för framtida jobb eller examens arbete.
AGORA­dagen riktar sig till studenter
vid ISM och KoM. MässING riktar sig till
Campus högskoleingenjörer.
Överst: Linn Braun
Nederst: Cecilia Larsson
32 33

sam arbete över gränserna
Nytt millennium, nya visioner. När Campus Helsingborg slog upp
dörrarna år 2 000 var det början på något helt nytt. Inte bara för
Lunds universitet – utan även för Helsingborg som stad.
att allt fler studenter vandrar längs med Helsingborgs
gator är genom stadens ögon sett en ljuvlig syn. När
kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson pratar om
Campus är tonen intensiv och kroppsspråket ivrigt.
– Ett universitet skapar en dynamik, och nya möjligheter
för regionen att utvecklas, säger han.
För i mötet med Helsingborg som stad, med sin långa
tradition som handels- och entreprenörsstad, anser han att
Campus har mycket att tillföra.
– Med Campus tillkom en ny, akademisk plattform som
är öppen för nya idéer och utvecklingsorienterad. Det blir ett
väldigt fruktbart möte.
Danielsson menar också att det är viktigt att höja utbildningsnivån
i nordvästra Skåne för att regionen ska kunna
möta framtida utmaningar.
– Visst flyttar en del studenter efter studierna. Men
eftersom Campus rekryterar både lokalt och brett, tror jag att
många stannar här.
Dessutom bidrar studenterna till att lösa ytterligare ett
problem.
– Om inte Helsingborgsregionen lockar fler unga till sig,
finns det risk att vi får arbetskraftsbrist inom flera områden
framöver. Ungdomarna kommer helt enkelt att vara för få.
Även i det perspektivet har Campus Helsingborg en viktig
roll att fylla, säger Danielsson.
34 35
Foto: Ulla Alderin

Foto: Rickard Svensson
Ungefär samtidigt som Campus såg
sina första dagar, började ett annat arbete i
Helsingborg. Nämligen det kring projektet
H+. H står inte helt oväntat för Helsingborg,
och plus-tecknet för de nya värden
som man genom projektet vill tillföra
staden. Inom planerna för H+ ryms bland
annat en ny stadskärna, spårvagnar och en underjordisk järnväg.
Den gamla industrihamnen ska förvandlas till en mix
av boende, företag, restauranger, butiker, hotell och promenadstråk.
Och mitt i allt, som ett framtidens cityuniversitet,
hamnar Campus.
– Hade det inte varit för Campus existens hade vi inte
kunnat gå så fort framåt med utvecklingen av processen som
”Med studenter
kommer
en framtidstro
och oräddhet”
vi gör, säger Håkan Asmoarp, projektledare för
stadsförnyelsen inom H+.
Håkan Asmoarp berättar att det gamla
industriområdet i anslutning till hamnen ska bli
kreativt och livfullt, och bidra till ytterligare tillväxt.
Där har studenterna en avgörande betydelse,
eftersom deras närvaro enligt Asmoarp bidrar till
att externa aktörer vill satsa på området.
– Studenter tillför ett annat flöde. Med en ungdomskultur
kommer en framtidstro och en oräddhet, vilket gör att
fler företag vill etablera sig i närområdet, säger Asmoarp.
H+ har kontor och projektutställningen ”Tänk H+” vägg
i vägg med Campus. Hit kan studenter komma för att ta en
fika eller sitta och plugga. Glasväggar skapar öppna ytor och
osynliggör fysiska gränser. För H+ vill bjuda in studenterna,
och få dem att vilja vara med i arbetet.
– Här finns både studenter och forskare som är beredda
att lägga ner tid och energi på att samarbeta med och utveckla
företag i närheten. Då kan en positiv utveckling sätta
fart på riktigt, säger han.
Hittills har samarbete främst skett kring examensarbete.
Men ju längre planerna kommer, desto mer praktiska möjligheter
att delta skapas för studenterna.
– Vi vill fungera som en empirisk verkstad för Campus.
Men det är Campus själva som måste fylla upp verkstaden
med innehåll – och därför vi vill att fler ska upptäcka oss,
säger Asmoarp.
Bild ovan och sid 34: visionsbilder för området H+
Illustration: Schønherr landskap/Adept
36 37

för campus i framtiden
Lunds universitets rektor Per Eriksson är nöjd.
Att Campus Helsingborg skulle bli en framgång
var ingen självklarhet. Men genom
stora visioner, hårt arbete och ett samspel
med kommun och näringsliv, har man byggt
upp ett framgångsrikt Campus som under tio
år vuxit och utvecklats.
Svaret på varför det blev så bra man hoppades – och faktiskt
lite till – kan delas upp i två delar. En handlar om att man
arbetat fram utbildningar som ger en helt egen profil.
– Ett tydligt exempel är Service Management. De har
gjort vad som inte förväntades vara möjligt: att utifrån en
grundutbildning bygga upp avancerade och unika utbildningar
och kvalificerad forskning, säger Per Eriksson.
Den andra delen handlar om att man lyckats med att få
en annan upptagning av studenter.
– Rekryteringen i Helsingborg ser annorlunda ut än i
Lund. Den är bredare, och många av studenterna kommer
dessutom från regionen.
nu kommer nästa steg. Ytterligare 1 000 helårsstudenter
gör entré i den före detta gummifabriken och 2013 ska
det finnas hela 4 000 studenter på Campus.
Att Campus växer kan också kopplas till ett större arbete
inom universitetet, nämligen det kring Lärosäten Syd. Det
är ett samarbete mellan alla Skånes högre utbildningar, samt
Blekinge Tekniska högskola.
”Skåne ska
vara den mest
innovativa
regionen 2020”
– Om man lämnar Sverige och istället tittar ut i världen,
inser man att vi lokalt vinner mer på samarbete än på konkurrens.
Alla lärosäten har sina egna profiler, och samarbetar
med respekt, säger Eriksson, som tillägger att det naturligtvis
alltid finns en viss konkurrens om studenterna. Vilket han
inte har något emot.
– Tvärtom. Det är en sund konkurrens, och den får
oss att utvecklas. Sköter vi oss inte väljer studenterna något
annat.
Ett konkret exempel på samarbete över gränserna är den
planerade lärarutbildningen på Campus. Det är ett samarbete
med Högskolan i Kristianstad. Lärosäten Syd har,
tillsammans med region Skåne, dessutom precis startat upp
Forsknings- och innovationsrådet i Skåne - FIRS. Det är ett
samarbete mellan akademi, näringsliv och politik.
– Målet är att Skåne ska vara Sveriges mest innovativa
region år 2020.
Framtidsplaner finns det med andra ord gott om. Och mitt i
allt detta står och växer Campus Helsingborg.
38 39

Från gummi till finkultur
Där Campus i dag stoltserar fanns det förr en gummifabrik som
producerade galoscher och tennisbollar. Det officiella namnet
var Tretorn, men fabriken kallades för Galoschan eller Slöfsan,
vilket var ett slanguttryck för morgontoffla. Ett annat namn
som användes var Sista hoppet. Här fanns nämligen alltid
arbete att få.
När fabriken sattes i drift 1891 tjänade dess 52 arbetare 20
öre i timmen. Verksamheten växte, och som mest hade fabriken
tretusen anställda. Hälften av dessa var kvinnor – som kallades
Skotöserna – och var ett ovanligt inslag i den mans dominerade
svenska industrin.
Grundaren och galoschkungen Henry Dunker, som var en
stor finans- och industriman, donerade hela sin förmögenhet
till Helsingborgs stad. Tack vare arvet har staden uppfört bland
annat ett konserthus, en stadsteater och Dunkers kulturhus. De
tusentals arbetare som under fabrikens hundra år sorterat tennisbollar
och parat ihop vänster- och högergaloscher har på så
vis bidragit till stadens kulturliv.
1991 lades produktionen ner, och år 2000 öppnade Lunds
universitet sin nyetablering Campus Helsingborg i lokalerna.
Tretorns grundare Henry Dunker donerade
hela sin förmögenhet till Helsingborgs stad
som tack vare det kunde bygga bland annat
Dunkers kulturhus (t.h).
Nedan: Bilder på ”Galoschan” från 1901,
1930­tal och 1965. Från Trelleborg ABs
historiska bildarkiv.
40 41
Foto: Ole Jais

Jubileum med växtvärk.
När vi nu firar Helsingborgs
kanske mest kända tioåring, är
det inte bara dåtid och nutid
som är i fokus, utan även
framtiden.
Vi växer med bestämd
och kraftfull varsamhet
– ny forskning, nya
utbild ningar och 1 000 fler
studenter väntas snart till Campus.
Lunds universitet tänker framåt och
ser möjligheterna i det täta rekryterings ­
område som nordvästra Skåne utgör. De
närmaste tio åren kommer att innebära
minst lika stora möjligheter för Campus
Helsingborg att utvecklas som de tio
föregående åren gjort.
Så vad finns det mer att säga än:
fortsättning följer!
42 Ansvarig utgivare: Lars Haikola Producerad 2010 av informationsansvarig Tina Johansson i samarbete med Mumma Reklambyrå
Text: Sara Hängsel Foto: C Carlberg Bärg, A Ebenfeldt, B Lallo, S Lindholm, M Fornander, S Hängsel Tryck: Danagårds Grafiska
43

Ut med galoscherna
ch in med framtiden!
www.ch.lu.se