Protokoll 2003 - Seko

Jag frågade vår riksdagsman Kurt Kvarnström hur mycket papper han får
under ett år, och han svarade att det var ungefär ett ton. Samtidigt kräver
vi att dessa damer och herrar ska kunna sätta sig in i alla ärenden. Det
finns inte en chans! Ska de inte bli som vattenloppor som bara studsar på
ytan, så måste vi som går i fronten ge dem djupet och kunskapen om hur
det ser ut. Men för att vi ska kunna göra det måste vi skola oss och lära
oss hur vi med egna förslag ska kunna möta den välfärdsvittring som skett.
Därför tycker jag att vi inte ska vara blygsamma.
Christer Alnebratt, valkrets 17: Jag vill instämma med de talare som
lovprisat detta initiativ. Det är ett utmärkt initiativ som vi kan jobba vidare
med. Som Ronny var inne på är det viktigt att vi inte bara jobbar vidare
med programmet i vår egen organisation utan att vi använder det i våra
dagliga kontakter med massmedia, politiker osv. Programmet är, liksom
de andra programmen, kanonbra.
Men programmen får inte flyta fritt, något som jag har en känsla av att de
gör nu. Vart och ett av programmen lever lite grann i sin egen värld. Vi
måste sammanföra allting så att vi får ett samlat grepp och på det sättet får
ett bra arbetsmaterial att bygga vidare på under den kommande kongressperioden.
Jag anser att Tomas Abrahamssons inledning var alldeles utmärkt. Vad jag
saknade lite var en slutsats om vad vi ska göra här och nu. En sak som jag
anser att vi bör göra är att ta tag i det som Tomas sade om en utvärdering.
Även Janne var i sitt inledningstal till förbundsmötet inne på detta med en
utvärdering. Jag anser att vi på förbundsmötet ska kräva att det sker en utvärdering,
och jag skulle vilja att beredningsutskottet får i uppdrag att formulera
ett uttalande, där förbundsmötet kräver att den utvärdering som utlovats
ska ske. I de kontakter jag haft med politiker har man utlovat en utvärdering
av 1998 års trafikpolitiska beslut. Man har lovat och lovat att det
ska göras en utvärdering, men det händer ingenting. Det är kanske så att det
här ligger en hund begraven – man vågar inte göra den här utvärderingen.
Jag ska inte närmare gå in på texten i programmet, men jag anser att det
där finns ett uttryck som inte hör hemma i ett seriöst program. Jag tänker
på uttrycket ”Svarte Petter”. Det finns bättre sätt att uttrycka det man avser
– man kan exempelvis säga att detta är ett problem för elitorganisationer
eller företag i en internationell värld.
Jag vill instämma i vad Sixto sade om att vi inte bara ska ställa krav på
andra utan att vi också måste ställa krav på oss själva. Vad ska vi som förbund
göra med detta program? Vad vill vi själva jobba med? Som Sixto
sade bör vi jobba för att det inte ska ske några inrangeringsförhandlingar
under fredsplikt. Vi måste så att säga återta våra vapen.
62