Protokoll 2003 - Seko

Dan Persson, valkrets 1: Jag ska tala om § 27 mom 2. Om vi antar de nya
stadgarna kommer vi att få starkare klubbar med mycket bättre förutsättningar
att klara sina arbetsuppgifter. Klubbens roll blir tydligare, och klubben
kommer i högre grad än tidigare att vara en förhandlingsorganisation.
I förslaget till nya stadgar § 26 läggs ett antal uppgifter över till avdelningarna
för samordning, t ex opinionsbildning, facklig-politisk verksamhet,
ungdomsverksamhet, jämställdhet, kultur osv. Dessa frågor är ofta gemensamma
för alla nivåer. Erfarenheten säger också att många klubbar,
trots de nuvarande stadgarna, inte har bedrivit någon verksamhet på
många av dessa områden. Även om det inte är reglerat i stadgarna hindrar
det inte att klubb bedriver verksamhet på de här områdena, men om det är
reglerat i stadgarna ska det också efterlevas.
Vad jag avser är klubbens information till de egna medlemmarna. Visst
kan många informationsfrågor samordnas, och det är bra med information
från olika nivåer i organisationen. Men klubben måste informera om sin
egen verksamhet. Närheten till medlemmarna är enormt viktig – utan den
riskerar klubben att bli anonym. Information är ingenting som man ska
lämna när man har lust, utan det måste vara en skyldighet att informera. I
den föreslagna § 30 Koncern- och företagsfack har man ett moment som
gäller information. Där är detta självklart. Det borde vara lika självklart att
klubben har samma skyldighet. Ett minimikrav är att medlemmarna i
klubben kontinuerligt får reda på vad klubben sysslar med, inte bara när
det gäller löneförhandlingar.
Jag föreslår att § 27 mom 2 Uppgifter tillförs en sjätte punktsats, nämligen:
”Klubb skall fortlöpande informera medlemmarna om sin verksamhet.”
Jag yrkar bifall till detta förslag.
Zeljko Markov, valkrets 1: Med förslaget till nya stadgar öppnas möjligheten
för klubbarna att organisera medlemmar utanför de nuvarande geografiska
områdena. Det är naturligtvis väldigt bra, inte minst mot bakgrund
av de diskussioner som vi fört om en gemensam organisation, dvs
geografiska avdelningar. Det kan ge ytterligare alternativ för dem som behöver
hitta nya organisationsformer.
I Stockholmsdelegationen har vi funderat på om det är någon risk med att
i stadgarna föra in en skrivning om ”säte och stämma”, som det brukar uttryckas.
Vi har funnit att det kan vara en risk att i stadgarna reglera var
klubben ska anses höra hemma. Vi kan ju få en utveckling med klubbar
som omfattar hela landet, och då kan vissa komplikationer uppstå.
Vi föreslår därför följande tillägg i § 27: ”Klubb som organiserar medlemmar
i fler än en avdelning beslutar om avdelningstillhörighet för klubben
och dess sektioner.”
109