Protokoll 2003 - Seko

Har vi inte sådana forum kan vi inte diskutera rättvisa på annat sätt än att
rättvisa är att jag får av dig och att solidaritet innebär att du ska vara solidarisk
med mig, inte att solidaritet handlar om den gemensamma nyttan av
att hålla ihop.
I sådana forum bedrevs ett mycket aktivt arbete på den tiden då vi startade
ungdomsverksamheten tillsammans med LO och hovfröknarna i SSU befann
sig på universitet och högskolor. Då klev arbetarklassens ungdomar
från fackföreningsrörelsen in på arenan igen, och partiet återfördes till att
vara den balansfaktor mellan teori och praktik som varit så framgångsrik.
Från tid till annan kommer vi att drabbas av detta. Jag tror att vi framgent
kommer att få möta ett parti som glider, såsom man gled via Rosengren.
Jag tror att det är vi som måste ta den matchen – ingen annan gör det åt
oss. Därför måste det finnas forum, där vi kan skola ungdomarna. Vi måste
sätta en punkt på kartan där ungdomarna kan orientera sig och se vad
som är upp och vad som är ned i universum. Rätt ofta möter jag fackliga
förtroendemän som tolkar avtal på det sättet att det som är bra för oss är
säkert till nytta för de andra, i stället för att se till det gemensamma.
Jag känner sympati för Calle Ekmans motion. Han är 24 eller 25 år och arbetar
som tågvärd men riskerar att bli arbetslös. Med håret spretande åt
alla håll ställer han sig ofta upp och slåss för de här värdefrågorna. Jag
träffar också en och annan trött facklig förtroendeman som inte hört talas
om de här begreppen och som lutar sig tillbaka. Men jag tror att framtiden
bär Calle Ekman i sitt sköte, och jag tror att arbetarrörelsen skulle behöva
fler ungdomar av den sorten. Jag är glad för att vara avdelningsordförande
i ett län där det väcks så många motioner som skrivits under av ungdomar.
Jag yrkar bifall till motion C 3 fjärde att-satsen.
Reidar Eriksson, valkrets 14: Ronny har sagt så många kloka ord att det
inte finns mycket kvar för mig att säga.
Det viktigaste för oss som facklig organisation är att vi kan rekrytera nya,
unga medlemmar. Att säkerställa innebär ju att vi bevarar den nivå som vi
har i dag, men vi är nog ganska överens om att vi borde snäppa upp oss på
det här området. Då räcker det inte med att säkerställa, utan då måste man
tillskapa någonting nytt. Det är inte säkert att man behöver ”uppfinna” en
helt ny utbildning. Vi har kört en modell i Göteborg som fungerat bra, och
det finns säkerligen många exempel att hämta från andra håll i landet och
i andra LO-förbund. Det handlar här lite grann om vilja – om vi vill detta,
så gör vi det.
Jag vidhåller mitt yrkande.
106