Artikel om nytt närluftvärn med IRIS-T SLS ( 2013)
Artikel om nytt närluftvärn med IRIS-T SLS ( 2013)
Artikel om nytt närluftvärn med IRIS-T SLS ( 2013)
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Nytt <strong>närluftvärn</strong> <strong>med</strong> <strong>IRIS</strong>-T <strong>SLS</strong><br />
Michael Reberg − förbundssekreterare<br />
Vårt Luftvärn<br />
<strong>IRIS</strong>-T <strong>SLS</strong><br />
Försvarsministern har enligt Svenska Dagbladet bekräftat att regeringen bemyndigat<br />
köp av ett <strong>nytt</strong> korträckviddigt luftvärnssystem. Beslutet ska ha fattats torsdagen den<br />
20 december 2012 utanför den officiella ärendeföreteckningen.<br />
Andra källor, däribland tidskriften ”Ny<br />
Teknik” den 27 december, anger också att<br />
beslutet innefattar köp av det tyska luftvärnsrobotsystemet<br />
<strong>IRIS</strong>-T <strong>SLS</strong> (Infra Red<br />
Imaging System -Tail/Thrust Vector<br />
Controlled Surface Launched Standard).<br />
Upphandling av försvarsmateriel, s<strong>om</strong> i<br />
detta fall <strong>med</strong> kostnader i miljardklassen,<br />
brukar vara mycket <strong>om</strong>fattande och långvariga<br />
processer – så <strong>om</strong> ovanstående<br />
stämmer innebär regeringsbeslutet en<br />
snabbanskaffning, s<strong>om</strong> knappast har<br />
skådats sedan det kalla krigets dagar. Att<br />
själva missilen är den samma s<strong>om</strong> i det<br />
tidigare inköpta jaktrobotsystemet <strong>IRIS</strong>-T<br />
kan möjligen ha påskyndat det hela.<br />
Jaktrobot <strong>IRIS</strong>-T<br />
Jaktroboten <strong>IRIS</strong>-T är sedan 2009 operativ<br />
s<strong>om</strong> rb 98 till JAS 39 Gripen i det Svenska<br />
flygvapnet. Den utvecklades gemensamt av<br />
Tyskland, Italien, Spanien, Grekland, Norge<br />
och Sverige <strong>med</strong> det tyska företaget Diehl<br />
BGT Defence s<strong>om</strong> samordnare. <strong>IRIS</strong>-T<br />
ersätter den äldre Sidewinder AIM-9L<br />
(rb 74) och är optimerad för att kunna<br />
bekämpa mål på mycket korta avstånd från<br />
5
Jaktrobot <strong>IRIS</strong>-T på JAS 39 Gripens vingspets.<br />
det egna flygplanet. Även prestanda på<br />
långa avstånd är goda. Jämfört <strong>med</strong> rb 74<br />
kan mål på flera gånger längre avstånd<br />
bekämpas <strong>med</strong> <strong>IRIS</strong>-T. Den är ett k<strong>om</strong>plement<br />
till radarjaktrobotarna Amraam (rb 99)<br />
och Meteor (under utveckling), vilka främst<br />
är avsedda för att bekämpa luftmål på långa<br />
avstånd.<br />
Med hjälp av s.k. ”TVC-styrning’’ (Thrust<br />
Vector Control), det vill säga små fenor i<br />
raketmotorns utlopp, s<strong>om</strong> riktar motorns<br />
dragkraft åt önskat håll, samt roder på<br />
roboten så kan <strong>IRIS</strong>-T göra kraftiga svängar<br />
redan vid låga farter, vilket i sin tur ger<br />
mycket små svängradier. TVC ger också en<br />
mycket stor precision i styrningen. I<br />
majoriteten av alla skjutfall k<strong>om</strong>mer<br />
roboten att få direktträff i målet, vilket i sin<br />
tur ger en mycket hög bekämpningssannolikhet.<br />
Det innebär också att små mål<br />
s<strong>om</strong> t.ex. UAV och kryssningsrobotar kan<br />
bekämpas. (Huvudkälla: www.fmv.se).<br />
Bildalstrande IR-målsökare<br />
<strong>IRIS</strong>-T målsökare detekterar och styr mot<br />
målets egen värmeutstrålning. En stor<br />
fördel är att detta sker passivt utan att sända<br />
ut någon egen avslöjande energi s<strong>om</strong> kan<br />
varna målet. Till nackdelarna hör dock en<br />
större känslighet för dåligt väder och en<br />
generellt sett kortare räckvidd relativt aktiva<br />
målsökare <strong>med</strong> radar.<br />
6<br />
Ett flygplan kastar facklor snett uppåt sett i <strong>IRIS</strong>-T<br />
målsökare. (Källa: www.diehl-bgt-defence.de).<br />
De tidigaste värmemålsökarna, s<strong>om</strong> exempelvis<br />
den i lvrb 69 ”Red Eye”, låste också<br />
mot det hetaste objektet i sitt synfält och<br />
var där<strong>med</strong> lätta att lura <strong>med</strong> värmefacklor<br />
av olika slag. Senare robotar har s.k. tvåfärgsmålsökare,<br />
s<strong>om</strong> inte låter sig vilseledas<br />
av allt för varma facklor, men de kan<br />
fortfarande inte avgöra <strong>om</strong> värmekällan i<br />
synfältet har ”rätt” siluett för att vara ett<br />
äkta mål eller ej.<br />
En helikopter sedd i <strong>IRIS</strong>-T målsökare.<br />
(Källa: www.diehl-bgt-defence.de).<br />
<strong>IRIS</strong>-T har en modern, bildalstrande<br />
målsökare. S<strong>om</strong> namnet antyder skapar sig<br />
denna just en bild av <strong>om</strong>givningen i det för<br />
våra ögon osynliga ir-<strong>om</strong>rådet. Värmestrålande<br />
objekts form och utsträckning<br />
jämförs sedan aut<strong>om</strong>atiskt i den interna<br />
signalbehandlingen <strong>med</strong> olika siluetter från<br />
ett bibliotek över t.ex. flygplan, helikoptrar<br />
och kryssningsrobotar. Där<strong>med</strong> kan små<br />
punktformiga facklor diskrimineras. Även<br />
<strong>om</strong> de utstrålar mycket värme eller uppträder<br />
i svärmar, så har de helt enkelt ”fel<br />
utseende” relativt de målsiluetter s<strong>om</strong> söks.
Luftvärnssystemet <strong>IRIS</strong>-T <strong>SLS</strong><br />
Luftvärnssystemet <strong>IRIS</strong>-T <strong>SLS</strong> har utvecklats<br />
i Tyskland s<strong>om</strong> ett billigare k<strong>om</strong>plement<br />
till det långräckviddiga och mycket dyra<br />
Patriot-systemet (PAC-3), och finns nu till<br />
försäljning ”från hyllan”. Det använder s<strong>om</strong><br />
sagt jaktroboten <strong>IRIS</strong>-T (rb 98) s<strong>om</strong> missil.<br />
Detta är naturligtvis en logistisk fördel, s<strong>om</strong><br />
<strong>med</strong>ger <strong>om</strong>fördelning och kraftsamling av<br />
robotar in<strong>om</strong> luftförsvaret.<br />
<strong>IRIS</strong>-T <strong>SLS</strong> räckvidd anges till ca 10 km och<br />
höjdtäckningen till ca 5 km. Dessa uppgifter<br />
beror naturligtvis av målets storlek, hastighet<br />
och manöverförmåga. Missilens egen svängprestanda<br />
anges till över 40 g, och en grov<br />
tumregel säger ju att denna s.k. lastfaktor<br />
bör vara minst tre gånger större än målets.<br />
Ett möjligt fordon för eldenheterna är<br />
pansarterrängbil 203 <strong>med</strong> en lavett s<strong>om</strong><br />
både kan transportera och avfyra fyra<br />
parallella missiler. Robotarna startar vertikalt<br />
vilket starkt underlättar valet av grupperingsplats<br />
och ett dolt uppträdande. I<br />
princip räcker det <strong>med</strong> att man ser himlen<br />
från avfyringsplatsen – så eldenheterna<br />
behöver inte längre exponeras uppe på höga<br />
kala kullar eller ute på stora öppna ytor.<br />
Självklart måste eldenheterna anslutas till ett<br />
ledningssystem <strong>med</strong> tillhörande sensornätverk<br />
för att få erforderlig förvarning och<br />
fullt kunna utveckla sin effekt. På en<br />
ledningsplats, eventuellt placerad i en<br />
spaningsradar, så fattas beslut <strong>om</strong><br />
engagemang. Måldata skickas därefter<br />
tillsammans <strong>med</strong> avfyringsk<strong>om</strong>mandon till<br />
en av robotlavetterna. Kraven på noggrann<br />
målinvisning i tre dimensioner är tämligen<br />
höga efters<strong>om</strong> sökvolymen annars blir<br />
alltför stor för robotens målsökare. Enligt<br />
tillverkaren har dock tester visat att<br />
spaningsradarn Giraff AMB (samma radar<br />
från SAAB s<strong>om</strong> i Svenska UndE 23) ger<br />
tillräckligt bra målinvisning för att åstad-<br />
Vårt Luftvärn<br />
k<strong>om</strong>ma pålåsning <strong>med</strong> ir-målsökaren på<br />
minst 10 km avstånd.<br />
<strong>IRIS</strong>-T <strong>SLS</strong> kan avfyras både i LBL (Lock<br />
On Before Launch) eller LOAL (Lock On<br />
After Launch) d.v.s. utan att ha låst på målet<br />
före avfyring. LOAL-skott sker gen<strong>om</strong> att<br />
roboten före avfyring ges information <strong>om</strong><br />
var målet befinner sig/predikteras befinna<br />
sig. Målfördelning kan göras mellan de<br />
enskilda robotarna och ca en robot per<br />
sekund kan avfyras. Robotarna, s<strong>om</strong> väger<br />
ca 90 kg och är ca tre meter långa, har sedan<br />
ett k<strong>om</strong>binerat tröghets- och satellitnavigeringssystem<br />
(GPS) vilket styr mot det<br />
invisade målläget s<strong>om</strong> också den bildalstrande<br />
ir-målsökaren inriktas mot.<br />
Splitterstridsdelen väger drygt 11 kilo, är<br />
förfragmenterad och utlöses av ett zonrör<br />
eller vid direktanslag.<br />
I grundversionen av <strong>IRIS</strong>-T <strong>SLS</strong> finns ingen<br />
datalänk till roboten efter avfyring, så när<br />
den väl är i luften går bekämpningsförloppet<br />
inte längre att hejda. För att<br />
undvika vådabekämpning av egna luftfarkoster<br />
ställs då naturligtvis höga krav på<br />
stridsledningen och dess igenkänningssystem.<br />
Fördelen <strong>med</strong> denna princip, s.k.<br />
”fire-and-forget”, är ju dock att en avfyrad<br />
robot ”sköter sig själv” och att nya mål<br />
<strong>om</strong>edelbart kan engageras <strong>med</strong> ytterligare<br />
robotskott. (Huvudkälla: Försvarsmakten,<br />
Introduktion till robotsystemlära luftvärn.)<br />
Detaljerna kring regeringsbeslutet <strong>om</strong><br />
anskaffningen (eller ej) av <strong>IRIS</strong>-T <strong>SLS</strong> och<br />
eventuella s.k. ”motköp” lär väl klarna <strong>med</strong><br />
tiden. Men en sak är säker: ett sådant system<br />
skulle vara ett synnerligen välbehövligt och<br />
oerhört välk<strong>om</strong>met tillskott för att öka vårt<br />
<strong>närluftvärn</strong>s förmåga mot kvalificerade,<br />
moderna lufthot.<br />
Mer information <strong>om</strong> <strong>IRIS</strong>-T <strong>SLS</strong> ges efter<br />
förbundsstämman den 21 mars i Stockholm.<br />
7
Change language