Aktuellt nummer 2/2013 - Elsäkerhetsverket

aktuellt #2 

| 2013 

elfack 2013 

– en mötesplats för alla elintresserade 

» sid 3 

så blir din 

sommar elsäker 

» sid 6-7 

allvarliga brister 

i usb-laddare 

» sid 14

gd har ordet 

Det behövs fler behöriga installatörer! 

Efterfrågan på kompetenta per so ner 

som kan bereda och utföra el in stalla 

tioner kommer att vara stor de 

när maste decennierna. 

vi har en miljon bostäder, både 

villor och flerbostadshus, som byggdes 

under 60 och 70talen som behöver rus 

tas upp – inte minst energimässigt. Nya 

smarta styrfunktioner kommer att finnas 

även för hemmabruk och blir en del 

av det vi kallar smarta elnät. Här finns 

möjlighet att spara energi och pengar 

för den förutseende. 

I smarta elnät ingår också nya små ska 

liga energiproduktionsanläggningar, till 

exempel solceller för villatak. Dessa in 

stal lationer måste göras av personer med 

behörighet eller under över in se ende av 

behörig installatör. 

Värmepumpsinstallationer är ett an nat 

viktigt område där rätt kunskap krävs, 

och där det ännu återstår många hus 

som behöver byta energisystem. Efter 

frågan på laddstolpar och uttag för elfordon 

kommer också att öka. Sam tidigt 

sker stora satsningar inom både järnväg 

och annan spårtrafik i hela landet. 

I alla dessa verksamheter behövs god 

Foto: ADAM LunDquISt/SVEnSkA MäSSAn 

tillgång på personer med behörighet, 

inte bara hos chefer, för att genomföra 

alla arbeten och i tillräcklig omfattning 

kon trollera innan installationen tas i bruk. 

Antalet behöriga installatörer i El säker 

hetsverkets register är 39 403 per soner. 

Enligt SCB finns det närmare 10 000 

elinstallationsföretag. Behöriga in stalla 

törer är verksamma också i andra verk 

samheter än elinstallationsföretag, exem 

pelvis inom elnätsföretag och in du stri. 

Det finns dessutom många behöriga 

installatörer som inte alls är verksamma 

idag. Tyvärr har vi väldigt lite kunskap 

både om var behöriga installatörer arbe 

tar och hur många yrkesmän det finns 

som arbetar under överinseende av behörig 

installatör. 

en tredjedel av alla som söker behörig 

het får avslag eftersom de inte 

upp fyller kompetenskraven när det gäller 

praktik eller utbildning. Vi gör nu 

för ändringar i Elsäkerhetsverkets föreskrif 

ter när det gäller utbildningskrav 

och praktik som bättre än tidigare svarar 

mot den kom petens som behövs för de 

olika be hörighetsnivåerna. 

Förhoppningsvis ska det därigenom 

aktuellt | elsäkerhetsverkets nYhetsbrev #2 | 2013 

bli enklare att förstå vad som krävs för 

att få behörighet och inspirera fler som 

har en ordentlig kompetens att söka en 

egen behörighet. 

elsäkerhetsverkets för söksverk samhet 

med prov kan också på några års sikt 

leda till att många som idag inte kan få 

behörighet ges en möjlighet, utan långa 

kurser och stora kostnader. 

Jag har stor respekt för den yrkes kunskap 

som finns idag. Duktiga och intresserade 

hantverkare har all rätt att vara 

stolta över sitt arbete. Många som har 

ECYcertifikat eller har lång er farenhet 

som yrkesman tror jag med ganska 

enkla åtgärder skulle kunna upp gradera 

sig och få egen behörighet och därmed 

ett värdefullt bevis på sin kompetens. 

Jag ser framför mig många män och 

kvinnor med kompetens till självständigt 

arbete och som kan växla mellan olika 

arbetsgivare och branscher. Det kommer 

att krävas för att kunna attrahera unga 

alerta medarbetare till en bransch i stark 

utveckling! 

tel 0550-851 00 | registrator@elsakerhetsverket.se | WWW.elsakerhetsverket.se 

REDAKTÖR | Per Hellström | per.hellstrom@elsakerhetsverket.se 

ANSVARIG UTGIVARE | Elisabet Falemo | elisabet.falemo@elsakerhetsverket.se 

LAYOUT & PRODUKTION | Whiter Shade AB 

elisabet falemo | 

generaldirektör

elfack på svenska mässan 

i göteborg 

Christian Söderholm i förgrunden. Tomas Åberg som konstruerat elcentralen förklarar hur tävlingen går till. 

Vartannat år under en veckas tid pågår 

elbranschens största mötesplats Elfack. 

några utställare hade hela 

kvarter stora utställningsplatser till att 

några delade monter. Elsäkerhetsverket 

deltog med seminarier med intressanta 

ämnen men också med en monter där 

det fanns kluriga frågor att grubbla över. 

Branschmässan Elfack, 1317 maj, 

bjöd på ett stort område med 420 mont 

rar att besöka. På Elfack 2013 fanns 

det en fantastisk chans för de 23 000 

besökarna att se det nya på marknaden 

för bland annat lampor, gå på intressanta 

seminarier och verkligen fördjupa sig i 

alla hörn av elbranschen. 

Många valde att stanna till vid El säker 

hetsverkets monter på andra vå nin 

Mustaschprydde Leif Svensson här i samspråk med vännen Peter Andersson. 

aktuellt #2 juni 2013 | 3 

gen för att diskutera allt från ellagen, 

CEmärkning till enklare elanläggningar. 

några valde att stanna till för att diskutera 

behörighetsfrågan medan andra 

tog del av Elsäkerhetsverkets bro schyrutbud. 

Ett stort antal seminarier ägde rum 

under mässans fem dagar där exempelvis 

Elsäkerhetsverket bidrog med rapport 

om reservkraft men också ett seminarium 

om ny teknik för belysningsprodukter 

som kan orsaka problem med elsäkerhet 

och EMCstörningar. 

forts sid 4

Susanne Weitner, marknadsansvarig på agenturföretaget Gycom, hade just anlänt 

till mässan. Gycom jobbar exempelvis med Electroskandia som Rickard Dittlau 

representerar. 

forts från sid 3 

Stort mörkertal av el olycksfall 

– när det gäller inrapporterade fall 

av olyckor är vi på samma nivå som de 

andra länderna i norden. Däremot hade 

vi det högsta antalet dödsfall orsakade 

av elolyckor under 20082011, berättade 

klasGöran Sundvall, teknisk expert vid 

Elsäkerhetsverket, under ett av de se minarier 

som Elsäkerhetsverket stod värd 

för. 

Med utgångspunkt från den år liga 

elolycksfallsrapporten som El säker hetsverket 

ger ut visade han en över siktsbild 

över hur det har sett ut med elolycksfall 

sedan ellagen kom 1902. Efter 

seminariet fortsatte dis kus sionerna. 

Christian Jakobsson, som till vardags 

arbetar på Fortum Distribution, hade 

frågor om det stora mörkertalet av inrap 

porterade elolyckor. Han hade sin 

bild klar. 

– Jag är övertygad om att man i Sverige 

är dåliga på att rapportera in elolyckor. 

Jag har sett en stor skillnad mot 

hur det är i Finland. 

Han fick medhåll av ABB:s elsäker hetssamordnare, 

Reine Freden grener som 

sam tidigt menade att vi ändå i Sverige 

rap porterar in fler fall av elolyckor och 

att ledningen i stora företag nu börjar ta 

detta med inrap portering av även mindre 

elolyckor på allvar. 

Mustascher och montrar 

Susanne Weitner är marknads ansvarig 

på Gycom, ett företag som handlar 

med installationsprodukter. Hon var på 

Svenska mässan under torsdagen och 

hade, förutom sitt eget represen ta tionskap 

för Gycom, siktet inställt på nå got 

speciellt. 

– Med tanke på min roll så går jag 

mycket runt och tittar på montrarna hur 

de ser ut. Själva tekniken lämnar jag lite 

därhän, berättar hon. 

På mässan som inrymmer en stor 

variation av olika sorters företag var 

Gycom ett av alla agenturföretag. De 

arbetar med utländska företag och 

säljer sedan dessa företags produkter i 

Sverige. 


Anders Moberg, projekt- och teknikchef på AH Automation 

AB stod tillsammans med vd Joacim Lorentsson i Elsäkerhetsverkets 

grannmonter. 

Mässans kanske snyggaste mustasch 

bars i alla fall av kvalitetsingenjör Leif 

Svens son som till vardags arbetar på 

kärnkraft verket Ringhals. 

– Jag har precis anlänt så jag har inte 

hunnit se så mycket ännu. Men man 

träffar en hel del vänner på en sådan här 

stor mässa. 

Små som stora företag fanns närvarande 

Ett annat företag, AH Automation, hade 

monter precis mitt emot Elsäker hetsverkets 

monter. De är ett före tag på 

cirka 90 anställda som gör loss nings utrust 

ning för fartyg. De jobbar ock så med 

infrastrukturlösningar såsom re serv kraft 

och ställverk. 

– Tyvärr finns här inte så många slutanvändare 

eller slutkunder som vi hoppades. 

Men alla våra stora leve ran törer 

finns här på mässan. Därmed får man 

höra vad som är på gång, säger företagets 

vd Joacim Lorentsson. 

text: Per HellStröM 

foto: elSäkerHetSverket

RAPPORT FRÅN ELFACKSMäSSAN 

EIo:s Elsäkerhetsdag bjöd på ett välbesökt seminarium när man 

presenterade rapporten ”Bristerna med behörighetssystemet” 

under Elfackmässan i Göteborg. 

behörighetsfrågan i centrum 

ersätt behörighet under överinseende med individuell 

behörighet. Utfärda statlig ellegitimation, fysisk IDbricka och 

ge Elsäkerhetsverket tillsynsansvar och sanktionsmöjligheter. 

Det var EIo:s huvudbudskap i paneldebatten som leddes av 

moderatorn Fredrik Belfrage. 

Modernare regelverk nödvändigt 

Systemet med elinstallatör och yrkesmän som arbetar under 

överinseende härstammar från 1919. Elsäkerhetsverket och 

EIo Elektriska installatörsorganisationen, vill att ett modernare 

regelverk ska tas fram. Elisabet Falemo generaldirektör på 

Elsäkerhetsverket och Jan Siezing, vd på EIO, fick svara på 

många bra frågor som ställdes av den engagerade publiken. 

– Jag har arbetat i elbranschen i hela mitt liv, hördes en röst i 

publiken. Vi har ett behörighetssystem som fortfarande är lika 

rörigt vad jag kan se efter mina 65 år inom yrket. 

– Vi måste ge branschen och konsumenterna ett be hörighetssystem 

som är begripligt och tryggt, menade Elisabet 

Falemo. Det ska vara tydligt, enkelt och elsäkert. För att öka 

elsäkerheten behöver reglerna vara så tydliga att vi kan kontrollera 

att de följs och att brott mot elsäkerhetsreglerna får 

tydliga konsekvenser. 

vinster och svårigheter med el-legitimation 

Det fanns åsikter både för och emot en personlig legitimation 

bland publiken. Vinsterna handlar till exempel om att få ett 

smidigt system som ska gälla över alla sektorer och inte vara 

organisatoriskt bundet. Det är ett sätt att skapa tydlighet så 

att man som konsument vet vad man ska fråga efter och vara 

säker på att man anlitar rätt kompetens. Det underlättar också 

rörligheten på arbetsmarknaden för elektrikern och det blir 

enklare att bevisa sin kompetens även i andra länder med en 

gemensam legitimation. 

Elisabet Falemo fick frågan om vad hon själv kunde se för 

argument emot en gemensam ellegitimation. 

– naturligtvis kommer det att innebära en hel del merarbete. 

Det krävs resurser både hos Elsäkerhetsverket och hos utbildare 

i en övergångsfas till ett nytt system. 

Göran Söderlund, tidigare ombudsman från SEF Sveriges 

Elektrikerförbund, menar att 50 000 elektriker inklusive honom 

själv är emot förändringar gällande behörighetssystemet. 

– Elsäkerhetsverkets förslag till nya föreskrifter är ett hot 

mot elsäkerheten och slår sönder en hel yrkeskår, menade han. 


Vårt ECYcertifikat som finns visar redan att personen gjort en 

lärlingstid och har en godkänd utbildning. 

regler som spänner över hela branschen 

Elisabet Falemo menade att det finns tusentals elin stalla tionsföretag 

och många elektriker inom industrin som inte om fattas 

av avtalen som reglerar ECYcertifikat. Elsäker hets verket vill 

att det ska finnas kompetenskrav på de yrkes verksamma oavsett 

vilken bransch de jobbar i. 

Hela regelsystemet med överinseende är föråldrat och ineffektivt 

ansåg Jan Siezing. Nya typer av företag som finns 

idag kräver att elsäkerheten sätts i fokus – inte hur man är 

or gani serad. 

– Bristen på tydlighet förhindrar samarbeten med andra 

branscher. Det är och har varit förödande för utveckling och 

till växt, menade han. 

Jan Siezing underströk vikten av att näringsdepartementet 

snarast tillsätter den aviserade utredningen av behörig hetssystemet 

så att systemet kan moderniseras och personliga 

elek trikerlegitimationer införas. 

– Elsäkerheten behöver både tydliga regler och en bra 

säker hetskultur. när det blir ändrade regler behöver vi gå ut 

med tydlig information om vad som gäller. Det ansvaret har vi 

gemen samt och det handlar om att få ett enkelt och begripligt 

be hörig hetssystem som går att förstå för såväl alla som jobbar 

med el som konsumenterna, avslutade Elisabet Falemo. 

text: Cia edlund 

foto: JorMa valkonen 

Elsäkerhetsverkets generaldirektör Elisabet Falemo och Jan Siezing i 

EIO:s paneldiskussion om behörighetsfrågan.

så blir 

din sommar 

elsäker 


forts sid 7


tips 

Risken för allvarliga elolyckor är som störst under sommaren. Sol, vind, vatten 

och tem pe ra tur skillnader sliter på elprodukter och kablar. Lätt klädda semesterfirare 

i kombination med felaktig el hantering är en hög riskfaktor. 

att risken för elolYckor ökar sommartid har flera orsaker. 

– Folk är ofta är lättklädda och kanske till och med barfota när de står ute i trädgården och gör saker 

som att slipa dörrar eller använda elgrillen. Det gör att det blir större risk för allvarliga skador om något 

blir fel på den utrustning de använder, berättar Fredrik Sjödin, överinspektör vid Elsäkerhetsverket. 

Se upp med elektriska trädgårdsredskap 

Vid användning av elprodukter utomhus, till exempel häcksaxar, elgrillar, våffeljärn eller belysning ska 

alltid skyddsjordade uttag användas och dessa ska gärna vara skyddade av en jordfelsbrytare. 

– Anslut aldrig produkter som används utomhus till uttag inomhus. Många drar för läng ningssladdar 

inifrån och ut, speciellt i sommarstugan där man kanske saknar eluttag utomhus. Det kan vara förenat 

med livsfara, säger Fredrik Sjödin. 

Använder du kabelvinda ska sladden alltid vara utrullad när den används, annars kan den bli varm 

inuti. Det är också viktigt att kontrollera att kablar och stickproppar är hela innan du använder dem. Sol, 

vind, vatten och temperaturskillnader sliter på sladdarna och med tiden kan de gå sönder. 

Jordfelsbrytare kan rädda liv 

I nya hus finns det jordfelsbrytare. De löser ut och bryter strömmen direkt om en elapparat går sönder. 

Många äldre hus saknar dock jordfelsbrytare. 

– För de som inte har möjlighet att installera jordfelsbrytare finns det portabla jordfelsbrytare att 

använda. Det är en billig livförsäkring, konstaterar Fredrik Sjödin. 

Det är viktigt att ta för vana att prova sin jordfelsbrytare med jämna mellanrum. På tryckknappen som 

finns på jordfelsbrytaren står hur ofta du ska trycka på den. Slår den ifrån fungerar den som den ska. 

Följ bruksanvisningen 

På sommaren kan det vara lockande att ta ut elprylar som egentligen är avsedda för inomhusbruk. Vi 

plockar ut musikanläggningar, kylskåp och allt möjligt den här tiden på året. Vill man vara säker ska 

man aldrig använda elektriska apparater utomhus om de inte är avsedda för ändamålet. Läs noggrant 

igenom bruksanvisningarna och använd produkterna på det sätt tillverkaren har sagt, uppmanar Fredrik 

Sjödin. 

Egna lösningar när det gäller elektricitet till poolar och dammar kan vara förenat hög elolycksfallsrisk. 

El och vatten är en livsfarlig kombination. Fråga en elinstallatör om du är osäker på vad som gäller. 


• Har du inte jordfelsbrytare – skaffa en portabel. 

• Anslut aldrig produkter som används utomhus 

till ojordade uttag inomhus. 

• Använd inte sladdar för inomhusbruk utomhus. 

• Använd aldrig kabelvindor med sladden 

upprullad. Den kan bli varm inuti. 

• Kontrollera kablar och stickproppar innan du 

använder dem. Använd inte förlängningssladdar 

som saknar petskydd. 

• Dra inte sladdar så att de kan orsaka fallolyckor 

och dra ur sladden till elgrillen när du grillat 

klart. 

text: Cia edlund foto: elSäkerHetSverket

elsäkerhetsverkets preliminära rapport i januari 

visade att elolyckor med dödlig utgång var rekordlågt 2012. 

Antalet som förolyckades stannade på en person vilket är den 

lägsta siffran på 110 år. Den slutliga rapporten som kom i maj 

bekräftar den trend som visar att allt färre dödsolyckor beror 

på elolycksfall. Under 2012 har 340 elolyckor och 209 tillbud 

kommit till myndighetens kännedom. 2011 var siffrorna 438 

olyckor och 178 tillbud. 

– Vi har följt elolyckfallsstatistiken sedan 1940talet och den 

långsiktiga trenden har varit ständigt färre omkomna, säger 

klasGöran Sundvall, teknisk expert vid Elsäkerhetsverket. 

Sedan 50talet har kunskap, arbetsmetoder och elektrisk 

materiel förbättrats och ett systematiskt arbetssätt har gett 

resultat. 

vanliga orsaker 

De senaste tio åren har siffrorna för elolyckor med dödlig 

utgång pendlat mellan två till åtta personer. De vanligaste 

orsakerna vid dödsolyckor är att personer kommer i kontakt 

med kontaktledningar vid elbanedrift (järnvägar, tunnelbanor 

etcetera), anslutningsledningar i hemmet, olyckor på eldistribu 

tionsnätet eller inom industrin. 

En ny grupp som inte fanns tidigare är elolyckor i samband 

med kopparstölder. 

elolyckor och yrkesmän 

Elyrkesmännen har blivit bättre på att anmäla elolyckor även 

om mörkertalet fortfarande är stort. De senaste tio åren har 

anmälningarna fördubblats. Inom industri och gruvor har 

elolyckor minskat kraftigt under 2012. De flesta olyckorna 

sker inom verksamhetsområdet elnät och energiförsörjning. 

Elsäkerhetsverkets rapport visar att tre av fyra elolyckor som 

medförde sjukdagar för elyrkesmän (20002012) har orsakats 

av ett arbetsfel. 

– För de yrkesmän som jobbar med el beror de flesta 

elolyckorna på att starkströmsanläggningen inte frånkopplats 

felbeteende vanligaste 

orsaken vid elolyckor 

Elsäkerhetsverkets årliga rapport om elolyckor 

visar att tre av fyra elolyckor uppkommer i 

samband med ett felbeteende vid elarbete. 

Men det totala antalet elolyckor visar en positiv 

trend och har mer än halverats på trettio år. 


som planerats. Det brister i kontrollen av att driftspänningen är 

frånkopplad i rätt anläggning, säger klasGöran Sundvall teknisk 

expert vid Elsäkerhetsverket och ansvarig för rapporten. 

elolyckor och lekmän 

Den vanligaste orsaken till en elolycka hos lekmän under 

arbetet är strömgenomgång i kroppen. Olyckan beror i de 

allra flesta fall på ett tekniskt fel. I så många som 40 procent av 

dessa fall är orsaken en felaktig anslutningskabel. 

Vi har följt elolycksfallsstatistiken sedan 1940talet och den 

långsiktiga trenden har varit ständigt färre omkomna, säger 

klasGöran Sundvall. Men vi har ett stort mörkertal bland privat 

personer eftersom det inte finns någon skyldighet för dem 

att anmäla. 

fakta 

Elsäkerhetsverket får kännedom om elolyckor genom: 

• anmälningar från Arbetsmiljöverket 

(så kallade paragraf 2anmälningar) 

• anmälningar avseende olycksfall som inträffat och som 

drabbat en arbetstagare 

• anmälningar till Elsäkerhetsverket via verkets webbplats 

eller via telefon 

• anmälningar och rapporter från innehavare av en 

nätkoncession 

• anmälningar och rapporter från innehavare av en 

starkströmsanläggning 

• anmälningar för spårburen trafik eller trådbuss 

• mediebevakning. 

Elsäkerhetsverkets elolycksfallsrapport för 2012 finns 

att ladda ner på www.elsakerhetsverket.se/sv/ 

Publikationer/Publikationsshop 


foto: arkivbild elSäkerHetSverket

förändrade behörighetsföreskrifter 

med syfte att tydliggöra och likabehandla 

Efter diskussion med företrädare för olika verksamheter 

och intressen har Elsäkerhetsverket tagit fram förbättrade 

föreskrifter om behörighet för elinstallatörer. 

efter en kom plet terande konsekvensutredning av 

förslaget tillstyrkte re ge ringens Regelråd under maj månad 

de nya föreskrifterna. För valt ningsrätten har också ställt sig 

positiva till förbätt ringarna i sitt remissvar. Fem fackliga orga 

nisationer med Elek tri ker förbundet i spet sen 

ställer sig kritiska till förslaget. 

Horst Blüchert, teknisk direktör vid El säkerhetsverket, 

har arbetat med utredningen och de 

nya föreskrifterna. 

vad handlar förändringarna om konkret? 

– två gamla föreskrifter slås ihop och blir en. De 

viktigaste förändringarna handlar om att den 

som vill söka behörighet får en bättre möjlighet 


att tillgodoräkna sig relevant praktik. Genom att klargöra 

vad som gäller för personer som gör utbildningspraktik eller 

praktik som anvisats av en myndighet, får dessa en möjlighet 

att utföra arbetet under överinseende av elinstallatör. 

Det blir tydligare och mer rättvisa krav på kunskap 

för den som söker behörighet genom att 

bedömningen av utbildning kommer att grundas 

på verkliga kunskaper och färdigheter. 

forts sid 11


Hur påverkar det utbildningsaktörer? 

– Befintliga utbildningar kan utvecklas och bättre motsvara de krav som 

ställs för att få behörighet. Som det sett ut hittills så har föreskrifterna 

hindrat utveckling av utbild ningar vilket resulterat i att bara vissa aktörer 

gynnats. Nu kommer också fler utbildningsaktörer att få möjlighet att 

er bjuda utbildningar som uppfyller behörighetskraven. 

kommer någon del i de nya föreskrifterna att påverka anställningsförhållandet 

mellan elinstallatör och yrkesmän? 

– De nuvarande undantagen som finns i 13 § ELSÄKFS 2007:2 + 2010:4 

kommer att finnas kvar men anpassas till dagens verklighet så att alla 

företag behandlas likvärdigt. Med de nuvarande undantagsreglerna 

har det varit otydligt om vem som ansvarar för krav på dokumentation 

av undantagen och vad som ska dokumenteras. Därmed har det också 

varit svårt att bedriva tillsyn över hur behörig installatör hanterar 

yrkesmän om anställningsförhållande ej finns. 

Nu höjer vi elsäkerheten genom ett tydligare dokumentationskrav 

där elinstallatören ska dokumentera vad arbetet omfattar och vilka 

yrkesmän som deltar under dennes överinseende. 

På så vis ökar vi möjligheten till effektiv tillsyn och det ger en större 

trygghet för konsumenten. 

när kommer de nya föreskrifterna att träda i kraft? 

– De nya föreskrifterna träder i kraft 1 januari 2014. Fram till dess gäller 

de gamla föreskrifterna. 

Rätt 

svaR 

på tävlingen 

under Elfackmässan 

under elfackmässan kunde de som ville testa sin 

elkunskap vara med i en tävling i Elsäkerhetsverkets monter. 

Det handlade om att svara på frågor om vilka brister man 

hittade i en elcentral, finna fem fel på produkter och klura 

ut vilka påståenden som var rätt gällande behörighetsfrågor. 

Elsäkerhetsverket säger grattis till vinnaren 

som heter Björn Johansson från Vargön! 

Han får en Ipad från Elsäkerhetsverket. 


hallå där… 

... Roger Hjortendal, 

Målilla, som är en 

av våra absolut 

flitigaste face bookvänner. 

Du håller koll på 

Elsäkerhets verkets 

sida på Facebook. 

Hur kommer det 

sig? 

– Jag jobbar med utbildningar i el frågor och 

då gäller det att hålla sig à jour och ta reda 

på det senaste som gäller i branschen. när det 

läggs ett för säljningsförbud av er brukar jag ta 

upp det i mina kurser. Det finns även en hel del 

annat intressant som dyker upp där som jag 

använder mig av när jag lär ut. 

Hur kan du vara så snabb med att gå in och 

göra tummen-upp på våra inlägg? 

– Haha! Ja, det kanske verkar som om jag inte 

har nåt att göra. Men det händer väl att man 

är på Facebook på kvällstid. och då är jag inne 

och ser inlägg som jag sedan delar med mig 

av. 

Hur startade det här intresset för el säkerhet? 

– Jag har varit fascinerad av el sen jag var 

liten. Sedan har jag en far som varit i el och 

telebranschen som säkert påverkat. nu har jag 

jobbat som yrkeslärare på elprogrammet i 20 

år, de sista åren även som utbildningskonsult 

inom el. 

vad gör du idag? 

– Som utbildningskonsult har jag uppdrag åt 

Stockholms tekniska institut och är ut bildare 

på grundläggande elutbildningar och be hörighetsutbildningar. 

Sedan är jag yrkes lärare på 

el och energipro gram met i Hultsfred. 

då ligger det nära till hands att använda dig 

av material från elsäkerhetsverket? 

– Det är mycket bra material ni har och jag 

använder många av era broschyrer, som de om 

EMC och om jordfelsbrytare. Skulle jag tipsa om 

något så skulle det vara att Elsäkerhetsverket 

skulle mark nadsföra era produkter lite mer.

En dag om den 

svenska produktmarknaden 

torsdagen den 

25 april var det 

en heldag med 

kunskapsutbyte, 

föreläsningar 

och mingel där 

branschfolk kunde 

möta myndigheter 

i frågor om den 

svenska marknaden 

för produkter och 

marknadskontroll. 

”din produkt, ditt ansvar” var namnet på seminariedagen. 

– Sverige är ett av de mest handelsberoende länderna i Eu, sa HansEric Holmqvist, 

generaldirektör för Swedac, när han öppnade dagen som arrangerades av Swedac 

och Marknadskontrollrådet. HansEric Holmqvist berättade att inom detaljhandeln 

har medvetenheten om gränser och lagar ökat betydligt de tio senaste åren, men 

att det ändå finns behov av ett forum som detta – en kontaktpunkt mellan företag 

och myndigheter. 

– Att produkter fyller alla krav är inte myndigheternas ansvar. Vi har inte intro duktionskontroll 

av varor idag, sa HansEric Holmqvist och fort satte. 

– Det är inte alltid företagen tycker att det ska vara som det är. De kan tycka att 

det vore enklare om myndigheterna berättade exakt hur man ska göra. Men det är 

inte vår roll. 

Myndigheter har istället tillsynsansvar inom olika områden. 

CEmärkning av produkter var ett tema under dagen. Andra infallsvinklar var de 

olika direktiven som gäller marknadskontroll av produkter i Sverige och olika företag, 

såväl tillverkare som distributörer, gav föreläsningar om deras egna erfarenheter. Ett 

annat intressant tema var "Hur kan myndigheterna hjälpa företagen?". 

tullverket berättade från scenen om hur de medverkar i marknadskontroll samt 

om import från tredje land (alltså land utanför Eu). 


forts sid 12 

Pontus Sannéus, Almi företagspartner 

har under många 

år arbetat med att rådgöra och 

utbilda om CEmärkningen 

in om Eukommissionen. Han 

fick många frågor vid sin 

monter och har här fått besök 

av Mattias Åström från Drift 

Scan dinavian AB, och Jonas 

Mårtensson, nimbell AB. 

– Vi är ett litet företag som 

gör elbilar. Jag är här för att 

skaffa namn på personer i 

myndigheterna som man kan 

fråga, sa han.


Mellan föredragen fanns tid för min gel. 

På plats i Elsäkerhetsverkets mon ter fanns 

Fredrik kagerud, Martin Gus tafs son och 

Per Hellström. 

välbesökt monter 

Många ivriga frågeställare kom fram till 

Elsäkerhetsverkets monter. 

– Jag mötte många aktörer med insikt 

i sina branscher som var väldigt po sitivt 

in ställda till oss. De tyckte vi gjorde 

ett mycket bra jobb när vi kon trollerar 

elek triska produkter. De menade att 

det finns många tvivelaktiga pro dukter 

på marknaden som de ville att vi skulle 

kolla på, berättade Martin Gus tafsson, 

in spektör marknadskontroll vid El säkerhets 

verket och fortsätter. 

– Vi fick höra av branschinsatta hur 

det kan gå till när mindre seriösa aktörer 

sätter sina produkter på marknaden. 

Andra frågor var exempelvis om vad 

som krävdes vid import från tredje land. 

tillfälle att träffa myndigheter 

17 myndigheter finns under Marknadskontrollrådets 

paraply. En av dessa, 

kon sumentverket, deltog och från scen 

be rättade Mikael Schmidt om hur vi 

myn digheter ska samarbeta, hur marknadskontroll 

går till men poäng te rade 

främst att myndigheter inte ska svara 

på frågan "hur ska jag tillverka min produkt?". 

uppdateringar under dagen 

Dagen kunde följas via Elsäker hets verkets 

Facebooksida men också täta uppdateringar 

på Swedacs egna webb sida 

samt via Twitter, Linkedin och Instagram. 


foto: elSäkerHetSverket 

följ oss på facebook du också 

Jonas Mårtensson från Nimbell AB frågar Fredrik Kagerud (tv) om vad 

som gäller för marknaden med elbilar. 

Sofia Green, Tullverket diskuterar med Hans-Eric Holmqvist, generaldirektör för Swedac. 

Elsäkerhetsverket finns på Facebook. Du behöver inte ha ett konto på Facebook för 

att se vad vi skriver. Har du ett konto och vill följa oss – tryck på ”gilla”knappen. 

På Facebook hittar du nyheter, försäljningsförbud och pressmeddelanden från 

Elsäkerhetsverket. 

aktuellt #2 juni 2013 | 12

profilen 

Han menar att det är trögt som sirap att jobba med standardiseringar ihop med 

de andra europeiska länderna och poängterar vikten av kunskap om elbranschen i 

Elsäkerhetsrådet. nu har Göran Söderlund deltagit för sista gången i rådets möte. 

Den 23 maj sa han tack och adjö. 

elsäkerhetsrådet har en mycket 

viktig funktion, menar Göran Söderlund. 

Rådet har sin självklara plats. Sedan kan 

man givetvis diskutera ramarna. 

– Vi som är tillsatta ska se till att ver ket 

följer de riktlinjer som medborgarna fått 

fram. En mycket viktig funktion. Sedan 

gör det ingenting att de som sitter där 

har stor kunskap om elbranschen också, 

säger Göran Söderlund. 

Han växte upp i de södra förorterna 

av Stockholm, gick tvåårigt gymnasium 

för att sedan jobba en tid som lärling. 

Intresse för el och elsäkerhet har han 

haft länge. Det vaknade tidigt. 

nu har Göran Söderlund varit rådsmed 

lem i Elsäkerhetsrådet under i närmare 

tolv år. 

– Det första förordnandet fick jag av 

Mona Sahlin, sedan har bland annat 

Maud olofsson också givit mig ett treårigt 

förordnande i rådet, berättar han. 

Beroende på uppdraget Elsäker hetsrådet 

har så är sammansättningen av 

leda möter rätt bra. Ledamöterna, som 

är nio till antalet är från, för att nämna 

några, Elektriska nämnden, Post och 

tele styrelsen, Teknikföretagen och Konsu 

mentverket. kanske skulle för ord nandet 

vara längre än tre år resonerar Göran 

elsäkerhetsrådet ett avslutat 

kapitel för göran söderlund 

Söderlund och skickar in en brask lapp. 

– Men jag tycker det har blivit mer 

ar betsmarknadspolitiska frågor som behandlas 

i rådet istället för elfrågor. Jag 

hade gärna sett att det varit mer fokus 

på det senare. 

– Annars har alla stor kompetens i 

rådet och vi har också alla vår spets kompetens. 

I en undersökning som Elsäker hetsverket 

gjorde i början av Göran Söderlunds 

tid i Elsäkerhetsrådet, visade det 

sig att det bara var cirka 16 procent av 

inträffade elolyckor som rap por te ra des 

in. något som visar på ett stort mörker 

tal. Denna undersökning vill Göran 

Söder lund få till stånd igen. 

– Vi tror ju nu att elolyckorna minskar. 

Men det kan vi inte fastställa. Den 

här frågan kan jag tycka att El säkerhetsverket 

hellre skulle syssla med än 

att ändra behörighetens utformning för 

elinstallatörer. 

det är inte bara i Elsäkerhetsrådet 

Göran Söderlund suttit länge. I Svenska 

elektrikerförbundet har han varit sedan 

1990. Nu sedan en tid har han dock gått 

i pension, även om han fortfarande är 

upp bunden i några uppdrag. 

om han ska ta fram något speciellt 

till fälle eller ärende som diskuterats i Elsäkerhetsrådet 

tar det inte lång tid för 

Göran Söderlund att peka på en speciell 

händelse. 

– när generaldirektören Gunnel Färm 

kom in och tog över ordförandeskapet 

blev det ändring. Det visade sig en ny 

sida av Elsäkerhetsverket som jag tycker 

var positiv. tidigare hade det varit per 


soner som varit på skruv och mutternivå, 

alltså väldigt tekniskt lagda, som 

varit ordförande. nu kom något helt 

annat. 

– På Elsäkerhetsverket anställdes också 

en beteendevetare och samarbete 

med norge startades. Man gjorde den 

här undersökningen om hur det såg 

ut med inrapporterade elolyckor. Det 

här är det mest banbrytande som hänt 

under mina år i Elsäkerhetsrådet. En stor 

eloge till Gunnel Färm. 

– Sedan tycker jag det rann ut i sanden 

och återgick till skruv och mutternivå 

efter Gunnel Färm, tyvärr. 

internationell grupp om elsäkert arbete 

En annan påtaglig del som Göran Söderlund 

reflekterar över handlar om SEK 

Svensk Elstandard och standardisering 

och skedde mellan åren 2006 och 2012. 

Då träffades representanter från 30talet 

med lems länder för att komma överrens 

om text till en skrift om elsäkert arbete 

på elek triska anläggningar. 

I gruppen bidrog Sverige nästan alltid 

med en person från en myndighet och en 

person från facket som representerades 

av Göran. I detta sammanhang var enda 

fackliga representanten svensk. Mer parten 

av de andra representanterna kom 

från stora kraftbolag. 

– Att jobba med standardiseringsarbete 

är som att jobba i sirap. Av allt det 

här arbetet som började väldigt lovande 

blev resultatet en enda kommentar 

om spänningsprovare, av slutar Göran 

Söderlund. 


foto: SvenSka elektrikerFörbundet

Elsäkerhetsverket har under vårvintern marknadskontrollerat ett antal uSBladdare 

med avseende på elsäkerhet. Samtliga, tio stycken, har resulterat i försäljningsförbud. 

Fem av dessa har haft så allvarliga brister att de dessutom har återkallats från konsument. 

många usb-laddare visar 

allvarliga brister 

brister i usb-laddare har genere 

rat ett stort intresse från medierna under 

våren. och efter uppmärksamheten ser 

Elsäkerhetsverket en ökad medveten het 

hos konsumenterna. 

– Vi får in fler USBladdare för marknadskontroll 

än tidigare och vi ser också 

att konsumenterna har hittat vårt 

anmälenproduktformulär på webbsidan, 

säger Martin Gustafsson, in spektör 

på Avdelningen för produkter vid Elsäkerhetsverket. 

En uSBladdare är en produkt som 

ansluts till vägguttaget (230 volt) och är 

försedd med en eller flera USButtag där 

man kan ansluta bland annat telefoner, 

mediaspelare och surfplattor. 

– Hittills har vår marknadskontroll visat 

att nio olika sorters uSBladdare har 

allvarliga brister. Det i sin tur innebär att 

tusentals uSBladdare på marknaden kan 

vara farliga, säger Martin Gustafsson. 

Flera brister kan ge elchock och brand 

Hos flera av de testade USBladdarna 

finns stor risk för elchock och brand. 

De flesta laddarna har extremt korta 

av stånd mellan området där 230 volt 

kommer in och uSButtaget. Det gör 

att överslag mycket lätt kan ske vilket 

kan spänningssätta uSButtaget och det 

som sitter i uttaget, med 230 volt. 

Ett av för säljningsförbuden handlade 

om att en av laddarna ger störningar i 

el nätet. 

Stickpropparna 

Stickproppens utförande på flera av de 

testade produkterna har visat sig ha fel 

dimensioner eller att inte motstå me 

Här kan du se vilka uSBladdare som fått försäljningsförbud av Elsäkerhetsverket 

www.elsakerhetsverket.se/sv/Produktsakerhet/Forsaljningsforbud 

ka nisk påfrestning. Det går alltså att 

vrida stiften på flera av laddarna. Det 

i kombination med att interna an slutningar 

inte är korrekt utförda gör att 

man kan spänningssätta uSButtaget 

med 230 volt. Det medför också en stor 

risk för elchock och brand. 

Märkningen 

Märkningen på många av de testade 

laddarna uppfyller inte kraven. Ofta 

sak nas CEmärkningen, vilket är en förut 

sättning för att den ska få säljas på 

den europeiska marknaden där Sverige 

ingår. 

några laddare hade också ett hölje 

som inte uppfyller kraven. Kraven är 

bland annat att det ska motstå värme 

på ett visst sätt och bidra till brandbegränsning. 

En laddares hölje sprack 

väldigt lätt och efter det kunde man 

komma åt spänningsförande delar och 

få en elchock. 


det Här bör Man titta eFter 

titta efter Ce-märkningen 

• Är produkten CEmärkt uppfyller 

den Eu:s säkerhetskrav. Saknas 

CEmärk ningen på uSBladdaren 

så får den inte säljas, skänkas eller 

ens ges bort. 

• Märkning ska finnas med bland 

annat uppgifter om tillverkare, 

typbeteckning, spänning, och 

effekt. 

titta på bruksanvisningen 

Den ska vara på svenska. 


foto: elSäkerHetSverket

när elproduktionen blir 

smartare 

Framtiden kommer sannolikt 

ge oss smartare elnät. 

Exempelvis förespås ökad 

lokal produktion med hjälp 

av solceller och vindkraftverk. 

Då måste vi beakta 

konsekvenserna av att 

kunden i sin produktion i 

vissa fall matar ut elektrisk 

effekt på nätet och i andra 

fall tar ut elektrisk effekt. 

i elsäkerhetsverkets ”PM gäl lande 

elsäkerhetskonsekvenser vid en storskalig 

introduktion av kon cep tet Smarta 

elnät” har Elsäkerhetsverket gjort en nulägesbild 

med tankar om vad fram tiden 

har att ge. 

Produktion och distribution av el 

Nya möjligheter att optimera och styra 

förbrukningen av el har sett dagens 

ljus i takt med den ständigt pågående 

tek nikutvecklingen. Ett allt större inslag 

av småskalig lokal produktion av el 

förväntas i framtiden både i täta stadsnät 

och på landsbygden. 

utvecklingen av smarta elnät pågår i 

hela världen och framför allt i uSA. För 

att försöka ha nulägesbilden för oss i 

Sverige klar har Elsäkerhetsverket kollat 

över konceptet smarta elnät och tittat 

på vad det kommer att kunna innebära 

för svensk elsäkerhet och för verket i 

framtiden. 

Det av regeringen tillsatta Samordningsrådet 

för smarta elnät kommer att 

ha ett samlat förslag till svensk handlingsplan 

för smarta elnät och en slutrapport 

senast den 1 december 2014. 

Elsäkerhetsverket är inte representerat i 

rådet men följer dess arbete i syfte att 

iden tifiera faktorer som kan påverka 

myn dighetens uppdrag. 

detta är några av de faktorer verket 

har att beakta: 

• Det blir troligen en ökning av övertonshalt 

i spänning och ström från växelriktare 

i solcellssystem. Detta är EMCrela 

terat. 

• Bortkoppling av felströmmar med likströmsinnehåll, 

framför allt från sol cellsanläggningar 

måste säkerställas. 

• Eventuell uppdatering av utförandeföreskrifter 

för energilager inkluderande 

batterisystem. 

• Föreskrifter för yrkesmässigt arbete 

på starkströmsanläggning kan behöva 

upp dateras (ELSÄKFS 2006:1) med 

hän syn till att viss produktion/förbrukning 

kan upprätthållas med hjälp av lokal 

och distribuerad produktion. 

Central produktion 

när man med smarta elnät fokuserar 

på elsäkerhetsteknisk påverkan finns 

mån ga delar att ta i beaktning. Central 

el produktion i form av kärnkraft, kol, 

olje och fossileldad kraftvärme, vattenkraft 

samt nya alternativa energislag 

kom mer även i framtiden att utgöra 

en betydande del av landets behov av 

elektrisk energi. Sannolikt påverkas denna 

typ av produktion minimalt vid in tro 

PM:et går att beställa ut i via vår 

registratur och har diarienummer: 

13ev207 


duktionen av smarta elnät. 

tvärtom kommer central elproduktion 

av olika slag vara en nödvändig resurs 

som balanskraft till den ökande vindkraft 

och solcellsproduktionen i nätdelar 

för distributionsspänning 22 kilovolt, 

11 kilovolt och 230 volt. Det kan till 

och med bli aktuellt att bygga ut central 

pro duktion av just detta skäl. 

lokal produktion i vindkraftverk och 

solcellsanläggningar 

när det kommer till lokal produktion 

sker den i första hand i små vindkraftverk 

och i solcellsanläggningar. Då handlar 

pro blematiken bland annat om två fall 

av produktion: 

• Produktionen är större än förbrukningen, 

alltså kunden matar ut elektrisk 

effekt på nätet. 

• Produktionen är mindre än förbrukningen, 

alltså kunden tar ut elektrisk 

effekt från nätet. 

ovanstående innebär att kunden vissa 

tider på dygnet utnyttjar nätet som energilager. 

Begreppet ”prosumers” har 

blivit ett uttryck i dessa sammanhang. 

För utförande av solcellsanläggningar 

och vindkraftverk finns följande före 

skrifter att fördjupa sig i: El säker hetsverkets 

ELSÄKFS 2008:1 och 2008:2 

samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 

2008:3 för vindkraft anlägg ningar. 

Många faktorer att beakta 

Inom området smarta elnät finns flera 

delar som man bör titta på: Intelligent 

styr ning och kommunikation, Energilager, 

Ar bete på starkströmsanläggningar samt 

Elbilar och hybrider. 

text: Per HellStröM och 

anderS PeterSSon

TILL SIST... 

FRÅGOR & SVAR 

På www.elsakerhetsverket.se kan du ställa frågor direkt till någon av 

våra experter i vår frågebank. i frågebanken kan du själv söka bland 

inkomna frågor och se vad experterna svarat. Här kan du läsa några av 

de frågor som kommit in till myndigheten. 

Jag Har eCY-CertiFikat. vad Får 

Jag göra? 

vilka elinstallationsarbeten får jag utföra 

på egen hand och ansvara för 

om jag innehar ett ECY-certifikat som 

elektriker? Certifikatet är utfärdat av 

el branschens Centrala Yrkesnämnd. 

Svar: På egen hand får du inte utföra 

något elinstallationsarbete. 

Du måste vara anställd i ett företag 

Nya medarbetare 

där det finns en behörig elinstallatör, 

han eller hon har då ansvar för att de 

elinstallationer som utförs av företaget 

blir riktiga. 

JonaS bengtSSon 

började den 20 maj som elinspektör vid 

Regionkontor Syd i Hässleholm. Jonas har 

tidigare arbetat som elkonstruktör på HP 

Tronic i Ljungby. Han har lång erfarenhet 

både som elkonstruktör, installations och 

industrielektriker. 

i äldre elinStallationer kan 

SkYddSledarenS Färg variera 

Jag bor i en hyreslägenhet. i köket 

finns två takarmaturer och när jag 

skulle byta den ena upptäckte jag att 

skydds ledaren var gul/grön till den 

ena armaturen medan den var enbart 

gul till den andra. är det tillåtet att 

göra elinstallationer på det här sättet? 

Svar: Vid nyutförande ska skyddsjordsledare 

ha färgkombination gul/ 

grön och inget annat. 

I äldre elinstallationer kan skyddsjordsledaren 

vara antingen gul/grön eller i 

vissa fall röd. I riktigt gamla el an läggningar 

kan även andra färger förekomma. 

en riktigt trevlig sommar 

önskar vi på elsäkerhetsverket! 

JoCa koStiC 

började den 6 maj som inspektör på 

Avdelningen för produkter på huvudkontoret 

i kristinehamn. Joca kostic som utbildat sig 

vid karlstads universitet har tidigare arbetat 

på Rejlers Ingenjörer i karlstad. 


Om skyddsjordsledaren inte är gul/grön 

bör det finnas någon form av doku men 

ta tion eller skyltning som visar vilken färg 

man har använt för att märka skyddsjordsledare 

med. 

tv-SPel Med brittiSk StiCkProPP 

Jag har köpt ett tv-spel som levererades 

med brittiska stickproppar. Med 

spelet levererades också en adapter 

från brittisk till svensk stickpropp. 

är det okej att sälja produkter med 

brittisk stickpropp i Sverige? 

Spelet köpte jag från ett svenskt företag 

på webben. Jag undrar om de bryter 

mot någon regel? 

Svar: Förfarandet bryter mot de regler 

som finns. Det är inte okej att sälja en 

produkt i Sverige som kräver en reseadapter 

för att brukas i Sverige. 

ELSÄKFS 2000:1 är den föreskrift 

som noga föreskriver vilka stickproppar 

en produkt får vara försedd med som 

sätts på marknaden i Sverige. 

4 710 

Idag har vi 4 710 prenumeranter 

på aktuellt och 1 837 

prenumeranter på våra 

Försäljningsförbud. 

PRENUMERERA 

du också! 

www.elsakerhetsverket.se/sv/ 

Publikationer/Prenumerera 

nästa nummer av 

aktuellt kommer i 

september

Aktuellt nummer 2/2013 - Elsäkerhetsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?