Sirenen Nr 3 2000 - Tjugofyra7
20.09.2013 • Views
Share Embed Flag

Sirenen Nr 3 2000 - Tjugofyra7

Sirenen Nr 3 2000 - Tjugofyra7

Sirenen Nr 3 2000 - Tjugofyra7

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
tjugofyra7.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

Räddningsverkets tidning • <strong>Nr</strong> 3 • April <strong>2000</strong><br />

Räddningstjänst<br />

i nya banor sid 18<br />

Foto: JENS ALVIN

2 <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

inledaren<br />

Transporterna måste<br />

bli ännu säkrare<br />

Återigen har allvarliga farligt gods-olyckor<br />

inträffat på järnväg. Även om vi – när detta<br />

skrivs – inte har sett upplösningen kan vi<br />

notera den professionalism och förmåga att växa<br />

med uppgiften som kännetecknar den kommunala<br />

räddningstjänsten. Här är det fråga om en<br />

”svår påfrestning” i praktiken, hanterad med<br />

räddningstjänstens normala resurser med förstärkning<br />

från andra kårer och utnyttjande av<br />

experter. Eftersom vi i alla lägen prioriterar liv<br />

före egendom bör försiktighetsprincipen alltid<br />

råda vid beslut om avspärrning och utrymning,<br />

som skett i Borlänge. Enskilda personer upplever<br />

rimligen sådana beslut som obekväma, men jag<br />

är säker på att det finns en genuin förståelse för<br />

varför de fattas.<br />

Kan liknande händelser undvikas? Transporterna<br />

sker ju överallt, på stora trafikleder, inne i<br />

tätorter, genom eller i närheten av miljökänsliga<br />

naturområden och är livsnödvändiga för verksamheter<br />

av olika slag. Samhället har inte hunnit<br />

byggas om så att transporter av farligt gods kan<br />

skiljas med stora skyddsavstånd från människorna.<br />

Särskilt järnvägsnätet utgör ett historiskt arv,<br />

där tätorter mer eller mindre växt längs järnvägen.<br />

För det första är kraven på transportemballage<br />

mycket hårda. Tågolyckorna i Kävlinge, Kälarne<br />

och i Borlänge visar att tankvagnarna håller trots<br />

svåra yttre påkänningar. Men det finns en gräns<br />

för vad de klarar vid en urspårning eller kollision.<br />

Därför har vi från Räddningsverkets sida<br />

väckt frågan om det inte är dags att överväga<br />

hastighetsbegränsningar vid järnvägstransport<br />

av farligt gods genom tätorter och använda alternativa<br />

transportvägar där sådana<br />

möjligheter finns. Banverket<br />

och Räddningsverket har tagit<br />

ett gemensamt initiativ till att<br />

presentera fakta och utarbeta<br />

förslag till riskreducerande<br />

åtgärder.<br />

<strong>Sirenen</strong><br />

Räddningsverkets tidning<br />

<strong>Sirenen</strong>s uppgift är att beskriva utvecklingen<br />

inom Räddningsverkets<br />

ansvarsområden och stimulera till<br />

debatt i dessa frågor. Enbart Inledaren<br />

på sidan 2 är att betrakta<br />

som Räddningsverkets officiella<br />

linje.<br />

För det andra gäller det<br />

att inte upprepa de<br />

historiska misstagen.<br />

När vi bygger<br />

nya järnvägar,<br />

som nu längs<br />

Norrlandskusten<br />

och i Skåne, gäller<br />

det alltså att vara framsynt<br />

och inte bygga fast<br />

kommande generationer<br />

Nils Olof Sandberg<br />

Tillförordnad generaldirektör, Räddningsverket<br />

Ansvarig utgivare: Stig Dahlén.<br />

Adress: <strong>Sirenen</strong>, L 257, 651 80<br />

Karlstad.<br />

Telefax: 054–10 42 60<br />

e-post: sirenen@kd.srv.se<br />

Prenumeration är gratis. Beställes<br />

skriftligt genom att skicka in prenumerationstalongen<br />

som finns i slutet<br />

av varje nummer.<br />

Upplaga: 41 000 exemplar.<br />

i samma problematik. Alternativa lösningar kostar<br />

pengar, men säkerhet måste få kosta. Räddningsverket<br />

har tidigare uttalat stark kritik mot<br />

Botniabaneprojektets säkerhetsarbete. Projektledningen<br />

har tagit till sig kritiken och säkerhetsfrågorna<br />

hanteras nu på ett seriöst sätt. Utifrån<br />

det säkerhetsperspektiv, som vi är satta att bevaka,<br />

kan vi dock inte tillstyrka hittills använda lösningar<br />

som innebär att ny järnväg byggs för farligt<br />

gods transporter genom centrala Umeå.<br />

För det tredje är det till sist alltid de människor<br />

som hanterar systemen som sätter säkerhetsnivån.<br />

Säkerhetsmedvetandet skärps kortsiktigt direkt<br />

efter en olycka, men utmaningen ligger i att<br />

skapa system och rutiner som gör att skärpan bibehålls<br />

över längre tid.<br />

De nya lagstiftningen om säkerhetsrådgivare<br />

hos företag som avsänder eller transporterar farligt<br />

gods är exempel på en åtgärd som bör bidra<br />

till ett bättre säkerhetsmedvetande samt till att<br />

decentralisera både ansvar och kunnande. Rådgivarnas<br />

uppgift är att se till att bestämmelserna<br />

efterlevs och att öka riskmedvetenheten hos<br />

dem inom företagen, som hanterar farligt gods.<br />

Kunskapen om tillbud eller verkliga olyckor<br />

kommer successivt att öka eftersom säkerhetsrådgivarna<br />

är skyldiga att rapportera in varje inträffat<br />

tillbud eller olycka till Räddningsverket.<br />

Dessa erfarenheter kommer att ge underlag för<br />

förändringar i regelverken, men ska också komma<br />

branschen och räddningstjänsten till godo.<br />

Många företag väger in miljöhänsyn i valet av<br />

transportlösningar. Räddningsverket bör arbeta<br />

för att säkerheten på ett lika naturligt sätt beaktas<br />

i dessa sammanhang. Jag tror att vi skulle<br />

kunna undvika ett antal olyckor och begränsa<br />

konsekvenserna av andra enbart genom att från<br />

fall till fall välja det lämpligaste transportsättet.<br />

Det inte är lätt att hantera säkerheten tillsammans<br />

med ekonomi, infrastruktur m.m. men vår<br />

strävan att hitta sammanhangen kan ökas avsevärt.<br />

Det vore bra om marknadskrafterna i ännu<br />

högre grad insåg fördelarna med hög säkerhet<br />

och om vi säkerhetsarbetare tog ännu mer i beaktande<br />

att säkerhet aldrig står för sig själv utan<br />

alltid är förenad med verksamhet. Då skulle vi<br />

kunna nå en ännu större trygghet tillsammans.<br />

Stig Dahlén<br />

Chefredaktör och ansvarig<br />

utgivare<br />

054–10 41 04, e-post:<br />

stig.dahlen@kd.srv.se<br />

Adressändring görs genom att<br />

fylla i talongen som finns i slutet<br />

av varje nummer. Talongen faxas<br />

på nr: 054-10 42 60 eller skickas<br />

innehåll<br />

nyheter<br />

Lilleström nära en katastrof ………………4<br />

Tågurspårningen i Borlänge ………………5<br />

Kö till Foth-projektet ………………………6<br />

Brandmän gick Förebyggande 1 ……………6<br />

Brandbussan Akka är flygfärdig ……………8<br />

Brandmännen gör Arvika tryggt och säkert …9<br />

Brandmannariksdagen ………………10-11<br />

aktuellt<br />

FoU-dagarna: Göteborgsbranden …………12<br />

Färre larm när brandmännen strejkade ……13<br />

Pensionerade Birger räddar ungdomar ……14<br />

Redaktör´n söker generaldirekör …………15<br />

Kamerabesiktning ger bättre brandskydd 16-17<br />

<strong>Sirenen</strong> på besök<br />

Sörmlandskustens räddningstjänst<br />

Protesterande brandman blev förebyggare 18<br />

Snart kommer multiräddaren? ……………19<br />

Vagnhärad tre år efter raset ………………20<br />

Myndigheter samarbetar vid tillsyn ………22<br />

I huvudet på chefen ………………………23<br />

erfarenheter<br />

Brand i eldstad allt för vanligt ……………25<br />

Kombipanna ökar risk för soteld ………26-27<br />

Brand upptäcktes efter fyra dagar………26-27<br />

utbildning/Rosersberg<br />

Thörn bygger framtidens Rosersberg ………28<br />

Utbud och kundkrets breddas ……………29<br />

John Peterson den praktiske läraren ………30<br />

Brandingenjörer för dyra för skolan ………31<br />

Skolan har blivit brandstation ……………31<br />

Slopa krav på sotning av imkanaler ………32<br />

ordet fritt<br />

Klädsel behöver sågskydd…………………33<br />

Brandmannatest ska vara lika för alla ……34<br />

Flytta inte på utbildningen ………………35<br />

Varför krigsplaceras inte civilpliktiga? ……36<br />

För vem gör räddningstjänster hemsidor …37<br />

sista sidan<br />

Chefen i Mora med sin franska kärlek ………40<br />

Per Larsson<br />

Reporter<br />

054–10 41 02<br />

e-post:<br />

per.larsson@kd.srv.se<br />

till: Prenumeration, <strong>Sirenen</strong>, L 257,<br />

651 80 Karlstad.<br />

Kom ihåg att uppge gamla adressen<br />

vid adressändring!<br />

Omslagsbilden<br />

Foto: JENS ALVIN<br />

Gunbritt Lindfors från Sörmlandskustens räddningstjänst<br />

i samspråk med Harriet Eriksson på<br />

Daldockans förskola. Räddningstjänsten går säkerhetsrond<br />

tillsammans med andra kommunala<br />

förvaltningar.<br />

Gunno Ivansson<br />

Layoutare, reporter<br />

054–10 41 06<br />

e-post: gunno.ivansson@kd.srv.se<br />

Tryck: VLT Press, Västerås<br />

Tryckt på miljövänligt papper.<br />

Nästa nummer, 4/00, utkommer<br />

den 2 juni.

Senaste tiden har jag blivit<br />

medveten om hur styrningen<br />

inom räddningstjänsten<br />

har fungerat och fortfarande<br />

fungerar i många kommuner.<br />

Det är oftast räddningschefen<br />

som sitter på sin kammare och<br />

slutligen lägger fram till ansvariga<br />

politiker vilka mål han anser<br />

att de ska ha med hans verksamhet.<br />

Han har oftast kommit fram<br />

till kloka saker, men skulle de<br />

förtroendevalda ha kommit fram<br />

till samma mål?<br />

Frågan lyder: Vem är det som<br />

styr verksamheten? Är det de<br />

som har blivit valda att sköta<br />

detta eller är det tjänstemannen<br />

som ska utföra de mål som politikerna<br />

ska sätta över den verksamhet<br />

som de ansvarar för?<br />

Frågan är ledande. Det har alltså<br />

i de flesta fall varit räddningschefen<br />

som har fått sköta inte<br />

bara sitt, utan även också politikernas<br />

arbete.<br />

Har de rätta intresset?<br />

Det har säkert inte heller varit så<br />

lätt att vara tjänsteman för dessa<br />

politiker, som oftast har bestått<br />

av kommunstyrelser, förbund eller<br />

dylikt. Personerna som sitter<br />

där är alltså tunga rent politiskt,<br />

men har de intresse av att driva<br />

räddningspolitiska frågor och<br />

sätta sig in i verksamheten för att<br />

kunna ställa upp mål och krav på<br />

verksamheten?<br />

Ämnet blev väldigt tydligt då<br />

Håkan Höglin, fackföreträdare<br />

för deltidsbrandmännen, på ett<br />

seminarium om ”skydd mot<br />

olyckor” uttalade att han ville ha<br />

in a–laget att styra räddningstjänsten.<br />

Genast fick han mothugg<br />

av en dam som svarade att<br />

i ”hennes räddningsförbund” var<br />

det kommunstyrelsernas ordförande<br />

som satt med. Snälla ni<br />

vakna upp!<br />

Finns många möjligheter<br />

Ska vi någonsin få en politisk<br />

styrning av denna verksamhet<br />

måste vi ha politiker som engagerar<br />

sig och sitter som politiker<br />

för denna verksamhet för att de<br />

är intresserade av frågorna. Hur<br />

mycket tid och engagemang lägger<br />

ks-ordföranden ner förutom<br />

att bevaka sitt revir?<br />

Nej, nu är det dags att återta<br />

den politiska styrningen. Låt oss<br />

som vill vara med och sätta mål<br />

för räddningstjänsten göra detta.<br />

Det finns många möjligheter,<br />

trots alla genomförda besparingar.<br />

Vi som lever utanför Stockholmsregionen<br />

har faktiskt fått<br />

skära ner en del.<br />

Jag menar att vi ska sätta politiska<br />

mål, som vi politiker ska<br />

skapa i en miljö tillsammans<br />

med både brandmännen, men<br />

också tillsammans med dem<br />

som de är till för, medborgarna.<br />

Det är alltså dags att öppna<br />

upp räddningstjänsten överhuvudtaget.<br />

Detta gäller inte bara<br />

på lokalnivå, utan här skulle också<br />

Räddningsverket behöva för-<br />

ändra sitt arbete radikalt. Man<br />

måste även här våga ta steget ut i<br />

verkligheten och inhämta impulser<br />

och önskemål på den framtida<br />

räddningstjänsten.<br />

Jag skulle vilja att räddningstjänsten,<br />

förutom att släcka<br />

bränder och rädda människor i<br />

de akutlägen, skulle kunna användas<br />

i den kommunala garantin,<br />

som jag anser att man ska ha<br />

som medborgare. Den garantin<br />

är att jag ska kunna känna mig<br />

trygg där jag bor, när jag är ute<br />

och går utan att behöva vara<br />

rädd för mitt liv. Här skulle jag<br />

alltså vilja att våra brandmän<br />

skulle vara en del av denna<br />

trygghet.<br />

Man ska alltså inte hyra in privata<br />

vaktbolag att sköta den del<br />

av tryggheten som samhället ska<br />

stå för.<br />

Brandbil med plogfästen<br />

Skulle det inte kännas bra om<br />

alla visste att vid den stora skoldansen,<br />

för att ta ett exempel, så<br />

kommer det finnas en brandbil<br />

med brandmän som går runt<br />

bland de ungdomar som driver<br />

runt danshaket.<br />

Brandbilen skulle kunna köra<br />

vissa rutter inom sin 10-minuters<br />

gräns på tider under kvällen och<br />

natten så att alla ser detta.<br />

Varför inte se till så att det<br />

finns plogfästen på brandbilarna,<br />

då skulle dessa kunna nyttjas<br />

vid snöröjningen.<br />

Det finns som jag ser många<br />

debatt<br />

Illustration: MICHAEL FINSBERG<br />

Brandbil skulle också kunna vara kommunal plogbil. Bakom ratten en brandman, men vem styr ytterst? Politikernas inflytande måste öka, anser politikern Roger O Nilsson.<br />

Det är dags för politikerna<br />

att fastställa målen och styra<br />

Namn: Roger O Nilsson<br />

Ålder: 31<br />

Hemort: Söderhamn<br />

Familj: Sambo, dotter<br />

och två hundar.<br />

Yrkesbakgrund: Sjuksköterska.<br />

Ordförande<br />

för Bygg-, Miljö- och<br />

Räddningsnämnden i<br />

Söderhamn, ledamot<br />

av kommunfullmäktige.<br />

Har varit kommunpolitiskt<br />

aktiv i Söderhamn<br />

sedan 1992.<br />

Hobby: Familjen, villan<br />

och att utbilda mina<br />

rottweilers till tjänstehundar.<br />

3<br />

möjligheter, den enda begränsningen<br />

är fantasin och ekonomin.<br />

Det mesta går dock att göras<br />

utan att det skulle kosta mer.<br />

Det är bara det att det är vi politiker<br />

som måste bestämma oss<br />

om vi ska styra eller om vi ska<br />

slappna av och låta det vara som<br />

det alltid har varit. Med den breda<br />

kompetens som brandmännen<br />

ofta har kan vi se till att de<br />

kan bli en del av mycket.<br />

Världsledande<br />

Låt räddningstjänsten bli en del<br />

av den kommunala verksamheten.<br />

Det är på tiden. Inte bara<br />

ekonomiskt, utan ur ett styrningsperspektiv<br />

och verksamhetsmässigt.<br />

Låt år <strong>2000</strong> bli det år då räddningstjänsten<br />

öppnar sina ögon<br />

och öppnar sina portar mot övriga<br />

samhället. Vi politiker kommer<br />

tillsammans med våra duktiga<br />

brandmän att se till att vi<br />

kommer att ha en världsledande<br />

räddningstjänst, som är en del<br />

av kommunen under <strong>2000</strong>-talet<br />

också.<br />

Roger O Nilsson<br />

Ordförande Bygg- Miljö- och<br />

Räddningsnämnden, Söderhamn<br />

Vem styr och vem borde styra den kommunala<br />

räddningstjänsten? Har du synpunkter, skriv till<br />

Ordet fritt (se fakta överst på sid 33). Du kan också<br />

diskutera frågan digitalt www.srv.se

4 <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

senaste nytt<br />

Foto: ULF STRANDBERG<br />

40 ton propan i varje vagn och den ena läcker. Lilleström utsattes för en olycka som kunde slutat med en katastrof. Extra känsligt blev det när räddningstjänsten fick problem<br />

med vattenförsörjningen.<br />

Tågurspårningen i Lilleström<br />

Värsta incidenten i Europa<br />

Gasutsläppet i Lilleström<br />

kunde slutat i en fullständig<br />

katastrof.<br />

Hur nära det var är vi<br />

lyckligt omedvetna om.<br />

– En farligare situation<br />

med brinnande propangas<br />

har vi aldrig hört talas om i<br />

Europa, sade experterna<br />

från Stenungsund och Göteborg<br />

som tömde tågvagnarna.<br />

Om lågan från den läckande<br />

cisternen varit häftigare hade<br />

det resulterat i en temperaturhöjning<br />

som i värsta fall kunde<br />

gjort att cisternerna med drygt<br />

40 ton propan vardera exploderat,<br />

en så kallad bleve.<br />

– När jag åkte dit såg jag en<br />

blinkande varningssignal om<br />

bleve framför mig, säger Räddningsverkets<br />

observatör Ingvar<br />

Hansson.<br />

Hansson kunde vid framkomst<br />

konstatera att det inte<br />

fanns några kraftiga sticklågor<br />

som slog ut från vagnen.<br />

– Förmodligen var det någon<br />

skada runt en fläns som medförde<br />

att gas sipprade ut. Det<br />

gav en brand som ofta omslöt<br />

ändarna på båda gasolvagnarna,<br />

flammor steg två-fyra meter<br />

ovanför vagnarna.<br />

Ingen kunde veta om hålet<br />

skulle bli större och utsläppet<br />

tillta. Den akuta risken var<br />

dock uppvärmningen som<br />

kunde påverka vagnarnas hållfasthet.<br />

Vatten sprutades hela tiden<br />

för att kyla ner tanken. När<br />

försök att släcka lågan misslyckades<br />

fick räddningstjänsten<br />

samtidigt problem med<br />

vattenförsörjningen, då ökade<br />

oron.<br />

– Experterna från Stenungsund<br />

och Göteborg beslutade<br />

sig till slut för att försöka avfackla<br />

tanken trots att det<br />

brann. Förmodligen tog de<br />

vissa risker.<br />

Men allt slutade väl. Det<br />

borrades hål i tankarna, därefter<br />

avfacklades gasen.<br />

Det var vid ett-tiden natten<br />

mot onsdag 5 april som godståget<br />

med bland annat två gasolvagnar<br />

körde in i ett uppställt<br />

godståg på banområdet i<br />

Lilleström. Samma morgon<br />

evakuerades 1 750 boende i de<br />

två kommunerna Raelingen<br />

och Skedsmo. De flesta skötte<br />

det själva, 440 (25 procent) behövde<br />

hjälp av kommunerna.<br />

Ett område på 650-800 meters<br />

radie var snabbt avspärrat.<br />

– Polisen agerade snabbt.<br />

De hade god hjälp av Civilförsvaret<br />

med 600 medlemmar.<br />

Efter översvämningarna 1995<br />

har man lyckats rekrytera<br />

många unga och fått en stark<br />

organisation.<br />

Hansson var inte lika imponerad<br />

av polisens snabbhet<br />

när det gällde beslut. I Norge<br />

leder polisen alla räddningsinsatser,<br />

polischefen tar de avgörande<br />

besluten.<br />

– Det var inte den som hade<br />

kompetensen som tog besluten<br />

och det var förödande,<br />

processen blev mycket omständlig.<br />

Vi ska i Sverige vara<br />

glada för vår räddningstjänstlag.<br />

Ett exempel var när man<br />

hade problem med vatten och<br />

Ingvar Hansson hade föreslagit<br />

att man skulle hämta storskalig<br />

släckutrustning från<br />

Sverige.<br />

– Vi undersöker också andra<br />

alternativ, var svaret jag fick.<br />

Samtidigt satt räddningstjänsten<br />

i sin stab och trodde att<br />

utrustningen var på väg. Polisen<br />

ville inte kalla in resurser<br />

strategiskt som gardering, beställning<br />

kom först när behovet<br />

var uppenbart. Specialutrustning<br />

kommer ju inte på<br />

plats på nolltid. Tiden gick och<br />

läget var fortsatt mycket kritiskt.<br />

Andra erfarenheter?<br />

– Jag saknade tv-kameror<br />

riggade mot vagnarna för att<br />

på monitor i brandstationen<br />

kunna följa brandens utveckling.<br />

Närmare än 100 meter<br />

från olycksplatsen skulle ingen<br />

vara utom undantagsvis<br />

när man måste justera någon<br />

vattenkanon.<br />

– Behovet av vatten var underskattat<br />

från början. Stamnätet<br />

var byggt av småledningar<br />

som låg överallt. När man<br />

gjorde en framryckning med<br />

bilar för att försöka släcka<br />

branden, vilket misslyckades,<br />

så körde man över slangar och<br />

förstörde vattenförsörjningen.<br />

Dessutom var inte kastlängden<br />

tillräcklig. Om stamnätet<br />

dragits med storskalig utrustning<br />

hade kapaciteten blivit<br />

en helt annan.<br />

– Polisen ledde stabsarbetet<br />

från polisstationen som låg en<br />

kilometer från räddningstjänstens<br />

stab på brandstationen.<br />

Förhållandet underlättade<br />

inte arbetet. Det fanns dessutom<br />

kompetensbrist i staben.<br />

Ulrik Blomqvist var på plats<br />

som observatör för räddningstjänsten<br />

i Stockholm.<br />

– Han sögs omgående in i<br />

stabsarbetet. Men det hade<br />

nog varit naturligt om räddningstjänsten<br />

omgående tagit<br />

hjälp av kollegorna i Oslo i<br />

stället för att sköta det själva.<br />

PER LARSSON

<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

Fakta<br />

Borrning<br />

Tankytan där hålet ska borras undersöks<br />

med ultraljud. Därefter<br />

svetsas en muff fast på tanken.<br />

Muffen består av en ventilenhet<br />

och en borrenhet som provtrycks<br />

med ett tryck som är flera gånger<br />

högre än trycket i tanken. Innan<br />

borrning fylls utrymmet där borrningen<br />

ska ske med kvävgas. Hålet<br />

görs där det finns vätska i tanken.<br />

Tanken är gjord av cirka 12<br />

millimeter specialstål och borrningen<br />

tar 20-30 minuter. När<br />

borren tas bort stängs ventilen<br />

och man får en tät anslutning<br />

som kan används vid pumpning<br />

och avfackling. Normalt görs två<br />

hål i varje tank.<br />

Avfackling<br />

Gasol transporteras alltid i vätskefas<br />

(flytande). Vid tömning av en<br />

vagn genom avfackling leds vätskefasen<br />

till en avfacklingsutrustning<br />

där gasolen förbränns. För<br />

att få ut all gasol ur tanken tillförs<br />

i slutskedet kvävgas som trycker<br />

ut kvarvarande vätskefas. Efterhand<br />

minskar andelen gasol genom<br />

avfacklingsutrustningen och<br />

lågan självdör. Metoden är vanlig<br />

och används regelbundet inom<br />

industrin för att tömma tankar<br />

helt från gas.<br />

Pumpning<br />

I vätskefas kan gasolen pumpas<br />

över till en annan tank. Pumpningen<br />

sker med specialpumpar.<br />

Oftast används en kombination<br />

av pumpning och avfackling vid<br />

tömning av gasoltankar. Man<br />

pumpar först och avfacklar på slutet<br />

för att helt tömma tanken.<br />

Utsläpp av<br />

brandfarliga gaser<br />

Vid utsläpp av brandfarlig gas<br />

utan brand måste risken för antändning<br />

av gasmolnet beaktas.<br />

Antändning av ett gasmoln får<br />

normalt ett relativt lugnt förlopp<br />

där gasen förbränns under några<br />

sekunder. I gasmolnet kan temperaturen<br />

uppgå till 1000–1500 grader,<br />

vilket leder till att ett område<br />

runt det brinnande gasmolnet utsätts<br />

för kraftig värmestrålning.<br />

Under ogynnsamma förhållanden<br />

kan förbränningshastigheten<br />

öka vilket kan leda till en snabb<br />

förbränning med tryckökning<br />

som följd. Detta kallas även för<br />

UVCE (Unconfined Vapour Cloud<br />

Explosion).<br />

Vid ett kontinuerligt utsläpp<br />

från största vätskefasledningen<br />

på en järnvägsvagn är riskavståndet<br />

normalt inte överstigande 300<br />

meter.<br />

Vid kärlsprängning av större behållare<br />

med kondenserad brandfarlig<br />

gas, så kallad Bleve (Boiling<br />

Liquid Expanding Vapour Explosion),<br />

kan riskavståndet för oskyddade<br />

personer bli över 1 000 meter.<br />

Att riskavståndet blir så stort<br />

beror framförallt på splitterrisken.<br />

Foto: ULF STRANDBERG<br />

Borrning med efterföljande avfackling blev alternativet vid olyckan i Borlänge. Lyft av fyllda vagnar diskuterades, men även om det<br />

skulle gå fortare bedömdes det skapa större störning på samhället, eftersom många fler skulle behöva evakueras.<br />

Tågurspårningen i Borlänge<br />

Dyr nota för samhället<br />

Samtidigt som läckande gasoltankar<br />

tömdes i Lilleström spårade ett<br />

godståg ur på banområdet i Borlänge.<br />

I lasten nio vagnar med över<br />

400 ton gasol.<br />

Det gick bra, så tillvida att vagnarna<br />

höll.<br />

Men notan för samhället blir dyr.<br />

Lokföraren var inte nykter. De sista milen<br />

före Borlänge slogs automatisk tågkontroll<br />

(atc) på tre gånger, på grund av<br />

för hög hastighet. Men lokföraren ökade<br />

farten igen. På bangårdsområdet gick det<br />

fortare än tillåtna 40 kilometer i timmen<br />

– och åt skogen.<br />

Nio vagnar fyllda med gasol, varav fem<br />

hade vält, innebar en omfattande och<br />

lång räddningsinsats.<br />

Det kostar stora pengar, kanske framförallt<br />

för bsm Järnväg som stod för<br />

transporten. Borlänge kommun har förvarnat<br />

om att stämma transportföretaget.<br />

– bsm är vållande. Personligen anser<br />

jag att de måste ta ansvar, säger Per Leijström,<br />

administrativ chef på räddningstjänsten.<br />

Kostnaderna för räddningsinsatsen är<br />

intressant. I Borlänge genomfördes utrymning<br />

drygt två dygn efter olyckan. 635<br />

personer evakuerades, kommunen fick<br />

hjälpa 70 av dem med bostad. Räddningstjänst<br />

eller ej? Räddningsverket anser<br />

det inte, men förespråkar en lagändring.<br />

Samtidigt har länsrätten slagit verket<br />

på fingrarna i utrymningsfrågan vid<br />

olyckan i Kälarne. Men frågan är inte avgjord<br />

hela vägen till regeringsrätten, därför<br />

saknas prejudikat.<br />

– Kommunala räddningstjänstens arbete<br />

på bangården är definitivt räddningstjänst.<br />

Men det finns ett stort inslag<br />

av aktiviteter vi kommer att anse inte är<br />

det, om räddningstjänsten söker statlig<br />

ersättning för det, säger Lennart Larsson,<br />

Räddningsverket.<br />

Utrymningen?<br />

– Vi tolkar det inte som räddningstjänst,<br />

men länsrätten lär säkert tycka<br />

tvärtom. Det kommer att bli stora kostnader<br />

för mat, logi och transporter för de<br />

evakuerade, det anser vi inte är räddningstjänst.<br />

Huruvida kommunen kan ersättas från<br />

annat håll, eller via skadestånd, törs ingen<br />

spekulera i.<br />

– Det finns många frågetecken just nu.<br />

Vi har inlett samtal med våra jurister och<br />

det blir ett jättejobb att gå igenom allt.<br />

Kraven ska i slutänden ställas där det är<br />

rimligt att ställa dem, säger Per Leijström.<br />

Dala-Mitt är ett räddningstjänstförbund<br />

för kommunerna Borlänge, Falun och<br />

Säter, det komplicerar bilden vid statlig<br />

ersättning.<br />

– Vi anser att självrisken ska dras för<br />

hela förbundet, inte bara för Borlänge<br />

kommun, säger Lennart Larsson.<br />

Förbundets självrisk är 2,3 miljoner<br />

kronor, Borlänges 1 miljon. Självriskproblematiken<br />

saknar prejudikat, men kan<br />

få ett före Borlängefallet då Södertörns<br />

räddningstjänstförbund kräver 11 miljoner<br />

i statlig ersättning för Tyrestabranden<br />

förra året.<br />

Olyckan i Borlänge inträffade innan<br />

räddningsarbetet i norska Lilleström var<br />

avklarad. Därmed fanns färsk kunskap<br />

att ta vara på.<br />

– Jag kontaktade Statoil och Shell som<br />

var med i Norge. Men det jag direkt hade<br />

i huvudet var Räddningsverkets resurser,<br />

jag ringde omgående vakthavande tjänsteman<br />

på verket. Och förstås ssab som<br />

skulle ha gasolen, säger Camilla Dahlén<br />

som hade brandingenjörsjouren.<br />

Olyckan inträffade strax innan midnatt<br />

mot lördag 8 april. Lördag eftermiddag<br />

var alla experter på plats. Då diskutera-<br />

des bland annat huruvida vagnarna skulle<br />

lyftas med last eller tömmas innan de<br />

lyftes.<br />

– Det fanns risk för haveri vid lyft, vilket<br />

innebar ett större riskområde och att<br />

avsevärt fler hade behövt evakueras. Vi<br />

beräknade att tömning skulle ta några<br />

dagar längre, men ändå ge mindre störning<br />

på samhället. Vid lyft kunde vi dessutom<br />

inte garantera personalen rimlig<br />

säkerhet och det avgjorde frågan, säger<br />

räddningschefen Håkan Wolff.<br />

Räddningstjänsten Dala Mitt hade under<br />

en dryg vecka stor hjälp av övriga kårer<br />

i Dalarna. För stabsarbete kontaktades<br />

Södertörn, som i sin tur engagerade<br />

personal från Gästrike räddningstjänst<br />

som man samarbetat med under Tyrestabranden.<br />

– Personal från Södertörn har hjälpt till<br />

med utbildning när vi varit på Rosersberg.<br />

Själv har jag haft Lars Hedström<br />

som kursledare. Därför ringde jag honom.<br />

Det var skönt när Södertörn kom<br />

och tog hand om den inre staben, säger<br />

Camilla Dahlén.<br />

– Fler och fler går stabsutbildning och<br />

det ger resultat. Det var glädjande hur vi<br />

omgående fungerade tillsammans i arbetet,<br />

tycker Henrik Nyman, Södertörn.<br />

Vid olycksplatsen fanns en insatsstyrka<br />

på 1+4 samt en skyddsstyrka på 1+4 som<br />

gardering. I den yttre staben fanns cirka<br />

åtta personer, den inre staben med 10-12<br />

man bemannades i huvudsak av Södertörn<br />

och Gästrike. Därtill var Sundsvall<br />

och Stockholm på plats med storskalig<br />

släckutrustning. Att två enheter kallades<br />

in berodde på att avståndet till vatten var<br />

långt.<br />

– Jag visste faktiskt inte att den resursen<br />

fanns, säger Camilla Dahlén.<br />

PER LARSSON

Foto: PER LARSSON<br />

Anders Samuelsson och Anders Sors har läst Förebyggande 1 på hemmaplan och tyckte båda att kursen<br />

var bra. Samuelsson är ännu inte utbildad heltidsbrandman, Sors är förman och blir förordnad brandsyneförrättare.<br />

Kö till Foth-projektet<br />

Foth börjar få fäste i landet. Sundsvall<br />

och Ängelholm är anmälda<br />

som räddningstjänster nummer<br />

fyra och fem.<br />

På gång är Södra Roslagen, Härjedalen<br />

och Bengtsfors.<br />

– Och ytterligare 10-15 visar intresse,<br />

säger handledaren Hans<br />

Granholm.<br />

I Enköping, där Foth-projektet<br />

startade, är arbetet på väg att<br />

spridas utanför räddningstjänsten<br />

i kommunen.<br />

I Sundsvall och Ängelholm kommer<br />

arbetet att påbörjas på samma<br />

sätt som skett i Enköping,<br />

Gävle och Ljusdal; med en insatsövning<br />

av räddningstjänsten vid<br />

en större anläggning.<br />

Sundsvall hade upptakt i höstas<br />

och är nu redo för att gå vidare.<br />

Ängelholm har kommit in något<br />

senare, men entusiasmen är stor.<br />

– Där är projektledare och<br />

handledare för verksamheten redan<br />

på gång, säger Tommy Rosenberg,<br />

Räddningsverket<br />

Vitsen med Foth – att gå från<br />

ord till handling med förebyggande<br />

arbete – är att det ska initieras<br />

underifrån, av brandmän.<br />

Viktiga är de två handledarna<br />

Hans Granholm, förman från Enköping,<br />

och Larserik Hansson,<br />

brandman från Gävle, som gör ett<br />

stort jobb. Granholm försvinner<br />

dock i höst, han ska läsa till<br />

brandmästare.<br />

– Vi ska ha en lämplig ersättare<br />

innan dess, säger Rosenberg.<br />

När Foth startades var målet att<br />

utse regionala handledare som<br />

skulle hjälpa till att utveckla projektet<br />

i sin del av landet. Den tanken<br />

har frångåtts. Förutom de två<br />

handledare som är projektanställda<br />

på halvtid av Räddningsverket,<br />

är ambitionen att det i varje kommun/räddningstjänst<br />

ska utses<br />

lämpliga lokala handledare. Foth<br />

är en del av det större projektet<br />

”Säkrare kommun genom målstyrd<br />

tjänsteutveckling”.<br />

All personal i Enköping har<br />

fått en bra utbildning i förebyggande<br />

arbete. Det<br />

var dock nära att Räddningsverket<br />

stoppade utbildningen.<br />

– Men jag är mer och mer<br />

övertygad om att vi har<br />

gjort rätt, säger Lars Bjergestam,<br />

ställföreträdande<br />

avdelningschef på Räddningsverketsutbildningsstab.<br />

För att få gå Förebyggande 1<br />

tre veckor på Räddningsverkets<br />

skolor krävs utbildning<br />

som brandförman. Ett skäl är<br />

att förmännen vid fullgjord<br />

kurs kan förordnas som<br />

brandsyneförrättare.<br />

Brandmän är enligt rädd-<br />

– Vi försöker utveckla jobbet<br />

i stället för att måla<br />

parkbänkar eller tvätta<br />

kläder, säger Anders Sors,<br />

brandförman i Enköping.<br />

Fyra skiftlag har blivit<br />

fem med effekten att alla i<br />

operativ tjänst jobbar mer<br />

förebyggande.<br />

Samtliga brandmän har<br />

läst ”Förebyggande 1”.<br />

Enköping var Foth-projektets<br />

första anhalt 1997. Nu börjar<br />

det ge resultat.<br />

– Det tar tid att förändra attityder<br />

och beteenden. Men om<br />

vi ska göra det vi tycker att vi<br />

ska göra, arbeta mer med att<br />

förebygga olyckor, då måste vi<br />

justera arbetstiden<br />

och kompetensutbilda<br />

oss, säger<br />

räddningschef<br />

Roland<br />

Reuterwall.<br />

Förra året<br />

byttes traditionella<br />

fyra skiftlag till fem,<br />

utan att bemanning ändrades<br />

eller någon anställdes. Det<br />

fanns 25 brandmän att fördela<br />

i fem skiftlag.<br />

42 timmar i veckan blev 34. I<br />

stället har varje brandman en<br />

timbank på åtta timmar per<br />

vecka, eller 386 timmar om<br />

året. Eftersom extrapersonal<br />

saknas kliver skiftledig personal<br />

in vid sjukdom eller semester.<br />

Där försvinner cirka<br />

ningstjänstförordningen inte<br />

behöriga.<br />

– Vi har varit rigida och sagt<br />

nej tidigare. Och det har varit<br />

enkelt när det varit kö till kurserna.<br />

Men vill vi sprida förebyggande<br />

arbete, då stämmer<br />

det inte att säga nej, säger<br />

Bjergestam.<br />

Han prioriterar spridandet<br />

av kunskap.<br />

– Det behöver inte vara<br />

krångligare än att vi ansvarar<br />

för utbildningen, förordnandet<br />

sköter kommunerna.<br />

I Enköping förordnas nu förmän<br />

som brandsyneförrättare,<br />

brandmän får intyg att de<br />

gått kursen.<br />

Men kursen i Enköping var<br />

på väg att stoppas. Dagarna<br />

innan utbildningen skulle<br />

<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

Fyra skiftlag blev fem<br />

Brandmän<br />

Ska brandmän få gå Förebyggande 1?<br />

200 av årstimmarna. Resterande<br />

186 timmar används för<br />

egen utbildning, exempelvis<br />

kursen i förebyggande 1, utåtriktad<br />

information, utbildning<br />

på skolor och vårdhem med<br />

mera.<br />

– Tidigare arbetade enbart<br />

dagpersonalen med utåtriktad<br />

verksamhet. Nu ska all personal<br />

arbeta med det i någon<br />

form. Det innebär att betydligt<br />

mer resurser avsätts för förebyggande<br />

arbete, säger Reuterwall.<br />

Chefen har fått en effektivisering<br />

av arbetstiden som<br />

läggs på förebyggande arbete.<br />

Förändringen kräver större<br />

flexibilitet hos utryckningspersonal.<br />

Samtidigt<br />

Vi försöker utveckla<br />

jobbet i stället för att<br />

måla parkbänkar<br />

innebär ett<br />

extra skiftlag<br />

att<br />

brandmännen<br />

jobbar<br />

två helger<br />

av fem i<br />

stället för<br />

som tidigare varannan helg.<br />

– Starten på året blir lite<br />

tung när man står på minus<br />

386 timmar. Men på det stora<br />

hela har det fungerat bra. Det<br />

har från start blivit mycket utåtriktat<br />

jobb, vilket inte existerade<br />

tidigare, säger Anders<br />

Sors.<br />

Utryckningspersonalen har<br />

olika ansvarsområden, framförallt<br />

inom äldrevård och<br />

skola.<br />

– Vi tar också fram säker-<br />

”Jag är mer och mer övert<br />

starta sa Räddningsverket nej.<br />

Skälet var framförallt att<br />

brandmännen inte var behöriga.<br />

Lars Bjergestam såg emellertid<br />

till att Enköping fick sin<br />

utbildning.<br />

Nu kan Enköpingskursen bli<br />

prejudicerande. Vad säger<br />

Räddningsverket när nästa<br />

kommun vill utbilda brandmän<br />

i förebyggande 1?<br />

– Enköping var en försökskurs.<br />

Vårt tidigare ställningstagande<br />

i frågan kvarstår till<br />

dess att översynen av utbildningen<br />

är gjord.<br />

Utbildningsstabens ledningsgrupp<br />

har sagt, med anledning<br />

av kursen i Enköping,<br />

att kurser i förebyggande för<br />

brandförmän ska genomföras<br />

vid Räddningsverkets skolor<br />

och att det finns en särskild

<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

förebygger mer<br />

hetspärmar tillsammans med fastighetskontoret,verksamhetsansvariga,<br />

säkerhetssamordnare<br />

med flera. Som biprodukt får vi<br />

en insatsplan, fastighetsägaren<br />

en utrymningsplan, säger Reuterwall<br />

Han tycker att utryckningspersonalen<br />

blivit bättre på att planera,<br />

duktig att tala inför grupp,<br />

duktig att göra insatsplaner i datasystem,<br />

fått insikt i bygglagstiftning<br />

och sist men inte minst pratar<br />

förebyggande arbete på ett<br />

naturligt sätt. I kompetensutbildningen<br />

av personal ingår kurser i<br />

data, presentationsteknik och förebyggande<br />

arbete.<br />

Det krävs brandförmanskompetens<br />

för att gå ”Förebyggande 1”<br />

på skolorna.<br />

– Jag är nog den förste med deltidsbrandmannautbildning<br />

som<br />

gått kursen, konstaterar Anders<br />

Samuelsson.<br />

Han är nyanställd brandman<br />

och kommer därmed att ha ”Förebyggande<br />

1” i ryggen när han<br />

ska läsa grundutbildning för heltidare.<br />

Tommy Jansson och Tony Johansson,<br />

inhyrda lärare på Rosersberg,<br />

genomförde utbildningen<br />

i Enköping. I stället för tre<br />

veckors intensivstudier blev kursen<br />

utslagen över tio veckor.<br />

Anders Samuelsson och Anders<br />

Sors var nöjda.<br />

– Bra att man kan utvecklas som<br />

brandman, det finns ju inte så<br />

många kurser för oss. Dessutom<br />

kommer jag att ha nytta av kursen<br />

även operativt, man lär sig exempelvis<br />

att ”läsa” hus. Vi vet inte<br />

kurs i förebyggande för brandmän<br />

som skolorna kan erbjuda.<br />

Utbildningen för brandmän är<br />

en enklare variant på en vecka.<br />

Räddningsverkets ställningstagande<br />

och benämning av försökskurs<br />

blir en efterkonstruktion för<br />

att ta sig ur att man först lovade<br />

utbildning, sen sa nej men till slut<br />

ändå höll löftet mot Enköping.<br />

– Det egentliga felet är att vi<br />

har för lite förebyggande i grundutbildningen<br />

av brandmän, det<br />

skapar det här behovet, säger<br />

Lars Bjergestam.<br />

Han har jämfört med 14 andra<br />

länder i Europa. Nio har inte förebyggande<br />

på schemat, men det<br />

har däremot Irland, England, Finland,<br />

Holland och Luxemburg.<br />

Återstår att se vad som händer i<br />

Räddningsverkets översyn av ut-<br />

allt nu, men vi vet var vi ska slå<br />

upp det, säger Samuelsson.<br />

Brandman Roine Lindberg konstaterar<br />

att kunskapen skapar<br />

tryggare brandmän.<br />

– Jag kan bättre bedöma bärigheten<br />

hos en fastighet, bättre bedöma<br />

brandceller och kanske i<br />

första läget våga släcka med pulversläckare<br />

på åttonde våningen,<br />

säger han.<br />

I utvärderingen sista kursdagen<br />

uttalades enbart positiva tongångar.<br />

Gruppvis framfördes synpunkter,<br />

om exempelvis mer internutbdilning,<br />

vikten av repetition<br />

av genomförd kurs, fler orienteringsövningar,<br />

att brandmän<br />

får följa med på brandsyn. Det föreslogs<br />

att ”Förebyggande 1” borde<br />

in i grundutbildning för<br />

brandmän och förmän och betonades<br />

att när alla fått samma kurs<br />

samtidigt får man också samma<br />

synsätt.<br />

– Har man<br />

varit på skolan<br />

i 15 dagar kommer<br />

man hem<br />

med massor av<br />

kunskap, men<br />

det är ingen<br />

annan som delar<br />

den, sa<br />

brandmästare<br />

Jan-Olof Pettersson.<br />

Utan några<br />

år i Foth-projektet<br />

hade<br />

sannolikt aldrig<br />

”Förebyggande<br />

1” för alla an-<br />

bildningen.<br />

Kursen i Enköping<br />

kan<br />

måhända påverkadiskussionen.<br />

– Vi har nog<br />

vänt en liten<br />

sten här, sa<br />

Paul Ekstrand<br />

från Rosers- Lars Bjergestam<br />

berg, på plats i<br />

Enköping.<br />

Beslutet att genomföra kursen<br />

har fått kritik, både internt och<br />

externt. Internt rör kritiken behörigheten.<br />

– Externt finns det räddningstjänster<br />

som tycker att vi skapar<br />

gräddfiler, att vi erbjuder kurser<br />

på hemmaplan till de som har<br />

råd, med risk att utbildningstillfällena<br />

vid skolorna blir färre.<br />

ställda blivit av. Anders Sors konstaterar<br />

att han i starten var lite<br />

skeptisk till Foth.<br />

– Du vet hur det är med förändringar,<br />

vi människor är lite rädda<br />

för det. På det hela taget är<br />

Foth bra, personalutvecklingen<br />

har blivit bra och jag tror merparten<br />

på stationen tycker det samma.<br />

Om du skulle råda andra räddningstjänster?<br />

– Hoppa med. Det är bättre att<br />

ligga på framkant, att själv finna<br />

ut vad man ska jobba med än att<br />

bli ålagd uppgifter av politikerna.<br />

Räddningstjänsten i Enköping<br />

investerar därför i personalens<br />

kompetens, inte i färg till parkbänkar.<br />

PER LARSSON<br />

Foto: PER LARSSON<br />

Personal i Enköping föreslog att Förebyggande 1 borde<br />

ingå i grundutbildningen för brand män och förmän.<br />

ygad om att vi gjort rätt”<br />

Räddningsverket ska enligt lag<br />

bedriva utbildning och står i Enköping<br />

för kostnaderna för förmän<br />

och brandmästare, kostnaderna<br />

för brandmännen får räddningstjänsten<br />

ta.<br />

– Totalkostnaden för oss hamnar<br />

runt 100 000 kronor, säger<br />

Roland Reuterwall.<br />

I Enköping tycks man överens<br />

om att det är väl satsade slantar<br />

Lars Bjergestam:<br />

– Ingen kan säga att vi gjort fel<br />

som utbildat brandmän i förebyggande<br />

arbete. För att gå framåt<br />

behöver man ibland tänja på<br />

gränserna.<br />

PER LARSSON<br />

7<br />

nyheter<br />

Lindesberg kräver<br />

brandvarnare i varje hem<br />

Lindesberg följer efter Malmö och kräver brandvarnare i<br />

bostäder.<br />

– Politikerna har beslutat att tolka lagen så konsekvent<br />

som man gör i Malmö. Det innebär minst en brandvarnare<br />

i bostäder och byggnader, säger räddningschef Zamo<br />

Kristensson.<br />

Räddningstjänsten, sotarna, försäkringsbolag och bostadsbolag<br />

deltar i arbetet som ska ge brandvarnare i varje<br />

bostad 2001.<br />

En säkerhetsbok håller på att tas fram för den kampanj<br />

som ska startas. Skorstensfejarmästaren ska ta hem och<br />

sälja brandvarnare, och även erbjuda sig att sätta upp<br />

dem.<br />

– Beslutet är taget, nu väntar arbetet, konstaterar Kristensson.<br />

Elva deltar i försök<br />

med brandriskprognos<br />

Tolv räddningstjänster medverkar i sommar i försök som<br />

Räddningsverket genomför för att finna formerna för den<br />

nya brandriskprognos som ska börja användas nästa år.<br />

– Vår ambition är att brandprognosen ska bli ett bättre<br />

beslutsstöd än den är i dag, säger Leif Sandahl på Räddningsverket.<br />

En av de största nyheterna i den nya prognosen är fler<br />

och mindre områden, vilket varit ett önskemål från räddningstjänster,<br />

länsstyrelser med flera. I dag finns 34 områden<br />

nästa år kommer prognoser att bygga på rapporter<br />

från 1 000 områden.<br />

Försöken som räddningstjänsterna medverkar i innebär<br />

bland annat att mäta luftfuktighet och anlägga skogsbränder.<br />

Syftet är att se hur väl prognosmodeller för meteorologiska<br />

förhållanden stämmer överens med lokala<br />

variationer<br />

– Med antändningar kan man få en uppfattning om vid<br />

vilket index en viss skogstyp kan antändas men har svårt<br />

för att sprida sig och när branden sprider sig väl. Dessa<br />

"tröskelvärden" vill vi ha hjälp med att se hur väl de överensstämmer<br />

för olika delar inom landet.<br />

Räddningstjänsterna som deltar är: Laholm, Hultsfred,<br />

Gotland, Strömstad, Sörmlandskusten, Årjäng, Älvdalen,<br />

Hudiksvall, Ånge, Åsele, Piteå och Kiruna.<br />

Konferens om brandskydd<br />

i byggprocessen<br />

Förändringen av Plan- och bygglagen, med minskat ansvar<br />

för räddningstjänsten, har diskuterats sedan förändringen<br />

1995.<br />

25-26 maj bjuder brandförsvarsföreningen in till konferens<br />

i Karlstad under rubriken ”Brand i byggprocessen<br />

och i förvaltning”.<br />

Räddningstjänsten i Karlstad har under två år följt olika<br />

byggprojekt och anser sig hittat brister inom det brandtekniska<br />

området (Se <strong>Sirenen</strong> nr 1 i år).<br />

Ämnen på konferensen är bland annat hur byggprocessen<br />

ska fungera, byggfel från verkligheten, arkitekter<br />

platschef, beställare och byggledare diskuterar ”brandproblematiken”.<br />

Konferensen vänder sig alla från beställare, arkitekt,<br />

byggherre, till säkerhetsansvarig och brandskyddsansvarig.<br />

Senaste anmälningsdag är 24 april. För mer information,<br />

kontakta Lars-Gunnar Strandberg, Karlstadsregionens<br />

räddningstjänstförbund, 054-29 70 21.<br />

JO-anmälaren<br />

skrev till ministern<br />

Räddningsverket är JO-anmält av en privatperson som<br />

skrivit under pseudonymen ”Håkan Johansson”.<br />

Nu har försvarsminister Björn von Sydow fått ett brev<br />

som undertecknats med samma signatur.<br />

”Håkan Johansson” vill uppmärksamma ministern på<br />

brott mot tjänsteexportförordningen och pågående JOutredning.

8<br />

nyheter<br />

Bussen redo<br />

att rycka ut<br />

Akka är flygfärdig!<br />

Efter två års hårt arbete<br />

och utvecklingskostnader<br />

på 8-10 miljoner kronor är<br />

framtidens ”brandbuss”<br />

klar att tas i bruk.<br />

Konceptet är nytt och för det<br />

lilla företaget Svenska räddningsfordon<br />

i Arvika har det<br />

varit en tungt och kostsamt arbete<br />

att ta fram prototypen.<br />

Första exemplaret innebär alltid<br />

mest jobb.<br />

– Visst har det tillstött saker<br />

men inget som vi inte kunnat<br />

bemästra, säger Ulf Johansson,<br />

ägare till Svenska Räddningsfordon<br />

AB.<br />

Det första exemplaret går till<br />

I Arvika pågår sedan ett<br />

par år arbetet med att bli<br />

en Säker och trygg kommun<br />

i linje med världshälsoorganisation<br />

WHO.<br />

Räddningstjänsten går i<br />

spetsen men inte bara genomförebyggandeavdelningen.<br />

Brandpersonalen<br />

och ambulanssjukvårdarna<br />

deltar aktivt med att bland<br />

annat informera äldre om<br />

olycksrisker i hemmet.<br />

– Riktlinjerna för arbetet<br />

drogs upp för ett par år sedan.<br />

Efter ett mycket givande besök<br />

på räddningstjänsten i Falun,<br />

där vi fick god hjälp, , berättar<br />

Tomas Erlandsson, ställföreträdande<br />

räddningschef.<br />

Arbetet delades in i fyra delar:<br />

En risk och säkerhetsmedveten<br />

generation, Risk och<br />

skyddsmedvetna företag och<br />

organisationer, En trygg vistandemiljö<br />

samt Effektiv utryckningsorganisation<br />

Första målgruppen som<br />

uppvaktades var dagisbarnen<br />

och sedan har arbetet fortsatt<br />

uppåt i åldrarna. Man utgår<br />

från Räddningsverkets material<br />

för skolklasser.<br />

– Vi har bra snurr på skolklasserna<br />

och förra året gick vi<br />

igenom en stor del av årskurs<br />

två, fem, och åtta. Samtidigt<br />

fick alla gymnasieklasser besök<br />

av ett skiftlag.<br />

Arbetet med att skapa en<br />

Ulf Johanssons gamla arbetsplats,<br />

räddningstjänsten i Arvika.<br />

Ulf Johansson räknar<br />

med att i år hinna bygga ytterligare<br />

två prototyper och två<br />

helt färdiga fordon. Priset blir<br />

1,6 miljoner kronor vilket är<br />

cirka 100 000 kronor dyrare än<br />

en Bas-bil.<br />

Ulf och hans mannar är vana<br />

att tillverka specialbyggen<br />

men med Akka ska man starta<br />

serietillverkning.<br />

– Utvecklingsarbetet har varit<br />

tungt. Men att gå in i produktionsfasen<br />

blir jobbigt<br />

även det, eftersom det är nytt<br />

för oss.<br />

Hjälp med övergången får<br />

han genom samarbetet med<br />

Utryckning för att förebygga<br />

trygg vistandemiljö inleddes<br />

snabbare än planerat genom<br />

det tragiska och riksbekanta<br />

fallet med 4-årige Kevin som<br />

dödades av lekkamrater.<br />

– Vi var den enda förvaltning<br />

som inte blev direkt inblandad<br />

i det akuta arbetet. Vår uppgift<br />

blev att leda stabsarbetet och<br />

vi fick uppdrag att bilda och<br />

leda en referensgrupp för att<br />

återskapa trivseln i området.<br />

Basen för räddningstjänstens<br />

del i arbetet är frivillighet och<br />

att testa sig fram till de meto-<br />

Volvo och Säffle Karosseri.<br />

Det är en efterlängtad ”fågel”<br />

som nu är klar att pröva<br />

sina vingar. Hela Räddningstjänstsverige<br />

har följt arbetet<br />

med Akka.<br />

– Det är ett otroligt intresse<br />

från alla håll och kanter. I går<br />

var räddningstjänsten i Botkyrka<br />

här och provkörde och i<br />

morgon kommer folk från kåren<br />

på Nynäs oljeraffinaderi.<br />

GUNNO IVANSSON<br />

Uppskattade brandmän – var så<br />

Foto: LARS SWANÖ/VF<br />

Räddningstjänsten och polisen i Arvika rycker ut tillsammans i förebyggande syfte. Astrid Eriksson, till höger, och vänninan Elsie Persson på<br />

hyreshuset Greven fick besök och goda råd av brandmästare Lennarth Albinsson, till vänster, och polisman Hans Carlberg.<br />

der som fungerar bäst. Förra<br />

året fick Lennarth Albinsson,<br />

brandmästare i skiftlag tre, en<br />

idé som han ville testa.<br />

– Vi hade jobbat mycket med<br />

unga människor och nu tyckte<br />

jag det var dags att vända sig<br />

till äldre. En banal olycka i<br />

hemmet kan få förödande<br />

konsekvenser. De flesta vill<br />

kunna bo kvar hemma så<br />

länge som möjligt, men snavar<br />

en äldre människa på en<br />

lampsladd och bryter lårbenshalsen<br />

kanske det innebär att<br />

han eller hon aldrig mer kom-<br />

mer hem, säger Lennarth Albinsson.<br />

Hans förslag var att de fyra<br />

skiftlagen en dag skulle gå<br />

hem till äldre för att personligen<br />

informera om olycksrisker<br />

i hemmet. Ledningen nappade<br />

och det bestämdes att skiftlagen<br />

skulle ta var sitt kvarter.<br />

Besöksdagen arrangerades i<br />

samarbete med polisen och<br />

ambulansen. Lennarth Albinsson<br />

insåg att information var<br />

avgörande för att idén skulle<br />

bli lyckad. Under förberedel-<br />

searbetet bjöds två representanter<br />

från Räddningsverket in<br />

och en broschyr togs fram.<br />

Broschyren innehöll i korthet<br />

vad informationen går ut på<br />

och bilder på de personer som<br />

skulle knacka på.<br />

Fjorton dagar i förväg gick<br />

man ut med broschyren – personligen.<br />

– Det är viktigt att höras och<br />

synas och en söndagsförmiddag<br />

körde vi in på gården i<br />

kvarteret med två brandbilar.<br />

Det var många som kom fram<br />

till fönstret för att se vad som

Foto: GUNNO IVANSSON<br />

Brandbussen är klar för avgång. När bilden togs i början av april var den inte riktigt klar. Blåljusrampen som ska<br />

sitta i överkant på vindrutorna var inte på plats och de vita detaljerna i “grillen” ska vara rödlackerade.<br />

säker på det<br />

var på gång, berättar en av brandmännen,<br />

Larz Bergfjord.<br />

Lennarth Albinsson och hans<br />

brandmän, en polisman och ambulanssjukvårdare,<br />

ringde på hos<br />

samtliga 79 hyresgäster. De berättade<br />

att om ett par veckor kommer<br />

det att ges en information<br />

om olycksrisker i hemmet och<br />

lämnade över broschyren. För<br />

besöket gjorde intryck och när<br />

besöksdagen kom var 69 av de 79<br />

lägenhetsinnehavarna hemma.<br />

Brandmännen fick svara på<br />

många frågor i olika ämnen.<br />

– Det var fantastiskt roligt. Besöket<br />

fyllde naturligtvis en social<br />

funktion och man får inte ha för<br />

bråttom när man är hos äldre, säger<br />

Larz Bergfjord.<br />

Det visade sig att äldre ofta är<br />

rädda för att det ska börja brinna.<br />

Många hade inte brandvarnare<br />

och en återkommande fråga var<br />

att be om hjälp med monteringen.<br />

– Det lovade vi åta oss, så de<br />

som vill ha brandvarnaren uppsatt<br />

får det.<br />

För Lennarth Albinssons gäng<br />

blev besöksdagen en succé och<br />

har lett till att de inbjudits till andra<br />

pensionärsorganisationer<br />

och Rotary. För de andra skiftlagen<br />

blev resultatet varierande.<br />

Lennarths grupp var den enda<br />

som gjorde ”förbesök”.<br />

– Det är viktigt att gå ut med information<br />

i förväg och att det görs<br />

personligen. En broschyr som<br />

Foto: GUNNO IVANSSON<br />

Skiftlag tre vid Arvika-Eda räddningstjänst , Larz Bergefjord, Mats Wallberg,<br />

Peter Lindow, Lennarth Albinsson och Sigge Lind, har genomfört en<br />

lyckad informationssatsning till äldre.<br />

dimper ner genom brevinkastet<br />

hamnar lätt i pappersåtervinningen,<br />

säger Lennarth Albinsson.<br />

En annan viktig detalj var att<br />

broschyren innehöll fotografier<br />

på de som skulle informera.<br />

Många äldre öppnar ogärna för<br />

främlingar och de uppskattade<br />

att i förväg få veta vem som kommer.<br />

Det är inte givet att alla<br />

brandmän passar för att knacka<br />

på hemma hos människor och<br />

alla var inte positiva till uppgiften.<br />

– Ett par killar var motståndare<br />

före, men efteråt tyckte de att det<br />

fungerat bra. Det är viktigt att det<br />

bygger på frivillighet. En del kanske<br />

passar bättre för att jobba<br />

med ungdomar.<br />

För att kunna fortsätta försöket<br />

i stor skala måste man engagera<br />

deltidarna.<br />

– I räddningstjänstplanen står<br />

att det olycksförebyggande arbetet<br />

ska prioriteras men vi måste<br />

forma en målsättning för hur<br />

mycket resurser det får ta kontra<br />

utryckning. I Eda kommun har<br />

politikerna beslutat satsa och<br />

budgeterat 100 timmar per deltidsstation<br />

på förebyggande, säger<br />

Tomas Erlandsson.<br />

GUNNO IVANSSON<br />

9<br />

nyheter<br />

Generaldirektör klar<br />

veckan efter påsk?<br />

Inte heller i det här numret av <strong>Sirenen</strong> kan vi presentera<br />

ny generaldirektör för Räddningsverket.<br />

Från regeringskansliet får vi veta att det inte heller blir<br />

någon utnämning vid regeringssammanträdet onsdagen<br />

den 19 april, dagen efter tryckningen av detta nummer.<br />

– Men vi hoppas och tror att det blir ett beslut veckan<br />

efter påsk, på regeringssammanträdet den 27 april, säger<br />

en person på departementet med insyn i frågan.<br />

Samma källa hävdar att regeringen är angelägen att<br />

hitta ”rätt person” som chef för Räddningsverket.<br />

Enligt vad <strong>Sirenen</strong> erfar hittade också regeringen ”rätt<br />

person”, men hon/han tackade i sista stund nej. Det ska<br />

ha bidragit till att utnämningsprocessen blivit så utdragen<br />

i tid.<br />

Räddningsverkets<br />

chefer rör på sig<br />

Från chef för Räddningsverkets utbildningsavdelning till<br />

landshövdingens närmaste man. Björn Sandborgh tar<br />

steget över gatan och blir länsråd på länsstyrelsen i<br />

Värmland.<br />

Sandborgh började på verket 1986 som jurist och har<br />

därefter bland annat varit chef för farligt gods-enheten,<br />

riskavdelningen och senaste tiden utbildningsstaben.<br />

– Jag har alltid känt stolthet över att arbeta på Räddningsverket,<br />

men när jag nu vid 52 års ålder får erbjudandet<br />

om att bli länsråd vill jag ta chansen. Länsråd i Karlstad<br />

är bland det finaste jobb en värmlandspôjk kan få.<br />

En annan avdelningschef på Räddningsverket försvinner<br />

till Kosovo. Roland Nilsson har fått FN-uppdrag från<br />

slutet av april till september.<br />

Nilsson ska arbeta i den centrala FN-administrationen i<br />

Pristina, som avdelningschef för uppbyggnaden av en inhemsk<br />

katastrof- och räddningsstyrka.<br />

Styrkan kommer att finnas över hela Kosovo med 4 000<br />

personer, tidigare UCK:are, i organisationen.<br />

– Deras uppgift kan bland annat vara vanlig räddningstjänst,<br />

mattransporter eller annan hjälpverksamhet i svåra<br />

områden, säger Roland Nilsson.<br />

Nytt om namn<br />

Rolf Andréasson, 44, är ny ställföreträdande räddningschef<br />

i Båstad. Han var tidigare brandmästare i Hässleholm<br />

Maria Lenning är ny ställföreträdande räddningschef i<br />

Landskrona. Hon kommer närmast från en tjänst som lärare<br />

vid Räddningsverkets skola i Revinge.<br />

Landskrona har även fått administrativ chef, den förste<br />

på heltid. Han heter Per-Olov Karlsson och kommer<br />

närmast från privat verksamhet.<br />

Tina Håkansson, 27, är ny räddningschef i Nybro. Hon<br />

kommer närmast från en tjänst i Halmstad som brandingenjör.<br />

Ulla Gudmundson blir i augusti ny generalsekreterare<br />

på Folk och Försvar. Hon efterträder Olle Fack. Gudmundsson<br />

kommer närmast från UD. Därtill har Sacos<br />

ordförande Anders Milton har valts till ny ordförande<br />

för Folk och Försvar. Han efterträder Arbetslivsinstitutets<br />

generaldirektör Inger Ohlsson.<br />

”Inget farligt gods<br />

genom Umeå”<br />

Botniabanan kan inte byggas genom centrala Umeå om<br />

det ska transporteras farligt gods på järnvägen.<br />

Det anser Räddningsverket i ett kompletterande yttrande<br />

över Banverkets förslag till dragning av Botniabanan.<br />

Räddningsverkets principiella ståndpunkt är, att järnvägar<br />

som medför fler transporter av farligt gods genom<br />

centrala delar av tätorter inte ska byggas.<br />

Däremot kan persontrafik och övrig godstrafik på<br />

sträckan köras enligt Banverkets förslag.<br />

Räddningsverket ser inget hinder för att en tunnel<br />

byggs genom Varvsberget i Örnsköldsvik, under förutsättning<br />

att säkerhetskraven för tunneln är långtgående.<br />

Regeringen bör även ta in villkor för vissa andra delsträckor<br />

på banan, anser verket. Det gäller bland annat<br />

villkor för tunnlar, farligt gods och skydd av vattentäkter.

10 <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

nyheter/Brandman <strong>2000</strong><br />

Utbildningen<br />

och ny lag<br />

heta frågor<br />

Översynerna av utbildningen<br />

och räddningstjänstlagen<br />

är de hetaste<br />

frågorna i Räddningstjänstsverige<br />

just nu.<br />

Båda har avgörande betydelse<br />

för framtiden och<br />

frågorna väckte stort engagemang<br />

vid framtidskonferensen<br />

Brandman<br />

<strong>2000</strong> i Karlstad i mitten av<br />

mars.<br />

Det har gått 14 år sedan räddningstjänslagen<br />

kom till och<br />

mycket har hänt sedan dess.<br />

– En av huvudorsakerna till<br />

att räddningstjänstlagen ses<br />

över är att många tycker den<br />

är för detaljstyrd, berättade<br />

Christina Salomonsson, departementsråd<br />

och chef för civila<br />

enheten på försvarsdepartementet.<br />

Syftet med översynen är<br />

bland annat att åstadkomma<br />

en modernisering, minskad<br />

detaljstyrning och preciserade<br />

skyldigheter för stat, kommuner<br />

och enskilda. Dessutom<br />

ser utredningen över räddningstjänstpersonalenskompetens<br />

och utbildning.<br />

Översynen ska vara klar 1 juni<br />

nästa år och alla har möjlighet<br />

att försöka påverka resultatet.<br />

– Ta chansen och ge synpunkter,<br />

skriv till utredaren<br />

Harald Dryselius på försvarsdepartementet,<br />

uppmanade<br />

Christina Salomonsson.<br />

Samtidigt pågår en utredning<br />

där Räddningsverket, i<br />

samarbete med Kommunförbundet,<br />

kommuner och fackli-<br />

Det var en historisk konferens<br />

som anordnades av<br />

Brandmännens riksförbund,<br />

Brandmännens<br />

kamratföreningar, RäddningstjänstenKarlstadsregionen<br />

och Informationsbolaget.<br />

För första gången<br />

inbjöds både hel- och deltidsbrandmän<br />

och så här<br />

tyckte några om initiativet.<br />

ga organisationer, fått regeringens<br />

uppdrag att pröva behovet<br />

av en ändrad utbildning.<br />

Utredningen kallar sig Ruff<br />

(RäddningstjänstUtbildning<br />

För Framtiden) och görs i nära<br />

samarbete med Dryselius utredning.<br />

Utredningen har tre<br />

referenskommuner: Helsingborg,<br />

Karlstad och Storuman.<br />

Från representanter för dessa<br />

och deltagarna i gruppen har<br />

det förts fram en rad önskemål.<br />

– Ett krav är att vi ska ha<br />

samma grundutbildning för<br />

både hel- och deltid. Ett annat<br />

är flexiblare utbildningssystem<br />

som underlättar möjligheterna<br />

att göra karriär, säger<br />

Lars Bjergestam, Räddningsverket,<br />

som sitter i ledningen<br />

för Ruff-gruppen.<br />

Andra önskemål är ändrad<br />

kategoriseringen av personalen<br />

och kompetensutveckling<br />

genom fortbildning.<br />

Kommunförbundet är starkt<br />

kritiskt till att Räddningsverket<br />

utreder sin egen utbildning<br />

och ville ha en opartisk utredning.<br />

– Vår principiella inställning<br />

kvarstår men arbetet i gruppen<br />

fungerar bra, sade Thord<br />

Eriksson, som inte anser att<br />

dagens utbildning är dålig<br />

men att utvecklingen har gått<br />

ifrån den.<br />

– Den är alltför smal och det<br />

är en av anledningarna till att<br />

räddningstjänsten är svår att<br />

utveckla. Det är en otrolig fokusering<br />

på den operativa de-<br />

Matts Jangerstad,<br />

Räddningstjänsten<br />

Solna-Sundbyberg.<br />

– Visionerna om våra<br />

framtida arbetsuppgifter<br />

hänger lite i luften. Innan<br />

vi åläggs nya arbetsuppgifter<br />

måste vi åtgärda<br />

bristerna i vår nuvarande<br />

utbildning. Först då kan vi diskutera framtiden.<br />

Det är många som har åsikter om oss men de<br />

frågar inte oss.<br />

len. Skydd mot olyckor kräver<br />

en bredare utbildning.<br />

Kommunförbundet vill se<br />

en eftergymnasial utbildning<br />

som man söker till utan att<br />

först ha en anställning.<br />

Sören Storm, ombudsman<br />

för brf tror inte på Kommunförbundets<br />

förslag när det gäller<br />

deltidarna.<br />

– Ingen är beredd att dra på<br />

sig studieskulder för att bli<br />

deltidsbrandman. Ska vi leva<br />

upp till kraven på ett säkert<br />

samhälle måste stat och kommun<br />

ta sitt ansvar.<br />

Kommunförbundets representanter<br />

Carl Mattson och<br />

Thord Eriksson talade positivt<br />

om helhetsperspektivet i Dan<br />

Olssons Räddningsverksutredning<br />

Ris och Ros från 1998.<br />

I direktivet för översynen av<br />

räddningstjänstlagen har uppdraget<br />

snävats av påtagligt<br />

jämfört med tankegångarna i<br />

Ris och Ros-utredningen.<br />

– Guldkornet i Ris och Ros<br />

var den vidgade syn på räddningstjänst<br />

som begreppet<br />

Skydd mot olyckor innebar.<br />

Var tog det vägen? Helhetsgreppet<br />

finns inte kvar längre,<br />

sade Thord Eriksson.<br />

Kommunförbundet vill i<br />

framtiden ha större möjligheter<br />

till lokal anpassning. Man<br />

tycker också att det ska vara<br />

möjligt att upphandla räddningstjänst<br />

på entreprenad.<br />

Huvudmannaskapet ska dock<br />

ligga kvar på kommunen.<br />

Kommunförbundet menar att<br />

i praktiken läggs räddningstjänst<br />

ut på entreprenad redan<br />

i dag, men utan konkurrens.<br />

– Vad är det för skillnad på<br />

att lämna över räddningstjänsten<br />

till ett kommunalförbund<br />

jämfört med en entreprenör?<br />

Efter att ha lyssnat på Christina<br />

Salomonsson och Kommunförbundetsrepresentanter<br />

är brf-ordföranden Håkan<br />

Höglin bekymrad för utvecklingen.<br />

– Trots att innehållet i räddningstjänstlagen<br />

ska vara spikat<br />

inom ett år är det skilda<br />

uppfattningar om hur framtidens<br />

räddningstjänst ska utformas.<br />

Vad jag förstår ska Harald<br />

Dryselius bara göra en<br />

uppfräschning av räddningstjänstlagen<br />

medan Kommun-<br />

Håkan Graaf, brandmästareRäddningstjänstenVästerbergslagen<br />

i Ludvika.<br />

– Mycket är höljt i dunkel<br />

när det gäller framtiden<br />

därför hade det varit<br />

perfekt om utredaren av<br />

räddningstjänstlagen varit<br />

här. Positivt att heltidare och deltidare är<br />

tillsammans. Nu kanske det är slutjafsat, vi<br />

gör i stort sett samma jobb med skillnaden<br />

att deltidarna har sämre förutsättningar.<br />

Foto: MICKE SÖRENSEN<br />

Utbildning före anställning och samma operativa grundutbildning<br />

för hel- och deltid är några önskemål som framförts till Ruff, den<br />

utredningsgrupp som ser över framtidens brandmannautbildning.<br />

förbundet talar om Skydd mot<br />

olyckor. Man måste bestämma<br />

inriktning.<br />

Vilka extrasysslor som räddningstjänsten<br />

ska åta sig diskuterades<br />

ingående på konferensen.<br />

Håkan Höglin accepterar att<br />

räddningstjänsten får ta sig an<br />

andra uppgifter men inte vilka<br />

som helst.<br />

– Om det innebär att vi ersätter<br />

andra yrkesgrupper måste<br />

vi säga nej. Avsikten måste<br />

vara att vi ska höja kvalitén.<br />

Ska vi ta oss an andra arbetsuppgifter<br />

måste vi få adekvat<br />

utbildning.<br />

GUNNO IVANSSON<br />

Kent Springare,<br />

brandman Södra Dalarnasräddningstjänstförbund,Avesta.<br />

– Jag tyckte om utbildningsblocket<br />

där det<br />

blev en fördjupad diskussion<br />

och som visade<br />

att vi är eniga om kravet på fortbildning. Sen<br />

tycker jag att diskussionerna om allt mer förebyggande<br />

är lite skrämmande. De flesta i små<br />

kommuner har börjat som deltidare och vikarierat<br />

sig in som heltidare. De har ingen utbildning<br />

i förebyggande.

<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

Ny förebyggandekurs för brandmän<br />

– Varför kan inte brandmän få gå förebyggande 1? Undrade<br />

flera på konferensen. Svaret är att man måste vara förman,<br />

men att det nu startat en ny förebyggandekurs för<br />

brandmän.<br />

– Enligt räddningstjänstförordningen måste man vara förman för att få<br />

gå förebyggande vilket gör det svårt att ta med brandmän. Kursen är<br />

dessutom till stor del inriktad mot brandsyneförättare och det tror jag<br />

inte kommunerna är så intresserade av egentligen. Därför har vi tagit<br />

fram en kurs speciellt för brandmän heltid och deltid, säger Elisabeth<br />

Söderberg.<br />

Kursens heter Fortbildning i förebyggande åtgärder mot brand och är<br />

på fem dagar. Premiärkursen gick i Revinge i februari och den kommer<br />

även att gå som distanskurs i höst.<br />

En annan nyhet är en preparandkurs för brandmän som ska göras på<br />

hemmaplan före brandman hel- och deltid.<br />

– Det är inget tvång men vi säger att man bör ha gått preparandkursen<br />

före hel- och deltidsutbildningarna eftersom båda bygger på att<br />

man har de kunskaper som preparandkursen ger.<br />

Från 1 juli är det nya kursplaner för brandmannautbildningarna. De<br />

stora nyheterna är att kurserna innehåller betydligt mer förebyggande<br />

än tidigare och att de tar upp etik och moral.<br />

– Det förekommer tydligen stölder under insatser och i undervisningen<br />

kommer man att ta upp yrkesetiken och yrkesidentiteten, säger Elisabeth<br />

Söderberg.<br />

Bertil Andersson,<br />

räddningstjänsten<br />

Malmö.<br />

– Konferensen blev<br />

en aha-upplevelse<br />

som visade att vi faktiskt<br />

kan påverka vår<br />

framtid och att vi<br />

måste göra det. Vi engagerar<br />

oss för lite och det är upp till<br />

kamp som gäller annars har vi ingen möjlighet<br />

att påverka vår situation. Om inte vi<br />

gör det gör någon annan det åt oss.<br />

Jag är besviken på att ingen från SKAF<br />

deltog.<br />

Hans Lindahl,<br />

räddningstjänsten<br />

Härnösand.<br />

– Genom frågor<br />

som ställts har den<br />

gett en ny medvetenhet,<br />

speciellt om utredningen<br />

av räddningstjänstlagen.<br />

Deltidarnas närvaro har gett oss något att<br />

tänka på. Som att vi borde ha samma<br />

grundutbildning. Finansieringsfrågan<br />

glömdes bort lite grann.<br />

nyheter/Brandman <strong>2000</strong><br />

–Basen för yrket<br />

måste breddas<br />

Framtidens brandmän är<br />

ingen ”långvägare”. Efter<br />

att ha gått gymnasiet och<br />

den Kvalificerade Yrkesutbildningen<br />

till brandman<br />

får han eller hon söka de<br />

lediga jobb som finns inom<br />

räddningstjänsten.<br />

Detta är en tänkbar förändring<br />

av utbildningen som utredningen<br />

Ruff (Räddningstjänst-<br />

Utbildning För Framtiden) ska<br />

titta på. Ruff ska på regeringens<br />

uppdrag pröva behovet av<br />

en ändrad utbildning och utredningen<br />

genomförs av<br />

Räddningsverket i samarbete<br />

med Kommunförbundet,<br />

kommuner och fackliga organisationer.<br />

– Vi är tämligen eniga om att<br />

vissa saker som att det behövs<br />

en förändrad utbildning, att<br />

basen för yrket måste breddas<br />

och att det ska vara en likvärdig<br />

operativ grundutbildning<br />

för hel- och deltid, säger Ivar<br />

Rönnbäck, Räddningsverket,<br />

ordförande i Ruff.<br />

Tankegångarna från Dan<br />

Olssons Räddningsverksutredning<br />

om skydd mot olyckor<br />

i ett större perspektiv kräver<br />

en bredare rekryteringsbas. I<br />

dag går alla brandmän den<br />

”långa vägen”, med anställning<br />

först och sedan utbildning.<br />

Enligt Räddningsverket<br />

bör utbildningen i högre grad<br />

vila på vetenskaplig grund<br />

med kopplingar till forsknings-<br />

och utvecklingsverksamhet.<br />

– Utbildningen är väldigt<br />

mycket erfarenhetsbaserad.<br />

Brandingenjörs- och ledningsutbildningen<br />

utgör undantag.<br />

Båda bitarna måste<br />

finnas, men mycket kan göras,<br />

till exempel när det gäller före-<br />

byggande<br />

och taktik.<br />

Ruff är<br />

klar med<br />

inventeringsfasen<br />

och nu ska<br />

två arbetsgrupper<br />

gå<br />

vidare med<br />

var sin uppgift.<br />

Den<br />

ena ska titta<br />

Ivar Rönnbäck,<br />

Räddningsverket.<br />

på Skydd mot olyckor.<br />

– Vad menas med Skydd mot<br />

olyckor? Vi måste diskutera<br />

vad det innebär i ett utbildningsperspektiv;<br />

vilka kunskaper<br />

som behövs<br />

Den andra gruppen ska titta<br />

på utbildningsmodellen Kvalificerad<br />

yrkesutbildning (ky),<br />

en ny form av eftergymnasial<br />

utbildning (se faktaruta).<br />

Alla i Ruff är överens om att<br />

det ska vara en eftergymnasial<br />

utbildning men inte nödvändigtvis<br />

i högskoleform. Däremellan<br />

finns ky som ett lämpligt<br />

alternativ.<br />

– Vi ska nu undersöka vad det<br />

får för praktiska och ekonomiska<br />

konsekvenser. Ett problem<br />

blir hur vi ska lösa ”lärande<br />

i arbete” som är en sorts<br />

Caroline Åberg,<br />

räddningstjänsten<br />

Solna Sundbyberg.<br />

– Det har varit intressant<br />

att höra alla<br />

dessa åsikter. Störst<br />

var utbildningen. För<br />

många går det 20 år<br />

efter brandmannautbildningen<br />

innan man kommer på en kurs.<br />

Det är viktigt att det kommer in en ”repmånad”<br />

efter 5-10 år.<br />

11<br />

avancerad praktik. Men vi<br />

kommer inte bara att titta på<br />

ky utan även utveckling av förslagen<br />

i utb <strong>2000</strong>.<br />

Deltidsutbildningen kommer<br />

inte att genomgå lika dramatiska<br />

förändringar utan ske<br />

i princip som i dag. Som<br />

nämnts är det ett starkt önskemål<br />

att det ska vara samma<br />

operativa grundutbildning för<br />

hel- och deltid.<br />

– Likvärdig, men kanske inte<br />

gemensam. Deltidare har svårare<br />

att komma ifrån och man<br />

måste hitta andra former med<br />

kortare kurser, mer distansutbildning<br />

eller att lärarna åker<br />

ut regionalt, säger Ivar Rönnbäck.<br />

Ruff ska vara klar den 15 september.<br />

Före sommaren hoppas<br />

Ivar Rönnbäck att gruppen<br />

ska kunna lämna konkreta<br />

förslag som sedan ska ut på<br />

remiss.<br />

GUNNO IVANSSON<br />

Kvalificerad Yrkesutbildning<br />

Kvalificerad Yrkesutbildnin (KY) är en ny form av eftergymnasial utbildning,<br />

där en tredjedel av utbildningen bygger på kvalificerad tilllämpning<br />

av de teoretiska kunskaperna på en arbetsplats. Det är inte<br />

traditionell praktiktid som avses utan ett aktivt lärande i arbetet med<br />

problemlösning i en pedagogisk helhet.<br />

KY är en försöksverksamhet som regeringen beslutade om 1996<br />

och syftet är att råda bot på bristen av kompetent arbetskraft inom<br />

arbetslivet. Försöket kom igång redan hösten 1996 och hittills har<br />

Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning godkänt 266 utbildningar<br />

med sammanlagt 12 000 platser inom allt från IT till äldrevård.<br />

Stig-Arne Olsson,<br />

deltidare Åmål<br />

– Konferensen har<br />

gett fungeringar inför<br />

framtiden. Det är<br />

bra att hel- och deltidare<br />

försöker samarbeta<br />

mer och ser varandra<br />

som resurser.<br />

Hittills har det varit lite av att de är proffsen<br />

och vi ”asktramparna”.<br />

Framtidsversioner har hängt lite i luften.<br />

Det verkar finnas mycket som inte är uttalat.

12 <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

aktuellt<br />

Forskning kring<br />

räddningstjänstfrågor<br />

väcker<br />

allt större intresse.<br />

14 och 16<br />

mars anordnade<br />

Brandforsk och<br />

Räddningsverketinformationsdagar<br />

i<br />

Stockholm respektiveGöteborg.<br />

Anslutningen<br />

blev över förväntan,<br />

i Stockholm<br />

deltog<br />

drygt 110 personer,<br />

i Göteborg<br />

240.<br />

Programmet<br />

var omväxlande<br />

med ett dussin<br />

föredragshållare.<br />

I kronologisk<br />

ordning avhandlades<br />

olika företeelser<br />

och åtgärder<br />

under<br />

och efter en svår<br />

olycka. I nästan<br />

alla programpunkter<br />

fanns<br />

kopplingar till<br />

diskotekbranden<br />

i Göteborg:<br />

utrymning,<br />

stressreaktioner<br />

och annat<br />

mänskligt beteende,kartläggning<br />

av händelseförlopp,utredningar,<br />

med<br />

mera.<br />

Text:<br />

ULF ERLANDSSON<br />

Göteborgs räddningschef<br />

Åke Jacobsson (bilden) levererade<br />

inga forskningsnyheter,<br />

men det han sa är<br />

angeläget och borde mana<br />

många till eftertanke.<br />

– Branden på Backaplan<br />

blottade starka spänningar<br />

i samhället och gjorde det<br />

klart att nu måste vi alla<br />

kämpa mot segregationen.<br />

Strax efter midnatt fredag 30<br />

oktober 1998 ringde det hemma<br />

hos Åke Jacobsson.<br />

– Det brinner på Makedoniska<br />

föreningen vid Backaplan!<br />

Fortfarande lever jag med den<br />

händelsen, dag och natt. Det<br />

går inte en dag, knappast en<br />

timme, utan att branden finns i<br />

mina tankar.<br />

Jacobssons föredrag handlade<br />

varken om sprinkler, utgångsdörrars<br />

bredd eller andra teknikaliteter<br />

– Branden skakade om samhället<br />

och ställde mycket på sin<br />

spets. Insatspersonalen hamnade<br />

i en situation som låg<br />

långt utanför våra vanliga referensramar.<br />

Branden blottade<br />

starka spänningar. Får vi inte<br />

bukt med segregationen får vi<br />

ett samhälle som ingen vill ha.<br />

Insatsen på skadeplatsen tog<br />

mindre än två timmar. Den genomfördes<br />

under vidriga förhållanden.<br />

Eftersom det fanns<br />

så många människor på plats<br />

redan från början gick det inte<br />

att skapa en avskild uppsamlingsplats<br />

för de skadade.<br />

– Arbetet blev kaotiskt med<br />

skadade, förtvivlade kamrater<br />

och räddningspersonal om varandra.<br />

Kulturkrocken mellan<br />

invandrarungdomarna och den<br />

”svenska” räddningspersonalen<br />

blev uppenbar. Delvis tog<br />

den sig uttryck i rena handgripligheter.<br />

Brandmännen blev<br />

helt överrumplade av den fientlighet<br />

som mötte dem.<br />

Jacobsson tycker att vissa<br />

media bidrog till att förstärka<br />

motsättningarna ytterligare:<br />

– I några dagar upprepades en<br />

fullständigt felaktig beskrivning<br />

av hur brandmän underlåtit att<br />

utföra livräddningsinsatser och<br />

dessutom hindrat oskadade<br />

ungdomar att själva gå in i diskoteklokalen<br />

för att rädda sina<br />

kamrater.<br />

– Jag kan förstå att en enskild<br />

journalist kan dras in i händelsen<br />

och begå ett misstag. Men<br />

jag har svårare att förlåta att<br />

ledningen hemma på redaktionen<br />

inte reagerar utan gång på<br />

gång upprepar information<br />

som är uppenbart felaktig, sa<br />

Åke Jacobsson.<br />

I en intervju i <strong>Sirenen</strong> förra<br />

året tog Åke Jacobsson för första<br />

gången upp räddningstjänstens<br />

roll och ansvar i kampen mot<br />

segregationen. På FoU-dagarna<br />

upprepade och underströk han<br />

detta.<br />

– Räddningstjänsten ska spegla<br />

samhället. Kampen mot segregationen<br />

är därför också en<br />

uppgift för räddningstjänsten.<br />

Vi måste ta vår del av ansvaret<br />

och lära oss hur hela samhället<br />

fungerar.<br />

– En enda våra cirka 600 anställda<br />

i utryckningsverksamheten<br />

i Storgöteborg har invandrarbakgrund.<br />

Vår personal<br />

bör spegla samhället i stort. Vi<br />

har därför antagit en policy att<br />

prioritera anställning av brandmän<br />

med rötter i andra länder.<br />

– Jag tror dock inte på kvotering,<br />

vare sig det gäller kvinnor<br />

eller invandrare. Däremot ska<br />

vi uppmana dem att söka till<br />

räddningstjänsten och hjälpa<br />

dem fram till antagningsproven.<br />

Men uttagningstesterna<br />

måste de klara själva.<br />

Foto: RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG<br />

Jacobsson på Forsknings- och utvecklingsdagarna:<br />

”Fortfarande lever jag dag<br />

och natt med branden”<br />

Jacobsson efterlyste också en<br />

bättre helhetssyn på brandskyddsarbetet:<br />

– Räddningstjänsten kommer<br />

in för sent i byggprocessen. Vi<br />

har tappat mark och kan inte<br />

påverka som önskvärt. Besiktningsverksamheten<br />

handlar för<br />

mycket om kvantitet och för lite<br />

om kvalitet.<br />

– Dessutom bör vi ägna betydligt<br />

mera kraft åt rådgivning,<br />

utbildning och andra attitydskapande<br />

åtgärder, sa Jacobsson<br />

och presenterade en förteckning<br />

över hur den förebyggande<br />

verksamheten fördelade<br />

sig i Storgöteborg under 1999:<br />

Brandsyn 2 546<br />

Bygglov 310<br />

Hetarbetstillstånd 876<br />

Rådgivning(timmar) 2 153<br />

Utbildning(antal elever)19 658<br />

Barnens brandskola 6 000<br />

Attitydsamtal 1800<br />

Det är med andra ord uppenbart<br />

att räddningstjänsten satsar<br />

ett betydande arbete på<br />

också den mjuka, attitydpåverkande,<br />

delen av det förebyggande<br />

brandskyddsarbetet.<br />

Något att fundera över för landets<br />

övriga räddningstjänster.

<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

Brandmännen strejkade<br />

– då halverades larmen<br />

I Finland hade man för några<br />

år sedan en strejk då landets<br />

brandmän vägrade att utföra<br />

utryckningstjänst. Tvärt emot<br />

alla farhågor ledde strejken<br />

inte till en mängd stora, allvarliga<br />

bränder. I stället mer<br />

än halverades antalet larm.<br />

Det har aldrig varit så få bränder i<br />

Finland som under brandmannastrejken.<br />

– Orsaken var ett ökat säkerhetsmedvetande.<br />

Försäljningen<br />

av brandvarnare och handbrandsläckare<br />

steg rekordartat. Män-<br />

Bra brandskydd i en byggnad definieras<br />

ofta som hög teknisk<br />

standard med breda dörrar, tydliga<br />

skyltar och många brandredskap.<br />

Däremot glömmer man ofta<br />

helt att ta hänsyn till de mänskliga<br />

och organisatoriska delarna av<br />

brandskyddet.<br />

– För att fastställa den verkliga<br />

skyddsnivån i en byggnad måste<br />

vi också bedöma de människor<br />

som vistas i den, deras lokalkännedom,<br />

attityder och kunskapsnivå,<br />

sa Joakim Ardemark från<br />

Sycon Energikonsult och presenterade<br />

mto-metoden– Mänskliga,<br />

tekniska och organisatoriska<br />

faktorer.<br />

Sycon har utfört en litteraturstudie<br />

för att kartlägga riskanalysmetoder<br />

med koppling till mto-<br />

Vi uppträder både rationellt<br />

och snabbt när det brinner.<br />

Det är slutsatsen av ett forskningsprojekt<br />

som bland annat<br />

studerat utrymning.<br />

Du är kund på det stora varuhuset.<br />

Det är två dagar kvar till julafton<br />

och trängseln är svår. Plötsligt<br />

hör du någon som ropar att det<br />

brinner. Hur reagerar du?<br />

Erfarenheter från sådana händelser<br />

har gett forskningen en<br />

ganska tydlig bild av människors<br />

reaktioner. Däremot är det inte<br />

lika känt vad det är som påverkar<br />

att man får ett visst beteende.<br />

Detta har undersöks i projektet<br />

”Utrymningsfaktorer – Påverkansfaktorer”,<br />

som drivs av bland<br />

andra Håkan Frantzich vid Lunds<br />

Tekniska Högskola (lth).<br />

Människor beter sig oftast gan-<br />

niskorna blev mera vaksamma<br />

och tog minsta tillbud på allvar,<br />

berättade beteendeforskaren Ann<br />

Enander från Försvarshögskolan.<br />

Ett annat tillfälle när man är<br />

mottaglig för nya säkerhetsbudskap<br />

är när man just blivit förälder.<br />

Då får brandvarnaren plötsligt<br />

nytt batteri och spisen nytt<br />

skydd mot att tippas omkull.<br />

– Kunskap om människors beteenden<br />

är jätteviktig för att lyckas<br />

med säkerhetsarbetet, var Ann<br />

Enanders budskap. Det följdes av<br />

några kända problem och konkreta<br />

förslag till åtgärder:<br />

faktorer i byggnaders brandskydd.<br />

Studien har ännu inte resulterat<br />

i någon färdig formel,<br />

men metoden pekar på många<br />

positiva effekter:<br />

• mto-metoden fastställer en<br />

byggnads verkliga skyddsnivå,<br />

inte bara den tekniska brandskyddsnivån.<br />

• Metoden främjar satsningar<br />

på utbildning och god planering.<br />

Eventuellt kan mänskliga och organisatoriska<br />

åtgärder i vissa fall<br />

tillåtas kompensera för tekniska<br />

brister.<br />

• Kunskap och medvetenhet ger<br />

ökad ansvarskänsla och större<br />

kontroll vilket också påverkar de<br />

tekniska faktorerna positivt.<br />

Efter diskotekbranden i Göteborg<br />

gjorde <strong>Sirenen</strong> ett försök att<br />

ska rationellt i en brandsituation.<br />

Om läget upplevs som oklart försöker<br />

folk skaffa mer information.<br />

Detta kan ta olika former. Ett sätt<br />

är att aktivt leta efter branden. Ett<br />

annat är att studera hur personer<br />

i omgivningen reagerar och om<br />

de också uppfattat händelsen.<br />

Först om faran bekräftas genom<br />

egna intryck eller ett utrymningslarm<br />

fattar de beslut om vidare<br />

aktiviteter.<br />

Vilka aktiviteter som blir följden<br />

beror på situationen och på vilken<br />

roll man spelar för tillfället.<br />

Det har stor betydelse om man är<br />

expedit eller kund i det brinnande<br />

varuhuset.<br />

I projektet har bland annat tre<br />

ikea-varuhus utrymts under realistiska<br />

förhållanden. Avsikten var<br />

att studera nyttan av att det fanns<br />

utbildad personal som vägled-<br />

Problem: Vardagsriskerna underskattas<br />

ofta. Människorna gör<br />

som de brukar och tänker inte på<br />

farorna.<br />

Lösning: Utnyttja brandtillbud<br />

och andra aktuella händelser. I<br />

Göteborg har räddningstjänsten<br />

så kallade häfa-grupper (Händelsebaserat<br />

Förebyggande Arbete)<br />

som gör riktade insatser när de<br />

bäst gör nytta.<br />

Problem: Tro på personlig osårbarhet,<br />

”det händer inte mej”.<br />

Lösning: Spela på socialt ansvar<br />

och hänsyn till andra, ”tänk om<br />

mormor skadar sig när hon är på<br />

besök?”<br />

– Glöm inte människan när<br />

brandskyddet ska definieras<br />

sammanställa de faktorer som<br />

ledde till att så många människor<br />

omkom:<br />

1. Det var för mycket folk i lokalen<br />

(M+O).<br />

2. Brandförloppet gick snabbt<br />

sedan branden väl upptäckts<br />

(M+T+O).<br />

3. En utgång var blockerad<br />

(M+O).<br />

4. Den återstående utgången<br />

var smal (T).<br />

5. Det uppstod panik (M+O).<br />

En analys av faktorerna i<br />

mänskliga (M), tekniska (T) och<br />

organisatoriska (O) termer visar<br />

att de ”mjuka” mo-faktorerna<br />

överväger klart. Ännu ett tecken<br />

på mot vilka områden det förebyggande<br />

brandskyddet bör inriktas<br />

i framtiden.<br />

”Vi beter oss oftast ganska<br />

rationellt när det brinner”<br />

ning. Vid 18 olika tillfällen har<br />

man låtit utrymma en biograf<br />

med hjälp av varierande typer av<br />

larmsignaler. Projektet har visat<br />

att:<br />

- Teorin om det rationella beteendet<br />

kan bekräftas.<br />

- Utrymning sker ofta snabbare<br />

än man tror.<br />

- Utrymningslarm är väsentliga<br />

för en lyckad utrymning.<br />

- Personalen har en avgörande<br />

inverkan på hur snabbt en utrymning<br />

kan initieras.<br />

- Typen av verksamhet i lokalen<br />

styr det mänskliga beteendet i stor<br />

utsträckning. Den sista punkten<br />

kan vara så dominerande att de<br />

övriga punkterna upphör att gälla.<br />

13<br />

aktuellt<br />

Vårdpersonal i Göteborg<br />

prisas i rapport om bränder<br />

Av 758 bränder/tillbud inom sjukhus och sjukhem i Göteborg<br />

åren 1982-1999 var inte mindre än 500 anlagda.<br />

Merparten är knutna till mentalsjukvård och psykiatriska<br />

kliniker. Siffrorna är hämtade ur en intressant och trevligt<br />

illustrerad rapport sammanställd av brandutredaren<br />

Claes Tornberg, Räddningstjänsten Storgöteborg.<br />

Totalt inträffade 1 289 tillbud och bränder inom vårdsektorn<br />

(sjukhus, sjukhem, övrig vård). Automatiska<br />

brandlarmet har påkallat ingripande från personal i vårdsektorn<br />

och/eller räddningstjänst. Tornberg prisar, som<br />

han uttrycker det, ”vårdpersonalens magnifika insatser”.<br />

Utan deras insatser skulle dödssiffran 11 personer ha varit<br />

mycket högre.<br />

Heldagskonferens<br />

om säkerthetsrådgivare<br />

Säkerhetsrådgivare står i fokus när Räddningsverket 23<br />

maj arrangerar en heldagskonferens på Farligt gods-mässan<br />

i Göteborg (23-25 maj). Lagstadgat krav på säkerhetsrådgivare<br />

infördes vid senaste årsskiftet och hittills<br />

har företagen skickat in drygt 2 000 anmälningar om säkerhetsrådgivare.<br />

På konferensen blir det en grundläggande beskrivning<br />

av säkerhetsrådgivarens roll och uppgifter, företagens<br />

skyldigheter och utbildningsläget. Vidare kommer tyska<br />

erfarenheter av säkerhetsrådgivare att redovisas och diskuteras,<br />

liksom tillsynsfrågor och tänkbar framtida utveckling.<br />

Du som vill veta mer, beställ konferensprogram<br />

”Farligt gods/Logistik från Mäss-service i Göteborg på telefax<br />

031-708 86 40 eller e-post farligt.gods@swefair.se<br />

Du kan också ringa Räddningsverkets Birgitta Persson<br />

eller Hans Ekåsen för mer information, tel 054 - 10 40 00.<br />

Annan skadebild i USA<br />

87 500 brandmän i USA skadades i tjänsten 1998. I Sverige<br />

inträffar de flesta skador på brandmän under fysisk<br />

träning. Den amerikanska bilden är annorlunda. Hälften<br />

av skadorna (43 080) hände under insats på skadeplats,<br />

bara 7 055 under ”fys”.<br />

Överblivna civilförsvarare<br />

67 000 svenskar får i år besked från Pliktverket att de inte<br />

längre behövs i civilförsvaret. De var inskrivna i den före<br />

detta statliga krigsorganisationen med uppgifter inom<br />

ledning, samband, räddning och hemskydd.<br />

Sedan flera år ansvarar kommunen för räddningstjänsten<br />

i krig, men 67 000 personer har trots det funnits kvar<br />

i Pliktverkets rullor som krigsplacerade. De som känner<br />

att de fortfarande vill göra en insats inom det civila försvaret<br />

rekommenderas att kontaka någon frivilligorganisation.<br />

150 000 firar i Augsburg<br />

972 utställare från 35 länder är anmälda till den stora<br />

skydds- och säkerhetsmässan Interschutz i Augsburg i<br />

Tyskland 20-25 juni. De kommer att visa allt från brandbilar,<br />

ledningssystem, och medicinsk katastrofutrustning<br />

till uniformsmössor. 14 svenska företag finns med som<br />

utställare, varav fem i en svensk gruppmonter. Till firandet<br />

av ”Brandkårens Dag” i Augsburg räknar arrangörerna<br />

med 150 000 besökare.<br />

Boka in förebyggandeträffen<br />

Förebyggande-konferensen i Karlstad i Räddningsverkets<br />

regi har blivit ett begrepp. Intresset ökar för varje gång<br />

och får de som vill vara ute i god tid och boka in nästa års<br />

konferens så har nu datum fastställts. 25-26 april är det<br />

som gäller år 2001.<br />

Ambulanssjukvård i fokus<br />

Hur länkas sjukvården samman – från skadeplatsarbete<br />

till sjukvårdens centrala ledning? Det är temat för en konferens<br />

på Stockholmsmässan i Älvsjö 2-4 oktober. Svensk<br />

katastrofmedicinsk förening och föreningen för ledningsansvariga<br />

inom svensk ambulanssjukvård arrangerar.<br />

Mer info finns att få hos projektledaren Kitty Kook-Wennberg,<br />

tel 08 - 587 303 12 eller e-post:<br />

kitty.kook.wennberg@nvso.sll.se

14 <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

aktuellt<br />

Tysk firma fick stororder<br />

på nytt varningssystem<br />

Tyska firman Hörmann från München tog i konkurrens<br />

med tre andra företag hem en EU-upphandling av radiobaserat<br />

manöversystem till Räddningsverket. Kostnad<br />

120 miljoner kronor (inklusive optioner).<br />

<strong>Sirenen</strong> har tidigare berättat om det nya systemet för<br />

varning av allmänheten (via de välbekanta ”tutorna” på<br />

hustak), Manöversystem 95. Det nya digitala systemet<br />

bygger på radiosignaler och innebär att det gamla trådbaserade<br />

snart är ett minne blott. Därmed försvinner också<br />

årliga kostsamma telefonabonnemang, i storleksordningen<br />

10-15 miljoner kronor.<br />

I gamla systemet skickades varningssignalerna ut över<br />

hela tätorten, det nya medger varning av delar av en tätort.<br />

Manöversystemet är anpassat till varning både i fred<br />

och i krig. Upphandlingen är tredje och sista fasen i införandet<br />

av nya systemet. De två tidigare beställningarna,<br />

som även de gått till tyska Hörmann, är på 20 respektive<br />

23 miljoner kronor. Fas 1 omfattar 34 kommuner i fem<br />

län och där är manöversystemet redan infört. I sin helhet<br />

ska systemet vara infört under år 2003.<br />

”Pulversläckare är bäst”<br />

För att släcka bränder i boendemiljö rekommenderar<br />

Räddningsverket en sexkilos pulversläckare.<br />

Verket har tidigare inofficiellt gjort det i bland annat <strong>Sirenen</strong><br />

och återupprepar det nu med forskningsstöd i ryggen.<br />

I samarbete med SP (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut)<br />

har Räddningsverket med stöd av bland<br />

annat praktiska försök övertygats om att pulversläckare<br />

är effektivast.<br />

Du som vill veta mer kan beställa SP rapport 1999:13,<br />

telefon 033-16 50 00, fax 033-13 55 02 eller e-post:<br />

info@sp.se.<br />

Göteborg får 90 miljoner<br />

Göteborgs kommun får 90 miljoner i ersättning av staten<br />

för arbete till följd av diskoteksbranden vid Backaplan 29-<br />

30 oktober 1998.<br />

Totalt har arbetat kostat 121 miljoner, kommunen ska<br />

enligt en överenskommelse stå för 25 procent av kostnaderna.<br />

Ersättningen från staten ges för insatser i samband med<br />

själva branden, för den akuta vården av skadade, hjälp<br />

och stöd till överlevande och anhöriga, samt för att under<br />

en tvåårsperiod hjälpa och stödja alla drabbade.<br />

Sjukvården är med i potten och Västra Götalands landsting<br />

ska ha en del av de 90 miljonerna. Sjukvården och<br />

skolornas stöd till sina elever efter katastrofen är de två<br />

stora utgiftsposterna som staten nu ersätter<br />

Bidraget tas från anslaget för särskilda insatser i vissa<br />

kommuner och landsting. Syftet med anslaget är att kunna<br />

utgöra ett stöd till kommuner och landsting som på<br />

grund av speciella omständigheter hamnat i en särskilt<br />

svår ekonomisk situation.<br />

Revisionskritik mot<br />

Räddningsverket<br />

Riksrevisionsverket (RRV) har gett Räddningsverket kritik<br />

för att inte ha slutfört en redovisningstransaktion.<br />

Räddningsverket har betalat in 591 miljoner kronor till<br />

statskassan utan att meddela var summan skulle redovisas.<br />

Det betyder att dessa 591 miljoner kronor aldrig redovisats<br />

som inkomst i statsbudgeten. Riksredovisningen<br />

blev därmed inkorrekt.<br />

De 591 miljoner kronorna var Räddningsverkets låneskuld<br />

31 december 1999. Låneskulden var på 643 miljoner<br />

kronor vid årets början och det är det beloppet Räddningsverket<br />

skulle ha betalat in enligt RRV.<br />

Mellanskilnaden, 52 miljoner kronor plus ränta, finns<br />

kvar på Räddningsverkets postgirokonto.<br />

Dessutom har Räddningsverket har bokfört investeringar<br />

i manöversystem för varningsanläggningar på ett<br />

ofullständigt sätt, anser Riksrevisionsverket. En betalning<br />

på 7 miljoner kronor är bokförd som kostnad, men har senare<br />

inte tagits upp som tillgång.<br />

Birger en ”räddare”<br />

även som pensionär<br />

Foto: STEFAN LINDBLOM<br />

Birger Rosdahl hade i uppgift att rädda liv under sin yrkeskarriär som brandman. Efter pensioneringen har han<br />

fortsatt hjälpa människor, särskilt ungdomar som ”hamnat på glid” och som figurerat i anlagda bränder.<br />

När brandmannen Birger Rosdahl<br />

i Helsingborg gick i pension<br />

för tre år sedan släppte<br />

han inte kontakten med sitt<br />

gamla yrke.<br />

Birger hjälper ungdomar<br />

som hamnat snett och anlagt<br />

bränder att växla in på rätt<br />

spår igen.<br />

Det började redan för tio år sedan<br />

med en pyroman – en tonåring<br />

som anlagt ett stort antal bränder<br />

i helsingborgstrakten. Birger, som<br />

vid sidan av jobbet som brandman<br />

varit övervakare<br />

sedan 1972, tog hand<br />

om killen.<br />

– Det var meningen<br />

att han skulle dömas<br />

till samhällstjänst på<br />

brandstationen. Men<br />

jobbet avbröts eftersom<br />

han dömts för<br />

mordbrand och straffsatsen<br />

var minst två<br />

års fängelse och därmed<br />

för sträng för samhällstjänst,<br />

förklarar Birger.<br />

Det blev istället ett telefonsamtal<br />

kort tid före Birgers pensionering<br />

våren 1997 som blev inledning<br />

till det så småningom framgångsrika<br />

samarbetet. En orolig<br />

mamma ringde till Mats Rosander,<br />

vicechef i Helsingborg, och<br />

bad om hjälp. Hennes son hade<br />

– Birger kan<br />

konsten att<br />

tala om var<br />

gränserna går<br />

flera gånger lekt med elden och<br />

anlagt mindre bränder.<br />

– Jag kom genast att tänka på<br />

Birger, berättar Mats Rosander.<br />

Han har alltid varit socialt engagerad<br />

och en riktig fadersfigur – just<br />

en sådan som de här ungdomarna<br />

behöver. Birger kan verkligen<br />

konsten att tala om var gränserna<br />

går och han har samtidigt ett hjärta<br />

av guld.<br />

Efter endast en träff med killen<br />

lyckades Birger Rosdahl få honom<br />

på bättre tankar. Och på den vägen<br />

är det – gång efter annan har<br />

Birger ställt upp för<br />

att tala med och ta<br />

hand om ungdomar<br />

som hamnat snett.<br />

– Jag pratar med<br />

dem om vad de gjort,<br />

varför de gjort det<br />

och lyssnar på dem.<br />

Dessutom berättar<br />

jag vilka konsekvenser<br />

en anlagd brand<br />

kan få och visar dem<br />

runt i övningstornet vid brandstationen<br />

eller tar med dem på<br />

övningar. Det brukar räcka.<br />

Ungdomarna har också gjort<br />

teckningar av de upplevelser de<br />

haft i samband med att de anlagt<br />

bränder. Teckningarna ska användas<br />

i framtida forskningssammanhang,<br />

är förhoppningen.<br />

Birger Rosdahls före detta chef<br />

Mats Rosander är mycket nöjd<br />

med det informella samarbetet,<br />

och han kan intyga att resultatet<br />

hittills har varit mycket gott. Alla<br />

de ungdomar som Birger varit<br />

fadder åt har bättrat sig; ingen har<br />

återigen ägnat sig åt att ”leka med<br />

elden”.<br />

Sannolikt finns det, menar Rosander,<br />

fler pensionerade brandmän<br />

runtom i Sverige, som skulle<br />

kunna följa Birgers exempel.<br />

Birger Rosdahl jobbar fortfarande<br />

som övervakare, men ingen av<br />

de ungdomar han hjälper är dömda<br />

och han får därför ingen ekonomisk<br />

ersättning för sina insatser.<br />

– Men, konstaterar han, det är<br />

tillräcklig belöning att känna att<br />

man fortfarande är en högt värderad<br />

medarbetare och att det går<br />

att göra en insats för unga människors<br />

utveckling.<br />

– Det här jobbet är väldigt positivt<br />

för mig, säger Birger.<br />

Han påpekar att pensionerade<br />

brandmän med sin erfarenhet duger<br />

till så mycket annat än att sköta<br />

muséer eller arrangera rallyn<br />

med veteranbrandbilar.<br />

PETER NYGREN<br />

Frilansjournalist

<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

Du missar väl inte<br />

prestigetävlingen<br />

Vem vinner prestigetävlingen<br />

”svensk räddningstjänsts snyggaste<br />

märke”?<br />

<strong>Sirenen</strong> utlyste tävlingen i förra<br />

numret och senast 1 maj vill vi ha<br />

in bidragen.<br />

Hittills har ett 50-tal räddningstjänster<br />

visat sin stolthet över egna emblemet<br />

genom att skicka in det till <strong>Sirenen</strong>s<br />

tävling.<br />

Vi har fått in många vackra märken,<br />

men samtidigt vet vi att det finns<br />

ännu fler runtom på brandstationer-<br />

I USA är det vanligt med sprinkler i<br />

bostäder. Nu aktualiserar Nutek<br />

frågan också i Sverige i form av ett<br />

projekt med olika intressenter,<br />

särintressen inom branschen, likväl<br />

som myndigheter och forskare.<br />

Målsättningen med projektet är att<br />

skapa ett väl fungerande personskydd<br />

i boendemiljö till en rimlig merkostnad.<br />

Att sprinkler är effektiva när det<br />

gäller att minska skador på liv och<br />

egendom är de flesta överens om,<br />

men hur mycket kostar det att sprinkla<br />

en bostad?<br />

– Tills vidare är vi hänvisade till<br />

amerikansk statistik och den anger<br />

cirka tio dollar per kvadratmeter. I en<br />

nybyggd bostad på 100 kvadrat skulle<br />

det göra knappt 10 000 kronor, vilket<br />

är ganska marginellt i en totalbudget<br />

för bygget på drygt en miljon kronor,<br />

Fem av tävlingsbidragen i<br />

<strong>Sirenen</strong>s tävling över<br />

snyggaste märket. Vi har<br />

fått i ett 50-tal och för er<br />

som ännu inte skickat<br />

finns chansen april månad<br />

ut. Så lägg ett tyg- eller<br />

plastmärke i ett kuvert<br />

och posta till <strong>Sirenen</strong>!<br />

na. Du som är osäker på om din räddningstjänsts<br />

märke finns med, lägg ett<br />

tygmärke eller en dekal i ett kuvert<br />

och skicka senast 1 maj till <strong>Sirenen</strong>.<br />

Adressen är: ”Märke”, <strong>Sirenen</strong>,<br />

L 257, 651 80 Karlstad.<br />

Vinnaren får ett vackert och prestigefyllt<br />

diplom att hänga upp i dagrummet<br />

eller på annan lämplig plats.<br />

De tio först inkomna bidragen belönades<br />

med <strong>Sirenen</strong>s eftertraktade Ttröja.<br />

Bland er som skickar in märke<br />

20 april-1 maj lottar vi ut ytterligare tio<br />

t-tröjor. Ange därför önskad storlek.<br />

Dags för sprinkler<br />

i svenska bostäder?<br />

säger Bo Andersson, representant för<br />

Räddningsverket i projektet.<br />

Han säger att tiden från en brands<br />

uppkomst till att räddningstjänsten<br />

tränger in i en bostad i regel är så lång<br />

att det är sällsynt att brandmän räddar<br />

liv i boendemiljöer.<br />

– Därför tror jag att sprinklern kan<br />

spela en viktig roll i vår strävan att<br />

minska antalet dödsbränder. Det vanliga<br />

vattenledningsnätet kan användas<br />

och på senare tid har det dykt upp<br />

nya tekniker som ökar effektiviteten,<br />

menar Bo Andersson.<br />

Nutek-gruppen ska genomföra flera<br />

pilotprojekt med bostadssprinkler.<br />

Resultatet kommer bland annat att visas<br />

på bomässan Bo 01 i Malmö nästa<br />

år. I västra hamnen kommer femvånings<br />

trähus med lägenheter att uppföras.<br />

Det blir möjligt tack vare just<br />

bostadssprinkler.<br />

15<br />

Räddningsverket arbetar för ett säkrare samhälle, både i Sverige<br />

och internationellt. Verksledningen och den centrala förvaltningen<br />

finns i Karlstad. Utbildning av räddningstjänstpersonal,<br />

som är myndighetens dominerande verksamhet, bedrivs på fyra<br />

skolor, i Revinge, Skövde, Rosersberg och Sandö.<br />

Läs mer på verkets hemsida: www.srv.se<br />

Regeringen söker<br />

aktuellt<br />

Generaldirektör<br />

Regeringen söker genom försvarsdepartementet generaldirektör<br />

till Räddningsverket.Vi har under flera månader förgäves letat efterträdare<br />

till Lennart Myhlback. Eftersom vi nu i praktiken har<br />

barskrapat marknaden, så som vi känner den, tar vi detta okonventionella<br />

grepp för att hitta nya namn.<br />

Din uppgift blir att som chef, i första hand på sex år, styra Räddningsverket<br />

in i det nya årtusendet. Räddningsverket har alltid haft<br />

en manlig chef. Försvarsdepartementet ser därför gärna att den centrala<br />

myndigheten för den kommunala räddningstjänsten – den sista<br />

manliga svenska bastionen – får en kvinnlig chef. Vi vill dock poängtera<br />

att någon kvotering inte kommer att ske. Även män som klarar<br />

85 armhävningar, i följd, ska anses uppfylla kompetensprofilen. En<br />

annan fysisk egenskap vi sätter värde på är hårda nypor, särskilt i<br />

kontakterna med avdelningschefer och samarbetspartners. Samtidigt<br />

ska du lyfta fram de ”mjuka frågorna”, se till att vi alla<br />

genom rätt beteende förebygger olyckor. Du ska lära<br />

landets brandmän att det inte är någon ära i att bekämpa<br />

en brand som skulle kunna ha förebyggts.<br />

Du kommer till en myndighet som, till skillnad<br />

från alla andra, aldrig utsatts för några påtagliga<br />

besparingar. I likhet med situationen i den kommunala<br />

räddningstjänsten har den politiska<br />

styrningen varit närmast obefintlig. Vår bedömning<br />

är att politikerna inte heller i<br />

framtiden kommer att lägga sig i.<br />

Skydd mot olyckor och räddningstjänst<br />

är alltför komplicerat och<br />

Räddningsverkets budget är trots<br />

allt bara några få procent av det<br />

militära försvarets.<br />

En grön räddningstjänst<br />

och ett rent och fläckfritt räddningsverk<br />

i allt från rökfria<br />

bränder till tjänsteexport är ett mål vi vill att du ska förverkliga.<br />

Myndigheten har redan lagt ned 24 250 timmar på det interna miljöarbetet<br />

och ska under din ledning ISO 14001-certifieras.<br />

Apropå miljö erbjuder Karlstad en sol som skiner även när det regnar.<br />

För priset av en enkel villa eller en central trerummare i storstaden får du<br />

en herrgård med strandtomt vid innanhavet Vänern. Bosätter du dig där<br />

tvingas du stå ut med en restid på uppemot femton minuter från bostadens<br />

dörr till Räddningsverkets. Är det något som saknas i denna del av landet är<br />

det köer. Inte heller finns det någon tunnelbana att småspringa till. Luften är<br />

så ren att den inte syns!<br />

Lön: Vi vill att du anger löneanspråk och motiverar varför just du är värd<br />

mer än din företrädare.<br />

Du ska veta att du är efterlängtad. Räddningsverket<br />

har levt i ett chefsvakuum i månader och bland dina första<br />

uppgifter blir att vara med och påverka valet av ny<br />

överdirektör samt utse ny chef för hela utbildningsverksamheten.<br />

Känner du dig manad, skicka din intresseanmälan till<br />

försvarsminister Björn von Sydow, men skynda dig. Senast<br />

1 maj har vi lovat Räddningsverket att ny chef ska<br />

vara utsedd och vi vill att du tillträder senast 1 juli.<br />

Stig Dahlén är chefredaktör för <strong>Sirenen</strong>. De åsikter som framförs i denna kolumn är rakt<br />

igenom hans personliga och har inget med Räddningsverkets ståndpunkter att göra. Ej<br />

heller med regeringens.

16 <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

aktuellt<br />

När objektsägaren inte insett egna ansvaret för brandskyddet<br />

Kamerabesiktning kan va<br />

Ansamling av brännbara vätskor och en potentiell katastrof i varuhuset. Nya krav på<br />

förvaring finns, men de följs inte alltid. Vilka blir effekterna om någon tänder på här?<br />

Hur kan man få företagschefer och<br />

objektsägare att inse sitt ansvar<br />

och vidta åtgärder som förhindrar<br />

eller begränsar bränder?<br />

Trots räddningstjänstens besök<br />

och brandsyner är motivationen<br />

på många håll häpnadsväckande<br />

låg.<br />

– Försök med kamerabesiktning!<br />

Den seriöse VD-n som inte prioriterar<br />

brandskyddet efter en sådan<br />

genomgång är inte född, säger<br />

Olle Johansson, som genomfört<br />

hundratals kamerabesiktningar.<br />

Olle Johansson är brandingenjör och<br />

en välkänd profil i räddningstjänstens<br />

Sverige. Mångårigt förflutet i både den<br />

kommunala räddningstjänsten och på<br />

ett stort försäkringsbolag. Dessutom<br />

med ett passionerat intresse för fotografering.<br />

På det här uppslaget finns sex bilder<br />

ur kamerabesiktningar, utförda av Olle<br />

Johansson. Det är bilder tagna med en<br />

Hasselbladkamera och av en duktig fotograf.<br />

Men det behöver inte vara så<br />

märkvärdigt för att fungera. En vanlig<br />

systemkamera för fyra-fem tusen kro-<br />

nor i händerna på någon på brandstationen<br />

med kunskap och intresse för<br />

de förebyggande frågorna är en utmärkt<br />

grund.<br />

Lite bildsinne samt god pedagogisk<br />

förmåga skadar aldrig. Egenskaper<br />

som delvis är medfödda, delvis kan<br />

tränas upp.<br />

Det är med andra ord inte helt givet<br />

att det är räddningstjänstens ende<br />

brandinspektör som ska göra jobbet.<br />

Bilderna ovan är från olika kamerabesiktningar.<br />

Nedtill på sidan visas resultatet<br />

av eftersatt förebyggande i en<br />

motsvarande byggnad. En totalskada.<br />

Olle Johansson gjorde majoriteten av<br />

sina kamerabesiktningar i egenskap av<br />

försäkringsgivare på Skandia.<br />

– Principen är densamma för en<br />

brandutredare. Räddningstjänsten ska<br />

ju arbeta förebyggande och detta är ett<br />

nytt sätt att närma sig målgrupperna<br />

och kunderna. Kamerabesiktningen<br />

ska inte ersätta brandsynen, utan är<br />

tänkt som ett viktigt komplement.<br />

– Den traditionella brandsynen är i<br />

mina ögon till stora delar förlegad. På<br />

sina håll har den börjat ersättas med<br />

internkontroll och det är bra. Men ka-<br />

Skador för 200 miljoner. I efterhand visade det sig att en sprinkleranläggning skulle ha<br />

kvävt branden i initialskedet, men företagsledningen tyckte att 500 000 kronor var för dyrt.<br />

Dukat och klart – för den som frestas att tända på. Massor av brännbart intill<br />

väggen, i stället för i en container (som bör placeras längre bort än här).<br />

merabesiktningen är ett utmärkt komplement<br />

också till den.<br />

– Idén är att bevisa orsaken till skador,<br />

helt enkelt att med kamerans<br />

hjälp göra en riskanalys. Och då ska<br />

det givetvis se ut som det normalt gör<br />

på företaget, inte upputsat och tillrättalagt<br />

som inför en brandsyn.<br />

– Den traditionella brandsynen resulterar<br />

i ett protokoll med kanske ett<br />

25-tal punkter som ska åtgärdas. Dessa<br />

papper hamnar hos en person med<br />

ansvar för säkerhetsfrågor och där blir<br />

de tyvärr ofta liggande i en låda. En kamerabesiktning<br />

är mycket mer påtaglig<br />

än ett protokoll och engagerar också<br />

på ett helt annat sätt. Kameran är<br />

ditt hjälpmedel, bilderna talar ett tydligt<br />

språk.<br />

Så här kan det gå till<br />

Här ger Olle Johansson ett exempel på<br />

hur en kamerabesiktning kan gå till på<br />

ett pappersbruk:<br />

1) Den på räddningstjänsten som utsetts<br />

för att ansvara för kamerabesiktningar<br />

kontaktar företagets säkerhetschef<br />

och ber om en träff.<br />

2) Redovisning för säkerhetschefen<br />

om syftet och fördelarna med kamera-<br />

besiktning, att den inte är en myndighetskontroll,<br />

utan en hjälp till företaget.<br />

Betona även att de bilder som tas<br />

och de resultatet som kommer fram är<br />

företagets egendom (givetvis får företaget<br />

betala för besiktningen).<br />

Boka in tid för själva besiktningen.<br />

Säkerhetschefen redovisar därefter<br />

planerna för vd-n.<br />

3) Följ och dokumentera med kameran<br />

produktionen från ax till limpa, det<br />

vill säga redan där råvaran kommer in.<br />

Var med och påverka vad som ska fotograferas,<br />

anteckna efter hand dina iakttagelser.<br />

Kamerabesiktningen brukar<br />

ta en dag. Var slösaktig med film, då<br />

ökar möjligheterna att få tillräckligt antal<br />

bra bilder. Själv brukar jag ta runt<br />

200 bilder under en dag och efter gallring<br />

återstår ett 70-tal.<br />

4) Gå igenom med säkerhetschefen<br />

var han anser att företaget är mest sårbart.<br />

”Var finns den känsligaste delen i<br />

er produktion?” Sätt fingret på vilka delar<br />

av produktionen som inte får stanna.<br />

”Hur är det med lagret i förhållande<br />

till produktionen?” ”Måste ni ha allt på<br />

ett ställe?” Ta kompletterande bilder på<br />

dessa funktioner.<br />

5) Plocka samman ”motbilder”, det<br />

Resultatet av kartonger och emballage på lastbryggan. Någon passerade under<br />

natten och fick en ingivelse att tända på. ”Tillfället gör tjuven!”

<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

ra lösningen<br />

Ordning och reda på arbetsplatsen. Det är en god grogrund för ett bra brandskydd. En<br />

glömd fimp eller ett elfel i miljön på bilden och vi har snart en brand utom all kontroll.<br />

vill säga bilder på resultat av bränder på<br />

motsvarande eller liknande industrier.<br />

Ett sådant arkiv kräver en del arbete<br />

att bygga upp, men det går och det<br />

behöver inte ta särskilt lång tid om man<br />

tar vara på alla tänkbara fototillfällen.<br />

6) Boka in tid med företagsledningen<br />

för redovisning. I regel inga problem att<br />

få den att ställa upp. Sker enklast i anslutning<br />

till företagsledningens ordinarie<br />

veckomöte.<br />

7) Börja med att låta avdelningscheferna<br />

diskutera det värsta tänkbara scenariot.<br />

Redovisa därefter. Normal tidsåtgång<br />

är runt en timme. Redovisa med<br />

hjälp av bilderna dina intryck från besiktningen,<br />

brister du hittade, men också<br />

sådant som är bra. Därefter beskriver<br />

man effekter av liknande brister på<br />

motsvarande företag, att det tog ett helt<br />

år för företaget att komma på fötter igen<br />

eller att företaget helt enkelt slogs ut<br />

från marknaden.<br />

Denna presentation av företagets beredskap<br />

inför en större grupp ger i regel<br />

ett mycket större utbyte än en föredragning<br />

för enbart säkerhetschefen.<br />

8) Jag föreslår sådant som borde åtgärdas<br />

och får oftast motfrågan: ”Hur?”<br />

Åtgärderna kan handla om allt från in-<br />

ternutbildning i brandskydd av personel<br />

till förslag om sprinkling. Då börjar<br />

företagsledningen<br />

tänka på utgifter,<br />

att det kostar. Jag<br />

brukar svara:<br />

”Visst kostar det<br />

en del, men vadå?<br />

Är det billigare om<br />

ni måste slå igen<br />

butiken för gott!?<br />

En viktig information<br />

till företagsledningen<br />

är<br />

att beskriva tiden<br />

från att en brand<br />

uppstår tills<br />

brandmännen är<br />

på plats och har<br />

hunnit bekämpa<br />

branden.<br />

Detta överraskar<br />

i regel de flesta och<br />

de får klart för sig<br />

att brandens spridning avgörs av vilka<br />

åtgärder som vidtagits på företaget.<br />

STIG DAHLÉN<br />

Ett ögonblicks verk. Branden började i en papperskorg. En anställd hittade en brandsläckare,<br />

men hade inte fått någon utbildning och kunde inte få fart på släckaren.<br />

Foto: STIG DAHLÉN<br />

Olle Johansson har täckt in 75 olika riskslag, exempelvis textilindustri, mekanisk<br />

verkstad, sågverk, bageri, skola och hotell .<br />

Bra exempel på åtgärder<br />

ingår också i kamerabesiktningen.<br />

Som till exempel på<br />

den tydligt utmärkt och avgränsade<br />

rökrutan.<br />

Foto:<br />

OLLE JOHANSSON<br />

TIPS<br />

Diskutera internt på räddningstjänsten kamerabesiktning<br />

som ett nytt sätt att få företagsledare<br />

och objektsägare att bli mer motiverade<br />

att satsa på ökad internkontroll, förebyggande<br />

åtgärder och<br />

högre beredskap om det<br />

trots allt börjar brinna (till<br />

exempel sprinkler, fler<br />

brandsläckare, utbildning<br />

av personal i snabb insats i<br />

intitialskedet).<br />

Utse lämplig person. Förutom<br />

goda kunskaper i<br />

brandskydd behövs god<br />

pedagogisk förmåga. Har<br />

personen dessutom vana<br />

från och intresse för fotografering<br />

är det ett stort<br />

plus, men denna förmåga<br />

går att träna upp. Anlita till<br />

exempel några pressfotografer<br />

på orten för en halvdags<br />

snabbutbildning i fotografering.<br />

Även den pedagogiska<br />

förmågan kan förbättras genom kurser.<br />

Egenskaper som dessa kan för övrigt vara<br />

värda att ta med vid rekrytering och uttagning<br />

av nyanställda.<br />

Givetvis behövs en kamera, en vanlig eller<br />

en bra digital. Den senare typen tror många<br />

löser alla behov, men denna typ av bilder är<br />

svåra att göra kopior av och ofta är bildkvalitén<br />

otillräcklig.<br />

Ett allmänt råd till räddningstjänsterna är:<br />

Satsa närmaste åren på en vanlig automatkamera<br />

för 4 000 - 6 000 kronor. De digitala<br />

kamerorna blir för varje år, grovt uttryckt,<br />

hälften så dyra och dubbelt så bra.<br />

Fototips: Var slösaktig med film, ta från<br />

olika vinklar och med olika bländare. Undvik<br />

om möjligt blixtbilder, försök hellre fotografera<br />

med hjälp av ett stativ. Använd gärna<br />

ljuskänslig film, exempelvis 800 ASA.<br />

Typ av film: Diafilm. Kräver montering och<br />

visning av bilder med projektor, men detta<br />

ger ökad effekt. Nackdelen är att det är svårare<br />

att hitta ”motbilder” i dia (men å andra<br />

sidan kan vanliga kopior lätt göras om till<br />

dia). Andra alternativet är vanlig färgfilm för<br />

papperskopior, som före visning görs om till<br />

OH-bilder.

18 <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

<strong>Sirenen</strong> på besök<br />

Från vagnhall till kontor. Thomas Ydrenius slogs som brandman mot neddragning av utryckningsstyrkor, han protesterade hos kommunen. Några år senare är han nu chef för<br />

förebyggandeavdelningen och tycker att han har en bredare förståelse för hela verksamheten.<br />

Han lämnade barrikaderna<br />

För fyra år sedan var det<br />

ett herrans liv i Nyköping.<br />

Neddragning av utryckningsstyrkor<br />

till förmån för<br />

förebyggande arbete orsakade<br />

infekterade strider.<br />

– Jag stod på barrikaderna<br />

då, protesterade utanför<br />

stadshuset, säger Thomas<br />

Ydrenius.<br />

Då brandman, i dag chef<br />

för olycksförebyggandeavdelningen.<br />

Thomas Ydrenius gick i spetsen<br />

för de brandmän som högljutt<br />

varnade för hur farliga de<br />

föreslagna nedskärningarna<br />

kunde vara för tredje man.<br />

Känslorna var mer än heta.<br />

Det var stora rubriker i tidningar,<br />

inslag med hätska ord i<br />

TV. Thomas Ydrenius var en<br />

av Jan Kvibys huvudmotståndare,<br />

i dag ställer hans sig bakom<br />

förändringarna.<br />

– Det handlar väl om att<br />

komma till insikt om vad man<br />

egentligen sysslar med. Då visste<br />

jag bara utryckning, i dag<br />

har jag en bredare förståelse,<br />

säger Thomas.<br />

Det var 1996 som Jan<br />

Kviby, då räddningschef<br />

i Oxelösund, fick<br />

uppdraget att ta<br />

fram en program-<br />

plan för samverkan<br />

mellan<br />

räddningstjänsterna<br />

i Nyköping<br />

och Oxelösund.<br />

Den skulle även<br />

innehålla ett förändrat synsätt<br />

och 20-procentig besparing.<br />

Kviby lade fram ett förslag<br />

som präglades av satsning på<br />

förebyggande arbete. Men det<br />

kontroversiella var att ta bort<br />

en heltidare ur utryckningsstyrkan<br />

i Nyköping under<br />

kvällar och helger. Bemanningen<br />

skulle bli 1+1+3, heltidaren<br />

ersättas med en deltidare<br />

med längre anspänningstid<br />

och brandmästaren ha jour i<br />

hela regionen Det skapade<br />

heta känslor inom räddningstjänsten.<br />

Men politikerna<br />

tog Kvibys förslag.<br />

Nyköpings räddningschef<br />

Torwald Snickars, som<br />

protesterat mot neddragningarna<br />

på den operativa sidan,<br />

avgick. Kviby hade föreslagit<br />

sig själv som regionchef<br />

för Sörmlandskustens rädd-<br />

Sörmlandskustens<br />

räddningstjänst<br />

ningstjänst, och blev det.<br />

– Det var många konflikter<br />

med Janne då. Vi såg hans förslag<br />

som ett enmansjobb och<br />

kände oss överkörda.<br />

1998 blev Thomas brandmästare<br />

och hösten samma år<br />

blev jobbet som avdelningschef<br />

för olycksförebyggande<br />

ledigt. Thomas överraskades<br />

av att bli tillfrågad.<br />

– De tyckte att jag var rätt<br />

person, själv såg jag det som<br />

en otrolig utmaning.<br />

Från en tidigare mer undanskymd<br />

tillvaro hade det<br />

olycksförebyggande arbetet<br />

hamnat i fokus. Innan omorganisationen<br />

hade Nyköping<br />

och Oxelösund fem tjänster<br />

för förebyggande av totalt 48<br />

heltidsanställda, nu var de tolv<br />

av 43.<br />

Och Thomas ångrar inte för<br />

en sekund att han antog utmaningen.<br />

– Mognaden för vårt arbete<br />

är en helt annan i dag än när<br />

omorganisationen påbörjades.<br />

Och det börjar ge frukt,<br />

inte bara på förebyggande<br />

utan även hos utryckningsstyrkorna.<br />

Dialogen har svängt<br />

det senaste halvåret, tycker<br />

Thomas.<br />

Sörmlandskusten jobbar<br />

med mätbara mål. Ett är att<br />

bostadsbränderna på fyra år,<br />

1997-2001, ska halveras. Thomas<br />

Ydrenius är en av dem ansvaret<br />

vilar tungt på för att klara<br />

målet.<br />

– Trenden är positiv. Vi hade<br />

60 bränder 1997. Då räknas<br />

även larm till bränder som<br />

självslocknat, eller där det inte<br />

ens brunnit. Förra året var siffran<br />

35-40. Vi är på rätt väg.<br />

Däremot ökar automatlarmen,<br />

det enda av våra uppsatta<br />

mål som pekar åt fel håll. Vi<br />

satsar för lite på det.<br />

Den stora satsningen har<br />

gjorts på utbildning och information<br />

med närmare tre heltidstjänster,<br />

verksamheten<br />

drar in 1,5 miljoner kronor om<br />

året.<br />

Och nu när Thomas Ydrenius<br />

känner att den nya organisationen<br />

börjar fungera, då är<br />

det dags för en ny omorganisation.<br />

Avdelningscheferna<br />

försvinner, Thomas ska ta<br />

hand om funktionen verksamhets-<br />

och utvecklingsstöd.<br />

– Förändringen kommer förhoppningsvis<br />

att medföra en<br />

starkare och tydligare organisation.

<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

Organisationen och arbetstiden<br />

ska anpassas till<br />

verksamheten och inte<br />

tvärtom.<br />

Sörmlandskustens räddningstjänst<br />

tar sats för nästa<br />

stora omorganisation,<br />

med bland annat flexibel<br />

arbetstid.<br />

– Heldygn och halvdygn<br />

för utryckningspersonal är<br />

snart historia, systemet är<br />

föråldrat, säger regionchef<br />

Jan Kviby.<br />

Räddningstjänsten har haft<br />

några tuffa år. Men nu tycker<br />

många att den omstridda omorganisationen<br />

börjar sätta<br />

sig, stämningen på jobbet har<br />

blivit bättre.<br />

– I dag är det ju roligt att jobba.<br />

Men man måste genom<br />

ekluten först, många räddningstjänster<br />

har det sannolikt<br />

framför sig, säger Kviby.<br />

Och nu tar Sörmlandskusten<br />

sats för nästa steg.<br />

Förra gången satsades resurser<br />

på förebyggande avdelningen<br />

gentemot den operativa<br />

avdelningen.<br />

Nu ska avdelningarna för-<br />

Om förändringar som varit<br />

och ska ske kan åsikterna<br />

vara delade, men ingen<br />

tycks tro att räddningstjänsten<br />

återvänder till det<br />

den en gång var.<br />

– Det här är varken någon<br />

fluga eller trend, säger<br />

brandman Mats Blom.<br />

<strong>Sirenen</strong> pratade med personal<br />

på brandstationen i Nyköping.<br />

Vad har hänt efter bråket för<br />

några år sedan? Hur ser personalen<br />

på dagens framtidsvisioner?<br />

Vi frågade och fick<br />

svar.<br />

Om det som varit<br />

– Den mesta turbulensen<br />

har lagt sig, jag tycker det fungerar<br />

bra nu, säger Ebbe Carlzon,<br />

en av brandmästarna<br />

som har jour vart sjätte dygn.<br />

Övrig tid jobbar han bland annat<br />

med radio- teleteknik,<br />

larm, insatsplaner och trivs<br />

förträffligt med jobbet.<br />

– En fördel med vår jour är<br />

att vi inte behöver sitta på sta-<br />

svinna och ersättas av fyra<br />

funktioner som går i varandra,<br />

och där den enskilde kan tillhöra<br />

flera funktioner.<br />

– Vi behöver inte längre separata<br />

avdelningar för att försvara<br />

det förebyggande arbetets<br />

position.<br />

De fyra funktionerna med<br />

underliggande arbetsuppgifter<br />

är: utbildning och information;<br />

myndighetsutövning;<br />

kommunövergripande beredskapsplanering;verksamhetsoch<br />

utvecklingsstöd. Varje<br />

funktion har en chef, anställda<br />

kommer att jobba i fler funktioner.<br />

– Den chef du jobbar minst<br />

50 procent under har du som<br />

ansvarig chef.<br />

En annan del i förändringen<br />

är ett arbetstidsprojekt där alla<br />

anställda i större utsträckning<br />

ska kunna styra sin arbetstid.<br />

Lite av förebild är sex brandmästare<br />

som i dag jobbar jour<br />

var sjätte dygn. De har tjänstgöring<br />

ytterligare två-tre dagar<br />

i veckan, arbetstid som de förlägger<br />

mycket efter eget huvud.<br />

Flexibel arbetstid gäller alla.<br />

Dagtidspersonal ska ses som<br />

extra resurs i skadebegränsan-<br />

tionen och vänta på larm, vi<br />

har egen bil och kan göra andra<br />

jobb på stan.<br />

de verksamhet, skiftpersonal i<br />

högre grad kunna arbeta dagtid.<br />

– Vi måste skapa ökad flexibilitet<br />

och nyttja beredskapspersonalenbättre.<br />

Brandmännen<br />

anser dock att<br />

allt fler uppgifter<br />

läggs på dem<br />

med resultat att<br />

de blir sämre i<br />

det de ursprungligen<br />

anställdes<br />

för: utryckningsarbetet.<br />

Men Jan Kviby ser en annan<br />

utveckling, framtidens brandman<br />

ska jobba utifrån perspektivet<br />

trygghet och säkerhet.<br />

– 65 procent av olyckorna<br />

sker i hemmet, det vill jag ha<br />

vårt jobb fokuserat mot. Multiräddaren<br />

kommer, skiftgrupperna<br />

försvinner. En 23-åring<br />

med ambition vill inte jobba<br />

heldygn.<br />

Hur operativ personal i större<br />

utsträckning ska kunna välja<br />

arbetstid är ännu inte uttalat.<br />

Men med frihet att välja tid<br />

innebär det att de traditionella<br />

skiftgrupperna försvinner.<br />

Alf Andersson, brandinspektör,<br />

lämnade skiftet och gick<br />

över till förebyggande vid om-<br />

Räddningstjänsten har haft<br />

många träffar sedan oktober<br />

där tankar kring omorganisationen<br />

formats. Anställda har<br />

fått chans att påverka vad de<br />

vill jobba med. I<br />

maj ska den nya<br />

organisationen<br />

träda i kraft.<br />

Jan Kviby fick<br />

intern kritik vid<br />

förra omorganisationen.<br />

Så här i efterhand<br />

handlar<br />

det framförallt om<br />

att de anställdas<br />

insyn var för dålig.<br />

– Folk kände sig inte delaktiga<br />

när målen togs fram. Men i<br />

dag är det ingen som säger att<br />

det är fel på målen. Det skulle<br />

vara lika svårt att införa vissa<br />

delar av det gamla systemet i<br />

dag som det var att införa det<br />

nya då, säger räddningschef<br />

Urban Kjellberg.<br />

En av förändringarna blev<br />

att en deltidare i jour kompletterar<br />

heltidsstyrkan, deltidaren<br />

ansluter på olycksplatsen.<br />

– Enligt vår uppfattning har<br />

det fungerat bra. Styrkan har<br />

egentligen inte behövt vänta<br />

på honom.<br />

Utyckningspersonalen har<br />

19<br />

<strong>Sirenen</strong> på besök<br />

Multiräddaren kommer,<br />

skiftgrupperna försvinner<br />

Vi måste nyttja<br />

beredskapspersonalen<br />

bättre.<br />

organisationen 1997:<br />

– Felet då var att arbetet inte<br />

var förankrat hos personalen.<br />

inte riktigt samma uppfattning.<br />

I pågående omorganisation<br />

är de kritiska mot minskade<br />

veckotimmar för fysträning<br />

och övning.<br />

– Självklart ska vi ha fysträningen<br />

kvar, men i annan omfattning<br />

där den sätts i konkurrens<br />

med övriga uppgifter.<br />

När det gäller övning måste vi<br />

bestämma vad vi ska kunna. I<br />

dag har vi inte definierat vad vi<br />

övar mot, säger Kjellberg.<br />

Det är inte säkert att räddningstjänsten<br />

klarar målen att<br />

halvera bränder och minska<br />

utgifter fram till 2001, men<br />

kurvorna går åt rätt håll. I<br />

Landskrona har gjorts liknande<br />

försök, resultatet blev inte<br />

så bra.<br />

– Men det Landskrona gjorde<br />

är bra för många räddningstjänster.<br />

De visade vägen<br />

mot nya mål. Jag tycker det är<br />

genant att vi i vår räddningstjänst<br />

inte hade verksamhetsmål<br />

förrän 1997, säger Jan Kviby.<br />

PER LARSSON<br />

”Vi har blivit sämre som brandmän”<br />

Bengt Schultze, Jonas Lundberg, Mats Blom och Thomas Bredberg har varit med under den turbulenta<br />

perioden. De säger att de har accepterat den neddragning som skett av operativa styrkan, men tycker inte<br />

att politikerna ska hymla med att kapaciteten blivit sämre.<br />

Men själv såg jag fördelar för<br />

hela organisationen och en<br />

chans att få jobba med byggnadstekniska<br />

frågor.<br />

Brandinspektör John Johansson<br />

har jobbat förebyggande<br />

i tio år:<br />

– Jag var skeptisk i början,<br />

det här med utryckning är så<br />

klassiskt. Stämningen var också<br />

tryckt, många häftiga möten<br />

och helt enkelt fruktansvärt<br />

jobbigt. Man jag tycker<br />

ökad satsning på förebyggande<br />

är riktigt, nu känns det värt<br />

den slitsamma perioden.<br />

Brandman Mats Blom tycker<br />

att politikerna borde talat mer<br />

om konsekvenser:<br />

– Vi tycker att de som tar beslut<br />

om neddragning av styrkor<br />

borde ta ansvar. Politikerna<br />

borde säga att gör vi så här,<br />

så får det den här effekten.<br />

Men de har sagt att det inte<br />

förändrar något.<br />

Brandmästare Jonas Lundberg<br />

håller med:<br />

– Vad jag har svårt med är att<br />

vi ska svara upp mot direktiv<br />

Fortsättning nästa sida

20<br />

<strong>Sirenen</strong> på besök<br />

Fortsättning från föregående sida<br />

”Vi har blivit sämre som brandmän”<br />

från politiker och chefer, samtidigt<br />

som det förväntas annat<br />

av oss när vi kommer till folk.<br />

Det är lite obalans.<br />

– Men en fördel är att vi numera<br />

gör ett mycket bättre<br />

operativt arbete för de som<br />

drabbas. Vi gör återbesök, kollar<br />

hur det går med försäkringsbolag.<br />

Det är viktigt att vi<br />

hinner åka ut på sånt dagtid<br />

Om stämningen på jobbet<br />

– Nu kan vi diskutera en sak,<br />

försöka få ut något vettigt av<br />

det. Förut kändes det som<br />

cheferna varje gång undrade<br />

vad vi skulle sätta oss på tvären<br />

mot. Samtidigt har vi tagit<br />

till oss av kritiken, vi hade faktiskt<br />

åsikter om allt, säger<br />

brandman Bengt Schultze.<br />

– Kviby har tagit till sig av<br />

kritiken mot honom, tror inte<br />

han skulle göra om arbetet på<br />

samma sätt, säger Mats Blom.<br />

Om att en deltidare ersatt en<br />

heltidare kvällar och helger.<br />

– Deltidare är duktiga. Men<br />

de har inte samma övning och<br />

hamnar efter vid larm. Beslutet<br />

är taget, det är inte mer<br />

med det. Men det är en försämring,<br />

säger Jonas Lundberg.<br />

– Det har hänt någon gång<br />

att deltidaren som kompletterar<br />

oss har åkt fel. Han är efter<br />

Vagnhärad största insatsen<br />

För snart tre år sedan stod<br />

räddningschef Urban Kjellberg<br />

i närmast ett katastrofområde.<br />

På samma plats syns nu<br />

inte ett spår av skredet i<br />

Vagnhärad, förutom att<br />

växtligheten inte hunnit<br />

ikapp.<br />

– Det är den största insats<br />

jag varit med om, säger<br />

Kjellberg.<br />

Han är själv uppvuxen på orten,<br />

så uppdraget blev minst<br />

sagt utöver det vanliga när husen<br />

på Påskvägen började<br />

kana ner mot Trosaån.<br />

– Stämningen blev mycket<br />

speciell eftersom vi hade kontakt<br />

med de boende under så<br />

lång tid.<br />

Under olycksskedet utrymdes<br />

33 hus. Folk ömsom grät<br />

inför, kramades med eller svor<br />

över räddningstjänsten. När<br />

rasen var över fick 29 hus rivas.<br />

Det tog ett år.<br />

– En viktig erfarenhet blev<br />

att räddning av personlig<br />

egendom är mycket väsentligt<br />

för att människor ska orka<br />

bygga ett nytt liv efter att ha<br />

överlevt ett jordskred som<br />

drabbat hem och bostad. Vi<br />

och det blir en stressfaktor för<br />

honom. Jag ser hellre att det<br />

varit som tidigare, säger<br />

brandman Robert Jansson.<br />

Om förestående förändringar<br />

med bland annat flexibel arbetstid<br />

och slopande av avdelningar.<br />

– Flexibel arbetstid låter bra.<br />

Jag skulle nog kunna tänka<br />

mig att gå upp i tid för att hinna<br />

med mer. Det finns att<br />

göra, säger Ebbe Carlzon<br />

– Det pratas om neddragning<br />

av övningar och fys till<br />

förmån för förebyggande. Det<br />

tycker jag inte om. Ska det satsas<br />

på förebyggande går det åt<br />

mer folk. Personligen vill jag<br />

ha skiftgrupperna kvar, jag<br />

tror vi får svårt att hålla specialuppgifter<br />

som båtförare och<br />

dykare utan fasta grupper, säger<br />

Robert Jansson.<br />

– Förebyggande har blivit<br />

stort och vi måste vara föränderliga.<br />

Att avdelningarna ska<br />

bort låter bra, jag tror på att vi<br />

ska vara en enda stor familj,<br />

säger brandinspektör Leif<br />

Gustafsson.<br />

– Det pratas om mindre övning<br />

och fys. Vi har blivit sämre<br />

som brandmän jämfört<br />

med fem-sju år tillbaka. Övningarna<br />

är färre, det satsas<br />

mindre på materiel. Jag har<br />

inte lika bra koll på grejerna<br />

ägnade mycket tid åt att rädda<br />

folks inventarier.<br />

Den täta kontakt med boende<br />

som räddningstjänsten<br />

hade, anser Kjellberg också var<br />

mycket viktig.<br />

längre. Men det kanske fortfarande<br />

är på godtagbar nivå,<br />

säger Mats Blom<br />

– Prioritering är bra ord i<br />

samhället i dag. Och effektivisering.<br />

Men vår verksamhet<br />

styrs av räddningstjänstplanen,<br />

det är inte så lätt att ändra<br />

arbetstider, säger Bengt<br />

Schultze.<br />

–Jag tycker det är spännande,<br />

samtidigt får det inte bli<br />

sämre operativt. Men jag tror<br />

varierad arbetstid för skiftet<br />

faller på sjukdom, semester,<br />

kurser, vård av barn med<br />

mera, säger Jonas Lundberg.<br />

– Vagnhallen vill du väl inte<br />

se? Frågan från regionchef Jan<br />

Kviby är retorisk när han vill visa<br />

runt på brandstationen. För vissa<br />

chefer är antalet portar i<br />

vagnhallen en utgångspunkt.<br />

Kviby är deras motsats, han räknar<br />

hellre stolar på förebyggande<br />

avdelningen.<br />

– Vi har gjort oss av med 600<br />

kvadratmeter. Samtidigt har vi<br />

byggt om så att 12 arbetsplatser<br />

i kontorsdelen blivit 24.<br />

Slänten ner mot Trosaån har planterats, det var här husen rasade för tre år sedan. Urban Kjellberg ledde<br />

insatsen i 22 dagar, efteråt fick 29 hus rivas.<br />

– Det gav möjlighet att skapa<br />

förståelse för räddningsarbetet.<br />

Det kan i sin tur skapa förtroende<br />

som kan påverka besluten<br />

under räddningsarbetet<br />

i en positiv riktning.<br />

Väsentligt när insatsen pågår<br />

länge; Urban Kjellberg var<br />

räddningsledare i 22 dagar.<br />

– Vi hittade ingen annan lagstiftning<br />

som vi kunde styra<br />

över uppgiften till. Att vara<br />

räddningsledare så länge fungerade<br />

eftersom arbetet avblåstes<br />

under nätterna. Men vi<br />

hade aldrig klarat det själva.<br />

Samverkan var en mycket viktig<br />

bit, bland annat hade vi tillgång<br />

till militära resurser.<br />

Kostnaderna för räddningsinsatsen<br />

blev 3,9 miljoner kronor,<br />

geotekniska konsultåtgärder<br />

stod för 1,5 miljoner. Trosa<br />

kommun har fått ersättning<br />

med närmare 3 miljoner av<br />

staten.<br />

Men vad händer med Vagnhärad,<br />

törs folk bo kvar?<br />

– I början fanns den risken,<br />

att folk skulle tycka: ”Vagnhärad?<br />

Där kan man inte bo.”<br />

Men kommunen har jobbat<br />

med den biten.<br />

En ny översiktlig kartläggning<br />

har gjorts för Trosa kommun<br />

och ytterligare 16 fastigheter<br />

har detaljstuderats. Utifrån<br />

detta görs nya förstärkningsarbeten<br />

som fortfarande<br />

pågår.<br />

Och även arbetet med att se<br />

till att Vagnhärad som samhälle<br />

inte får en stämpel som en<br />

farlig plats att bo på, tycks ha<br />

lyckats. Villapriserna står sig<br />

och folk bor kvar.

Länet sträcker sig inåt landet. Men när<br />

Sörmlandskustens räddningstjänst<br />

samverkar går tankarna i första hand i<br />

nord-sydlig riktning.<br />

– De följer kusten, E4:an och järnvägen,<br />

säger regionchef Jan Kviby.<br />

Faktum är att Nyköping, Oxelösund, Norrköping<br />

och Södertälje redan 1979 tecknade<br />

ett avtal om gemensam oljeskyddsberedskap.<br />

I dag planerar Sörmlandskustens, Södertörns<br />

och Norrköpings räddningstjänster en<br />

mer djupgående samverkan.<br />

– En fördjupad samverkan med det lokala<br />

perspektivet i behåll. Vi bor 570 000 människor<br />

i området och det finns samordningsvinster<br />

att göra. Både politiker och tjänstemän<br />

är intresserade.<br />

Räddningstjänsterna har tecknat nio prioriterade<br />

områden där förutsättningarna för<br />

samverkan ska undersökas. Det gäller konkret<br />

verksamhet som olycksförebyggande<br />

arbete, operativ verksamhet, utbildning, resursfrågor<br />

som larm- och ledningscentral.<br />

Prioriterade ämnen är dessutom: räddningstjänsten<br />

i en förändrad samhällsutveckling/kultur,<br />

räddningstjänsten i ett miljöperspektiv,<br />

personalutveckling, it-området,<br />

samt interkommunal olje- och miljöskyddsberedskap<br />

och sjöräddning.<br />

Man konstaterar att i en framtid kan räddningstjänsterna<br />

ställas inför en prövning om<br />

vissa funktioner ska slås samman.<br />

Tillsammans med Nyköpings polisområ-<br />

Foto: JENS ALVIN<br />

Samarbetet följer kusten<br />

de, hälso- och sjukvård i regionen och räddningstjänsten<br />

i Gnesta diskuterar Sörmlandskusten<br />

fördjupad samverkan inom sju områden.<br />

Det är hjärtrelaterade larm, mixad besättning<br />

på polisbåt, ronderingar, inbrottslarm,<br />

brandbegränsande åtgärder, gemensam<br />

larm- och ledningscentral och gränsöverskridande<br />

utbildning.<br />

Man har konstaterat att samverkan mellan<br />

räddningstjänst och sjukvård i Oxelösund,<br />

där räddningstjänsten åker på prio 1larm,<br />

ger bättre service till tredje person.<br />

– Vi ska alla svara för kundens behov, vi<br />

tror vi gör det bättre genom samverkan. Ta<br />

polisbåten som exempel. Jag tror på en mixad<br />

besättning med två poliser, ett brandbefäl<br />

och en sjukvårdare. Det är inte sällan alla<br />

kompetenser behövs.<br />

I höst ska resultatet av en förstudie redovisas.<br />

Samtidigt visar både polis och sjukvård i<br />

samma område som där räddningstjänsten<br />

planerar samverkan, intresse för samverkan<br />

i nord-sydlig riktning.<br />

– De kriminella elementen rör sig i samma<br />

sträckning. Inom sjukvården finns redan ett<br />

samarbete mellan Linköping, Nyköping och<br />

Huddinge, säger Kviby.<br />

Fakta Sörmlandsbygden<br />

PERSONAL<br />

1 regionchef (brandmästare)<br />

Kansli 1,25 assistent<br />

Olycksförebyggande<br />

1 avdelningschef, 1 brandingenjör/stf<br />

räddningschef, 6 brandinspektörer, 1utbildningsansvarig<br />

externt, 1 övningsfältsansvarig,<br />

1 säkerhetssamordnare fö<br />

kommunskydd, 1 kommunövergripande<br />

beredskapsplanerare.<br />

Skadebegränsande<br />

1 räddningschef, 1 biträdande avdelningschef,<br />

1 utbildningsansvarig internt,<br />

6 brandmästare, 5 brandförmän, 15<br />

brandmän heltid, 96 brandförmän och<br />

brandmän deltid, 1 verkstadsansvarig.<br />

BEREDSKAP<br />

Dagtid vardagar<br />

heltid<br />

Nyköping<br />

1 chef i beredskap* 1,5 min<br />

1 brandmästare** 1,5 min<br />

1 brandförman 1,5 min<br />

4 brandmän 1,5 min<br />

Deltid<br />

Nyköping<br />

1 brandförman 10 min<br />

3 brandmän 10 min<br />

Tystberga<br />

12 brandmän i värn*** –––<br />

Nävekvarn<br />

1 förman 5 min<br />

1 brandman 5 min<br />

5 brandmän i värn –––<br />

Vrena<br />

1 förman 5 min<br />

4 brandmän 5 min<br />

Oxelösund<br />

1 förman 5 min<br />

4 brandmän 5 min<br />

Trosa<br />

2 förmän 5 min<br />

5 brandmän 5 min<br />

Kila<br />

17 brandmän i värn<br />

Natt och helg<br />

(Nävekvarn Vrena, Oxelösund Trosa och Kila samma<br />

som vardagar.)<br />

heltid<br />

Nyköping<br />

1 chef i beredskap* 1,5 min<br />

1 brandmästare** 1,5 min<br />

1 brandförman 1,5 min<br />

3 brandmän 1,5 min<br />

deltid<br />

Nyköping<br />

1 brandman 5 min<br />

1 förman 8 min<br />

3 brandmän 8 min<br />

Tystberga<br />

1 förman 5 min<br />

2 brandmän 5 min<br />

(* = brandingenjör eller brandmästare, beredskap<br />

i bostad)<br />

(**= gemensam jour för Sörmlandskustens<br />

räddningstjänst)<br />

(***= deltidspersonal i värn)<br />

EKONOMI<br />

intäkter<br />

kommunerna 31 394 000<br />

tjänster 8 748 000<br />

totalt 40 142 000<br />

utgifter<br />

personal 25 349 000<br />

övriga kostnader 12 087 000<br />

avskrivningar 1 333 000<br />

finansiella kostnader 589 000<br />

totalt 39 358 000<br />

resultat 784 000<br />

nettokostnad/invånare 428<br />

(enbart räddningstjänst)<br />

INVÅNARE<br />

Nyköping 49 022<br />

Oxelösund 10 973<br />

Trosa 10 107<br />

Totalt 70 102<br />

Total area, km 2 1 663<br />

INSATSSTATISTIK -99<br />

Utryckningar<br />

Nyköping 740<br />

Oxelösund 121<br />

Trosa 105<br />

Vrena 34<br />

Nävekvarn 19<br />

Tystberga 90<br />

Kila 16<br />

Totalt 1 125<br />

Orsak till utryckning<br />

Brand i byggnad 81<br />

därav<br />

bostadsbränder 13<br />

tillbud 20<br />

Brand ej i byggnad 127<br />

Trafikolyckor 95<br />

automatlarm, ej brand 249<br />

Övriga insatser 255<br />

Totalt 807<br />

21<br />

FORDON<br />

Nyköping: Räddningsbil (Scania 99),<br />

Släckbil (Scania 89), Släckbil (Scania 79),<br />

Släckbil reserv (Scania 76), Hävare (Scania/Bronto<br />

98,32 m), Tankbil (Scania 83),<br />

Jeep (Unimog 83), Dykbuss (VW Buss 89),<br />

Lastbil (VW Lt 45 85), Befälsbil (Audi A-4<br />

96), Befälsbil (Volvo 850 94), Personbil<br />

(VW Transport 90), Personbil (Volvo 745<br />

90), Personbil (Volvo 745 92), Personbil<br />

(Volvo 245 88), Personbil (VW Polo 96),<br />

Servicebil (VW Caddy 99), Servicebil (VW<br />

Caddy 99), Personbil (Opel Astra 99), Terränghjuling<br />

(Honda 86), Räddningsbåt (<br />

15 MT 460 hk 72).<br />

Oxelösund: Släckbil (Scania 84), Hävare<br />

(Scania /Bronto 83), Tankbil (Scania<br />

80), Transportbil (VW Syncro 97), Båt<br />

(Finnspeed 1040 200 hk 81).<br />

Trosa: Räddningsbil (Scania 99), Släckbil<br />

(Scania 80), Tankbil (Scania 80),<br />

Transportbil ( VW Buss 90), Båt (Marieholm<br />

850 SL 160 hk 79).<br />

Vrena: Räddningsbil (Scania 87), Transportbil<br />

(VW Syncro 90), Båt (Utter 510<br />

75hk 74).<br />

Tystberga: Räddningsbil (Scania 84),<br />

Liten släckbil (VW 87).<br />

Nävekvarn: Släckbil (Scania 76 ), Jeep<br />

(Toyota 82), Båt (Fisksätra 110 hk 64.

22 <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

<strong>Sirenen</strong> på besök<br />

Nyköping går säkerhetsrond<br />

Säkerhetsrond – ett nytt<br />

begrepp på gång i Nyköping<br />

där räddningstjänst,<br />

miljö- och fastighetskontor<br />

tillsammans besöker kommunens<br />

anläggningar.<br />

– I stället för att skylla på<br />

varandra är vi på plats tillsammans.<br />

Det gäller framförallt<br />

oss och fastighetskontoret,<br />

säger Gunbritt<br />

Lindfors på räddningstjänsten.<br />

Kommunens tjänstemän kände<br />

ofta att spörsmål vid besök<br />

på förskolor och servicehus<br />

drog ut på tiden eller förblev<br />

olösta eftersom delar av problemet<br />

hängde på en annan<br />

förvaltning.<br />

Därför kom det logiska beslutet<br />

om gemensamma besök<br />

för kortare beslutsvägar.<br />

– Jag tror jättemycket på detta.<br />

Nu sätter vi den ansvarige i<br />

centrum och kan lättare tillgodose<br />

dennes behov. De föreståndare<br />

vi hittills pratat med<br />

är överlyckliga över det här<br />

greppet.<br />

Och medan inspektörer från<br />

räddningstjänst, miljö- och<br />

fastighetskontor diskuterar<br />

eventuella problem på en förskola,<br />

kan brandmännen be-<br />

Räddningstjänsten på besök<br />

ena dagen, miljökontoret<br />

nästa dag, yrkesinspektionen<br />

en tredje.<br />

Många tillsyner blir det<br />

och mycket tid tar det,<br />

tyckte företagen och undrade<br />

om inte tillsynen<br />

kunde samordna bättre<br />

med andra myndigheter.<br />

Resultatet blev att räddningstjänsten<br />

tog initiativ till projektet<br />

”Tillsyn i samverkan”<br />

där ett stort antal myndigheter<br />

tillsammans utförde tillsyn<br />

driva utbildning tillsammans<br />

med personal och barn. Säkerhetsrond<br />

ska startas under våren.<br />

– När arbetsmodellen är klar<br />

kan den egentligen användas<br />

av vilken verksamhet som<br />

helst.<br />

Gunbritt Lindfors var tidigare<br />

datachef i kommunen. I dag<br />

ansvarar hon för kommunsäkerheten<br />

och är placerad på<br />

brandstationen.<br />

– Kanske en något ovanlig<br />

placering, vanligare är att man<br />

arbetar under kommunledningen.<br />

Jag hamnade här i<br />

samband med omorganisationen.<br />

Till min hjälp har jag<br />

bland annat en säkerhetsingenjör<br />

på fastighetskontoret.<br />

Han tittar på den fysiska säkerheten,<br />

exempelvis larm.<br />

Uppgiften i stort är att jobba<br />

förebyggande in mot kommunen,<br />

mot skolor, omsorg och<br />

äldrevård. Men kommunsäkerhet<br />

innehåller mycket<br />

blandade uppgifter: riskinventering,<br />

försäkringsfrågor, skadestånd,säkerhetssamordning,<br />

skolutbildning.<br />

Thord Ericsson, numera<br />

Kommunförbundet, kläckte<br />

idén om en multimediabok<br />

när han jobbade i Nyköping,<br />

Torgny Sjödin, SSAB, träffar ofta brandingenjör Johnny Svensson.<br />

Nu har myndigheterna börjat samordna tillsynerna för att ge företagen<br />

bättre service.<br />

enligt paragraf 43 i räddningstjänstlagen.<br />

– Företagen berörs av flera<br />

tillsynsmyndigheters lagar och<br />

regler byggda på samma ursprungsmaterial,Sevesodirektiven.<br />

Men själva kärnan i tillsynsarbetet<br />

var paragraf 43 i<br />

räddningstjänstlagen, säger<br />

brandingenjör Johnny Svensson.<br />

Sörmlandskustens räddningstjänst<br />

har inom sitt område<br />

fyra stora anläggningar<br />

som berörs av paragraf 43:<br />

ssab i Oxelösund, Oxelösunds<br />

hamn, Skavsta flygplats och<br />

På plats tillsammans. Det är kommunala förvaltningar i Nyköping vid inspektioner. Gunbritt Lindfors<br />

tycker det ger bättre service för den som är ansvarig för anläggningen.<br />

Gunbritt tog över och cd-skivan<br />

”Lär dig brandkunskap<br />

med Ellie & Jonas” i 6 000 exemplar<br />

blev verklighet. Den<br />

tog slut på en månad. Räddningsverket,<br />

som tillsammans<br />

med Brandförsvarsföreningen<br />

Studsviks kärntekniska anläggning.<br />

Intresse av hur anläggningarna<br />

fungerar har flera kommunala<br />

förvaltningar, landstinget,<br />

länsstyrelsen, polis,<br />

statliga tillsynsmyndigheter<br />

som Räddningsverket och<br />

Sprängämnesinspektionen,<br />

Yrkesinspektionen och Arbetarskyddsstyrelsen.<br />

Det är dessa myndigheter<br />

som genomfört gemensam<br />

tillsyn på ssab. Nu väntar<br />

Skavsta flygplats.<br />

– Det kan för företagen upplevas<br />

arbetssamt och byråkratiskt<br />

att behöva redovisa nästan<br />

samma sak till flera myndigheter.<br />

Samtidigt kan väsentliga<br />

delar av verksamhetens<br />

risker hamna mellan olika<br />

myndigheters tillsyn, säger<br />

Johnny Svensson.<br />

Arbetet på ssab började 1998<br />

tillsammans med företagsledningen<br />

och avslutades under<br />

hösten samma år med fem tillsynsdagar.<br />

Det resulterade i<br />

ett tillsynsprotokoll där alla<br />

myndigheter gemensamt stod<br />

är medfinansiär, har nu beställt<br />

ytterligare 10 000 skivor.<br />

Gunbritt Lindfors gillar<br />

CD:n, men tycker det är synd<br />

att figurerna som ska lära barn<br />

brandskydd har blivit så<br />

många.<br />

bakom innehållet. Protokollet<br />

är tänkt att kunna användas<br />

som en mall för framtida tillsyner<br />

och inte enbart enligt paragraf<br />

43.<br />

– Arbetet ska också leda till<br />

en intern checklista för fortlöpande<br />

tillsyn, där stor vikt ska<br />

läggas vid risk- och säkerhetsanalyser.<br />

En checklista som vi<br />

kan vidarebefordra till övriga<br />

myndigheter. Men jag tror inte<br />

vi myndigheter behöver träffas<br />

varje år, kanske vart femte.<br />

Och vid eventuella tillfällen då<br />

verksamheten ändras mycket<br />

Vi vill få företagen att jobba<br />

mer med intern brandskyddskontroll,<br />

och det intresset delas<br />

av de andra myndigheterna.<br />

Vilken vinst ser myndigheterna?<br />

– Gemensam tillsyn ger bredare<br />

grund för tillsynsarbetet,<br />

än om exempelvis vi enbart<br />

gick in med våra ”räddningstjänstögon”.<br />

Det ger totalt sett<br />

en ökad kunskap om företaget.<br />

Vinsten för företagen<br />

– De får möjlighet att möta<br />

alla myndigheterna samtidigt<br />

– Vi har även Flammy och<br />

Flamma och Bamse. Varför<br />

inte etablera en figur i stället<br />

för att göra fler? Det hade räckt<br />

med Bamse. Vi borde tänka på<br />

att vi gör det här för barnen<br />

och inte för vår egen skull.<br />

Myndighetssamarbete<br />

breddade brandsynen<br />

och kan få en tydligare bild av<br />

vad myndigheterna förväntar<br />

sig av företaget. Myndigheterna<br />

och företag bygger också<br />

upp ett nätverk som underlättar<br />

vid kontakter med varandra<br />

i framtiden.<br />

För ssab är resultatet av den<br />

gemensamma tillsynen att<br />

man kommer att satsa mer på<br />

intern brandskyddskontroll<br />

för att kunna minska på antalet<br />

brandsyner som räddningstjänsten<br />

gör.<br />

– Vi har 20 olika brandsyneobjekt<br />

inom våra grindar.<br />

Störst är valsverket som är 657<br />

meter långt. Arbetet tar tid, säger<br />

Torgny Sjödin, räddningschef<br />

på ssab.<br />

Sjödin tycker samverkansprojektet<br />

är intressant och utvecklande,<br />

även om det kanske<br />

inte innehåller så mycket<br />

nytt som han först trodde.<br />

– Men jag tror det finns<br />

många fördelar med att samla<br />

synpunkter från olika myndighetsutövare.

<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

Värn dagtid – deltid<br />

kvällar och helger<br />

För några år sedan hade Nävekvarn och Tystberga deltidsstyrkor<br />

på 1+4. Båda orterna finns på cirka 15 minuters<br />

köravstånd från Nyköping och har 1 500-2 500 människor<br />

boende i närområdet.<br />

Deltidskårerna var nedläggningshotade, men efter protester<br />

och debatter finns kårerna kvar, dock med lite ovanliga<br />

lösningar.<br />

Nävekvarn har bemanningen 1+1 samt ett räddningsvärn<br />

på 5 personer. Vid larm avlönas alla som kommer till<br />

brandstationen och rycker ut. Jourperioden är halva veckor<br />

eftersom det passar skiftgången på bruket, där många av<br />

brandmännen jobbar.<br />

Tystberga, som är en pendlingsort, skulle ha 1+2 från och<br />

med i år. Men räddningstjänsten har problem att rekrytera<br />

folk. Få kunde garanterat klara jouren dagtid.<br />

– Lösningen har blivit att vi har värn dagtid på vardagar,<br />

deltid kvällar och helger, säger räddningschef Urban Kjellberg.<br />

Värnet och deltidskåren består av samma personal, alla<br />

tolv i deltidens tre skift ingår i värnet och förhoppningsvis<br />

är några av dem på hemorten när larmet går dagtid.<br />

– Självklart tillämpas alltid tvåstationsutryckningar.<br />

Jourersättningen i Tystberga är dock inte löst än, förhandling<br />

pågår mellan Kommunförbundet och BRF. Just<br />

nu betalar Sörmlandskustens räddningstjänst 89 procent<br />

av jourersättningen och 66 procent av biltillägget.<br />

Fransk hjälm med<br />

mikrofon och högtalare<br />

Brandmännen i Nyköping<br />

har skaffat en ny hjälm<br />

med inbyggd mikrofon och<br />

högtalare<br />

– Förutom att man har<br />

båda händer fria så är det<br />

också en fördel att jag hör<br />

allt, även det som inte är<br />

riktat till mig, säger brandman<br />

Mats Blom.<br />

Det är en fransk Gallethjälm<br />

som räddningstjänsten<br />

köpt. Lite inkörningsproblem hade man, men nu tycks<br />

utryckningspersonalen överlag nöjd med hjälmen.<br />

– Hjälmen har en benmikrofon som tar upp ljudet från<br />

skallen när man pratar.<br />

Brandmännen kan alltid ha hjälmen på och sätta på andningsmasken<br />

utanpå, den knäpps fast på hjälm. Även det<br />

något brandmännen är nöjda med.<br />

Jag väljer att peka på, och kommentera, ett antal<br />

punkter som jag tror är mycket viktiga i<br />

framtida svensk räddningstjänst.<br />

Historien är viktig och så här skrev Machiavelli<br />

(1496-1527) angående förändringar.<br />

”Det finns ingenting så svårt att ta itu med<br />

ingenting så vådligt att leda<br />

ingenting så osäkert i framgång<br />

som att söka införa en ny tingens ordning.<br />

Den som förändrar får nämligen<br />

som motståndare alla dem<br />

som lyckats väl i de gamla spåren<br />

och endast ljumma försvarare<br />

i dem som kan tänkas fungera i det nya”.<br />

■ Kommunledningens styrning av verksamheten<br />

är grundläggande.<br />

Jag konstaterar att vi i Sörmlandskustens räddningstjänst<br />

aldrig hade nått dagens<br />

resultat utan den politiska<br />

tydligheten och fastheten utifrån<br />

beslutad inriktning.<br />

■ Tydliga prioriteringar inom<br />

verksamheten.<br />

Det räcker inte att bara våga<br />

besluta. Vår kultur, tradition,<br />

attityd och vårt beteende har<br />

Ska bli säker kommun Jan Kviby<br />

Sommaren 1998 gjordes 160 anmälningar om stölder längs<br />

kuststräckan Nyköping-Trosa. Året därpå sjönk siffran med<br />

85 procent till 24 stölder.<br />

– Det var samverkansinsatser i projektet båtliv som fick<br />

ner siffrorna, säger Jan Kviby.<br />

Vad har nu räddningstjänsten i Nyköping med detta att<br />

göra? Jo, man ingår i det olycks- och brottsförebyggande<br />

rådet tillsammans med andra kommunala förvaltningar,<br />

polisen, försäkringsbolag, föreningsliv samt andra myndigheter.<br />

Rådet driver åtta olika projekt som i första hand inriktas<br />

på olycks- och brottsförebyggande insatser mot barn och<br />

ungdomar, höja debutåldern för alkoholbruk, samt öka<br />

trygghet och säkerhet för äldre.<br />

Räddningstjänsten inriktar sig bland annat på säkerhet i<br />

hemmet, det är där de flesta olyckorna inträffar.<br />

– Avsikten är att projekten successivt ska bli en del av den<br />

ordinarie verksamheten. Vi skapar ett områdesnätverk och<br />

för oss blir det en breddad arbetsarena.<br />

Nyköpings ambition är också att arbetet ska bli så lyckosamt<br />

att man kan utses till ”säker kommun” enligt FN:s kriterier.<br />

stort genomslag. Basen i vår<br />

verksamhet är att:<br />

1 Förhindra olyckor och skador<br />

2 Vidta skadebegränsande åtgärder<br />

3 Förbereda för räddningsinsats<br />

4 Genomföra räddningsinsats<br />

5 Vidta åtgärder efter räddningsinsats<br />

Då en olycka eller skada inträffar blir område 4<br />

tillfälligt prioritet 1.<br />

■ Verksamhetsmål.<br />

Kommunens långsiktiga mål för en trygg och säker<br />

kommun utgör basen. Om vi vill vara med och aktivt<br />

arbeta med dessa frågor måste vi bredda vår<br />

”arena”.<br />

■ Kopplingen mellan olyckor och brott samt<br />

folkhälsoarbetet.<br />

När vi nationellt studerar antalet dödsfall och<br />

vårddagar orsakade av olyckor så utgör räddningstjänstrelaterade<br />

händelser endast 0,5 till 4 procent<br />

av totala antalet händelser. Om vi ska bli framgångsrika<br />

måste vi även här arbeta med helheten.<br />

Nationella mål bör ha koppling till dessa tre områden.<br />

■ Attityder och beteende.<br />

Kommunens verksamhet måste kontinuerligt anpassas<br />

till kommuninvånarnas skiftande behov,<br />

förändrade omvärldsförhållanden och ekonomiska<br />

förutsättningar.<br />

Organisationen ska därför präglas av viljan att<br />

utvecklas och förnyas. Alla anställda har efter sin<br />

förmåga, både rättighet och skyldighet att medverka<br />

i denna utvecklingsprocess för att skapa en<br />

verksamhet anpassad till förutsättningarna.<br />

Visa respekt för den egna och andra gruppers<br />

kompetens, skyldigheter och ansvar samt samverka<br />

med andra.<br />

■ Arbetstidsförläggning.<br />

Min bedömning är att halvdygn och dygntjänstgöring<br />

snart tillhör historien. Vi måste hitta ett tredje<br />

flexibelt system som uppfyller verksamhetens och<br />

den enskildes behov och önskemål på ett bättre<br />

sätt.<br />

■ Kvinnor inom räddningstjänsten.<br />

Måste bli lika självklart som att det är ljust på dagen<br />

och mörkt på natten. Chefer, arbetsledare och<br />

övriga medarbetare har ett mycket stort ansvar när<br />

det gäller attityder till kvinnor inom räddningstjänsten<br />

23<br />

<strong>Sirenen</strong> på besök<br />

Kommunledningens<br />

styrning är avgörande<br />

■ Samverkan.<br />

Fördjupad samverkan mellan räddningstjänst, polis,<br />

sjukvård och övriga kommunala verksamheter.<br />

Vi måste samordna våra gemensamma resurser på<br />

ett mycket bättre sätt utan att tappa det lokala perspektivet.<br />

■ Framtida chefer och ledare.<br />

Kommer att bli allt viktigare. Landets räddningstjänst<br />

skulle må bra om den ”skyddade” verkstaden<br />

utgick och att vi ”brandisar” fick konkurrera<br />

med andra mycket kompetenta chefer och ledare<br />

om jobben.<br />

■ IT.<br />

IT kommer på ett revolutionerande sätt ändra våra<br />

förutsättningar. Det intelligenta hemmet är ett exempel.<br />

Inom några år kommer huvuddelen av<br />

svenska folket att ha tillgång till och kunna använda<br />

detta verktyg. Det blir våra hjärnor som sätter<br />

gränserna för hur vi använder detsamma.<br />

■ Metod- och teknikutveckling.<br />

I framtiden tror jag att våra stora<br />

basbilar kommer att bli färre.<br />

De kommer att ersättas av<br />

snabba småbilar betjänade av<br />

en eller två man, utrustade med<br />

bland annat sofistikerad släckutrustning.<br />

Detta innebär att vi<br />

kan besluta om nya geografiska<br />

placeringar, bättre yttäckning och därmed minskade<br />

insatstider.<br />

Detta ska ses i kombination med övrig teknikutveckling,<br />

exempelvis tidigare nämnda it.<br />

Fler viktiga punkter<br />

Det finns fler viktiga punkter för framtiden, exempelvis:<br />

Statistik som ett hjälpmedel i vår verksamhet,<br />

ledarskap, organisation, feedback, personlig<br />

utvecklingsplan, rekrytering, larm och ledningscentraler,<br />

grönare räddningstjänst, kvalitetsarbete,<br />

utvecklad tillsyn.<br />

Det finns ämnen att diskutera som: ”Det måste<br />

vara tillåtet att göra fel”, ”många onödiga diskussioner?”,<br />

”kartläggning av hur mycket tid vi har<br />

och hur vi använder den”, ”2003 ska vi klara att utsättas<br />

för konkurrens”, ”framtidens kompetensprofil<br />

och nya karriärvägar”.<br />

Hör gärna av dig till mig, så kan vi diskutera de<br />

här frågorna vidare.<br />

Slutsats<br />

Vår historia, nuet och framtiden är vägledande.<br />

Utifrån detta kan vi se vår utveckling som en uppåtgående<br />

spiral som aldrig tar slut. Utifrån visioner,<br />

mål, resurser, organisation, handlingsplan<br />

med beslutade prioriteringar planerar vi och genomför<br />

olika åtgärder. Vi följer upp, utvärderar<br />

och förbättrar.<br />

Denna process är nödvändig och med en mogen<br />

organisation och delaktighet är verktygen ficklampa<br />

(för att visa riktningen)och lite rostolja.<br />

Finns inte delaktigheten blir verktygen oftast fälgkors<br />

med förlängningsskaft.<br />

Nya lösningar kommer ur avspänning, inte<br />

ur stängda sinnen. Låst tänkande finner sig<br />

bäst tillrätta i stelnade former.<br />

Vänd på idéerna. Skaka problemen, ett<br />

och ett. Öppna fönstret. Släpp in en okänd.<br />

Skratta tillsammans. Släpp ut omöjligheten.<br />

Du kommer att bli förvånad. Det som<br />

händer nu, det trodde du aldrig.<br />

(Lena Katarina Swanberg)<br />

Jan Kviby<br />

Regionchef

24 <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

krypto<br />

Toppvinsten till<br />

Lidingö<br />

Den här gången kom den först öppnade rätta lösningen<br />

från Lidingö. Vi på <strong>Sirenen</strong> säger grattis till Per<br />

Sjöstedt och övriga vinnare.<br />

Rätt lösning av krypto nr 2/00 gav följande mening i<br />

de tonade rutorna:<br />

Jag är okej<br />

Häng med till Solvalla<br />

1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för hemmet, kontoret etc):<br />

Per Sjöstedt, Lidingö.<br />

2:a pris (pulversläckare, typ ABE klass I, för bilen, husvagnen,<br />

båten): Lars-Erik Janson, Falun.<br />

3–6:e pris (Kaare Brandsjös bok ”Katastrofer och räddningsinsatser”):<br />

Willi Oppermann, Löderup, Lotta Berntson, Täby, Ingrid<br />

Eriksson, Åmål, Björn Hagdalen, Huddinge.<br />

7–10:e pris (resebrandvarnare): Cenneth H Carlsson, Frövi,<br />

Uno Sköld, Vallentuna, Alf Thornell, Mjölby, Ola Jönsson, Idre.<br />

Lösningen till kryptot 2/00<br />

Samma tal –<br />

samma bokstav<br />

Lösningstips: I kryptot har du en hjälpbokstav vid pilarna.<br />

Ordet vid pilarna motsvaras av inslag på bilden. Regeln är att<br />

samma siffror motsvaras av samma bokstav hela kryptot igenom.<br />

Lyckas du kan du inom de tonade rutorna läsa en mening som<br />

har koppling till bilden.<br />

1:a pris: pulversläckare, typ ABE lll (6 kg, för hemmet, kontoret,<br />

etc), 2:a pris: pulversläckare, typ ABE I (2 kg, för bilen, husvagnen,<br />

båten), 3–6:e pris: Kaare Brandsjös bok ”Katastrofer och<br />

räddningsinsatser”, 7–10:e pris: resebrandvarnare.<br />

Skicka lösningen senast den 17 maj till: ”Kryptot”, <strong>Sirenen</strong>,<br />

L 257, Räddningsverket, 651 80 Karlstad.<br />

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

Ulf Erlandsson är anställd vid Räddningsverket<br />

med uppgift att bland annat<br />

leda ett stort brandutredningsprojekt.<br />

Erlandsson medverkar i <strong>Sirenen</strong> med<br />

Enligt räddningstjänstens insatsstatistik är soteld<br />

den klart vanligaste brandorsaken vid bostadsbränder<br />

i Sverige.<br />

1997 gjordes cirka 7 000 utryckningar till bränder<br />

i bostäder, cirka var 1 300 var soteldar .<br />

Andra vanliga brandorsaker är i nämnd ordning:<br />

glömd spis, tekniskt fel, anlagd brand, värmeöverföring,<br />

levande ljus, rökning, gnistor, blixtnedslag,<br />

barns lek med eld.<br />

sammanfattningar av rapporter. Han tar<br />

med glädje emot synpunkter och tips på<br />

tel 054-10 40 39, fax 0470-208 04,<br />

e-post: ulf.erlandsson@kd.srv.se<br />

erfarenheter<br />

Brand i eldstad allt för vanligt<br />

Byte av frityrolja vid en<br />

restaurang orsakade en<br />

allvarlig brand. Omfattande<br />

rörkanaler gjorde spridningsrisken<br />

stor.<br />

En måndagsförmiddag innan<br />

öppningsdags skulle personalen<br />

på en hamburgerrestaurang<br />

i Stockholm byta olja i frityrbehållarna.<br />

Den gamla oljan hade stelnat<br />

och för att få den mera<br />

lättflytande slog de på uppvärmningen.<br />

Förmodligen var nivån alltför<br />

låg i ett av kärlen, vätskan<br />

täckte inte de elektriska elementen,<br />

oljan blev överhettad<br />

och började brinna.<br />

Om vi i stället klassificerar bränderna efter<br />

startföremålet, den anläggning eller det föremål<br />

där branden uppstod, toppas listan av cirka 1 300<br />

bränder i rökkanaler. Andra vanliga startföremål<br />

är: spis, lös inredning, eldstad, vitvaror, byggnadens<br />

utsida, skräp i container, uppvärmningsanordning.<br />

Alltför många av dessa föremål och händelser<br />

är relaterade till eldstäder och rökkanaler. Samti-<br />

Fläktsystemet från hamburgerrestaurangen fortsatte nästan 100 meter uppe på taket. Och inne i plåtkanalen brann det för fullt i fettet. En<br />

inte helt lätt uppgift att lösa.<br />

Rena röran släcka elden<br />

Personalen försökte kväva<br />

branden genom att lägga på<br />

ett lock, men det slöt inte tätt<br />

och lågorna fortsatte att slå<br />

upp.<br />

Trots att anställdatömde tre<br />

handbrandsläckare med kolsyregas<br />

förvärrades situationen.<br />

Frityroljan i ytterligare ett<br />

par fack blev också upphettad<br />

och tog eld.<br />

Personalen måste ge upp<br />

och utrymma lokalen.<br />

När räddningstjänsten anlände<br />

var restaurangen rejält<br />

rökfylld. Den primära branden<br />

i frityroljan var snart släckt<br />

men branden hade spridit sig<br />

till ventilationssystemet.<br />

Eftersom lokalen ursprungligen<br />

haft mycket stor takhöjd<br />

var den avdelad med ett undertak.<br />

Där ovanför fanns<br />

massor av rör, ventilations-<br />

trummor och elledningar, allt<br />

kladdigt av årtals matos.<br />

Men kanalen från fläktkåpan<br />

över fritösen gick vidare upp<br />

på taket där den fortsatte horisontellt<br />

ytterligare nästan 100<br />

meter. Inne i plåtkanalen<br />

brann det för fullt i fettet. Värmen<br />

hade redan spridit sig till<br />

det asfaltbelagda papptaket.<br />

Lyckligtvis pågick annat arbete<br />

på ett tak i närheten och<br />

hantverkarna hade upptäckt<br />

faran.<br />

När brandpersonalen kom<br />

upp på taket hade de på eget<br />

initiativ börjat bekämpa takbranden.<br />

Vid den efterföljande brandutredningen<br />

framkom att takarbetarna<br />

uppmärksammat<br />

den långa ventilationskanalen<br />

25<br />

digt har eldstadsbrandsyn, sotning och tillhörande<br />

frågor detabtterats flitigt. På denna sida och<br />

nästa uppslag har vi valt att ta upp erfarenheter<br />

från olika bränder med anknytning till skorstensfejarnas<br />

verksamhetsområde.<br />

Ulf Erlandsson<br />

från fritöserna redan innan<br />

branden. De hade till och med<br />

öppnat en renslucka och konstaterat<br />

att det fanns massor<br />

av fett inne i trumman.<br />

Vid kontakt med skorstensfejarmästaren<br />

i distriktet visade<br />

det sig att han tidigare hade<br />

budat om rensning av kanalen<br />

till dagen efter branden.<br />

Otur, eller är rensningsfristerna<br />

alltför generösa för denna<br />

typ av utsugningskanaler?<br />

Artikeln bygger på en rapport av<br />

Leif Ehrngren, räddningstjänsten i<br />

Stockholm.<br />

Förödelsen blev stor inne på<br />

restaurangen.<br />

Erfarenheter<br />

En mycket vanlig orsak till bränder<br />

i frityrgrytor är att oljenivån<br />

är för låg så att elementen inte<br />

täcks av vätska. Temperaturen<br />

vid ytan kan då bli så hög att oljan<br />

tar eld.<br />

I imkanalen från en hamburgerrestaurang<br />

samlas snabbt<br />

stora mängder brännbart fett.<br />

Långa horisontella ventilationskanaler<br />

kräver grundlig<br />

rengöring med täta mellanrum.<br />

Det är bra taktik att snarast efter<br />

ankomsten till en brand i ett<br />

restaurangkök avdela personal<br />

som undersöker eventuell spridning<br />

till ventilationskanalerna.

26<br />

erfarenheter<br />

Kombipanna ökar<br />

risk för soteld<br />

Att sot kan brinna är känt<br />

från tusentals soteldar i<br />

rökkanaler av olika slag.<br />

Vid felaktiga dragförhållanden<br />

bildas oförbrända<br />

bränslepartiklar som fastnar<br />

eller kondenserar på<br />

eldstadens eller skorstenens<br />

innerväggar.<br />

Problemen är särskilt<br />

stora med så kallade kombipannor.<br />

Dessa är normalt konstruerade<br />

för oljeeldning, men kan<br />

också tillfälligt eldas med ved.<br />

Vid långvarig vedeldning bildas<br />

lätt tjärutfällning med<br />

blanksot i skorstenen. Tjäran<br />

antänds lätt, redan vid 100-<br />

400 grader beroende på art<br />

och konsistens.<br />

Ibland uppstår det en soteld<br />

strax efter att sotaren varit på<br />

besök. Det beror på att han avlägsnat<br />

det lösa sotet och<br />

Varje år inträffar mängder<br />

av bränder eller brandtillbud<br />

när någon tömt sot eller<br />

aska i ett brännbart kärl<br />

som tagit eld.<br />

Sot består av mer eller<br />

mindre oförbrända rester<br />

av trä, olja eller andra förbränningsprodukter.<br />

Den svarta färgen kommer<br />

till största delen från<br />

oförbränt kol. Sotet innehåller<br />

alltså bränslerester<br />

som fortfarande kan brinna.<br />

Aska består däremot av restprodukter<br />

från en mera fullständig<br />

förbränning. I torrt<br />

tillstånd är askan lätt och porös<br />

och har en ljus färg. Sådan<br />

aska kan inte brinna.<br />

Den har däremot god isolerande<br />

förmåga mot värme om<br />

det skulle finnas någon glödande<br />

bränslebit kvar i den.<br />

Glödande bränslerester kan<br />

vara ytterst svåra att upptäcka<br />

om de är blandade med aska<br />

som hunnit svalna. Det finns<br />

blottlagt det tjärhaltiga blanksotet.<br />

När det lösa sotet är borta<br />

blir dragförhållandena bättre,<br />

temperaturen i rökgaserna<br />

blir högre och blanksotet tar<br />

eld. Detta kan fastighetsägaren<br />

undvika genom att strypa<br />

tilluften något när pannan är<br />

nysotad.<br />

En soteld ger ofta temperaturer<br />

på över 1 000 grader. Det<br />

gör att också en murad skorsten<br />

utvidgar sig och det kan<br />

uppstå sprickor. Det är därför<br />

viktigt att man inte eldar igen<br />

förrän skorstensfejare haft<br />

möjlighet att provtrycka skorstenen.<br />

En grupp ungdomar hade<br />

ordnat fest i ett större sommarhus.<br />

Eftersom det var vinter<br />

och byggnaden normalt<br />

stod ouppvärmd använde de<br />

alla tillgängliga eldstäder: kaminer,<br />

kakelugnar och till och<br />

med en gammal vedspis i köket.<br />

Sot innehåller bränslerester<br />

flera exempel på hur skorstensfejare<br />

och andra yrkesmän<br />

missat att upptäcka glöder<br />

trots att de kontrollerat askan<br />

genom att sticka ner en<br />

oskyddad hand och rört om i<br />

resterna.<br />

Porös aska har synnerligen<br />

god förmåga att isolera värme.<br />

Dessutom förhindrar askan<br />

lufttransporten vilket gör att<br />

syrehalten runt ett glödande<br />

föremål snabbt minskar till ett<br />

minimum.<br />

Förbränningen blir långsam<br />

och det avges knappast ingen<br />

rök. Processen kan därför pågå<br />

under lång tid utan att uppmärksammas.<br />

Det framgår av<br />

följande exempel:<br />

En familj hade en kakelugn i<br />

sitt sommarhus. Den eldades<br />

då och då med blandved. Cirka<br />

tolv timmar efter senaste<br />

eldningstillfället tömdes aska<br />

från kakelugnen till en trälåda<br />

som stod på trägolvet bredvid.<br />

Askan verkade helt kall och det<br />

syntes inga glödande rester.<br />

Trots att människor dagligen<br />

vistades i rummet märkte man<br />

Allt fungerade bra, det blev<br />

en trevlig kväll i det gamla huset.<br />

Frampå morgonen hade<br />

ungdomarna dragit sig tillbaka<br />

till olika rum. De flesta sov. En<br />

av flickorna kände svag röklukt<br />

utan att tänka närmare på<br />

det.<br />

Men när det började sticka i<br />

ögon och hals tände hon en<br />

lampa och såg att det var rejält<br />

rökigt i rummet. Hon väckte<br />

sina kamrater och tillsammans<br />

upptäckte de en pyrande<br />

brand intill murstocken<br />

längst inne i en garderob.<br />

När räddningstjänsten anlände<br />

var hela huset rökfyllt.<br />

Ungdomarna stod i snön<br />

utanför och frös. Brandmän<br />

med tryckluftsapparater hade<br />

snart situationen under kontroll.<br />

Branden berodde på sprickor<br />

i murstocken efter en soteld<br />

flera år tidigare. Felet var känt<br />

och den aktuella eldstaden<br />

inget oroväckande. Först på<br />

fjärde dagen kändes svag röklukt.<br />

När man lyfte på den till<br />

synes oskadade trälådan visade<br />

det sig att den hade ett stort<br />

brännhål i botten. Också trägolvet<br />

var genombrunnet och<br />

det pågick en pyrande brand i<br />

sågspånsisoleringen i bjälklaget.<br />

Tillbudet släcktes snabbt<br />

med vatten.<br />

Vid en fullständig förbränning<br />

uppstår knappast ingen<br />

synlig rök. Däremot bildas det<br />

koloxid som är en luktfri och<br />

osynlig men mycket giftig gas.<br />

Redan små halter koloxid tas<br />

upp av blodet och transporteras<br />

ut i kroppen. Hjärnan påverkas<br />

och man blir trött och<br />

dåsig. Högre koncentrationer<br />

leder snabbt till medvetslöshet<br />

och död.<br />

Familjen i det ovan relaterade<br />

fallet hade tur som kom undan<br />

tillbudet utan allvarliga<br />

skador.<br />

Också sot som avlägsnats ur<br />

en skorsten eller värmepanna<br />

innehåller produkter som kan<br />

glöda eller till och med brinna<br />

hade eldningsförbud. Men det<br />

visste inte ungdomarna utan<br />

hade eldat i den ändå.<br />

Om inte en av dem hade<br />

vaknat i tid kunde misstaget<br />

med lågor. I samband med<br />

sotning är fastighetsägaren<br />

skyldig att tillhandahålla ett<br />

plåtspann eller annat obrännbart<br />

kärl för att förvara upp-<br />

kostat dem alla livet.<br />

Ulf Lindén<br />

Ulf Erlandsson<br />

Brand i bjälklag upptäcktes efter<br />

samlat sot. Om det inte finns<br />

något lämpligt kärl bör sotaren<br />

vägra att utföra arbetet.<br />

Men tyvärr accepterar han<br />

ofta av missriktad omtanke

Foto: ULF LINDÉN<br />

Huset brann ner till grunden. Soteld i kombination med en bristfälligt utförd stålrörsskorsten orsakade<br />

den svåra branden. Problemet med soteld är särskilt stort i så kallade kombipannor. Bilden har ingen<br />

koppling till exempel i texten.<br />

fyra dagar<br />

om kunden ett plastspann eller<br />

en pappkartong. När branden<br />

sedan är ett faktum blir<br />

det strid om ansvarsförhållanden.<br />

Till skillnad från aska är sot<br />

brännbart i sig självt. En cigarett<br />

eller brinnande tändsticka<br />

som kastas i sotkärlet kan därför<br />

starta en brand även när<br />

innehållet är helt kallt.<br />

Vissa försäkringsbolag säljer<br />

speciella plåtkärl med tättslutande<br />

lock för förvaring av<br />

sot och aska. Man rekommenderar<br />

att den som eldar med<br />

ved har två sådana behållare<br />

som rymmer fem dygns askmängd.<br />

Innan askhinken töms<br />

bör den stå minst fem dygn på<br />

obrännbart underlag och på<br />

säkert avstånd från brännbar<br />

byggnadsdel.<br />

Ulf Lindén<br />

Ulf Erlandsson<br />

Foto: ULF LINDÉN<br />

En papperskasse med varm<br />

aska placerades på träaltanen<br />

(se pilen). Det började brinna<br />

och huset totalförstördes. Bilden<br />

har ingen koppling till exempel<br />

i texten.<br />

Erfarenheter<br />

Eldning med olja respektive<br />

ved kräver olika förutsättningar<br />

beträffande lufttillförsel<br />

och rökkanaler. En så kallad<br />

kombipanna bör bara tillfälligt<br />

användas för vedeldning.<br />

En nysotad rökkanal är ingen<br />

garanti mot soteld. Tvärtom<br />

är risken för soteld då<br />

ibland större.<br />

En soteld är en okontrollerad<br />

brand inne i en rökkanal.<br />

Den utvecklar mycket höga<br />

temperaturer som kan ge<br />

bestående skador. Använd<br />

inte eldstaden igen förrän<br />

anläggningen är besiktigad<br />

och godkänd av skorstensfejarmästaren.<br />

Aska är en restprodukt som<br />

normalt inte kan brinna. Däremot<br />

har askan mycket god<br />

värmeisolerande förmåga.<br />

En glödande träbit som finns<br />

kvar inne bland askan kan<br />

därför behålla sin värme i flera<br />

dygn.<br />

Sot kan också behålla sin<br />

värme under lång tid. Men<br />

till skillnad från aska är sot<br />

brännbart i sig självt. En<br />

brinnande tändsticka som<br />

kastas i ett sotkärl kan därför<br />

starta en brand även om innehållet<br />

är helt kallt.<br />

Tack vare brandvarnare<br />

och flera handbrandsläckare<br />

slutade en brand i en<br />

mangårdsbyggnad i Vegby<br />

i Alvesta kommun med endast<br />

ett skadat yttertak.<br />

Huset eldades vid tillfället<br />

med sågspån som fylldes i en<br />

stor behållare och automatiskt<br />

matades in i en värmepanna<br />

med en skruvanordning. Det<br />

var väl känt för gårdens folk att<br />

denna eldningsmetod kunde<br />

ge gnistor från skorstenen.<br />

Cirka 25 år tidigare hade<br />

man haft ett allvarligt brandtillbud<br />

där gnistor trängt in<br />

under tegeltaket och orsakat<br />

brand i gamla takspånor som<br />

fanns där under. Branden<br />

hade blivit relativt begränsad.<br />

Efteråt hade man lagt på ett<br />

nytt och tätare tegeltak, men<br />

det gamla ”sticketaket” fanns<br />

fortfarande kvar under det.<br />

Gårdens nuvarande ägare är<br />

polis. Han har tidigare jobbat<br />

som brandman och är mycket<br />

säkerhetsmedveten. Huvudbyggnaden<br />

var därför utrustad<br />

med tre brandvarnare samt en<br />

tioliters skumbrandsläckare.<br />

Dessutom fanns pulversläckare<br />

på olika platser i andra<br />

byggnader på gården.<br />

Den aktuella marsdagen<br />

blåste det hårt. Vid fyratiden<br />

på morgonen vaknade frun i<br />

huset av ett konstigt pipande<br />

ljud. Hon steg upp för att undersöka.<br />

Ljudet kom från den<br />

stora oinredda vinden. Där<br />

fanns också en brandvarnare<br />

och det var den som pep.<br />

Orsaken var tydlig. Vindsutrymmet<br />

var rejält rökfyllt och<br />

kraftiga flammor syntes runt<br />

en taklucka uppe vid nocken.<br />

Blåsten pressade in lågorna<br />

och gnistor regnade ner över<br />

allt gammalt skräp som samlats<br />

på vinden genom årens<br />

lopp. Nu var goda råd dyra.<br />

Kvinnan sprang ner och<br />

väckte sin man. För att i någon<br />

mån fördröja brandspridningen<br />

stängde hon dörren mot<br />

Gnistor från<br />

skorstenen är<br />

vanligt när man<br />

eldar med ved, sågspån och andra<br />

fasta bränslen. Det har vi tidigare<br />

uppmärksammat i denna<br />

spalt. Vid stark blåst och andra<br />

speciella typer av väderlek kan<br />

gnistor komma ner under tegelpannor<br />

eller plåtbeslag och starta<br />

brand i brännbart material<br />

som finns där under. Byggnader<br />

där det ligger kvar ett äldre så<br />

kallat sticketak under teglet är<br />

särskilt illa utsatta.<br />

Om du har ett hus med kombinationen<br />

ved- eller spåneldning<br />

27<br />

erfarenheter<br />

Gnistor regnade<br />

in på vinden<br />

Erfarenheter<br />

vindstrappan. Räddningstjänsten<br />

larmades.<br />

Men mannen förstod att det<br />

skulle ta för lång tid för dem<br />

att hinna fram. I stället tog<br />

han skumsläckare och sprang<br />

upp på vinden. Branden var<br />

nu ännu mera omfattande<br />

men med hjälp av den löddrande<br />

vätskan lyckades han<br />

dämpa den en del.<br />

När skumsläckaren var tom<br />

sprang han ut i en maskinhall<br />

och hämtade två sexkilos pulversläckare,<br />

tömde dem efter<br />

varandra mot brandområdet<br />

som nu omfattade ett par kvadratmeter<br />

av taket.<br />

Det blev ett fruktansvärt<br />

pulvermoln som han inte kunde<br />

undvika att andas in utav.<br />

Mannen måste fly ut ur huset.<br />

Men släckmedlet dämpade<br />

branden tills räddningstjänstens<br />

rökdykare hann fram.<br />

Byggnaden kunde räddas utan<br />

alltför allvarliga skador.<br />

För att skydda mot regn och<br />

fukt täcktes yttertaket under<br />

en period med presenningar.<br />

Skorstensfejarmästaren rekommenderade<br />

att spåneldningen<br />

ersattes med vanlig vedeldning<br />

tills reparationsarbetet<br />

var färdigt. Så skedde, men<br />

redan efter några dagar upptäckte<br />

man att det blivit<br />

brännskador i en av presenningarna.<br />

Gnistbildningen och risken<br />

för takbrand är tydligen stor<br />

vid eldning i alla sorters fasta<br />

bränslen. När byggnaden nu<br />

repareras har ägaren kommit<br />

överens med försäkringsbolaget<br />

om att hela det gamla<br />

spåntaket ska skyddas med ett<br />

tätt lager masonite innan man<br />

åter lägger på teglet. Dessutom<br />

ska skorstenen förses med<br />

en ny typ av gnistsläckare som<br />

man hoppas ska vara effektiv.<br />

Ulf Erlandsson<br />

Artikeln bygger på en rapport av<br />

Bengt Berg, räddningstjänsten Alvesta.<br />

och gamla takspån<br />

bör du ordna<br />

ett varningssystem<br />

med en eller flera brandvarnare<br />

högst uppe på vinden.<br />

För att de ska höras bör de seriekopplas<br />

med andra brandvarnare<br />

nere i husets bostadsdel.<br />

Handbrandsläckare är värdefulla<br />

hjälpmedel i en situation<br />

som denna. Räddningsverket rekommenderar<br />

pulversläckare<br />

som innehåller minst 6 kilo<br />

släckmedel. Men riskera inte liv<br />

och hälsa för att rädda egendomsvärden.

28<br />

utbildning<br />

Thörn får gamla<br />

flaggskeppet<br />

på rät köl igen<br />

Kundorientering, service,<br />

tydlighet och målstyrning.<br />

Det är fyra hörnstenar i<br />

Kennie Thörns bygge av<br />

framtidens Rosersberg.<br />

– Mitt livs yrkesutmaning<br />

och det känns som vi är på<br />

rätt väg, säger skolchef<br />

Thörn.<br />

Kennie Thörn är den chef på<br />

Räddningsverket som sett<br />

myndigheten från flest håll,<br />

utifrån och inifrån. Först som<br />

ställföreträdande räddningschef<br />

i Mölndal, därefter<br />

som ställföre-<br />

trädandeutbildningschef på centralförvaltningen<br />

i<br />

Karlstad i nära tio<br />

år och, från 1996,<br />

som skolchef. Först<br />

i Revinge och sedan<br />

1998 i Rosersberg.<br />

Han har bra pejl<br />

på vad folk runtom<br />

i räddningstjänst-<br />

Sverige tycker om<br />

Räddningsverket, men också<br />

hur snacket går internt mellan<br />

skolorna och centralförvaltningen.<br />

– Det är för mycket vi och<br />

dom-tänkande och för det<br />

mesta helt i onödan. Bästa sättet<br />

att överbrygga missuppfattningar<br />

är att jobba tillsammans.<br />

Därför vill jag som skolchef<br />

utveckla samarbetet både<br />

med naturliga intressenter ute<br />

i samhället och med verkets<br />

centrala förvaltning.<br />

Göteborgaren Kennie Thörn<br />

var efter åren i Karlstad nära<br />

att rota sig i Revinge utanför<br />

Lund. Men i stället för att fastna<br />

i den skånska myllan blev<br />

Det är för<br />

mycket vi och<br />

dom och<br />

oftast helt<br />

i onödan<br />

Thörn snudd på stockholmare<br />

(Rosersberg ligger två mil norr<br />

om huvudstaden).<br />

Verksledningen tyckte att<br />

Thörn på kort tid gjort ett bra<br />

jobb i Revinge och behövde<br />

snabbt en chef som kunde<br />

skapa ”ordning, reda och trivsel”<br />

i Rosersberg. Stor omsättning<br />

på chefer, dålig arbetsmiljö<br />

och annat hade gjort att<br />

tidigare flaggskeppet Rosersberg<br />

hamnat ur kurs.<br />

– Omdömena om Rosersberg<br />

var helt enkelt inte särskilt<br />

positiva, varken bland<br />

personal eller kunder.<br />

På grund av svårigheter<br />

att tillsätta<br />

och behålla utbildningsdirektör,<br />

en<br />

nyckelperson för<br />

en skolchef, blev<br />

Kennie Thörn inledningsvis<br />

väldigt<br />

ensam i ”uppröjningsarbetet”<br />

och<br />

ansträngningarna<br />

att hitta plattformen<br />

för en nystart.<br />

– Första steget blev en nulägesbeskrivning<br />

av situationen<br />

på Rosersberg som en grund<br />

för att gå vidare. Vi ordnade<br />

seminarier och samtalsträffar,<br />

både med dåvarande chefer,<br />

fackliga företrädare och andra.<br />

– Vi upptäckte att det fanns<br />

mycket att önska ifråga om<br />

kundorientering, servicegrad,<br />

arbetsmiljö, förändringsbenägenhet<br />

och annat. Inom vissa<br />

områden var läget prekärt,<br />

men på något sätt hade skolan<br />

trots allt lyckats klara utbildningen<br />

av brandmän och befäl<br />

med lika goda resultat som övriga<br />

skolor.<br />

– Hela Rosersberg ska bli ett A-lag<br />

Många av de anställda <strong>Sirenen</strong> träffar på Rosersberg<br />

tycker att det är bra att det kommit<br />

någon utifrån och tagit tag i problemen.<br />

Flertalet tycks också vara positiva till den<br />

öppna ledarstil Kennie Thörn företräder och<br />

den omfattande omorganisationen.<br />

Men inte alla.<br />

Vi träffar en lärare som hävdar:<br />

– Det har blivit lite av tillbakagång till den si-<br />

– Vår probleminventering<br />

ledde vid årsskiftet 1988/89<br />

fram till fem övergripande mål<br />

för skolan.<br />

Dessa mål var och är:<br />

• Miljön. Hänsyn ska tas till<br />

miljökonsekvenserna i allt<br />

dagligt arbete.<br />

• Kundorientering och hög<br />

servicegrad under parollen ”vi<br />

är till för medborgarna”.<br />

• Rosersberg ska bli ett efterfrågat<br />

kunskaps- och utvecklingscentra.<br />

• Rosersberg ska ha en bred<br />

behovsanpassad och verklighetsförankrad<br />

utbildning.<br />

• Arbetsmiljön ska kännetecknas<br />

av respekt, öppenhet<br />

och delaktighet.<br />

– Vi jobbade med detta under<br />

första halvåret 1999 med<br />

sikte på att en ny organisation<br />

skulle sjösättas snarast möjligt<br />

efter sommaren, säger Thörn.<br />

Parallellt skulle Rosersberg<br />

klara av den största elevbeläggningen<br />

någonsin samt lägga<br />

ner filialen Almnäs på<br />

grund av minskad utbildning<br />

av civilpliktiga.<br />

I förändringsarbetet prioriterades<br />

formulering av tydliga<br />

mål, att med stöd av facket<br />

välja ut nyckelpersoner i den<br />

framtida organisationen och<br />

att få så många som möjligt att<br />

känna delaktighet.<br />

– Det fanns inte tid för att<br />

alla skulle få säga sitt och det<br />

fanns en hel del motstånd. För<br />

mig som chef var detta en tuff<br />

situation och oerhört arbetssam,<br />

säger Kennie Thörn.<br />

17 personer fick chefsbefattningar<br />

i den nya organisation.<br />

Bland annat inrättas nya funktionschefer.<br />

tuation som rådde när verket bildades, en kategori<br />

lärare som sysslade med den nya yrkesutbildningen<br />

för räddningstjänstpersonal, Alaget,<br />

och ett B-lag som fick ta hand om civilförsvarsutbildningen.<br />

Nu ser jag samma tendens,<br />

där de som får ta hand om civilpliktiga<br />

blir ett B-lag.<br />

Kennie Thörn svarar så här på den kritiken:<br />

– De som arbetar med pliktpersonal har väl<br />

– De har verksamhets-, personal-<br />

och budgetansvar. Detta<br />

skapar basen för att jobba<br />

självständigt i arbetslag. På<br />

varje chef går det cirka tio helårsarbetskrafter.<br />

I den gamla organisationen<br />

hade 70-80 anställda på utbildningssidan<br />

en enda chef.<br />

– Det gick inte och kommer<br />

heller aldrig att gå. Den nya<br />

organisationen ska ha tydliga<br />

uppgifter och mål, som sedan<br />

följs upp. Den ska bygga på<br />

självplanerande arbetslag,<br />

som jobbar utstuderat kundorienterat.<br />

Sju tjänster som kunskapssamordnare<br />

har ersatt huvud-<br />

alltid känt sig lite förfördelade, men jag kan<br />

försäkra att från min sida finns det ingen medveten<br />

kategorisering.<br />

– I framtiden ska vi tvärtom ge utbildningen<br />

av räddningsmän högre prioritet. Då kommer<br />

också de täta skott som tyvärr funnits mellan<br />

yrkesutbildning och pliktutbildning att luckras<br />

upp. Hela Rosersberg ska i positiv bemärkelse<br />

bli ett A-lag.<br />

lärarna. Samordnarna ska vara<br />

en länk mellan skolan och avdelningarna<br />

på verket centralt,<br />

bland annat på forskningsoch<br />

utvecklingsområdet.<br />

– Här på skolan finns många<br />

lärare med hög kompetens<br />

som skulle kunna vara delaktiga<br />

i projekt på ett helt annat<br />

sätt än tidigare.<br />

19 augusti 1999 blev en avstamp<br />

för den nya organisationen,<br />

en tydlig skiljelinje mellan<br />

det gamla och det nya.<br />

Det första året på det nya årtusendet<br />

börjar den nya organisationen<br />

sätta sig:<br />

– Vi är på god väg, men det<br />

förutsätter att arbetslagen ar-<br />

”Räddningsmän<br />

– Vi har redan ställt in oss på att utbildningen<br />

av beredskapsmän läggs<br />

ner, säger skolchefen Kennie Thörn.<br />

Däremot räknar Thörn med att<br />

räddningsmännen blir kvar som totalförsvarsresurs.<br />

– Denna kategori kan bli en viktig<br />

resurs både i krig och i fred. Rationaliseringen<br />

inom militära försvaret med-

Foto: STIG DAHLÉN<br />

På väg mot nya utmaningar<br />

och mål. Kennie Thörns senaste<br />

är att ge Rosersberg en bra start<br />

på det nya årtusendet, men det<br />

hart varit en tuff period med en<br />

genomgripande omorganisation.<br />

betar ihop och där är vi inte<br />

fullt ut ännu. Det känns som<br />

om vi under år <strong>2000</strong> kan börja<br />

skörda resultaten av den omfattande<br />

process vi gått igenom.<br />

STIG DAHLÉN<br />

behövs i framtiden”<br />

för en uttunning av lämpliga resurser<br />

därifrån och det leder till ökade<br />

behov av räddningsmän. Dessutom<br />

är utbildningen en utmärkt rekryteringsbas<br />

för ungdomar som vill bli<br />

brandmän.<br />

Thörn ser en ökad framtida roll för<br />

Räddningsverkets skolor som resurs,<br />

både personellt och materiellt.<br />

Rosersberg breddar<br />

utbud och kundkrets<br />

Rosersberg nischar sig på<br />

stab och ledning.<br />

– Där ska vi inte bara<br />

erbjuda attraktiva kurser,<br />

vi ska även driva på<br />

utvecklingen, säger Karin<br />

Brand, utbildningsdirektör<br />

sedan i augusti.<br />

Utöver utbildning av civilpliktiga<br />

och yrkesutbildning<br />

av brandmän och<br />

befäl erbjuder Räddningsverket<br />

via skolorna ett antal<br />

specialkurser inom olika<br />

områden, till exempel<br />

Fortbildning för deltidsbefäl,<br />

Riskhantering, Kemikalieskadebegränsning<br />

och Krishantering.<br />

Utöver detta grundutbud<br />

väljer i år de fyra skolorna på<br />

försök olika specialinriktningar<br />

och skräddarsyr kurser<br />

i nära samverkan med<br />

kunderna. Och numera<br />

vänder man sig inte bara<br />

till räddningstjänsterna.<br />

– Nej, vi försöker bredda oss<br />

och öppnar grindarna för ökat<br />

flöde både in och ut. Vi vill<br />

locka nya målgrupper till Rosersberg.<br />

Ibland vill kunderna<br />

att vi kommer till dem och då<br />

måste vi vara öppna också för<br />

det, säger Karin Brand.<br />

Hon berättar att skolan ska<br />

bli offensivare i marknadsföringen.<br />

Utbildningskonsulent<br />

Birgitta Mersch knyts till fortbildningen<br />

och hon kommer<br />

att ha närkontakt med kunderna.<br />

Vid specifika önskemål<br />

från kunden kopplas funktionsansvariga<br />

på skolan in.<br />

– Det är viktigt att vi grundligt<br />

diskuterar inriktning och<br />

innehåll med kunden. Vi har<br />

stor flexibilitet och kan tillmötesgå<br />

de flesta önskemål.<br />

Karin Brand strävar efter en<br />

mer långsiktig planering än<br />

som hittills varit fallet, för<br />

både kundens och skolans<br />

bästa.<br />

– Det är vanligt att kunder<br />

tror att de kan beställa en specialkurs<br />

en onsdag och komma<br />

till skolan med en grupp<br />

– Inneliggande styrkor skulle kunna<br />

förstärka vid större olyckor. Personligen<br />

skulle jag gärna se att materieldepåer<br />

av olika slag placerades<br />

på skolorna. Jag förstår exempelvis<br />

inte varför de regionala kemikaliedepåerna<br />

läggs ut på räddningstjänsterna.<br />

Personalen där torde väl vara<br />

mer än upptagen vid en stor olycka.<br />

utbildning/Rosersberg<br />

Investera i kunskap, står det på affischen som Rosersbergs utbildningsdirektör<br />

Karin Brand visar upp. Skolan utökar utbudet, söker<br />

nya kundgrupper och skräddarsyr alltfler kurser.<br />

elever veckan därpå. Vi brukar<br />

lösa det mesta, men förberedelsetiden<br />

blir då i snävaste laget.<br />

Redan nu planerar Rosersberg<br />

för fullt för år 2001 och<br />

flera bokningar har kommit. I<br />

år är målsättningen att genomföra<br />

7 000 utbildningsdagar<br />

på kurser som ligger utanför<br />

grundutbudet.<br />

– I mitten av mars hade vi<br />

sålt 1 100 dagar plus offererat<br />

4 300 dagar för totalt 4,3 miljoner<br />

kronor. Det känns som om<br />

vi med råge kommer att nå<br />

målet om 7 000 dagar. En försiktig<br />

prognos pekar mot säljkurser<br />

för åtta-nio miljoner,<br />

säger Karin Brand.<br />

Bland kunder utanför räddningstjänsten<br />

har skolan lyckats<br />

intressera sos Alarm för<br />

alltmer utbildning på Rosersberg.<br />

– sos Alarm kommer att<br />

Mer målstyrning och mindre detaljreglering.<br />

Så vill Kennie Thörn se utvecklingen, både på räddningsskolorna<br />

och verket centralt.<br />

Han vill att Räddningsverket fastställer tydligare<br />

övergripande mål för verksamheten, mål som sedan<br />

bryts ned på skolnivå.<br />

– De interna målen för skolan ligger sedan till<br />

grund för åtgärdsplaner och med jämna mellanrum<br />

görs uppföljningar.<br />

hyra fasta lokaler av oss och<br />

genomföra såväl praktisk som<br />

teoretisk utbildning för sina<br />

operatörer. Sedan november<br />

jobbar Anders Attehed på skolan.<br />

Han har förflutet som<br />

driftsledare på sos och talar<br />

därmed kundens språk. Det är<br />

viktigt för oss att vi har personal<br />

med bakgrund eller stor<br />

kännedom om kunden rent<br />

organisatoriskt.<br />

Karin Brand välkomnar så<br />

många som möjligt av samverkande<br />

organisationer till Rosersberg<br />

– och inte enbart för<br />

att få snurr på omsättningen<br />

av säljkurser.<br />

– När vi har större övningar<br />

på skolan kan vi spela med berörda<br />

aktörer på riktigt, poliser,<br />

ambulanssjukvårdare,<br />

sos-operatörer med flera.<br />

Kommunerna inom upptagningsområdet<br />

kan räkna med<br />

ökad uppvaktning från skolan<br />

Efterlyser mer målstyrning<br />

29<br />

i Rosersberg. Och då är målgruppen<br />

bredare än själva<br />

räddningstjänsten.<br />

– Krishantering är ett<br />

område där vi har mycket<br />

att erbjuda. Våra redan tidigare<br />

välutbildade lärare<br />

har vässat sin kompetens<br />

ytterligare på specialkurser<br />

i Norge.<br />

– Vi fokuserar mycket<br />

på tiden före och under<br />

olyckan. Däremot prioriteras<br />

skedet efter<br />

olyckan oftast mycket<br />

lägre. Här finns mycket<br />

att göra, till exempel<br />

hur viktigt det är med<br />

helhetssynen på krishantering<br />

och hur man<br />

på olika arbetsplatser<br />

leder avlastningssamtal,<br />

säger Karin Brand.<br />

Exempel på kunder utanför<br />

kommunala räddningstjänsten<br />

som skolan i Rosersberg<br />

knutit till sig under senare<br />

år sj, Vattenfall, Tullverket,<br />

Securitas och Ericsson.<br />

Oaktat den breddning av utbudet<br />

som skett kommer<br />

räddningstjänsten även i<br />

framtiden att vara den viktigaste<br />

samarbetspartnern.<br />

– Vi utvecklar exempelvis<br />

samarbetet med Räddsam<br />

Norr och Södertörn-förbundet.<br />

Det handlar om allt från<br />

ledningsutbildning på hög<br />

nivå till specialutbildning av<br />

brandmän i kemikaliebekämpning.<br />

STIG DAHLÉN<br />

Utbildningskatalogen<br />

Du som vill veta mer om<br />

Räddningsverkets grundutbud<br />

för fortbildning rekommenderas<br />

beställa katalogen<br />

”Räddningsverket utbildar<br />

<strong>2000</strong>” från utbildningsstaben,<br />

tel 054 - 10 40 00 (växel) eller<br />

fax 054 - 10 33 36.<br />

Kennie Thörn tycker att verket efter 15 år måste<br />

våga sticka ut hakan och formulera ett antal effektmål.<br />

– Mätbara mål skapar stimulans hos medarbetarna<br />

att nå resultat. Även om man inte når ända fram varje<br />

gång har man flyttat fram positionerna och vunnit<br />

erfarenheter.

30 <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

utbildning/Rosersberg<br />

Foto: PER LARSSON<br />

John Peterson trivs bäst ute bland eleverna. Brandmän måste få känna på verkligheten när de kommer till skolan och de måste öva mer på<br />

hemmaplan, anser Peterson.<br />

En praktisk administratör<br />

– Jag vill vara coach<br />

– Öva mera! säger John Peterson.<br />

Man skulle kunna kalla<br />

honom en attitydtillgång.<br />

Peterson har en smittande<br />

entusiasm, även när han<br />

lite barskt säger:<br />

– Öva mera!<br />

John Peterson, 51, var i 28 år<br />

anställd vid brandstationen i<br />

Södertälje. Han ledde Södertörns<br />

tester i uppmärksammade<br />

”Brandman <strong>2000</strong>” där<br />

många brandmän inte klarade<br />

de tuffa insatserna.<br />

Men Peterson var framförallt<br />

kritisk mot brandmäns<br />

handhavande av vardaglig utrustning,<br />

exempelvis fogfightern.<br />

Han slog fast att brandmän<br />

måste:<br />

– Öva mera!<br />

I dag är John Peterson funktionschef<br />

för utbildning av<br />

brandmän, både heltid och<br />

deltid, på Räddningsverkets<br />

skola i Rosersberg. Han är ansvarig<br />

för all rökdykning på<br />

hela skolan.<br />

– Nu har jag möjlighet att påverka<br />

hela brandmanna-Sverige.<br />

Jag jobbar på en annan<br />

spelplan, och det gläder mig<br />

oerhört. Det här skulle flera<br />

göra, söka jobb som lärare på<br />

skolorna alltså.<br />

1989 gick John Peterson<br />

brandmästarkursen, kände då<br />

att det här med att leda utbildning<br />

vore nog något. Året därpå<br />

stod han som lärare för en<br />

kurs på Rosersberg. 1997-99<br />

ledde han Södertörns internutbildning<br />

av 400 brandmän<br />

på Berga. Däremellan har<br />

John Peterson hela tiden jobbat<br />

i utryckningsstyrka.<br />

Men nu är det slut.<br />

– Om jag saknar det? Nä, jag<br />

vill se andra dra i väg, jag vill<br />

vara coach.<br />

Spelplan, coach – uttrycken<br />

återkommer. Och det är inte<br />

så märkligt. John Peterson är<br />

gammal hockeytränare. 80-talets<br />

tre sista år tränade han Södertälje<br />

i elitserien, med semifinalplats<br />

som bästa resultat.<br />

– Jag jobbade heltid på<br />

brandstationen parallellt med<br />

hockeyn. Det gick. Då.<br />

Det var inte att han tröttnade<br />

på skiftet, men däremot att<br />

han saknade ledarskapet från<br />

hockeyn som så småningom<br />

ledde till jobbet på Rosersberg.<br />

Där står Peterson hellre<br />

med stövlarna i en askhög och<br />

utvärderar en insats med elever,<br />

än sitter på sitt kontor.<br />

– Egentligen är jag i min anställning<br />

mer administratör.<br />

Men min personlighet är att<br />

jag vill vara med i det praktiska<br />

arbetet, och jag får möjlighet<br />

att jobba på det viset. Jobbet<br />

tar mycket tid, många kvällar.<br />

Men jag stortrivs.<br />

Vad är det som lockar i ledarskapet?<br />

– Att få med alla, att få alla<br />

att dra åt samma håll.<br />

Då pratar han även om personalen<br />

på skolan. Och att alla<br />

är lika viktiga. Hela femman<br />

måste fungera, för att hämta<br />

metaforen där Peterson brukar<br />

hämta dem.<br />

– Lärarna är möjligen mina<br />

centrar. Men ska vår verksamhet<br />

fungera bra måste vi ha<br />

med verkstan, köket, ja alla.<br />

För att nå slutmålet: SMgul..,<br />

förlåt välutbildade och<br />

nöjda elever.<br />

John Peterson anser att eleverna<br />

får bra utbildning på<br />

skolorna.<br />

– 15 veckors utbildning till<br />

brandman på en skola motsvarar<br />

ungefär vad man övar<br />

under fyra år i operativ tjänst<br />

på hemmaplan. Det är oerhört<br />

viktigt att öva personal mer för<br />

att underhålla kunskapen –<br />

och för att klara kraven i räddningstjänstplanen.<br />

Peterson har också tänkt att<br />

genomföra övningar liknande<br />

testerna i ”Brandman <strong>2000</strong>”<br />

på elever som kommer till skolan.<br />

– Eleverna kommer att få<br />

göra varm rökdykning, de<br />

måste känna på hur det kan<br />

vara. Det är verkligheten<br />

Framtidens utbildning har<br />

diskuterats länge utan att<br />

räddningstjänsterna sett någon<br />

större effekt av det. Många<br />

har synpunkter på ämnen som<br />

brandamannautbildningen<br />

bör tillföras, så även John Peterson:<br />

– Vi måste förebygga, jag vet<br />

att det är viktigast. Men det<br />

gäller även att förebygga när<br />

olyckan har hänt. Jag vill se<br />

mer brandorsaksutredning<br />

och restvärdesarbete, tycker<br />

de ämnena hör hemma i utbildningen.<br />

Därutöver finns ett budskap<br />

kvar för arbetet på hemmaplan:<br />

– Öva mera!<br />

PER LARSSON<br />

Utbildningspaket<br />

för<br />

insats vid<br />

trafikolyckor<br />

Losstagning samt en första<br />

insats för skadade vid<br />

trafikolyckor, viktiga frågor<br />

för brandmän.<br />

– Vi håller på med ett utbildningskoncept<br />

för det,<br />

säger Leif Gradin, på<br />

Räddningsverkets skola i<br />

Rosersberg.<br />

Hasse Svensson, brandmästare<br />

i Höganäs, har utbildat<br />

många räddningstjänster i<br />

landet. Svenssons arbetssätt,<br />

som har sin grund i en holländsk<br />

utbildning, har nu<br />

anammats helt av Räddningsverket.<br />

Hasse Svensson har<br />

utbildat verkets lärare.<br />

– Konceptet för losstagning<br />

görs på skolan i<br />

Skövde och är<br />

snart klart. Senast<br />

nästa år ska<br />

det finnas i vårt<br />

utbildningspa-<br />

Leif Gradin.<br />

ket.<br />

Samtidigt ska<br />

satsning ske på<br />

omhändertagande av skadade.<br />

– En del deltidskårer har<br />

sjukvårdsutbildning för prio<br />

1-larm, men det gäller främst<br />

sjukdomsfall. Vi vill ha med<br />

olycksfallen också.<br />

Syftet är att brandmän ska<br />

lära sig att snabbt kunna se<br />

vad som hänt på en olycksplats<br />

och kunna dra slutsatser<br />

om vilka insatser som behövs<br />

först.<br />

– De ska av fordonsskador<br />

kunna förstå vilka personskador<br />

som finns, innan de sett<br />

personerna. Vad ska jag göra?<br />

Vad behöver jag vara rädd för?<br />

Vad ska jag tänka på?<br />

Det idealiska är förstås att<br />

baka in sjukvårdsutbildningen<br />

i grundutbildningen.<br />

– Det måste in i nuvarande<br />

kursplan, men frågan är hur vi<br />

får in det på en femveckors utbildning<br />

för deltidare. Teoridelen<br />

kan gå, men det här<br />

övar man inte på en kvart. Det<br />

måste till timmar som inte<br />

finns i dag, eller kvällstjänst.<br />

Losstagningen ska organiseras<br />

så att den passar både<br />

heltids- och deltidsutbildning<br />

och ska förhoppningsvis även<br />

den få plats i grundutbildningen.<br />

– Drömmen är förstås att<br />

även få med sjukvårdspersonal<br />

när vi genomför den här<br />

utbildningen, så att sjukvårdare<br />

och räddningstjänst kan<br />

öva tillsammans.

<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

Brandingenjörer är heta på<br />

arbetsmarknaden i Stockholm.<br />

Så heta att Räddningsverkets<br />

skola i Rosersberg<br />

har svårt att konkurrera.<br />

Den ende brandingenjören<br />

på skolan i dag är skolchefen<br />

själv, Kennie Thörn.<br />

Räddningsverket har försökt<br />

rekrytera brandingenjörer till<br />

skolan. Men de får bättre be-<br />

Samling varje morgon i<br />

vagnhallen för att fördela<br />

arbetsuppgifter.<br />

Rutinen är ny – på Räddningsverkets<br />

skola i Rosersberg.<br />

– Jag vill ha mindre institution<br />

och mer verklighet,<br />

säger John Peterson, funktionschef<br />

för utbildning av<br />

brandmän.<br />

Livet på skolan ska inte vara<br />

ett skyddat internat, utan anpassas<br />

till elevernas normala<br />

vardag. Det är Petersons princip.<br />

– Brandmän som läser här<br />

måste kunna identifiera sig<br />

med sin hemmiljö, säger han.<br />

Och därför har det byggts två<br />

”brandstationer” på skolan.<br />

En för heltidare och en för deltidare.<br />

Det är där elever på kurs ska<br />

samlas varje morgon, innan de<br />

försvinner till olika uppgifter.<br />

På stationen finns bilarna,<br />

larmställen hänger efter väggarna.<br />

Några elever har jour<br />

varje vecka, med risk för att<br />

larmet går mitt under en teorilektion.<br />

Då gäller anspänningstid<br />

och insatstid, precis som hemma.<br />

– Vi ska sträcka oss från automatlarm<br />

till tågolycka. Heltidsbrandmän<br />

kommer efter<br />

åtta veckors grundutbildning,<br />

då inga brandövningar genomförts,<br />

att ha fyra jourveckor.<br />

Idén med brandstation är<br />

John Petersons egen. Tillsammans<br />

med andra lärare hittade<br />

han en förrådslokal som<br />

kunde byggas om med utrymme<br />

för fordon och utrustning.<br />

På gång är omklädning med<br />

dusch för att det ska bli än mer<br />

en riktig brandstation. Det<br />

medför dessutom att skitiga<br />

larmställ inte behöver dras<br />

upp till förläggningslokalerna.<br />

– Ombyggnaden har i stort<br />

sett inte kostat något. Nu är<br />

en deltidsstation på gång.<br />

talt i kommunerna eller privata<br />

företag.<br />

– Löner som vi har svårt att<br />

få in i vår lönestruktur. Det är<br />

tufft att slåss om dem, men vi<br />

har inte gett upp. Vi ska försöka<br />

göra en ny rekryteringsomgång,<br />

säger Thörn.<br />

Rekrytering av personal från<br />

andra delar av landet försvåras<br />

av höga boendekostnader i<br />

Stockholm.<br />

– Den som flyttar hit får vara<br />

Skolan har blivit brandstation<br />

Rosersberg började introducerade<br />

jourverksamheten i<br />

mitten av mars. Den inbegriper<br />

alla från brandmän till<br />

brandmästare.<br />

Kurserna för brandmästare,<br />

förmän och brandmän har 24<br />

elever i varje klass, det finns<br />

åtta bilar att tillgå. Med tre elever<br />

från varje klass på varje ut-<br />

utbildning/Rosersberg<br />

Brandingenjörer för dyra för skolan<br />

beredd att betala mycket mer<br />

för boendet, eller gå ner i standard.<br />

Det här är en problematik<br />

som inte finns på andra<br />

ställen<br />

Hur många brandingenjörer<br />

behöver ni?<br />

– Fyra-fem borde finnas här.<br />

Men kan vi inte anställa får vi<br />

skaffa dem på annat sätt, exempelvis<br />

hyra in från kommuner.<br />

Det har vi gjort tidigare<br />

och det fungerar bra.<br />

Foto: PER LARSSON<br />

Stationsföreståndare kan Håkan Singelman numera kalla sig. Han är ansvarig för ordningen i den miljö<br />

där eleverna på Rosersberg ska känna sig hemma: brandstationen.<br />

ryckningsfordon innebär det<br />

att man kan hålla 1+1+4 på varje<br />

fordon, plus en från varje<br />

klass i reserv. Flera grupper<br />

kan ha jour samtidigt men alla<br />

har en vecka, jourverksamheten<br />

pågår i fyra veckor.<br />

– Jourveckorna blir lite av<br />

examen. Därefter fortsätter<br />

De brandingenjörer Rosersberg<br />

kunnat locka till sig är nyutexaminerade.<br />

– Men de stannar inte mer<br />

än högst tre år, tyvärr inget vi<br />

kan bygga någon långvarig<br />

verksamhet på. Många brandingenjörer<br />

har också valt yrket<br />

därför att de vill jobba med de<br />

uppgifter en tjänst i kommunen<br />

innebär.<br />

Thörn konstaterar att kompetensen<br />

på Rosersberg är lite<br />

brandmännen med tre och en<br />

halv vecka slutövning.<br />

Jourelever utrustas med sökare<br />

och brandlarmet kommer<br />

att gå mitt under lektion. Ingen<br />

konflikt med att de missar<br />

annan lektionstid?<br />

– Nej, vad de eventuellt behöver<br />

ta igen har de kontroll<br />

på. Det här har faktiskt varit<br />

31<br />

tunn inom olycksförebyggande.<br />

– Annars ser det väldigt ljust<br />

ut nu. Inför hösten står vi trots<br />

allt personellt bättre rustade<br />

än någonsin.<br />

PER LARSSON<br />

Larmet går mitt under lektionen<br />

förvånansvärt lätt att driva igenom.<br />

Många har blivit engagerade.<br />

När deltidsutbildning pågår<br />

samtidigt ges möjlighet att larma<br />

deltidsbrandmän först och<br />

att heltidsbrandmännen stöter<br />

till som andrabil. Att deltidare<br />

och heltidare genomför<br />

utbildningslarm tillsammans<br />

tycker Peterson är viktigt..<br />

– De ska utföra samma jobb<br />

på samma larm, vi ska inte<br />

skilja på yrkesgrupperna.<br />

Vilken uppgift har brandmästarna<br />

på larm?<br />

– De åker antingen som insatsledare<br />

i egen bil, som<br />

brandingenjör i egen bil eller<br />

som räddningsledare i släckbilen.<br />

Vad vill ni uppnå med förändringen?<br />

– Att lära sig jobba i grupp<br />

och att göra det med främmande<br />

människor. Bli flexibel.<br />

Jag tror inte vi i framtiden har<br />

fasta skiftgrupper och jag tycker<br />

att en räddningsledare ska<br />

kunna åka på larm inom vilken<br />

kommun som helst.<br />

Personlig inlärning är i dag<br />

en populär metodik, det tycker<br />

John Peterson att detta är.<br />

– Personlig inlärning, det är<br />

inte att söka information på en<br />

dator utan att utföra den operativt.<br />

En vits med ”brandstationerna”<br />

är också att eleverna<br />

ska ta större ansvar för skolans<br />

utrustning. I utbildningen ingår<br />

vård av fordon, kläder och<br />

annan materiel. Håkan Singelman<br />

från fordonsverkstan har<br />

nu blivit ”stationsföreståndare”.<br />

Han tror att ”brandstationerna”<br />

ger mer personligt ansvar<br />

för utrustningen.<br />

– Jag tror inte att våra krav<br />

kommer att ifrågasättas. Mer<br />

direktkontakt med brandmännen<br />

ger bättre skötsel av materiel<br />

och på sikt färre reparationer.<br />

PER LARSSON

32 <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

utbildning<br />

Räddningsverket om imkanalerna i bostäder:<br />

Slopa kravet på sotning<br />

• Imkanaler i bostäder bör<br />

inte omfattas av räddningstjänstlagensbestämmelser<br />

om regelbunden<br />

sotning<br />

• Det bör bli obligatoriskt<br />

att dokumentera brandskyddskontrollen<br />

• Det bör bli möjligt för<br />

kommunerna att själva bestämma<br />

frister för vissa<br />

sotningsobjekt.<br />

Det anser Räddningsverket i<br />

ett yttrande till försvarsdepartementet.<br />

Under beredning av<br />

Räddningsverkets skola i<br />

Rosersberg är enda skola i<br />

landet där man utbildar<br />

skorstensfejare.<br />

Utbildningen består av<br />

15 veckors grundutbildningen<br />

fördelade över tre<br />

år med fem veckor varje år<br />

som varvas med praktik<br />

hemma på sotningsdistriktet.<br />

Varje år utexamineras<br />

48 skorstensfejare.<br />

Utöver grundutbildningen<br />

körs varje år en 10-veckors teknikerutbildning<br />

som ger arbetsledar-kompetens<br />

och<br />

vartannat år en 15-veckors ingenjörsutbildning<br />

som ger<br />

kompetens för att söka befattningen<br />

som skorstensfejarmästare<br />

i ett sotningsdistrikt.<br />

Detta betyder att 24 tekniker<br />

utexamineras varje år och 24<br />

ingenjörsutbildade skorstensfejare<br />

lämnar skolan vart annat<br />

år.<br />

Utbildningen har inte genomgått<br />

några stora förändringar<br />

på drygt tio år, men nu<br />

är det på gång.<br />

– Det har startats en översyn<br />

av utbildningen. Orsakerna till<br />

detta är bland annat utvecklingen<br />

inom eldstads och rökkanalsområdet<br />

samt förändringarna<br />

och harmoniseringen<br />

av byggbestämmelserna,<br />

säger Bo Östling, tillförordnad<br />

chef skorstensfejarutbildningen.<br />

– Förändringarna av byggbestämmelserna<br />

har medfört<br />

att de är funktionsbaserade.<br />

betänkandet från Sotningsutredningen<br />

begärde departementet<br />

in ytterligare underlag<br />

om sotning och brandrisker.<br />

Dessutom vill regeringen veta<br />

hur Räddningsverket hämtar<br />

in statistik och forskningsrön<br />

samt hur detta påverkar sotningsfrister.<br />

I sitt svar anser Räddningsverket<br />

att sotning är en viktig<br />

komponent i det brandförebyggande<br />

arbetet. Detta grundas<br />

på de studier som Räddningsverket<br />

initierade i slutet<br />

av 1980-talet. Under 1998 star-<br />

Sotarna<br />

behöver<br />

fortbildning<br />

De äldre allmänt vedertagna<br />

lösningarna räcker inte alltid<br />

till, vilket ofta innebär att det<br />

krävs mer ingenjörsmässiga<br />

bedömningar, vilket i sin tur<br />

ökar kraven på kompetens.<br />

Utvecklingen har gjort att<br />

behovet av fortbildning är<br />

stort. För skorstensfejarmästare<br />

finns en fortbildning som<br />

körts i ett och ett halvt år.<br />

Utbildningen tar bland annat<br />

upp nyheter inom ventilation,<br />

värmeteknik, förebyggande<br />

och administration.<br />

Tanken är att komplettera äldre<br />

skorstensfejarmästares<br />

kunskaper.<br />

Nästa år planeras en fortbildning<br />

för skorstensfejare<br />

med enbart grundutbildning.<br />

Liksom för mästarna är syftet<br />

att öka kompetensen till dagens<br />

nivå men också underlättar<br />

för dem som vill söka teknikerutbildningen.<br />

Kursen planeras<br />

att bli en vecka lång.<br />

– En del som gått teknikerutbildningen<br />

tyckte att steget<br />

från den gamla grundutbildningen<br />

var väl stort.<br />

Lokalfrågan är ett gammalt<br />

sorgebarn för skorstensfejarutbildningen<br />

och har fått vänta<br />

på sin lösning ända sedan<br />

Räddningsverket bildades<br />

1986. Det som var tänkt att bli<br />

ett provisorium blev en permanent<br />

lösning. Utrymmena<br />

är nerslitna och för trånga. En<br />

rad utredningar har tittat på<br />

problemet men lösningarna<br />

har skjutits på framtiden. Nu<br />

ska det dock bli en lösning i<br />

tade ett Forsknings- och utvecklingsprogram<br />

som ska var<br />

klart 2005. Programmet inleddes<br />

med två olika studier om<br />

sotbeläggningars tillväxttakt<br />

och dess inverkan på brandrisken.<br />

Resultatet av studierna<br />

presenterade under hösten<br />

1999. Slutsatsen av den ena var<br />

att imkanaler i bostäder behöver<br />

rensas regelbundet men<br />

inte av brandsäkerhetsskäl.<br />

Studien om sotbeläggningar<br />

pekade på att ytterligare undersökningar<br />

är nödvändiga.<br />

Därför inleder Räddningsverket<br />

en fältstudie för att bland<br />

samband med översynen av<br />

utbildningen lovar skolchefen:<br />

– Vi tittar på lokaler till före-<br />

annat studera sambandet<br />

mellan sotbeläggningar och<br />

brandrisk.<br />

Gällande sotningsfrister infördes<br />

1997 och innebar i de<br />

flesta fall förlängda frister.<br />

Räddningsverket konstaterar<br />

att detta inte lett till någon ökning<br />

av eldstadsrelaterade<br />

bränder.<br />

Fristerna är schablonmässiga<br />

och det bör övervägas att<br />

låta kommunerna förkorta eller<br />

förlänga dem för enskilda<br />

objekt.<br />

Den statistik som finns i dag<br />

byggandeutbildningen, vilka<br />

utbildningsanordningar som<br />

behövs och här kommer även<br />

visar bara antalet bränder och<br />

var de startat. Räddningsverket<br />

ska nu utveckla ett nytt statistikförsörjningsprogram<br />

för<br />

sotningsverksamheten. Syftet<br />

är att kunna bättre värdera<br />

sotningens brandförebyggande<br />

betydelse.<br />

En grundförutsättning för<br />

att detta ska lyckas är att<br />

brandskyddskontrollen vid<br />

sotning dokumenteras. Därför<br />

föreslås dokumentationen bli<br />

obligatorisk.<br />

GUNNO IVANSSON<br />

Foto: GUNNO IVANSSON<br />

Stefan Albertsson, 39, Göteborgs östra sotningsdistrikt har jobbat som sotare i 5,5 år och går andra året<br />

på grundutbildningen. – Utbildningen är bra men vi skulle behöva större och modernare lokaler.<br />

sotningen in, säger Kennie<br />

Thörn.<br />

GUNNO IVANSSON

<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

Också Du kan tycka till på de här sidorna.<br />

Alla är lika välkomna att delta i debatten.<br />

Adress: ”Ordet fritt”, <strong>Sirenen</strong>, L 257,<br />

651 80 Karlstad<br />

Vad ska en brandman ha<br />

på fötterna? Det sägs<br />

ibland att en armé aldrig<br />

är bättre än det den har på<br />

fötterna och det gäller i viss<br />

mån även räddningstjänsten.<br />

Frågan om vad vi ska sätta på<br />

rökdykarnas ben och fötter<br />

har inga enkla svar – om arbetarskyddskraven<br />

på skyddsutrustning<br />

ska uppfyllas vid arbete<br />

med motorsåg.<br />

I 3:e paragrafen i afs 1995:1<br />

Rök- och kemdykning står att<br />

brandstövlar ska användas vid<br />

rökdykning. Med brandstövlar<br />

menas skyddsstövlar med<br />

spiktrampskydd och stålhätta<br />

som klarar högre värme än<br />

vanliga stövlar. Brandstövlar<br />

har ofta även förstärkt gummi<br />

på stålhättan för att inte slitas<br />

ut lika snabbt när man kryper.<br />

Brandstövlarna och branddräktens<br />

byxor räcker dock tyvärr<br />

inte till när man till exempel<br />

behöver använda en motorsåg<br />

vid rökdykning för att<br />

komma åt en brandhärd eller<br />

för att göra en forcerad inträngning.<br />

I dessa fall gäller<br />

13:e paragrafen i afs 1990:7<br />

Motorkedjesågar: ”Den som<br />

arbetar med motorkedjesåg<br />

skall skyddas mot skada orsakad<br />

av fallande eller flygande<br />

föremål, olja, avgaser, buller, vibrationer<br />

samt skärskador från<br />

sågkedja. Erforderlig skyddsutrustning<br />

skall användas.”<br />

Du kan även skicka på fax 054-10 42 60<br />

eller e-post sirenen@kd.srv.se Skriv max<br />

40 rader (eller 3 500 tecken på datorn)<br />

Manusstopp för nr 4/<strong>2000</strong> är 15 maj<br />

Med detta menas sedan hörselskydd,<br />

skyddshjälm, ögonskydd<br />

mot skada genom mekanisk<br />

påverkan,<br />

skyddsskor och<br />

benskydd mot<br />

skador från motorsågskedja.<br />

Kedjeskydd finns<br />

varken i branddräktens<br />

byxor eller<br />

i brandstövlarna<br />

i dag. Jag har<br />

därför varit i kontakt<br />

med fabrikanter<br />

av<br />

brandstövlar<br />

och de<br />

säger att<br />

stövlar<br />

som klarar<br />

alla våra krav inte finns.<br />

Skogshuggarstövlar levereras<br />

tyvärr ej med värmehärdigt<br />

gummi, extra slitskydd på stålhätta<br />

eller spiktrampskydd vilket<br />

komplicerar det hela ytterligare.<br />

Ska man använda stöveln<br />

standardrutinmässigt tillsammans<br />

med branddräkt och<br />

tryckluftapparat vid oljesanering<br />

och för livräddning vid<br />

kemolycka måste stöveln<br />

dessutom klara de vanligaste<br />

kemikalierna som villaolja,<br />

bensin och syror under cirka<br />

10-20 min eller till dess att<br />

man kommer till sanering.<br />

ordet fritt<br />

Det borde finnas stövlar<br />

eller byxor med sågskydd<br />

Med anledning av Nils<br />

Olof Sandbergs ledare<br />

i <strong>Sirenen</strong> 1/00 vill<br />

jag gärna ge några kommentarer<br />

om den syn som framförs<br />

om utbildning och framtiden.<br />

Det är bra att du vill blicka<br />

framåt Nils Olof.<br />

Mindre bra är att du, som jag<br />

uppfattar det, vill överge den<br />

kommunala räddningstjänsten<br />

och skrota Räddningsverket<br />

som rådgivande församling.<br />

Vad jag är övertygad om är<br />

att de för närvarande 289 kommunerna<br />

även i framtiden har<br />

ett stort behov av att ha en institution<br />

att vända sig till i sitt<br />

säkerhetsarbete.<br />

Det finns stora kommuner<br />

som har resurser att lösa sina<br />

problem, men de flesta svenska<br />

kommuner är inte stora<br />

och har inte råd med nödvändiga<br />

personella resurser.<br />

Jag har mött representanter<br />

från den kommunala räddningstjänsten<br />

som har beklagat<br />

sig över svårigheten att få<br />

klara besked på direkta frågor<br />

till tjänstemän inom verket, till<br />

och med svårt att inom rimlig<br />

tid få svar på brev.<br />

Är det så att verket i allt högre<br />

grad överges av kommunerna<br />

på grund av detta?<br />

Är det den minskande brevströmmen<br />

och antalet telefon-<br />

Räddningstjänstarbete som<br />

huggning av brandgator, röjning<br />

av stormfällda träd över<br />

vägar etcetera bedrivs i<br />

dag med motorsågar<br />

och de<br />

stövlar som<br />

personalen<br />

normalt använder<br />

vid<br />

brand. Vi har<br />

vid dessa arbeten<br />

traditionella<br />

huggarbyxor<br />

med godkända<br />

kedjeskydd<br />

väl<br />

medvetna<br />

om<br />

att dessa<br />

inte klarar värmen vid<br />

brand, saknar flamskydd etcetera.<br />

Vid rökdykning tillkommer<br />

förutom riskerna i skogen<br />

dessutom risker med nedsatt<br />

sikt, instabilt underlag, risk för<br />

att såga i spik med mera, som<br />

ökar behovet av skydd.<br />

Ska man då inte kunna tillverka<br />

godkända branddräktsbyxor<br />

eller underställsbyxor<br />

för rökdykning med inbyggda<br />

godkända kedjeskydd i byxorna<br />

för att bäras under befintlig<br />

branddräkt och då på samma<br />

gång erhålla stoppade knäskydd<br />

så att rökdykarnas knän<br />

sparas vid krypning? Gör man<br />

påringningar som får dig att<br />

flagga för verkets nerläggning?<br />

Naturligtvis ska verket avstå<br />

från att blanda sig i kommunala<br />

enskildheter. Mångfald är<br />

ett modeord som går att använda<br />

även här. Alltså, vi ska<br />

acceptera ”olikheten i valda<br />

lösningar”.<br />

Det är inte det jag vänder<br />

mig emot. Det som upprör<br />

mig är ”oviljan” att inte ställa<br />

upp när kommuner vill ha vår<br />

hjälp. Vi ska inte skjuta kommunernas<br />

frågor ifrån oss med<br />

att ”skylla på” den kommunala<br />

självbestämmanderätten.<br />

Vi ska finnas till och ställa<br />

upp och säga vad vi tycker när<br />

den kommunala räddnings-<br />

en underställsbyxa med sågskydd<br />

skulle den även som bonus<br />

kunna användas under en<br />

tunnare flamskyddad bomullsoverall<br />

vid skogsbrandsläckning<br />

och huggning av brandgator.<br />

Det måste vara enkelt<br />

och praktiskt att använda<br />

skyddsutrustning annars blir<br />

den kvar i bilarna<br />

Det måste i rimlighetens<br />

namn finnas förutsättningar<br />

för att göra stövlar och branddräktsbyxor/underställsbyxor<br />

som svarar upp till arbetar-<br />

”Vi måste ställa upp när<br />

kommunerna vill ha hjälp”<br />

tjänsten vill ha vårt råd.<br />

Du minns väl vad Jesus lär<br />

ha yttrat på korset?<br />

Lars Granat<br />

Räddningsverkets<br />

skola i Rosersberg<br />

KOMMENTAR från Nils Olof<br />

Sandberg: Självklart har inte<br />

Räddningsverket avsikten av fjärma<br />

sig från den kommunala räddningstjänsten.<br />

Tvärtom!<br />

Hur vi ska arbeta bör alltid kunna<br />

diskuteras, så tack för dina synpunkter,<br />

Lars.<br />

Nils Olof Sandberg<br />

33<br />

skyddskraven för att såga upp<br />

golv och väggar vid rökdykning.<br />

Den vadd som används<br />

som sågskydd kan inte kosta<br />

många kronor. Kunde man på<br />

1960-talet göra skyddsutrustning<br />

för att åka till och även gå<br />

på månen så borde man på<br />

<strong>2000</strong>-talet vara mogna för att<br />

ta sig an utmaningen att göra<br />

skyddsutrustning åt rökdykare<br />

som även använder motorsåg.<br />

Erik Egardt<br />

Ställföreträdande<br />

räddningschef Årjäng<br />

Det går inte att skydda mot allt<br />

– rörligheten är också viktig<br />

SVAR DIREKT: Ann-Sofi Eriksson på Räddningsverkets enhet<br />

för metod och teknik kommenterar:<br />

Problemen som tas upp i insändaren är kända sedan tidigare,<br />

men tyvärr har inga enkla lösningar funnits. I dagsläget är de<br />

material som fungerar som sågskydd för tjocka eller för stela för<br />

att på ett bra sätt kunna användas i den normala beklädnaden<br />

för rökdykare.<br />

Vi får inte glömma att den fysiologiska belastningen och rörligheten<br />

är mycket viktig för rökdykarens möjlighet att utföra<br />

ett bra jobb. Detta medför att en brandman inte kan ha skydd<br />

för alla faror han/hon kan råka ut för.<br />

I sammanhanget kan det vara värt att nämna att under 1992-<br />

1997 anmäldes totalt 939 arbetsolyckor (exklusive olyckor som<br />

inträffat under fysisk träning) i tre av dessa har motorkedjesåg<br />

angivits som yttre faktor.<br />

Ann-Sofi Eriksson<br />

Transporterna<br />

måste bli<br />

säkrare<br />

Transporterna av farligt<br />

gods på järnväg måste<br />

bli säkrare. Se hur det<br />

gick i Borlänge.<br />

Det måste bli förbjudet att<br />

koppla ihop så många vagnar<br />

efter varandra med farligt gods<br />

utan mellanliggande skyddsvagnar.<br />

Därför måste bestämmelserna<br />

ändras. Att det inte<br />

finns skyddsvagnar i tågen<br />

med farligt gods i dag beror på<br />

tokiga eu-bestämmelser.<br />

Järnvägen är trots allt den säkraste<br />

och mest miljövänliga<br />

transportmöjligheten vi har.<br />

Agne Sjögren

34 <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

ordet fritt<br />

Märkligt när kvinnor får jobb i grannkommunen<br />

Testerna ska vara lika för alla<br />

IGöteborgs-Posten framfördes<br />

10 januari bland annat<br />

påståendet: ”Kanske har<br />

män kunnat styra testerna så<br />

att kvinnor inte kommer in”.<br />

Påståendet är närmast kränkande<br />

för alla som har erfarenhet<br />

av räddningsinsatser och<br />

seriöst arbetat med att ta fram<br />

underlag för de tester som nu,<br />

helt eller delvis, används på<br />

olika håll runt om i Sverige.<br />

Okunnigheten om vad utryckande<br />

räddningstjänst innebär<br />

är uppenbar. Än värre är<br />

det att Elisabeth Borg, Räddningstjänsten<br />

Storgöteborg,<br />

inte kraftfullt kan dementera<br />

påståendet.<br />

Borgs medverkan i artikeln<br />

ska ses mot bakgrund av att<br />

hon inte är chef över någon utryckande<br />

räddningspersonal.<br />

Hon saknar utbildning i och<br />

erfarenhet av räddningstjänst.<br />

Det är beklagligt att en<br />

okunnig och oerfaren förbundsrepresentant<br />

uttalar sig<br />

i ämnet.<br />

Alla som arbetar med utryckande<br />

räddningstjänst vet<br />

att fysisk styrka och uthållighet,<br />

tillsammans med tekniskt<br />

och taktiskt kunnande, är avgörande<br />

för slutresultatet av<br />

en uppkommen nödsituation.<br />

Ofta hävdas att styrka och<br />

uthållighet inte ska ha så avgörande<br />

betydelse vid rekrytering<br />

av räddningspersonal,<br />

samtidigt uttalas kraven på utveckling<br />

av lättare utrustning.<br />

På en skadeplats deltar alla i<br />

den akuta insatsen, vilket<br />

bland annat innebär tunga lyft<br />

av personer, materiel och egen<br />

släck/räddningsutrustning.<br />

Hur mycket vi i framtiden än<br />

utvecklar vår egen utrustning<br />

kommer situationen ute i<br />

samhället, vid räddningsinsatser,<br />

att vara lika tung och påfrestande.<br />

Det mest naturliga är att, efter<br />

utbildning, använda de nyanställda<br />

”unga, friska och<br />

starka” som rökdykande<br />

”spjutspetsar”. I par med en<br />

äldre rökdykarkollega och en<br />

erfaren rökdykarledare bakom<br />

sig blir gruppen optimal.<br />

Rökdykargruppen kan inte<br />

KOMMENTAR: <strong>Sirenen</strong> gav<br />

Elisabeth Borg, personalchef<br />

vid Räddningstjänsten Storgöteborg,<br />

möjlighet att kommentera<br />

och det gjorde hon<br />

så här:<br />

"Jag vill bara kort kommentera<br />

Christer Jansons, som det verkar,<br />

Illustration: MICHAEL FINSBERG<br />

Testerna måste vara lika för kvinnor och män över hela landet, anser Christer Janson och skriver även<br />

att de kvinnor som klarar testerna kommer att respekteras som brandmän.<br />

räkna med någon förstärkning<br />

inom 10-15 minuter. Under<br />

den tid som vi av erfarenhet<br />

vet det att kan finnas liv att<br />

rädda, är gruppens samlade<br />

kunskap, erfarenhet, styrka<br />

och uthållighet avgörande.<br />

Med kvinnoanpassade inträdeskrav<br />

anställs inte dessa<br />

”spjutspetsar”. Räddningsorganisationen<br />

förlorar i effektivitet<br />

och slagkraft.<br />

Under de senaste 10-15 åren<br />

har såväl klädsel som släckoch<br />

räddningsutrustning utvecklats,<br />

vilket skapat förut-<br />

bristande insikt i förbundets syn i<br />

sakfrågan:<br />

Räddningstjänsten Storgöteborg<br />

har mycket klart uttalat att<br />

nyanställningstester och övriga<br />

krav ska vara lika för alla och att vi<br />

därmed inte kommer att kvotera<br />

in underrepresenterade grupper,<br />

vare sig kvinnor eller andra.<br />

sättningar för effektivare räddningsinsatser.<br />

Det vore cyniskt mot allmänheten<br />

att låta denna utveckling<br />

”ätas upp” av inkvoterad<br />

kvinnlig räddningspersonal.<br />

De som haft möjlighet att<br />

lyssna på den mycket balanserade<br />

redogörelse som en av de<br />

vid Backabranden tjänstgörande<br />

rökdykarna från Gårda<br />

brandstation har givit, förstår<br />

vikten av styrka och uthållighet.<br />

Hotellbranden i Borås är ett<br />

annat exempel med likartade<br />

inslag.<br />

Precis som Christer Janson skriver,<br />

ställer yrket bland annat stora<br />

krav på fysisk styrka och uthållighet.<br />

(Övriga krav, som Janson inte<br />

belyser, såsom stresstolerans, gott<br />

omdöme med mera, som också<br />

krävs i detta arbete, utgår jag<br />

ifrån att <strong>Sirenen</strong>s läsekrets är väl<br />

insatta i.) Att tumma på kraven<br />

Räddningsinsatserna är exempel<br />

på händelser där man<br />

nära nog kunnat beräkna räddade<br />

liv i förhållande till räddningspersonalens<br />

styrka och<br />

uthållighet.<br />

Mitt inlägg utgår dock inte<br />

från dessa två extreminsatser,<br />

utan från vardagliga räddningsinsatser<br />

som jag själv<br />

upplevt under min tid som<br />

brandman.<br />

Naturligtvis kan man, för att<br />

fler kvinnor ska klara inträdeskraven,<br />

sänka dessa på såväl<br />

rullbandstestet som på övriga<br />

”Vi tänker inte tumma på kraven”<br />

skulle, utöver sämre insats, kunna<br />

innebära ytterligare risker för personal<br />

under räddningsinsats.<br />

I övrigt överlåter jag till läsaren<br />

att reflektera över Christer Jansons<br />

synpunkter på kvinnor i<br />

räddningstjänst, en fråga som uppenbarligen<br />

engagerar skribenten<br />

mycket starkt.<br />

fysiska moment. Resultatet<br />

skulle bli att kvinnor med liten<br />

marginal skulle klara de fysiska<br />

testerna och anställas,<br />

medan ett stort antal manliga<br />

sökande som med avsevärt<br />

större marginal klarat dem,<br />

skulle ratas.<br />

Lagen mot könsdiskriminering<br />

samt Jämo:s agerande har<br />

medfört att man på räddningstjänster<br />

runt om i Sverige<br />

uppenbarligen inte orkat stå<br />

emot trycket utan känt sig<br />

tvingade att anställa kvinnlig<br />

personal för utryckande tjänst,<br />

trots att mer kvalificerad sökande<br />

funnits att tillgå.<br />

Situationen kan betraktas<br />

som något märklig när en<br />

kvinnlig sökande ratas på en<br />

räddningstjänst men får anställning<br />

i grannkommunen<br />

som har en likartad riskstruktur.<br />

Det kan inte ha varit lagstiftarens<br />

intention att Sverige<br />

ska riskera att få en försämrad<br />

räddningstjänst.<br />

De nuvarande testerna, lika<br />

för alla, bör fortsätta. De kvinnor<br />

som klarar dem kommer<br />

att känna stolthet för sina insatser<br />

i den framtida räddningstjänsten.<br />

Ingen ska förvänta<br />

sig något annat, än att<br />

de helt berättigat kommer att<br />

respekteras, så som i dag sker<br />

kollegor emellan.<br />

Det finns plats för kvinnor i<br />

utryckande räddningstjänst.<br />

Skapa nya tjänster utöver nuvarande<br />

styrka. Låt kvinnorna,<br />

de som klarat nuvarande intagningsprov<br />

naturligtvis undantagna,<br />

besätta dessa.<br />

Alla berörda skulle då få<br />

möjlighet att under ett antal år<br />

utvärdera kvinnors roll i utryckande<br />

räddningstjänst. En<br />

mer nyanserad debatt skulle<br />

då kunna föras, till gagn för<br />

den berörda allmänheten.<br />

Christer Janson, brandman<br />

Räddningstjänsten<br />

Storgöteborg<br />

Avslutningsvis: Det är helt rätt –<br />

min roll i förbundet är inte att tillföra<br />

brandteknisk kompetens,<br />

den finns hos många andra kunniga<br />

medarbetare ."<br />

Elisabeth Borg

<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

Nya idéer kan sätta krokben<br />

för räddningstjänsten<br />

Om utbildningen av<br />

brandmän flyttas från<br />

Räddningsverkets skolor<br />

skulle det bli som att sätta<br />

krokben för svensk räddningstjänst.<br />

Den kommer inte att<br />

kunna utvecklas och gå framåt,<br />

det blir i stället en återgång<br />

till tiden före 1986. Vi som var<br />

med då vet ju vilken torftig utbildning<br />

vi fick då och att den<br />

var upp till varje kommun.<br />

Vad är det som gjort svensk<br />

räddningstjänst till en av världens<br />

mest säkerhetstänkande<br />

och att vi ligger långt framme<br />

på en rad områden? Jo, den<br />

höga kompetensen på lärare<br />

och andra utbildare på räddningsskolorna<br />

och motiverade<br />

elever.<br />

Jag kan inte förstå vad Kommunförbundets<br />

företrädare<br />

kan se för fördelar med att ändra<br />

på utbildningen som den<br />

är i dag. Hur kan Kommunförbundet<br />

ha missat den kompetenshöjning<br />

bland Sveriges<br />

deltidsbrandmän som har<br />

skett efter räddningsskolornas<br />

införande?<br />

Kommunerna har så dåligt<br />

med pengar att de inte kom-<br />

Snålheten<br />

bedrar<br />

visheten<br />

Jag har sysslat med service<br />

av tv i cirka tio år och blir<br />

inte förvånad över tvbränder<br />

när man hör hur folk<br />

resonerar om sina apparater.<br />

Vid ett flertal tillfällen har personer<br />

ringt om fel på teven,<br />

den slocknade!<br />

Någon minut senare under<br />

samtalet kommer det fram att<br />

apparaten slagit av sig själv<br />

vid ett flertal tillfällen under<br />

en längre tid, ”men nu har<br />

den dött helt och det luktar<br />

konstigt också”.<br />

När jag senare undersöker<br />

apparaten så har det brunnit<br />

hål i tevens ”moderkort”. Jag<br />

förstår inte hur folk resonerar,<br />

det borde ju tillhöra sunt förnuft<br />

att begripa att något är fel<br />

när apparaten slår av sig själv<br />

hela tiden. Men snålheten bedrar<br />

antagligen visheten.<br />

Jag vägrar laga en teve som<br />

det brunnit hål i kretskortet<br />

på. Anser att jag äventyrar apparatens<br />

elsäkerhet genom att<br />

lappa kretskortet med tråd<br />

och lim. Dessutom vill jag ju<br />

inte ha en tv-brand på mitt<br />

samvete.<br />

Anders Pettersson<br />

Sandviken<br />

Foto: BERTIL PALM<br />

Hög tid att protestera. Det tycker Herman Persson om att brandmän<br />

ska utbilda sig själva innan de söker jobb i räddningstjänsten.<br />

mer att ha råd att skicka folk<br />

på utbildning.<br />

Vi kan heller inte räkna med<br />

att ungdomar på egen bekostnad<br />

utbildar sig till deltidsbrandmän,<br />

ett arbete som inte<br />

är särskilt väl betalt i förhållande<br />

till riskerna och kravet<br />

på beredskap.<br />

Iföregående nummer av <strong>Sirenen</strong><br />

kunde vi läsa en fråga<br />

från en deltidsbrandman<br />

angående poliskontroller<br />

och skyldigheter om att stanna<br />

på larm. Som ny ”deltidare”<br />

har jag ibland stött på problem<br />

när vi åker på larm.<br />

Det är ju inte på något vis så<br />

att vi ska köra för fort, men jag<br />

har ändå en fråga om detta.<br />

När heltidsbrandmän åker<br />

på larm kör de med blåljus och<br />

sirén. Vi deltidare sätter oss i<br />

våra privata bilar vid larm för<br />

färd mot stationen.<br />

Och hur skulle det gå med<br />

kvalitén? Vanliga gymnasier,<br />

eller vilka som nu ska ta över,<br />

kommer aldrig att få råd att<br />

bygga upp så förnämliga utbildningsanordningar<br />

som<br />

finns på räddningsskolorna.<br />

Inte heller anställa tillräckligt<br />

många kvalificerade lärare.<br />

Tyvärr kan ju en del problem<br />

uppstå på väg till stationen,<br />

exempelvis köer. Finns det<br />

inget vi kan använda oss av<br />

när vi åker på larm?<br />

Inte så att vi ska sätta upp<br />

något blåljus på taket och köra<br />

iväg, trots att det kanske skulle<br />

underlätta. Det borde finnas<br />

något annat för att uppmärksamma<br />

medtrafikanterna på<br />

att det kommer en brandman<br />

på brådskande uppdrag.<br />

Som liten hade man en<br />

orange vimpel på cykeln för<br />

att varna bilister. Diverse ar-<br />

En annan fördel med verkets<br />

skolor är att många brandmän,<br />

både deltidare och heltidare,<br />

träffas både på fältet, i<br />

matsalen och på kvällar. Det<br />

finns många tillfällen att utbyta<br />

tankar om yrket.<br />

Räddningsverket och andra<br />

har ju dessutom talat om värdet<br />

av att grundutbildningen<br />

från deltidsbrandmän och heltidare<br />

ska göras alltmer likartad.<br />

Branden gör ingen skillnad<br />

på heltidare och deltidare,<br />

det krävs lika hög professionalism.<br />

Så både för heltidare och<br />

deltidare skulle ett nytt system<br />

där brandmännen utbildar sig<br />

på egen hand före anställning<br />

bli sämre och leda till en försämrad<br />

räddningstjänst och<br />

därmed mindre trygghet för<br />

allmänheten.<br />

Det är hög tid att vi – brandmän<br />

av alla kategorier – gemensamt<br />

protesterar mot de<br />

idéer som riskerar att slå undan<br />

benen på svensk räddningstjänst.<br />

Herman Persson<br />

Deltidsförman, Dorotea<br />

Deltidarens bil borde ges<br />

någon form av utmärkning Öppen<br />

betsmaskiner och veterinärbilar<br />

har gula ljus för att påvisa<br />

sin framfart. Någon form av<br />

utmärkning, som man sätter<br />

på enbart vid larm, vore bra.<br />

Jag tror att vi då skulle slippa<br />

arga medtrafikanter, som undrar<br />

vem som hade så bråttom<br />

att köra om. Polisen skulle kunna<br />

låta brandmannen passera<br />

Det vore tragiskt om någon<br />

måste sätta livet till för att<br />

brandmän fastnat i bilköer eller<br />

i en trafikkontroll.<br />

Anders<br />

Apropå Snäck-anläggningen<br />

”Även den bästa kan göra fel”<br />

Varför ljuga om brandsäkerheten<br />

på Snäck-anläggningen<br />

på Gotland?<br />

Frågan ställdes i en insändare<br />

i <strong>Sirenen</strong> nummer 1/00. Det är<br />

nog heller ingen som ljuger<br />

om detta. Det finns ju två oberoende<br />

rapporter, en från Uppsala<br />

brandförsvar och en från<br />

Brandteknik, lth.<br />

Intressant är också att författarna<br />

till rapporterna kommer<br />

från tre olika utbildnings- och<br />

erfarenhetsbakgrunder. De är<br />

alltså inte stöpta i samma form.<br />

Trots detta, i och för sig inget<br />

anmärkningsvärt, kommer de<br />

till samma slutsatser – att<br />

brandskyddet måste förbättras.<br />

Det som är mest slående är<br />

dock att räddningstjänsten på<br />

Gotland synnerligen envist<br />

hävdar att anläggningen är säker,<br />

i stället för att erkänna att<br />

de gjort en annan bedömning<br />

tidigare och nu ska hjälpa äga-<br />

ren till ett med dagens kunskap<br />

och erfarenhet bättre anpassat<br />

brandskydd. Tänk på<br />

att ”även den bästa kan göra<br />

fel”, och viktigt är att följa god<br />

yrkesetik och moral, vilket av<br />

övrig debatt rörande till exempel<br />

konsultverksamhet inom<br />

räddningstjänsten tycks vara<br />

svårt.<br />

Robert Jönsson, Brandteknik<br />

LTH och Hazze Markstedt,<br />

Uppsala brandförsvar<br />

35<br />

ordet fritt<br />

Fritt att<br />

strunta i<br />

reglerna?<br />

Iförra numret av <strong>Sirenen</strong><br />

redovisades de juridiska<br />

aspekterna på frågan om<br />

ansvar för dem som anordnade<br />

den tragiska dansen i Göteborg.<br />

Ett svar saknades i Räddningsverkets<br />

syn på frågan,<br />

redovisad av chefsjuristen Key<br />

Hedström, nämligen detta:<br />

”Om någon överskrider tilllåtna<br />

antalet personer i en<br />

samlingslokal kan vederbörande<br />

åtalas för åsidosättandet.”<br />

I det aktuella fallet var detta<br />

uppenbart. Trots det blev det<br />

inget rättsligt efterspel och<br />

påföljder.<br />

Detta sänder ut signaler<br />

som innebär att den som anordnar<br />

danser och andra tillställningar<br />

i framtiden inte<br />

behöver oroa sig för rättsliga<br />

påföljder om han struntar i<br />

kraven på maxantal personer<br />

som får vistas i lokalen.<br />

B. Nilsson<br />

Varför så<br />

tyst från<br />

politiker?<br />

fråga till landets<br />

kommunpolitiker och<br />

räddningschefer:<br />

Varför debatterar ni så sällan<br />

strategiska ledningsfrågor?<br />

Trots det uppseendeväckande<br />

resultatet av enkäten<br />

”Styrningen av räddningstjänst”,<br />

väcktes icke debatten<br />

kring denna viktiga fråga.<br />

Vad har ni kommunpolitiker<br />

för ambitionsnivå när det<br />

gäller egna kommunens säkerhet?<br />

Vilka politiska beslut krävs<br />

för målstyrning av räddningstjänstens<br />

och andra förvaltningar<br />

inom den egna kommunen?<br />

Vad mer än lagstiftningen<br />

använder räddningschefen<br />

för att bereda beslutsunderlaget<br />

för politikerna?<br />

Inom all idéförsäljning finns<br />

en behovsanalys – hur görs<br />

den på kommunen?<br />

Helhetstänkande i verksamhetskyddet,<br />

vad innebär det?<br />

Ambitionsnivå, viljeinriktning<br />

och skyddsnivå är modeord<br />

i räddningsbranschen,<br />

vad är innebörden politiskt?<br />

När verket skriver att nu behövs<br />

mera utbildning, hur har<br />

man gjort behovsanalysen då?<br />

Ebba Frick<br />

Ebba reklamproduktion

36 <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

Under rubriken ”Kvaliten<br />

blir bättre med nya<br />

bygglagstiftningen” i<br />

nr 2/00 kommenterade<br />

brandkonsulten Kjell Fallqvist<br />

uttalanden jag haft i nr 1/00<br />

av <strong>Sirenen</strong> om brister i kvalitetskontrollen.<br />

Bäste Kjell, jag tror att du<br />

och jag har samma uppfattning<br />

när det gäller kvaliteten i<br />

byggprocessen då en brand-<br />

Begreppet Civilplikt kom<br />

till 1995. Civilpliktiga<br />

skulle utbildas för att<br />

vara en förstärkningsresurs för<br />

det civila försvaret i händelse<br />

av krig. För att det fanns ett behov<br />

av dem. Alltså: I fem år har<br />

man – mot ett visserligen godtyckligt<br />

men uppmätt behov –<br />

utbildat civilpliktiga till att<br />

vara en förstärkningsresurs i<br />

krig. Samtidigt vet vi att under<br />

denna tid har inte en enda civilpliktig<br />

fått en krigsplaceringsorder.<br />

Märkligt. Vart tog<br />

behovet vägen?<br />

Föreställ dig det osannolika<br />

att regeringen utlyser skärpt<br />

beredskap i morgon. 10 000<br />

enligt regeringen oumbärliga<br />

civilpliktiga rafsar ihop sina<br />

tillhörigheter och gör sig beredda<br />

att ge sig av. Men när de<br />

står i farstun och svingar väskan<br />

över axeln hejdar de sig<br />

plötsligt (alla 10 000) och kommer<br />

på att de inte har den blekaste<br />

aning om vart de ska. De<br />

oumbärliga har blivit umbärliga.<br />

Och detta bara över en natt.<br />

Det här är inte bara en ohållbar<br />

situation för det svenska<br />

försvaret (för de civilpliktiga är<br />

konsult har deltagit i projekteringen.<br />

Vid dessa tillfällen är brandskyddet<br />

tillfredställande. Detsamma<br />

gäller genomförandefasen<br />

av byggnationen, det vill<br />

säga då någon brandkonsult/kvalitetsansvarig<br />

har deltagit<br />

fullt ut.<br />

Tyvärr har varken byggherrar<br />

eller entreprenörer förstått<br />

detta, alternativt är det av<br />

inte umbärliga, eller?), utan<br />

även för 10 000 ungdomar som<br />

inte hört ett ord från Pliktverket<br />

sen den dag de muckade.<br />

Förklara för en flygplatsbrandman<br />

som muckade för fyra och<br />

ett halvt år sedan, att han inte<br />

har utbildats 10 månader i<br />

onödan. Han bedöms vara<br />

krigsplaceringsbar i fem år och<br />

har ännu inte fått något besked<br />

om att han behövs.<br />

ekonomiska skäl de avstår ytterligare<br />

en ”konsult” i projektet.<br />

När det gäller räddningstjänstens<br />

medverkan i byggprocessen<br />

så varierar den<br />

högst påtagligt. Det vore<br />

önskvärt om räddningstjänsten,<br />

som senare blir tillsynsmyndighet,<br />

hade en naturlig<br />

plats hos byggnadsnämnderna<br />

i samband med samråds-<br />

Det pratas i stora ordalag om<br />

vikten av folklig förankring,<br />

men vad gör man åt det? Är det<br />

här sättet att göra det på? Skapar<br />

man förtroende och tillit<br />

till försvaret genom att utbilda<br />

utan att krigsplacera?<br />

Daniel Johansson<br />

Civilpliktsrådet<br />

”ordet fritt”nu<br />

också på nätet<br />

Kvalitetsplaner ett spel för galleriet<br />

mötena. Detta för att bland<br />

annat kunna påverka konsultplanen<br />

och här få in vilka väsentliga<br />

punkter som ska kontrolleras.<br />

I övrigt när det gäller kvalitetsplaner<br />

och kontrollplaner<br />

har jag tyvärr fått den uppfattning<br />

att dessa i många fall är<br />

ett spel för galleriet. Här måste<br />

byggherrarna sätta kraven<br />

och entreprenörerna måste<br />

lära alla i byggprocessen vad<br />

kvalitetskontroll innebär.<br />

Välkommen Kjell och alla<br />

andra med intresse för dessa<br />

frågor till konferensen<br />

”Brandskydd i byggprocessen<br />

och i förvaltning” 25-26 maj i<br />

Karlstad så kan vi diskutera<br />

mer.<br />

Lars-Gunnar Strandberg<br />

Civilpliktrådet frågar Pliktverket:<br />

Varför krigsplaceras inte civilpliktiga?<br />

Civilpliktiga har utbildats i fem år för att bli en förstärkningsresurs i<br />

krig. Civilpliktsrådet tycker att det märkligt att ingen krigsplacerats.<br />

<strong>Sirenen</strong>s insändarsidor har blivit ett begrepp inom sektorn Skydd<br />

mot olyckor och inom räddningstjänsten. Detta är branschens hetaste<br />

debattsidor. Vi tror att en levande debatt driver verksamheten<br />

framåt, vi vet att <strong>Sirenen</strong>s ordet fritt-sidor läses av beslutsfattare<br />

på alla nivåer. Fortsätt därför att skriva till ”ordet fritt”!<br />

Nu öppnar vi också möjligheten för dig som har tillgång till internet<br />

att tycka till på nätet. Förutom att du kan skicka in vanliga<br />

insändare kan du även diskutera innehållet i artiklar i senaste<br />

numret eller tycka till i aktuella ämnen.<br />

Välkomna till <strong>Sirenen</strong>s debattforum på nätet!<br />

Adressen är:<br />

sirenen.srv.se<br />

Pliktverket:<br />

”Vi ändrar systemet”<br />

Civilpliktiga med lång grundutbildning<br />

beställs främst av kommuner<br />

och statliga myndigheter.<br />

Ett av problemen med de civilpliktigas<br />

krigsplacering är att<br />

kommunen först beställer en civilpliktig<br />

för sin krigsorganisation,<br />

för att sedan inte vilja ha honom<br />

när han avslutat sin grundutbildning.<br />

Orsakerna kan till exempel<br />

vara att han flyttat till en annan<br />

kommun eller att kommunen ändrat<br />

sin krigsorganisation under<br />

de år som gått mellan beställning<br />

och utryckning.<br />

Kommunerna ska formellt begära<br />

krigsplaceringen av Pliktverket.<br />

Då detta inte skett, har inga krigsplaceringsorder<br />

utfärdats. Ytterligare<br />

ett skäl till att den enskildes<br />

krigsplacering uteblivet, är att<br />

många kommuner med den nuvarande<br />

längre återtagandetiden<br />

väljer att inte placera civilpliktiga i<br />

en detaljerad krigsorganisation.<br />

Det ska i så fall ske först under en<br />

anpassningsperiod.<br />

Pliktverket har nu kommit överens<br />

med Kommunförbundet och<br />

de statliga myndigheter som använder<br />

civilpliktiga om att ändra<br />

systemet. I fortsättningen får de<br />

civilpliktiga ett beslut om krigsplacering<br />

inom en månad efter<br />

avslutad grundutbildning. Men<br />

det beslutet innehåller endast<br />

uppgifter om i vilken organisation<br />

och som vad den civilpliktige är<br />

krigsplacerad. De uppgifter som<br />

då "saknas" är i vilken enhet den<br />

civilpliktige är krigsplacerad och<br />

uppgift om inställelseplats. Med<br />

hänsyn till dagens beredskapskrav<br />

har de inblandade parterna<br />

ansett detta vara tillräcklig information<br />

och samtidigt underlättas<br />

kommunernas krigsplaceringsarbete.<br />

Ingegerd Hedén<br />

Informationschef, Pliktverket

<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

Anpassa hemsidorna<br />

till invånarnas behov<br />

De flesta hemsidor jag<br />

ser handlar om räddningstjänster<br />

som presenterar<br />

sig för andra räddningstjänster.<br />

Ursäkta en ovan, men spelar<br />

det egentligen någon roll om<br />

man är ensamstående, döv,<br />

boende, vänsterhänt, tomtägare,<br />

företagare, nyseparerarad,<br />

gravid, änka eller lottomiljonär.<br />

Alla är vi väl kommuninnevånare?<br />

Alla är vi väl i behov<br />

av ett gott råd från er ibland.<br />

Har man ingen att fråga är väl<br />

räddningstjänsten samhället?<br />

Vi har väl alla rätten att få ut<br />

något av er? Anser ni att era<br />

hemsidor är användarvänliga<br />

för olika kommuninnevånare i<br />

alla situationer? Har era kunder<br />

blivit tillfrågade om sidan<br />

upplevdes som intressant och<br />

lättläst för besökarna?<br />

Är huvudinriktningen att bli<br />

mera känd: a) Hos kommunala<br />

företag, b)förvaltningar och<br />

c) kommuninnevånare?<br />

Har specifik information<br />

nyttig för hemtjänstpersonalen<br />

specialbehandlats?<br />

Hur kan anhöriga till vårdtagare<br />

få råd om val av boende?<br />

Vilken hjälp får ett barn av<br />

att titta på er sida? Finns råd<br />

om säker skolväg, säker barnkammare,<br />

säker lekplats? Säker<br />

barnmiljö och förslag till<br />

skyddsutrustning för barn? För<br />

skolbarn – vad innebär säker<br />

resa och att bo borta? För äldre<br />

skolungdomar?<br />

Kroggästsäkerhet, personalsäkerhet<br />

vad är det? Vistas ute<br />

på natten vilka risker innebär<br />

det? Kan ni hjälpa till med att<br />

förebygga onödiga olyckor och<br />

bränder ge vuxenråd som stöd<br />

till föräldrarna?<br />

Råd till skolledare om brandsäkerhet<br />

i skolan och på fritiden<br />

i skolan. Stöd till föräldrar,<br />

råd och erfarenheter som ni<br />

har från relevanta insatser<br />

med ungdomar. Konsekvens-<br />

beskrivning av händelsebaserad<br />

information.<br />

Studera utomlands, vilka råd<br />

kan ni erbjuda då?<br />

Välja dagis, skola, eller boendeform?<br />

Hur kan räddningstjänsten<br />

råda?<br />

Köpa villa vilka råd kan ni ge?<br />

Köpa eller hyra lägenhet, vilka<br />

heta tips kan ni erbjuda?<br />

Skaffa bil, vilka råd kan räddningstjänsten<br />

erbjuda?<br />

Rehabilitering i hemmet efter<br />

olycka vilka tjänster kan<br />

räddningstjänsten erbjuda i<br />

form av riskmedvetenhet och<br />

åtgärdsberedskap kan ni informera<br />

om?<br />

Håll med om ämnet sett från<br />

kommuninnevånarnas situation<br />

är komplext.<br />

Vill du ha flera förslag maila<br />

ebba.reklam@swipnet.se<br />

Ebba Frick<br />

Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund ansvarar för räddningstjänsten inom Avesta<br />

och Hedemora kommuner som tillsammans består av ca 40 000 invånare. Förbundet<br />

ansvarar dessutom för räddningstjänsten i Norbergs kommun via civilrättsliga<br />

avtal. Organisationen omfattar ca 40 heltidsanställda och ca 105 deltidsanställda<br />

fördelade på 6 räddningsstationer. Inom den förebyggande verksamheten samverkar<br />

vi även med Sala och Heby kommuner.<br />

Då vår nuvarande förbundschef under 1:a halvåret år 2002 går i<br />

pension, söker vi därför redan nu dennes efterträdare.<br />

Förbundschef, heltid<br />

Som förbundschef vill vi att Du skall<br />

• vara rådgivare och informatör till förbundets arbetsutskott och direktion<br />

• ansvara för att direktionen får erforderligt underlag för budgetdirektiv<br />

• ansvara för verkställigheten av direktionens och arbetsutskottets beslut<br />

• utveckla och förverkliga förbundets övergripande mål och strategier, gemensamma regler,<br />

planeringsmodeller samt uppföljnings- och utvärderingsmetoder<br />

• tillse att de av direktionen anvisade ekonomiska resurserna används på ett effektivt och<br />

rationellt sätt<br />

• arbeta för en medborgarorienterad service och myndighetsutövning<br />

• arbeta aktivt med information och dialog om förbundet och dess verksamhet.<br />

Vi vill att Du har<br />

• brandingenjörskompetens eller annan lämplig högskoleutbildning<br />

• goda ledaregenskaper och god förmåga till organisations- och verksamhetsutveckling<br />

• god förmåga att kommunicera och samarbeta med medarbetare och uppdragsgivare.<br />

• god kunskap inom IT-området samt erfarenhet av ekonomisk uppföljning är meriterande.<br />

Tillträde: Enligt överenskommelse.<br />

Upplysningar om tjänsten lämnas av förbundets ordförande Stig Lindqvist, tel 0226/810<br />

00, och/eller nuvarande förbundschef Mats Byström, tel 0226/64 58 01. Fackliga företrädare<br />

kan nås via tel 0226/64 58 00.<br />

Välkommen med Din ansökan, meritförteckning och löneanspråk, dock senast <strong>2000</strong>-06-<br />

30 till: Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, Axel Johnsons väg 70, 774 34 AVESTA.<br />

Ny svensk spårfinnarutbildning<br />

Civilförsvarsförbundet har genomfört<br />

den första spårfinnarutbildningen<br />

av sitt slag i Sverige.<br />

Det skedde 14-19 april utanför<br />

Gnesta med hjälp av amerikansk<br />

och engelsk expertis.<br />

Man vänder sig i första hand till<br />

frivilliga personer som vid behov<br />

ska kunna utgöra en resurs för<br />

polisen i samband med efterforskning<br />

av försvunna personer.<br />

Räddningstjänsten i<br />

Lindesbergs kommun<br />

söker<br />

Brandingenjör<br />

Kontakta räddningschef Zamo Kristensson<br />

0581-815 01.<br />

Besök gärna vår hemsida: www.lindesberg.se<br />

VANSBRO KOMMUN<br />

Tekniska nämnden söker<br />

RÄDDNINGSCHEF<br />

Kommunens räddningstjänst är organiserad under Tekniska<br />

nämnden som tillika är Räddningsnämnd. Förutom<br />

räddningstjänsten ansvarar Tekniska nämnden för<br />

arbetsmarknadspolitiska åtgärder, VA, gata, renhållning,<br />

fastigheter och kost. Verksamheten leds av en<br />

teknisk chef och Du ingår i hans ledningsgrupp.<br />

Räddningstjänstens personalstyrka består av 38 deltidsbrandmän,<br />

fördelade på två stationer, samt tre heltidsanställda.<br />

Räddningschefstjänsten är heltid med befälsberedskap.<br />

Huvudsakliga arbetsuppgifter är att leda och utveckla<br />

hela räddningstjänstens verksamhetsområde. Vilket innebär<br />

ett brett arbetsområde med såväl personal- och<br />

ekonomifrågor som skadeavhjälpande- och skadeförebyggande<br />

frågor.<br />

Du som söker tjänsten hos oss, skall lägst ha brandmästarexamen<br />

med utbildning i BMFF och erfarenhet<br />

från ledande befattning inom räddningstjänst.<br />

För att trivas i arbetet bör Du vara förändrings- och utvecklingsinriktad<br />

och se dessa saker som en drivkraft.<br />

Vi vill att Du är bra på att utveckla relationer både<br />

inom och utom kommunen. Att kunna uttrycka sig i tal<br />

och skrift liksom datorvana är en förutsättning.<br />

Upplysningar lämnas av räddningschef Åke Johansson,<br />

0281-75226 eller teknisk chef Arne Almgren, 0281-<br />

75210. Facklig företrädare för SKTF är Birgitta Söderlund,<br />

0281-75058.<br />

Tjänsten tillsätts under förutsättning av vederbörliga<br />

kommunala beslut.<br />

Din ansökan vill vi ha senast 200-05-15 under adress,<br />

Vansbro kommun, Tekniska enheten, Medborgarhuset,<br />

780 50 Vansbro.<br />

Besök gärna vår hemsida: www.vansbro.se<br />

37<br />

Utbildningen bygger på en ny<br />

och effektiv metod hämtad från<br />

USA där utbildade frivilliga och<br />

den gängse skallgångskedjan i ett<br />

första skede ersätts. Snabba sök<br />

genomförs med spårtecken som<br />

en viktig del.<br />

Först utbildas 16 instruktörer<br />

från Civilförsvarsförbundet som<br />

sedan i sin tur ska utbilda frivilliga<br />

personer in sin region.

38 <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

<strong>Sirenen</strong><br />

är Räddningsverkets tidning.<br />

I den kan du följa utvecklingen<br />

inom räddningstjänsten<br />

och befolkningskyddet.<br />

Nyheter, reportage, debatt<br />

och mycket annat.<br />

Är du inte redan prenumerant<br />

– bli det! Du får åtta<br />

nummer om året, Gratis!<br />

Enda kravet från vår sida är<br />

att du gör en personlig anmälan.<br />

Vi kan tyvärr inte<br />

emot personallistor eller<br />

centralt ifyllda talonger.<br />

Kupongen skickas till:<br />

”Prenumeration”<br />

<strong>Sirenen</strong><br />

L 257<br />

651 80 Karlstad<br />

eller faxas till:<br />

054-10 42 60<br />

❐ Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på <strong>Sirenen</strong><br />

Skicka tidningen till:<br />

Namn ………………………………………………………………<br />

Gatuadress …………………………………………………………<br />

Postadress …………………………………………………………<br />

Adressändring <strong>Sirenen</strong><br />

Namn…………………………………………………………………<br />

Abonnemangsnr (står på adresseringen) ……………………………<br />

Gamla gatuadressen …………………………………………………<br />

Gamla postadressen …………………………………………………<br />

Nya gatuadressen ……………………………………………………<br />

Nya postadressen ……………………………………………………<br />

Räddningsverket arbetar för ett säkrare samhälle. Vi vill minska riskerna för<br />

olyckor. Vårt arbetssätt är präglat av närheten till räddningstjänsten och vårt<br />

internationella engagemang. Verksledningen finns i Karlstad. Vid våra skolor<br />

i Revinge, Skövde, Rosersberg och Sandö utbildas all personal för den kommunala<br />

räddningstjänsten och sotningsverksamheten. Vi utbildar också räddningsmän<br />

och civila beredskapsmän för kommunernas behov under höjd beredskap.<br />

Vi är omkring 880 anställda, varav cirka 560 finns på våra skolor. Mer<br />

information om Räddningsverket finner du på Internet: http://www.srv.se/<br />

BRANDINGENJÖR<br />

Räddningstjänsten Örnsköldsvik och Räddningsverkets<br />

skola Sandö har sedan en tid<br />

samarbete med växeltjänstgöring av tjänster<br />

på olika nivåer.<br />

Vi söker nu<br />

En målinriktad, initiativrik och självständig brandingenjör som vill vara<br />

med och utveckla det förebyggande arbetet både vid skolan såsom vid<br />

räddningstjänsten.<br />

Vi erbjuder Dig<br />

En stimulerande och omväxlande kombination av arbete vid en skola<br />

med undervisning samt utvecklingsfrågor/arbete inom räddningstjänsten.<br />

Örnsköldsviks kommun är en industristad med två stora massaindustrier<br />

(MoDo Paper och Domsjö industrier), kemiska industrier<br />

(Axzo Nobel, Sekab, Norac Andos) samt ett antal större mekaniska<br />

industrier (Hägglunds Vehicle, Hägglunds Drives, Mac Gregor Hägglunds<br />

AB mfl.). Inom räddningstjänsten blir det bl.a. din uppgift att<br />

bedöma riskanalyser, arbeta med storskalig kemikaliehantering, göra<br />

egna riskanalyser samt i övrigt medverka inom det förebyggande arbetet<br />

med att göra brandsyner, med inriktning på systemtillsyn.<br />

Intresserad?<br />

Kontakta gärna gärna bitr Skolchef Peter Carlstedt eller Utbildningsdirektör<br />

Anita Gahlin. Fackliga företrädare är Inga-Britt Molin för TCO-<br />

ST, Tomas Bengtsson för SACO eller Jarl Löfstrand för SEKO. Samtliga<br />

träffas på Räddningsverkets skola Sandö, telefon 0612-8<strong>2000</strong> (vx).<br />

Du kan även ringa Räddningstjänsten i Örnsköldsvik och tala med<br />

räddningschef Lars Larsson 0660-78752 eller stf räddningschef Arne<br />

Persson 0660-78753.<br />

Din ansökan märkt med dnr 052-148–<strong>2000</strong> vill vi ha senast den 15 maj<br />

<strong>2000</strong> till:<br />

Räddningsverkets skola Sandö, 872 64 SANDÖVERKEN

<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 3 ● <strong>2000</strong><br />

Annonsera tjänsten<br />

i <strong>Sirenen</strong> – boka<br />

plats senast 17 maj<br />

<strong>Sirenen</strong> är perfekt för dig som<br />

ska rekrytera personal inom<br />

sektorn befolkningsskydd och<br />

räddningstjänst.<br />

Ingen tidning inom branschen<br />

har sådan täckning som<br />

<strong>Sirenen</strong>. Det har alltfler upptäckt<br />

vilket framgår med all<br />

tydlighet om du ser dig omkring<br />

på denna och andra sidor<br />

i slutet av tidningen.<br />

Nästa nummer trycks den 18<br />

april. För att vi ska hinna få<br />

med din annons vill vi att du<br />

förhandsbokar utrymme senast<br />

den 17 maj samt lämnar färdig<br />

annons senast den 24 maj.<br />

Vi vill ha tryckfärdiga annonsoriginal<br />

anpassade för våra<br />

spaltbredder, som är:<br />

1 spalt 41 millimeter<br />

2 spalter 87 millimeter<br />

3 spalter 134 millimeter<br />

4 spalter 180 millimeter<br />

5 spalter 227 millimeter<br />

Nytt årtusende, men annonspriset<br />

är det gamla, 14 kronor<br />

per spaltmillimeter (plus<br />

moms).<br />

Priset räknar du lätt ut enligt<br />

följande exempel: En annons<br />

som är 134 millimeter bred (3<br />

spalter) och 150 millimeter hög<br />

kostar 6 300 kronor (3 x 14 x<br />

150).<br />

Ring eller e-posta om du har<br />

några frågor. Kontaktperson för<br />

annonser är i första hand Gunno<br />

Ivansson, tel 054-10 41 06.<br />

Är han inte inne kan du även<br />

tala med Per Larsson eller Stig<br />

Dahlén.<br />

Begagnade<br />

larmställ sökes<br />

Har ni begagnade larmställ liggande<br />

så hör av er till Dick Karlsson<br />

på Sparreholms frivilligkår.<br />

Den var tidigare en deltidskår<br />

men lades ner 1994.<br />

– Vi försökte starta en frivilligkår<br />

direkt men då fanns det inga<br />

pengar. Det har varit många<br />

bränder i trakten och vi anser att<br />

det behövs en kår, berättar Dick<br />

Karlsson.<br />

Nu finns pengar och sprutor har<br />

Dick och hans kollegor fått av<br />

Räddningsverket. Vad man saknar<br />

är larmställ. Nya är för dyra<br />

och därför undrar Dick Karlsson<br />

om någon har begagnade larmställ<br />

att undvara. Han behöver 15<br />

stycken och ni når honom på telefon<br />

0157-307 34 eller 070-<br />

313 07 34.<br />

Besök<br />

www.srv.se<br />

Sundsvall-Timrå regionen är vackert belägen mitt i Norden med närmare 113 000 invånare. Tillsammans med Härnösand<br />

utgör Sundsvall och Timrå den största arbetsmarknads- och boenderegionen i Norrland. ISundsvall-Timrå regionen finns natursköna<br />

älvar, ett brett kulturliv och en närhet till naturen som inspirerar till ett aktivt friluftsliv. Det finns god tillgång på både<br />

villor och lägenheter till humana priser, en högskola som ständigt utvecklas och växer samt goda förbindelser med omvärlden via<br />

flyg och X<strong>2000</strong>. Det finns också en omvittnad hög kvalitet på barnomsorg, äldreomsorg och sjukvård och mycket resurser satsas<br />

på FoU-verksamhet. ISundsvalls prisbelönta stadskärna finns mer än 200 butiker och ett 50-tal restauranger och kaféer inrymda<br />

i vackra sekelskifteshus. Kort sagt allt finns inom räckhåll för att trivas. Det är därför Sundsvalls- och Timråborna är så stolta<br />

över regionen. Sundsvall-Timrå Räddningstjänstförbund söker nu en<br />

Utvecklings- och resultatinriktad<br />

FÖRBUNDSCHEF<br />

Räddningstjänstförbundet har 107 heltids- och 107 deltidsanställda som är fördelade på 2 heltidskårer och 7<br />

deltidskårer. Förutom räddningsstyrkorna består organisationen av en förebyggande avdelning, en teknisk avdelning<br />

och en räddningstjänstavdelning samt ett kansli.<br />

Som förbundschef i Sundsvall-Timrå Räddningstjänstförbund är du direkt underställd förbundsdirektionen och<br />

har det övergripande ansvaret för förbundets verksamhet, utveckling, ledning, personal och ekonomi.<br />

Räddningstjänstförbundet står inför ett omfattande förändrings/förnyelsearbete. Med dagens traditionella organisation<br />

och verksamhet som grund ska en mer progressiv räddningstjänst utvecklas som ser till medborgarnas<br />

behov av säkerhet i ett bredare perspektiv och som fokuserar på förebyggande arbete, diversifiering och samarbete<br />

över alla gränser. Verksamheten ska drivas i form av mål- och resultatstyrning.<br />

Vi söker en ledare som<br />

• Har dokumenterad erfarenhet att leda traditionella organisationer mot utveckling och förnyelse<br />

• Har förståelse för rollen som ledare i en organisation som styrs av beställarens uppdragsbeskrivning i ett<br />

kund - leverantörsförhållande med fastställda resultatkrav<br />

• Har goda ledaregenskaper och lätt för att samarbeta<br />

• Kan se helheten och har förmåga att motivera anställda att arbeta mot samma mål<br />

• Kan leda och driva förändringsprocesser med handlingskraft, stark vilja, lyhördhet och tålmodighet<br />

• Är kundorienterad, utåtriktad och omvärldsorienterad med bred kunskap om samhället och dess utveckling<br />

• Har kvalificerad akademisk utbildning gärna med erfarenhet av området. Brandingenjörsexamen är en merit.<br />

Stor vikt kommer att läggas vid personliga egenskaper.<br />

Sundsvall-Timrå<br />

Räddningstjänstförbund<br />

söker nu en<br />

Skicka din intresseanmälan med meritförteckning märkt ”LJN 107” till<br />

Mercuri Urval, Box 1343, 111 83 Stockholm eller via e-post: apply@mercuri-urval.se, senast den 15 maj.<br />

För ytterligare information kontakta:<br />

Lars-Erik Nyberg, förbundsdirektionens ordförande, tfn 060-19 14 33 eller<br />

Lars-Erik Nordin, förbundsdirektionens vice ordförande, tfn 060-16 31 58<br />

eller vår konsult på Mercuri Urval, Lennart Jonasson, tfn 08-506 450 00 eller 070-342 49 89.<br />

Fackliga företrädare:<br />

CF: Tomas Öhrn, tfn 060-13 58 10 eller 070-663 39 67<br />

SKAF: Tommy Lindgren, tfn 060-57 33 45 eller 060-971 05<br />

SKTF: Sven-Erik Svensson, tfn 060-13 58 07 eller 070-322 18 73.<br />

Utvecklings- och Resultatinriktad<br />

FÖRBUNDSCHEF<br />

39

Posttidning B<br />

Returadress:<br />

L 257, 651 80 Karlstad<br />

Kärlek som aldrig rostar<br />

Det finns många klassiska bilmärken,<br />

men för det stora<br />

flertalet bilintresserade har<br />

Citroën b11alltid varit något speciellt.<br />

Det finns b11-klubbar över hela världen<br />

och få bilmodeller har det skrivits<br />

så många böcker om som b11:an.<br />

– De flesta har någon sorts relation<br />

till bilen och därför är det roligt att<br />

vara ute och åka, säger Lars Nises.<br />

Citroën B 11 ansågs revolutionerande<br />

när den kom 1934. Citroënfabriken<br />

hade gått dåligt under slutet av 1920talet<br />

och när depressionen kom var<br />

konkursen ett faktum. Konstruktören<br />

Andre Citroën insåg att något radikalt<br />

måste göras och 1934 lanserades Citroën<br />

Berline 11. Före b11:an såg de<br />

flesta bilmodeller likadana ut – höga<br />

och kantiga. Med b11:an ersattes kantigheten<br />

med långa, svepande former<br />

och avancerade tekniska lösningar.<br />

– Bilarna hade dittills alltid haft<br />

ram men b11:an hade självbärande<br />

kaross, framhjulsdrift, individuell<br />

hjulupphängning och överlägsen väghållning.<br />

b11:an blev en omedelbar succé och<br />

såldes i 750 000 exemplar fram till<br />

1957.<br />

Lars Nises är uppväxt i<br />

Dala Floda. När<br />

han var<br />

15 år<br />

Medan tonårskompisarna hemma i Dala Floda längtade<br />

efter att få ratta en Amazon med extraljus drömde<br />

Lars Nises om en B 11.<br />

17-år gammal förverkligade han sin dröm och ”tonårskärleken”<br />

har aldrig falnat. Räddningschefen i Mora<br />

är en riktig Citroënist och lycklig ägare till tre B 11:or.<br />

fanns en farbror i byn som körde en<br />

Citroën b11.<br />

– Jag tyckte bilen var fin och två år<br />

senare köpte jag en b11Sport för 900<br />

kronor utanför Stockholm.<br />

Året var 1968 och bilen var i<br />

ganska dåligt skick. Sedan<br />

dörrar och skärmar bytts<br />

blev det omlackering<br />

och lagom till Lars hade<br />

körkortet i sin hand<br />

stod bilen klar.<br />

Lars Nises är pr-ansvarig<br />

och sköter medlemsregistret<br />

för den<br />

svenska b11-klubben<br />

som har cirka 500 medlemmar.<br />

Varje pingst är det<br />

klubbträff, i år i Kisa.<br />

– Det är vårt familjemöte och där<br />

har jag knutit många kontakter. När<br />

man är ute och reser kan man alltid<br />

titta i registret och hitta en medlem<br />

att besöka eftersom vi har så mycket<br />

gemensamt.<br />

1986 köpte Lars<br />

Nises ytterligare en<br />

b11, en svart Normale<br />

från 1951. Men det är den<br />

blå sportmodellen från<br />

1952 som är ögonstenen.<br />

– Jag gillar min Sport<br />

bäst. Det är favoriten,<br />

en trogen vän.<br />

Ändå används den<br />

svarta Normalen vid<br />

långresorna eftersom<br />

den är lite rymligare.<br />

– Och ska jag vara ärlig så är<br />

det min fru som äger den. Hon<br />

är också engagerad i klubben.<br />

Bilen fick fira sin 40-årsdag ”hemma”<br />

när Lars och familjen tog den till<br />

Rivieran 1991. Citroën har alltid varit<br />

känd för sin åkkomfort.<br />

– Man kan åka länge<br />

utan att det blir tröttsamt.<br />

Det är inte så stor<br />

skillnad mot en modern<br />

bil. Den<br />

har fin väghållning och det är roligt<br />

att köra på smala asfaltvägar, säger<br />

Lars.<br />

Även solen har sina fläckar och till<br />

b11:ans egenheter hör att den har lätt<br />

för att koka om det är varmt. Resan till<br />

Rivieran gick via Route Napoleon över<br />

alperna och bilen fick jobba hårt i värmen.<br />

–Vid något tillfälle fick vi inte tag på<br />

vatten utan fick fylla på kylaren med<br />

mineralvatten.<br />

Utöver dessa två har Lars en tredje<br />

som användes som reservdelsbil vid<br />

renoveringen av den blå. Nu siktar<br />

Lars på att komplettera och renovera<br />

även den.<br />

Kärleken till bilmärket gjorde att<br />

han fick upp ögonen för det franska.<br />

En gång längtade han efter att få äga<br />

en b11, nu har Lars Nises andra<br />

drömmar.<br />

– En dag kanske man kan dra sig<br />

tillbaka till ett hus i Provence; ett byhus<br />

med garage där och en verkstad<br />

utan krav på lönsamhet.<br />

Säger han och ser med något längtansfullt<br />

i blicken ut över ett vårvintrigt<br />

Mora.<br />

GUNNO IVANSSON<br />

Foto: GUNNO IVANSSON<br />

Lars Nises, räddningschef i Mora, är en<br />

hängiven Citroën B 11-entusiast. Han har<br />

tre stycken och favoriten är den här sportmodellen<br />

från 1952, som han köpte som<br />

17-åring.

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!