Övergödningen i Östersjön - Skogochfisk

Märkligt nog har den frågan aldrig väckt något större intresse. Kanske för att svaret har uppfattats som
självklart. Övergödningen startade för att de antropogena utsläppen av närsalter hade ökat. This increase
must have taken place largely after World War II and at an accelerated pace after about 1955-1960,
skriver exempelvis Elmgren (1 989). Men det finns några problem med den förklaringen:
1 . Som vi nämnde har närsaltsutsläppen nog inte ökat så mycket som man tidigare trott. Fosfortillförseln
till vattnen i Sverige uppskattas exempelvis bara ha stigit med drygt 20% mellan 1 950
och 1 970 (Naturvårdsverket 2004) och kväveutsläppen från jordbruket med måttliga 30% från
1 930 till 1 970 (Hoffman et al 2000).
2. Ökade/minskade utsläpp innebär heller inte automatiskt att belastningen på havet ökar/minskar.
I varje fall inte på kort sikt och knappast i den takt som antyds i Figur 1 . Under perioden 1 970-
1 993 var flodbelastningen av kväve och fosfor till Östersjön relativt konstant trots att det hade
skett stora förändringar i landanvändning, atmosfäriskt nedfall och avloppsrening (Stålnacke et
al 1 999). Likaså är näringsutflödena till Östersjön lika stora idag som de var i slutet av 1 980-talet
fast utsläppen till avrinningsområdena har minskat med 40% (HELCOM 2007). Avrinningsområdena
fungerar som en buffertzon, som jämnar ut toppar och dalar i näringsflödena till kusten.
3. Om näringsutsläppen skulle ha orsakat övergödningen så borde dessutom fosfat- och nitrathalten
i den eufotiska zonen i havet ha ökat tydligt innan utbredningen av döda bottnar tog fart. I stället
ser det ut som att det var bottnarna som ledde utvecklingen och närsalthalterna som följde efter
(Figur 2 och Figur 3). Mest uppenbart för nitrathalten men troligen sant också för fosfathalten.
(Tidsserierna för närsalthalterna är de tidigaste vi hittat). Det tycks som att halterna styrs av
arean av laminerade (syrefattiga) bottnar, snarare än av utsläppen från land. Så är det idag
(Conley et al 2002; Vahtera et al 2007). Varför annorlunda tidigare?
Figur 2. Vinterkoncentrationer av fosfat (μmol/l) i ytvatten vid stationerna BY1 5 (Gotlandsdjupet;
SCB 2000) och BY31 (Landsortsdjupet; Larsson & Anderson 2005), och utbredningen av laminerade
bottnar (tusen kvadratkilometer) i Egentliga Östersjön.
3