"Rapporten om spökgarn" (pdf) - Håll Sverige Rent

More documents

Recommendations

Info

En trål är som ett ”påsformat” fiskenät som bogseras efter båten. Man skiljer på flyttrål som används till pelagiska arter (som sill, skarpsill och makrill) och bottentrål som används till arter som torsk, räka och kräfta. En bottentrål bogseras fram längs botten. Trålen ser nästan ut som en ”strut” med armar. På trålens överkant sitter plastkulor som håller upp överdelen av öppningen medan den undre delen trycks ner mot botten av ett underställ som består av kätting och rejäla gummiskivor. Trålbord kallas det som håller isär armarna. Mellan dessa och trålen finns sveplinor som skrämmer fisken in mot trålöppningen. Se figur 2. Figur 1 En garnfiske-enhet. Bild: Vesa Tschernij Figur 2 En trålfiske-enhet. Bild: Vesa Tschernij 8
2. Metod 2.1 Metod som bygger på olika provtagningsrutor I detta projekt har det inom urvalsområdena (Sydkustens och Gotlands fiske- områden) valts ut olika provtagningsrutor utifrån fiskarnas kunskap och erfarenheter om var det kan finnas spökgarn. Rutorna har alltså inte valts slumpmässigt. Rutorna har varit lika stora: 13,72 km². Det har även varit eftersträvansvärt att kunna jämföra dessa resultat med tidigare draggningsverksamhet i samma områden. Omfattningen på draggningarna har begränsats av budgeten. Antalet timmar som draggades i varje ruta varierade beroende på hur långt båtarna fick köra för att komma till provtagningsområdet. I ett större projekt skulle det vara önskvärt att man kunde lägga exakt samma ansträngning i varje ruta. För att kunna jämföra resultaten från de olika områdena kommer vi att använda oss av två variablar: A. Antal km² som det har draggats inom och B. Mängden upptagna garn (m). Spökgarnsförekomst inom olika områden = Garn(m)/km² 2.2 Avgränsning av projektet och provtagningsområdena På områden med olika geomorfologiska förutsättningar drivs det olika sorters fiske. För att se eventuella skillnader i var spökgarnen kan finnas genomfördes draggningen på olika typer av områden. Efter diskussion med fiskarna kunde fyra olika områden med olika geomorfologiska förutsättningar utskiljas som potentiella förekomstområden för spökgarn inom Sydkustens (och Gotlands) fiskeområde: 1. Typiska garnområden, ofta områden med stenbotten. 2. Konfliktområden, ofta (men inte alltid) områden längs ”kanten”. Med kanten menas områden där havsbotten får branta höjdskillnader på ca 20 meter. Här kan garnbåtarna sätta sina garn samtidigt som trålarna gärna kör in mot och upp längs med kanten. 3. Strandzon/riktigt kustnära områden. Dessa områden är ofta så steniga att det inte går att dragga på dem. Garn i dessa områden kan även komma från husbehovsfiske. 4. Vid vrak Fiskarna gav förslag på provtagningsrutor där de trodde de skulle kunna hitta spökgarn baserat på var det historiskt har varit aktivt garnfiske. Totalt valdes det ut åtta rutor - fyra utanför sydkusten och fyra utanför Gotland. 9
Page 1: VARFÖR SPÖKAR DET I ÖSTERSJÖN?
Page 4 and 5: Sammanfattning Det finns alltid en
Page 6 and 7: Innehållsförteckning: 1. Introduk
Page 10 and 11: Figur 3 Bild över olika typer av o
Page 12 and 13: 2.3 Deltagande båtar och utrustnin
Page 14 and 15: 3. Resultat 3.1 Olika resultat i ol
Page 16 and 17: I vissa av provtagningsrutorna var
Page 18 and 19: SVERIGE Simrishamn Bornholm 18 0 m/
Page 20 and 21: En av anledningarna till att det fi
Page 22 and 23: 5.3 Har bilden av förlorade garn
Page 24 and 25: Draggningsresultaten från Öresund
Page 26 and 27: Litteratur Fiskeridirektoratet 2004
Page 28: Studien har genomförts av KIMO Bal

"Rapporten om spökgarn" (pdf) - Håll Sverige Rent

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?