"Rapporten om spökgarn" (pdf) - Håll Sverige Rent

More documents

Recommendations

Info

5.3 Har bilden av förlorade garn ändrats över tid inom urvalsområdet? I så fall varför? Fiskarna som har deltagit i detta projekt är mycket tydliga med att det i dag knappt förloras garn jämfört med hur det var för 15-20 år sedan. Det finns flera förklaringar till det. Bland annat har fisket flyttat längre ut vilket innebär att man inte i lika stor grad har konfliktzoner mellan trålare och garnfiskare. En annan viktig faktor är att garnfisket utanför Sydkusten idag är begränsat jämfört med hur det var för 15 år sedan. Enligt framtagen nationell statistik från Havs- och vattenmyndigheten finns det 506 fiskande garnbåtar år 2012 jämfört med 708 garnbåtar år 2000. Vad gäller trålare finns det 237 fiskande trålare i Sverige år 2012, jämfört med 397 trålare år 2000. Fiskarna framhåller också att det tidigare har funnits fler båtar från olika nationer som har fiskat i regionen vilket medförde större konflikter. I Fiskeriverkets draggningar (Tschernij, 2004) refereras till områden söder om Öland där det fanns båtar från flera nationer och att det i dessa områden också togs upp relativt många fler garn än i de övriga områdena. Fler av fiskarna upplever dock att man har en bättre dialog sinsemellan och att det generellt råder en bättre ömsesidig respekt mellan garnbåtar och trålare i dag än tidigare. En annan aspekt är att garn har blivit allt dyrare. Idag kostar en länk 10 000-15 000 SEK vilket gör att fiskarna direkt försöker ”stryka” efter eventuellt förlorade garn. En annan viktig faktor är introduktionen av modern navigationsutrustning såsom GPS som förenklar kontrollen på redskapen. 5.4 Åtgärder för att minska problemet i framtiden 5.4.1 Vad gör vi med existerande garn? När olika potentiella förekomstområden har kartlagts i dialog med fiskarna kan insatser göras där garnen troligen finns. Den stora frågan är dock vem som skall ta kostnaden för upprensningsarbetet. Ett argument i diskussionerna kring vem som skall ta kostnaden är ”förorenaren betalar” (Polluter Pays Principle). Men frågan om vem som är ”förorenaren” återstår. 22
Är det handelsflottan, fritidsbåtar eller färjor som kör över garnen? Eller är det trålare som kör över garnen? Eller är det garnfiskaren som sätter sina garn i områden där trålarna brukar gå in? I de fall där garn rent av lämnas är det självklart vem som är ”syndaren” eller ”förorenaren”. Problemet är att det är svårt att peka ut ägaren av garnen och även om det går så är det svårt att med säkerhet säga varför garnet blev ett spökgarn. Det är inte nödvändigtvis ägarens fel. Eller skall dagens fiskare betala för något som deras föregångare har förorsakat? Projektet visar tendenser på att fiskarna inom urvalsområdena inte längre förlorar lika mycket garn då i princip alla garn som kom upp var äldre, vilket inger hopp om att problemet minskar. Beträffande garn vid vrak så är det ett röjningsprojekt där det bör samarbetas med lokala dykare som har kunskap om var vraken finns, men som samtidigt har erfarenhet av den typen av arbete då det också innebär säkerhetsrisker. Det finns emellertid gamla garn som måste tas upp. För att det skall finnas en kontinuitet och långsiktighet i arbetet kopplat till förlorade fiskeredskap är det viktigt att det sätts av pengar till olika insatser både från myndigheternas sida och från Fiskerifonden. Det finns exempel som Norge där Fiskeridirektoratet varje år genomför olika insatser, både draggningsinsatser och förebyggande (Fiskeridirektoratet 2011). 5.4.2 Hur förebygger man problemet? Det finns alltid en orsak till spökgarn. Har vi kunskap om orsakerna blir det både enklare och mer kostnadseffektivt att hitta de befintliga garnen samt att arbeta förebyggande för att motverka förekomsten av spökgarn. Flera rapporter visar att en av orsakerna till förlorade redskap är konfliktområden mellan olika typer av fartyg. Resultat från detta projekt visar att en bättre dialog mellan garnbåtar och trålare har lett till färre förlorade garn, enligt fiskarna. Detta bör vara något som eftersträvas i alla områden där olika intressen möts. Beträffande konflikt i typiska garnområden och handelstrafik så är det antagligen svårare att hitta en lösning. 23
Page 1: VARFÖR SPÖKAR DET I ÖSTERSJÖN?
Page 4 and 5: Sammanfattning Det finns alltid en
Page 6 and 7: Innehållsförteckning: 1. Introduk
Page 8 and 9: En trål är som ett ”påsformat
Page 10 and 11: Figur 3 Bild över olika typer av o
Page 12 and 13: 2.3 Deltagande båtar och utrustnin
Page 14 and 15: 3. Resultat 3.1 Olika resultat i ol
Page 16 and 17: I vissa av provtagningsrutorna var
Page 18 and 19: SVERIGE Simrishamn Bornholm 18 0 m/
Page 20 and 21: En av anledningarna till att det fi
Page 24 and 25: Draggningsresultaten från Öresund
Page 26 and 27: Litteratur Fiskeridirektoratet 2004
Page 28: Studien har genomförts av KIMO Bal

"Rapporten om spökgarn" (pdf) - Håll Sverige Rent

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?