riksgränsen

sammanfattande diskussion
och tolkning
Om man skall försöka att sammanfattande tolka framväxten av den
svensk-danska riksgränsen, måste först en lämplig tolkningsram väljas.
Den i forskningen så vanliga frontier-hypotesen kan eventuellt
vara användbar i en kulturell kontext som den nordskandinaviska.
Även om Wallerström (1995) är något svävande i vad han menar med
ett frontier-perspektiv, skulle man kunna se en relevans för denna
imperialistiska och evolutionistiska modell för studiet av den svenska
och finska fasta bygdens expansion på samisk bekostnad, men även
andra perspektiv vore möjliga.
I Sydskandinavien rimmar dock frontier-perspektivet illa med de
lokala förhållandena. Visserligen har vi där haft en situation, där en
relativt långsamt expanderande bebyggelsefront hela tiden pressar
bebyggelsegränsen allt längre ut i dittills öde skogar (jfr Lagerås 2007:
fr.a. 173) tills bygderna i söder och norr småningom når en direktkontakt
med varandra, men de kulturella skillnaderna mellan populationerna
är försumbara, socio-politiskt är de helt jämförbara och
den evolutionistiska aspekten på frontiern är inte alls applicerbar.
Det är dessutom antagligt att det medeltida riksgränsbegreppet
skapades i centrum av respektive rike. Turners frontier-process är ju
en socio-kulturell omvandling som äger rum i periferin och vi har sett
att vid den riksgräns som vi intresserar oss för här var förhållandena
snarast de motsatta.
Inte heller ett centrum-periferiperspektiv är helt relevant i denna
kontext. Det skulle innebära att alla de väsentliga relationerna upprätthålls
mellan respektive rikscentrum och ”deras” kolonister. Det
förutsätter också att kulturella förändringar skall ses som riktad
ackulturation.
Istället tvingas vi anlägga två olika, och varandra kompletterande,
perspektiv (tillika skalnivåer) på gränsområdet, som vi för enkel hetens
skull kan benämna riksperspektivet och lokalperspektivet. Med riksperspektivet
(makro-skalnivån) menas ett strukturellfunktionellt synsätt,
där de centralt placerade eliternas behov av kontroll över kolonisationsområdena,
och därmed indirekt ett behov av en gränsläggning,
är den viktigaste faktorn. Det är i detta perspektiv man kan se riksgränsen
som koncept, behov och som möjlig att manipulera.
Med lokalperspektivet (mikro-skalnivån) menas kolonisternas eget
perspektiv på gränsen. Detta perspektiv har beröringspunkter med
post-kolonial teoribildning och dess emfas på hybridiseringsprocesser.
I detta perspektiv skall vi se gränsen som förhandlad på lokal- och
221