riksgränsen

fig. 55. karta över gränsområdet mellan skåne, Blekinge och småland,
med ”skattelador” markerade. 1. gåsenabben, 2. hörneborg, 3. losborg,
4. skeingeborg, 5. vittsjöborg, 6. Örkelljunga, 7. sjöboholm och 8. tårsjö.
efter Ödman 2000:10.
blivande gränsen kan urskiljas ett flertal samhällen med regionala särdrag,
men som också har stått i flitig kontakt med varandra och med
samhällen utanför området (Svanberg 2003). Dessa samhällen har
inte definierats utifrån några gränser utan ifrån identifikationsmarkeringar.
Om man undviker teleologiska resonemang så kan man inte
säga att det var självklart att några av dem skulle bli ”svenska” och
andra ”danska”.
Vi har också förstått att de äldsta gränsöverenskommelserna i området
kan ha varit regionala, slutna när den fortlöpande kolonisationens
potentiella konflikter om resursutnyttjandet i utmarken har nödvändiggjort
dem. Det är emellertid andra krafter som har skapat en
sammanhängande riksgräns.
Av flera skäl kan vi redan nu sortera bort östnordiska modellen
med stora gemensamt utnyttjade områden. De kulturella, näringsgeografiska
och samhälleliga förhållandena är allt för annorlunda för
216