riksgränsen

Inte minst inom medeltids-forskningen i Europa kom frontier-
hypotesen att användas i alla möjliga sammanhang och den kontext
som Turner avsåg, den amerikanska ”vilda västern”, såg man som
den sista fasen i en lång europeisk expansion som börjat i Europa på
900-talet. Framför allt den tyska öst-expansionen kom att förstås
som en frontier. Robert Bartletts The Making of Europe är ett relativt
sentida exempel på en framställning som använder sig av begreppet
frontier, dock utan att referera till Turner (Bartlett 1993). Begreppet
har inom svensk medeltidsforskning nyligen använts av Thomas
Wallerström, i hans studier av den svenska och finska jordbrukskolonisationen
i Norrbotten (1995).
en annan nordisk riksgräns
Den gräns som fram till 1645 delade mellersta Skandinavien i en
norsk och en svensk del är synnerligen relevant som jämförelseobjekt
när man studerar den sydskandinaviska riksgränsen. Den kom att
åtskilja bygder vilkas inbördes kulturella olikheter var av relativt marginell
natur, precis som i söder, den tycks ha lagts fast vid ungefär
samma tid som den dansk-svenska och den är relativt väl dokumenterad
i det skriftliga källmaterialet. Därtill upphörde den att existera
som ett resultat av fredssluten i mitten av 1600-talet. Den uppvisar
också en rad egenheter av en natur som tyder på dels lokalbefolkningarnas
reglerande aktioner på ett tidigt stadium, dels en dynamik och
en manipulativ inblandning från överregionala aktörer, vilket alltsammans
gör att man kan skapa en modell för gränsens tillblivelse
vilken med fördel kan prövas även i söder.
Det avsnitt av riksgränsen som är aktuellt för jämförelse är det som
oftast har behandlats av forskningen, nämligen gränsen från Jämtlands
nordspets ner till gränsen mellan Västerdalarna och Hedmark.
Så gott som varje generation av forskare har engagerat sig. Som exempel
bland många kan nämnas Anne Holtsmark (1931), Nils Ahnlund
(1948) och Hälsingelagens redaktörer Åke Holmbäck och Elias Wessén
(1940), samt under en senare period Nils-Erik Eriksson (1984) och
Algot Hellbom (1990). Relativt nyligen har en skissartad debatt kring
gränsens natur förts (Mogren 2000:135ff; Wallerström 2002; Mogren
2002), vilken har fått en mer genomarbetad reaktion från Olof Holm
(2003). Steinar Imsen har nyligen (2006) lämnat ett värdefullt bidrag
till förståelsen av gränsens natur under olika perioder.
De dokument som har kommit i fråga, förutom ett antal vittnesbrev
och andra dokument gällande rannsakningar om gränsen från
199