Klicka här för att ladda ner filen - Institutet för språk och folkminnen
Klicka här för att ladda ner filen - Institutet för språk och folkminnen
Klicka här för att ladda ner filen - Institutet för språk och folkminnen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Radioprogrammet Ordbruk sändes i 291<br />
avsnitt i Sveriges radio Västerbotten 1997<br />
2005. Programledare var Filip Gerhardsson<br />
<strong>och</strong> Per Runesson, som reso<strong>ner</strong>ade <strong>och</strong><br />
diskuterade ords <strong>för</strong>ekomst <strong>och</strong> betydelse<br />
med lyssnarna.<br />
Samtliga ord som behandlades i programmen listas nedan.<br />
Som källhänvisning kan anges ”Dialekt-, ortnamns- <strong>och</strong><br />
folkminnesarkivet i Umeå (DAUM). Ordbruk.”<br />
DAUM är en avdelning inom myndigheten <strong>Institutet</strong> <strong>för</strong> <strong>språk</strong> <strong>och</strong> <strong>folkminnen</strong>.<br />
Copyright © DAUM<br />
Kassett/Sida/Räkneverk Ord/Uttryck Betydelse Var Övrigt<br />
79B127 a Anna [t.ex. Anna] sto bak knut´n då Hut<br />
gick <strong>för</strong>bi!<br />
Om obildade, hutlösa människor Sorsele<br />
27B219 aagg (en) Virvelström i bakv<strong>att</strong>en Åkullsjön<br />
60A055 abbar-ferel'n Krusningar på v<strong>att</strong>enytan där abborren leker Bastuträsk<br />
28B153-200 abbarn Abborre Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Linus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
87A077-85 abrovink tillfällig lösning Umeå<br />
01B395 ackedera (<strong>att</strong>) samtala Rajastrand<br />
66A384 ader-viller (<strong>att</strong> prata) Tala riks<strong>språk</strong> Malå<br />
01B416 affekt sätt <strong>att</strong> röra sig<br />
Kraddsele<br />
58B278 affekten (<strong>att</strong> göra) Gestikulera, vifta Sorsele<br />
72A175 affekten (<strong>att</strong> göra) Gester, åtbörder Filip Gerhardsson<br />
65A060 afse (i) I går afton Dorotea<br />
72A172 aftans-dagen Eftermiddagen Sorsele<br />
03B326-332 aftaväl aftonmål Norsjö<br />
43B117 afta-väl'n Kvällsmålet Lövånger<br />
37B419 aftonrodnad vacker n<strong>att</strong>, morgonrodnad<br />
skropp i h<strong>att</strong>!<br />
"Skropp i h<strong>att</strong>" = regn Byske<br />
72B490 agan i se (<strong>att</strong> ha) Känna rädsla <strong>för</strong> något<br />
62B295 agasam (<strong>att</strong> vara) Lydig Junsele<br />
53A041 agg Ut <strong>och</strong> in, felvänt Södra Vb<br />
53A038 agga Virvelström Södra Vb<br />
76B258 agga Rök som lår ned mot marken Lövånger<br />
68A439 agga (en) Eda, bakström Bäsksele<br />
52B483 aggen Vågkammar Åsele<br />
52B532 aggen Ut <strong>och</strong> in, bakfram Fatmomakke<br />
40B099 agghennes Bakvänt, obekvämt Nysätra<br />
59A466 agghennes Avigt, bakvänt Bastuträsk<br />
53A188 agghennes (<strong>att</strong> arbeta) Bakvänt, fumligt Vindeln<br />
53B015 aiddjelsjå Eggelse, något retande Skellefteå<br />
10A023 aigghennes bakvänt Skellefteå
76B370 aijn båra a denn aann bräänn! En borrar <strong>och</strong> den andra brän<strong>ner</strong>! - uttryck <strong>för</strong> <strong>att</strong> hjälpas<br />
åt med Boliden Ev. termer från<br />
någon aktivitet (el. fuffens)<br />
smidesarbete<br />
49B227 aijter-ong (en) Kvissla på ögonlocket Bastuträsk<br />
52B205 aindjainkt Enformigt, enahanda Skellefteå<br />
79B359 aindjainkt Enformigt, enahanda Skellefteå<br />
86A250-300 ainjängt enformigt Burträsk<br />
37B204 ainstaka-ställ (ett) Ensamgård Medle<br />
33B355-461 aintjeli Ynklig Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
45A044-132 aintjeli ynklig Norsjö<br />
13B372 aintjes å (<strong>att</strong>) tycka synd om Missenträsk<br />
33A510 aintsjelihaita Ynkligheten Jörn<br />
44B080-108 aira Öronen Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 aira öronen Norsjö<br />
09B467 aira öronen Skellefteå<br />
10B101 ais (<strong>att</strong>) ösa Skellefteå<br />
03A010 aiter-ong (en) bråkigt barn Norsjö<br />
37A438 aiter-ong (en) Kvissla Hemv<strong>att</strong>net<br />
02B508 aiterong´ (en) vagel (på ögonlocket) Örviken<br />
17A062 Aitt å tjwå j ggå oppa pp tå, , trei å fiir schlå en liir, , Ett o två ggår p på två, , tre o fyra y slår en lyra, y , fem o sex äter kex, , sju j o Mensträsk<br />
fem å saix eta kex, sju å åått … (hade åtta … nio o tio slipar en lie, elva o tolv slår näsan i golv, tretton o<br />
personen glömt), nei å tei sliip en lei, elva å<br />
tolv schlå näsan i golv, tretton å fjorton<br />
napp<br />
ihop lortar´n etc.<br />
fjorton plockar ihop lortarna etc.<br />
45A044-132 ajeln åkerbredd Norsjö<br />
62A249 ajeln Åkerbrodd Hela Vb län<br />
24B153 ajel'n Brodd på åkern Norsjö<br />
23B128 ajn-tjörmeli (<strong>att</strong> vara) Envis, "egen" Tvärliden<br />
55B356 ak-reijde Seltyg Bureå, Burträsk,<br />
Skellefteå m.fl.<br />
36A014 Akt de se ja int val sint a schlint å de armen<br />
å Akta deig så jag inte blir arg <strong>och</strong> sliter av dig armen <strong>och</strong> slår dig Arjeplog<br />
(Hotelsen bör läsas i<br />
schlå de ve bloduenda se håre lägg se som en med blodigändan så håret lägger sig som en krans runt<br />
axlarna, <strong>och</strong><br />
ett enda andetag!)<br />
krans runt axla, axla åsse domp I ne dde e iin n i så trycker jag <strong>ner</strong> di dig g i sk skoskaften oskaften så du kommer ut ssom<br />
o m köttfä köttfärs rs<br />
skoskafta, se du kom ut som köttfärs göning<br />
skosnörhåla!<br />
genom skosnörhålen!<br />
24B169 Akt int fjeta (han/hon) Han/hon spar inte på stegen, gör gärna en tjänst åt andra Filip Gerhardsson<br />
76A533 Akt öga <strong>för</strong> njappa, sa tjälinga då hon slo Akta ögonen <strong>för</strong> knapparna, sa kärringen då hon slog gubben med Gräsmyr<br />
gubben ve väst´n!<br />
västen!<br />
62B011 Akvelina Ex. på kvinnonamn Vilhelmina<br />
05A184 ala urin i lagår´n Nordmaling<br />
66B329 ala Potatisgrodd Bastuträsk<br />
86A125-150 ala urin från kreatur Ljusv<strong>att</strong>net
02B296 alg hansälar Holmön t ex.<br />
27B217 all (<strong>att</strong> vara) Trött Åkullsjön<br />
73A499 all (<strong>att</strong> vara) Trött, slut Bygdsiljum<br />
77A125 all (<strong>att</strong> vara) Trött, slut Storuman (el.<br />
Arvidsjaur)<br />
70B233 All slags ver gå över ve ti´n! Alla sorters väder går över med tiden! Umeå<br />
42A300 All åhäppen ska på krävla Allt elände ska då drabba en stackare Filip Gerhardsson Fornsv. "Ahapp" =<br />
Olycka<br />
61B175 All åhäppen ska på krävla! Allt elände ska då drabba den svage stackaren! Umeå<br />
78A167 Alldelens oppa tok (he jer) Alldeles galet, åt skogen Bastuträsk<br />
14A407 allom lånnom på alla sätt, hur som helst Skellefteå<br />
08B322 allomstass överallt Norsjö<br />
34B003 allomstass Överallt Söd Södra ra Vb<br />
44B080-108 allomstass Överallt Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 allomstass överallt Norsjö<br />
50A258 allomstass Överallt Skellefteå<br />
75B395 allsmäktig (<strong>att</strong> vara) Förbi av trötthet (sic!) p.g.a. Värme t.ex. Filip Gerhardsson<br />
72A135 alltesen Rätt vad det är, till äventyrs Vännfors<br />
84A474 allåm lånnom Hur som helst, på alla sätt Skellefteå<br />
68B399 allåm lånnåm På alla sätt Lövånger<br />
05A226 al-mell dragmärla g Degerfors g<br />
83B221 almyttje Almöke, Rallaros Gargnäs<br />
53B396 almäll (en) Dragögla i släde el. kälke Burträsk<br />
07B099 almöke rallarros Skellefteå<br />
27B216 alo Oväsen Åkullsjön (Av "hallå"?)<br />
78B012 alterér (<strong>att</strong>) Turas om med en syssla Orrböle<br />
89B090 alterere trött, slut Kroksjö<br />
66B241 alterere (<strong>att</strong> vara) Upprörd Burträsk<br />
78B013 alterere (<strong>att</strong> vara) Upprörd Orrböle<br />
78B148 alterere (<strong>att</strong> vara) Trött, slut, utarbetad, men även uppskakad, orolig Hössjö<br />
52B487 ampen (<strong>att</strong> vara) Rädd, bekymrad Åsele<br />
59B136 ampen (<strong>att</strong> vara) Orolig, ängslig Malgomaj<br />
68A444 ampen (<strong>att</strong> vara) Orolig Bäsksele<br />
82A554 ampen (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) Förv Förvånad ånad, orolig Tärna<br />
82B141 ampen (<strong>att</strong> vara) Stabil, trygg, ej lättskrämd Öre/Långsele<br />
83A010 ampen (<strong>att</strong> vara) Bekymrad Dorotea<br />
83A011 ampen (<strong>att</strong> vara) Stabil, trygg Öre/Långsele<br />
83A012 ampen (<strong>att</strong> vara) Snarstucken Rietz dialektlexikon<br />
91A094-A119 amper bitter i smaken, duktig, rask, "kåt efter kvinnfolk" AC<br />
72A265 amper (<strong>att</strong> vara) Duktig, snabb i arbetet Åmsele<br />
27B215 amper (<strong>att</strong> vara) Kvick, pigg Åkullsjön<br />
44A026 amper (<strong>att</strong> vara) Rask, duktig Hössjö<br />
44A027 amper (<strong>att</strong> vara) Rask, dukti (el. kåt) Burträsk
44A020 ampes (<strong>att</strong>) Vara bekymrad Dorotea<br />
43A299 ampes (<strong>att</strong>) Oroa sig Norrbotten<br />
44A022 ampes (<strong>att</strong>) Vara morsk Öre/Långsele<br />
11B327 andakt-röra söndagsmiddag Mensträsk<br />
09A093 andörja skidspår Norsjö<br />
44A219 andörja Skidspåret Filip Gerhardsson<br />
61B291 anga Långa, späda rötter Bastuträsk<br />
84A028 anga Trädrötter Umeå<br />
57B428 angbett (<strong>att</strong> vara) Otålig, tvärarg Hjuksnoret<br />
76A405 angbett (<strong>att</strong> vara) Arg, lättstött Hemv<strong>att</strong>net<br />
08A136 ang-bett (<strong>att</strong> vara) upprörd allmänt i VB<br />
60A112 annara Skidorna Örträsk<br />
60A447 annar annara Breda skidor Ekorrse Ekorrsele le<br />
66B469 anne hortt Antingen eller Skellefteå<br />
83A234 anne hortt Antingen eller Skellefteå<br />
42B317 annehortt Endera, eljest Vindeln<br />
44A219 annilja Skidspåret Filip Gerhardsson<br />
79B508 annråmm (<strong>att</strong> komma åt) Bli rådlös i fråga om hur man ska hantera en person el. en situation Skellefteå<br />
04B356 annschönns motsols ?<br />
53B141 annsjönnsj Motsols (el. avigt) Vännäsby<br />
78B018 ann-ti´n Tid <strong>för</strong> sådd <strong>och</strong> skörd Orrböle<br />
67B145 annvackt (<strong>att</strong> ligga? el. vara?) Ligga sömnlös Åsele<br />
68B413 annvara (<strong>att</strong>) Få syn på något, titta på något Lövånger<br />
66A311 annylja Skidspåret Rödåsel<br />
27B192 annörj j( (en) ) Skidspår p Lycksele y<br />
62B011 Anselina Ex. på kvinnonamn Vilhelmina<br />
67A001 ansjönsj Motsols Bastuträsk<br />
34A149 ansj-önsj Motsols Burträsk<br />
80B461 ansj-önsj Motsols Vännäsby<br />
49A305 ansmella (Har du ansmella <strong>att</strong>…) Har du tid <strong>att</strong>…? Bjurfors<br />
88A020 antia slåtter, vårbruk, skördetid Umeå<br />
81B418-476 anvara Titta, observera Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om leksaker<br />
fordomdags<br />
75A240 anvara (<strong>att</strong>) Bli varse, få syn på något Sjöbotten<br />
39B157 apskaft Skällsord Vännäs<br />
33B355-461 ara Öronen Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en hi historia storia på<br />
Skellefteåmål<br />
57B462 arbess-jälak (<strong>att</strong> vara) Effektiv i arbetet Södra Vb<br />
67B477 ardd (en) En flock fåglar Vitv<strong>att</strong>net<br />
35A188 ardd (en) Höna med kycklingar Nordmaling<br />
80B167 ardd (ett) Allmänt nedsättande benämning på en människa Orrböle<br />
27B225 are (<strong>att</strong> vara) Arg Åkullsjön<br />
82B008 aren (de) De andra Tärna<br />
79A009 arens Andras (egendom t.ex.) Fällforsån<br />
84B081 argulera (<strong>att</strong>) Gestikulera (o livfullt deb<strong>att</strong>era) Tärnaby
84B164 argulera (<strong>att</strong>) Streta, bemöda sig Umeå<br />
86A230-243 arnsränt 60 cm tygremsa Bureå<br />
73A484 arrjest (han är) Duktigast i arbete Bygdsiljum<br />
73A526 arrmest Knappt, knappast Norsjö<br />
75A517 arsj-makas (<strong>att</strong>) Flytta ihop sina ändor på en soffa, t.ex. Filip Gerhardsson<br />
16B133 Arvidsjaur eg. "Arvesjaur" = den rika, givmilda sjön samiska<br />
81B384 ar-viller (<strong>att</strong> vara) Bättre än (de) andra Vindeln<br />
81B385 ar-värre (<strong>att</strong> vara) Sämre än (de) andra Vindeln<br />
14B129 asadelit kusligt, fruktansvärt Danasjö<br />
63A113 asadelit Otymplig Vännäs<br />
63A114 asadelit (det är) Bristfälligt, riskabelt Öre/Långsele<br />
82A004 asadelit (något är) Vådligt, riskabelt Lycksele<br />
63A106 asa asadelu delu (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) Slö Slö, sl slarvig arvig, snus snuskig kig Sk Skellefteå ellefteå 35B312 asadelut Att vara riskabelt till, men även <strong>att</strong> se eländig ut, vara<br />
på väg <strong>att</strong><br />
säcka ihop<br />
Filip Gerhardsson<br />
08A196 aschgiva´r å jänntagar´ en person som ger bort något För <strong>att</strong> senare ta tillbaka det Vindeln<br />
40B484 asj-makas (<strong>att</strong>) Sitta oroligt Rödåliden<br />
24A022 ask-fis (en) Det sist födda barnet i en barnaskara Storuman<br />
37B158 ask-fis (en) Den yngste i en syskonskara Blaiken<br />
35B149 assadelit (<strong>att</strong> stå) Att stå illa till, med risk <strong>att</strong> ramla Åsele<br />
86A230-243 asäjän prata vitt <strong>och</strong> brett Bureå<br />
88A283 atsejen observant Skellefteå<br />
89A070 auerkomlen alkottar Bastuträsk<br />
21B021 ausnorra Trollslända Norsjö<br />
70B005 auwstat Östöver Glommersträsk<br />
01B142 avavikt <strong>att</strong> ha dålig balans Överrödå<br />
50B225 awder-kommel (en) Alkotte Bastuträsk<br />
38B001 av-laiggar' (en) Stickling Hemv<strong>att</strong>net<br />
51A054 awler-sparr'n Gråsiskan Skelleftehamn<br />
71B175 awler-tjweillar´n Gråsiskan Skellefteå<br />
04B084 axal´n tvärslå framme på stötting Vindeln<br />
49B254 baaihl (<strong>att</strong>) Betsla, sadla (hästen) Bastuträsk<br />
79A369 baasm Garnmått (5 basmor = en <strong>här</strong>va?) Ljusv<strong>att</strong>net<br />
07A133 backhobb´ (en) liten kulle Norsjö<br />
56A092 baijel (en) Träd som av snöns tryck blivit böjt i en båge Skellefteå<br />
28B153-200 baink Bänk Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Linus å a<br />
Träskli Träskli-Hu Hulda" lda"<br />
14B328 bajel (en) träd nedböjt av snö Norra VB<br />
22A029 baka-ve'n Bräda med barken kvar på ena sidan Skellefteå<br />
72B029 bake Ryggkant på kniv el. sågblad Borgafjäll<br />
15A140 Bakerom där n' Zakri ha ve´n Längst bak där herr Zakrisson <strong>för</strong>varar sin ved (länst bort i skogen). Norsjö<br />
41B494 Bakerom där n' Zakri to ve'n Bakom där Zakrisson (el. Zadrak) hämtade ved" - uttryck<br />
<strong>för</strong> något Norsjö<br />
som är långt borta, avlägset, svårtillgängligt<br />
60A369 Bakerom där n' Zakri to ve'n Bakom där Zakri tog veden - uttryck <strong>för</strong> något som är<br />
avlägset,<br />
svåråtkomligt<br />
Norsjö
86B420 bakhanna bkkre kanten på yxegg Skellefteå<br />
05A339 bak-hele hopbindning mitt på timerlass Ålund<br />
85B615 baklannä skuggsidan Bjurholm<br />
54A244 bak-snall'n Bakre kugghjulet på en cykel Skellefteå<br />
82B011 bakugns-sparr´n Gärdsmygen Tärna<br />
68B419 baku-stommen Bakugnen Lövånger<br />
45A044-132 ballmes svälla, vindas, bli bågig Norsjö<br />
58B281 balm i se (<strong>att</strong>) Dricka fort <strong>och</strong> mycket Sorsele<br />
38A354 Bambo! Rop som användes om ett träd var grövre än tumsaxens<br />
max 18 tum Filip Gerhardsson<br />
- "bambo" betydde <strong>att</strong> tumsaxen inte räckte till<br />
68A258 bann-reije Kobindsle Fällforsån<br />
21A161 ban-rej Bindsle <strong>för</strong> kreatur Tärna<br />
50B074 banrej (e (ett) tt) Kreatursbindsle Obb Obbola ola<br />
70B097 Bara löcka jer go, kalv´både oxe å ko! Om lyckan är god, kalvar både oxe <strong>och</strong> ko! Nysätra<br />
40B050 baran Trollnystan som kunde bära hem nyttigheter till sin ägare/skapare Allmänt i Vb<br />
52B270 baran "Trollnystan" som drog nyttigheter till gården Hela Vb<br />
50B110 barken Storskarv Norsjö<br />
27B227 barmöm Famnen Åkullsjön<br />
58B203 barnaan (nu är det) Allvarligt, skarpt läge Vindeln<br />
80A104 barnaan (själve) Något mildare variant av "själva Fan"<br />
50B082 barnaan! (nu ska du få si på) Nu ska du få se på andra bullar! Obbola<br />
81B390 basa på (<strong>att</strong>) "Gå på i ullstrumporna" Vindeln<br />
38B032 bauwkut (<strong>att</strong> vara) Slösaktig Örviken<br />
10A020 bawkut el. o-hull slösaktig Skellefteå<br />
56A060 beckel ( (<strong>att</strong>) ) Ut<strong>för</strong>a något g ppå ett klumpigt p g sätt<br />
Filip p Gerhardsson<br />
10B178 beel (<strong>att</strong>) syssla med något av mindre vikt Bureå<br />
73B034 beel (<strong>att</strong>) Knoga, <strong>för</strong>söka Norsjö<br />
42B333 beg (<strong>att</strong> vara) Tjurig, envis Vilhelmina<br />
59B138 beges (<strong>att</strong>) Envisas Malgomaj<br />
61A242 beggt (det är) Svårt, svårtillgängligt Umeå<br />
40B486 beiss (<strong>att</strong>) Tigga Rödåliden<br />
04A268 bekaje behäftad med, besvärad av Granö<br />
73A292 bekkel (<strong>att</strong>) Fumla med något Skellefteå<br />
73B034 bekkel (<strong>att</strong>) Fumla, bära sig valhänt åt Norsjö<br />
41B224 bekt (<strong>att</strong> vara) Ohändig Nordmaling<br />
44A473 bektt Trångt Nyåker<br />
69B035 bell (<strong>att</strong>) Bröla (om oxe, t.ex.) Bäsksele<br />
34B362 bere bere-kang kang (en) Kvist Kvis t som som man tträtt r ätt upp bä bär r på Storuman<br />
42A161-175 bergsåkers-skackler'n Inv. i Bergsåker Lars-Erik Edlund Exempel på öknamn<br />
84A345 besmi (ett) Besvär, knog, sjå Vännäs<br />
77A072 besmi´ (ett) Krångel. Extraarbete Kraddsele<br />
60B440 Betaltt <strong>för</strong> he han sparke, (han ska få) ung. "betalt <strong>för</strong> gammal ost" Bjurholm<br />
67B481 bet-tall (en) Frodig tall, som är lätt klyvbar Vitv<strong>att</strong>net<br />
53B215 bettne Sur, skämd (om gröt, potatis o.dyl.) Botsmark<br />
40A087 bettne (<strong>att</strong> vara) Skämt, dåligt unket Lögdeå<br />
81A255 bettne-potater´n Potatis som blivit skrämd Bastuträsk<br />
31A016 bii (<strong>att</strong>) Att hålla sig mätt länge Rödåliden
62B118 bii (på), (<strong>att</strong>) Klara sig länge utan <strong>att</strong> bli hungrig igen Vindeln<br />
74A489 bikkel (<strong>att</strong>) Fumla, bära sig klumpigt åt Vilhelmina<br />
83A342 Bil´n menn han drag mela ain å ain å ain! Min bil drar mellan en liter <strong>och</strong> 1,1 liter (per mil) Norsjö<br />
82B003 binna Skidbindslen Tärna<br />
68A445 binna (en) Björnhona Bäsksele<br />
45A044-132 bissmån besman Norsjö<br />
03B326-332 bissmåne besman Norsjö<br />
19B138 bitt (en) Fyra "tottar" skohö Jämtland<br />
86B237 bittjel stång <strong>att</strong> skrämma fisk mot nät<br />
58B063 bittjel (en) Stång med klump längst ut <strong>för</strong> <strong>att</strong> skrämma fisk (vid notdragning) Videlund<br />
36B317 bit-vargen Fabriksbeteckning på väghyvel mod.1924, vikt: 4,5 ton, med 22<br />
hästars motor.<br />
36B066 bit bit-wargen wargen<br />
Benämning på vägh väghyvel yvel Norsjö<br />
68A448 bjaal (<strong>att</strong>) Grina, gråta Bäsksele<br />
68B317 bjaal (<strong>att</strong>) Grina, gråta Vilhelmina<br />
40A017 bjeddar'n Öppet v<strong>att</strong>en Kvarnbränna<br />
41B060 bjees (<strong>att</strong>) Tjudra (ko, häst etc) Junsele<br />
82A460 bjega (<strong>att</strong>) Gå ostadigt, vingla Vindeln<br />
84B106 bjega (<strong>att</strong>) Knäa, gå ostadigt Tärnaby<br />
65A192 bjes (koer´n), (<strong>att</strong>) Klava, binda fast korna Vilhelmina<br />
61A252 bjesa (<strong>att</strong>) Klava, binda fast (boskap) Bjurholm<br />
21B070 bjest (<strong>att</strong>) Tjudra, binda K<strong>att</strong>isavan<br />
20B068 bjest (<strong>att</strong>) Tjudra Lögdeå<br />
50B078 bju-beint (<strong>att</strong> vara) Hjulbent Obbola<br />
69B101 bjåål j ( (tjur´n) j ) Tjuren j utstöter brunstläten<br />
Dorotea<br />
77B044 bjäl (<strong>att</strong>) Grina, gråta Lycksele<br />
52B270 bjäran "Trollnystan" som drog nyttigheter till gården Hela Vb<br />
69A028 bjärn-stut´n Björnloka Skellefteå, t.ex.<br />
69B100 bjääll (<strong>att</strong>) Gråta Dorotea<br />
34A081 björn-skaran Skare som är tjock nog <strong>att</strong> bära en björn Filip Gerhardsson<br />
73B035 blaask (<strong>att</strong>) Blinka (med ögon el. billyktor, t.ex.) Norsjö<br />
03B326-332 blaita bröd uppblött i köttspad Norsjö<br />
43B160 blaita Maträtt bestående av brödbitar i buljong Lövånger<br />
56B192 blaita Tunnbrödsdopp i gryta Skellefteå, t.ex.<br />
78B341 blaita Ljusugnsbröd uppblött i köttspad el. buljong Skellefteå<br />
78B259 blaka (<strong>att</strong>) Yxa till en stock på två sidor Gagsmark<br />
34B421 blana Vispgrädde, messmör <strong>och</strong> kanel (jfr. "mesefil") Västernorrland<br />
35A077 blana V<strong>att</strong>en blan blandat da t me med d kärnm kärnmjölk jölk Vänn Vännäs äs<br />
64A278 blask (<strong>att</strong>) Blinka med ögonen Bockträsk<br />
80B434 blask (<strong>att</strong>) Blinka (med ögonen) Rödåliden<br />
59B139 blaver (<strong>att</strong>) Bläddra el. pladdra Malgomaj<br />
68A450 blavér (<strong>att</strong>) Skrävla, skryta Bäsksele<br />
88B410 blavera babbla (isl. blaver) Umeå<br />
09B171-186 blechli (<strong>att</strong> vara) glad Kålaboda<br />
04B426 bleckt (<strong>att</strong>) vifta (med armarna) Bjurholm<br />
44A402 bleckt (<strong>att</strong>) Gestikulera Nyåker<br />
23A488 bleckt (en) Styrskärm på lie Tvärliden
28B153-200 bleichli Blid, leende Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Linus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
38A022 bleichli (<strong>att</strong> vara) Blid, leende Djupgroven<br />
49B262 bleihli (<strong>att</strong> vara) Blid, leende, glad Bastuträsk<br />
55B212 bleihli (<strong>att</strong> vara) Glad, blid, leende Jörn<br />
65A111 bleihli (<strong>att</strong> vara) Leende, gladlynt Bureå<br />
83B422 bleihli (<strong>att</strong> vara) Blid, leende Skellefteå<br />
05A277 bleikta lieräfsa ?<br />
35B083 bleka (<strong>att</strong>) Mörka ut vedskiften Filip Gerhardsson<br />
84B011 blek-allt Öppet (om plats i skogen) Åselet<br />
73B241 blekksér (<strong>att</strong>) Skada, blessera Norsjö<br />
90A330 90A330-A347 A347 bl blem em ti sä dricka om omåttligt åttlig t Jö Jörn rn<br />
87B210 blem å drick bälga i sig Norsjö<br />
89A167 blema på kon oväsnas där hon går Älvsbyn<br />
58B281 blemm å driick (<strong>att</strong>) Dricka fort <strong>och</strong> mycket Sorsele<br />
83A356 blemster (ett) Halvfnoskig människa Norrbotten<br />
82A461 bles-vill´n (<strong>att</strong> gå i) Vara planlös o räddhågad, <strong>för</strong>virrad irra omkring Vindeln<br />
20A035 blichli (<strong>att</strong> vara) Glad, munter Burträsk<br />
86A212 blidla kasta v<strong>att</strong>en?<br />
86B030 blidla kasta v<strong>att</strong>en Y-län<br />
86A048, A212, B030 blidlar kastar v<strong>att</strong>en?<br />
65A111 blinnsjli (<strong>att</strong> vara) Leende, gladlynt Bureå<br />
50B092 blisa Andningshål i isen (<strong>för</strong> sälar) Obbola<br />
86B028 blischli blid Tavelsjö j<br />
64A294 blisskes (till), (<strong>att</strong>) Bli på bättre humör, blidkas Bockträsk<br />
73B242 blisster (<strong>att</strong>) Vissla Norsjö<br />
20B269 blisster (<strong>att</strong>) Vissla Flarken<br />
32B471 blisster (<strong>att</strong>) Vissla Storuman<br />
36A009 blisster (<strong>att</strong>) Vissla, men även gnistra Umeå<br />
38A022 blisster (<strong>att</strong>) Vissla Djupgroven<br />
64A408 blisster (ett) Visselpipa av sälg Umeå<br />
84A535 blisstre Maskin <strong>för</strong> sådd av gräsfrö Umeå<br />
86A250-300 blister vissla Burträsk<br />
38B409 blister-<strong>för</strong>e (ett) Före då det går lätt <strong>att</strong> köra med häst <strong>och</strong> timmerstötting<br />
- det<br />
visslar bara om det, s.a.s<br />
Norsjö<br />
08B403 blisterpunga en typ av skor med slätt läder på undersidan s.k ”näbbskor” Kraddsele<br />
19B134 bli blisterpunga sterpunga Näbb Näbbskor skor Vä Västerbotten sterbotten 37A317 blisterpunga Näbbkängor Ekorrsele Skobann-skor'n hade<br />
sulor, vilket "Flatv<strong>att</strong>uskor'n<br />
<strong>och</strong> Blisterpunga<br />
saknade.<br />
55B171 blister-punga Kängskor Gunnarn<br />
86A392 blisterpunga kängskor Ma1å<br />
88A139 blisterpunga kängskor Sävar<br />
50B058 blistren Visselpipor (av vide) Piteå<br />
67B437 blixe´r (<strong>att</strong>) Skada, åsamka blessyr Grundfors
68A293 blodsäng Missfall Borgafjäll<br />
38A023 blo-laipese (<strong>att</strong> vara) Blodsprängd el. med levrat blod t.ex. i ansiktet Djupgroven<br />
68A543 blo-sakren Missfall Filip Gerhardsson<br />
83A020 blusske (låg å) Låg med ögonen halvslutna Umeå<br />
64A273 blyssj (<strong>att</strong>) Kisa med ögonen Bockträsk<br />
83A020 blyssje (låg å) Låg med ögonen halvslutna Umeå<br />
50B083 blyysj (<strong>att</strong>) Blinka med ögonlocken Obbola<br />
20A261 blyysj (<strong>att</strong>) Nervöst blinka Filip Gerhardsson<br />
50B312 blå-blömma Skogsnäva Stensele<br />
82A465 blå-f<strong>att</strong>i (<strong>att</strong> vara) Exempel på ordet "blå" som <strong>för</strong>stärkningsord Vindeln<br />
57A015 blå-jacke (en) Metallglänsande skalbagge Vilhelmina<br />
82A465 blå-jälak (<strong>att</strong> vara) Exempel på ordet "blå" som <strong>för</strong>stärkningsord Vindeln<br />
85A294 blåka trampa igenom<br />
70A044 blåka (<strong>att</strong>) Pulsa i djupsnö Bastuträsk<br />
73B002 blåka (<strong>att</strong>) Pulsa i djup snö Norsjö<br />
66B103 blåka te djupsnön (<strong>att</strong>) Pulsa i djupsnö Sorsele<br />
66B236 blå-mjölka Separerad mjölk Burträsk<br />
64B401 blåmm-föijser´n blomknoppar Bastuträsk<br />
79B151 blånn å (<strong>att</strong>) Slumra till en stund Åbacka (sorsele)<br />
09B171-186 blå-omaga (en) yngling Kålaboda<br />
82A465 blå-onn (<strong>att</strong> vara) Exempel på ordet "blå" som <strong>för</strong>stärkningsord Vindeln<br />
15B095 Blås, sa á Edde-Karin åt kalven - du ha<br />
mair Blås, sa Edde-Karin till kalven - du har mer gott om tid du än vad Granström<br />
go tid du än jig!<br />
jag har! (kalven hade fått <strong>för</strong> varm mjölk)<br />
64A288 blåttne (något har) Blivit mjukt (i v<strong>att</strong>en) Bockträsk<br />
06A394 blåås ( (<strong>att</strong>) ) hämta andan ?<br />
73B097-122 bläckten (<strong>att</strong> komma) Gå med stor fart Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
50B043 blädermakar' (en) Pratkvarn Piteå<br />
87B262 bläkt stressa Rödå<br />
89B250 blängvisst o-visst om jag hin<strong>ner</strong> Rödåsel<br />
58B190 blöijt-köpp (en) En kopp kaffe med doppa till Ramsele<br />
08A078 blöka (<strong>att</strong>) <strong>att</strong> gå i djupsnö Södra VB<br />
59B141 bo (nät) (<strong>att</strong>) Laga nät el. <strong>för</strong>se desamma med telnar Malgomaj<br />
62B152 bo (näta), <strong>att</strong> Sätta telnar på näten el. laga nät Storuman<br />
40B388 bo nät (<strong>att</strong>) Sätta telnar på nät Filip Gerhardsson<br />
05A231 bogsköite trävinkel på dragläder Degerfors<br />
67B136 bolackara Folk Fo lk som jo jobbade bbade åt sk skogsbolagen ogsbolagen Latikberg<br />
80B180 bon ut (stickan) Om man fått en sticka i fingret så kan den så småningom<br />
komma ut Orrböle<br />
av sig själv - den "bon ut"<br />
60B027 bonde<strong>för</strong>bundara Ett slags "allvädersskor" Vännäs<br />
89A205-210 bonk <strong>för</strong>sliten slipsten Skellefteå<br />
40B319 bortabli' o hemmastri' (<strong>att</strong> vara) Snäll (blid) borta <strong>och</strong> stridig hemma Rödå<br />
89A232 borti knafta invid berg eller kulle Umeå<br />
45A044-132 borti-laike abbarpöppel (antagligen) en punkterad simblåsa hos abborre Norsjö<br />
41A017 borti-vuxe Urvuxna (byxor) Strand, Vännäs<br />
37A360 bortta rita Av vägen Strand
86B160 bosskasan avfallshögen Vilhelmina<br />
33A394 bott (<strong>att</strong> bli) Botad Örsbäck<br />
08A296 bott´n vind, loft Nysätra<br />
08A354 bott´n-tarmen blindtarmen ?<br />
76B172 Bra deg! Snälla du! Gunnarn<br />
78B273 Bra deg! Snälla du! Vännfors<br />
55B106 Bra deg, dji me n ske! Var snäll <strong>och</strong> ge mig en sked! Norsjö<br />
35B069 bradd Brädden på en panna, eller brant, som i "gravens brant" Filip Gerhardsson<br />
58A287 bradd (<strong>att</strong> vara) Brunstig (om k<strong>att</strong>hona) Orrböle, t.ex.<br />
35A223 bradd (<strong>att</strong> vara) Löpsk (om k<strong>att</strong>honor i mars) Örsbäck<br />
40A089 bradd (<strong>att</strong> vara) Brunstig (om k<strong>att</strong>) Lögdeå<br />
67A007 bradd´n Där grund övergår till djup (i en sjö) Ammarnäs<br />
37A354 bradd'n Broddar Stran Strand<br />
29B018 bradgör, (<strong>att</strong> vara) brådmogen, tidig av sig Burträsk<br />
71A377 bragdum (<strong>att</strong> gå i) Ragla, inte kunna gå rakt Filip Gerhardsson<br />
45A001 brainnschlern en sorts damask Skellefteå<br />
81A306 braka Stigande skala på v<strong>att</strong>nets ymnighet Vindeln<br />
(Ur (V<strong>att</strong>net) 1. Dagges 2.<br />
"Ordlista<br />
över V<strong>att</strong>n 3. Dryp 4. Pip-<br />
bonde<strong>språk</strong>et<br />
i rinn 5. Skw<strong>att</strong>er 6.<br />
Norra<br />
Degerfors Skwala 7. Sprut 8.<br />
socken"<br />
av Olof Forsa 9. Dunder 10.<br />
Löfgren,<br />
1878) Brusa 11. Braka<br />
87B462 brandkäpp redskap <strong>att</strong> rota med i spisen skämtsam benämning på<br />
gamla<br />
skridskor<br />
Umeå<br />
80B336 brank-is´n Is som brister Vindeln<br />
66A373 brann Sida på höskrinda Malå<br />
04A111-126 brannbära hallon Norsjö<br />
44B080-108 brano Bra mycket, ganska Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 brano bra mycket, ganska Norsjö<br />
50A199 brano Bra mycket, ganska Hemv<strong>att</strong>net<br />
13A314 brano ganska Skellefteå<br />
86A243-245 brasun ha fjunä å brasan har slocknat Bureå<br />
82A098 br<strong>att</strong>-fall Epilepsi Vindeln<br />
05A539 breink breink-knörul´n knörul´n<br />
från en Torgny Li Lindgren ndgren-skröna skröna ingen tycks veta va vad d ”knörul´n” ”knörul´ n”<br />
betyder (man kanske bör fråga <strong>för</strong>f<strong>att</strong>aren). PS. (lösningen finns på<br />
band 6 sid A nr. 16 på bandet).<br />
06A016 breink-knörul´n bergknalle ovan<strong>för</strong> byn Brinken i Norsjö kommun Norsjö<br />
41A048 brems´n Broms (insekten) Strand, Vännäs<br />
31B018 bremsen (<strong>att</strong> vara) Brunstig (om får) Filip Gerhardsson<br />
07B315 bresa (<strong>att</strong>) vara bredbent Kraddsele<br />
39A164 bresa-bonk (en) En som tar långa steg Skellefteå<br />
68A218 brinn un<strong>ner</strong> (he) Det fryser under skidor el. medar Vilhelmina<br />
88B005 briskt beskt, fränt Ramsele
91A032 brofoss (profoss) hård<strong>för</strong> bestraffare Norsjö<br />
40A219 broonk (<strong>att</strong>) Bryta is med båt Kultsjön<br />
42A161-175 Bruks-oxar Inv. i Robertsfors Lars-Erik Edlund Exempel på öknamn<br />
71B304-341 brur Brud Robert Tedestedt<br />
läser en berättelse<br />
på vers.<br />
Burträskmål<br />
01A199-257 brur-siara perso<strong>ner</strong> som betittar bruden vid bröllop Nysätra<br />
81A306 brusa Stigande skala på v<strong>att</strong>nets ymnighet Vindeln<br />
(Ur (V<strong>att</strong>net) 1. Dagges 2.<br />
"Ordlista<br />
över V<strong>att</strong>n 3. Dryp 4. Pip-<br />
bonde<strong>språk</strong>et<br />
i rinn 5. Skw<strong>att</strong>er 6.<br />
Norra<br />
Degerfors Skwala 7. Sprut 8.<br />
socken socken" " av Olof Forsa 9 . Dunder Du nder 10<br />
.<br />
Löfgren,<br />
1878) Brusa 11. Braka<br />
80B382 bruser´n Kvarlämnade ax på åkern (samlades upp <strong>och</strong> togs tillvara) Filip Gerhardsson<br />
17B008 brusjel (<strong>att</strong>) Dra ihop timmer Ekträsk<br />
09B393 bruttu´n bryta (brödbitar i mjölk el. fil) Skellefteå t ex<br />
54A524 brygg-stuur'n Bagarstuga Barsele<br />
65B352 brå-bär (ko), (en) Ko som kalvar tidigt på hösten Malå<br />
12B043 bråbärs-o senbärs-ko ko som kalvar på hösten resp. våren Tärna<br />
02B227 bråbäruko (en) ko som kalvar tidigt på hösten Hössjö, t ex<br />
73B002 brådjör (<strong>att</strong> vara) Brådmogen, tidigt utvecklad Norsjö<br />
66A105 brå-djör (<strong>att</strong> vara) Brådmogen Yttre Långviken<br />
41B220 brågarv (<strong>att</strong> vara) Brådmogen, lillgammal Nordmaling<br />
56A117 bråta-vegen g Skare som varken bär eller brister Skellefteå<br />
04B241 bråtavägen tillstånd där snön håller under ena meden <strong>och</strong> brister under den<br />
andra<br />
Skellefteå<br />
40A301 bråtavägen Tillstånd hos skare när det bär under ena meden men brister under<br />
den andra<br />
Skellefteå<br />
63B300 brått (björnen ligger på) Björnen ligger <strong>och</strong> spanar innan den går i ide Dorotea<br />
31A166 brå-år (ett) År då växtligheten kommer tidigt Tärnaby<br />
80B208 bräga Varmt luftlager nära marken K<strong>att</strong>isavan<br />
82A099 bräggd Grovt tyg, t.ex. <strong>att</strong> läggas under spädbarn Vindeln<br />
90B025 bräjdröhl bäck-utlopp Vitv<strong>att</strong>net<br />
88A468 bränn teglä ligga i samma säng som flickan <strong>och</strong> hennes fästman<br />
88B115 bränna tegel tösen som delar säng med sin syster när hon har fästmannen hos sig Hössjö<br />
42A161 42A161-175 175 Brännlands Brännlands-kk<strong>att</strong>oxa <strong>att</strong>oxa Inv Inv. i Brännl Brännland and Lars Lars-Er Erik ik Edl Edlund und Exempel Exempe l på<br />
öknamn<br />
19B407 bränn-mya Liten, elakt bitande insekt Gafsele<br />
71B539 bränn-mya Närmast mikroskopisk insekt som ger elaka bett (kallas<br />
på sina håll Vilhelmina<br />
även "sjwiar´n")<br />
58A186 bränn-sjuka Någon slags febersjukdom Skellefteå<br />
61B089 brännsjwia "Brännsvedjan" - by i Kågetrakten Skellefteå<br />
61B004 brännsla En sorts vävt lakan Nysätra<br />
88B041 bränt tegel femte hjulet under vagnen<br />
90A029 bräsalås går med stora steg Skellefteå
73B097-122 bräsan (<strong>att</strong> komma) Komma med stora kliv Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
73B097-122 brätten (<strong>att</strong> komma) Gå med stoltserande gång Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
73B003 brättes (<strong>att</strong>) Gå övredrivet rak, stoltsera Norsjö<br />
40A092 brättes (<strong>att</strong>) Brösta sig, tro sig vara nått alldeles extra Lögdeå<br />
44A227 brättes (<strong>att</strong>) Brösta sig, göra sig märkvärdig Filip Gerhardsson<br />
19B107 brödmaja Maträtt bestående av flott <strong>och</strong> brödsmulor Jämtland<br />
33B355-461 bröiggstuwwu-vaiggen Bagarstuguväggen Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Sk Skellefteåmål ellefteåmål 42A422 brörer'n huse san<strong>ner</strong> Bröderna delade på hemmanet <strong>och</strong> byggde var sin gård Glommersträsk<br />
17A344 bröschel (en) Person som drog ihop timmer åt hästkörarna Vilhelmina<br />
71A349 bröst-val´n Bröstbommen i vävstolen Umeå<br />
20B168 bröst-val'n Tvärslå i vävstol Filip Gerhardsson<br />
87A310-337 bröstvarn detalj i vävstol Umeå<br />
68B415 brösu (en) Brasa, eld Lövånger<br />
73A314 bubännsér Arbeta med starkt oväsen <strong>och</strong> buller Filip Gerhardsson<br />
04B113 buffer (<strong>att</strong>) flytta Malå<br />
66B231 buffer (<strong>att</strong>) Flytta (oftast om flyttning mellan vinter- <strong>och</strong> sommarbyggnaden) Burträsk<br />
35B476 buffer (<strong>att</strong>) Att flytta (från en ort till en annan) Floda<br />
39A196 buffer (<strong>att</strong>) Flytta (från en ort till en annan) Filip Gerhardsson<br />
36A006 buffer å ( (<strong>att</strong>) ) Ge sig g iväg g Umeå<br />
71B304-341 buffre Flyttat Robert Tedestedt<br />
läser en berättelse<br />
på vers.<br />
Burträskmål<br />
82A092 bukksér (<strong>att</strong>) Arbeta idogt Vindeln<br />
37B086 buk-steinn (<strong>att</strong> vara) Proppmätt, stinn Norsjö<br />
13B015 buksörja (<strong>att</strong> ha) <strong>att</strong> lägga <strong>för</strong> sig mer än man orkar äta upp Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
63B060 buksörja (<strong>att</strong>) Sörja <strong>för</strong> <strong>att</strong> buken ska få sitt, ta <strong>för</strong> sig mer än nödvändigt Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
72B280 bulibännse´r (<strong>att</strong>) Arbeta med något svårt, tungt, krångligt Malå<br />
82A309 buller-våm (<strong>att</strong> ha) Magen är i olag, bullrar <strong>och</strong> står i Vilhelmina<br />
50B071 bull-kåt'n Första skivan längst ut på limpan Obbola<br />
50B212 bull-stommel (ett) Bullburk, ofta i plåt Bastuträsk<br />
71A336 bult´n Bommen i en vä vävstol vstol Umeå<br />
60B337 bur-bänns (ett) Bullersamt arbete Burträsk<br />
67A428 bursj Bussa (hunden) Sorsele<br />
49A015 Burträskar'a å hedninga fra rom, snoer'n,<br />
Burträskare <strong>och</strong> romerska hedningar, vänd er om - kalk<br />
finns Sidbergsliden<br />
snoer'n nalta om - kaltjen feinnes nu <strong>för</strong><br />
ti'n<br />
billit uti Sidbärs-li'n!<br />
nu<strong>för</strong>tiden billigt uti Sidbergsliden!<br />
42A161-175 Burviks-kalvar Inv. i Burvik Lars-Erik Edlund Exempel på öknamn<br />
82A093 bus-bas (en) Svammelpratare Vindeln<br />
35B064 bussu Hönsrede Filip Gerhardsson<br />
85B795 but dell kaar knubbig man Orrböle
85B790 but västa himmeln moln västerut Umeå<br />
85B708 butar molntappar Umeå<br />
80B177 butet (det är) Det är hårt väder (på sjön) Orrböle<br />
85B708 butän, molntappar Umeå<br />
77B021 buul (<strong>att</strong>) Gråta hejdlöst Filip Gerhardsson<br />
30A238 bysop (en) En som rän<strong>ner</strong> runt på byn <strong>och</strong> samlar skvaller Filip Gerhardsson<br />
37A251 bysop (en) En som springer runt på byn <strong>och</strong> sopar ihop skvaller Filip Gerhardsson<br />
86A250-300 byssbon boende i byn Burträsk<br />
85B990 bytt fötträn vä lommen köpt ned sig Vindeln Talessätt<br />
64B142 byx-bråttomt (<strong>att</strong> ha) Bråttom iväg (till dass) Kraddsele<br />
40B489 byx-bråttöm (<strong>att</strong> ha) Att ha väldigt knappt om tid (<strong>för</strong> <strong>att</strong> hinna till avträdet?) Rödåliden<br />
55A012 bål Brunstig (om sugga) Skellefteå (t.ex.)<br />
57A497 bål Brunstig (om sugga) Bastuträsk<br />
67B246 bål Orädd (om t.ex. ripor) Degerfors<br />
55A012 båluk Brunstig (om sugga) Skellefteå (t.ex.)<br />
41A014 bån (ett) Barn Strand, Vännäs<br />
05A009 bånut (<strong>att</strong> vara) gravid Degerfors<br />
20B137 båra-vaiva Borrsvängen Jörn<br />
21A189 bårdd (en) Böld Tärna<br />
67A428 bårsj (<strong>att</strong>) Bussa (hunden) Sorsele<br />
87B095 bårådd villrådig Strand<br />
59B198 bårådd (<strong>att</strong> vara) Tveksam, brydd Vindeln<br />
61A151 bås-ladde Väggen i båset Bjurträsket<br />
64A267 bås-lade Skiljevägg mellan korna i ladugården Bockträsk<br />
56B485 bås-lae' Avbalkningen g mellan korna i lådugården g Bastuträsk<br />
80A245 båtters (<strong>att</strong> vara däri) Barn som är sura sägs hålla till "däri Båtters" Glommersträsk<br />
69B429 båå Bekymmer Vindeln<br />
82A094 bååll (v<strong>att</strong>net) V<strong>att</strong>net bubblar upp, t.ex. i lera Vindeln<br />
58B162 båårt (en) Böld Bastuträsk<br />
87B260 bäckel fumligt syssla Rödå<br />
71A251 bäcker-dö´n Nyfödda lamm kunde frysa ihjäl, ifall de blivit utsläppta <strong>för</strong> tidigt<br />
på våren - de dog "bäcker-dö´n"<br />
61A527 bäg (<strong>att</strong> vara) Envis, tjurskallig Vilhelmina<br />
40A093 bäg (<strong>att</strong> vara) Tjurig, motsträvig Lögdeå<br />
44A482 bäg (<strong>att</strong> vara) Tjurskallig Nyåker<br />
80B017 bäges (<strong>att</strong>) Diskutera Vilhelmina<br />
80B239 bäges (<strong>att</strong>) Tvista, divla Junsele<br />
40A221 bä bäges ges (a (<strong>att</strong>) tt) Gnabbas Kultsjön 42B273 bäges (<strong>att</strong>) Gnabbas<br />
01A404 bägstöke (ett) envis, tjurskallig person Lillånäs<br />
82A090 bäll ve allt (<strong>att</strong>) Idka mångsyssleri Vindeln<br />
77A058 bälltjes (<strong>att</strong>) Ställa iordning munnen i syfte <strong>att</strong> börja gråta Skellefteå<br />
21B130 bältjes (<strong>att</strong>) Stirra ilsket Byske<br />
69A359 bänk-käring (en) Stöd som anlitas när hyvelbänken är <strong>för</strong> kort Rödåsel<br />
70A071 bän<strong>ner</strong> (<strong>att</strong>) Att böka med något (som man inte riktigt klarar av) Vindeln<br />
56A060 bänns (<strong>att</strong>) Ut<strong>för</strong>a något på ett klumpigt sätt Filip Gerhardsson<br />
58A305 bär ne (he) Det regnar
37B256 bärar-<strong>här</strong>va (en) Kraftig räftsa Lycksele<br />
52B270 bärarn "Trollnystan" som drog nyttigheter till gården Hela Vb<br />
40B050 bärar'n Trollnystan som kunde bära hem nyttigheter till sin ägare/skapare Allmänt i Vb<br />
40B050 bärar'n Trollnystan som kunde bära hem nyttigheter till sin ägare/skapare Allmänt i Vb<br />
67A431 bäre-rompa Slutet på ett berg Sorsele<br />
87B545 bärrä vä bejna benen isär Norsjö<br />
87B545 bärrä vä öga spärrögd Norsjö<br />
07B137 bärs om (<strong>att</strong>) undvara Malå<br />
57B430 bärsj int om (jag) Jag kan inte undvara Hjuksnoret<br />
74B226 bärsj öm (<strong>att</strong>) Kunna undvara Fällforsån<br />
08A427 bärsve-nalta en liten aning Anundsjö<br />
86B160 bärträ bäranordning på axeln Vännäs<br />
20B368 bättj bättjes es (a (<strong>att</strong>) tt) Kråma sig Långs Långsjöby jöby<br />
73A314 bäänns Arbeta med starkt oväsen <strong>och</strong> buller Filip Gerhardsson<br />
62B113 bäärd (koern) Korna råmade Vindeln<br />
76A024 bö eint höv (du) Du behöver inte Skellefteå, t.ex.<br />
15A227 böckut (<strong>att</strong> vara) Horaktig (<strong>att</strong> vara) Vindeln<br />
62B049 bögel (en) Buckla (på bilplåt t.ex.) Malgovik<br />
86A325-383 böhl orädd (om fåglar) Gunnarn<br />
86B160 böhlträ bäranordning på axeln Vännäs<br />
60A258 böisk-bor'n Byskeborna Skellefteå<br />
19A345 böiv (<strong>att</strong>) Bjuda Tavelsjö<br />
60A244 böix-numre Byxstorleken Skellefteå<br />
40B053 böjel Smalt träd, nedböjt av snö, så <strong>att</strong> det bildar en båge Filip Gerhardsson<br />
67B246 böl Orädd ( (om t.ex. ripor) p ) Degerfors g<br />
31B018 böl (<strong>att</strong> vara ) Brunstig (om sugga) Filip Gerhardsson<br />
02A053 böl (<strong>att</strong> vara) brunstig (om sugga) Vitv<strong>att</strong>net<br />
02A218 böl (<strong>att</strong> vara) om fågel (ripa) som ”s<strong>att</strong> bra” efter omslag från kallväder<br />
till<br />
töväder<br />
Storuman<br />
58A339 böla (<strong>att</strong>) Bubbla <strong>och</strong> koka Orrböle<br />
62B116 böle å grinnt (onga) Barnen grät Vindeln<br />
41A507 böl-stint (en) Flicka som är enda barnet <strong>och</strong> som ärver hemmanet Filip Gerhardsson Böl - eft. "Bol" = Ställe<br />
80B474 böl-tre (ett) Stång med vars hjälp man kunde bära t.ex. en säck på ryggen Vännfors<br />
82B222 böl-tre (ett) Stång som lades över axeln, varvid man kunde bära bördor på<br />
ryggen<br />
Fällforsån<br />
07B301 börel (en) oxkalv Byske<br />
82A458 börsjtes (<strong>att</strong>) Uppträda sturskt <strong>och</strong> motsträvigt Vindeln<br />
60A188 börs börsta ta Svinborst Svinbors t som sätts längs längst t ut på becktr becktråden åden - en sko skomakeriterm makeriterm. Sk Skellefteå ellefteå 56B142 bös (<strong>att</strong> vara) Ivrig, <strong>för</strong>väntansfull Sorsele<br />
56B256 bös (<strong>att</strong> vara) Arg, ilsken Hössjö Jfr. Tyskans "böse"<br />
56B262 bös (<strong>att</strong> vara) Ivrig <strong>att</strong> berätta, glad över något Sorsele<br />
56B270 bös (<strong>att</strong> vara) Villig Arjeplog<br />
56B271 bös (<strong>att</strong> vara) Barsk, butter Nederluleå<br />
56B272 bös (<strong>att</strong> vara) Sexuellt intresserad Byske<br />
56B273 bös (<strong>att</strong> vara) Olämpligt ivrig Sorsele<br />
56B275 bös (<strong>att</strong> vara) Framfusig, häftig Skellefteå<br />
62B108 bösa ne (<strong>att</strong>) Skräpa ned Vindeln
34B334 bösa-kus (en) Burdus person Hörnsjö<br />
23B271 bösa-sam (<strong>att</strong> vara) Strö ord omkring sig, prata bredvid mun Södra Vb<br />
73B097-122 bösen (<strong>att</strong> komma) Komma upphetsat småarg Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
35A124 bösse Hönsrede Nordmaling<br />
35B065 bösse Skräp eller torvströ Filip Gerhardsson<br />
40B214 bösse Torvströ Skivsjö<br />
49B381 böss-klompa Torvklumpar Hundtjärnliden<br />
49B384 böss-plass'n Plats där man reder till torven Hundtjärnliden<br />
77A140 bötje (ett) Suspekt följe, pack Vilhelmina<br />
32A485 böx-luka Gylfen Kultsjödalen<br />
62B015 Cerakius Ex Ex. på mansnamn Vilh Vilhelmina elmina<br />
17A397 Da björklöve val som mus-aira a rain- löve Då björklövet blir som musöron <strong>och</strong> rönnlövet som tjäderfoten,<br />
då Skellefteå<br />
som tjäderfot´n da sluut tjädern spela! slutar tjädern spela!<br />
71B304-341 da deill Därtill, dessutom Robert Tedestedt<br />
läser en berättelse<br />
på vers.<br />
Burträskmål<br />
03B104 da´n ha laingte e hanasteg mått på dagarnas ökande längd på våren dagen har blivit<br />
så mycket Skellefteå<br />
längre som måttet då tuppen stiger ett steg<br />
Talessätt<br />
03B107 da´n ha laingte e marrasprång mått på dagarnas ökande längd på våren dagen har blivit<br />
så mycket Skellefteå<br />
längre som måttet då en märr tar ett språng<br />
Talessätt<br />
69A348 daamp (<strong>att</strong>) Stänka v<strong>att</strong>en på tyget innan strykning Tavelsjö<br />
40B442 daamp p( (<strong>att</strong>) ) Fukta kläder <strong>för</strong>e ppressning g Byske y<br />
59B142 dabba dell (<strong>att</strong>) Slå till någon Malgomaj<br />
81A306 dagges (v<strong>att</strong>net dagges) Stigande skala på v<strong>att</strong>nets ymnighet Vindeln<br />
(Ur (V<strong>att</strong>net) 1. Dagges 2.<br />
"Ordlista<br />
över V<strong>att</strong>n 3. Dryp 4. Pip-<br />
bonde<strong>språk</strong>et<br />
i rinn 5. Skw<strong>att</strong>er 6.<br />
Norra<br />
Degerfors Skwala 7. Sprut 8.<br />
socken"<br />
av Olof Forsa 9. Dunder 10.<br />
Löfgren,<br />
1878) Brusa 11. Braka<br />
67A434 dags-råna Gryningen Sorsele<br />
54A059 daida Sörpa (av agnar, mjöl <strong>och</strong> v<strong>att</strong>en) Skellefteå<br />
04B107 dajda ”f<strong>att</strong>igmat” bestående av linfrömjöl <strong>och</strong> sådor Malå<br />
86A079-90 dajda agnar, hörester med varmv<strong>att</strong>en till Åsele<br />
21A125 dalarota Mittersta tån Lilltåen, tåenlilla,<br />
dalarota dalarota, makafrun oc <strong>och</strong> h<br />
rösk-rösk-böcken<br />
(tåramsa)<br />
78B086 daller-mat´n Lutfisk Vindeln<br />
78B086 daller-mat´n Lutfisk Vindeln<br />
19A157 dallerstyrspang Rödstjärt Nordmaling<br />
62A300 daltita Benämning på talltitan Hela Vb län<br />
63A507 damm-jan (<strong>att</strong> bli) Bli utan (fisk, tex) Röjnoret ursprungligen en<br />
kortspelsterm (ur Damspelet)
25A078 damm-jani Kortspelsterm ur damspelet Filip Gerhardsson<br />
60A428 damm-jani (<strong>att</strong> bli) Bli utan (fisk vid fiskafänge t.ex. - urspr. En kortspelsterm) Jörn<br />
01A354 dammjani (<strong>att</strong> komma) komma tomhänt, bli utan (ursp.en kortspelsterm från dam-spelet) Norsjö<br />
36B291 dammjani (<strong>att</strong> vara) Tomhänt (efter misslyckad jakt- eller fisketur) Norsjö<br />
37A236 dammjani (<strong>att</strong> vara) "Att bli utan" - ursprungligen en kortspelsterm från damspelet Filip Gerhardsson<br />
79B307 damn å Slumra till en stund Filip Gerhardsson<br />
36A105 da'n ha längte e kanksteg Dagen har blivit ett tuppsteg längre Filip Gerhardsson<br />
72A186 dangen å (<strong>att</strong>) Svimma Sorsele<br />
85A006 dans demokratiskt allmän dans,eller varannan damernas Umeå<br />
21A036 dara-tån Mittersta tån Sjöland Lill-tån, tån-tån, dararota,<br />
maka-frun <strong>och</strong> skitgubben<br />
(tåramsa)<br />
89A054 darekang kvist kvis t från barrtr barrträd äd<br />
Bastuträsk<br />
88B500 darenål tallbarr Piteå<br />
04A433 darje granris Vindeln<br />
13B127 darje granris Vindeln<br />
59B305 darje Granris <strong>att</strong> torka fötterna på, placerat vid bron Hemv<strong>att</strong>net<br />
78B181 darj-rise Granris Rödåliden<br />
85A033 darm allmänt krasslig<br />
42A194 darn-denna Därifrån Filip Gerhardsson<br />
58A247 dasa Fårtackan Glommersträsk<br />
72A185 dasen Fåren Sorsele<br />
72A499 dasko Handjurets pung, taska Sorsele<br />
78B068 dassanes (<strong>att</strong> komma) Komma med väldig fart, fara fram vårdslöst Nordmaling<br />
72B266 d<strong>att</strong>er ( (ett) ) Viljelös j människa<br />
Malå<br />
72B075 d<strong>att</strong>er ve Uttryck <strong>för</strong> <strong>att</strong> hålla på med div. aktiviteter Malå<br />
69B292 dawhlåm Dödsryckningar Skellefteå<br />
57A453 De rivel å de ravel kring jungfruns navel,<br />
å<br />
mitt i håle är glädjen störst!<br />
Ramsa som handlar om smörkärnan Bäsksele<br />
64B389 deeks (hunn), (<strong>att</strong>) Bussa hunden på någon Skellefteå<br />
53B120 deg-spöjv (en) Degspade Umeå<br />
01B090 deillfånga bestick Norsjö<br />
13B381 deillfånga verktyg el. bestick Missenträsk<br />
82A467 delasjon (<strong>att</strong> få) Anstånd, respit Vindeln<br />
74A020 dellfanga Bestick Långviken<br />
(Tavelsjö)<br />
83A048 dellfanga Verktyg Vännäs<br />
83B286 dellfanga Verktygen Pengfors<br />
32A355 den adren De andra Skellefteå<br />
70B071 Den smak kärile ha fått, hav e! Den smak som kärlet har fått sitter i, är svår <strong>att</strong> bli av med Nysätra<br />
45A044-132 denn ader de andra Norsjö<br />
20A268 Der rip-kall'n vill värm se, der ska du int Där rip-hannen vill värma sig, där ska du inte bygga hus = ung. "du Filip Gerhardsson<br />
huus!<br />
ska inte vara på en plats som redan är upptagen".<br />
71B304-341 dera kläppom På den skogsbevuxna kullen Robert Tedestedt<br />
läser en berättelse<br />
på vers.<br />
Burträskmål
71A310 deri Löjte På gränsen, nätt <strong>och</strong> jämt Vindeln<br />
80B338 deri löjte "nära ögat" Vindeln<br />
58B185 deri pöbbes (<strong>att</strong> vara) Vara sur, på dåligt humör Ramsele<br />
64B379 dette ve tonga (<strong>att</strong> ha) Med tungspetsen avsmakat något Jörn<br />
54A447 Dicke-dass, dass, dicke-dass, dass! Lockrop till får Vännäs<br />
74A493 dikkel (<strong>att</strong>) Tillverka bommar i flottningen Vilhelmina<br />
61B143 dil (en) Potatisgrodd Vännäs<br />
59B528 dillstass (<strong>att</strong> vara) Vara på plats, tillstädes Nysätra<br />
90A552 divel diskutera högljutt<br />
84B088 divel (<strong>att</strong>) Tvista Tärnaby<br />
36A297 divel (<strong>att</strong>) Diskutera, divla Allmänt i Vb<br />
28B153-200 djait Get Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Li Linus nus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
51A054 djaita Tallmesen Skelleftehamn<br />
50B035 Djaita som raamm mest, mjaalk meinst! Ordstäv: Geten som råmar mest, ger minst mjölk! (jfr.<br />
Stor i orden, Gumboda (Norsjö)<br />
liten på jorden)<br />
45A044-132 djaittrer'n getterna Norsjö<br />
71B304-341 djamm se Gömma sig Robert Tedestedt<br />
läser en berättelse<br />
på vers.<br />
Burträskmål<br />
06B008 djeddfres (en) bergfink Ankarsund<br />
74A101 djeel (<strong>att</strong>) Dra ut mungiporna, grimasera Burträsk<br />
33B355-461 djeick j dea<br />
Gick därifrån Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
74B501 djen-hiv Rakaste vägen, genvägen Hemv<strong>att</strong>net<br />
68A407 djeren (<strong>att</strong> vara) Idog, arbetsam Vilhelmina<br />
59B442 djeru (<strong>att</strong> vara) Ivrig i arbetet - "arbets-girig" Malå<br />
76B045 djeru (<strong>att</strong> vara) Idog, jobbar gärna övertid <strong>för</strong> <strong>att</strong> tjäna pengar Hemv<strong>att</strong>net<br />
01A100–154 djeru (<strong>att</strong> vara) uthållig i arbete el. sniken (en slö hyvel sägs också vara ”djeru”) Skarvsjö<br />
43B094 djiill (<strong>att</strong>) Benämningar på olika sätt <strong>att</strong> rensa fisk Lövånger<br />
72A184 djup-rännt (det är) Det är mycket snö, svårt <strong>att</strong> ta sig fram (på skidor) Sorsele<br />
85B940 djäl yster Saxnäs<br />
68B151 Djäll biljett´n? Är biljetten giltig? Skellefteå<br />
44B080-108 djästbå Gästabud Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en de del l av av) ) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 djästbå gästabud Norsjö<br />
70B329 djääl (<strong>att</strong>) Sätta upp gärdsgårdar Åselet (Byske)<br />
76B154 djääst krinkjån-file (<strong>att</strong>) Få ytterst lite när man blir bjuden på något (eftersom "krinkjånfile" Dorotea<br />
betyder de små droppar som snytbaggen lämnar efter<br />
sig på<br />
grässtrån)<br />
76A385 djönnings-djeru (tegen är) Tegen behöver mycket gödning, är "gödnings-girig" Hemv<strong>att</strong>net
65B113 djörja Lera Rödåsel<br />
81B174 djörrja Lervälling Malå<br />
81B174 djörrju (<strong>att</strong> vara) Nedsmetad med lera Malå<br />
19A121 dobbre-männen Kaxiga pojkar Lill-Pite<br />
14B133 dockes (<strong>att</strong>) skönja Danasjö<br />
12B028 Dom skyll me <strong>för</strong> <strong>att</strong> ha stule fingersaxa,<br />
men ramsa anspelande på gulsparvens läte<br />
så visst ja ha silkesmössa på skall´n så är de<br />
visst int jag.<br />
Flurkmark Ramsa<br />
67A129 dombjällra Större bjällerkrans Lycksele<br />
87B195 domp misslyckas i spel Åselet<br />
02B238 domp (en) en sorts mått, tämligen godtyckligt Skellefteå<br />
35B077 domp (en) Handfull av något, ex. mjöl Filip Gerhardsson<br />
73A311 domp oppå (a (<strong>att</strong>) tt) Arbeta me med d bu buller ller oc <strong>och</strong> h bå bång ng Fili Filip p Gerh Gerhardsson ardsson 73B097-122 dompen (<strong>att</strong> komma) Sätta fötterna med kraft i marken när man går Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
56B224 donke ihop (höet har) Höet har tagit värme <strong>och</strong> blivit "kakor" Byske<br />
64A279 donkese (något har) Jäst, blivit ruttet Bockträsk<br />
53B283 don<strong>ner</strong>i-böxer'n Vanliga, billiga bomullsbyxor Bureå Sv. uppslagsbok:<br />
Dongerikläder (till eng.<br />
"dungaree")<br />
Arbetskläder av<br />
bomull, <strong>för</strong>r vanliga<br />
inom handelsflottan.<br />
(Thord ( S. 11/2 -04) )<br />
21A086 dorb (en) Redskap <strong>för</strong> <strong>att</strong> skrämma fisk in i notmaskorna Kraddsele<br />
88B500 dorgnål tallbarr Piteå<br />
30A252 dra å (<strong>att</strong>) Dö, avlida Filip Gerhardsson<br />
55B414 drag-sjlir (en) Konformig skjutlucka Vännfors<br />
73A100 drakks (<strong>att</strong>) Retas med någon (el. umgås med någon) Orrböle<br />
43A210 drakks (<strong>att</strong>) Retas skämtsamt Södra Vb<br />
78B026 drakks (ve), (<strong>att</strong>) Umgås med Orrböle<br />
73A317 drallt oppå (<strong>att</strong>) Man bär sig fumligt åt, tappar saker etc. Filip Gerhardsson<br />
89A543-550 drangel mager växtlighet Rusksele<br />
40A095 drangel (<strong>att</strong>) Att gå vingligt, utan styrsel Lögdeå<br />
33B355-461 drangenöggd Tröttögd, men tunga ögonlock Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Sk Skellefteåmål ellefteåmål 66B090 drangen-öggd (<strong>att</strong> vara) Med tunga ögonlock, sömning Malå<br />
73B097-122 dranglen (<strong>att</strong> komma) Ha svårt <strong>att</strong> hålla ordning på benen Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
40A222 dr<strong>att</strong>'n (<strong>att</strong>) Drunkna Kultsjön<br />
04A022 dreggalor´n insats i separator Storuman
44B080-108 dreppe Dräpt Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 dreppe dräpt Norsjö<br />
66B386 drevvja V<strong>att</strong>ensjukt område Orrböle<br />
72B302 drevvja Bottenlöst myrparti Storuman<br />
73A014 drevvje-kam (en) Mindre blött ställe på en myr, där det kan vara lämpligt <strong>att</strong> gå Filip Gerhardsson<br />
37B451 drickenes kaffe Tillräckligt starkt kaffe Djupfors<br />
60B034 dripplut Oklart, svårt <strong>att</strong> se Vännäs<br />
71B278 droppa-sparr´n Gransångaren Norsjö<br />
35A198 dryckt dryc kt se (a (<strong>att</strong>) tt) Att håll hålla a sig syssel syssels<strong>att</strong> s<strong>att</strong>, roa sig (mes (mest t om barn barn) ) Hörne Hörnefors fors<br />
09A479 dryckt´ (<strong>att</strong>) leka, underhålla Bjurholm<br />
50B079 dryckta Tids<strong>för</strong>driv Obbola<br />
34B054 drykkt se (<strong>att</strong>) Roa sig Vännäs<br />
85B850 drykt sä onödigt sysslande Täfteå<br />
81A306 dryp Stigande skala på v<strong>att</strong>nets ymnighet Vindeln<br />
(Ur (V<strong>att</strong>net) 1. Dagges 2.<br />
"Ordlista<br />
över V<strong>att</strong>n 3. Dryp 4. Pip-<br />
bonde<strong>språk</strong>et<br />
i rinn 5. Skw<strong>att</strong>er 6.<br />
Norra<br />
Degerfors Skwala 7. Sprut 8.<br />
socken"<br />
av Olof Forsa 9. Dunder 10.<br />
Löfgren,<br />
1878) Brusa 11. Braka<br />
86A119 dråsan tröskat korn <strong>och</strong> agnar Ljusv<strong>att</strong>net<br />
81B094 drämmer´n Lösas upp pp ( (om t.ex. socker i kaffe) )<br />
Åsele<br />
86B135-160 drämn övergå till flytande form (smör) Vännäs<br />
09B062 drämn å (<strong>att</strong>) <strong>att</strong> svimma Junsele<br />
75A394-427 Drängen på slåttern (visa) Nu är det soligt <strong>och</strong> varmt på näset, som insjön famnar<br />
med armar Skellefteå<br />
Kärleksvisa skriven av<br />
blå, <strong>och</strong> fröna skramlar i penninggräset, <strong>och</strong> alle man skola ut <strong>och</strong><br />
Carl Anton Wetterberg,<br />
slå, <strong>här</strong> har jag slipsten <strong>och</strong> <strong>här</strong> min bytta samt mat i väskan till<br />
sign. "Onkel Adam"<br />
ängen ut, nu är det frågan <strong>att</strong> göra nytta nog får vi svettas<br />
<strong>för</strong>r´n det<br />
verksam på 1800-talet.<br />
är slut. Här kära Anna, är räfsan färdig, ditt namn jag skurit i skaftet<br />
Kan sjungas till<br />
in, kliv ej i bäcken, nej kom jag bär dej, igenom livet<br />
om du blir<br />
melodin av "Värnamo-<br />
min, var inte blyg, det är inte farligt, du får ej blöta de<br />
fötter små, se<br />
jag ska bära dej nätt <strong>och</strong> varligt det är ju bra <strong>att</strong> vi äro<br />
två. Den ena<br />
stöder så tryggt den andra det är ej gott till <strong>att</strong> ensam gå,<br />
tillsammans vi uppå ängen vandra en gör ej nytta, men<br />
bägge två,<br />
<strong>och</strong> vad jag av avslår slår, du räfsar samman samman, <strong>att</strong> läggas sen uti ladan in in,<br />
kom låt oss leva i fred <strong>och</strong> gamman tills Herren skördar<br />
på ängen<br />
sin. Du tror väl icke <strong>att</strong> jag dej sviker, <strong>och</strong> glömmer bort dej <strong>för</strong><br />
gods <strong>och</strong> guld, man blir ej lycklig fast man blir riker,<br />
<strong>och</strong> icke<br />
glader <strong>för</strong> pengars skull, nej om man äger i alla öden en trogen vän<br />
<strong>att</strong> sig luta till, då är man lycklig i själva Döden, ty då<br />
man gjort<br />
såsom Herren vill. Tack kära Anna, du viskar bara, i örat på mej det<br />
visan"<br />
37B334 dräämn Lösas upp (som sockerbiten i kaffe) Filip Gerhardsson<br />
09B060 dräämn (<strong>att</strong>) <strong>att</strong> smälta, lösas upp (om sockerbitar etc) Skellefteå<br />
72B097 drög (en) Senfärdig människa Kroksjö
05A346 dröga liten kälke Ålund<br />
70B320 dröga En sorts kälke, ofta använd till <strong>att</strong> köra ut skittunnorna med Åselet (Byske)<br />
41B157 drökkt se (<strong>att</strong>) Roa sig med något tids<strong>för</strong>driv (oftast om barn) Jörn<br />
54A111 drökktelsja Tids<strong>för</strong>driv Norsjö<br />
72B075 drökkt-se Uttryck <strong>för</strong> <strong>att</strong> hålla på med div. aktiviteter Malå<br />
85B850 drökt sä onödigt sysslande Täfteå<br />
61A090 dröma-v<strong>att</strong>´n "Snålv<strong>att</strong>en" Vilhelmina<br />
50A465 dröppa-sparr (en) Gransångare Tegsnäset<br />
72A198 drös´n Allihop Orrböle<br />
66A277 drösan Den halm som passerat genom tröskverket Fällforsån<br />
86A079-90 drösan agnar, hörester med varmv<strong>att</strong>en till Åsele<br />
78A151 Du jer eingen profoss! Du ska inte komma <strong>och</strong> <strong>för</strong>söka bestämma över oss! ("Profoss" =<br />
eg eg. militär bbef<strong>att</strong>ningshavare ef<strong>att</strong>ningshavare som skötte best bestraffningar raffningar, t t.ex. ex i Karl<br />
XII:s armé)<br />
Piteå<br />
82A471 Du kan va mest feijen, mens du gå å väänt<br />
på Du kan vara mest glad, medan du går <strong>och</strong> väntar på <strong>att</strong> bli det!<br />
å val e!<br />
Vindeln<br />
80B233 Du perm-jävlaranamma-int-nenta de! "Permanenta dig inte <strong>för</strong> fan!" sagt av en gubbe som tyckte <strong>att</strong><br />
hustruns hårvård var <strong>för</strong> kostsam<br />
Junsele<br />
75A325 Du ska eint bresa braijare än bracka tål! Du ska inte stå mer bredbent än byxan tål! Norsjö<br />
74B041 Du ska gå tjwå trönu - rop, å där jere n bajel, Vägbeskrivning: Du ska gå två tran-rop, <strong>och</strong> där är det<br />
en kurva, Ba<br />
å där ska du ta å!<br />
<strong>och</strong> där ska du ta av! (ett tranrop ~2,5 km)<br />
04A403 Du ska va töst, du som jer röhåre å fräknu<br />
å "du ska vara tyst, du som är rödhårig <strong>och</strong> fräkning <strong>och</strong><br />
har mjäll i Västerbottens<br />
Ramsa<br />
ha flister te råka!<br />
benan"<br />
uttryck<br />
67B017 Du som har varit i Lycksele <strong>och</strong> Åsele <strong>och</strong><br />
Junsele <strong>och</strong> överallt där - har'u nånsin vare i<br />
Arsele? Nä, men jag är barnfödd alldeles<br />
i<br />
närheten!<br />
Samtal mellan Stockholmaren <strong>och</strong> den inflyttande Västerbottningen<br />
Lycksele<br />
83A034 Du un<strong>ner</strong>stå de <strong>att</strong>…! Du skulle bara våga…! - gör du detta så råkar du illa ut! Strand<br />
15A284 Du val akt de - ryss'n han jer int klok - han Du må akta dej - rysen är inte klok - han siktar mot ögongen! Filip Gerhardsson (en mor till sin son,<br />
håll åt öga!<br />
som skulle ut i Finska<br />
kriget)<br />
61A340 Du ä int rusk! Du är <strong>för</strong>ryckt, du är från vettet! Nysätra, Hössjö<br />
57B451 dubbel-pussar' (en) En person med tjocka läppar Malå<br />
05A206 dumlägg få någon <strong>att</strong> framstå som dum Lögdeå<br />
40B495 dum-sjlu' (<strong>att</strong> vara) Att låtsas kunna någonting fast man egentligen inte kan Rödåliden<br />
50A474 dumsnut'n Tallbiten Tegsnäset<br />
51A057 dum-snut'n Tallbiten Skelleftehamn<br />
51A059 dum dum-sparr'n sparr'n<br />
Berglärkan Sk Skelleftehamn elleftehamn 81A306 dunder Stigande skala på v<strong>att</strong>nets ymnighet Vindeln<br />
(Ur (V<strong>att</strong>net) 1. Dagges 2.<br />
"Ordlista<br />
över V<strong>att</strong>n 3. Dryp 4. Pip-<br />
bonde<strong>språk</strong>et<br />
i rinn 5. Skw<strong>att</strong>er 6.<br />
Norra<br />
Degerfors Skwala 7. Sprut 8.<br />
socken"<br />
av Olof Forsa 9. Dunder 10.<br />
Löfgren,<br />
1878) Brusa 11. Braka<br />
49B115 duns'n Övre bädden i en våningssäng Umeå<br />
87A085-100 dunsn övre sängplats Umeå<br />
87A085 duntn gupp i skidbacke Umeå
13B227 dur asta´ (<strong>att</strong>) slumra till Skellefteå<br />
79B307 dur dell Slumra till en stund Filip Gerhardsson<br />
58B206 dur å (<strong>att</strong>) Slumra till Vindeln<br />
79B307 dur å (<strong>att</strong>) Slumra till en stund Filip Gerhardsson<br />
73A314 durantér (<strong>att</strong>) Arbeta med starkt oväsen <strong>och</strong> buller Filip Gerhardsson<br />
73A318 durér (<strong>att</strong>) T.ex. om någon som spikar spån, tappar spikar <strong>och</strong> inte<br />
bryr sig om Filip Gerhardsson<br />
<strong>att</strong> plocka upp dem, bär sig slösaktigt åt<br />
40A238 dure'r (<strong>att</strong>) Väsnas Vilhelmina<br />
90A552 durianter diskutera högljutt<br />
85A390 durt faktiskt (se not 173) Skellefteå<br />
32B186 durut Disigt Lycksele<br />
75B402 durut (<strong>att</strong> vara) Halvsorgsen <strong>och</strong> tyst Umeå<br />
75B405 durut duru t (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) Sömn Sömnig ig Fili Filip p Gerh Gerhardsson ardsson 75B404 durut (vädret är) Disigt Örträsk<br />
82A011 dusjk (<strong>att</strong> vara) Krasslig, ur form Lycksele<br />
40A126 dussilurom (<strong>att</strong> vara) Känna sig olustig till mods Hällnäs<br />
86A230-243 dussimang besviken Bureå<br />
35B078 dutt (en) En liten aning av något Filip Gerhardsson<br />
32B129 duurn (<strong>att</strong>) Slumra, halvsova Södra Vb<br />
32B339 duurn (<strong>att</strong>) Om fåglar som burrar upp sig Filip Gerhardsson<br />
78B423 duva En sorts "dopp i gryta" (korntunnbröd som man häller<br />
uppkokt<br />
mjölk över)<br />
Orrböle<br />
08A286 duven frusen, olustig Nordmaling<br />
86A150 duven tog risk<br />
91A091 duven orädd, , morsk, , småfrusen, , dåsig, g, trött, , slut<br />
AC<br />
08A141 duven (<strong>att</strong> vara) orädd, morsk allmänt i VB<br />
77A338 duven (<strong>att</strong> vara) Frusen Vindeln<br />
77A349 duven (<strong>att</strong> vara) Modig, djärv Skellefteå, t.ex.<br />
81B237 duven (<strong>att</strong> vara) Morsk, modi, djärv Hemv<strong>att</strong>net<br />
43A488 duven (<strong>att</strong> vara) Dumdristig Umeå<br />
44A234 duven (<strong>att</strong> vara) Morsk, våghalsig Skellefteå<br />
44A235 duven (<strong>att</strong> vara) Dåsig, trött, hängig Öre/Långsele<br />
59B147 duven (<strong>att</strong> vara) Modig Malgomaj<br />
83A047 dwääft (he) Det immar (på kallt glas, t.ex.) Skellefteå<br />
44A516 dymmel (en) Tapp i botten på en träbåt Umeå<br />
50B080 dyng-fe Lortaktig kvinna Obbola<br />
78A102 dyng-fånk (en) Ung. "skitstövel" Skarvsjöby<br />
50B080 dyng dyng-pa palt lt Lortaktig karl Obb Obbola ola<br />
72B026 dyng-ranna Vägens mitt, där hästen gick Borgafjäll<br />
55A122 Dypp-dypp-dypp! Lockrop till höns Lycksele<br />
21A155 dyppen Små hön eller unga flickor Tärna<br />
05A207 dysj (en) hop, skock eller avlång sträng av hopräfsat hö Lögdeå<br />
49B517 dysjen Hösträngar Hundtjärnliden<br />
41A317 dysji (en) Sträng av hö Norsjö<br />
81A500 dyt´n Signalhornet på en bil Orrböle<br />
05A205 dytt signalhorn på bil Lögdeå<br />
87B317 dyxa hetsa hund på någon Malå
76B262 dyykks (<strong>att</strong>) Tipsa någon om något Lövånger<br />
13A488 Då göken gal på lannfast-is´n, bli e bara<br />
”då göken gal på landfast is blir sommaren dålig” g- et i ”göken” Vilhelmina Ramsa<br />
sönnstraffe om sommar´n.<br />
uttalas som g <strong>och</strong> inte som ”j”<br />
59A389 Då ja for hemma hadd ja fulle bole å ram<br />
å Då jag for hemifrån hade jag fulla bordet av ramm (rammfil<br />
= Burträsk<br />
smör - då ja komme igen var e oppitte å mjölk med grädden uppfluten) <strong>och</strong> smör - då jag kom tillbaka var<br />
utskitte - tjwi, tjwi se skamlitt he var! det uppätet <strong>och</strong> utskitet - tvi, tvi, så skamligt det var! (Denna ramsa<br />
påstods svalorna sjunga när det var dags <strong>att</strong> så korn)<br />
70B107 Då tjuv stäl å tjuv - då skr<strong>att</strong> Gu! Då en tjuv stjäl av en annan tjuv, kan Gud inte hålla sig <strong>för</strong> skr<strong>att</strong> Nysätra<br />
65A072 dåbb (<strong>att</strong>) "Plurra", få v<strong>att</strong>en i skorna Bockträsk<br />
64B277 dåbb (en) Markering på v<strong>att</strong>net som visar var näten ligger Bockträsk<br />
62A300 dåltita Benämning på talltitan Hela Vb län<br />
50B106 dål-tita Talgoxe Obbola<br />
04A429 då dåri ri-kang kang<br />
grangre grangren Vin Vindeln deln<br />
23B193 dåri-kang Grankvist Tvärliden<br />
13B125 dåri-kang (en) grangren Vindeln<br />
59B307 dåri-kang (en) Grankvist Hemv<strong>att</strong>net<br />
23B192 dåri-nål Gran- eller tallbarr Tvärliden<br />
03B124 dåri-nål (en) gran el. tallbar Skellefteå<br />
13B129 dåri-nål (en) barr Vindeln<br />
59B308 dåri-nål (en) Granbarr Hemv<strong>att</strong>net<br />
18A009 dårje Granris Junsele<br />
66A455 dårje Granris Skellefteå<br />
83A116 dårsjk (<strong>att</strong> vara) Trött, slö Tärnaby<br />
60B255 dåsskafrank Kaffesurrogat<br />
37A151 däri p poddes ( (<strong>att</strong> vara) ) Att vara sur, , tjurig j g ( (om barn) ) Gargnäs g<br />
66A010 däri påddes (<strong>att</strong> vara) Vara sur <strong>och</strong> tvär (mest om barn) Bockträsk<br />
83B170 däven (<strong>att</strong> vara) Trött, ur form Umeå<br />
22A157 döbb (<strong>att</strong>) Flötets guppande (vid napp) Gunnarn<br />
20B282 döbbla Flöten på fisknät Rajastrand<br />
67B304 döcksjle (<strong>att</strong> vara) Yr, vimsig Grundfors<br />
89A222 dödsuret skalbagge i gamla timmerhus Sorsele<br />
64B125 dö-gålle (<strong>att</strong> vara) Färdig <strong>att</strong> dö Kraddsele<br />
54A059 döida Sörpa (av agnar, mjöl <strong>och</strong> v<strong>att</strong>en) Skellefteå<br />
74A170 döijen genom Därigenom Skellefteå<br />
10A065-080 döing-kasa gödselstacken Vännäs<br />
64B275 döing-kasa Gödselhögen Bockträsk<br />
81B055 döing-kwäfft (en) Illaluktande dunst, t.ex.ur gödselstack Skellefteå<br />
04A111 04A111-126 126 döi döingstövar´n ngs tövar´n sv svinmålla inmålla Norsjö<br />
32A346 döing-stövel Svinmålla Skellefteå<br />
62A343 döing-trast Björktrast Kulbäcksliden<br />
51A060 döing-trast'n Björktrasten Skelleftehamn<br />
75B239 döja Sådor, löv etc. Plus kokande v<strong>att</strong>en (<strong>och</strong> ev. mjöl) som<br />
utfodring åt Lycksele<br />
boskap<br />
32A360 döjen-genom Därigenom Hjoggböle<br />
86A079-90 döjning agnar, hörester med varmv<strong>att</strong>en till Åsele<br />
44A036 döka deill (någon) (<strong>att</strong>) Slå till någon, ge någon en dagsedel Södra Vb
73B097-122 dömten (<strong>att</strong> komma) Sätta fötterna med kraft i marken när man går Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
83A441 dömten (<strong>att</strong> komma) Gå med fjädrande gång Umeå<br />
71A395 dönte (han/hon) Ljög Vännfors<br />
03A323 dönte (he) det skumpade Kvarnbränna<br />
16A109 dönt'n Kärnstaven Filip Gerhardsson<br />
38B197 döra-backen Tröskeln Vindeln<br />
38B293 döra-baitjen Tröskeln Skellefteå<br />
53A196 döra-bäck Dörrtröskel Vindeln<br />
13A375 döra-bäcken tröskeln Sikeå<br />
18B401 döra-gåta Tröskeln Granö<br />
60B035 dö döra ra-gåta gåta<br />
Dörr Dörrkarmen karmen Vänn Vännäs äs<br />
38B248 döra-gåt'n Dörrkarmen Skellefteå<br />
67A048 döra-kus´n En osynlig varelse som blåser ut ljus då man går genom dörren Burträsk, t.ex.<br />
67A048 döra-tjälinga En osynlig varelse som blåser ut ljus då man går genom dörren Burträsk, t.ex.<br />
43A248 dörn Vibratio<strong>ner</strong> i marken vid små jordbävningar Hemv<strong>att</strong>net<br />
54A190 dörn (ett) Mindre jordskalv Skellefteå<br />
73A459 dörr (he) Det brummar Orrböle<br />
13B494 dörsk (<strong>att</strong> vara) däst, halvhängig Norsjö<br />
35A113 dörsk (<strong>att</strong> vara) Dåsig, trött Nordmaling<br />
42A199 dörsk (<strong>att</strong> vara) Dåsig, krasslig, deppig Norsjö<br />
42B039 dörsk (<strong>att</strong> vara) Dåsig, trött, hängig Hörnefors<br />
29B023 dörsk, (<strong>att</strong> vara) trött, hängig Burträsk<br />
55B007 dörveln Hin onde Granbergsträsk g<br />
61A116 dössjlen Dödsryckningar Hörnefors<br />
88B215 dött i schaman dödlig sjukdom Lövånger<br />
43A466 döuw Du Missenträsk jfr. gammelengelskans<br />
"thou"<br />
64A223 döuw-blö (en) Blodblåsa Norra Vb<br />
71B390 döuw-gösse-njut (en) Käringknut Lillarmsjö<br />
90B001 dövahagg dråpslag<br />
59B146 döva-hagg (ett) Dråpslag Malgomaj<br />
89B355 dövan surmyr fheå<br />
19B233 döver (<strong>att</strong>) Bullra, <strong>för</strong>a oljud Allmänt i Vb<br />
62B240 dööij (<strong>att</strong>) Koka ihop löv etc. som "nödfoder" åt djuren Ekkorsele<br />
16A112 döönt (<strong>att</strong>) Stöta (som när man åker en ofjädrad kärra på ojämn väg) Filip Gerhardsson<br />
71A069 döö döönt n t (h (he) e) Stöt Stöter er, skakar (som när man sitter på en ofjädrad las lastvagn tvagn me med d<br />
järnhjul som körs över knaggligt underlag)<br />
Söd Södra ra Västerbotten<br />
62B337 döösk Småregna Filip Gerhardsson<br />
62B195 döösk (<strong>att</strong>) Koka ihop löv etc. som "nödfoder" åt djuren Sorsele<br />
64B193 döösk (he) Det duggregnar Södra Vb<br />
90A302 e gussris dell kaar en duktig arbetare Orrböle<br />
71B304-341 e oknött e stääll Plats där vittra, spöken o.dyl. håller till Robert Tedestedt<br />
läser en berättelse<br />
på vers.<br />
Burträskmål
61B232 egennytti´ (<strong>att</strong> vara) Sur, småarg Vännäs<br />
67B400 egennyttig (<strong>att</strong> vara) Gnällig, grinig, svår <strong>att</strong> ha göra med Nysätra, t.ex.<br />
77A427 egennyttig (<strong>att</strong> vara) Retlig, på dåligt humör Sorsele<br />
77A394 eijter-ong (en) "Etter-unge", vagel på ögonlocket Videlund<br />
04B041 eindjainkt enformigt Svansele<br />
40B284 ein-eten (<strong>att</strong> vara) Hugga <strong>för</strong> sig de bästa bitarna vid bordet Burträsk<br />
50B313 ein-foting Skogsnäva Lycksele<br />
50B314 ein-fötting Skogsnäva Bjurholm, Örträsk<br />
13B332 eingom lånnom (<strong>att</strong> känna sig) <strong>att</strong> känna sig dålig Missenträsk<br />
70B358 eingom lånnåm (det är) Inte alls bra (eg. ingalunda) Åselet (Byske)<br />
39A012 eitrut (<strong>att</strong> vara) Ettrig Sorsele<br />
08A391 ejel´n det <strong>för</strong>sta gröna som sticker upp på kornåkern Yttersjö<br />
77A103 ejel´n ejel n Åker Åkerbrodd brodd Malå<br />
62A249 ejeln Åkerbrodd Hela Vb län<br />
77A165 ejeln Potatisgrodden Vilhelmina<br />
24B153 ejel'n Brodd på åkern Norsjö<br />
40B078 ejel'n Det <strong>för</strong>sta gröna som sticker upp ur åkern, "brodden" Djupsjö<br />
88B035 eklut (gå igenom) <strong>här</strong>das ,prövas Järnäs<br />
89B106, B230 ekorrly bra <strong>för</strong>e <strong>för</strong> ekorrjakt Ammarnäs<br />
59B433 ekorr-lya Spårsnö, bra vid ekorrjakt Sorsele<br />
24A123 ellant'n "den elfte" Arvidsjaur<br />
77A438 ell-sin<strong>ner</strong> (en) Eldgnista Sorsele<br />
83A105 ell-stikken Tändstickor Tärnaby<br />
21A162 ell-te'n Näver <strong>och</strong> småflisor <strong>att</strong> starta elden med Tärna<br />
27A021 ell-te'n Stickor <strong>och</strong> spån p <strong>att</strong> ggöra upp pp eld med<br />
Södra Vb<br />
58A283 ell-tenne Näver, spånved etc. till <strong>att</strong> göra upp eld med Sorsele<br />
77A431 ell-tenne Lättantändliga stickor <strong>att</strong> göra upp eld med Sorsele<br />
89A105 elteen tändmaterial Lycksele<br />
73A452 ema (he) Det bildas is på sjön Orrböle<br />
40A096 ema (isen håller på <strong>att</strong> ema) Det bildas ny-is Lögdeå<br />
56A234 ema (på v<strong>att</strong>ne') (He ema…) Det bildas en tunn ishinna på v<strong>att</strong>net Nordmaling<br />
81A179 emmer (ett) Hink, spann, ämbar Skelleftehamn<br />
16A056 En del ska ha gröt å en del ska ha välling<br />
så Källing = Käring, Hännren = Händerna, Slarver'n = trasor, Båna = Gardsjönäs<br />
no äre göra <strong>för</strong> hon som är källing å än<br />
kringom föttren å än kringom hännren så rit e<br />
fram slarvern'n på båna å männren!<br />
barnen, Männren = Männen, Rit = sticka fram<br />
73B198 En gång i tiden levde jag som bäst - mor<br />
kokte gröt gr öt <strong>och</strong> oc h far stekte flä fläsk s k - brorsan han<br />
brände brännvin som bäst, <strong>och</strong> jag s<strong>att</strong> <strong>och</strong><br />
räkna pengar!<br />
Varuträsk<br />
90A295 en hel mahla en hel mängd Orrböle<br />
83A346 en kopp tomkaffe En slät kopp kaffe, dvs. utan bröd till Bjurholm<br />
87B350 en litn dryp några droppar (kaffe) Skellefteå<br />
88B025 en <strong>och</strong> fyra gratis? Järnäs<br />
88B083, 310 en <strong>och</strong> fyra sn<strong>att</strong>at Skellefteå<br />
88B137 en <strong>och</strong> fyra tjuvgods? Dalarna<br />
88B236 en <strong>och</strong> fyra sn<strong>att</strong>at
88B310 en <strong>och</strong> fyra en tumme <strong>och</strong> fyra fingrar (handen som stjäl) Skellefteå<br />
88B420 en <strong>och</strong> fyra kan betyda handslag Växjö<br />
67A103 En själv, han sket ihjäl sej ifjol! Talesätt som tillämpas på den som lovar <strong>att</strong> uträtta något<br />
alldeles<br />
själv, men som aldrig får någonting gjort<br />
Umeå<br />
69A343 en tom köpp kaffe En kopp kaffe utan fikabröd till - "slätkopp" Tavelsjö<br />
09B190 engängt enformigt Kålaboda<br />
10A065-080 enje ängen Vännäs<br />
53A054 enjänkt Enformig, enahanda Nysätra<br />
08A290 ennada´n o ettaennada´n <strong>för</strong>- <strong>och</strong> eftermiddag Malå<br />
44A230 ennkönnes (<strong>att</strong>) Envisas Filip Gerhardsson<br />
37B140 ensju (<strong>att</strong> äta) Att äta endast en sort - t.ex. äta köttbullar "ensju" Hemv<strong>att</strong>net<br />
40A124 enskut (<strong>att</strong> vara) Gnällig, envis, tjurig Hällnäs<br />
29B026 ens enskut kut, (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) tjur tjurig ig, besvär besvärlig lig<br />
Burträsk<br />
65B135 entjeli (<strong>att</strong> vara) Ynklig, eländig Sävar<br />
83A046 entone Antingen eller, det ena el. andra Skellefteå<br />
10A065-080 er ärr Vännäs<br />
67B477 erdd (en) En flock fåglar Vitv<strong>att</strong>net<br />
77A104 erel´n Rostbrun, hård sandjord Malå<br />
62B015 Eremitus Exempel på mansnamn Vilhelmina<br />
61A098 Eremitus Exempel på mansnamn Vilhelmina<br />
65B278 erenes-hev Stolt över <strong>att</strong> ha gått ett ärende Byske "Erenes" skulle kunna<br />
ha med "ära" <strong>att</strong> göra.<br />
/Thord Söderlund 16/3<br />
2004<br />
87B525 ersut flammig g Norsjö j<br />
85A097 estimér uppsk<strong>att</strong>a,värdera Stensele<br />
13B224 eta asta´ (<strong>att</strong>) äta litegrann Skellefteå<br />
70B094 Eta <strong>för</strong>st, sa bonn då basturn brann! "Äta <strong>för</strong>st", sa bonden då bastun brann Nysätra<br />
18B121 Eta magan från ryggen (<strong>att</strong>) Äta ordentligt Filip Gerhardsson<br />
10A010 eta åsta´ (<strong>att</strong>) äta sig mätt Norsjö<br />
72A046 eter-gadd´n Rödmyra Rödåliden<br />
62B011 Eteria Ex. på kvinnonamn Vilhelmina<br />
65A185 etrett (<strong>att</strong> vara) Arg, <strong>för</strong>grymmad Vilhelmina<br />
81A161 etrit (<strong>att</strong> vara) Arg, elak Åsele<br />
75A060 etrut (<strong>att</strong> vara) Arg, ettrig Åskilje<br />
77A382 etta-glytting (en) Sladdbarn Filip Gerhardsson<br />
41A271 etta-pjött Sladdbarn Skelleftehamn<br />
24A104 etta etta-pjött pjött (en) Sl S<strong>ladda</strong>barn addabarn Arvidsjaur<br />
29B072 etta-pött, (en) sladdbarn Burträsk<br />
03A500 ettapött´n sladdbarn Skellefteå<br />
26B222 etta-rånan Nytillväxt av gräs på sommaren Jörn<br />
62A062 etta-rönan Återväxt efter <strong>att</strong> höet skördats Fällforsån<br />
37B357 etta-skwätt (en) Det sist födda barnet i en kull Robertsfors<br />
77A108 etta-vell´n Det som växer upp igen ("efterskörden") när man slagit höet Malå<br />
20B373 ettavellen Grönt gräs som kommer upp efter slåttern Långsjöby<br />
26B216 etta-vell'n Nytillväxt av gräs på sommaren Åskilje<br />
49A197 etter-gadd (en) Person som är arg <strong>för</strong> det mesta Kraddsele
49A191 ettrut (<strong>att</strong> vara) Arg, ilsken Kraddsele<br />
21A095 ettåt-röna Grönt gräs som kommer upp efter slåttern Södra Vb<br />
62B015 Eudoskus Ex. på mansnamn Vilhelmina<br />
61A098 Eudoskus (m.) Exempel på <strong>för</strong>namn Vilhelmina<br />
62B011 Euralia Ex. på kvinnonamn Vilhelmina<br />
40B288 fabu's (en) Drummel Filip Gerhardsson<br />
45A044-132 faig bestämd <strong>att</strong> dö Norsjö<br />
24B126 faig-ljus Ljus som syns där någon ska dö Skellefteå<br />
44B080-108 faigmärk Tecken antydande <strong>att</strong> någon ska dö Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet testamentet.<br />
45A044-132 faigmärrk tecken antydande <strong>att</strong> någon ska dö, varsel Norsjö<br />
28B153-200 faijen Glad, munter Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Linus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
38A028 faijen (<strong>att</strong> vara) Glad, livad Djupgroven<br />
72A282 faira Geléliknande brosk (på fläsklägg t.ex.) Norsjö<br />
45A044-132 fais ihop sjönk samman, ”fes ihop” Norsjö<br />
01A364 faiser´n krukväxter Norsjö<br />
88A190-195 fajen, fäjen glad Västerbotten<br />
64B346 fajs (en) Slips Drängsmark<br />
58A287 fall å skaall (<strong>att</strong>) Falla framlänges Sorsele<br />
76A517 fall å skall ( (<strong>att</strong>) ) Falla framstupa p Sorsele<br />
38A476 fallara Pingstvän<strong>ner</strong> kallades så p.g.a <strong>att</strong> de gick ned på knä vid bönen Djupfors<br />
90A054 fallen bra handlag Skellefteå<br />
40B022 faller (en) Pingstvän, benämningen beror antingen på <strong>att</strong> dessa föll på knä<br />
under bönen, eller <strong>att</strong> de hade "avfallit" från kyrkan<br />
Kraddsele<br />
21A113 falling Tån till vänster om lilltån Gunnarn Lilling, falling, ollelytt,<br />
persnytt <strong>och</strong><br />
tamasegubben<br />
(tåramsa)<br />
01B471 fallit´n ofärdig Vilhelmina<br />
76A512 fammen-<strong>här</strong>va Räfsan Sorsele<br />
81B017 famn (en) Gammalt mått (178 cm) Filip Gerhardsson<br />
01A045-60 fanden svärord – vissa av dem tros vara ”hemmagjorda” Holmsund<br />
01A045 01A045-60 60 fan fan-ders ders<br />
sv svärord äror d – vissa av dem tros vara ”hemmagjorda” Holmsund<br />
63B224 fangfore Nödfoder, "bukfylla" Hela Vb län<br />
40A098 fang-fore Dåligt foder Lögdeå<br />
66A207 fangforen Bukfyllnad, nödutfodring Filip Gerhardsson<br />
01A045-60 fanken svärord – vissa av dem tros vara ”hemmagjorda” Holmsund<br />
76A509 fara ill se (<strong>att</strong>) Göra sig illa, skada sig Sorsele<br />
55A253 fara till pöbbes (<strong>att</strong>) Bli sur, <strong>för</strong>närmad Granö<br />
76A499 fara ånyest (<strong>att</strong>) Fara en gång till Sorsele<br />
89B440 farbersam <strong>för</strong>siktig, storbjuden Bygdeå<br />
89B440 farbrorsam <strong>för</strong>siktig, storbjuden Bygdeå
71B391 farbrorsam (<strong>att</strong> vara) Storbjuden, blygsam Lillarmsjö<br />
44A215 farbrorsam (<strong>att</strong> vara) Storbjuden Filip Gerhardsson<br />
55B540 farganga Förmå<strong>ner</strong> i form av sovel o dyl. som den äldre ge<strong>ner</strong>atoinen<br />
till<strong>för</strong>säkrade sig när man överlät hemmanet till de yngre<br />
Vindeln<br />
87A100-120 far-ganga födoråd Umeå<br />
17A276 fargång När gamlingar flyttade från huvudbostaden till ett mindre<br />
boende<br />
(vindeln, tex.)<br />
Vindeln<br />
40A143 fark (<strong>att</strong>) Varna, uppmana Bjurholm<br />
27A365 fark (en) Båtshake Lycksele<br />
65A149 fark (en) Skaft på båtshaken Gunnarn<br />
40A171 farken-mat God mat som man länge längtat efter Filip Gerhardsson<br />
23B210 farkånnt Gott, läckert (om något man sällan får) Tvärliden<br />
37B144 farkånnt Gott Go tt, lä läckert ck ert (om nå något got man sällan få får r, mest om ma mat) t)<br />
Hemv<strong>att</strong>net<br />
76B098 farkånnt Läckert, gott Skellefteå<br />
01A045-60 farnatan svärord – vissa av dem tros vara ”hemmagjorda” Holmsund<br />
80B279 farne-öga "Fans ögon" - hårda utväxter på insidan av hästens framben,<br />
på<br />
svenska kallade "kastanjer"<br />
Norsjö<br />
65A138 farrk (<strong>att</strong>) Avråda, varna Vilhelmina<br />
76B096 farrk (<strong>att</strong>) Förmana, varna Filip Gerhardsson<br />
78B020 farrk (<strong>att</strong>) Varna Orrböle<br />
35A204 farrk (<strong>att</strong>) Varna Hörnefors<br />
55B519 farrke (<strong>att</strong> ha) Varnat Vindeln<br />
53B003 farrken Skaftet på båtshaken Skellefteå<br />
76A494 farrken Båtshaken Sorsele<br />
64B102 farrken-mat Extra begärlig g g mat<br />
Kraddsele<br />
81B418-476 farrkennt Åtråvärt Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om leksaker<br />
fordomdags<br />
49B400 farrkesamt Begärligt (om mat) Hundtjärnliden<br />
35A210 farrket (det är) Något man ser fram emot Hörnefors<br />
78B022 farrket (något är) Gott, läckert, smakligt Orrböle<br />
53B003 farrtjen Skaftet på båtshaken Skellefteå<br />
01A045-60 faruln svärord – vissa av dem tros vara ”hemmagjorda” Holmsund<br />
39A134 Farul'n! Lindrig svordom, ung. "fasiken" Djupfors<br />
23B214 farved V<strong>att</strong>en som strömmar över dammbord Tvärliden<br />
42B026 far-ve'n Träbeläggningen på en bro etc. Hörnefors<br />
52B187 farå (<strong>att</strong> ha) Överflöd av något, <strong>för</strong>råd Norrbyn<br />
23B208 fasjk (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) Inställsam Tvärliden 39A172 fasjken Vit aska som bildas när man eldat murken ved Storuman<br />
29B029 fasjkes, (<strong>att</strong>) ställa in sig, ”smöra” Burträsk<br />
83A099 fassjken Aska som bildas när man eldat papper Tärnaby<br />
84A035 fassjkes (<strong>att</strong>) Fjäska, ställa sig in Skellefteå<br />
83A491 fast-gål (<strong>att</strong>) Skotta jord uuppefter husväggen <strong>för</strong> <strong>att</strong> <strong>för</strong>hindra drag K<strong>att</strong>isavan<br />
66A063 fastgåla (<strong>att</strong>) Fylla jord en bit upp mot väggen på insidan av timmerhus<br />
<strong>för</strong> <strong>att</strong><br />
elimi<strong>ner</strong>a golvdrag<br />
Borgafjäll<br />
62B049 fataan Handtaget på t.ex. en hink el. en gryta Malgovik<br />
24B027 fatasjift (<strong>att</strong> sakna) Vara utan <strong>för</strong>stånd, sakna vett Vindeln
88B020 f<strong>att</strong>askift <strong>för</strong>stånd Ramsele<br />
62B011 fausta Ex. på kvinnonamn Vilhelmina<br />
05A292 feemn (<strong>att</strong>) famna hö ?<br />
10B181 feerr (<strong>att</strong>) snurra, vibrera Bureå<br />
24A284 feg (<strong>att</strong> vara) Förutbestämd <strong>att</strong> dö Nysätra<br />
89A066 fegarn fägata Bastuträsk<br />
59A013 fegarsj-lödun "Fägårds-ladan" - utrymme i ladugården där hö <strong>för</strong>varades<br />
under<br />
vintern<br />
Burträsk<br />
71B156 feg-fågeln Staren Ammarnäs<br />
71B304-341 fegmärka Döds<strong>för</strong>bud, omen Robert Tedestedt<br />
läser en berättelse<br />
på vers.<br />
Burträskmål<br />
73B097-122 fegnen (<strong>att</strong> komma) Komma glittrande glad Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
01A060-79 fehunn svärord Vännäs<br />
62B461 feijen (<strong>att</strong> vara) Glad, munter Vännäs<br />
68A025 feijen (<strong>att</strong> vara) Glad, munter Allmänt i VB<br />
45A044-132 feing fick Norsjö<br />
20A159 feinka Maträtt bestående av bröd ("Norsjö-kakun") nedbrytet i köttspad. Missenträsk<br />
56B199 feinka Maträtt av uppkokt hårdbröd Skellefteå, t.ex.<br />
78A084 feinka Maträtt av uppkokt hårdbröd Mårtensboda<br />
42B054 feinntjåll (<strong>att</strong> vara) Seg, uthållig i arbete Jörn<br />
44A470 fejen j ( (<strong>att</strong> vara) ) Glad, , munter<br />
Nyåker y<br />
01A060-79 feniken svärord Vännäs<br />
10A065-080 fer å lates lata sig Vännäs<br />
30A253 fera deill ennes Fara till slutet, dö Filip Gerhardsson<br />
41A033 fera ill se (<strong>att</strong>) Göra sig illa Strand, Vännäs<br />
89B012 fera ut i fähla ut <strong>för</strong> <strong>att</strong> jaga säl Obbola<br />
50B093 fera ut i fäla (<strong>att</strong>) Ge sig ut på säljakt Obbola<br />
60A053 ferel (en) Fjäril Bastuträsk<br />
78A200 feta-sjefft (<strong>att</strong> ha) Urskillning, f<strong>att</strong>nings<strong>för</strong>måga Åselet<br />
36B225 fetasjeffte (<strong>att</strong> vara utan) Om något el. någon som saknar gränser el. urskillning Hemv<strong>att</strong>net,<br />
Skellefteå<br />
09A501 fe-tå (ett) passage <strong>för</strong> korna ut på bete Junsele<br />
49A449 fe-tå (ett) Fägata Kraddsele<br />
56A060 fi fickel ckel (a (<strong>att</strong>) tt) Utfö Ut<strong>för</strong>a ra något nå got på ett klump klumpigt igt sätt Fili Filip p Gerh Gerhardsson ardsson 73A297 fickel (<strong>att</strong>) Fingra med något Filip Gerhardsson<br />
52B359 fiddelér (<strong>att</strong>) Visa vägen Örviken<br />
53A221 figulér (<strong>att</strong>) Figurera, vifta, visa vägen<br />
40A216 figule'r (<strong>att</strong>) Gestikulera Södra Vb<br />
64B384 fiir sjimmre (<strong>att</strong>) Fira skymning Filip Gerhardsson<br />
03B332 filbruttu´n fil med brödbitar Norsjö<br />
43B159 fil-bruttur'n Maträttar bestående av brödbitar i fil Lövånger
72B070 filfras Järv Malå eg. fr. tyskans "viel<br />
fressen" 'en som äter<br />
mycket'<br />
62B015 filibert Ex. på mansnamn Vilhelmina<br />
55A220 fimmel (<strong>att</strong>) Använda en sjöraka till <strong>att</strong> samla ihop hö som slagits i v<strong>att</strong>en Hällnäs<br />
55A228 fimmel (<strong>att</strong>) Fumla Burträsk<br />
66B166 fimmel-stänger Skaklar till risselsläde Umeå Eg. rikssvenska<br />
75B385 fimper (<strong>att</strong> vara) Nyter, kvick Umeå<br />
79B419 fin-arbets-männisj (en) En människa som var händig <strong>och</strong> kunde tillverka ting<br />
så <strong>att</strong> det<br />
nästan blev en srots konsthantverk<br />
Borgafjäll<br />
86B237 finkel stång <strong>att</strong> skrämma fisk mot nät<br />
24B208 Firabel! Rop som användes <strong>för</strong> <strong>att</strong> beteckna at tarbetet var slut<br />
<strong>för</strong> dagen (i Norsjö (från eng. "Fire<br />
skogen)<br />
over over"?/TS) "?/TS)<br />
24B290 Firabel! Extraknäck Österbotten<br />
25A191 Firabel! Rop som betecknade <strong>att</strong> arbetet var slut <strong>för</strong> dagen (enl.<br />
lyssnaren<br />
ska uttrycket komma från latinets "feria", via forntyskan)<br />
Bursiljum<br />
80A487 Firabel! Utrop som angav <strong>att</strong> arbett var slut <strong>för</strong> dagen Malå<br />
72B107 fise deri <strong>här</strong>adshövdingen (<strong>att</strong> ha) "Fjärtat hos <strong>här</strong>adshövdingen" - gjort något syn<strong>ner</strong>ligen opassande Kroksjö<br />
86B112 fiska nöllä fiskar som söker agn Granö<br />
69B127 fissje Gylfen Ångermanland<br />
04B466 fjask (ett) dumskalle Vilhelmina<br />
17B460 fjaskes (<strong>att</strong>) Vara barnslig, inte ta saker på allvar Junsele<br />
01A100–154 fjaskforen dumheter, trams Södra VB<br />
33A481 fjaskforen Dumt, larvigt beteende Storuman<br />
83A110 fjaskforen j Dumheter Tärnaby y<br />
12B277 fjaski´ (<strong>att</strong> vara) barnslig Högland<br />
32B476 fjaskut (<strong>att</strong> vara) Barnslig Storuman<br />
33A068 fjaskut (<strong>att</strong> vara) Barnslig eller småtokig Nysätra, Hössjö<br />
33A297 fjaskut (<strong>att</strong> vara) Skämtsam, rolig Tärnaby<br />
62B479 fjasskut Löjglit, onödigt Vännäs<br />
74B260 fjasskut (<strong>att</strong> vara) Inte <strong>att</strong> lita på, inte trovärdig Ormsjö<br />
83B279 fjasut (<strong>att</strong> vara) Fjollig Pengfors<br />
04B347 fjela <strong>för</strong> <strong>att</strong> skjuta in bröd i bakungnen Hemavan<br />
71A154 fjerun Klippor vid stranden (där man t.ex. kan sola)<br />
83A111 fjerun Sjöstranden Norge<br />
12B202 fjoling (en) fjolårsdjur Vännfors<br />
03B333 fjolla rullnagg som används vid bakning Norsjö<br />
74A077 fj fjuken uken (a (<strong>att</strong> tt komma) Spana Spana, smyga Fili Filip p Gerh Gerhardsson ardsson 80B337 fjusstrut (<strong>att</strong> vara) Halvtokig Vindeln<br />
33A461 fjuster (ett) Lite barnslig person Storuman<br />
34B119 fjås (ett) Velig person Ånäset<br />
71A101 fjäla Hyllan Videlund<br />
70B386 fjälingen Fjärdingsmannen Videlund<br />
74A063 fjärrkes (<strong>att</strong>) Tveka in<strong>för</strong> visst arbete Filip Gerhardsson<br />
15B173 fjöijk-snön Fin pudersnö Danasjö<br />
04A196 fjöl hylla (i skafferi etc) Ånäset<br />
04A201 fjölingen fjärdingsman Ånäset
70B283 fjölingen Fjärdingsmannen Skellefteå<br />
68A026 fjöuk-snö Lätt, mjuk snö Jokkmokk<br />
84A404 flairn Isbark Byske<br />
09B188 flakan flaket Kålaboda<br />
58A256 flar (en) Trä- eller läderbit, fäst vid fårens trälj, med ägarens namn på Glommersträsk<br />
07A044 flark (en) blött <strong>och</strong> vegetationsf<strong>att</strong>igt område i myr ?<br />
73B049 flark-mir (en) Sumpigt myrområde Rentjärn<br />
85A400 flasa skala potatis Skellefteå<br />
06B274 flasa (<strong>att</strong>) blossa upp Norra länsdelen<br />
44A418 flasa dell Plötsligt flamma uppp (om eld) Nyåker<br />
85A190 flasa oppå vårdslöst hastande Skellefteå<br />
55B411 flating (en) Örfil, hurring Vännfors<br />
86A243 86A243-245 245 fla flatoxa tox a anisbröd anisbr öd Bureå<br />
40A239 flat-rova (en) Kålrot Vilhelmina<br />
78A095 flat-smäll (en) Hurring, utdelad med flat hand Ångermanland<br />
86A392 flatv<strong>att</strong>uskon kängskor Ma1å<br />
08B403 flatv<strong>att</strong>uskor´n en typ av skor med slätt läder på undersidan s.k ”näbbskor” Kraddsele<br />
77A385 flatv<strong>att</strong>u-skor´n Kängskorn Fällforsån<br />
19B134 flatv<strong>att</strong>uskor'n Näbbskor Västerbotten<br />
37A317 flatv<strong>att</strong>u-skor'n Näbbkängor Ekorrsele Skobann-skor'n hade<br />
sulor, vilket flatv<strong>att</strong>uskor'n<br />
<strong>och</strong> blisterpunga<br />
saknade.<br />
55B171 flat-v<strong>att</strong>u-skor'n Kängskor Gunnarn<br />
49A338 fleckom feckst ( (det är) ) Tidvis ( (fläckvis) ) bättre ( (efter sjukdom, j , t.ex.) ) Vännäs<br />
60A248 fleeick Flicka Skellefteå<br />
71A058 fli (<strong>att</strong>) Smutsa ned sig (el. <strong>för</strong>svinna) Åsele, t.ex.<br />
70B264 fli ne (<strong>att</strong>) Smutsa ned Sorsele<br />
01B111 fli né (<strong>att</strong>) stöka till Vilhelmina<br />
73B477 fli ve´n (<strong>att</strong>) Hugga ved Borgafjäll<br />
01B112 fli ånna (<strong>att</strong>) städa upp Vilhelmina<br />
73B212 Flickan: Men vad är det <strong>för</strong> ett djur där<br />
i Samtal mellan dottern, som varit i Stockholm <strong>och</strong> blivit<br />
"fin", <strong>och</strong> Varuträsk<br />
backen som har horn på nacken <strong>och</strong> låter<br />
bää? modern, som svarar på bondska. (Gamm-tjoppa = gammeltackan)<br />
Modern: Tjänn int du idjenn gamm-tjoppa<br />
voor?<br />
78A021 fliir (<strong>att</strong>) Le, skr<strong>att</strong>a Åselet<br />
59A326 flipper (<strong>att</strong>) Prata snabbt <strong>och</strong> otydligt Hörnefors<br />
34A367 flir Lätt sn snö ö Fili Filip p Gerh Gerhardsson ardsson 67A436 flir åsta´ (he) Snön börjar falla i lätta flingor Sorsele<br />
34A364 flirus (en) Person som flinar <strong>och</strong> gör spektakel av folk Filip Gerhardsson<br />
56A066 flister Mjäll i håret eller finkornig snö Umeå<br />
63B048 flister Mjäll (el. fin snö) Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
64A095 flister Mjäll Kraddsele<br />
85B685 flister mjäll Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
36A376 flister-snjön Fin, mjällartad snö Örviken<br />
09B171-186 flistre mjäll Kålaboda<br />
40A390 flitter Järpens kvitter Kraddsele
59A331 flitter (<strong>att</strong>) Skr<strong>att</strong>a Hössjö<br />
26B398 flo (en) "Våning" i hässja<br />
85A280 florak drivved vid flodv<strong>att</strong>en Malå<br />
38A142 flo-rake Drivved Djupfors<br />
20B003 flott-gris Anisbröd Vindeln<br />
20A492 flott-kus Anisbröd Sorsele<br />
90A052 flut snabb i arbetet Skellefteå<br />
50A375 flut (<strong>att</strong> vara) Flink, rask Malå<br />
55B218 flut (<strong>att</strong> vara) Rask, duktig, snabb Jörn<br />
78A077 flut (<strong>att</strong> vara) Snabb, rask Mårtensboda<br />
55B220 flut <strong>och</strong> fåålln Firmanamn i Jörn - betyder ung. "rask <strong>och</strong> händig" Jörn<br />
76B403 flyg å arsj (<strong>att</strong>) Falla baklänges Kraddsele<br />
58A288 fl flyg yg å as asj j (a (<strong>att</strong>) tt) Ramla ba baklänges klänges Sorsele<br />
75B481 flyht (<strong>att</strong> vara) Flyfotad, snabb Kraddsele<br />
90A052 flyt snabb i arbetet Skellefteå<br />
19B410 flyttara Flottningsarbetare Gafsele<br />
60B396 flytte Flottningsarbetet Vännäs<br />
34A135 flyttje Flottning Ekorrsele<br />
79B029 flyttje Flottningsarbetet Fällforsån<br />
79B031 flyttje Flöte på revar el. sjögräs som kapats ute i v<strong>att</strong>net <strong>och</strong> som flottas<br />
iland<br />
Umeå<br />
44A413 flår (ett) Träbit som man skrivit sitt namn på (fästs på t.ex. en nyckel) Nordmaling<br />
62A044 flåssa-byxen Underybxor av bomull, fodrade med flanell (<strong>för</strong> flickor) Vännäs<br />
43A244 flååsk (<strong>att</strong>) Fuska Hemv<strong>att</strong>net<br />
83A335 flänn opp pp ( (he) ) Något g viker sig g uppåt, pp , t.ex. en flik ppå en korkm<strong>att</strong>a<br />
Skellefteå<br />
55B380 flännt-yxa (en) Verktyg <strong>för</strong> finbilning av stockar till timmerhus Tvärålund<br />
69B368 flännut (<strong>att</strong> vara) Ha lätt <strong>för</strong> <strong>att</strong> falla i gråt Skellefteå<br />
70A160 flännut (<strong>att</strong> vara) Ha lätt <strong>för</strong> <strong>att</strong> falla i gråt Skellefteå<br />
87A120-154 fläsktina kärl <strong>för</strong> saltat fläsk Umeå<br />
58A289 flätt åtabak (<strong>att</strong>) Ramla baklänges Sorsele<br />
37A355 flätte Halkade Strand<br />
89A006 flätte halkat, även lätt aga<br />
74B279 flätte (<strong>att</strong> ha) Halkat, ramlat omkull Malå<br />
33B355-461 fläänn Gråta Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
69B121 fläänn (<strong>att</strong>) Gråta Bygdeträsk<br />
83A184 flää fläänn nn (a (<strong>att</strong>) tt) Gråta el el. grina illa<br />
Sk Skellefteå ellefteå 49A147 fläätt (<strong>att</strong>) Halka omkull Bastuträsk<br />
55A037 fläätt (<strong>att</strong>) Halka, ramla omkull Rismyrliden<br />
74B514 flöiddjen (<strong>att</strong> vara) Vig, snabb, spänslig Hemv<strong>att</strong>net<br />
67B124 flöij-fotn (<strong>att</strong> vara) Snabbfotad, rask i steget Bastuträsk<br />
11B167 flöit grädde Lie (Jämtl.)<br />
13B228 flöitt asta´ (<strong>att</strong>) flytta på något, flytta åstad något Skellefteå<br />
33B281 flöittje Brant klippa Ankarsund<br />
73A298 flöjen (<strong>att</strong> vara) Snabb, flyhänt Filip Gerhardsson<br />
27B237 flö-måne Is<strong>för</strong>e på fruset flödv<strong>att</strong>en Skellefteå
55B199 flött-kusa Anisbröd Lycksele<br />
40A222 flööj (<strong>att</strong>) Knuffas Kultsjön<br />
42A419 flöökt Flottade (timmer) Glommersträsk<br />
42B101 f<strong>och</strong>ing (en) Föl Vilhelmina<br />
33A478 folkforen Folkvett Storuman<br />
57B196 folk-trå (djuren är) Tillgivna Yttersjön<br />
76A335 folk-trå (djuren är) Tillgivna, tyr sig till människor (om får, t.ex.) Yttersjön<br />
10A065-080 forase foder åt kreatur Vännäs<br />
81B552 forase Furage, kreatursföda Norsjö<br />
60A101 forasje Djurfoder Tväråträsk<br />
88B056 forasä kreatursfoder (furage) Ytterklinten<br />
81A306 forsa Stigande skala på v<strong>att</strong>nets ymnighet Vindeln<br />
(Ur (V<strong>att</strong>net) 1. Dagges 2.<br />
"O "Ordlista rdlista över<br />
V<strong>att</strong>n 3 3. Dryp 4 4. Pi Pip p-<br />
bonde<strong>språk</strong>et<br />
i rinn 5. Skw<strong>att</strong>er 6.<br />
Norra<br />
Degerfors Skwala 7. Sprut 8.<br />
socken"<br />
av Olof Forsa 9. Dunder 10.<br />
Löfgren,<br />
1878) Brusa 11. Braka<br />
38B021 fortare än hart (<strong>att</strong> göra ngt) Fortare än kvickt In<strong>ner</strong>tavle Hart = halt?<br />
83A301 fot-bussu Invikning av sängtäcket vid fötterna Umeå<br />
83A302 fot-huse Invikning av sängtäcket vid fötterna Vilhelmina<br />
40A099 fot-spänne Fotändan på sängen Lögdeå<br />
74B338 fot-spönna Täckets invikning vid fotändan i sängen Allmänt i VB<br />
83A312 fot-spönna Sparkstock vid fotändan på en brits Öre/Långsele<br />
86A069 fotspönna viker in täcket under fötterna<br />
86A383 fotspönnbrea p fotbräda mot brasan i tält Ma1å<br />
69A021 fot-spönne Invikning av sängtäcket vid fötterna, något <strong>att</strong> sparka mot Skellefteå, t.ex.<br />
56B350 fragg-tissu (<strong>att</strong> vara) Storbröstad (kvinna) Filip Gerhardsson<br />
27B028-057 fraista Frost Skellefteå (Sven Mikaelsson läser<br />
två poem ur sin bok<br />
"Lögom rolit)<br />
76A008 frajen (<strong>att</strong> vara) Klarvaken (eft. N<strong>att</strong>sömn) Skellefteå, t.ex.<br />
38B056 frajen (<strong>att</strong> vara) Morgonpigg Kåsböle<br />
72A117 Fram he fram jer! Något som är "mån i", ett steg i rätt riktning Umeå<br />
61A093 framgruven Framstupa Vilhelmina<br />
88A235 framkastgryn någon <strong>att</strong> satsa på Storuman<br />
38A125 framkast-gryn (ett) Försigkommet barn Djupfors<br />
68A194 fram-lage Den mängd kärvar som läggs fram på tröskbordet Filip Gerhardsson<br />
76B265 fram fram-stölu stölu (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) Pratsam Pratsam, hö högljudd gljudd Lö Lövånger vånger 86A245 framtölu rättfram i <strong>språk</strong>et Bureå<br />
24B152 fraudu-tall (en) Frodigt vuxen tall Norsjö<br />
27B028-057 fraus Frös Skellefteå (Sven Mikaelsson läser<br />
två poem ur sin bok<br />
"Lögom rolit)<br />
45A044-132 frauwdu-tall frodigt vuxen tall Norsjö<br />
77B471 fredag (en) Fläck som man missar vid målning Röbäck<br />
34A541 freest (<strong>att</strong>) Försöka, pröva på Södra Vb<br />
41A031 freest (<strong>att</strong>) Försöka Strand, Vännäs
54A053 freett (<strong>att</strong>) Sprätta iväg något Skellefteå<br />
06B437 frei (<strong>att</strong>) fria (<strong>att</strong>) Gumboda<br />
77A544 freijken-bäcken Ev. efter ordet "fräken" (en växt) Glommersträsk<br />
05A178 fremmene besökare som man kän<strong>ner</strong> Nordmaling<br />
05A179 fremmenfolke besökare som man inte kän<strong>ner</strong> Nordmaling<br />
10B184 fres-dos (en) snarstucken person Bureå<br />
87B237 frett i utta lyckas i kulspel Å sele<br />
89A004 frette vispat iväg något med handen<br />
41B227 frohov En som inte kan hålla måttan Nordmaling<br />
28B153-200 fruus Frysa Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Linus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
39B270 fråbreggdu Givmild Vormsele<br />
39B269 fråbreggdu (<strong>att</strong> vara) Trätgirig, grälsjuk Filip Gerhardsson<br />
03A061 fråbrejdu (<strong>att</strong> vara) bråkig, besvärlig (mest om barn) Sörfors<br />
89B442 fråbrägdig besvärlig, grälsjuk Bygdeå<br />
76A008 frådjen (<strong>att</strong> vara) Klarvaken (eft. N<strong>att</strong>sömn) Skellefteå, t.ex.<br />
21A190 fråsan Frossbrytningar Tärna<br />
44A131 frö (<strong>att</strong>) Förfrysa (öronen t.ex.) Nordmaling<br />
44A243 fröhov (<strong>att</strong> vara) Genreös Rundvik<br />
73A053 frö-hov (ett) Slösaktig person Lögdeå<br />
67A287 fröjen (<strong>att</strong> vara) Tillgiven, tam Borgafjäll<br />
44A127 frön (<strong>att</strong> vara) Retad, ilsken Norrfors<br />
67A438 frön (saken är) Skör, ömtålig Sorsele<br />
44A129 frönt ( (något g är) ) Skört, , sprött p Nordmaling<br />
77A469 frösjen (<strong>att</strong> vara) Matfrisk, äter vad som helst Nordmaling<br />
77B528 frötjen (<strong>att</strong> vara) Matfrisk Ljusv<strong>att</strong>net<br />
35A317 frötjen (<strong>att</strong> vara) Häst, ko (eller människa) som äter vad som helst, är inte nogräknad Lövånger<br />
55A011 ful Brunstig (om sto) Skellefteå (t.ex.)<br />
56A023 ful Brunstig (om märrar) Filip Gerhardsson<br />
85B735 ful (om ko <strong>och</strong> sto) brunstig Lycksele<br />
40A179 fules (<strong>att</strong>) Grimasera Storuman<br />
90A036-A044 full skjorta duktig arbetare Skellefteå<br />
27B028-057 fuse Ladugården Skellefteå (Sven Mikaelsson läser<br />
två poem ur sin bok<br />
"Lögom rolit)<br />
70A161 fuse Ladugården Sk Skellefteå ellefteå 66A471 fus-teven Ladugårdslukten Skellefteå<br />
49A514 fus-täven Lagårdslukten Norsjö<br />
33B355-461 fus-vaiggen Ladugårdsväggen Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
01A060-79 fy fåglarna svärord Vännäs<br />
40B255 fyyn Gallop, fyrsprång Hössjö<br />
15B383 Få I låån wernwera - hautjen denn uti<br />
wårnwårahaije mett?<br />
Får jag låna din borrsväng när jag ska göra en höskrinda? Norsjö
74A062 fåfänges (<strong>att</strong>) Hålla på med ngt onyttigt Filip Gerhardsson<br />
86A230-243 fåfängkräka icke vinstgivande småkreatur Bureå<br />
02B129 fålln (<strong>att</strong> vara) <strong>att</strong> vara skicklig ?<br />
90A054 fåln bra handlag Skellefteå<br />
41A195 få-männt (<strong>att</strong> vara) Arbetsstyrkan är underbemannad Vännäs<br />
59A431 fåmönnes (<strong>att</strong>) Syssla med något onyttigt Malå<br />
61A146 får-dongen Fårdynga som samlats i kätten under vintern Bjurträsket<br />
67B488 får-flår´n Lapp med ägarens namn på t.ex. ett får Vitv<strong>att</strong>net<br />
59A112 får-gråt´n Gul gegga i ögonvrån eft. n<strong>att</strong>sömn Nordmaling<br />
89B050-056 fårgråtn smolk i ögonvrån när man vaknar Skellefteå<br />
59B498 fårrverksam (<strong>att</strong> vara) Blyg, tillbakadragen Nysätra<br />
12A440 fårschten farstun Högland<br />
86A090 fä fägårdsladu gårdsladu höl hölada ada sammanbygg sammanbyggd d me med d fäh fähuset uset<br />
88A077 fähleskär går raskt<br />
69B227 fäjen (<strong>att</strong> vara) Glad, munter Skellefteå<br />
76B302 fäl-fys (<strong>att</strong> vara) Duktig, rask, kunnig<br />
71A071 fäli-mål Stök, ståhej, ett välda liv (kommer av <strong>att</strong> något är "på färde") Margit Wennstedt<br />
76B269 fäl-järn (ett) Trampsax <strong>för</strong> fångst av räv, t.ex. Lövånger<br />
64B179 fälla Plats där skog har fällts el. brunnit Filip Gerhardsson<br />
81A159 fäll-blata´n Svag skare Åsele<br />
04B143 fällbrutten frusen snö som inte bär Vindeln<br />
64A458 fäll-bruttur´n Skare som varken bär el. brister Risböle<br />
64A142 fällhler´n Remmar, hängslen etc. Skellefteå<br />
04A438 fällskyra skåra som görs i träd innan fällning Vindeln<br />
33A301 fäl-mat Förning g<br />
Hössjö j<br />
81A201-233 fälut Färdigt Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om tandläkarbesök <strong>för</strong>r<br />
i världen<br />
05A040 fängfora bukfyllnad (åt kor, får etc.) Bygdeå<br />
49A141 färsjt Färskt Bastuträsk<br />
90A170 fäschlen bärsele Nordmaling<br />
64A163 fäsjlen Remmar (till ryggsäck etc) Vindeln<br />
21B083 fässlen Ryggsäcksremmar K<strong>att</strong>isavan<br />
52A283 Fästman jer full! Sophinken är full - dags <strong>att</strong> tömma den! Norrbotten<br />
80B011 fä-tå (ett) Fägata Filip Gerhardsson<br />
73A294 fävel (<strong>att</strong>) Handskas ovarsamt med något, t.ex. eld Filip Gerhardsson<br />
64A142 fäähhl Remmar (till ryggsäck etc) Vindeln<br />
44B080 44B080- 108<br />
föill föillut ut Begiven på sprit, sprit fy fyllaktig llaktig Norsjö Torgny Li Lindgren ndgren lä läser ser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 föillut begiven på sprit, fyllaktig Norsjö f[o/ö?]illut<br />
37A347 föjse Lagårn Strand<br />
41A021 föjse Lagår'n Strand, Vännäs
81B108-139 föjse Ladugården Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om forna tiders<br />
radiolyssnande<br />
40A243 fölad i <strong>för</strong>stu'n (<strong>att</strong> vara) Dum, bakom flötet Vilhelmina<br />
08B030 fönna fjolårsgräs Vindeln<br />
80B165 <strong>för</strong> hov (<strong>att</strong> vara) Vilja roffa åt sig så mycket som möjligt Orrböle<br />
34B032 <strong>för</strong> kort nea<strong>för</strong> dyngfalle För kort i rocken Vännäs (om en person)<br />
01A060-79 <strong>för</strong>blånat svärord Vännäs<br />
60A184 <strong>för</strong>brettsjar'n Yxa <strong>att</strong> hugga torv med Skellefteå<br />
85A290 <strong>för</strong>el fjäril Malå<br />
86B050 <strong>för</strong>el v<strong>att</strong>enväxt Y -län<br />
64B286 <strong>för</strong>el (en) Fjäril Bockträsk<br />
58B192 <strong>för</strong>e <strong>för</strong>el'n l'n Fl Flugan ugan (i flugfi flugfiske) ske) Ramsele<br />
45A044-132 <strong>för</strong>evis <strong>för</strong>utseende Norsjö<br />
24A340 <strong>för</strong>evittja Förebud, omen Umeå<br />
42A244 <strong>för</strong>håggarn-öx' (en) Yxa <strong>att</strong> hugga genom grässvål med Norsjö<br />
82A475 Föri jere värtt n haijl oox, men efteråt jere<br />
eint värtt hårna!<br />
Före är det värt en hel oxe, men efteråt är det inte värt hornen! Norsjö<br />
86B135-160 <strong>för</strong>månsfalkä födorådstagare Vilhelmina<br />
40B246 <strong>för</strong>näva se (<strong>att</strong> ha) Drabbats av ledknarr Långsele<br />
34B081 <strong>för</strong>räxt'n Förresten Vännäs<br />
71B398 <strong>för</strong>sjing (en) Föl i inkörningsåldern Lillarmsjö<br />
81A128 <strong>för</strong>vortte se (<strong>att</strong> ha) Förändrats till det sämre Ytterberg<br />
18A245 <strong>för</strong>vortte se (<strong>att</strong> ha) Vansläktats, urartat Filip Gerhardsson<br />
86A219 <strong>för</strong>vortä sä <strong>för</strong>sämrats<br />
79A022 föske-ve´n Rutten ved Kraddsele<br />
04A445 föskut ruttet ( träd) Vindeln<br />
13B137 fösskut ruttet (trä) Vindeln<br />
83A211 fött land Lättgången mark Åselet<br />
87B015 g uftn ånga Umeå<br />
31A108 gaalm (<strong>att</strong>) Sjunga högt Skellefteå<br />
34A053 gadd-stomm (en) Tjärstubbe Skellefteå<br />
74A268 Gaijern djöning skojen! "Gå genom skogen" - uppmaning till flera perso<strong>ner</strong> Skellefteå<br />
73A320 gales (<strong>att</strong>) Det man arbetar med blir tokigt <strong>och</strong> bakvänt Filip Gerhardsson<br />
59A017 galli (<strong>att</strong> vara) Färdig <strong>att</strong>… Burträsk<br />
33A382 galli (<strong>att</strong> vara) Nära <strong>att</strong>… Färdig <strong>att</strong>… t.ex. dö eller gråta Norsjö<br />
50B037 galli (<strong>att</strong> vara) (t.ex. <strong>att</strong> vara galli spöij) Färdig <strong>att</strong> (spy, t.ex.) Gumboda (Norsjö)<br />
02B284 02B284- 296<br />
gallmorsa olika namn på hons honsälar älar Holmön t ex. ex<br />
53A498 gallsocka Regnskydd <strong>för</strong> benen vid skogsarbete Arjeplog<br />
53B032 gallsocka En sorts benkläder av renskinn Kraddsele Samisk stavning:<br />
Galsoga (h)<br />
57A370 galorum Galet, på tok Ytterberg<br />
58A196 galorum Köra på tok så <strong>att</strong> man t.ex. hamnar i diket Byske<br />
02B284-296 gamla olika namn på honsälar Holmön t ex.
73A026-036 Gamla farmor skrynklig är <strong>och</strong> grå, böjd<br />
<strong>och</strong> "Farmorvisa" skriven av telegrafkommisarien <strong>och</strong> sago<strong>för</strong>f<strong>att</strong>aren<br />
Läses av Filip<br />
lutande hon synes gå, livets börda trycker<br />
henne nu, fordom var hon ung <strong>och</strong> rask<br />
som<br />
du! Men hon har ett hjärta ömt <strong>och</strong> gott,<br />
ack,<br />
om du det hjärtat kände blott skulle du,<br />
som<br />
blott till ytan ser, älska farmor mycket,<br />
mycket mer! Snart vår Herre farmor till<br />
sej<br />
tar, hon är nöjd <strong>att</strong> sluta sina da´r, <strong>och</strong> få vila<br />
i en kyrkogård där ett kors blir rest som<br />
minnesvård! Kära barn - <strong>för</strong>ljuva farmors<br />
lott,<br />
sök <strong>att</strong> skaffa henne glädje blott, ty om sorg<br />
du gamla farmor ger, hon med smärta går i<br />
graven <strong>ner</strong>! Där<strong>för</strong> -<br />
vart din väg dej leda må må,<br />
vandra den till farmors glädje så <strong>att</strong> en gång<br />
på hennes döda mull, intet ogräs växer <strong>för</strong> din<br />
skull!<br />
Wilhelm Bäckman (död 1911).<br />
Gerhardsson<br />
28B153-200 gamler'n De gamla (människorna) Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Linus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
08A057 gamm-fönna fjolårsgräs Abborrträsk<br />
40B110 gamm-fönna Fjolårsgräs Norsjö<br />
54A124 gamm-fönna Gammalt dött gräs Umeå<br />
61A096 gamm-kar'n Djävulen Vilhelmina<br />
70A314 gammko-räck Kornas ystra beteende när de släpps ut ur ladugården på sommaren Bäsksele<br />
61A096 gamm-kus´n Djävulen Vilhelmina<br />
32A510 gamm-kus-gropa Helvetet Kultsjödalen<br />
61A097 gamm-kus-gropa Helvetet Vilhelmina<br />
32B030 gamm-kus'n Djävulen, fan Ammarnäs<br />
38A009 Gammlappen dra storsaitjen omikreing,<br />
å Den gamle lappen drar omkring med storsäcken <strong>och</strong> barnen som Norsjö Vaggvisa<br />
barna som skråål dem stopp'en derein. Han gråter stoppar han in i den. Han drar till kåtan en (?) rad <strong>och</strong><br />
dra diti kåtan en temmeli raa, å gammel-lapp<br />
gammel-lapp-käringen hon piskar upp dem ordentligt,<br />
en aning<br />
kälinga hon pisk opp dem bra - no nalta,<br />
no<br />
nalta, varendaste dag!<br />
vareviga dag!<br />
14B264 Gamm-lappen dra stor-saitjenomikreing,<br />
å all gammel-lappen drar storsäcken omkring <strong>och</strong> alla barnen<br />
som gråter, Norsjö<br />
barna som skraal dem stoppén der ein han dra dom stoppar han däri-han drar till kåtan en lång? rad <strong>och</strong> gammel-<br />
Ramsa<br />
diti kataann´ temmeli ra´, å gammel-<br />
lappkälinga hon pisk´ opp dem bra!<br />
lappkäringen hon piskar upp dem ordentligt<br />
61A096 gamm-pellt´n Djävulen Vilhelmina<br />
61A096 gamm-sjeltsjen Djävulen Vilhelmina<br />
50B112 gamm-steinta Enkelbeckasin Norsjö<br />
81B418-476 gamm-val Gammalt skräp Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om leksaker<br />
fordomdags<br />
52A373 gang-vis (<strong>att</strong> vara) Ha god orienterings<strong>för</strong>måga, lätt <strong>att</strong> hitta Nordmaling<br />
41B233 ganntes (<strong>att</strong>) Kivas Nordmaling<br />
76B267 gapa-djiller (ett) O<strong>för</strong>etagsam person, som mest står <strong>och</strong> gapar Lövånger
43A269 gapa-tre (ett) Struntpratare Hemv<strong>att</strong>net<br />
89A070-100 garaihl snabbt övergående snöoväder Lycksele<br />
02B538 gara-il busväder (särskilt om april väder) Nysätra<br />
15A218 gara-il Väder med regn- <strong>och</strong> snöblandning Vindeln<br />
49A405 gara-il (ett) Tillfällig skur av kallt regn, el. snöblandat regn Kraddsele<br />
75B456 gara-il (ett) Regnskur Skellefteå<br />
76B484 gara-il (ett) Kort, häftig regnskur el. snöby Lycksele<br />
80B485 gara-il (ett) Tillfällig regnskur el. snöfall Kraddsele<br />
84A026 gara-vere "aprilväder" Umeå<br />
86B088 garna gälar hos fisk (se A 440)<br />
50B045 garnes (<strong>att</strong>) Retas Piteå<br />
21A177 garritsje-bann Resårband Tärna<br />
70B473 garv (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) Brådmogen Sorsele<br />
79A034 garv (<strong>att</strong> vara) Försigkommen Kraddsele<br />
67A206 garv-tack-tjicka (en) Spene hos gammal tacka Åsele<br />
65B237 g<strong>att</strong> Var tvungen Vindeln<br />
81A201-233 g<strong>att</strong> Var tvungen Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om tandläkarbesök <strong>för</strong>r<br />
i världen<br />
15A209 g<strong>att</strong>asie Var hon tvungen <strong>att</strong> se det= Vindeln<br />
07B360 gauk (en) gök Norsjö<br />
38A026 gautjen Göken Djupgroven<br />
51A062 gautjen Göken Skelleftehamn<br />
44B080-108 gauwdut Galen Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
( (en del av) ) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 gauwdut galen Norsjö<br />
65A491 gauven Ljusstöpning Norsjö<br />
57B040 gauwk-tre (<strong>att</strong> vara under ett) Hur man hamnat under ett "gök-träd", får man önska sig vad man<br />
vill när göken gal - det med<strong>för</strong> tur, således<br />
Norsjö<br />
68B335 ge me si Låt mig se Stabburnäs<br />
(Vilhelmina)<br />
52A342 ge n´Olle te pipa (<strong>att</strong>) Gå på toaletten Matsdal<br />
79A039 ge ne (<strong>att</strong>) Släppa ifrån sig mjölken (om kor) Kraddsele<br />
02A186 gefel (<strong>att</strong>) joxa, greja Jörn<br />
40A243 geme' geme'n n (<strong>att</strong> (a tt vara vara) ) Vä Vänlig nlig mo mot t enke enkelt lt fo folk lk, lätt <strong>att</strong> prata me med d Vilh Vilhelmina elmina<br />
01B477 gemesi... låt mig se... Vilhelmina<br />
90A050 gens stickad tröja Skellefteå<br />
68B342 geomtell (<strong>att</strong> vara) Opålitlig Stabburnäs<br />
(Vilhelmina)<br />
69B024 geomtell (<strong>att</strong> vara) Opålitlig Bäsksele<br />
42B115 geomtell (<strong>att</strong> vara) Ojämn i humöret Vilhelmina<br />
52B137 geselam En sorts snigel Knaften<br />
56A075 geselam (en?) Spindel Skellefteå<br />
41B234 gesjeven (<strong>att</strong> vara) Givmild Nordmaling
44A472 gesjeven (<strong>att</strong> vara) Givmild Nyåker<br />
56B342 gesselame (ett) Snigel Lycksele<br />
71B377 get-typpa Talltitan el. entitan Lillarmsjö<br />
27A029 Gi akt på lyra! Passa på tillfället, ta chansen! Filip Gerhardsson<br />
87B060-75 gick fyrä varsel Umeå<br />
43B378 gill (<strong>att</strong>) Snabbrensa strömming, men även "snöpa" Lövånger<br />
40A223 giss'n (<strong>att</strong>) Tina upp, mjukna Kultsjön<br />
69A148 gisstu meg ung. "banne mig" Vindeln<br />
64A441 gist-vall (en) Plats på fiskeläge där nät hängdes upp på tork Risböle<br />
43B381 gistvall (en) Plats med störar där nät sätts upp på tork Lövånger<br />
62B374 gist-vall´n Ställning <strong>för</strong> torkning av nät Gryssjön<br />
85B730 giten kvinnobröst Vilhelmina<br />
90A072 giv dä dä, hä jer bo bottn ttn e Hjå Hjåggsjön ggsjön då man bli blir r påtrugad mer ma mat t Röbä Röbäck ck<br />
04B484 gjeta o bocken de två kälkarna i en timmerdoning Vilhelmina<br />
90A465 gjort patron ur fött barn Åselet<br />
79B135 gjåva (he) Det doftar, luktar (ex. från dyngkasen) Åbacka (sorsele)<br />
80A400 glapa (he) Det snöar med stora flingor Kraddsele<br />
54A223 glasan Små grund eller skär i en sjö Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
77A087 gl<strong>att</strong>er Surnad mjölk, el. konsistensen därav<br />
56B177 gleppa (en) Glipa, springa Bergsjö<br />
61A207 glimster (<strong>att</strong>) Sjabbla Ammarnäs<br />
89B090-106 glinkis blankis Kroksjö<br />
09B171-186 glister (<strong>att</strong>) lysa igenom Kålaboda<br />
53B313 glit oppi henna (<strong>att</strong>) Svettas i pannan Bureå "Henna" är möjligtvis<br />
samma ord som<br />
svenskans "änne" =<br />
panna<br />
89B467 gliver skr<strong>att</strong>a Bäsksele<br />
67A439 gliver (<strong>att</strong>) Skr<strong>att</strong>a på fel ställe Sorsele<br />
67A440 gliver-gomias (en) Människa som skr<strong>att</strong>ar på fel ställe Sorsele<br />
80B110 glo-bänk (en) "Ljugarbänk" Arvidsjaur<br />
79B257 glo-bänka Bänkar i kyrkan, placerade så <strong>att</strong> man tittar in mot de bänkar som är Robertsfors<br />
riktade mot altaret<br />
21B283 glocken-föill Det som ryms i två sammanhållna handflator Skellefteå<br />
54A323 glommer (<strong>att</strong>) Klinga dovt (om is, t.ex.) Skellefteå<br />
33A134 glommer (<strong>att</strong>) Klinga dovt (om is t.ex.) Skellefteå, t.ex.<br />
80A373 glommer (he) Det klingar dovt Kraddsele<br />
33A325 glommer glommer-skälla skälla<br />
Koskälla som kli klingar ngar dovt Fili Filip p Gerh Gerhardsson ardsson 02B080 gluffs (<strong>att</strong>) när man häller ut någonting, <strong>och</strong> det kommer mer än man tänkt sig, Ormsjö<br />
så ”gluffsar” det<br />
03A220 glup (en) uppstötning Stensele<br />
04A013 gluppen konserverad mjölk plus angelika Storuman<br />
58A291 glysster (he) Det lyser från en bestämd ljuskälla, ex. en glöd Sorsele<br />
61B158 glysster (he) Det glimmar Filip Gerhardsson<br />
36A370 glåpa-snjön Tung snö som lägger sig i träden Örviken<br />
49A132 glåsa-fait (<strong>att</strong> vara) Svällande fet Hemv<strong>att</strong>net<br />
02A033 glåskropp ömtålig kropp Jörn
36A193 glåttre (mjölken ha glåttre se) Mjölken har skurit sig Slagnäs<br />
83A039 glåttre (mjölken har) Mjölken har blivit vasslig, klimpig Skellefteå<br />
40A224 glätte Halkade Kultsjön<br />
75A007 glö-hyppen Hastbullar Vilhelmina<br />
64A395 glör (en) Öppet v<strong>att</strong>en mellan hopar av timmerstockar (vid flottning) Öre<br />
77A087 glötter Surnad mjölk, el. konsistensen därav<br />
75A004 glötter-mjölka Surnad mjölk Vilhelmina<br />
35A279 glöttre (mjölken har) Mjölken har surnat Nordmaling<br />
77A154 glöttri´ (mjölken är) Sur Vilhelmina<br />
49A422 gnalldas (ett) Tappa hår - både om människor <strong>och</strong> lapp-skor Kraddsele<br />
80B496 gnalldas (skorna) Håret lossnar fr lappskorna Kraddsele<br />
79B493 gnarr (<strong>att</strong>) Visa tänderna Sorsele<br />
80B490 gnarr (e (ett) tt) Vara på dåli dåligt gt humör oc <strong>och</strong> h visa tä tänderna nderna Kraddsele<br />
79B476 gnarres (<strong>att</strong>) Le i mjugg, glädjas över en oväns misslyckande Skarvsjöby<br />
68A230 gneka (<strong>att</strong>) Gnissla, knarra Vilhelmina<br />
73B097-122 gnekan (<strong>att</strong> komma) Gå med knarrande skor Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
68A277 gneka-stötting (en) Stötting som inte var stumt hopmonterad Borgafjäll<br />
63B268 gnepas (<strong>att</strong>) Kivas, gnabbas Bastuträsk<br />
83B428 gnepas (<strong>att</strong>) Kivas, retas (oftast om barn) Skellefteå<br />
83B429 gnäfftes (barna) Barnen kivades Skellefteå<br />
40A181 gnäll-brea (nära) På håret, nära ögat Storuman<br />
62A541 gnäpas (<strong>att</strong>) Kivas, gnabbas Rusksele<br />
01B223 gnöur g gnisslande g Bäsksele<br />
51A062 gocken Göken Skelleftehamn<br />
21B317 gocko Mittersta tån Gafsele Lilltå, tå-ti, gocko,<br />
maka-pärn <strong>och</strong><br />
storböitjen. (tåramsa)<br />
55A279 gojkola Svacka i terrängen Sorsele<br />
41B467 gokke deri Nickes (det är) Det har gått galet, det är "kört"<br />
16B056 gokkisböuta Fett från renens ändtarm Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
83B016 golukt-gräse Ängsmyskgräs Filip Gerhardsson<br />
40A252 gompa Maträtt bestående av jäst blandning av ängssyra <strong>och</strong> kvanne<br />
blandad med kärnmjölk<br />
Vilhelmina<br />
02B237 gonken föill (en) mått där man kupar bägge händerna Skellefteå<br />
21B283 gonken-föill Det som ryms i två sammanhållna handflator Skellefteå<br />
19B019 gorrmen Parasit som lä lägger gger ägg i renarnas päls Tärna Tärnaby by<br />
29B034 gorrmut, (<strong>att</strong> vara) gormig, grälsjuk Burträsk<br />
68B064 goti-kar (en) Karl som har gott om tid, som går <strong>och</strong> driver Norsjö<br />
89B050 gotis-gotommesmännisch dagdrivare Skellefteå<br />
40A084 gotommes-falke "God-tids-folk" = folk som har gott om tid, som inte har särskilt<br />
mycket <strong>att</strong> göra<br />
Lögdeå<br />
57B376 gotommes-falke Folk som har gott om tid Nordmaling<br />
86A455 gradu hungrig Vånnäsby<br />
78A213 graijde (något är) Redigt, uppordnat Åselet
39B140 grana laup Grenens bark är lätt <strong>att</strong> få av vid midsommartid, <strong>och</strong> då sade man<br />
<strong>att</strong> grana (granen) "laup"<br />
Hemv<strong>att</strong>net<br />
89A015 granegräs åkerfräken (liknar gran ) Öre<br />
78B119 grannter´n Bilder i tidningar, böcker etc. Glommersträsk<br />
57B117 granntyckt (<strong>att</strong> vara) Lättstött, lätt <strong>för</strong> <strong>att</strong> bli sur vid minsta motgång Ammarnäs<br />
44B080-108 granntöickt Känslig, noga Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 granntöickt känslig, noga Norsjö<br />
31A054 gregoár Cykel Rödåliden<br />
71A339 gre greij ij-kam kam (en) Anordning <strong>för</strong> <strong>att</strong> reda ut tr trådarna ådarna innan vä vävningen vningen Umeå<br />
76A260 greijven Maträtt bestående av talg, mjölk <strong>och</strong> mjöl Hössjö<br />
39B282 greiven Gröt el. sås kokad av smält talg, vetemjöl <strong>och</strong> mjölk Filip Gerhardsson<br />
50A412 greiven Maträtt best. av talg, mjölk <strong>och</strong> mjöl Hössjö, bl.a.<br />
39B282 greiv-gröt Gröt el. sås kokad av smält talg, vetemjöl <strong>och</strong> mjölk Filip Gerhardsson<br />
65B241 grejhojta Ung. "fina fisken" Vindeln<br />
87B030-40 grelut mönstrat Umeå<br />
27B028-057 gresst Glest Skellefteå (Sven Mikaelsson läser<br />
två poem ur sin bok<br />
"Lögom rolit)<br />
49A437 gresst Glest, otätt Kraddsele<br />
40B507 gresst (<strong>att</strong> vara) Korkad, ha glest mellan hjärncellerna Rödåliden<br />
73B026 gresst g ( (något g är) ) Otätt, ,gglest Skellefteå, , t.ex.<br />
27A406 gribben Dynggrepen Lycksele<br />
44B080-108 griinnt iill Gjorde grimaser, grinade illa Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 griinnt iill gjorde grimaser, grinade illa Norsjö<br />
86B035 grina gråta, i Skåne skr<strong>att</strong>a<br />
45A044-132 grinnt grät, grinade Norsjö<br />
56A064 grin-skavar' (en) Missnöjd person, gnällspik Filip Gerhardsson<br />
36B009 grin-vere Surt väder med duggregn Filip Gerhardsson<br />
83A282 gris´n Sladdbarnet Umeå<br />
59B063 grommen Kaffesump Ångermanland 68A409 grommen Kaffesumpen Vilhelmina<br />
68B003 gromse Kaffesumpen Burträsk<br />
40B503 grongnér (<strong>att</strong>) Filosofera, grubbla Rödåliden<br />
49A453 grop (<strong>att</strong> vara) Grov (tall, t.ex.) Kraddsele<br />
59A181 grop (<strong>att</strong> vara) Grov, kraftig Släppträsk<br />
13A194 grop-lodd (bössa) (en) om lodbössa med grov kaliber ?<br />
83A224 grotes (<strong>att</strong>) Förarga sig, gräma sig över något Skellefteå<br />
84A531 gro-vere En väderlek som gör <strong>att</strong> det växer bra Filip Gerhardsson<br />
13A084 grov-lodd (<strong>att</strong> vara) otymplig Norsjö
56A057 grov-lodd (<strong>att</strong> vara) Kraftigt byggd, stadig i kroppen el. grovkalibrid (lodbössa) Vännfors<br />
85A425 grut obetydlig mängd Malå<br />
09B171-186 grut (en) litegrann Kålaboda<br />
40B280 gruv-axlad (<strong>att</strong> vara) Ha ett kraftigt axelparti, med antydan till kutrygg Filip Gerhardsson<br />
66B117 gruv-axle (<strong>att</strong> vara) Se kuvad, underdånig ut Sorsele<br />
86A455 grådu hungrig Vånnäsby<br />
03A333 grådu (<strong>att</strong> vara) <strong>att</strong> längta efter något gott Kvarnbränna<br />
55A157 grådu (<strong>att</strong> vara) Hungrig jämt Byske<br />
66B234 grådu (<strong>att</strong> vara) Matfrisk, hungrig Burträsk<br />
76A005 grådu (<strong>att</strong> vara) Hungrig, på gränsen till utsvulten Skellefteå, t.ex. jfr. eng. "greedy"<br />
87B075-95 grådug av grajhajt – glupsk, utsvulten<br />
88A102 gråkall tjäder Tärna<br />
88A195 gr gråkall åkall tjäder tjädertupp tupp St Storuman oruman<br />
88A035 gråkalln ? Ånäset<br />
83A224 gråtas (<strong>att</strong>) Förarga sig, gräma sig över något Skellefteå<br />
59A182 grååbb (en) Grop i marken Släppträsk<br />
40B296 gräfta (en) Jordyxa, torvspade Filip Gerhardsson<br />
24A150 gräsbuk (en) Årsgammal kalv Filip Gerhardsson<br />
44B080-108 gräsbuken Kalv Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 gräsbuken kalv, kalvkött Norsjö<br />
85B613 gröbb g på p formkurva<br />
inte riktigt g i form<br />
Bjurholm j<br />
87B229 gröhull läkkött Örviken<br />
68A358 grönfor-taig (en) Teg där man odlar kraftfoder Bastuträsk<br />
67A067 gröt-feita Urgröpning i gröten som fylldes med smör - jfr. "smörbrunn" Umeå<br />
21A179 gröt-mella Förlängning av byxlinningen <strong>för</strong> <strong>att</strong> få plats <strong>för</strong> isterbuken Tärna<br />
73A407 gröt-mella Snörstump <strong>för</strong> <strong>att</strong> <strong>för</strong>länga byxornas vidd<br />
80B506 gröt-veta Mjölken till gröten, "det våta" Kraddsele<br />
59A308 gröt-vetu Vätska, vanligtvis mjölk, som man har till gröten Ytterberg<br />
21A027 gubben själv Tummen Åbacka Lill-ingen, gull-ungen,<br />
lång-stånga,<br />
slapperbocken <strong>och</strong><br />
gubben själv<br />
(fingerramsa)<br />
19B107 gubbj gubbjuck uck Maträtt Matr ätt bestående av fl flott ott oc <strong>och</strong> h br brödsmulor ödsmulor Jä Jämtland mtland<br />
86A406 guck liten mängd Vi1helmina<br />
14A089 gula-präst maskros Norsjö<br />
45A044-132 gulltjedi guldkedja Norsjö<br />
21A027 gull-ungen Ringfingret Åbacka Lill-ingen, gull-ungen,<br />
lång-stånga,<br />
slapperbocken <strong>och</strong><br />
gubben själv<br />
(fingerramsa)<br />
36A087 guss-lån Sovel, "Guds lån" Allmänt i Vb
71A078 guss-orsj-bo´a "Guds-ords-butiken", missionsbokhandeln Filip Gerhardsson<br />
03A372 gussris person som gjort rackartyg Holmsund<br />
89B451 gussris besvärlig människa Bygdeå<br />
59B022 guss-ris (ett) "Guds ris" = Besvärlig person Vännäs<br />
61B047 guss-ris (ett) Besvärlig person Gunnarn<br />
15A240 guss-ris (ett) Bråkig, besvärlig person Allmänt i VB<br />
36A084 guss-ris (ett) Svår, elak människa - sänd av Gud som straff, "ris" Allmänt i Vb<br />
83B210 guttis-beut´n Får- el. älgtarm Gargnäs<br />
73A374 guven Ånga Storuman<br />
87B360-370 guvun pust från värmekälla Skellefteå<br />
59B051 guvu'n Ångan Vindeln<br />
56A041 gvadd (en) Litet barn Lögdeå<br />
35A272 gva gvadd dd (en) Lit Litet e t barn (3 (3- 5 år år) ) Nordmaling<br />
57A338 gvadda Småbarn Lögdeå<br />
35A266 gval Skräp Nordmaling<br />
56A042 gval Skräp Lögdeå<br />
84A219 gval Samling trädrötter (el. allmän oreda) Filip Gerhardsson<br />
56A043 gvama Våmmen (hos kor) Lögdeå<br />
20B047 gvarn Skräp Lögdeå<br />
58A386 gvarn Trädrötter som <strong>för</strong>svårar plöjning i åkern Filip Gerhardsson<br />
58B146 gwarn Saker som ligger kringströdda på t.ex. ett köksgolv Vindeln, Vännäs<br />
64A391 gveka (en) Inbyktning i en stradkontur el. på en lägda Öre<br />
02A059 gvitv<strong>att</strong>net gammal stavning av ”Vitv<strong>att</strong>net” Vitv<strong>att</strong>net<br />
56A040 gvåxika Lavskrika Sorsele<br />
54A452 Gyss, y , gyss, gy , gyss! gy Lockrop ptill gris g Vännäs<br />
50B084 Gyss-gyss-gyss Lockrop <strong>för</strong> <strong>att</strong> kalla till sig grisarna Obbola<br />
66B272 gå fyrom fotom (<strong>att</strong>) Krypa på alla fyra Byske<br />
88B153 gå genom eklut <strong>här</strong>das (eklut används vid garvning) NE<br />
66B116 gå i fegda (<strong>att</strong>) Har med varsel, <strong>för</strong>estående olycka <strong>att</strong> göra Sorsele Jfr. Feg-ljus o.dyl.<br />
80A468 Gå jarna! Gå <strong>här</strong>ifrån! Österbotten<br />
42A056 Gå jarnja! Gå <strong>här</strong>ifrån! Vindeln<br />
80A341 gå oppa böna (<strong>att</strong>) Gå till bönhuset Villv<strong>att</strong>net<br />
65A116 gå på lätt´n (<strong>att</strong>) Gå utan börda Filip Gerhardsson<br />
77B434 gå på stampen (<strong>att</strong>) Gå på dass Hällnäs<br />
40A120 gå ut å skoog (<strong>att</strong>) Gå ut <strong>och</strong> jaga Hällnäs<br />
60A279 gå å riit (<strong>att</strong>) Gå sysslolös Skellefteå<br />
40A125 gå å riit (<strong>att</strong>) Vara sysslolös, <strong>för</strong>driva tiden med onyttigheter Hällnäs<br />
28B243 gå åt (a (<strong>att</strong>) tt) Omkomma All Allmänt män t i Vb<br />
43A508 gå, gälla, gall, gulle Komparatio<strong>ner</strong> av verbet "gå" (inte i betydelsen "prome<strong>ner</strong>a",<br />
utan Tärnaby<br />
snarare "fungera"<br />
85B678 gåhle klar, färdig Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
89A070-100 gåhle redo, klar Lycksele<br />
87A120-154 gåhlvarn låsregel i dörr Umeå<br />
62A279 gåkkela Benämning på lavskikan Hela Vb län<br />
77A161 gåle (<strong>att</strong> ha) Farit bort o hälsat på grannen i nästa gård, t.ex. Vilhelmina<br />
03A067 gåle (<strong>att</strong> vara) ”färdig <strong>att</strong>” Sörfors<br />
08A067 gåle (<strong>att</strong> vara) vara klar <strong>att</strong>... Aborrträsk
52A145 gåle (<strong>att</strong> vara) Färdig <strong>att</strong>… Vännäs<br />
56A261 gåle (<strong>att</strong> vara) Färdig <strong>att</strong>… Nordmaling<br />
21B069 gåle (<strong>att</strong> vara) Färdig K<strong>att</strong>isavan<br />
33B058 gåle (<strong>att</strong> vara) Färdig, klar Södra Vb<br />
69B506 gål-<strong>för</strong> (<strong>att</strong> gå) Gå från gård till gård Vilhelmina<br />
74B030 gålmela (<strong>att</strong> gå) Gå mellan gårdarna <strong>och</strong> samla information (el. "skvaller") Bastuträsk<br />
43B293 gålmella Mellan gårdarna Vännäs<br />
53B363 gång-flut (<strong>att</strong> ha) Gå snabbt, vara flyfotad Norsjö, t.ex.<br />
88A151 går ättär rita <strong>för</strong>löper som beräknats Vännäs<br />
87A100-120 gårdsnatan stämningen i huset Umeå<br />
21A191 gåre Tarminnehåll Tärna<br />
58A412 går-kagg' (en) Sur, vresig person Skellefteå<br />
81B172 gårrmut gå rrmut (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) Gorma Gorma, gräla Malå<br />
38B305 gårrmut (<strong>att</strong> vara) Aldrig nöjd, gormig Skellefteå<br />
45A044-132 gårsj-folke gårdsfolket Norsjö<br />
71A179 gårsj-nataan Stämning, egenhet, "anda" i en viss gård Hemv<strong>att</strong>net<br />
79B003 gårsj-natan Stämningen, "andan" i en viss gård Filip Gerhardsson<br />
77B031 gårut (<strong>att</strong> vara) Klen till hälsan Byske<br />
09B189 gåsch-natan något speciellt med en viss gård Kålaboda<br />
39A116 gåsj-nåtan En viss stämning, sed, anda, egenhet etc. hörande till en viss gård Djupfors<br />
61B274 gåssj-natan Allt går i gamla hjulspår, inget <strong>för</strong>ändras, gården har drabbats av Bastuträsk Betyder anda, stämning<br />
"gårsj-natan"<br />
eller egenhet i en viss<br />
gård. Thord Söderström<br />
4/3 2004<br />
88B553 gått g å skall<br />
fallit framstupa p Umeå<br />
63A023 gått åt (<strong>att</strong> ha) Gått hem (sic!) Ytterberg<br />
50B038 gååft (he) Det ångar, luktar mindre angenämt (t.ex. om ladugårdsrocken) Gumboda (Norsjö)<br />
37B402 gåål (en) Ring runt månen - "gård" Byske<br />
03A109 gäckler´n kindtänder Sörfors<br />
12B025 gädd-fres´n bergfink Tärna<br />
62A365 gädd-fres´n Bergfinken Kulbäcksliden<br />
71B130 gädd-fres´n Bergfinken Bastuträsk<br />
41B428 gäddfres'n Bergfinken Vindeln<br />
49B394 gädd-fres'n Bergfink Hundtjärnliden<br />
51A056 gädd-fres'n Bergfinken Skelleftehamn<br />
71A324 gädd-slir (en) Liten smal gädda (till utseendet påminnande om en knivslida) Videlund<br />
63B215 gäl (<strong>att</strong> vara) Yster, livfull Vilhelmina<br />
35A001 gäla Uppröjd Uppr öjd mark dä där r de det t växer va vallhö llhö Tärna Tärnaby by<br />
09A277 gäla (en) inhägnad Junsele<br />
83A122 gäla (en) Äng, åker Tärnaby<br />
21A210 gäll (he) Går <strong>för</strong> sig Tärna<br />
71A308 gäll´n Skulden (avser pengar) Vindeln<br />
63A472 gälle (ett) Fest, gille, skördefest Filip Gerhardsson<br />
63B170 gällen Sovloftet<br />
59B321 gäns (en) Stickad tröja utan knäppning, "olle" Hemv<strong>att</strong>net<br />
58A297 gääst Bäcklund (<strong>att</strong>) Få stryk Sorsele<br />
68B450 göbben på tjördda ung. "cool kille" Junsele
03A055 göckna mått med två kupade händer Sörfors<br />
34B270 gödut (<strong>att</strong> vara) Galen, tokig Umeå Gödut utalas "göivut"<br />
33B170 göivut (<strong>att</strong> vara) Inte riktigt frisk i huvudet Storuman<br />
88B500-553 göjvut tokig Piteå<br />
71B399 göla å blåås (he) Det småblåser Lillarmsjö<br />
49B389 gönings-rumme' Rummet där dyngkasen var belägen Hundtjärnliden<br />
01B230 gör lerigt Bäsksele<br />
09A285 gör lera Junsele<br />
85B690 gör ihl vandalisera Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
40A255 göra sina beställningar (<strong>att</strong>) Uppsöka dasset Vilhelmina<br />
40A228 göra å ve se (<strong>att</strong>) Mista livet Kultsjön<br />
40A259 göralös (<strong>att</strong> vara) Sysslolös Vilhelmina<br />
70B426 göras göras-lös lös (<strong>att</strong> (a tt vara vara) ) Att inte ha nå något got <strong>att</strong> göra Borgafjäll<br />
39B464 göre' Blandning av var, blod <strong>och</strong> kroppsvätskor som kommer ur sår Fällfors<br />
13A267 göre-koa kåda använt som tuggummi Vilhelmina<br />
74B546 gör-koa Grankåda<br />
84A495 gör-koa Grankåda Vilhelmina<br />
75A039 gör-koda Rinnkåda Lycksele (G i "Gör" uttalas "g")<br />
41B321 görm (<strong>att</strong>) Att jobba med någonting, utan egentligt resultat Hörnefors<br />
77B443 görm-sjul (ett) Bråkig person, svår <strong>att</strong> ha <strong>att</strong> göra med Filip Gerhardsson<br />
56B335 görm-skjul (ett) Bråkmakare, grälsjuk person Umeå<br />
77B443 görm-stöpp (en) Bråkig person, svår <strong>att</strong> ha <strong>att</strong> göra med Filip Gerhardsson<br />
73B097-122 görrmen (<strong>att</strong> komma) Komma grälande o jämrande sig Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
61B189 görrvel (en) Gängtapp som skruvas ned i ett upphettat rör varvid gängor skapas Filip Gerhardsson<br />
12B199 gör-skutte (<strong>att</strong> vara) skjuten i magen (om t ex. älgar) Vännfors<br />
81A163 Gösse kar! Gosse karl! Åsele<br />
65B237 götte Varit tvungen Vindeln<br />
49A465 göttna (en) En full näve av något (ett slags mått). Hällnäs<br />
50B045 göudes (<strong>att</strong>) Skoja Piteå<br />
89A100 göva värmepust Lycksele<br />
90A361 göva värmestrålning Jörn<br />
73A094 göva (he) Det hettar, strålar värme Orrböle<br />
75A056 göva (he) Det strålar värme (t.ex. från ett värmeelement) Åskilje<br />
87B360-370 gövan pust från värmekälla Skellefteå<br />
74A066 göörrm (a (<strong>att</strong>) tt) Kl Klaga aga över arbetets möda Fili Filip p Gerh Gerhardsson ardsson 58B174 ha asta marra (<strong>att</strong>) Att gå med märren till betäckning Norsjö<br />
15A221 Ha du jesst? Har du låst? Vindeln<br />
15A523 Ha du seitt nan gomåronsch-ko, som ha<br />
g<strong>att</strong> Har du sett någon gomorron-ko, som har gått genom tack-<strong>för</strong>-sist- Ramsa från<br />
genom tack-<strong>för</strong>-sist-hagan? Schwart var'a<br />
wit hagen? Svart var hon vit <strong>och</strong> fram var hon bak, <strong>och</strong> två<br />
sidor…?… Bygdsiljum<br />
å fram var'a bak å tjwå sii ...?…fläck. Ja ha fläck. Jag har hört skiten <strong>och</strong> sett skällan, men jag hittar<br />
henne inte<br />
hårt skit'n å seitt skälla men ja hitta eint<br />
ändå! ändå!
15B187 Ha du sett en gomöronskalv, svart va'n vit å Har du sett en gomorronskalv, svart var han vit <strong>och</strong> bak<br />
var han<br />
bak va'n fram, å han gick genom Tack-<strong>för</strong>-sist<br />
fram, <strong>och</strong> han gick genom Tack-<strong>för</strong>-sist-hagen, <strong>och</strong> han<br />
kom tre<br />
hagen å han komme tri daga <strong>för</strong>e vi fick<br />
'en dagar innan vi fick honom!<br />
Sjulsmark<br />
60A284 Ha du tainkt vaal läinger än nödvändigt? Har du tänkt stanna längre än nödvändigt? Skellefteå<br />
72B211 Ha du tjådd k<strong>att</strong>a, få du tjå rompa å! Har du stått ut så <strong>här</strong> långt, så står du ut med resten också! Allmänt i VB<br />
55B128 Ha du väckt kus'n? Har du sett efter om det finns någon fisk i mjärden? Skellefteå<br />
74B498 ha i aijen (<strong>att</strong>) Äga, rå om något Hemv<strong>att</strong>net<br />
58A298 haamns (<strong>att</strong>) Rafsa ihop något Sorsele<br />
82A081 haark (<strong>att</strong>) Bromsa (vid färd på skidor el. kälke) Sorsele<br />
82A084 haark (<strong>att</strong>) Hosta upp slem, harkla sig Filip Gerhardsson<br />
89A158 hadessäng dödsbädd (av Hades) Älvsbyn<br />
88A081 hadessänga ? Åsele<br />
88A368 hadessänga ? Åsele<br />
05A295 hagatroder´n hässjestänger ?<br />
80B336 haggele Något som är lämpligt Vindeln<br />
53A345 haggste Avverkningsplats i skogen Umeå<br />
40A136 hagg-tul (<strong>att</strong> vara) Orka mycket, tåla ansträngningar Hällnäs<br />
90A092 hahlbett svårslaget med lie Skellefte<br />
88A495 hahlbett (se lösbett) lien biter bra Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
90A347 hahluta stenig mark Jörn<br />
82A249 haij-dyssj (en) Hösträng Malå<br />
28B153-200 haije Hö Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Linus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
69B202 haije Hö Skellefteå<br />
89B278 haina Anna syftande på Anna Kalmar<br />
45A044-132 haingd hängd Norsjö<br />
61B118 haj (<strong>att</strong> bli) Skrämmande, överraskad Umeå<br />
59B159 haj (<strong>att</strong> vara) Häpen, överraskad Malgomaj<br />
68B038 haka-kula Fotknölen Bäsksele<br />
72B032 haka-tann (en) Sågtand som är felställd <strong>och</strong> gör <strong>att</strong> sågen hakar fast Borgafjäll<br />
49A457 hakateinnt (<strong>att</strong> vara) Lättirriterad, stingslig Boliden<br />
49B362 hakateinnt (räfsan är) Räfspinnarna är felvinklade så <strong>att</strong> räfsan hakar fast Skellefteå<br />
90A044 hakateint lättretad Skellefteå<br />
05A373 hakatint (räfsan är) räfsan hakar fast Jörn<br />
59B041 halbett (gräs) Svårslaget gräs Vindeln<br />
34B064 halen Den onde onde, fa fan n Vänn Vännäs äs<br />
19A341 hal-live (<strong>att</strong> vara) Ha <strong>för</strong>stoppning Filip Gerhardsson<br />
90A233 hall-lanne marken lutar Blåviksjön<br />
14A170 hall-lesse snedlastat (om timmerlass etc.) ?<br />
79A056 hal-mjällt (kon är) Svårmjölkad (om kor) Filip Gerhardsson<br />
40A261 halsa en kula (<strong>att</strong>) Rensa bort gjutrester från hemgjord kula Vilhelmina<br />
90A233 halt e lann marken lutar Blåviksjön<br />
09A390 haluta område utan<strong>för</strong> gårdsplanen Obbola<br />
04A454 halvbaka-tall brandlyra ( träd efter skogsbrand med torra partier <strong>och</strong><br />
färskvirke<br />
runtom)<br />
Vindeln
13B142 halvbaka-tall el. brandlyra träd med torra partier <strong>och</strong> färskved runtomkring (efter brand) Vindeln<br />
63B271 halv-s<strong>ner</strong>tte (<strong>att</strong> vara) Salongsberusad Bastuträsk<br />
40A182 halvtjyting Tonårspojke Storuman<br />
09B538 halvtjytting (en) halvvuxen pojke Dorotea<br />
40A182 halvtjävling Tonårspojke Storuman<br />
49A181 halv-tjävling (en) Halvvuxen pojke Kraddsele<br />
09B432 halvtjöling (en) halvvuxen pojke Skellefteå<br />
08A367 halvtjöling (mask.) (en) person i åldern mitt mellan barn <strong>och</strong> vuxen Yttersjö<br />
88B183-195 hamlaute på väg hem Skellefteå<br />
73B097-122 hamlen (<strong>att</strong> komma) Gå men ständigt falla Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
33B164 hamlut (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) Klump Klumpig ig Storuman<br />
80A331 hammarn-skap (ett) Del av ett hemman Norsjö<br />
66B322 hammar'n-skap (ett) En bit av ett hemman Rusksele<br />
01A021 hammel (ett) tölpaktig, klumpig person Piteå, Medelpad<br />
50B210 hammel (ett) Klumpig, taf<strong>att</strong> person Bastuträsk<br />
63B075 hammlut (<strong>att</strong> vara) Klumpig, oskicklig Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
66B249 hamms ihop (<strong>att</strong>) Samla ihop (hö)<br />
75A219 hams ihop (<strong>att</strong>) Samla ihop något Hemavan<br />
75A268 hams-loé Strån som fallit till golvet medan korna äter Vilhelmina<br />
53A477 han djeick åt Han omkom, <strong>för</strong>olyckades Boliden<br />
52A107 Han fick på lakaskall'n se han åkt skinnjigg<br />
utett åbacken!<br />
Han fick åthutningar <strong>och</strong> blev utkastad <strong>ner</strong>över backen mot ån Vindeln<br />
17B031 Han fraus se han skaka all sånna! Han frös så han skakade hel <strong>och</strong> hållen Byske y<br />
70A038 Han ha tjutte ve me Han har tjatat med mig Bastuträsk Av "tjuut" = tjata<br />
60B177 Han jobba kar än gobben jersse Han jobbar hårt, han sliter som ett djur Bastuträsk<br />
75B354 Han kömme darndenna å for ditdenna! Han kom därifrån <strong>och</strong> for ditåt Filip Gerhardsson<br />
15B148 Han lydd så han hört <strong>att</strong> mygg-kall'n gäspe<br />
Han lyssnade så <strong>att</strong> han hörde mygg-hannen gäspa i Danaberget, Danasjö<br />
däri Fanabärget men han hört icke koen!<br />
men han hörde inte korna! (om en man med god hörsel,<br />
som letade<br />
efter bortsprungna kor).<br />
53A024 handvass (<strong>att</strong> vara) Stark i nyporna Umeå<br />
53A022 handärj (<strong>att</strong> vara) Klåfingrig Ångermanland<br />
84A198 hank Vidjeband Umeå<br />
89B069 hank ögla av vidjor Vindeln<br />
89B238 hank band i gärdesgård, fäste på handduk<br />
61B282 hankmo-harrva Harv, använd vid brytande av nyodling Bastuträsk<br />
62A097 hankmo hankmo-harrva harrva<br />
Rullharv Rullharv, tillver tillverkad kad i Hankmo norr om Vasa i Fi Finland nl and (pa (patent tent 1910) Vasa Se kassett 61 61, B B, 282<br />
52B123 han<strong>ner</strong>j (<strong>att</strong> vara) Hårdhänt Tåsjö<br />
31B328 hann-ärj (<strong>att</strong> vara) Klåfingrig Junsele<br />
75A153 hap ett (någon), (<strong>att</strong>) Härma någon Sorsele<br />
62B350 hap-lur (en) Skrikhals Holmsund<br />
65A123 happ etter (någon), (<strong>att</strong>) Härma någon Vindeln<br />
33B355-461 happe Härmades Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål
57B193 har du tomme <strong>att</strong>… Har du tid <strong>att</strong>… Yttersjön<br />
13A355 hara-mäcker´n enkelbeckasinen Graninge<br />
75A223 hara-tjälinga Harmamman Hemavan<br />
75A442 hara-tjälinga Slagugglan (sic!) Sorsele<br />
91A010 haravi1la lek i gårdsstegen Umeå<br />
37B206 Hardu döuw - ta ve de deillfånga å nässdjälan<br />
Hördudu - ta med dig verktygen <strong>och</strong> matstäcken så går vi iväg!<br />
se knåra ve a!<br />
Medle<br />
89B006-010 hark åker kälke Obbola<br />
02A138 hark (<strong>att</strong>) bromsa, t ex. vid sparkåkning Hemavan<br />
83B244 harka En slags räfsa med långt skaft, bl.a. Använd när man rev kolmilor Skellefteå<br />
76A436 harka (en) Redskap <strong>för</strong> <strong>att</strong> rensa bort löv, kvistar etc. ur kraftverksdammens<br />
grind<br />
Fällforsån<br />
65B241 harkadus´n harkadus n Ung Ung. "fina fi fisken" sken" Vin Vindeln deln<br />
82B098 harre ligen! Lindrigare kraftutryck ("harre" = Herre) Norsjö<br />
82B098 harre min! Lindrigare kraftutryck ("harre" = Herre) Norsjö<br />
87B040 harre tri svordom Umeå<br />
87B075-95 harre tri syftande på treenig Gud Umeå<br />
82B098 harre tröij! Lindrigare kraftutryck ("harre" = Herre) Norsjö<br />
43A462 harrje Mamme! Hörni Mamma! Missenträsk Je = ni, användes <strong>för</strong>r<br />
när man tilltalade äldre<br />
perso<strong>ner</strong><br />
33B269 harrk (<strong>att</strong>) Bromsa Ankarsund<br />
31A022 hart<strong>att</strong>-ligen! Utrop av <strong>för</strong>våning Rödåliden<br />
27A253 harv (en) Räfsa Dorotea<br />
41A154 harv-tie Räfsskaftet Vilhelmina<br />
40A135 hasavarp Pojkstreck Hällnäs<br />
52B253 hasa-varp Själv<strong>för</strong>vållat misslyckande (el. slarvig person) Ånäset Hasa - ev. från<br />
"Hasard"<br />
88A410-430 hasavarp något som gått galet Vindeln<br />
88B125 hasavarp oväntad utgång i någon riktning (hasard)<br />
35A289 hasavarp (en) Själv<strong>för</strong>vållad olycka Nordmaling<br />
54A331 hasavarp (ett) Själv<strong>för</strong>vållat misslyckande Nordmaling<br />
78A180 hasa-varrp (ett) (Själv<strong>för</strong>vållat) misslyckande Åselet<br />
73B402 hasj-bein (<strong>att</strong> ha en bra) Vara högljudd, ha ett bra "hals-ben" Fällforsån<br />
31A029 hasj-ben (<strong>att</strong> ha ett bra) Ha starka röstresurser Rödåliden<br />
02A068 hasj-ben (ha ett bra) vara högljudd Vitv<strong>att</strong>net<br />
21A192 hata Skit, smuts Tärna<br />
61B128 hata Klibbi Klibbig g, ill illaluktande aluktande smut smuts s Umeå I tex tex. Sk Skellefteå ellefteå betyder<br />
"Hata" "Av<strong>för</strong>ing".<br />
Thord Söderström 4/3<br />
2004<br />
77A026 h<strong>att</strong> i hullom hannom (något är) Något har hafts i <strong>för</strong>siktiga händer - t.ex. en begagnad bil Örviken<br />
43A306 h<strong>att</strong> i hullom hannom (något är) Något har varit i <strong>för</strong>siktiga händer (t.ex. en begagnad bil) Örviken<br />
50B019 Hav du eingen farstu? Har du inget vett, saknar du omdöme? Gumboda (Norsjö)<br />
40B509 hav-tyckna Molnskyar från havet Rödåliden<br />
27A259 hav-tye Räfsskaftet Dorotea<br />
88A430 he lagt Vindeln
58A302 he (<strong>att</strong>) Lägga, ställa, sätta Sorsele<br />
31A043 he (<strong>att</strong>) Ställa, lägga, sätta Rödåliden<br />
44B401 he (<strong>att</strong>) Lägga, ställa, sätta Allmänt i Vb<br />
80B178 he but opp Det drar ihop sig till oväder Orrböle<br />
31A069 He de borti andörja! Försvinn från skidspåret! Skellefteå, t.ex.<br />
76B328 He de onna, du jer ut<strong>för</strong>! Stig undan, du är ivägen! Bastuträsk<br />
70A028 He djööll mela ter´n Det rinnger, el. bubblar v<strong>att</strong>en mellan tårna (som när man fått<br />
v<strong>att</strong>en i skorna)<br />
Bastuträsk<br />
30A209 He ga bra va tjwå på kälken, men val e tri se Det går bra <strong>att</strong> vara två på kälken, men blir man tre så stjälper den! Filip Gerhardsson (När en tredje part<br />
stalp 'en<br />
smyger sej in i<br />
äktenskapet)<br />
80B179 He glonger opp Det klarnar upp Orrböle<br />
70B087 He går eingen se dålit <strong>att</strong> eint he går dden<br />
en aren Det De t går aldrig så dåli dåligt gt fö <strong>för</strong> r någon <strong>att</strong> inte andra kan ddra ra ny nytta tta av de det t Nysätra<br />
väl!<br />
33A225 He ha längte e tuppfjät Dagen har blivit ett tuppsteg längre Vännäs<br />
59B161 He him je! Gå hem! Malgomaj<br />
71B425 He inferte´r se int! Det lönar sig inte Umeå, Hössjö<br />
52A273 He jer bara bulla! Det är bara bra, jag mår fint! Umeå<br />
30A212 He jer bätter va utan tjälk än ha en som int<br />
fali vägen!<br />
Det är bättre <strong>att</strong> vara utan kälke än <strong>att</strong> ha en som inte följer vägen! Filip Gerhardsson<br />
83A053 He jer int ploge ända fram! Så kan man säga om klent begåvade perso<strong>ner</strong><br />
15A276 He jer ju iblann se, he torrgrena ränn opp! Det är ju ibland så, <strong>att</strong> torra grenar skjuter skott (om kvinnor som<br />
blivit mor på äldre dagar)<br />
17A281 He jer lett å val Sali sa käringa å åt opp<br />
blade Det är lätt <strong>att</strong> bli salig, sa käringen <strong>och</strong> åt upp bladet ur Vindeln<br />
bortur salmboka!<br />
psalmboken!<br />
p<br />
82A101 He jer långt dit å daarn, sa tjälinga då hon såg Det är lång väg tur <strong>och</strong> retur, sa kärringen då hon såg på månen!<br />
oppa måneen!<br />
Umeå<br />
83B093 He jer n åt-fäl åt vår olöck! Alla olyckor har sin grund i klumpigt beteende<br />
76B087 He jer slut om blisster då nederslipa jer<br />
båårtt!<br />
Det är slut om <strong>att</strong> vissla när underläppen är borta! Filip Gerhardsson<br />
61B515 He jer slut om blister, då nederslipa jer båårt! Det är slut om <strong>att</strong> vissla då nederläppen är borta! Filip Gerhardsson Uttrycket används av<br />
den som tappat orken.<br />
61B126 He jera te kroppen Man kän<strong>ner</strong> av t.ex. en begynnande <strong>för</strong>kylning Umeå<br />
67B315 He jära på tonga Det brän<strong>ner</strong> på tungan Grundfors<br />
74B400 He klå te nesan - he tegas falke! Det kliar i näsan - det kommer besökare! Åkullsjön<br />
74B402 He klå te tack-<strong>för</strong>-sist-hana, he tegas falke! Det kliar i den hand med vilken jag brukar hälsa, tyder<br />
på <strong>att</strong><br />
besökare är på väg!<br />
Filip Gerhardsson<br />
83B370 He lys i by Utt Uttrycket rycke t användes när man på våren bö börjar rjar skönja<br />
dden en <strong>för</strong>s <strong>för</strong>sta ta sp späda äda Vänn Vännfors fors<br />
grönskan i björkarna<br />
10A015 he mått ha gulle, men he gall int´ ”det kunde ha lyckats, men det gjorde det inte” ? Ramsa<br />
38A005 He rainger'n, å bonn fainger'n,å djetarbarna<br />
dem skråål!<br />
Det regnar, <strong>och</strong> bonden gläds, <strong>och</strong> getarbarnen gråter! Norsjö<br />
56A073 He raingne koskit'n å hagastörn! Det regnade koskit <strong>och</strong> gärdsgårdsstörar! (Det var ett<br />
riktigt oväder Norra Vb<br />
m.a.o.)<br />
22A113 He rainjern, å bonn fainjern, å getabarna<br />
va ut Det regnar, bonden gläds <strong>och</strong> getarbarnen är ute i skogen<br />
<strong>och</strong> Rörmyran<br />
i skogen å skråål!<br />
gråter!
73A117 He rainndjer´n å bonn fainnjern å djetarbarna<br />
Det regnar <strong>och</strong> bonden fägnas, <strong>och</strong> getarbarnen är ute<br />
i skogen <strong>och</strong> Norsjö<br />
vaa uti skojom å skråål!<br />
gråter<br />
65B161 He reent int Det går sakta Kassjö<br />
67A094 He reijnte <strong>för</strong> med "Jag kom just på <strong>att</strong>…" Bastuträsk<br />
55A156 He rek sörja Det flyter issörja (på älven) Byske<br />
35B346 He schå Det skymtar Filip Gerhardsson<br />
35B191 He seinnre under maida Det sprutade gnistor under medarna Skellefteå<br />
78A390 He sjela Det beror på Björkdal<br />
40A103 He sjwi å Det håller på <strong>att</strong> bli bättre, besvären minskar Lögdeå<br />
84A379 He sjå dy! Grönskan börjar skönjas i träden Lövånger<br />
60B084 He ska då deg vane! Du <strong>för</strong>följs då av otur, stackare! Filip Gerhardsson<br />
41A384 He ska sjöli fraista "Det ska skölja frosten" - om det regnade dagen efter en frostn<strong>att</strong> Norsjö<br />
67A095 He skååll se seijerne ijerne Det De t skymmer sikten Bastuträsk<br />
17A278 He smaka ändå kar, sa jänta å kyysst tuppen! Det smakar ändå karl, sa jäntan <strong>och</strong> kysste tuppen! Vindeln<br />
73A427 He suurn om ti´n Det är ont om tid Jörn<br />
53A285 He tjwisjonges bara om storhelger'n! Det sjungs dubbelt bara på storhelger - dvs. du får höra<br />
upp när folk Bureå<br />
pratar till dig, vi tar det inte en gång till!<br />
67A096 He tjäälv deri djäckler´n Det ilar i kindtänderna Bastuträsk<br />
59B160 He ut de! Gå ut, <strong>för</strong>svinn! Malgomaj<br />
76B080 He var harka deill kar! Den var en sjutusan till karl! Burträsk<br />
76B079 He var harka! Det gjorde susen! Filip Gerhardsson<br />
28B240 He var se gött etter åte, se ja armest kund<br />
Det var så gott om mygg, <strong>att</strong> jag nästan inte kunde knuffa<br />
upp Filip Gerhardsson<br />
kröst opp farstudöra på möran!<br />
farstudörren på morgonen!<br />
88B500-553 heaman fjärrkontroll j<br />
Piteå<br />
85A037 Hebbersliden (ortnamn) troligen av <strong>här</strong>bärge<br />
88A430 hedd lagt Vindeln<br />
53A253 Hedd opp anne klea (<strong>att</strong> ha) S<strong>att</strong> på dig andra kläder Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
45A044-132 hedderna det där Norsjö<br />
44B080-108 heddernna Det där Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
71A311 heel (<strong>att</strong>) Avvakta, ha svårt <strong>att</strong> "komma till skott" Vindeln<br />
74A071 heel (<strong>att</strong>) Maska i jobbet Vindeln<br />
56A315 hefft (inte så) Inte så fett, inte så välbeställt, ganska f<strong>att</strong>igt Umeå<br />
20A243 heikksn (a (<strong>att</strong>) tt) Tappa andan (av kyla eller överraskni överraskning) ng) Fili Filip p Gerh Gerhardsson ardsson 29B036 heikksn, (<strong>att</strong>) hisna, känna ilning Burträsk<br />
84A522 heit-repan "Het rap" = sur uppstötning Brån<br />
03B164 hekksn (<strong>att</strong>) rysa kraftigt Norsjö<br />
67A443 helgutte (boll), (en) Helgjuten boll, boll av solitt gummi Sorsele<br />
62B015 heliodorus Ex. på mansnamn Vilhelmina<br />
01A045-60 hellbrevetes svärord – vissa av dem tros vara ”hemmagjorda” Holmsund<br />
01A045-60 hellgodis svärord – vissa av dem tros vara ”hemmagjorda” Holmsund<br />
39A139 hellpyttis! Förmildrande variant av "helvete" Djupfors<br />
01A045-60 hellsingvittis svärord – vissa av dem tros vara ”hemmagjorda” Holmsund
24B135 hemgångs-hov Förstånd <strong>att</strong> inse <strong>att</strong> det är dags <strong>att</strong> gå hem Allmänt i Vb<br />
64B047 hemmerve (<strong>att</strong> vara) Hemmavid Kraddsele<br />
62B519 hemmevve Hemmavid Vännäs<br />
72B492 hem-trö (<strong>att</strong> vara) Hemkär<br />
11B172 hen o dan <strong>här</strong> <strong>och</strong> där vanl. Jämtländska<br />
76B107 Henna gick gringt - he var som då du sei<br />
beina på kangeroveln!<br />
Detta gick snabbt - det var som då du ser benen på spindeln! Filip Gerhardsson<br />
81B369 Henna he jer häst´n hansj n´Nicke - ha vyre! Detta är hästen som Nicke har rått om! Umeå<br />
65B157 hennt till (något är) Lättillgängligt Kassjö<br />
02A075 hera svårslaget gräs Vitv<strong>att</strong>net<br />
62B313 hera-buven Olika namn på pärlugglan Filip Gerhardsson<br />
09B210 here bromsa Kålaboda<br />
02A110 here (a (<strong>att</strong>) tt) minska farten, farten t ex. ex vid bilkö bilkörning rning Kål Kålaboda aboda<br />
82A082 heri (<strong>att</strong>) Bromsa (vid färd på skidor el. kälke) Skellefteå<br />
10B025 herna kom ägge borti k<strong>att</strong>a ungefär ”detta var alltså pudelns kärna” allmänt i VB<br />
82B327 herre tröij! Mildare kraftuttryck ("tröij" anspelar ev. på treenigheten) Ånäset<br />
88A430 hett lagt Vindeln<br />
65B278 hev Stolt (i största allmänhet) Byske<br />
31B132 hev (<strong>att</strong> vara) Stolt Skellefteå<br />
61B438 hev (<strong>att</strong> vara) Stolt Vännäs<br />
77B297 hev (<strong>att</strong> vara) Stolt Ytterberg<br />
34B070 hev (<strong>att</strong> vara) Stolt Vännäs<br />
31B133 hevt (inte så) Inte så bra, eländigt Skellefteå<br />
40B053 hi-båga'n Smalt träd, nedböjt av snö, så <strong>att</strong> det bildar en båge Filip Gerhardsson<br />
52B244 hi-gran g ( (en) ) Tät ggran Ånäset<br />
55B457 hi-gran (en) Mycket tätvuxen gran Orrböle<br />
61B114 hi-haj (det blev) Det blev bråttom Umeå<br />
06B083 hilk sparr (en) järnsparv Hemavan<br />
61B428 hilka (en) Huckle, huvudkläde Vännäs<br />
62B073 himmels-djeita Enekbeckasin Marsliden<br />
07A178 himmelsgeta´ enkelbeckasin Robertsfors<br />
11B169 hin o din <strong>här</strong> <strong>och</strong> där Lie (Jämtl.)<br />
37A302 hipplut (<strong>att</strong> vara) Ha lätt <strong>för</strong> <strong>att</strong> snubbla Ekorrsele<br />
62B015 Hippolitus Ex. på mansnamn Vilhelmina<br />
55B480 hir (te magan) (he hir te magan) En hisnande känsla infin<strong>ner</strong> sig i maggropen) Orrböle<br />
50A122 hiske (som i "Västerhiske") Ursprungligen en benämning på en ö, bestående av torr<br />
<strong>och</strong> steril<br />
grusmark<br />
Filip Gerhardsson<br />
83A053 Hiss´ Hiss´nn hhaa in int t gått längs längst t opp! Så kan man säga om klent begå begåvade vade<br />
perso<strong>ner</strong><br />
15A296 Hjalp int beckolja, då val e dö'n! Om inte beckolja hjälper, då återstår bara döden! Filip Gerhardsson<br />
21A009 hjälpa Plats där man drog iland fisknot Åbacka<br />
88A430 ho lagt Vindeln<br />
78A169 Ho vaijt? Vem vet? Bastuträsk<br />
12B292 hockla ungar, barn Högland<br />
32B200 homlut (<strong>att</strong> vara) Klumpig, fumlig Åsele<br />
21A157 hommel-häst Enkelbeckasin Tärna<br />
06B070 hommerhäst (en) enkelbeckasin? Joesjö<br />
01B107 homsedomsbrasahyssje extremt slamsig person Vilhelmina
57A001 homse-doms-brasahyssje (ett) Lättfärdig kvinna Vilhelmina<br />
53A080 Hon låt som en brems inni e trelås! Hon låter som en broms som blivit instängds i ett trälås<br />
-dvs.<br />
människan låter som en broms<br />
Boliden<br />
72B411 Hon är sex <strong>och</strong> sextio år, jag blev, vet du, sex "Mormorsvisa" Obbola Ett bidrag till<br />
igår - vad vi kunna trivas samman, hon<br />
"Mormorsvisan" En<br />
<strong>för</strong>täljer sagor små än om djur <strong>och</strong> trollen<br />
grå<br />
viss L. Nielsen tycks<br />
än om kungar <strong>och</strong> prinsessor<br />
vara upphovsman till<br />
visan.<br />
43B162 hongru (<strong>att</strong> vara) Hungrig Lövånger<br />
23A304 hoppahästen Stortån Dorotea Lilltåern, tåteern,<br />
<strong>här</strong>aluern, sappafruern<br />
<strong>och</strong> hoppahästen<br />
(tå (tåramsa) ramsa)<br />
17B092 hort som jer Under alla omständigheter, i vart fall Filip Gerhardsson<br />
69B065 hortt Månntro, huruvida, antingen Nysätra<br />
02B229 hortt (i uttrycket ”hortt he var”) månntro, hurvida, antingen Skellefteå t ex.<br />
58B213 hortt he var Strunt samma, det spelar ingen roll Vindeln<br />
66B042 Hortt he var, he k<strong>att</strong>a bar! Strunt samma <strong>att</strong> k<strong>att</strong>en hjälpte till <strong>att</strong> bära (hon orkade<br />
väl inte<br />
särskilt mycket)<br />
Bockträsk<br />
69A135 hote Håll, kramp Vindeln<br />
33B355-461 houwwa! Hu, usch då! Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
24B133 hov Förstånd Allmänt i Vb<br />
43A397 hov Ursprungligen p g g fornnordiska med betydelsen y "gård", g , numera<br />
"<strong>för</strong>stånd" - "bruuk hove" = använda <strong>för</strong>ståndet<br />
Missenträsk Hov utalas "o"<br />
44A015 hov Begrepp, omdöme, <strong>för</strong>stånd Hössjö, t.ex.<br />
49A080 hov Förstånd, vett Allmänt i Vb<br />
49B164 hovas (<strong>att</strong>) Göra något på en höft, måtta till Nysätra<br />
44A402 hove´r (<strong>att</strong>) Gestikulera Nyåker<br />
49B139 hovera (<strong>att</strong>) Beräkna (t.ex. ett avstånd) Kraddsele<br />
68A261 hoves (<strong>att</strong>) Göra något på en höft Fällforsån<br />
71A184 hoves (<strong>att</strong>) Beräkna på ett ungefär, "höfta till" Hemv<strong>att</strong>net<br />
41B293 hovomdrov Huller om buller Nordmaling<br />
40B512 hucker (<strong>att</strong>) Gnägga (om hästar) eller småskr<strong>att</strong>a Rödåliden<br />
42B017 hucker (<strong>att</strong>) Smågnägga (om hästar) Hörnefors<br />
73B097-122 huckren (<strong>att</strong> komma) Att komma småskr<strong>att</strong>ande Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika fö <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
rflyttni ngssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
34A311 hugg-tulu (<strong>att</strong> vara) Stryktålig Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
77B049 hukker (<strong>att</strong>) Smågnägga (om häst) Lycksele<br />
77B050 hukker å grin (<strong>att</strong>) Gråta Lycksele<br />
57A084 hulik (en) Otrevlig person Lövånger<br />
38A072 hull (<strong>att</strong> vara) Sparsam Allmänt i Vb<br />
49B159 hull (<strong>att</strong> vara) Sparsam Kraddsele<br />
66B296 hull-åte Blemma i gommen Hörnefors<br />
64A045 hulte Skogsområde, skogsbacke Ytterberg
55A125 Humma! Uppmaning till hästen <strong>att</strong> backa Lycksele<br />
69A393 Humma! Uppmaning till hästen <strong>att</strong> backa Lycksele<br />
55B057 Hummer de! Uppmaning till hästen <strong>att</strong> backa Mjösjö<br />
77A091 hunnut (<strong>att</strong> vara) Girig, snabb <strong>att</strong> ta <strong>för</strong> sig (i likhet med hundar)<br />
17A364 hurr' (<strong>att</strong>) Åka skidor ut<strong>för</strong> Vilhelmina<br />
44B172 hurr (ett) Åka, skjutsa ut<strong>för</strong> en backe om vintern Örträsk<br />
01A302 hurre (<strong>att</strong>) skjutsa på skorna Åsele<br />
40B437 hurrvel (en) Örfil Byske<br />
36A331 hurrvelit (väder) Blåsigt, kallt väder Sorsele<br />
27B028-057 hurrves Rysa av köld Skellefteå (Sven Mikaelsson läser<br />
två poem ur sin bok<br />
"Lögom rolit)<br />
44B080 44B080- 108<br />
hurrves Huttra Norsjö Torgny Li Lindgren ndgren lä läser ser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 hurrves huttra Norsjö<br />
15B015 hurrves (<strong>att</strong>) Huttra Bygdsiljum<br />
36A283 hurrves (<strong>att</strong>) Rysa till (av köld) Lycksele<br />
89A042 hurves Rysa av köld Umeå<br />
70A121 husbonn-täven Atmosfär, "lukt" kring den som lägger sig till med<br />
herremansfaso<strong>ner</strong><br />
Filip Gerhardsson<br />
89A040-42 huskes Rysa av obehag Umeå<br />
43A177 hus-navare ( (en) ) Grov borr Filip p Gerhardsson<br />
02A083 husskes (<strong>att</strong>) skaka på sig när man småfryser Vitv<strong>att</strong>net<br />
02A100 husskes (<strong>att</strong>) om man ätit något beskt så ”husskes” man Kålaboda<br />
56B102 husskes (<strong>att</strong>) Rysa (av något surt, t.e.x. Citron) Orrböle<br />
15B218 husskes (<strong>att</strong>) Rysa p.g.a. Obehag (ej kyla) Allmänt i VB<br />
08A322 husskut obehaglig Byske<br />
60B497 hut öm (onga), (<strong>att</strong>) Aga, tillrättavisa (barn) Vindeln<br />
89A500 huttja småglin Sorsele<br />
07B288 huult skogsparti mellan två myrar Norsjö<br />
17B006 huurr (<strong>att</strong>) Skjutsa, glida Ekträsk<br />
79B059 huus (<strong>att</strong>) Bygga hus Skellefteå, t.ex.<br />
56A284 huva En av kons fyra magar Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
68B109 Huvvaligen! Utrop av <strong>för</strong>våning, <strong>för</strong>skräckelse o.dyl. Vindeln Huvva - urspr. "Uhva"<br />
enl enl. Per Sten Stenbergs bergs bo bok k<br />
om Umemålet 1804<br />
09B186 huvva-snote fontanell Kålaboda<br />
85A019 hycklen lättklövar,ev. knäled på djurs bakben Umeå<br />
80B217 hykkla Bakhasorna på hästen K<strong>att</strong>isavan<br />
44B204 hyller (<strong>att</strong>) Smila in sig, ställa sig in hos någon Vindeln<br />
57A184 hyller (<strong>att</strong>) "Godtala" med, vara vänlig mot Vindeln<br />
81B108-139 hyllre Fjäskade, "god-talade" Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om forna tiders<br />
radiolyssnande
73B097-122 hyllren (<strong>att</strong> komma) Vara krusande <strong>och</strong> inställsam när man kommer Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
53B431 hympel (en) Liten, rund, limpformad upphöjning i terrängen Umeå<br />
85B620 hyppel linka, halta Bjurholm<br />
35B250 hyppel (<strong>att</strong>) Gå dåligt, halta Storuman<br />
54A371 hyvda Gödselutrymmet i ladugården Vindeln<br />
61B269 hå´a Årtullen Bastuträsk<br />
08B041 hå-band (ett) årtull Vindeln<br />
35A087 håbanns-virja Sammanvriden vidja, använd till <strong>att</strong> hålla årorna på plats i båten Tärnaby<br />
71A164 hågg-sterrk (<strong>att</strong> vara) Stryktålig, tål motgångar, ger sig inte Hemv<strong>att</strong>net<br />
71A164 hågg-tulu (<strong>att</strong> vara) Stryktålig, tål motgångar, ger sig inte Hemv<strong>att</strong>net<br />
15A195 Håhå jaja, jaja sju bå bån n å ingen far - ått åtten en tte<br />
e marra Håhå jaja, jaja sju barn oc <strong>och</strong> h ingen far - de det t ått åttonde onde fos fostret tret i märren oc <strong>och</strong> h Vin Vindeln deln<br />
å nien te jag!<br />
det nionde i mej!<br />
80A142 Håkken äre? Vem är det? Orrböle<br />
80A138 håkkstelet (något är) Tursamt Orrböle<br />
57A172 håmmel (ett) Fumlig person Junsele<br />
77B034 hånglut (<strong>att</strong> vara) Hängsjuk, har svårt <strong>att</strong> hålla sig på benen Filip Gerhardsson<br />
08B033 håp (en) båt Vindeln<br />
60A071 håp (en) Roddbåt Bureå<br />
60A167 håp (en) Dum, otrevlig person (el. roddbåt) Hössjö<br />
36A159 håp (en) Båt, särsk. flottningsbåt Storuman<br />
85A067 hårhjähla hårfästet<br />
59A260 hår-hänna Kalufsen, luggen Östersund<br />
85A059 hår<strong>här</strong>na kalufs Timrå<br />
81B182 hårt (<strong>att</strong> ha) Hört Malå<br />
73A174 håve´r (hästn) Hästen kutar gl<strong>att</strong> omkring Hemv<strong>att</strong>net<br />
43A296 hå-via Årtull Norrbotten<br />
44A030 håvirja Band som håller kvar åran i årtullen Filip Gerhardsson<br />
80A343 hååll präst´n (<strong>att</strong>) Se till <strong>att</strong> prästen fick mat <strong>och</strong> logi etc. Villv<strong>att</strong>net<br />
53A331 hååll vista (<strong>att</strong>) Att vara så pass frisk <strong>att</strong> man klarar av <strong>att</strong> vara hemma<br />
("Vista" =<br />
huset, bostaden)<br />
Norrbyn<br />
86B020 hä skin söm det <strong>för</strong>efaller som… Tavelsjö<br />
72A007 häggd in (<strong>att</strong>) Spara på, minska Vilhelmina<br />
14B446 häljames bjudningsdans vid Mikaeli Vilhelmina<br />
34A132 häll-flyddje (ett) Bergsstup Ekorrsele<br />
85A024 hälltlynja brant bergstup Malå<br />
21B060 hä hämjeru mjeru Surt Surt, beskt K<strong>att</strong>isavan 55A103 Hämmä back! Uppmaning till hästen <strong>att</strong> backa Norrfors<br />
55A103 Hämmä! Uppmaning till hästen <strong>att</strong> backa Norrfors<br />
89A056 hämtaroll torkställning <strong>för</strong> mjölkkärl Bastuträsk<br />
78B005 händel´n Spiskroken Orrböle<br />
16A034 häng-pös'n Löpmagen (på kor) Gardsjönäs<br />
59A158 hänn-toppen Hästens pannlugg Bastuträsk<br />
58A344 hän-toppen Den del av hästens man som ligger framåt mellan öronen<br />
62B038 <strong>här</strong>a-bärar´n Pärlugglan Dikanäs<br />
13A202 <strong>här</strong>a-bävern pärlugglan ?
62A411 <strong>här</strong>a-bävern Pärlugglan Norra Vb<br />
71B239 <strong>här</strong>a-bävern Pärlugglan Jörn<br />
31B336 <strong>här</strong>abäver'n Enkelbeckasin Skellefteå<br />
31B404 <strong>här</strong>abäver'n Pärluggla Tvärliden<br />
51A063 <strong>här</strong>a-bäver'n Pärlugglan Skelleftehamn<br />
50B057 <strong>här</strong>a-järtte (<strong>att</strong> vara) Harhjärtad, ängslig Piteå<br />
23A304 <strong>här</strong>aluern Mittersta tån Dorotea Lilltåern, tåteern,<br />
<strong>här</strong>aluern, sappafruern<br />
<strong>och</strong> hoppahästen<br />
(tåramsa)<br />
71B415 <strong>här</strong>an (<strong>att</strong> ta) Plöja (el . Skörda) sista biten på en åker Lillarmsjö<br />
89A205 <strong>här</strong>i bromsa Skellefteå<br />
02A177 hä <strong>här</strong>i ri (a (<strong>att</strong>) tt) sparkåk sparkåkningsfartreducering<br />
ningsfartreducering Jörn<br />
82A082 <strong>här</strong>i (<strong>att</strong>) Bromsa (vid färd på skidor el. kälke) Skellefteå<br />
34A029 <strong>här</strong>k (en) Bromsanordning på stötting<br />
65B305 Härkabus å stea-ve! (detta var) Uttryck <strong>för</strong> något som var välidgt stadigt <strong>och</strong> starkt Storuman<br />
85A229 <strong>här</strong>mask sorgmyggans larver Vilhelmina<br />
64A307 <strong>här</strong>n-toppen Hästens pannlugg Bockträsk<br />
81A201-233 <strong>här</strong>rtjen Ömtålig <strong>för</strong> smärta Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om tandläkarbesök <strong>för</strong>r<br />
i världen<br />
62A032 <strong>här</strong>rtjen (<strong>att</strong> vara) Ömtålig, pjoskig Vännäs<br />
69A211 <strong>här</strong>rtjen (<strong>att</strong> vara) Ömtålig, pjoskig Fällforsån<br />
49A141 <strong>här</strong>sjt Härsket Bastuträsk<br />
88A091 <strong>här</strong>tjen j överdrivet smärtkänslig g<br />
Tärna<br />
08B032 <strong>här</strong>va (en) träräfsa Vindeln<br />
88B195 <strong>här</strong>velkors nystkrona Västerbotten<br />
78B439 <strong>här</strong>vel-kors (ett) Anordning som man nystar upp garn på Hössjö, t.ex.<br />
79A110 <strong>här</strong>velkors (som ett) Villervalla, oredigt, ihoptrasslat etc. Örträsk<br />
41A016 <strong>här</strong>ven Räfsorna Strand, Vännäs<br />
72B360 <strong>här</strong>v-kam (en) Räfsa Rödåsel<br />
72B359 <strong>här</strong>v-ty (ett) Röfsskaft Rödåsel<br />
60B119 häsi Hässja Skellefteå<br />
68A339 häsi-gål (en) Ställningen på vilken höet hässjas Bastuträsk<br />
54A052 häsi-troder'n Hässjestänger Skellefteå<br />
60B119 häsji, (en) Hässja Skellefteå<br />
60B119 häsji-gårn Träställningen i en hässja Skellefteå<br />
41B479 häss hässje je deri hara haralds ld s (d (det et är är) ) Det De t har gått gale galet t, de det t är "kört"<br />
78A069 hässje-lede Sektion i en höhässja Umeå<br />
42A433 häst'n vore Våran häst Glommersträsk<br />
42A433 häst'n vånn Våran häst Glommersträsk<br />
72B026 hästtramp-ränna Vägens mitt, där hästen gick Borgafjäll<br />
66B118 häta Något smutsigt, kletigt, äckligt Sorsele<br />
31B058 hävt Storslaget Åsele<br />
59B162 höcke som helst Hur som helst Malgomaj<br />
38B257 höckler'n Hovskägg på hästar Skellefteå<br />
68A514 höffte (det var) Tur (el. otur) Filip Gerhardsson
68A519 höffte (det var) Underligt, besyn<strong>ner</strong>ligt Filip Gerhardsson<br />
65B233 höfte (<strong>att</strong>), (det var) Konstigt, märkvärdigt Vindeln<br />
71A096 högfelu-skrättsj (en) Högfärdig kvinna Videlund<br />
71B181 högfelu-sparr´n Trädpiplärkan Skellefteå<br />
76B174 högfäll (<strong>att</strong>) Tycka om något, gilla något Gunnarn<br />
67B213 hög-hale-skor´n Skor med höga klackar Åsele<br />
19A105 högt e döingfall (<strong>att</strong> ha) Ha långa ben Skellefteå<br />
09A101 hölja stup under v<strong>att</strong>en Örviken<br />
32A336 höll rita (<strong>att</strong>) Köra plogen rätlinjigt Vännäs<br />
09A145 hömma backa med hästen Norsjö<br />
86B242-270 höms, höms opp hissa upp byxor, ge ngn uppsträckning Norrbotten<br />
33B355-461 hömse opp böxer'n Rätade till byxorna Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en hi historia storia på<br />
Skellefteåmål<br />
81A110 hönsj-ongen (<strong>att</strong> bju på) En nyanställd i ett arbetslag <strong>för</strong>väntades bjuda på något<br />
- detta<br />
kallades "<strong>att</strong> bju på Hönsj-ongen" ("Höns-ungen")<br />
Holmsund<br />
85A309 hött å bött bättre <strong>och</strong> sämre, vem som helst Vindeln<br />
14A125 höuwwa, va je ha töje bort mycket oj, vad ni har tagit fram mycket (fikabröd etc.) Adak<br />
45A044-132 höve hävd, lagd Norsjö<br />
06B272 hövel-karna´n hyvelspån Norra länsdelen<br />
50B022 hööms (<strong>att</strong>) Räta till byxorna, dra upp desamma Gumboda (Norsjö)<br />
82A185 höönsj (<strong>att</strong>) Bjuda laget runt<br />
43A456 i Jag Missenträsk<br />
73B097-122 i affekten (<strong>att</strong> komma) Komma vilt gestikulerande Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt y g<br />
hämtade från hela länet<br />
73B097-122 i Bragdum (<strong>att</strong> komma) Med raglande gång Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
33A055 i bö int höv Jag behöver inte Skellefteå<br />
65B112 i bö int höv Jag behöver inte Skellefteå<br />
53B162 i djett Jag är tvungen (<strong>att</strong>...) Skellefteå<br />
27A066 I dji me eint om än I vait I ha fel! Jag ger mig inte, även om jag vet <strong>att</strong> jag har fel! Kusmarksliden<br />
33A034 i far åt å fram Jag åker iväg en liten stund Skellefteå<br />
15B070 I feick syn oppa e haraspår å vart ivri´ - å Jag fick syn på ett harspår <strong>och</strong> blev ivrig - <strong>och</strong> slängde<br />
heden bakpå Burvik<br />
slaingd haida baka ryggen å damma å utettä ryggen <strong>och</strong> dammade iväg utefter väskan, <strong>och</strong> det gick<br />
inte bättre än<br />
vesken, a he geick eint bätter än <strong>att</strong> opp<strong>för</strong><br />
vann hera hera'n 'n, å ut<strong>för</strong> tappe ji jig! g!<br />
<strong>att</strong> upp<strong>för</strong> vann haren <strong>och</strong> ut<strong>för</strong> tappade jag!<br />
59A522 I fjol da i for var lödun full å kårn - da i Ifjol då jag for var ladan full av korn - då jag kom tillbaka<br />
var det Bastuträsk<br />
komme deillbaka var e oppette, utskitte<br />
å lagt uppätet, utskitet <strong>och</strong> lagt bakom en bräääda! (text till<br />
en av<br />
bakom en breee!<br />
ladusvalans strofer)<br />
41A366 I fåll å tråbbe n stååbb ini månnom, när<br />
ji Jag föll <strong>och</strong> stoppade en stubbe i munnen när jag skulle<br />
bäre en Yttersjön<br />
skull bära n håijsådd ini fuse!<br />
hätott in i ladugården!<br />
53B162 i g<strong>att</strong> Jag var tvungen (<strong>att</strong>…) Skellefteå<br />
13A069 i hannum o munnum (<strong>att</strong> leva) ”ur hand i mun” Norsjö<br />
50B018 I hav se illt i aira! Jag har så ont i öronen Gumboda (Norsjö)<br />
65A218 i jafters I går afton Junsele
81A288 i jett… Jag måste… Skellefteå<br />
30A363 i jonst Nyss, <strong>för</strong> en stund sedan Umeå<br />
27A055 I kom a mörnom om I lev, eller hur som<br />
Jag kommer i morgonbitti om jag lever, eller hur som helst så Kusmarksliden<br />
helsjt se kom I!<br />
kommer jag!<br />
34B036 i körn Ekorre Vännäs<br />
78A025 i lökktn (han kom) Han kom sent Åselet<br />
40A229 i marest I morse Kultsjön<br />
10A065-080 i rusch´n (<strong>att</strong> vara) i full verksamhet Vännäs<br />
81A392 i rädd´n (<strong>att</strong> ta till) Ta till i överkant Vännäs<br />
53A362 i sjeett (<strong>att</strong> vara) Glad, uppsluppen, i högform (som en häst i sjätte levnadsåret) Filip Gerhardsson<br />
14B177 i snava å fåll över döra-baittjen å slo kne-<br />
"jag snavade <strong>och</strong> föll över dörrtröskeln <strong>och</strong> slog knäskålen<br />
i en Jörn Ramsa<br />
snall´n i e fusemmer seétt e sauske lagårdshink så <strong>att</strong> det smaskade"<br />
60B181 i tjä tjänn nn me eint lu luttn ttn Jag har inte lust Sk Skellefteå ellefteå 53B176 i åter me Jag ångrar mig Skellefteå<br />
70B227 Iblann jer live som å fäles ve småsteina<br />
in i<br />
skor´n!<br />
Ibland är livet som <strong>att</strong> färdas med småsten i skorna! Umeå<br />
14B138 i-båga (en) träd som böjts <strong>ner</strong> av snön Danasjö<br />
61A012 idu (en) Eda Tärna<br />
88B481 ikorrly nysnö med gynnsamma möjligheter vid ekorrjakt Malå<br />
06A312 ikvar- ex. ” jag har ikvar lite garn sen jag<br />
stickade sist”<br />
kvar Gulltjärn<br />
17B424 ila´ve Ibland (människor t.ex. Junsele<br />
42B340 illitti (<strong>att</strong> vara) Påhittig, lurig Vilhelmina<br />
44A408 illjars (<strong>att</strong> vara) Odygdig Nyåker<br />
33A240 illjers j ( (<strong>att</strong> vara) ) Ond, , elak<br />
Örnsköldsvik<br />
44B034 illjers-sam (<strong>att</strong> vara) Odygdig Umeå<br />
83A371 illmankes Våndas, irritera sig över något Åselet<br />
83A371 illmawkes (<strong>att</strong>) Våndas, irritera sig över något Åselet<br />
81A533 ill-nartt´n-kläpp (en) Odygdig pojke Nordmaling<br />
81A539 ill-nartti (<strong>att</strong> vara) Odygdig, busig Nordmaling<br />
33A267 illnitjen (<strong>att</strong> vara) Ond, elak Mårdsele<br />
33B355-461 illsjinen Med fullt utseende Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
57B432 ill-sjinen (<strong>att</strong> vara) Vara ful, se illa ut Hjuksnoret<br />
60A291 ill-sjinen (<strong>att</strong> vara) Ful, styggt skapad Skellefteå<br />
08A314 illsnedu (<strong>att</strong> vara) ond, elak Byske<br />
58A236 ill illsnedu snedu (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) Ondsint Ondsin t, bakslug Glommers Glommersträsk träsk<br />
29B040 illsnedu, (<strong>att</strong> vara) illvillig, elak Burträsk<br />
42B336 ill-snickti (<strong>att</strong> vara) Olydig, odygdig Vilhelmina<br />
20A041 ill-snicktu (<strong>att</strong> vara) Ondsint, elak Burträsk<br />
29B282 illsnicktu, (<strong>att</strong> vara) illvillig, elak södra Västerbotten<br />
86A185-212 illsniktu illasinnad Rusksele<br />
50B024 ill-speckut (<strong>att</strong> vara) Ondsinnad Gumboda (Norsjö)<br />
78A122 ill-speko (<strong>att</strong> vara) Besvärlig, jobbig, småjävlig Piteå
71B304-341 illt Ont (smärta) Robert Tedestedt<br />
läser en berättelse<br />
på vers.<br />
Burträskmål<br />
28B153-200 illtrivdes Trivdes dåligt Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Linus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
75B096 ill-var (<strong>att</strong> vara) Vaksam, alert, lättskrämd Dorotea<br />
40B519 ill-vogenen (<strong>att</strong> vara) Ovillig <strong>att</strong> låna ut, inte ge<strong>ner</strong>ös Rödåliden<br />
52A099 ill-önnen (<strong>att</strong> vara) Missunsam Vindeln<br />
76B193 ilom å skövom (<strong>att</strong> vara) Vara ojämn i humöret, svår <strong>att</strong> få grepp om Gunnarn<br />
82A003 il-unnen Missunsam Lycksele<br />
87B420 ilönn ilönnen e n mmissunsam<br />
issunsam Umeå<br />
59A151 il-önnen (<strong>att</strong> vara) Missunsam Vindeln<br />
76A424 il-önnum (<strong>att</strong> vara) Ha en dålig, elak karaktär Fällforsån<br />
72A393 imm (ett) Fiskyngel (elritsa) Fällfors<br />
82B343 Ingen sak <strong>att</strong> kook gröt´n om graann håll<br />
mjöle!<br />
Ingen konst <strong>att</strong> koka gröt, om grannen <strong>för</strong>ser med mjöl!<br />
60A042 innun<strong>ner</strong> (<strong>att</strong> vara) Utan papper ("under isen" ekonomiskt) Tallsjö<br />
87A337-440 int få ja låån får jag möjligen låna Umeå<br />
44A146 int na viller (det är) Det är inte bättre Nordmaling<br />
86A230-243 int va sä tot sä hade gångsvårigheter Bureå<br />
03A116 intvätt ingenting Junsele<br />
07B015 intvätt väldigt lite av något, eller uschlig <strong>och</strong> dålig karl Dorotea<br />
67A289 intvätt Ingenting, g g, trams<br />
Borgafjäll g j<br />
77A263 is-björn (en) Redskap med samma funktion som ovanstående, men<br />
något mer<br />
avancerat (77A183: Redskap, använt när man sätter nät under isen)<br />
Skellefteå<br />
78B077 is-fleij´n Bland-is Vindeln<br />
78B077 is-fleij´n Blank-is Vindeln<br />
77A263 is-häst (en) Redskap med samma funktion som ovanstående, men<br />
något mer<br />
avancerat (77A183: Redskap, använt när man sätter nät under isen)<br />
Skellefteå<br />
80A209 ister-laka-sjöfögel-hara-ong (en) Påhittat djur - en blandning av lake, sjöfågel <strong>och</strong> harunge Södra länsdelen<br />
73A298 itakksn (<strong>att</strong> vara) E<strong>ner</strong>gisk, <strong>för</strong>etagsam Norra Vb<br />
50B026 i-takksn (<strong>att</strong> vara) Företagsam, van <strong>att</strong> ta i Gumboda (Norsjö)<br />
38A027 itaksn' (<strong>att</strong> vara) Duktig, bra på <strong>att</strong> ta i Djupgroven<br />
15B483 it italienar'n alienar'n hhaa töj töje e tr tri i po polisa lisa å prevete<br />
å Ita Italienarna lienarna har t tagit agit Tripolis (hamns (hamnstaden) taden) oc <strong>och</strong> h Preve Prevesa sa från Vin Vindeln deln<br />
hundturken!<br />
turkarna!<br />
44B080-108 itax'n Företagsam, e<strong>ner</strong>gisk Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 itax'n <strong>för</strong>etagsam, e<strong>ner</strong>gisk, van <strong>att</strong> ta i Norsjö<br />
38A500 itta (<strong>att</strong>) Vara tvungen Djupfors
65A540 Itte, skitte, fyre, vyre, kömme, höppe, sparke Ätit, skitit, farit, varit, kommit, hoppat, sparkat boll! Ramsa som handlar om<br />
böll!<br />
pojkar från flarken.<br />
65B261 Ja gör allt he ja ässje! Jag gör allt vad jag orkar <strong>och</strong> <strong>för</strong>mår Tärnaby <strong>för</strong>fluten tid: varsje<br />
19A002 Ja hagg å ja hagg - men vå hagg du? Jo,<br />
ja<br />
hagg vinn borti le'n åte ve'n!<br />
Ramsa om <strong>att</strong> hugga det onda i en arm in i huggkubben Filip Gerhardsson<br />
42B472 Ja jere je, men da jere jeare än vå he jer ja! Här är det lä, men där ä rdet mera lä än vad det är <strong>här</strong>! Umeå<br />
60A409 Ja jere jee, men da jere jeare än he jer ja! Här är det lä, men där är det mera lä än det är <strong>här</strong>! Vindeln<br />
85A173 ja tro dutt jag tror faktiskt <strong>att</strong> Burträsk<br />
15A293 Ja, hon ha då väle te väpplingen men hon<br />
Hon valde i det fina gräset, men stannade till slut i starrgräset.<br />
(om Filip Gerhardsson<br />
stanne te starr'n!<br />
flickor som varit noga med <strong>att</strong> välja part<strong>ner</strong>).<br />
23A050 Ja, visst ja he hadd vörte Domen, da skull<br />
ja Om jag hade vetat <strong>att</strong> det skulle bli Domedagen, så skulle<br />
jag fara Lycksele Sagt av en tant ute på<br />
fara hem å sluk file uta alle fråga!<br />
hem <strong>och</strong> sluka filet ur alla trågen! (Filet eg. "grädden")<br />
en myr när det blev<br />
solfö sol<strong>för</strong>mörkelse rmörkelse<br />
65A060 jafse (i) I går afton Dorotea<br />
73B430 Jag ger dej blod, Fan ger dej mod", "Du<br />
skall Ex. på ramsor som lästes i samband med tillverkning av s.k. Borgafjäll<br />
<strong>för</strong> mej på jorden springa, <strong>och</strong> jag <strong>för</strong> dej i<br />
Helvetet brinna", "Du ska fara genom land<br />
<strong>och</strong> löte, åt mej samla mjölk <strong>och</strong> flöte"<br />
"trollnystan", "bärare", "bjära".<br />
21B110 Jag såg en, he kömme två, dem földes tri, Ramsa utsagd av skrytsam person, som nog inte riktigt<br />
visste vad K<strong>att</strong>isavan<br />
dem gick i fyra stora hopa - fem vare, sex såg han egentligen sett<br />
ja, å sjuet'n kömme å, om int he var en busk!<br />
79B379 Jag val åt onnrom ve den <strong>här</strong> männisja Den <strong>här</strong> människan gör mig tokig - hon/han är tämligen besvärlig! Högliden<br />
(Bygdsiljum)<br />
21A126 Jag g vill ha mat sa tummetott, , var ska vi<br />
tat?<br />
Sa slickepott, i mammas skafferi sa<br />
långeman, vi törs int' sa gullebrand, <strong>för</strong><br />
lilla<br />
vickevire skvallrar!<br />
Fingerramsa g<br />
62A485 Jaha, nu jer du deri Bådders idag! Jaså, du är sur idag! Bodbysund<br />
22A225 jaka Frysa till (om is) Filip Gerhardsson<br />
68A408 jal (<strong>att</strong> vara) Yster, livlig Vilhelmina<br />
42B344 jal (<strong>att</strong> vara) Arbetsam, nyttig Vilhelmina<br />
71B401 janke på (<strong>att</strong>) Gå <strong>och</strong> trampa <strong>ner</strong>vöst Lillarmsjö<br />
89A038 jarna Varifrån Öre<br />
04B424 jarna ett hädanefter Bjurholm<br />
81A270 jarna ett Hädanefter Nordmaling<br />
80B061 jarna idag Resten av dagen Bjurholm<br />
80A113 Jarna kom du if ifrån? rån? Varifrån kommer du du? ?<br />
Öre<br />
70A357 jarnaett Hädanefter Vilhelmina<br />
89A040 jarnaätt hädanefter Umeå<br />
09A415 jarnja <strong>här</strong>ifrån Obbola<br />
75B260 jarnja (<strong>att</strong> gå) Härifrån Vindeln<br />
59A126 Jarnjenna fer ve, sa käringa då skithuse staltt! Härifrån far vi, sa käringen då dasset välte! Vindeln<br />
07B135 jarnjernna <strong>här</strong>ifrån Malå<br />
02B011 je ni (tilltalsord till <strong>för</strong>äldrar) Ottonträsk<br />
43A461 je Ni Missenträsk
09B020 je<strong>att</strong>jernna <strong>här</strong>ifrån Skellefteå<br />
28B153-200 je<strong>att</strong>jernna Härifrån Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Linus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
42A416 je<strong>att</strong>jernna (han jer) (han är) <strong>här</strong>ifrån Glommersträsk<br />
43B549 jeck på lätt'n (personen) Gick utan börda Dorotea<br />
53A371 jeekst (<strong>att</strong>) Må illa efter <strong>att</strong> ha <strong>för</strong>ätit sig Skellefteå<br />
42B530 jeekst (<strong>att</strong>) Skälva till Lycksele<br />
83B451 jeern Våran Umeå<br />
10A081-084 jees låsa Vännäs<br />
43B411 jees (<strong>att</strong>) Låsa Skellefteå<br />
55A158 jees (<strong>att</strong>) Låsa (dörren) Byske<br />
08B045 jegar´n jegar n gr gräsvippor äsvippor Vin Vindeln deln<br />
45A044-132 jegar'n en sorts gräs Norsjö<br />
16B265 jegål'n Duvtåtel (ett gräs) Kraddsele<br />
77A532 jeka (he) Det håller på <strong>att</strong> bildas ny-is Skeppsvik<br />
76B024 jekkstupe´t (en) En sorts leksakssnurra Burträsk<br />
09A325 jele (<strong>att</strong>) rensa fisk Själevad<br />
44B080-108 Jemmersta ligen! Uttryck <strong>för</strong> <strong>för</strong>våning, häpenhet, rädsla Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 jemmersta ligen! utrop av <strong>för</strong>våning, häpenhet, rädsla Norsjö<br />
16B265 jen j Enbuskar Kraddsele<br />
16B267 jer (<strong>att</strong> vara) om barkspade el. hyvel som skär <strong>för</strong> djupt. Kraddsele<br />
70B228 Jer du jälak ein minut, ha du just tappe sexti Är du arg i en minut har du just gått miste om sextion<br />
sekunder då Umeå<br />
sekunder då du kunn ha vyre fejen! du kunde varit glad!<br />
68A102 jera (he) Det kliar (t.ex. i näsan <strong>för</strong>e nysning) Umeå<br />
84B193 jere demokratiskt? Är det allmän dans? Umeå<br />
15A301 jerejenna..? Är det <strong>här</strong>..? Filip Gerhardsson<br />
77A158 jeren (<strong>att</strong> vara) Idog, arbetsam Vilhelmina<br />
45A044-132 jeri värta <strong>här</strong> i världen Norsjö<br />
27A469 jerja Fjälltolta Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
45A044-132 jernna <strong>här</strong> Norsjö<br />
66B050 jeru (<strong>att</strong> vara) Flitig, arbetsam Bockträsk<br />
17A112 jeru (<strong>att</strong> vara) Duktig, arbetsam Vindeln<br />
10A081 10A081-084 084 jesst lå låst st Vänn Vännäs äs<br />
43B411 jesst (<strong>att</strong> ha) Låst Skellefteå<br />
70B432 jet (ut), (<strong>att</strong>) Ligga på pass <strong>och</strong> vänta ut villebrådet, t.ex. Borgafjäll<br />
60A381 jet ut (någon), (<strong>att</strong>) Vänta ut någon Norsjö<br />
28B153-200 jett Är tvungen Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Linus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
33B355-461 jett Lätt Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål
91A019 jett jag måste jag Umeå<br />
43A418 jetta (<strong>att</strong>) Vara tvungen, måsta Missenträsk<br />
45A044-132 jettare lättare Norsjö<br />
40A137 jett-visst (<strong>att</strong> vara) Lättsam, trevlig Hällnäs<br />
71B089 jetyppa Talgoxen Skarvsjöby<br />
50B081 jickel (ett) Något rangligt, osäkert ovaraktigt Obbola<br />
21A213 jitta (<strong>att</strong>) Vara tvungen <strong>att</strong>… Tärna<br />
50B315 johannes-blömma Skogsnäva Tallträsk<br />
91A00l johlyxa jordbruksredskap Rödåsel<br />
04A378 jolbära smultron Hössjö,<br />
Burträsk,Nysätra<br />
44A446 jolbönne-tre (ett) Träd med ett hål genom vilket man drog sjuka barn, i hopp om <strong>att</strong><br />
de dä därigenom rigenom skulle tillf tillfriskna riskna<br />
Nyåker<br />
44B039 jol-dreje (<strong>att</strong> bli) Om barn som ble vdragna under en trädrot <strong>för</strong> <strong>att</strong> återvinna<br />
hälsan - Filip Gerhardsson<br />
de blev "jord-dragna"<br />
83A125 jol-gäl (<strong>att</strong>) Att fylla jord mot väggen på ett hus <strong>för</strong> <strong>att</strong> <strong>för</strong>hindra drag Tärnaby<br />
42A248 jol-yxa (en) Yxa <strong>att</strong> hugga genom grässvål med Södra Vb<br />
85B871 jomenvisst javisst Täfteå<br />
04A160 jordbära skogssmultron Nysätra<br />
85A052 jouball ?? Timrå<br />
15A318 Ju höger falle jer <strong>för</strong> döing-lort'n, ju flatare<br />
vort'n!<br />
Variant på "högmod går <strong>för</strong>e fall" Filip Gerhardsson<br />
34B025 jul-jaganinga jul-jakten Vänäs<br />
78B508 jul-klaffa Julklappar Skellefteå<br />
68A090 jul-knula j Stort trästycke y som lämnade gglöd i spisen p lagom g till jjulottan<br />
Umeå<br />
10A036-040 jungfru Marie barnmössa Linneá Nordmaling<br />
14A096 jungfru Marie kojuver jungfru Marie nycklar Norsjö<br />
57B026 junglset (paret är) Paret passar bra ihop, har äktenskapstycke<br />
59A418 junnsjlitt (par) (ett) Ett par som passar bra ihop, som har äktenskapstycke<br />
(urspr. Från<br />
"Jun" = Hjon - alltså "person, hushållsmedlem")<br />
Malå<br />
40A116 just i dyen (det var) Nära på, nära ögat Hällnäs<br />
58A306 just se pass he skri (he jer) Det är just så pass det rör sig, det går sakta m.a.o. Sorsele<br />
85B660 jut ful Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
06A339 jut (<strong>att</strong> vara) ful Jörn<br />
10B179 jut (<strong>att</strong> vara) ful Bureå<br />
64B423 jut (<strong>att</strong> vara) Ful, styggt skapad (om människor) Vindeln<br />
36A203 jut (<strong>att</strong> vara) Ful, med o<strong>för</strong>delaktigt utseende Sorsele<br />
06A333 juta bä bäckravin ckravin, sänka Gulltjärn 54A433 juumm (<strong>att</strong>) Klinga, ljuda, eka Södra Vb<br />
06A369 juut (en) bergskreva etc ?<br />
55B249 jå (<strong>att</strong>) Andas häftigt, flämta Jörn<br />
64A482 jåme Avsmalning bakom t.ex. tummens <strong>för</strong>sta led Stensele<br />
36B183 jåsa (<strong>att</strong>) Leka, busa (om barn) Lycksele<br />
60A233 Jåå! Jodå! Skellefteå<br />
15B325 jäckel (en) Kindtand Allmänt i VB<br />
34A156 jäckel (en) Oxeltand Malå<br />
80B168 jäckes (<strong>att</strong>) Häda, utmana ödet etc. Orrböle
20A016 jäcks (<strong>att</strong>) Hicka Arvidsjaur<br />
02A183 jäderom hitan<strong>för</strong> Jörn<br />
58A145 jäderom Hitom Skellefteå<br />
60B072 jäderom Hitom Skellefteå<br />
73A245 jäderom Hitom Ljusv<strong>att</strong>net<br />
82A071 jägar´n Ämnesved <strong>för</strong> tillverkning av t.ex. yxskaft Lycksele<br />
08B152 jägler´n kottar Byske<br />
22A225 jäka (<strong>att</strong>) Frysa till (om is) Filip Gerhardsson<br />
81A201-233 jälak Elak, arg Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om tandläkarbesök <strong>för</strong>r<br />
i världen<br />
37A010 jälak (<strong>att</strong> vara) Arg, elak Vindeln<br />
34B054 jäl jälak a k (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) El Elak ak, ar arg g Vänn Vännäs äs<br />
60B445 jälaks-töpp (en) Hetsporre Bjurholm<br />
71A548 jänke Vagn <strong>för</strong> korntransport Yttersjö<br />
68B210 jänt-sjlör (en) Flicksnärta Södra Vb<br />
68B054 jänt-snala (en) Jäntunge el. -slyna Bäsksele<br />
67B455 jära (he) Det kittlar i halsen, retar i näsan o.dyl. Öre/Långsele<br />
01A060-79 järnvägaar svärord Vännäs<br />
69B155 järrmes (<strong>att</strong>) Klaga, beklaga sej Bygdeträsk<br />
81A201-233 järrmtes Jämrade sig Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om tandläkarbesök <strong>för</strong>r<br />
i världen<br />
09A282 järta (<strong>att</strong>) idissla Junsele<br />
15B197 järt'n j Förmågan g <strong>att</strong> idissla<br />
Sjulsmark j<br />
44A058 järtt (<strong>att</strong>) Idissla (om kor) Vilhelmina<br />
61B247 järtt (<strong>att</strong>) Idissla Vännäs<br />
44A062 järtt'n Förmågan <strong>att</strong> idissla Vilhelmina<br />
44A066 järtt'n Höboll som kon stöter upp Vilhelmina<br />
79B425 jättande Hotelser <strong>för</strong> <strong>att</strong> tvinga fram bekännelser (fr. häxprocessernas<br />
tid på Borgafjäll<br />
1600-talet)<br />
85A030 jäv plats trivsam plats Malå<br />
84A351 jävt Bra, lämpligt Vilhelmina<br />
85A030 jävt verktyg lätt <strong>att</strong> hantera<br />
64B403 jääkst (<strong>att</strong>) Hicka Bastuträsk<br />
15B013 jäärtt' (<strong>att</strong>) Idissla Bygdsiljum<br />
74B232 jö (bären är) Övermogna (om t.ex. hjortron) Fällforsån<br />
50A450 jö jöri ri- hål (e (ett) tt) Grop med me d lerv lervälling älling<br />
Botsmark<br />
10B043 jöri-tjell (en) potthål på vägen Norra länsdelen<br />
01A257 jörja smetig gyttja Hörnsjö<br />
86A300-325 jörja lervälling, virvelvind Umeå<br />
29B042 jörnslitt (par), (ett) par som passar bra ihop, som har äktenskapstycke Burträsk<br />
90A065 jörpa sörja Skivsjö<br />
54A264 jöömm (<strong>att</strong>) Klinga, ljuda (med efterklang) Skellefteå<br />
59A163 jöömm (<strong>att</strong>) Klinga, ljuda, eka Bastuträsk<br />
76A030 jöömm (he) Klinga, ljuda (m. Efterklang) Skellefteå, t.ex.<br />
65B415 kaall (he) Det hopar sig Hössjö
58A308 kaark (<strong>att</strong>) Binda något med rep Sorsele<br />
82A085 kaark (<strong>att</strong>) Binda fast något stadigt med rep el. lina Filip Gerhardsson<br />
83B401 kaark (<strong>att</strong>) Binda statigt med rep Sorsele<br />
73A096 kack (<strong>att</strong>) Slå <strong>för</strong>siktigt på något Orrböle<br />
63B022 kack å (<strong>att</strong>) Svimma<br />
42A258 kack-tel (en) Yxa som hugger rister i kvarnstenar Södra Vb<br />
85A068 kaffedarr reaktion, <strong>för</strong> lite mat <strong>för</strong> mycket kaffe Timrå<br />
64A091 kaffe-darr´n Kallsvettning, darriga ben etc. efter <strong>för</strong> mycket kaffesörplande Kraddsele<br />
64A243 kaffe-darr´n Kallsvettningar, bensvaghet etc. efter <strong>att</strong> ha druckit <strong>för</strong> svagt kaffe Norra Vb<br />
50B027 kager (<strong>att</strong>) Darra (med huvudet) Gumboda (Norsjö)<br />
74A078 kagren (<strong>att</strong> komma) Komma skakande av rädsla (el. ålderdom) Filip Gerhardsson<br />
03A121 kagrut (<strong>att</strong> vara) darrig Junsele<br />
65A164 kagrut (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) Darrhänt Gunnarn<br />
78A457 kagrut (<strong>att</strong> vara) Tilltagsen, duktig Nysätra<br />
33B166 kagrut (<strong>att</strong> vara) Darrhänt Storuman<br />
88A354 kajman granne, namne, kamrat (av finskans kajmana) Skellefteå<br />
89B056 kajman namne, kamrat (Finland, Lettland)<br />
80A144 kajmann (en) Person med samma namn som en själv-namne Orrböle<br />
80B265 kajmas (en) Kompis, vän Österbotten<br />
32B311 kall-dur'n Dimma som stiger upp ur åar om hösten Rödå<br />
37B279 kall-einge Ringfingret Lycksele Leill-einge, kall-einge,<br />
orätta, pärsnicka o losistompen<br />
(fingerramsa)<br />
38A248 kaller (ett) Person som misslyckas i det mesta Hemv<strong>att</strong>net<br />
73A300 kaller-spik p ( (en) ) Fumlig gpperson Norra Vb<br />
37A028 kall-gara-nola-värs-väre Kallt, blåsigt nordanväder Nordmaling<br />
68A218 kall-klöbba (det blir) Det fryser under skidor el. medar Vilhelmina<br />
09A082 kalschainga trädgårdslandet ”kålsängen” Norsjö<br />
87A154-203 kalsongmälla kalsongfästen Umeå<br />
36B219 kaluke (<strong>att</strong> vara) Flintskallig Hemv<strong>att</strong>net,<br />
Skellefteå<br />
36B238 kaluke (skojen) (<strong>att</strong> ha) Att ha kalhuggit skogen Hemv<strong>att</strong>net,<br />
Skellefteå<br />
56A167 kalvdö´n Smärta som uppstår när man stöter armbågen Orrböle<br />
64B300 kalv-dö´n Stöt i armbågen så armen domnar - "änkestöt" Bockträsk<br />
15A225 kalvut (<strong>att</strong> vara) Ovig i rörelserna (<strong>att</strong> vara) Vindeln<br />
77A354 kalvut (<strong>att</strong> vara) Dum, bär sig o<strong>för</strong>tänksamt åt Vindeln<br />
09B171 09B171- 186<br />
kampe´r kampe´ r (<strong>att</strong>) brottas Kål Kålaboda aboda<br />
74B372 Kan du vogn navarveinna? Kan du låna ut (undvara) borrsvängen? Norra Vb<br />
14A094 kanelblomma kamomill Norsjö<br />
04A126 kangelbära klumpar av av<strong>för</strong>ing i t ex en korumpa Allmänt<br />
04A147 kangelbära hemorrojder Skellefteå<br />
04A252 kangelbära lingon Ångermanland<br />
01B068 kangero spindel Skarvsjö<br />
01B083 kangerovel spindel Norsjö<br />
86A250-300 kangerovälnät spindelnät Burträsk<br />
21B026 kangerövel (en) Spindel Norsjö
32A189 kangol-strå Tunt gräs Skellefteå (Ursprungligen från<br />
Holmön)<br />
85A300 kangvis brådmogen Vindeln<br />
52A376 kang-vis (<strong>att</strong> vara) Brådmogen Skellefteå<br />
36B224 kangvis (<strong>att</strong> vara) Brådmogen, "framåt" Hemv<strong>att</strong>net,<br />
Skellefteå<br />
17B416 kanken Tuppen Junsele<br />
60B431 kanken Tuppen Vännäs<br />
85B745 kanken tuppen Lycksele<br />
68A242 kank-steg (ett) Tuppsteg, tuppfjät Fällforsån<br />
40B061 kank-säck Person som är buren som en säck på en annons rygg Filip Gerhardsson<br />
89B446 kanksäck bära någon på ryggen Bygdeå<br />
83A157 kann opp (kon)<br />
Kons juver blir mjölkfyllt in in<strong>för</strong> <strong>för</strong> kalvning Malå<br />
79A330 kanne opp (kon ha) Kons juver är mjölkfyllt (in<strong>för</strong> <strong>för</strong>estående kalvning) Holmnäs<br />
73A185 kann-sta´n Där mjölken till avkomman samlas i kons juver Hemv<strong>att</strong>net<br />
32A369 kanntor (ett) Skåp <strong>för</strong> <strong>för</strong>varing av mjölktråg Skellefteå, t.ex. Kanntor (från "Kontor"<br />
= Litet utrymme)<br />
58A435 kanntore Skrubben Vännäs<br />
87A120-154 kantorä skåp <strong>för</strong> mjölktråg Umeå<br />
44A149 kara (<strong>att</strong>) Karva, skrapa Nordmaling<br />
90A430 karaforä hopskrapat kreatursfoder Nordmaling<br />
10A065-080 karan gubben jer ”varenda människa är i farten” Vännäs<br />
60A085 karan gubben jer "Alla i huset" Ramsele<br />
78B271 karan gubben jer Allmän uppslutning, alle man Vännfors<br />
23B036 kardus Piptobak p Tvärliden<br />
83A203 kardus´n Tobaken Rödåliden<br />
61A412 kardus-blomma Rölleka Nysätra<br />
54A250 kardus-blåmma Rölleka Skellefteå Gick <strong>att</strong> röka i pipa<br />
istället <strong>för</strong> tobak<br />
40B231 kardus'n Piptobak Skivsjö<br />
61A287 kardus'n Piptobak Mesele<br />
77B479 karibel (en) Odygdig pojke (el. skojare, gynnare) Röbäck<br />
34A052 karnaan Hyvelspån Skellefteå<br />
71A138 karnaan Grovt hyvelspån Öre<br />
78A199 karnaan Spån (eft. Kniv el. hyvel ( Åselet<br />
81B418-476 karosja-bana Gummiband Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om leksaker<br />
fordomdags 21A178 karrosja-bann Resårband Södra Vb<br />
33B355-461 karut Karlaktig, kaxig Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
44B080-108 karut Karlaktig, kaxig Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.
45A044-132 karut karlaktig, kaxig Norsjö<br />
71A147 karvel Öre Taksparre?<br />
65A427 karvlar Sparrar Bjurholm<br />
37A460 kasserak (<strong>att</strong> vara) Stadiet efter "dåsig, slö" Hemv<strong>att</strong>net<br />
90B014 kassje, skweel få en pär brädave få barn u.ä. Burträsk<br />
90A465 kassjä fött barn Åselet<br />
17A088 kasta Sopspaden Vindeln<br />
66B192 kasta (en) Sopskyffel Umeå<br />
70B089 K<strong>att</strong>a gnus - då val e anne ver! När k<strong>att</strong>en nyser blir det väderomslag Nysätra<br />
70B085 K<strong>att</strong>a jer int van så i bannen! K<strong>att</strong>en är inte van <strong>att</strong> stå i band Nysätra<br />
01A265 k<strong>att</strong>-skall (en) hank<strong>att</strong> el. hård boll av hö Hörnsjö<br />
51A076 k<strong>att</strong>-ögel'n Benämning på ugglor i allmänhet Lycksele<br />
51A064 k<strong>att</strong> k<strong>att</strong>-ög ögla la K<strong>att</strong>ugglan Sk Skelleftehamn elleftehamn 53A369 kaur (<strong>att</strong>) Jämra sig lågmält Skellefteå<br />
61B134 kaur (<strong>att</strong>) Klaga, visa missnöje Norsjö<br />
63B184 kavel (en) Redskap <strong>för</strong> <strong>att</strong> få samma maskstorlek när man tillverkar nät Hörnefors<br />
66B144 kavér (<strong>att</strong>) Gå ed på, garantera Vindeln<br />
14A118 kaver (på) (det kan jag) det kan jag gå ed på Norsjö<br />
60A058 kavär (<strong>att</strong>) Gå ed på Bastuträsk<br />
43B371 kibik (en) Liten släde Filip Gerhardsson<br />
62B052 kink tulla (<strong>att</strong>) Vagga vaggan Malgovik<br />
77B312 kisande ranktigt ex. på "baklängestal" (eg. "rasande kinkigt") Ytterberg<br />
20A186 klaan Lindring svordom, ung. "Jäklar" Missenträsk<br />
15A028 Klaan om I feick klaan, klaan vå I skull<br />
klaa<br />
klaan!<br />
Jäklar om jag fick klådan, jäklar vad jag skulle klia klådan! Missenträsk<br />
88B183-195 kladicken svordom Skellefteå<br />
10B192 klaij klia Bureå<br />
58A263 klammerveda-öx (en) Yxa <strong>för</strong> <strong>att</strong> göra kastved, meterved Glommersträsk<br />
56A256 klamn (he) Sprack (om t.ex. vedträn) Nordmaling<br />
20B386 klamre Tyngd (sten) på saltad fisk Långsjöby<br />
06A071 klank (en) bergknalle Bygdsiljum<br />
89B090-106 klankis isbildning på träd <strong>och</strong> bergsidor Kroksjö<br />
89B042 klankä rena (<strong>för</strong>stärkningsord) Skellefteå<br />
10A081-084 klanne sprack Vännäs<br />
89B042 klaokä rena (<strong>för</strong>stärkningsord) Skellefteå<br />
77A172 Klappe, klappe små hann - såg du räven,<br />
han<br />
sprang - si på den, si på den, han var röder<br />
om rompa!<br />
Barnramsa Vilhelmina<br />
77B036 klasut (<strong>att</strong> vara) Gammal <strong>och</strong> utlevad Filip Gerhardsson<br />
72B075 kl<strong>att</strong>er ve Uttryck <strong>för</strong> <strong>att</strong> hålla på med div. aktiviteter Malå<br />
73A300 kl<strong>att</strong>er-spik Fumlig person Norra Vb<br />
88A489 klavanöt bundna kreatur Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
64A066 klefft-spiken Hemsmidd spik Bastuträsk<br />
33A407 klin (<strong>att</strong>) Att använda tummen till <strong>att</strong> breda smör på smörgåsen Vindeln<br />
86B165 klingerpärän rundpotatis Vilhelmina<br />
64B304 klinger-rise Dvärgbjörksris Bockträsk<br />
54A170 klint (en) Berghäll i dagen på en höjd Skellefteå
01A274 klita (en) krita grov penna timmerpenna Hörnsjö<br />
44B080-108 klit-wit Kritvit Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 klit-wit kritvit Norsjö<br />
27B028-057 klo Dass Skellefteå (Sven Mikaelsson läser<br />
två poem ur sin bok<br />
"Lögom rolit)<br />
71A351 klockar´n Tygbommen i vävstolen Umeå<br />
24B118 klock-slant Pendel Södra Vb<br />
56A250 kl klommer ommer (a (<strong>att</strong>) tt) Klump Klumpig ig, va valhänt lhänt Nordmaling<br />
01A040 klommer (ett) tölpaktig, klumpig person Norra VB,<br />
Medelpad<br />
32B035 klommer (ett) Klumpig person Ammarnäs<br />
01A410 klommer-ox (en) klumpig person Lillånäs<br />
32B036 klommrut (<strong>att</strong> vara) Klumpig, ohändig Ammarnäs<br />
81B181 klomrut (<strong>att</strong> vara) Klumpig, ohändig Malå<br />
31B453 klomrut (<strong>att</strong> vara) Klumpig, fumlig Åsele<br />
10B193 kloms´n (<strong>att</strong> vara) klumpig Bureå<br />
81B108-139 klomsn Fumlig i fingrarna p.g.a. Kyla Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om forna tiders<br />
radiolyssnande<br />
59A481 klomsn (<strong>att</strong> ( vara) ) Fumlig g i fingrarna g (p (p.g.a. g Kyla) y ) Bastuträsk<br />
70A046 klomsn (<strong>att</strong> vara) Klumpig i fingrarna p.g.a köld Bastuträsk<br />
77B037 kloor te all krappen (he) Man har olustiga känningar i hela kroppen Filip Gerhardsson<br />
85B490 klor smått högmodig Malå<br />
38A401 klotter Spel med pinnar som det gällde <strong>att</strong> slå <strong>ner</strong> - den som <strong>för</strong>st slagit<br />
omkull motståndarens upprättstående pinnar vann.<br />
Sorsele Klotter uttalas med "o"<br />
91A00l kloyxa jordbruksredskap Rödåsel<br />
06A115 kluser´n lingon Örviken<br />
67B142 kluta Blöjor av tyg Åsele<br />
50B085 klyk-t<strong>att</strong>ar' (en) Ångermanläning (anspelar på Ångermanlands läns bokstav,<br />
vilken Obbola<br />
är ett Y)<br />
69A010 klyk-t<strong>att</strong>are Ångermanlänning (fr. den klyk-liknande länsbokstaven "Y") Skellefteå<br />
89B010 klykt<strong>att</strong>are person från Y-län Obbola<br />
50A473 klyvv klyvvja ja Gl Gluttsnäppa uttsnäppa Tegsnäset<br />
07A056 klåbb (en) skarpt markerad höjd Norsjö<br />
81A075 klåcka gå ett stat´n Klockan är inställd på oficiell tid, inte s.k. "bondetid",<br />
då den var<br />
ställd en timma <strong>för</strong>e<br />
Filip Gerhardsson<br />
73A083 klåm Något kladdigt, kletigt Orrböle<br />
59A184 klååbb (snön) Snön klibbar fast (under skidorna, t.ex.) Släppträsk<br />
90A084, A185 klämd å körrta frostskadad, svagsint<br />
90A036, A085 klämd å körrta (köld) småbegåvad Skellefteå<br />
43A027 kläm-stånga Stång mellan parhästar Sävar<br />
06A066 kläpp (en) bergknalle Norsjö
07A057 kläpp (en) moränhöjd Norsjö<br />
54A164 kläpp (en) Kort grusås Skellefteå<br />
56B169 kläppa Barnen, ungarna Bergsjö<br />
84A084 kläppa Barnen Skellefteå<br />
09B152 klättjes (<strong>att</strong>) smälta (om t ex smör i stekpannan) ?<br />
86B135-160 klättjäs upplösas i vätska Vännäs<br />
06A182 klödd (en) bergknalle Degerfors<br />
54A217 klödd (en) Upphöjning i terrängen Umeå<br />
65A448 klö-fette Avkok på djurklövar som tillsamman med ister <strong>och</strong> trätjära<br />
bildar<br />
en salva som används på såriga kospenar<br />
Bjurholm<br />
03A278 klöns (en) en bit ( ost, bulle etc. ) Vilhelmina<br />
67A293 klösster (<strong>att</strong>) Klättra Borgafjäll<br />
68B293 klö klösster sster (a (<strong>att</strong>) tt) Klätt Klättra ra Vilh Vilhelmina elmina<br />
68B044 klösster-stol (en) Kökspall Bäsksele<br />
58B020 knaabak (<strong>att</strong> sko sej) Sätta skorna på fel fot Norsjö<br />
27A252 knagg (en) Handtag på lie Dorotea<br />
41A174 knaggen Handtaget på lieskaftet Vilhelmina<br />
88A175-177 knak mycket stolt Vilhelmina<br />
78B238 knak (<strong>att</strong> vara) Rak i ryggen, nackstyv Nysätra, t.ex.<br />
31B327 knak (<strong>att</strong> vara) Rak, mallig, stolt Junsele<br />
15A039 knallh<strong>att</strong>a' Folk från Stensträsk (ansågs vara kortvuxna) Missenträsk<br />
50B010 knappt he styfft (ex. "4,5 cm - knappt he<br />
styfft")<br />
Måttangivelse: Plus minus noll, på millimetern. Robertsfors<br />
85B490 knarr smått högmodig Malå<br />
78A462 knarr (<strong>att</strong> ( vara) ) Pigg, gg, vaken Dalkarlså<br />
78B238 knarr (<strong>att</strong> vara) Rak i ryggen, nackstyv Nysätra, t.ex.<br />
73B373 knarr´n Lättare motorcykel Orrböle<br />
06A156 knaus (en) upphöjning i terrängen, stor nog till skidbacke Finnberg<br />
75B159 knavre Sämre sortens hö, slaget med lie mellan stenar etc. Rajastrand<br />
54A257 kneeck (<strong>att</strong>) Ticka (om klockor) Skellefteå<br />
54A427 kneek (<strong>att</strong>) Knarra (om ex. åkdon) Skellefteå<br />
44B080-108 k<strong>ner</strong>'n Knäna Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 k<strong>ner</strong>'n knäna Norsjö<br />
87B342 knext knex t gupp i skidbacke Sk Skellefteå ellefteå 73A368 kniv-bakan Ryggsidan på kniven Storuman<br />
54A213 kniving (en) Bergknalle Holmsund<br />
71A110 kniv-slir (ett) Knivslida Videlund<br />
22A198 knoppen oppi väre Stortån Umeå Lilltåa, tåtilla, tilledosa,<br />
kroknosa <strong>och</strong> knoppen<br />
oppi väre (tåramsa)<br />
81A192 knorr-bokka-hanken Borrsvängen Piteå Knorr : uttalas o<br />
82B145 knorrstyle Gärdsmyg Filip Gerhardsson<br />
71B357 knorr-style Gärdsmygen Filip Gerhardsson
20B112 knos-knobben Verktyg <strong>för</strong> laskning av kängskor Jörn<br />
09B171-186 knulu (<strong>att</strong> vara) knöliga Kålaboda<br />
83B468 knulut Ojömt, knaggligt Rusksele<br />
88A163, 283 knytningsvarvä nedersta stock i timmerhus Vilhelmina <strong>och</strong><br />
Skellefteå<br />
53A044 knåra (<strong>att</strong>) Småsyssla med något Skellefteå<br />
73B534 knåra (<strong>att</strong>) Gå el. arbeta sakta Skellefteå<br />
36A144 knåra (<strong>att</strong>) Arbeta sakta, knoga på Skellefteå, t.ex.<br />
72B075 knåra oppå Uttryck <strong>för</strong> <strong>att</strong> hålla på med div. aktiviteter Malå<br />
53A006 knååck (<strong>att</strong>) Arbeta, hålla på med någonting, "pula" Gärdsmark<br />
80A494 knääpp åt bröllops (<strong>att</strong>) Knäppa kavajen el. rocken fel så <strong>att</strong> den blir sned Malå<br />
60A328 knöijs (en) Förhöjning i terrängen Umeå<br />
06A188 knöis (en) bergknalle Lycksele<br />
54A174 knöis (en) Brant kulle Skellefteå<br />
19B066 knöpel (en) Liten bula som finns på bockar innan hornen kommer fram Ankarsund<br />
06A213 knöus (en) bergknalle Österbotten<br />
03A540 knöös (<strong>att</strong>) andas tungt, pusta, blåsa Burträsk<br />
76B431 kodyng-rus (en) "Blaffa" av kodynga Kraddsele<br />
12A474 koer´n ha vorte go korna har släppt efterbörden Högland<br />
12A484 koer´n ä åt ox´n korna äro brunstiga Högland<br />
45A044-132 koer'n korna Norsjö<br />
04B116 ko-eta kons matställe Malå<br />
66B120 ko-eta Kornas foderbord Sorsele<br />
76B264 ko-eta Foderrännan i ladugården Lövånger<br />
87B307 koeta kons krubba Rödå<br />
54A520 kokhuse Kylrum i anslutning till ladugården Barsele<br />
72B064 kokksakk Lavskrikan Malå eg. samiska<br />
63A175 kok-sö´n Kokande v<strong>att</strong>en Skråmträsk<br />
74A341 kok-sö´n Kokande v<strong>att</strong>en ("sö´n" - eft. "sjuda") Umeå<br />
74B329 kola på (<strong>att</strong>) Förflytta sig långsamt el. syssla med mindre väsentliga göromål Filip Gerhardsson<br />
77A034 kolijox (ett) En hop saker, prylar av allehanda slag Ytterberg<br />
65A078 kollrut (<strong>att</strong> vara) Halvtokig, kollrig Bockträsk<br />
53A232 Kom ein, å stå eint mela dörom å gåt'n Till besökare som tvekar i dörren: Kom in, <strong>och</strong> stå inte<br />
mellan<br />
dörren <strong>och</strong> dörrposten!<br />
Skellefteå<br />
72A343 komaga-sväng (en) En s.k. "u-sväng" Vormsele<br />
89A195, A70 komlän årsskott på gran Skellefteå<br />
01A079–86 komma lomrän (<strong>att</strong>) <strong>för</strong>flytta sig hållningslöst Vännäs<br />
01A079 01A079– 86<br />
komma sjlasan (a (<strong>att</strong>) tt) röra sig snabbt oc <strong>och</strong> h ok okontrollerat ontrollerat 01A086–100 komma sjlinken (<strong>att</strong>) haltande Vännäs<br />
01A086–100 komma spanken (<strong>att</strong>) röra sig högmodigt Vännäs<br />
01A086–100 komma stömlen (<strong>att</strong>) gå långsamt, saktfärdigt Vännäs<br />
01A086–100 komma tjompen (<strong>att</strong>) sätta ned fötterna så marken skakar Vännäs<br />
01A086–100 komma wöbben (<strong>att</strong>) gå med rultande gång Vännäs<br />
11B200 komme (en) karott Lie<br />
83A042 kommrer´n Fröhängen Skellefteå<br />
12B023 kon kaann kon har råmjölk i juvret Tärna<br />
88A368-380 kon schlema på ? Åsele
75B186 kona Koppling (på bil) Fällforsån<br />
62B011 Konkordia Ex. på kvinnonamn Vilhelmina<br />
29B044 konntrut, (<strong>att</strong> vara) tvär, sur, besvärlig Burträsk<br />
17B042 Konschtjort-jönninga jernna, he jer ändå<br />
raine Den <strong>här</strong> konstgjorda gödningen, det är ändå rena skiten<br />
- tä, tacka<br />
schit´n - na-tacka vait I hamschitte - schit´n<br />
- vet jag den hemskitna skiten - se det är dynga det!<br />
si he jer döinga he!<br />
Skellefteå<br />
58A217 Konsjta ve å stå ut ve nanteing, he jer <strong>att</strong> hitt Konsten <strong>att</strong> stå ut med någonting, det är <strong>att</strong> hitta på någonting<br />
Skellefteå<br />
oppå nanteing mens man väänt!<br />
medan man väntar!<br />
55B126 kook kusa (<strong>att</strong>) Koka anisbröd Skellefteå<br />
63A033 kook kusa (<strong>att</strong>) Koka anisbröd Lycksele<br />
63A033 kook mjärda (<strong>att</strong>) Koka anisbröd Lycksele<br />
42A161-175 kopparlapparna i Strand Inv. i Strand, Vännäs Lars-Erik Edlund Exempel på öknamn<br />
40A175 ko ko-re rej j (e (ett) tt) Kobindsle Bjur Bjurholm holm<br />
86A125-150 kornkasta redskap vid framsortering av jettkorn, mällakorn <strong>och</strong> framkastäkorn<br />
Ljusv<strong>att</strong>net<br />
19B019 korrmen Parasit som lägger ägg i renarnas päls Tärnaby<br />
69A398 kort-reijen (hästen är) Om häst som inte har så stor uthållighet, som behöver vila ofta Lycksele<br />
84A505 kotjick-smöningen Smörja av talg <strong>och</strong> tjära (el. beckolja) avsedd <strong>att</strong> appliceras<br />
på<br />
kornas spenar<br />
Vilhelmina<br />
01A199-257 koxa el. kööks (<strong>att</strong>) titta på bruden vid bröllopet Nysätra<br />
68A369 koxara Perso<strong>ner</strong> som tittade på bruden vid bröllop - de skulle<br />
gömma sig<br />
<strong>och</strong> inte synas själva<br />
Bastuträsk<br />
01B184 koxik lavskrika Hörnsjö<br />
62A278 koxik Olika namn på lavskrikan Hela Vb län<br />
12B259 koxiken lavskrikan Högland g<br />
51A064 koxiken Lavskrikan Skelleftehamn<br />
58A310 kraabb (<strong>att</strong>) Dragga (el. lossa fisk från nätet utan <strong>att</strong> ta upp nätet ur v<strong>att</strong>net) Sorsele<br />
58A368 kraamm (<strong>att</strong>) Klaga Bastuträsk<br />
02A374 krabb (<strong>att</strong>) syna fisknäten utan <strong>att</strong> dra upp dem Kraddsele<br />
39B149 krabb-ås'n Taknocken Hemv<strong>att</strong>net<br />
57A149 krabb-ås'n Takåsen Skellefteå<br />
87B508 kragasserä sä tagit på skjorta med krage Norsjö<br />
83B461 krak Styrskärm på lie Rusksele<br />
60A087 kráke Kragen på lien, så <strong>att</strong> en hösträng bildas när man slår Ramsele<br />
53B277 krebeta Litet djur, påminnande om ett halmstrå Bureå<br />
15A268 Kredit'n, he jer som å piss te byxen - he<br />
jer Krediten, det är som <strong>att</strong> pissa i byxorna - det är varmt ett tag - men<br />
vart e sköv - men se tjärn he å!<br />
sen kylnar det till!<br />
28B153 28B153- 200<br />
kreka Dj Djur ur Sk Skellefteå ellefteå Sven Mik Mikaelsson aelsson lä läser ser<br />
"Poet'n Linus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
59B154 Kreka va oppete te åte! Boskapen har närmast blivit uppätna, knott etc. Malgomaj<br />
41A240 krenolin-kvarn Kvarn med yllefilt runt kvarnstenarna. En fläkt blåste<br />
in luft i Skelleftehamn Krenolin-kvarnen kom<br />
yllefilten ("krinolinen") <strong>för</strong> <strong>att</strong> få luftcirkulation vid kvarnstenarna<br />
ca. 1910<br />
77B039 krevlut (<strong>att</strong> vara) Svag, kravlar sig fram med möda Burträsk<br />
09B171-186 krimen snuva Kålaboda<br />
35B081 krimen Förkylning Filip Gerhardsson<br />
67A116 krimen Snuva, <strong>för</strong>kylning Lycksele
67B148 krimen Snuva, <strong>för</strong>kylning Åsele<br />
82B026 krimen Förkylning, snuva Tärna<br />
68B245 krimmermössa Mössa av lammskinn från Krim Filip Gerhardsson<br />
82B167 Kring dej! Skynda på! Vindeln<br />
62B050 kringel-pären Rundpotatis Malgovik<br />
82B167 kringt Snabbt Vindeln<br />
76A545 kringt (det är) Det är lätt <strong>att</strong> göra, snabbt undanstökat Dorotea<br />
60B478 kringömt (<strong>att</strong> köra) Att köra flera gånger med litet lass, istllet <strong>för</strong> en gång med stort lass Vindeln<br />
76B147 krinkjån-file Små droppar som snytbaggen lämnar efter sig på grässtrån Dorotea<br />
49A369 kristne-kasj (en) Persedel <strong>för</strong> <strong>att</strong> bära barn till dopet ("kristnandet") Burträsk<br />
83A448 kroki-slipen (<strong>att</strong> ha) Att ha "krokig läpp" - d.v.s. Vara nära <strong>att</strong> börja gråta (särsk. om<br />
barn)<br />
Umeå<br />
76B355 kroki-slipen (<strong>att</strong> ta fram) Ta fram den "krokiga läppen" - börja gråta Sorsele<br />
22A198 kroknosa Tån till höger om stortån Umeå Lilltåa, tåtilla, tilledosa,<br />
kroknosa <strong>och</strong> knoppen<br />
oppi väre (tåramsa)<br />
23A097 kroknosa Tån till vänster om lilltån Byske Stortåa, tåtilla, tillerosa,<br />
kroknosa o lilltåa<br />
(tåramsa)<br />
17A134 Krokut voxe, krokut jortt Kalke, barke smidd Krokigt vuxet, krokigt gjort Kalkat, barkat smitt <strong>och</strong> smort, uppväxt Skellefteå<br />
å smortt, oppvext uti skojom oppfödd deri<br />
fuser´n å opphaingd deri stalle!<br />
uti skogen uppfött i lagår´n <strong>och</strong> upphängt i stallet!<br />
43A086 krubb-trång (<strong>att</strong> ha) Vara svältfödd (om häst) Nästansjö<br />
83A361 krup p( (en) ) Jumper p utan knappar pp Norrbotten<br />
43A413 krup å (<strong>att</strong>) Dö, avlida Missenträsk<br />
49A041 krupen Tröja utan knäppning, en som man måste krypa in i Skellefteå (efter "kruup" = krypa<br />
10A065-080 krus´n frisören Vännäs<br />
17A121 Krus´n jer dö hövla jer glö å gammel- ox´n ha Krus´n = fjäsket, övertalningen. Hövla = Hyvlarna. Glö<br />
= Skellefteå<br />
snuse opp aska deill snusar-snus!<br />
Glödande? Gammel-ox´n = Djävulen, fan<br />
16B276 Krus´n jer dö å hyvla va oppbränt! En epok är slut, <strong>och</strong> man har "bränt broarna" Bygdeå<br />
62A465 Krus´n jer dö, hövlar´n vara oppbränd,<br />
å aska Nu har du missat din chans, nu är det <strong>för</strong>sent!<br />
jer oppsnuse <strong>för</strong> lääng sen!<br />
Bodbysund<br />
01A100–154 krusdjeru (<strong>att</strong> vara) vilja bli fjäskad <strong>för</strong> Skarvsjö<br />
44A070 kruskare En av kons fyra magar Vilhelmina<br />
76B050 krusnings-djeru (<strong>att</strong> vara) Tar gärna emot fjäsk Skellefteå<br />
10A065-080 krustanga locktången Vännäs<br />
17A339 kruus (kruus håret) (a (<strong>att</strong>) tt) Locka håret<br />
Vilh Vilhelmina elmina<br />
64A101 kråbb-ås´n Takåsen Kraddsele<br />
17B055 Kråka s<strong>att</strong> på linnbärkvist - allt ho sa va<br />
så<br />
visst - hon sa ett, hon sa tu, femton vara<br />
vi<br />
nu!<br />
Räk<strong>ner</strong>amsa Holmsund<br />
10A065-080 kråkhacka narighet Vännäs<br />
59B335 kråk-hacka Röd, narig hud på händerna (vid kyla) Skellefteå<br />
88B250 kråkhacka hudutslag på händer <strong>och</strong> fötter Åsele<br />
88B334 kråkhacka utslag när man i kyla blivit blöt Burträsk<br />
40A270 kråk-månad På senvintern när <strong>för</strong>råden tryter Vilhelmina
88B265 kråkspark symönster<br />
50B070 kräckla Visp gjord av trä Obbola<br />
12A449 kräka alla slags djur Högland<br />
27B028-057 kräka Djur, boskap Skellefteå (Sven Mikaelsson läser<br />
två poem ur sin bok<br />
"Lögom rolit)<br />
89B012-020 kräka färdas med skrestång mot sälen Obbola<br />
50B122 krämpen Skaklar <strong>och</strong> hjul till tippkärra Hössjö<br />
10A062-064 krävel (ett) svag, sjuklig person Vännäs<br />
82B166 krävel (ett) Sjukling, svag person Vindeln<br />
79B237 kröijm-tre (ett) Gnällspik, klagande person Överklinten<br />
79B235 kröijmut (<strong>att</strong> vara) Klaga, vara missnöjd Överklinten<br />
57B433 kröjmesam (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) Kl Klaga aga över de det t mesta Hj Hjuksnoret uksnoret 43B388 kröjm-lås (ett) Person som klagar över småsaker Södra Vb<br />
58B087 kröjm-lås (ett) Människa som klagar över det mesta Södra Vb<br />
55A043 kröjmut (<strong>att</strong> vara) Gnällig Vindeln<br />
20A013 kröjmut (<strong>att</strong> vara) Klaga, jämra sig (i onödan) Vännäns<br />
66A350 krömut Kinkig (om barn) Burträsk<br />
12A508 krösjel oduglig Högland<br />
54A040 krövisken Smådjur som har den obehagliga vanan <strong>att</strong> äta upp agn Skellefteå<br />
58A422 krööjm (<strong>att</strong>) Jämra sig, klaga Rödåbäck<br />
19A075 kudonger Kondomer Nyåker<br />
25A288 kul Slut (ex. med et tb<strong>att</strong>eri eller med en gammal människa<br />
som låg <strong>för</strong> Tjälarne<br />
döden)<br />
Kul med tjockt L<br />
80B003 kulle ( (<strong>att</strong> bli) ) Klippt, pp , friserad<br />
Lycksele y<br />
18B245 kulle (<strong>att</strong> ha) Klippt, friserat Agnäs<br />
32B097 kuller (<strong>att</strong>) Snurra runt Södra Vb<br />
32B027 kuller-båta Ranka båtar Ammarnäs<br />
32B101 kullre (<strong>att</strong> ha) Fått barn Södra Vb<br />
33B173 kullrut (<strong>att</strong> vara) Ojämnt, kullrigt Storuman<br />
32A540 kullrätt Rank, ostadig Kultsjödalen<br />
06A542 kummarsparr (en) gråsiska Kraddsele<br />
40A111 kurka (<strong>att</strong>) Att inte orka hänga med i arbetet Lögdeå<br />
89B368 kurun redskapen skrapa eller kr<strong>att</strong>a fheå<br />
55A071 kus (en) "Kub" av myrhö Tärnaby<br />
32B013 kus ihop (någon) (<strong>att</strong>) Näpsa, hota med straff o.dyl. Lycksele<br />
52B110 kus ihop onga (<strong>att</strong>) Få bukt med (bråkiga) barn Bastuträsk<br />
57B096 kus ihop onga (a (<strong>att</strong>) tt) St Strängt rä ngt fö <strong>för</strong>mana rmana barnen Nordmaling<br />
54A305 kuse (en) Resterna efter en klabb vid spånhyvling Filip Gerhardsson<br />
57B088 kuse (en) Snorkråka Nordmaling<br />
32B004 kus-grobba Helvetet Sorsele<br />
39B276 kus-mat'n Sällskap, t.ex. ett barn, som man hade med sig vid vandring<br />
i<br />
villande skog. "Kus-mat'n" (mat åt det onde) skulle då<br />
vara en sorts<br />
<strong>för</strong>säkring mot <strong>att</strong> bli angripen av mörkrets makter<br />
Tavelsjö<br />
32B009 kus'n Djävulen, fan Sorsele<br />
69A432 kut i dåttsjlen (<strong>att</strong>) Springa omkring i full <strong>för</strong>virring, vara vild <strong>och</strong> galen Gargnäs<br />
20A369 kuus Bakverk rullat i pärlsocker (anisbröd) Betsele
60B030 kuut na sköv (<strong>att</strong>) Springa en stund Vännäs<br />
82A516 kwaarn (<strong>att</strong>) Att spela "kwarn-spele" (se 82A516). Gammalt spel som spelades<br />
med knappar. Det gällde <strong>att</strong> få tre knappar i rad - spelet<br />
spelades<br />
med två deltagare.<br />
Skellefteå<br />
57A162 kvadd (en) Barn i koltåldern Junsele<br />
60B381 kvadda Barnen Vännäs<br />
62A279 kwakkstuln Benämning på lavskikan Hela Vb län<br />
70B347 kwammern (<strong>att</strong>) Vara nära <strong>att</strong> kvävas Åselet (Byske)<br />
18A067 kwammern å (<strong>att</strong>) Storkna Skellefteå<br />
42A257 kvarbila (en) Yxa som hugger rister i kvarnstenar Norsjö<br />
43A450 kwarka Häst<strong>för</strong>kylning Missenträsk<br />
65A332 kwarn-kall´n Kvarnhjulsaxel Bockträsk<br />
83A209 kwarn kwarn-ka kall´n ll n Huvudstocken som står lodr lodrätt ätt i en va v<strong>att</strong>endriven ttendriven<br />
skv skvaltkvarn altkvarn Åselet<br />
89A354 kvarnkalln kvarnaxeln Malå<br />
89A460 kvarnkalln kvarnaxel,kvarnsten,drivhjul,leksak<br />
89B331 kvarnkalln även vinkelväxel i skvaltkvarn fheå<br />
82A516 kwarn-spele Gammalt spel som spelades med knappar. Det gällde <strong>att</strong> få tre<br />
knappar i rad - spelet spelades av två deltagare<br />
Skellefteå<br />
64B319 kwax (<strong>att</strong>) Skälla (om hundar) el. hosta Bockträsk<br />
64B315 kwedu (<strong>att</strong> vara) Fet, mätt, däst, "uppblåst" Bockträsk<br />
32B174 kwedu (<strong>att</strong> vara) Tjock om magen (övermätt) Sorsele<br />
28B153-200 kweinn Kvinna Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Linus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
24A073 kweinn (en) ( ) Kvinna Norsjö j<br />
67A204 kweinna ha vorte ondulere Kvinnan har blivit permanentad Byske<br />
44B080-108 kwein<strong>ner</strong>n Kvinnor Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 kwein<strong>ner</strong>n kvinnor Norsjö<br />
10A036-040 kweissgräse´ Linneá Degerfors<br />
83A376 kwellsj-ile Barnens sista ryck av hektisk aktivitet innan sänggåendet Åselet<br />
44A123 kvi (<strong>att</strong>) Jämra sig Nordmaling<br />
10A065-080 kwiir kvida Vännäs<br />
12B263 kvir-höken fjällvråken Högland<br />
62B040 kvir kvir-hök höken en Fjäll Fjällvråken vråken Dik Dikanäs anäs<br />
12B020 kvir-spänning fjällvråk Tärna<br />
06B096 kvir-spänning (en) fjällvråk Hemavan<br />
10A081-084 kwäfft utdunstning Vännäs<br />
73B097-122 kwäften (<strong>att</strong> komma) Gå <strong>och</strong> sprida odär omkring sig Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
10A065-080 kwääft (<strong>att</strong>) kippa efter andan Vännäs<br />
81A110 kycklingen (<strong>att</strong> bju på) En nyanställd i ett arbetslag <strong>för</strong>väntades bjuda på något<br />
- detta<br />
kallades "<strong>att</strong> bju på Hönsj-ongen" ("Höns-ungen") eller<br />
kycklingen.<br />
Holmsund
66A357 kåln å (<strong>att</strong>) Svalna (om het dryck t.ex.) Varuträsk<br />
12A386 kålv kalv Högland<br />
43A237 kåra (<strong>att</strong>) Slakta (julgrisen t.ex.) Hemv<strong>att</strong>net<br />
44A012 kåra (en) Redskap <strong>för</strong> ullkardning Filip Gerhardsson<br />
44A014 kåra (en) Hösträng Filip Gerhardsson<br />
44A114 kåren Trästickor <strong>att</strong> göra upp eld med Vilhelmina<br />
65A339 kåren Kardor (<strong>för</strong> ull) Bockträsk<br />
86B135-160 kåren spån<br />
07B060 kårnmatarhauwken ormvråk, bivråk Skellefteå<br />
40B112 kårnmatar-hauwken Ormvråk Norsjö<br />
51A118 kårnmatar-hauwken Ormvråken Stavaträsk<br />
62A416 kårnmatar-hauwken Ormvråken Norra Vb<br />
71B249 kårnma kårnmatar tar-hauwke hauwken n Ormvråken Jörn<br />
51A122 kårntjuven Gråsparven Stavaträsk<br />
71B492 kårn-tjuven Gråsparven Byske<br />
62A019 kåssjåk (en) Kautschuk, radergummi Vännäs<br />
72B135 kåt (<strong>att</strong> vara) Yster (om t.ex. häst) Filip Gerhardsson<br />
02A236 kåt´n (<strong>att</strong> springa i) glädje (ex.om kor som släpps ut på sommaren) Storuman<br />
53A380 kåta-il (<strong>att</strong> vara) Elak <strong>och</strong> svår <strong>att</strong> bo tillsammans med Piteå, Norra Vb<br />
65B159 kåt-bit´n Första <strong>och</strong> sista biten på en limpa Kassjö<br />
56A021 kåt-häst (en) Yster häst Filip Gerhardsson<br />
90A245 kåtskiva kantskiva på bulle Blåviksjön<br />
58A042 kååx (<strong>att</strong>) Titta, kika Orrböle<br />
43A214 kååx (<strong>att</strong>) Titta, koxa Skellefteå, t.ex.<br />
86B181 käckeiyxa y liten yyxa med tvärställt egg gg Umeå<br />
12B403 kägelhackspik (en) större hackspett Norsjö<br />
07A549 kägel-spär samlingsnamn <strong>för</strong> hackspettar Gideå<br />
77B063 källarhasjbera Källarhalsbär, tibast Sunnansjö<br />
40A188 käll-kus'n Elakt väsen som påstods hålla till i brunnar <strong>och</strong> som man skrämde<br />
barn med<br />
Storuman<br />
40A275 känning (en) Känd, bekant person Vilhelmina<br />
82A237 kärnmjölks-blana Kärnmjölk blandad med kallkällv<strong>att</strong>en Stöttingfjället<br />
09B385 kävling ung pojke Lycksele<br />
71B402 köckel-göbb (en) "Klok gubbe", naturläkare Lillarmsjö<br />
76A338 köger (<strong>att</strong>) Kvida Yttersjön<br />
65A080 kögrut (<strong>att</strong> vara) Kvida, klaga Bockträsk<br />
66B157 köj-dag (en) En dag då skogsarbetarna p.g.a. Dåligt väder stannade i skogskojan Vindeln<br />
87B460 köjkä skrek Umeå<br />
73B097-122 köken (<strong>att</strong> komma) Komma högröstat ropande Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
53A076 kök-mönt (<strong>att</strong> vara) Skrikig, högljutt Vilhelmina<br />
87B139-165 kökä skrek Agnäs<br />
85B410 köla på arbeta utan e<strong>ner</strong>gi Skellefteå<br />
10A065-080 köla på (<strong>att</strong>) knoga på Vännäs<br />
74B329 köla på (<strong>att</strong>) Förflytta sig långsamt el. syssla med mindre väsentliga göromål Filip Gerhardsson
62A534 köllrut (<strong>att</strong> vara) Kollrig, <strong>för</strong>virrad Rusksele<br />
01B486 köln (<strong>att</strong>) kallna Vilhelmina<br />
80B342 könnter (<strong>att</strong>) Bråka, gorma Vindeln<br />
83A013 kör te vekst (<strong>att</strong>) Köra två gånger Umeå<br />
82B240 kör till väkkst (<strong>att</strong>) Köra två gånger Fällforsån<br />
44B067 körs-mönnes (<strong>att</strong>) Att ondgöra sej över något Umeå<br />
71A140 köta (<strong>att</strong>) Tälja med kniv (utan avsikt <strong>att</strong> tillverka något) Öre<br />
81A508 köta (<strong>att</strong>) Snickra med kniv (lite planlöst) Orrböle<br />
86A108 kötar knuff Åsele<br />
79B436 kötteri Blodskam, incest (1600-tal) Borgafjäll<br />
62A342 kött-käckling (en) Talgoxe Filip Gerhardsson<br />
62A335 kött-pet (en) Talgoxe Kulbäcksliden<br />
61A268 kö köure ure (han)<br />
Han klagade klagade, han var mi missnöjd ssnöjd Malå<br />
14B503 köxe tittade Vilhelmina<br />
62A278 köxik Olika namn på lavskrikan Hela Vb län<br />
40B220 köxiken Lavskrika Skivsjö<br />
50B106 köxiken Lavskrika Obbola<br />
12B493 kööck (<strong>att</strong>) råma Åsele<br />
53A073 köök (<strong>att</strong>) Högljutt anropa människor el. boskap Sorsele, Bjurholm<br />
69B519 la ve (<strong>att</strong> sitta) Tillsammans med, bredvid Vilhelmina<br />
40A124 laagn (<strong>att</strong>) Lägga ut nät Hällnäs<br />
75B293 lack Löst hängande, dåligt spänd (t.ex. om telefontråd i stark värme) Sorsele<br />
49A362 lacker (<strong>att</strong>) Skita tunt (om magsjuka kor) Filip Gerhardsson<br />
49A358 lacker (gröten är) Gröten är tunn, består mest av v<strong>att</strong>en Filip Gerhardsson<br />
24B331 lackstopét p ( (en) ) Leksak ( (en sorts snurra) ) Malå<br />
56A348 lada ve'n (<strong>att</strong>) Lägga in el. stapla ved i vedboden Skellefteå<br />
75B290 lade Båsväggen i ladugård Sorsele<br />
43B287 laggrannt Noga, viktigt Vännäs<br />
80A143 lagnen Fisknäten Orrböle<br />
62B051 lagrann (<strong>att</strong> vara) Noggrann, kräsen Malgovik<br />
75B285 lagrann (<strong>att</strong> vara) Noggrann, kräsen Sorsele<br />
77B044 lagrann (<strong>att</strong> vara) Noga, noggrann Lycksele<br />
81B108-139 lagrann (<strong>att</strong> vara) Noga, noggrann Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om forna tiders<br />
radiolyssnande<br />
32A342 lagrann-göra Petgöra Vännäs<br />
12A131 lagranngöra (ett) petgöra Vindeln<br />
62B101 lagrann lagrann-pa palt lt (en) Petnoga person Sk Skellefteå ellefteå 39B073 lagrannt Viktigt, noga Strand, Vännäs<br />
28B153-200 laij Elak, otäck Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Linus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
78B479 laijver´n Mat som blivit över sen gårdagen Skellefteå<br />
69B107 lait Ansiktsfärg (dåligt lait = man ser sjuk ut. Bra lait = man<br />
ser<br />
sprudlande frisk ut)<br />
Gagsmark
71B304-341 laitåm Sträckvis, bitvis Robert Tedestedt<br />
läser en berättelse<br />
på vers.<br />
Burträskmål<br />
11B330 laivern el. åtslappe rester (mat) Mensträsk<br />
75B282 laka-pippel (en) Romstock från lake Sorsele<br />
33A371 lammetta-lusa Häftstift Norsjö<br />
83B078 lammå-sås Sås av grädde <strong>och</strong> smör vid paltstekning Bjurholm<br />
50B094 land-kall'n Landis när v<strong>att</strong>net sjunker undan Obbola<br />
67A083 langmätar-lus Häftstift - användes ofta av lantmätare vid arbete med kartor Bastuträsk<br />
71A091 lang-skank (en) Lång person Videlund<br />
28B153-200 lan<strong>ner</strong>n Landsbygden Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Li Linus nus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
54A193 lann-kall'n is som ligger kvar vid stranden efter högv<strong>att</strong>en Skellefteå<br />
15B171 lapp-hanska' Snö med stora flingor Danasjö<br />
91A015 lapphyvel minihyvel av järn Dorotea<br />
43A043 lapp-skavar'n Liten hyvel Sävar<br />
76B285 lapp-tyg (ett) Lina med fladdrande tyglappar, använd vid älgjakt <strong>för</strong><br />
<strong>att</strong> hejda<br />
älgens framfart <strong>och</strong> styra den i önskad riktning, dvs. mot bösspipan<br />
Tärnaby<br />
51A065 lapp-ögla Lappugglan<br />
31A050 lask å (<strong>att</strong>) Ge sig iväg Rödåliden<br />
31A292 lask-å (<strong>att</strong>) Ge sig iväg, "laska av" Vännäs<br />
58A087 lassmes (<strong>att</strong>) ( ) Spricka p sönder, , lossna<br />
Örträsk<br />
58A161 lassmes (<strong>att</strong>) Spjälkas sönder Sorsele<br />
40A118 lasten (<strong>att</strong> göra) Att vara lustig, få folk <strong>att</strong> skr<strong>att</strong>a Hällnäs<br />
40B523 lat Om verktyg som är ställda så <strong>att</strong> de tar <strong>för</strong> lite - "hyveln jer lat" Rödåliden<br />
65B159 lat´n Första <strong>och</strong> sista biten på en limpa Kassjö<br />
91A058 lathindrik redskap <strong>för</strong> skinnberedning Dorotea<br />
10A062-064 latrok (en) latmask Vännäs<br />
42B222 l<strong>att</strong>jo-folke' Svär<strong>för</strong>äldrar Sorsele, Bjurholm<br />
etc.<br />
57B171 l<strong>att</strong>jo-folke' Svär<strong>för</strong>äldrarna Tärna<br />
39B145 laup-lista Avbarkad granstock Hemv<strong>att</strong>net<br />
81B224 laus-kar (en) "Lös-karl", daglönare Hemv<strong>att</strong>net<br />
04B142 lavannara extra breda, korta skidor Vindeln<br />
38B395 lavett lave tt (en) Örfil Vänn Vännäs äs<br />
62A279 lavhöken Benämning på lavskikan Hela Vb län<br />
84B058 lav-ur´n När urväder (ur´n) blåser <strong>ner</strong> lav från träden Vägsele<br />
70A152 le (ett) Grind, grindöppning Skellefteå<br />
78A068 lede Grinden i en hage <strong>för</strong> husdjur Umeå<br />
57B018 lege Efterbörden (hos djur) Skellefteå<br />
78B029 legg å (<strong>att</strong>) Vara efterhängsen Orrböle<br />
78B031 legg å (<strong>att</strong>), (he) Det är angeläget <strong>att</strong>… Orrböle<br />
56A062 legne Unket, skämt Hössjö<br />
68B201 legne Surnad (om fisk, t.ex.) Ammarnäs
58B033 legu-sjåla Kornteg som drabbats av åskregn - säden ligger ned Bursiljum<br />
33B355-461 leigdom Lägdor Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
66B097 leigg på åhåga (<strong>att</strong>) Ligga <strong>och</strong> oroa sig Malå<br />
66B309 leigg-sjöl Stående resp. liggande säd Rusksele<br />
70A003 leijte Ansiktet/Ansiktshyn Videlund<br />
51A066 leill-djaita Talltitan (eg. "lilla geten") Skelleftehamn<br />
37B279 leill-einge Lillfingret Lycksele Leill-einge, kall-einge,<br />
orätta, pärsnicka o losistompen<br />
(fingerramsa)<br />
45A044-132 leill-farul liten djävul Norsjö<br />
50B109 lleill eill-gå gås s Fjäll Fjällgås gås Norsjö<br />
45A044-132 leill-pella-grut ytterst lite Norsjö<br />
68B375 leill-pella-gruut (en) Liten aning av någonting, godtyckligt mått Skellefteå<br />
82B396 leingne (köttet är) Köttet har blivit skämt Åselet<br />
04A111-126 leinnbära lingon Norsjö<br />
14A089 leinn-bära lingon Norsjö<br />
69B107 leit Ansiktsfärg (dåligt leit = man ser sjuk ut. Bra leit = man<br />
ser<br />
sprudlande frisk ut)<br />
Gagsmark<br />
87A100-120 lejt söka Umeå<br />
88A024 lejt sök Umeå<br />
34B221 len (<strong>att</strong> vara) Dum i huvudet Björkv<strong>att</strong>net<br />
90A036, A085 lengrädde småbegåvad Skellefteå<br />
83A052 lengrädde g ( (<strong>att</strong> vara) ) Klent begåvad g Vännäs<br />
37A006 len-grädde' (<strong>att</strong> vara) Bakom flötet, dum, "lengräddad" Vindeln<br />
10A062-064 ler-hanska läderhandskar Vännäs<br />
33B355-461 lesse Läst (i bok) Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
61B125 lessmese (<strong>att</strong> ha) Lösts upp Umeå<br />
78B252 letta gå (x säckar korn), (<strong>att</strong>) Mala korn Skellefteå<br />
31B107 levandes-änka Kvinna som blivit övergiven av sin man Båtfors<br />
88A115–120, A220, A265 libr<strong>att</strong>ä ledöm efter arbete med lie Sävar<br />
27A181 lie-klant (en) En sorts kil som håller fast lien vid orvet Flakaträsk<br />
30A254 ligg i döschlen Ligga i dödsryckningar Filip Gerhardsson<br />
59B508 li ligg gg på ba bak k-lä lära ra (a (<strong>att</strong>) tt) Li Ligga gga efter me med d betalnin betalning g Nysätra<br />
50B158 ligg på å-håga (<strong>att</strong>) Ha svårt <strong>att</strong> sova, ligga o våndas Hössjö<br />
81B386 ligg sjuk över en bank (dem) Hela familjen är sängliggande Vindeln<br />
78B090 ligg ve (<strong>att</strong>) Lägga sig i allting, lägga näsan i blöt Vindeln<br />
43B335 ligg å (<strong>att</strong>) Vara ivägen Vännäs<br />
66B105 ligg å raal (<strong>att</strong>) Ligga <strong>och</strong> vila sig (t.ex. efter måltid) Sorsele<br />
87A203-235 ligg å söm åpynje efterhängsen Umeå<br />
77B336 ligga på åhågan (<strong>att</strong>) Sova oroligt Filip Gerhardsson<br />
45A044-132 liik vis inte klokare <strong>för</strong> det Norsjö<br />
88A444 lik schlu osäker på sin sak Vindeln
88A444 lika vis osäker på sin sak Vindeln<br />
58A348 liketöcke Detsamma Orrböle<br />
82B168 likklig (<strong>att</strong> vara) Hygglig Vindeln<br />
56A091 likks Ändå, i alla fall Orrböle<br />
65B071 likstupe´t (en) En sorts leksakssnurra Lycksele<br />
10A036-040 lilla kovaljeblomman Linneá Bygdeå<br />
37B378 Lilla vännen I hadd i fjol, hon var se hull<br />
å se Lilla vännen som jag hade ifjol, hon var så huld <strong>och</strong> så trogen - hon Stavaträsk<br />
trogen - hon koke gröt'n å skrabbe grita<br />
å åt<br />
ihel se å skoven!<br />
kokade gröt <strong>och</strong> skrapade grytan <strong>och</strong> åt ihjäl sig av det<br />
vidbrända<br />
49A058 lill-dyll (en) Liten behaglig flicka Filip Gerhardsson<br />
49A058 lill-döll (en) Liten behaglig flicka Filip Gerhardsson<br />
24B384 lillfingre Lillfingret Umeå Lillfingre, ringfingre,<br />
långs långstånga tånga,<br />
slipperkoppen <strong>och</strong><br />
lusknippen<br />
(fingerramsa)<br />
62A300 lill-geta Benämning på talltitan Hela Vb län<br />
78A470 lill-geta Talltitan Dalkarlså<br />
07A184 lillgeta´ talltita Robertsfors<br />
21A113 lilling Lilltån Gunnarn Lilling, falling, ollelytt,<br />
persnytt <strong>och</strong><br />
tamasegubben<br />
(tåramsa)<br />
21A027 lill-ingen Lillfingret Åbacka Lill-ingen, gull-ungen,<br />
lång-stånga, g g ,<br />
slapperbocken <strong>och</strong><br />
gubben själv<br />
(fingerramsa)<br />
18B063 lill-julda'n Julafton Filip Gerhardsson<br />
63A145 lill-tase Det lilla barnet Ekorrsele<br />
20B471 lill-tin Lillfingret Lycksele Lill-tin, mille-min, långstånga,<br />
slepa-gubben<br />
<strong>och</strong> Lus-klippen<br />
(fingeramsa)<br />
09A291 lill-tjwet (en) lill-stackare Junsele<br />
21B317 lilltå Lilltån Gafsele Lilltå, tå-ti, gocko,<br />
maka-pärn <strong>och</strong><br />
storböitjen storböitj en. (tå (tåramsa) ramsa)<br />
22A198 lilltåa Lilltån Umeå Lilltåa, tåtilla, tilledosa,<br />
kroknosa <strong>och</strong> knoppen<br />
oppi väre (tåramsa)<br />
23A097 lilltåa Lilltån Byske Stortåa, tåtilla, tillerosa,<br />
kroknosa o lilltåa<br />
(tåramsa)<br />
21A125 lilltåen Lilltån Lilltåen, tåenlilla,<br />
dalarota, makafrun <strong>och</strong><br />
rösk-rösk-böcken
21A036 lill-tån Lilltån Sjöland Lill-tån, tån-tån, Dararota,<br />
maka-frun <strong>och</strong> skitgubben<br />
(tåramsa)<br />
62B011 Lindur Exempel på kvinnonamn Vilhelmina<br />
61A098 Lindur Exempel på kvinnonamn Vilhelmina<br />
62B015 Lisanian Exempel på mansnamn Vilhelmina<br />
27B366 lissen (<strong>att</strong> vara) Beläst Åkullsjön<br />
40A128 lissen (<strong>att</strong> vara) Beläst, boksynt Hällnäs<br />
81B234 lisskes (<strong>att</strong>) Smila in sig, fjäska Hemv<strong>att</strong>net<br />
73B162 li-såge V<strong>att</strong>en i sluttande mark ovan<strong>för</strong> odling - blev ofta <strong>för</strong>emål<br />
<strong>för</strong><br />
dikning<br />
Boliden<br />
87A203-235 lite frisk småkrasslig Byske<br />
57A409 Lit Liten en hä häst st står i stall, stall hä häng ng ba ball ll, tramp trampa a u upp pp å Ramsa som handlar om vä vävstolen vstolen <strong>ner</strong>, skjut <strong>för</strong>e å smäll efter!<br />
Bä Bäsksele sksele 23A236 Liten luden lorv kryper in bland låren, så det<br />
fräser i håren <strong>och</strong> låter tjipp, tjapp, tjopp!<br />
Ramsa som handlar om lammets diande Norsjö<br />
90A457 litt lyhört Åselet<br />
89A543 litt lyhört Rusksele<br />
88A115–120, A220, A265 livridd ledöm efter arbete med lie Sävar<br />
57B434 liv-ridd (<strong>att</strong> vara) Ha ryggont p.g.a. enformigt arbete Hjuksnoret<br />
28B153-200 livsbåla Livsbördan Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Linus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
87A154-203 livstycke y<br />
underplagg p gg Umeå<br />
71A435 ljusnen Sprit, brännvin Burträsk<br />
76B095 ljuster-farrk (en) Skaft på ljuster Umeå<br />
56B211 lo-brännt (höet är) Höet tar sig värme av <strong>att</strong> ladas in <strong>för</strong> tidigt, jäser <strong>och</strong> börjar lukta<br />
illa<br />
Byske<br />
77A378 lo-bränt (höet är) Höet har möglat Fällforsån<br />
59B117 loddetrau Svårslaget myrgräs Arjeplog<br />
87B245 lok liten v<strong>att</strong>enpöl Å sele<br />
59B415 lok-brutte Hästen har arbetat så hårt <strong>att</strong> den har fått sår av lokorna Filip Gerhardsson<br />
59B415 lok-bränd (hästen är) Hästen har arbetat så hårt <strong>att</strong> den har fått sår av lokorna Filip Gerhardsson<br />
59B418 lok-sta´n Det ställe där lokan ligger an mot hästen Skellefteå, t.ex.<br />
34A297 lommen Rotändan på timmerstock Sorsele<br />
02A509 lommer (ett) bortkommen person Nysätra<br />
02B040 lomp (a (<strong>att</strong>) tt) <strong>att</strong> ta bort sjukt virk virke e<br />
Pauträsk<br />
58A302 lomp (en) Sjuk del vid rotändan på ett träd, som kapas bort Nordanås<br />
57B447 lompar-öx' (en) Tung klyvyxa Malå<br />
02A525 lomparöx´ (en) grov klyvyxa Glommersträsk<br />
86A185-212 lompän nedersta stockbiten Rusksele<br />
90A102 lomrick å spjuckelbejnt ur form Storuman<br />
73B097-122 lomrän (<strong>att</strong> komma) Med hållningslös, ovårdad gång Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
58A261 loomp (<strong>att</strong>) Klyva tjärved Glommersträsk
78A192 loomp (<strong>att</strong>) Grovklyva tjärstubbar med hjälp av en "lompar-öx" Åselet<br />
39A179 lopp-snaipar (en) Mycket liten kniv, "lopp-snöpare" Filip Gerhardsson<br />
37B279 losi-stompen Tummen Lycksele Leill-einge, kall-einge,<br />
orätta, pärsnicka o losistompen<br />
(fingerramsa)<br />
85A272 lotser ge vägvisning Umeå<br />
62B015 lovart Ex. på mansnamn Vilhelmina<br />
73B097-122 lubben (<strong>att</strong> komma) Gå med stor fart Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
16A042 Luden som en lörv, trind som en körv,<br />
ligg Denna ramsa är alls ej ekivok, utan har <strong>att</strong> göra med "väva <strong>och</strong> Gardsjönäs<br />
dera låre å vännt på höle!<br />
spinna"<br />
57A417 Luent Luen t som en lö lörv rv, stinn som en kö körv rv, li ligg gg på Ramsa som handlar om arbete vid spinnrocke spinnrocken n<br />
låre å vänt på håle!<br />
Bä Bäsksele sksele 58A315 lur ihop (<strong>att</strong>) Rulla ihop, vika ihop, knyckla ihop något (vanligtvis papper) Sorsele<br />
32A164 lur opp (<strong>att</strong>) Veckla upp (en karamellstrut t.ex.) Södra Vb<br />
58A315 lurk ihop (<strong>att</strong>) Rulla ihop, vika ihop, knyckla ihop något (vanligtvis papper) Sorsele<br />
50A081 luske iväg (han/hon) Gick iväg tyst o <strong>för</strong>siktigt Ekkorsele<br />
20B471 lus-klippen Tummen Lycksele Lill-tin, mille-min, långstånga,<br />
slepa-gubben<br />
<strong>och</strong> Lus-klippen<br />
(fingerramsa)<br />
24B384 lusknippen Tummen Umeå Lillfingre, ringfingre,<br />
långstånga,<br />
slipperkoppen pp pp <strong>och</strong><br />
lusknippen<br />
(fingerramsa)<br />
85A229 luskung sorgmyggans larver Vilhelmina<br />
58A299 lusst me se (he) Det tror jag inte riktigt på, det ifrågasätter jag Sorsele<br />
27B384 lusstelit Trivsamt, trevligt Åkullsjön<br />
27B378 lusu (<strong>att</strong> vara) Nedlusad Åkullsjön<br />
72B366 lut-sö´n Kokande v<strong>att</strong>en med lut i, <strong>för</strong> klädtvätt Rödåsel<br />
43B116 lut-tjwål'n Tvål kokad på lut Lövånger<br />
66B494 luttn (<strong>att</strong> vara) Ha lust <strong>att</strong>… Vara intresserad av… Vara klar <strong>att</strong>… Skellefteå<br />
73A304 luttn (<strong>att</strong> vara) Villig, ha lust <strong>att</strong> göra det man gör Norra Vb<br />
32B215 luur in (<strong>att</strong>) Linda in Lycksele<br />
72A148 ly (<strong>att</strong>) Lyssna Burträsk<br />
34B003 ly (a (<strong>att</strong>) tt) Lyssna Söd Södra ra Vb<br />
63B238 lybus Det tillstånd som björnen befin<strong>ner</strong> sig i strax innan den<br />
går i<br />
vinterdvala<br />
Umeå Efter ly = lyssna?<br />
62B054 ly-bädd´n Plats där t.ex. en björn kan ligga <strong>och</strong> höra bra vad som <strong>för</strong>siggår Malgovik<br />
81A201-233 lydd Lyssnade Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om tandläkarbesök <strong>för</strong>r<br />
i världen<br />
54A355 lyfte borti bösse (<strong>att</strong> bli) "Lyftad upp ur skräpet" (gifta upp sig) Nordmaling<br />
61B299 ly-mjölka Ljummen mjölk Vindeln<br />
87A475 lynjä blåbärs-lingonris Umeå
73B343 lyntjes (<strong>att</strong>) Slingra sig, vrida sig i okontrollerade rörelser med överkroppen Filip Gerhardsson<br />
40B531 lyssnen Norrsken Rödåliden<br />
57B102 lyssnen Norrskenet Umeå, Hössjö mfl.<br />
63B069 lyssnen Norrskenet Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
90A115 lyssnen norrsken Nordmaling<br />
57A397 lyssninga Norrsken Bäsksele<br />
89A543 lytt lyhört Rusksele<br />
90A457 lytt lyhört Åselet<br />
35B272 lyys (på) (<strong>att</strong>) Något skymtar Nysätra<br />
23A304 lålltåern Lilltån Dorotea Lilltåern, tåteern,<br />
<strong>här</strong>aluern, sappafruern<br />
<strong>och</strong> hoppahästen<br />
(tåramsa)<br />
21B198 långbaine-möi (ett) Harkrank Byske<br />
44B047 lång-lett (<strong>att</strong> vara) Lång i ansiktet Hössjö, bl.a.<br />
24B384 långstånga Långfingret Umeå Lillfingre, ringfingre,<br />
långstånga,<br />
slipperkoppen <strong>och</strong><br />
lusknippen<br />
(fingerramsa)<br />
20B471 lång-stånga Långfingret Lycksele Lill-tin, mille-min, långstånga,<br />
slepa-gubben<br />
<strong>och</strong> Lus-klippen<br />
(fingerramsa)<br />
21A027 lång-stånga g g Långfingret g g Åbacka Lill-ingen, g , ggull-ungen, g ,<br />
lång-stånga,<br />
slapperbocken <strong>och</strong><br />
gubben själv<br />
(fingerramsa)<br />
63B267 låsstelit Roligt, skojigt Bastuträsk<br />
40A276 lås-äspa Metallbricka i dörrkarmen där låskolven går in Vilhelmina<br />
78A203 låta-sjene Norrskenet Åselet Norrskenet påstås ge<br />
ljud ifrån sig<br />
65A252 låtja-käring (en) mormor el. farmor Barsele<br />
89B005 lååg ett träd som ligger <strong>och</strong> ruttnar Umeå<br />
01B110 lägg se å ritt (<strong>att</strong>) lägga sig <strong>och</strong> vila Vilhelmina<br />
64B048 lämmen (<strong>att</strong> vara) Ha träningsvärk, ont i musklerna Kraddsele<br />
68A406 lä lämmen mmen (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) Ha träningsvärk träningsvärk, vara le ledbruten dbruten Vilh Vilhelmina elmina<br />
75B280 lämmen (<strong>att</strong> vara) Ha träningsvärk Sorsele<br />
01A100–154 lämmen (<strong>att</strong> vara) ha muskelvärk, träningsvärk Skarvsjö<br />
29B049 lämmen, (<strong>att</strong> vara) ha träningsvärk, stela muskler Burträsk<br />
08B157 lärareinn´ träd med kluven stam Byske<br />
40A190 lärarinn' (en) Y-format träd Storuman<br />
81B503 lärt-bit (en) Ett stycke lärft Vännäs<br />
64B349 löbik (<strong>att</strong> vara) Slutkörd, uttröttad Drängsmark<br />
37A456 löbik (<strong>att</strong> vara) Dåsig, slö Hemv<strong>att</strong>net<br />
69A528 lö-bult (en) Lödkolv Vilhelmina
56A063 löda ve (<strong>att</strong>) Vidlåda, fastna vid Vindeln<br />
40B535 löda ve (he) Om en persons egenskaper: "He löda ve 'n Oskar <strong>att</strong> vara karut"<br />
("låder vid")<br />
Rödåliden<br />
87A475 löda vä vidlåder Umeå<br />
71B522 löggd (<strong>att</strong> ha) Ljugit Vilhelmina<br />
54A210 löije Ljummen Skellefteå<br />
66B474 löintjes (<strong>att</strong>) Orma sig, åla sig Skellefteå<br />
74B243 löjs byxen (<strong>att</strong>) Lösa upp byxorna - omskrivn. För <strong>att</strong> <strong>för</strong>rätta sina behov Fällforsån<br />
30A221 löjt (en) Gemensam öppen mark med sommarladugårdar Hössjö<br />
30A223 löjt (en) Sektion av kärrhjul Nysätra<br />
09B094 löjta område med sommarladugårdar Björksele<br />
30A226 löjta (där i) Tidsmått ("i sista sekunden") Filip Gerhardsson<br />
88A115 88A115– 120 , A220 , A265<br />
löj löjvridä vridä ledöm efter arbete me med d lie<br />
Sä Sävar var<br />
02A498 löm (en ) rotände på en stock, den tjocka delen på en åra Nysätra<br />
61B344 lömma-bit´n Rotstocken på t.ex. en tall Lycksele<br />
13B146 lömmen grovändan på stock Vindeln<br />
61A417 lömmen Ungspannkaka (innehållande potatis) Gulltjärn<br />
75B433 löngen-blemm' (en) Blemma på tungan som man får om någon talat osanning<br />
om en<br />
(obs! Om man själv ljuger får man ingen dylik!)<br />
Skellefteå<br />
69A364 löngen-blemm´ (en) Blemma som man kunde få på tungan ifall man blev uts<strong>att</strong> <strong>för</strong> lögn Ytterberg<br />
<strong>och</strong> ont <strong>för</strong>tal<br />
78B032 lönje Bär-ris Orrböle<br />
88A495 lösbett (se hahlbett) lien biter dåligt Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
57A136 lös<strong>för</strong>s-slea (en) ( ) Släde med breda medar som bar bra i lös snö Umeå<br />
79A056 lös-mjällt (kon är) Lättmjölkad (om kor) Filip Gerhardsson<br />
09A456 löta område mellan skogen <strong>och</strong> åkern Bjurholm<br />
09B040 löte (på det) på det humöret Tärna<br />
40A279 löv-bleka Tid på hösten då löven blivit gula Vilhelmina<br />
40A282 löv-bleka Tid på hösten då löven blivit gula Vilhelmina<br />
84A335 löv-bleka Den tid på hösten när löven börjar gulna Vännäs<br />
35B099 lövre (med någon) (<strong>att</strong> ha) Smickrat, ställt sig in Vilhelmina<br />
68A240 löög (<strong>att</strong>) Ljuga Fällforsån<br />
57B240 maawl (<strong>att</strong>) Äta torrt (utan dryck el. sovel) Norsjö<br />
37B133 maawl (<strong>att</strong>) Gnaga på en torr brödbit Hemv<strong>att</strong>net<br />
09B171-186 mackel´ (<strong>att</strong>) kritisera Kålaboda<br />
24B137 maga-hov Förstånd <strong>att</strong> inse <strong>att</strong> det är dags <strong>att</strong> sluta äta Allmänt i Vb<br />
13B021 maga maga-hov hov (a (<strong>att</strong> tt ha ha) ) <strong>att</strong> ha <strong>för</strong>stå <strong>för</strong>stånd nd nog <strong>att</strong> inte lä lägga gga upp fö <strong>för</strong> r mycket på ttallriken allriken Bl Bl<strong>att</strong>nicksele <strong>att</strong>nicksele<br />
63B062 maga-hov (<strong>att</strong> ha) Ha <strong>för</strong>stånd <strong>att</strong> sluta äta när man blivit mätt Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
69B141 maga-hov (<strong>att</strong> ha) Ha <strong>för</strong>stånd <strong>att</strong> sluta äta sedan man blivit mätt Bydeträsk<br />
82B169 maga-pärra (<strong>att</strong> ha) Diarré Vindeln<br />
13B081 magastinn (<strong>att</strong> vara) proppmätt Vilhelmina<br />
80B073 magerom-sjir (en) Enda flickan i en familj som ger utrymme <strong>för</strong> en måg (Mag =<br />
"måg", sjur = eg. "skata")<br />
Umeå<br />
68B302 magn (<strong>att</strong>) Magra, tackla av Vilhelmina<br />
66B025 mailt (höst´n), (<strong>att</strong>) Motio<strong>ner</strong>a hästen Åselet (Byske)<br />
59A461 maitj (<strong>att</strong>) Motio<strong>ner</strong>a (hästen) Bastuträsk
14A095 majblomma kabbleka Norsjö<br />
50B316 maj-blömma Skogsnäva Degerfors<br />
62B058 majk (<strong>att</strong> vara) M<strong>att</strong>, slö Malgovik<br />
21A125 makafrun Tån till höger om stortån Lilltåen, tåenlilla,<br />
dalarota, makafrun <strong>och</strong><br />
rösk-rösk-böcken<br />
(tåramsa)<br />
21A036 maka-frun Tån till höger om stortån Sjöland Lill-tån, tån-tån, Dararota,<br />
maka-frun <strong>och</strong> skitgubben<br />
(tåramsa)<br />
21B317 makapärn Tån till höger om stortån Gafsele Lilltå, tå-ti, gocko,<br />
maka-pärn <strong>och</strong><br />
storböitjen storböitj en. (tå (tåramsa) ramsa)<br />
74A064 maktes-lauws (<strong>att</strong> vara) Maktlös, har givit upp in<strong>för</strong> uppgiften Norra Vb<br />
64A077 mala (en hel) En hel massa (människor eller annat) Kraddsele<br />
63B291 mala (en) Mängd, hop (människor) Dorotea<br />
88B404 malIer småkoka (isl. sjuda) Umeå<br />
44B475 malink Ofärdig, uttröttad Sorsele<br />
60B448 malink (<strong>att</strong> vara) Krasslig Bjurholm<br />
80A218 maljer´n Märlor Boliden<br />
74A080 maller å Sakta ge sig åstad Filip Gerhardsson<br />
40B454 maller å (<strong>att</strong>) Börja ge sig iväg, "knalla" Kålaboda<br />
28A056 Mamma ha skicke me på måndag, å vill<br />
om<br />
Tisdan <strong>att</strong> ju om Onschdan skull vara bra om<br />
Torsdan hjälp j p oss om Fredan å baka om<br />
Lördan!<br />
Sagt av flicka vars mamma ville ha hjälp av grannen <strong>att</strong> baka Burträsk<br />
61B307 Man jett <strong>för</strong>söök om håll påå kardus´n Man måste <strong>för</strong>söka hålla modet uppe! Vindeln<br />
22A105 Man ska int bresa brajare än bracka tål! Man ska inte spreta med benen mer än vad byxorna tål! Rörmyran<br />
82B162 Man ska int bränn opp kornlödun <strong>för</strong> e sjvag- Man ska inte bränna upp kornladan, bara <strong>för</strong> <strong>att</strong> det råkar<br />
vara dålig Umeå<br />
år!<br />
skörd ett år!<br />
31B325 mangfåll-törka Sjukdom i bladmagen Junsele<br />
88B160 mantal besuttenhetsmått vid besk<strong>att</strong>ning NE<br />
42B104 mara Märren Vilhelmina<br />
62B499 mara (se), (<strong>att</strong>) Röra på sig hela tiden, inte vara stilla Vännäs<br />
83A438 maras (<strong>att</strong>) Oupphörligt röra på sig, ha svårt <strong>att</strong> hålla sig stilla Umeå<br />
59A161 marjansj-väl'n Morgonmålet Bastuträsk<br />
50B028 marja-väl'n Morgonmålet Gumboda (Norsjö)<br />
85A298 mar markvis kvis go godd orient orienterare erare Vin Vindeln deln<br />
75B010 marn umt (något är) Lite, men välkommet, "mån i" Gräsmyr<br />
41B409 marondér (<strong>att</strong>) Vandra, ströva omkring Örträsk<br />
42A338 marondér (<strong>att</strong>) Vandra, ströva omkring Örträsk<br />
44A302 marondér (<strong>att</strong>) Vandra omkring Örträsk<br />
33B355-461 marr Märr Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål
71B304-341 marra Märren Robert Tedestedt<br />
läser en berättelse<br />
på vers.<br />
Burträskmål<br />
83B101 marra-flaingar´n Den som flår hästen (jfr. "hudflänga") Hjoggböle<br />
69B430 marttne (det är) Ruttet, tärt av tiden tand Vindeln<br />
89B465 masa barn som drar sig fram på golvet Bäsksele<br />
52B394 masa-kuse (en) Stolpe <strong>att</strong> trä upp torv på Matsdal<br />
57A014 masa-käring (en) Snigel Vilhelmina<br />
52B340 masa-kärring (en) Slemmig snigel Högland<br />
73B097-122 masan (<strong>att</strong> komma) Gå med långsamma, hasande steg Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hä hämtade mtade från hela<br />
länet<br />
56B125 masslit Ätbart Sorsele<br />
81B418-476 m<strong>att</strong>-sjlören M<strong>att</strong>rasor Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om leksaker<br />
fordomdags<br />
14A301 mauwk-fore foder i byxans gren Vindeln<br />
01B238 mebbårre gödselränna Bäsksele<br />
20B285 mebore Gödselränna i ladugård Rajastrand<br />
50B075 mebåre Gödselrännan i lagårn Obbola<br />
52B145 mebåre Gödselrännan Dorotea<br />
57A006 mebårre Gödselrännan Vilhelmina<br />
45A044-132 meg mig Norsjö<br />
54A103 megskopa g p Träskopa, p, använd till <strong>att</strong> hälla ut ggödselv<strong>att</strong>en ppå åkern<br />
Nysätra y<br />
37A378 meja Medarna Strand<br />
04A511 mejrännre´n spår efter medar Vindeln<br />
85A450 mejt hestn motio<strong>ner</strong>a hästen Skellefteå<br />
68A254 mella-reije Kätting mellan fram- <strong>och</strong> bakstötting Fällforsån<br />
66B328 mella-tjötte Mellangärdet Bastuträsk<br />
78B023 mennisj (en) Människa (bara om kvinnor!) Orrböle<br />
14B002 mens bäckern höll på stern, se spöntes´n<br />
te medan gumsen höll på <strong>att</strong> dö, så sparkade den i dödsryckningarna<br />
Bjurholm Ramsa<br />
döttsler´n se he var rakt asadelitt å gå utve´n så <strong>att</strong> det var <strong>för</strong>enat med risk <strong>att</strong> gå utmed den<br />
16B180 Mensträsk Troligtvis från "Minn" = ofödd renkalv samiska<br />
03B408 mesefil vispgrädde+mesost <strong>och</strong> kanel Vilhelmina<br />
34B158 mesefil Vispgrädde plus messmör <strong>och</strong> "nalta" kanel Vilhelmina<br />
13A274 mese-skova skrapet från grytkanten när man kokar mesost Vilhelmina<br />
34B182 mesurappa Maträtt Matr ätt bestående av vassla, vassla socker oc <strong>och</strong> h gr grädde ädde Norrbäck 74B172 mesurappa Vispgrädde plus mesost <strong>och</strong> kanel Lycksele<br />
54A103 migskopa Träskopa, använd till <strong>att</strong> hälla ut gödselv<strong>att</strong>en på åkern Nysätra<br />
54A095 miig (<strong>att</strong>) Uri<strong>ner</strong>a (mest om boskap) Skellefteå<br />
54A182 miig (<strong>att</strong>) Kasta v<strong>att</strong>en, uri<strong>ner</strong>a Lycksele<br />
20B471 mille-min Ringfingret Lycksele Lill-tin, mille-min, långstånga,<br />
slepa-gubben<br />
<strong>och</strong> Lus-klippen<br />
(fingerramsa)<br />
33A455 min<strong>ner</strong>-<strong>för</strong>-se (<strong>att</strong> vara) Dum, efterbliven Storuman
49A110 mirdjörel Storspov Skellefteå<br />
71B160 mirdjörel´n Storspoven Åselet (Byske)<br />
51A067 mir-djörel'n Storspoven Skelleftehamn<br />
49A110 mirdjöru (en) Storspov Skellefteå<br />
31A363 missfalls-ask (en) Svepask Filip Gerhardsson<br />
56B333 misskes (mjölken misskes) Mjölken ystar sig Tvärålund<br />
59A414 misskes (mjölken) Mjölken skär sig Malå<br />
78A092 misskes (mjölken) Mjölken skär sig Mårtensboda<br />
51A021 missomar-blåmma Smörblomma Fällfors<br />
50B317 missomar-blömma Skogsnäva Nordmaling,<br />
Vilhelmina<br />
50B320 missomar-blömma Smörblomma Hössjö, Vännäs<br />
34B227 missun Messmör Bjö Björkv<strong>att</strong>net rkv<strong>att</strong>net<br />
03B530 missurapa samma som ovanstående Lycksele<br />
43A142 Mitt oppa golve begyntes en läjk, mitt mella Mitt på golvet begyntes en lek, mitt mellan benen det<br />
knakade <strong>och</strong> Piteå<br />
bäjna he gneka å gnäjk, å allt som lörrvat<br />
var, gnällde, <strong>och</strong> allt som lurvigt var, det drogs till hålet ( handlar om<br />
de droas åt hole!<br />
arbte vid spinnrocken)<br />
17B064 Mitt å magan börjes leken mella benom Mitt på magen börjas leken, mellan benen hålles (något i sträck?)<br />
hålles streiken å allt ludet far i höl´n <strong>och</strong> allt ludet far till hålet! (handlar om <strong>att</strong> spinna garn med<br />
spinnrock)<br />
09B340 mixtrut (<strong>att</strong> var) händig Storuman<br />
71B304-341 mjaalk å steill Mjölka <strong>och</strong> utfodra (korna) Robert Tedestedt<br />
läser en berättelse<br />
på vers.<br />
Burträskmål<br />
73A306 mjesak (en) Långsam person Filip Gerhardsson<br />
50B128 mjöl-böck Gul, mjölig kotte på gran Hössjö<br />
39B322 mjöl-hommla Hanblomman på gran Bastuträsk<br />
56B439 mjölk te stöven (<strong>att</strong>) Handmjölka en ko ("i stävan"?) Orrböle<br />
50B223 mjöl-kommler'n Gula, mjöliga grankottar Bastuträsk<br />
50A030 mjölk-sete Pallen som man sitter på när man mjölkar Bastuträsk<br />
64A403 mjölk-stänne Mjölkbord, mjölkpall Åsele<br />
24B138 modder (<strong>att</strong> vara) Högfärdig Filip Gerhardsson<br />
71A301 moese (<strong>att</strong> ha) Pla<strong>ner</strong>at något Vindeln<br />
25A274 moil Trasigt bylte, boll av klutar Piteå<br />
12A112 moil´n liten plog <strong>för</strong> potatisfåror Piteå<br />
62B011 Mollbir Ex. på kvinnonamn Vilhelmina<br />
17B525 momma mormor mormo Junsele<br />
70B408 momma Mormor Borgafjäll<br />
18B126 mon-bandet Ryggkotorna på lutfisken Filip Gerhardsson<br />
67B341 monka Klimpvälling Norrbotten<br />
78A303 monka Klimpmjölk Skellefteå<br />
79A098 monka Klimpmjölk Glommersträsk<br />
13B192 monkeri skiftnyckel som medföljde amerikanska slåttermaski<strong>ner</strong><br />
(<strong>för</strong>modligen efter eng.” monkey wrench”=skiftnyckel)<br />
?<br />
38A384 monk-snöre (ett) Leksak bestående av ett snöre med påträdda ryggkotor<br />
från fisk<br />
(lutfisk)<br />
Sorsele
78B464 moonk (<strong>att</strong>) Leka med ett snöre, på vilket man trätt upp kotor från t.ex. en torsk Ursviken<br />
07A063 morka fast mark mellan två sjöar Norsjö<br />
06A091 mor-lann´ (ett) ungefär ”blötmyr” Norsjö<br />
02B284-296 morsa olika namn på honsälar Holmön t ex.<br />
70B408 morsja Morfar Borgafjäll<br />
28B153-200 mortn Mört (fisken) Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Linus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
57B483 mua Bottenproppen i en roddbåt Skellefteå<br />
38B274 mul-äppel (ett) Örfil, dagsedel, hurring Vännäs<br />
19A179 munktellar'n Traktor (av mäket Bolinder -Munktell) Umeå<br />
76B489 mun mun-vä vännta nnta Mungiporna Lycksele<br />
52B270 murun "Trollnystan" som drog nyttigheter till gården Hela Vb<br />
80B244 mus-brännt (<strong>att</strong> vara) Känslig <strong>för</strong> värme, eld Junsele<br />
33B213 mus-skara (en) Näbbmus Rökå<br />
25A274 myl Trasigt bylte, boll av klutar Piteå<br />
24B281 myl (en) Gengångare Burträsk<br />
84A276 myra Torvströ Vilhelmina<br />
83B373 myrjörel´n Storspoven Umeå<br />
31B420 myrmäcker'n Eneklbeckasin Norsjö<br />
06B078 myrmäckra enkelbeckasin Hemavan<br />
13A262 myrmäckra beckasin Vilhelmina<br />
40B221 myrmäckra Enkelbeckasin Skivsjö<br />
74B161 myr-spängren y p g Itukluvna ggranstockar som lades som "övergångsstäl g g len" ppå blöta<br />
ställen i myrarna<br />
Lycksele y<br />
65B483 myttjes-djerren (<strong>att</strong> vara) Girig (jfr. talesättet "mycket vill ha mer", "fan vill ha mer" <strong>och</strong><br />
"Helvetet blir aldrig fullt"<br />
Norrbyn<br />
08B060 måg pinne <strong>att</strong> häkta kaffepannan på Vindeln<br />
40A193 måg (en) Käpp som håller kaffepannan vid kaffekokning ute i det fria Storuman<br />
32A311 mågg (en) Liten träplog <strong>att</strong> dra fåror med i potatislandet Skellefteå (Ursprungligen från<br />
Holmön)<br />
02B164 målstölu (<strong>att</strong> vara) tystlåten ?<br />
78A022 mån i (något är) Lite, men välkommet, "alltid något" Åselet<br />
15B408 mångfalle Bladmagen (på kor) Norsjö<br />
56A284 mångfalle En av kons fyra magar Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
44A070 mångfall'n En av kons fyra magar Vilhelmina<br />
15B410 mångfall mångfall-tö törka rka Förs Förstoppning toppning i bl bladmagen admagen Norsjö<br />
23B268 mång-leggen (<strong>att</strong> vara) Mångordig Södra Vb<br />
57B446 månnkes (<strong>att</strong>) Gruva sig Malå<br />
50B175 månom (det är) Inte så mycket, men värdefullt ändå, "mån i" Vilhelmina<br />
73B547 måra (<strong>att</strong>) Sakta knåpa med något Skellefteå<br />
58A317 mårans-dagen Mellan kl. 8 <strong>och</strong> kl. 10 på <strong>för</strong>middagen Sorsele<br />
58A319 mårans-n<strong>att</strong>a Mellan kl. 3 <strong>och</strong> kl. 6 på morgonen Sorsele<br />
39B343 mårra-väl Lunch, <strong>för</strong>middagsmål Bastuträsk<br />
49B552 måsaan Torv, mossa Bastuträsk<br />
57A060 måsa-käring Stör på vilken man trär upp torv Vilhelmina
86B161 måsamyra myr som ger torvströ Vilhelmina<br />
02B194 måsasat skarv mellan timmerstockar (vid husbygge)där mossa<br />
trycktes in<br />
som tätningsmaterial<br />
Skellefteå<br />
52B126 måsa-tjöte (en) Slemmig snigel Tåsjö<br />
10B044 måsa-trampar´ (en) trög, saktfärdig person Norra länsdelen<br />
73A302 måsa-tråar (en) Saktfärdig, fumlig person (eg. "moss-trampare") Norra Vb<br />
43A281 måsa-tråar (en) Sakfärdig person, "mosstrampare" Hemv<strong>att</strong>net<br />
52B059 måsa-tråar (en) Saktfärdig person, eg. "mosstrampare" Skellefteå<br />
72B075 måsk oppå (<strong>att</strong>) Uttryck <strong>för</strong> <strong>att</strong> hålla på med div. aktiviteter Malå<br />
64A065 måsskut (<strong>att</strong> vara) Senfärdig, lat Bastuträsk<br />
50A251 Mått jer klåcka? Hur mycket är klockan? Skellefteå<br />
86A168 måä småpengar, smulor Umeå<br />
19B129 mäcka (en) Halvylleblus Vä Västerbotten sterbotten 13A362 mäcker-hara´n enkelbeckasinen Graninge<br />
16A004 mäckers-djeru (<strong>att</strong> vara) "Om sig <strong>och</strong> kring sig" - man ser bara till <strong>att</strong> det går bra <strong>för</strong> en själv Vilhelmina<br />
77A143 mäggde ung. "familj" Vilhelmina<br />
43B314 mält (<strong>att</strong>) Gro (om potatis, korn o.dyl.) Vännäs<br />
77B218 mälter´n Potatisgroddar Bastuträsk<br />
34B095 määll (en) Märla Nysätra<br />
12A115 mäält (<strong>att</strong>) gro (om potatis) Skellefteå<br />
59A314 mö (<strong>att</strong>) Motio<strong>ner</strong>a, röra på sig Stöcksjö<br />
71A302 mö dell se (<strong>att</strong>) Mjuka upp kroppen eft. N<strong>att</strong>sömnen Vindeln<br />
74A067 mö dell se (<strong>att</strong>) Mjuka upp kroppen eft. N<strong>att</strong>sömnen Vindeln<br />
05A037 möckrömme ggödselränna Bygdeå yg<br />
86A300-325 mödd motio<strong>ner</strong>a Umeå<br />
77B041 mödd (<strong>att</strong> vara) Hindrad i sina rörelser av något lyte Filip Gerhardsson<br />
89A385 mögel tugga torrt bröd Malå<br />
58B059 mögel (<strong>att</strong>) Äta torrt (utan vätska) Södra Vb<br />
01B133 mögel (sitt å ) fika utan <strong>att</strong> dricka något, enbart äta bullar Överrödå<br />
74A026 möger (<strong>att</strong>) Lägga material från myrstackar i stötting - spår <strong>för</strong> <strong>att</strong><br />
få Långviken<br />
bromsverkan<br />
(Tavelsjö)<br />
57B483 mögla' Bottenproppen i en roddbåt Skellefteå<br />
73A362 mögren Myror Storuman<br />
85B665 möhl ehop knyckla till Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
49A100 möij (ett) Mygga Skellefteå<br />
27B028-057 möija Mygg Skellefteå (Sven Mikaelsson läser<br />
två tv å poem ur sin bo bok k<br />
"Lögom rolit)<br />
82B170 Mökks ihop je! Flytta ihop er (så jag ryms)! Vindeln<br />
57B153 mönn (<strong>att</strong>) Backa båten Gunnarn<br />
32B114 mönn-styv (<strong>att</strong> vara) Häst som är svår <strong>att</strong> styra, som är "mun-styv" Södra Vb<br />
56A158 möra (<strong>att</strong>) Busa, småbrottas (med barn) Orrböle<br />
60B037 möra (<strong>att</strong>) Ligga i, jobba Vännäs<br />
13A264 möre-kasa´ myrstacken Vilhelmina<br />
72A005 mören Myrorna Vilhelmina<br />
85B678 mörg å brinn pyrande eld Bl<strong>att</strong>nicksele
67A119 mörn dill se (<strong>att</strong>) Vakna till, morna sig Lycksele<br />
53A098 mörsk el. dörsk (<strong>att</strong> vara) Trött, hängig Ångermanland<br />
84A512 mört-ög-söppan Sagogrynssoppa Umeå<br />
52B089 mösa-käring (en) Snigel Ankarsund<br />
14A303 möuk gylf Piteå<br />
89A385 möul tugga torrt bröd Malå<br />
75A333 möx ett se (<strong>att</strong>) Maka på sig Norsjö<br />
82B358-368 Möx opp de Alfre å mata deill snus´n - homs Sätt upp dig Alfred <strong>och</strong> räta till snuset, rätta till byxorna<br />
<strong>och</strong> borsta Malå<br />
Lars Göran Hultman<br />
opp böxer´n å börsjt borta blus´n - törk bort av blusen (blå-blusen), torka bort flottet som har runnit<br />
ned<strong>för</strong><br />
läser en egen dikt på<br />
flåte som ha rånne ne ett hakkur´n å jer<br />
eint hakan <strong>och</strong> var inte så slösaktig med sovel på brödet! En dag då<br />
Malå-bondska.<br />
se o-hull ve såvle dia kakur´n! N´da då<br />
Alfred var ensam bakom ladugården, <strong>och</strong> frågade sig själv: vem är<br />
n´Alfre var sjölv bakom fuse, a fråge se<br />
sjölv: herre i huset? så tycktes han höra <strong>att</strong> någon tilltalade honom - det<br />
Wem jer herre i huse? , se töicktes n hair som lät som om rösten kom från botten: Du Alfred Alfred, var glad <strong>att</strong> jag gav<br />
om nan prata ått n - he låte som röst´n hadd dig Lina, hon tycker om dig, även om hon verkar vara<br />
en pina - Du<br />
komme bortta bott´n: Du Alfre, var gla<br />
<strong>att</strong> I Alfred är huvudet, du får tycka vad du vill, men Lina är halsen, det<br />
gav de a´Lina - hon töittsj om de, om än hon<br />
ruuv som en pina - du Alfre jer huvve, du få<br />
töittsj vå du veill, men a´Lina jer harsjn,<br />
he<br />
ha I seitt deill!<br />
har jag sett till! (Hustrun <strong>för</strong>de alltså kommandot)<br />
72B491 möxe (<strong>att</strong> ha) Suttit <strong>och</strong> funderat<br />
73B097-122 möxen (<strong>att</strong> komma) Knuffa sig fram Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
86A430 möä hörester Vi1helmina<br />
50B087 mööl ( (<strong>att</strong>) ) Trycka y ihop p någon g Obbola<br />
04B118 möönn backa (vid rodd) Malå<br />
57B224 möönn (<strong>att</strong>) Backa båten, "mynna" Norsjö<br />
36A311 möönn (<strong>att</strong>) Backa båten Lycksele<br />
37B084 möönn (<strong>att</strong>) Mjuka upp musklerna Norsjö<br />
28B153-200 n K<strong>att</strong> En k<strong>att</strong> Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Linus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
61B093 n räänt oppa ro-brea En hyllremsa på hyllan i vrån Skellefteå<br />
61B064 n´ Brännsjwi-Abram Smeknamn på en viss Abraham, som brukade kastrera<br />
baggar <strong>och</strong><br />
bränna igen såren med hjälp av grankåda <strong>och</strong> brännjärn.<br />
"Brännsjwi" ska alltså syfta på den brännande, svidande<br />
smärta som<br />
baggarna torde ha känt.<br />
Boliden<br />
06A151 n´ kluus<br />
kl klase ase (bä (bär r, vindruvor etc. etc )<br />
Finn Finnberg berg<br />
66B070 na (elva), (klåcka var) Ungefär (elva, t.ex.) Nysätra, t.ex.<br />
50B062 na a vårtt Lite av varje Piteå<br />
58A450 na <strong>för</strong> na Ungefär lika, ung. detsamma Filip Gerhardsson<br />
58A450 na om na Ungefär lika, ung. detsamma Filip Gerhardsson<br />
88A342 na oppa lait (nappalaida) mår som jag ser ut Skellefteå Talessätt<br />
87B100 na oppa laita lait=utseende, jag mår som jag ser ut Skellefteå<br />
60A277 naapp snåttrer'n (<strong>att</strong>) Plocka hjortron Skellefteå
60B187 næpalaida Roligt,skojigt Skellefteå Oftast betyder det dock<br />
"någorlunda", "något så<br />
när" (Thord S. 2/3 -04)<br />
73B044 nagel-bit´n Smärtor runt naglarna som man får efter <strong>att</strong> ha varit ute i stark kyla Storuman<br />
<strong>och</strong> kommit in i värmen<br />
17B082 nagel-bit´n (<strong>att</strong> få) Ont i händerna vid kyla Annevare<br />
78A172 nagel-flänna Sprickor vid nagelroten Bastuträsk<br />
83A187 nagel-flänna Bristning i nagelbandet Skellefteå<br />
64B108 nagel-tjell´n Ont runt fingernaglarna efter <strong>att</strong> man har varit ute i stark kyla Kraddsele<br />
29B291 nagel-tjäll ont kring naglarna som man får efter <strong>att</strong> ha varit ute i stark kyla o<br />
sedan kommit in i värmen<br />
Skellefteå<br />
17A330 nagel nagel-tjäll tjäll´nn<br />
Ont On t i hä händerna nderna vid ky kyla la Vilh Vilhelmina elmina<br />
54A090 nagel-to (ett) Pl<strong>att</strong>a med många hål <strong>för</strong> tillverkning av spikhuvuden Nysätra<br />
54A144 nagel-to (ett) Järn, använt till <strong>att</strong> vika <strong>och</strong> nita hästskosöm Örträsk<br />
91A050 nageltåe redskap <strong>för</strong> destruktion av nitar Dorotea<br />
13B082 naglitt (<strong>att</strong> vara) plocka <strong>och</strong> peta i allt möjligt Vilhelmina<br />
68B296 naglut (<strong>att</strong> vara) Klåfingrig Vilhelmina<br />
33B196 naglut (<strong>att</strong> vara) Ha svårt <strong>att</strong> hålla fingrarna i styr, peta i allt möjligt Storuman<br />
40A192 naglut (<strong>att</strong> vara) Klåfingrig Storuman<br />
54A038 nagt ömme (<strong>att</strong> ha) Ont om tid Umeå<br />
27B028-057 naiggd Nöjd Skellefteå (Sven Mikaelsson läser<br />
två poem ur sin bok<br />
"Lögom rolit)<br />
33B355-461 naiggd gg Nöjd j Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
01A100–154 nalta en aning av något Skarvsjö<br />
86A406 nalta liten mängd Vi1helmina<br />
85B480 nalta olika grader av små måttsenheter Skellefteå<br />
64A064 nalta <strong>för</strong> kreingom Lite <strong>för</strong> ofta Bastuträsk<br />
78A079 nalta väl Lite drygt (en halvtimme, t.ex.) Mårtensboda<br />
14A158 naom lånnom någorlunda Bureå<br />
84A391 naom lånnåm På något sätt, någorlunda Lövånger<br />
51A099 naomlånnom På något sätt Bureå<br />
66B480 naomlånnom Något sånär Skellefteå<br />
70B353 naoppa laijda (det är) "Något sånär" (om hälsotillstånd) Åselet (Byske)<br />
02A262 naoppa naoppalaida l aida ”gans ”ganska ka bra” Sk Skellefteå ellefteå 43B343 napp (<strong>att</strong>) Plocka (bär, t.ex.) Vännäs<br />
43A005 napp brusen (<strong>att</strong>) Att plocka upp kvarnlämnade ax från skördeåkern Södra Vb<br />
85B723 napp opp plocka upp Umeå<br />
87A100-120 nappalaida någorlunda Skellefteå<br />
08A216 nassene´r något sånär Vindeln<br />
29A109 nasse<strong>ner</strong> något sånär Norsjö<br />
75B273 nasse<strong>ner</strong> Något sånär Vindeln<br />
89A100-105 nasse<strong>ner</strong> någotsånär Lycksele<br />
08A223 nassli´ dum i huvudet Vindeln
88A251 natan stämningen i en gård Storuman<br />
88B450,183 nate-e fägata<br />
89A550 n<strong>att</strong>a ger int kvistu "<strong>här</strong> räknar vi inte småtimmarna" Rusksele<br />
71A018 N<strong>att</strong>a jer int kwistu! Uttryck som används när man är beredd <strong>att</strong> arbeta långt in på n<strong>att</strong>en Södra Västerbotten<br />
71B213 n<strong>att</strong>vaka Taltrasten Dikanäs<br />
88B183 naute, tå fägata Skellefteå<br />
89A066 naute-e fägata Bastuträsk<br />
37B195 nauw-djainkt (det är) Anv. om besvärlig terräng - det är svårt <strong>att</strong> ta sig fram Medle<br />
70A256 nauw-djainkt (vägen är) Vägen är svår <strong>att</strong> ta sig fram på <strong>för</strong> hästen i timmerkörningen Åselet (Byske)<br />
78A017 nauwdu (<strong>att</strong> vara) Ovillig, ohågad Åselet<br />
37B187 nauw-te (ett) Fägata Medle<br />
49A332 navarn de dell ll Lit Lite e av varje Umeå<br />
76A328 navarndel Lite av varje Sävar<br />
76A332 navarnställs Lite varstans Filip Gerhardsson<br />
43B361 navarvinna Borrsvängen Sävar<br />
57B449 neder-skavan Lönständerna i underkäken Malå<br />
10B039 nedre-slepan underläppen Norra länsdelen<br />
40B408 nedre-slepan Underläppen Byske<br />
44B080-108 nedreslipen Underläppen Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 nedreslipen p underläppen pp Norsjö j<br />
70B372 ne-flidd (<strong>att</strong> bli) Misshandlad Junsele<br />
04B129 nema flytta sig tillbaka Malå<br />
57B455 <strong>ner</strong>vdroppa-flask' (<strong>att</strong> se ut som en) Liten, luttaxlad person Malå<br />
44B080-108 nesaan Näsan Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 nesaan näsan Norsjö<br />
88B420-450 neva sä värk i handled efter ensidigt arbete Gagsmark<br />
53B279 neva-bann Bandage om handleden (vid stukning) Bureå<br />
56B291 niffel till (<strong>att</strong>) Handgripligen ta barn i upptuktelse Filip Gerhardsson<br />
50B050 nissverk (ett) Rackartyg Rackartyg, ogärning Pit Piteå eå<br />
52A093 nissverka (<strong>att</strong> göra) Nidingsdåd, ogärningar Vindeln<br />
31B495 njak (<strong>att</strong> vara) Mallig, stolt Södra Vb<br />
62A030 njappa Knappar Vännäs<br />
81B108-139 njappa Knapparna Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om forna tiders<br />
radiolyssnande<br />
43B347 njapper (<strong>att</strong>) Småplocka Vännäs<br />
82A115 njarra Fästanordning <strong>för</strong> <strong>att</strong> hålla en skäppa kvar på underredet Umeå
81B108-139 njastre Knastrande Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om forna tiders<br />
radiolyssnande<br />
90A370 njaver etappvis med bil forcera en backe Umeå<br />
70B397 njaver å (<strong>att</strong>) Sakta börja ge sig iväg Videlund<br />
54A318 njeka (<strong>att</strong>) Gnissla, skava Södra Vb<br />
39A010 njeka (<strong>att</strong>) Gnissla, knaka Sorsele<br />
15A216 njeka å (<strong>att</strong>) Ge sig iväg (<strong>att</strong>) Vindeln<br />
87B435 njepas retas med varann (barn) Umeå<br />
62B458 njepas (<strong>att</strong>) Gnabbas, kivas Vännäs<br />
39B070 njepas (ett) Kivas, gnabbas Strand, Vännäs<br />
62A020 njige Tuggat Vännäs<br />
16A099 njipen (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) Ihä I<strong>här</strong>dig rdig (om hä hästar) star) Fili Filip p Gerh Gerhardsson ardsson 23A366 njipen (<strong>att</strong> vara) Om häst som självmant tar i när det komme r<strong>att</strong> gå tungt<br />
- en<br />
i<strong>här</strong>dig häst.<br />
Filip Gerhardsson<br />
04B072 njort´n knott Vindeln<br />
23B274 njut'n (njut'n i kroppen) (<strong>att</strong> ha fått) Stannat i växten Södra Vb<br />
31A044 njuup (<strong>att</strong>) Nypa Rödåliden<br />
43B270 njyyt n njut (<strong>att</strong>) Knyta en knut Vännäs<br />
50B047 njäpas (<strong>att</strong>) Retas elakt Piteå<br />
89B362 njödan folksamling fheå<br />
70A011 njöra (på), (<strong>att</strong>) Knoga på, arbeta sakta Videlund<br />
37A384 njöt Knöt Strand<br />
50A253 no adin En hel del, tillräckligt Skellefteå<br />
66B093 No ha´n ti´n vara ggla! Nog g har han orsak <strong>att</strong> vara gglad Malå<br />
15A327 No jett dem fäll va född te farstunn da De är troligen födda i farstun när mamma var borta! Dvs. rejält Filip Gerhardsson<br />
mamma var boort!<br />
korkade.<br />
15A325 No jett e vel va brano bössut oppa vinn! Nog måste det väl vara ordentligt skräpigt på vinden!<br />
(dvs. Filip Gerhardsson Sagt om någon som<br />
hjärnkontoret är i oordning).<br />
man inte tycker är<br />
riktigt klok<br />
54A317 nocktumt (<strong>att</strong> ha) Vara upptagen, ha mycket <strong>att</strong> göra Nordmaling<br />
70B005 nolat Norröver Glommersträsk<br />
33B355-461 nolöver Norrut Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
02A345 nompan trubbig Sorsele<br />
02A455 nompen om hundar med bara en svansstump Vilhelmina<br />
02A468 nompen borti nöa när nöden är som vä värst rst Sk Skellefteå ellefteå 81A437 nos-brems (en) Töm som går in i munnen på hästen <strong>och</strong> som stramas<br />
åt bakom ören Umeå<br />
med en vridanordning (användes <strong>för</strong> <strong>att</strong> få ostyriga hästar<br />
<strong>att</strong> stå still<br />
när de skulle skos)<br />
30A254 nu bär e a åt jol'n Nu bär det av till jorden - dags <strong>att</strong> dö Filip Gerhardsson<br />
54A125 Nu ha du ruste de <strong>för</strong> kalas! Nu vankas det ett kok stryk! Umeå<br />
82A123 Nu ha du väl höppe bortta njarra! Nu har du verkligen burit dig tokigt åt! Filip Gerhardsson<br />
72A306 Nu jer fjera ut-ferre! Fjädern behöver dras upp - jag är uttröttad Norsjö<br />
22A049 Nu jer kula rö, nu fara ve! Sades när tändkulemotorn var varm <strong>och</strong> det var dags <strong>att</strong> börja såga Skellefteå
59B454 Nu jere gocke deri Nickes! Nu är det klippt, nu har det gått galet! Malå<br />
44B177 Nu jere skitte på gillre! Någon har skitit på gallret! (Det är kört!) Örträsk<br />
16B228 Nu jere slut oppa såpa'n å v<strong>att</strong>nhövlan Nu är det slut på såpan <strong>och</strong> v<strong>att</strong>enhyveln uppbränd <strong>och</strong><br />
askan Bureå<br />
oppbrånne å aska uppsnusstre!<br />
uppsnusad.<br />
82A028 Nu kom han som la ve draga! ung. "nu kommer han med sitt pick <strong>och</strong> pack" Nordmaling<br />
81B549 Nu komma dem som la ve draga! Nu kommer dom som (går tillsammans?) Norsjö jfr. ev. med "Nu kom<br />
han som la ve draga!<br />
(82A028)<br />
17A279 Nu må ja si, sa käringa då hon kliippt öghåra! Nu må jag se, sa käringen då hon klippte ögonfransarna! Vindeln<br />
15A287 Nu ska du eta där matfate ha stått! Till barn som inte passat tiden <strong>för</strong> middag etc. Filip Gerhardsson<br />
65A461 Nu ska ni få se mitt leverne - A, B, C, D -<br />
född föddes es som andra andra, lä lärde rde me mej j gå - EFGH E, F,<br />
G, H -<br />
fick smörj också, for bort från <strong>för</strong>äldrar<br />
<strong>och</strong><br />
hem - J, K, L, M - välsignad av dem, fick<br />
en<br />
bef<strong>att</strong>ning <strong>och</strong> på köpet en fru - N, O, P, Q -<br />
barnungar sju, börjar <strong>att</strong> åldras blir gubbe<br />
rättnu - r, S, T, U - gikten, hu, hu, anfall<br />
av<br />
plåga blir svåra <strong>och</strong> täta - V, X, Y, Z - orkar<br />
ej äta, ligger i sängen skall till <strong>att</strong> dö - Å, Ä,<br />
Ö!<br />
"Levnadsramsa" skriven av 96-årige Gustav Johansson<br />
i Näsmar Näsmark<br />
40A131 nu ta ve vars vore Nu tar var <strong>och</strong> en sitt Hällnäs<br />
39B255 nvarn del Lite av varje Filip Gerhardsson<br />
56B291 nyffel tll (<strong>att</strong>) Handgripligen ta barn i upptuktelse Filip Gerhardsson<br />
65B120 nyffel y öm ( (någon), g ),( (<strong>att</strong>) ) Ta någon g i upptuktelse pp Södra Vb<br />
78B027 ny-fösa Den nya rosetten Orrböle<br />
43A075 nyköping (en) En nyköpt häst (el. traktor) Nästansjö<br />
83A179 ny-vanningen Så kallas det när man plöjer sig fram genom nyfallen snö Vännäs<br />
10B092 ny-värk nyodling Rödåsel<br />
13A052 nåckt (<strong>att</strong> vara) väldigt svårt Åsele<br />
04B405 nåckt om knappt om (tid) Bjurholm<br />
74A014 nåda (<strong>att</strong>) Slå spikspetsen krokig på baksidan av genomspikad bräda Skellefteå<br />
37A473 någt öm (<strong>att</strong> ha) Ha mycket <strong>att</strong> göra, vara upptagen Gräsmyr<br />
66A334 nåij-na "Något sånär" Skarvsjöby<br />
13A249 nåk ful (el. taf<strong>att</strong>) Skellefteå<br />
85B925 nåk dålig,obetydlig, elak m.m. Saxnäs<br />
86A030 nåk ful, färglös, njugg, obetydlig, karg, småsinnad, ont om<br />
tid, retlig,<br />
sjuk sjuk, kl klen en,usel, usel in intet te t <strong>att</strong> göra<br />
AC-län<br />
91A093 nåk ful, färg1ös, otrevlig, karg, njugg, obetydlig, småsinnad,<br />
elak,<br />
retlig,sjuk,use1, ej något <strong>att</strong> göra, ont om tid.<br />
AC<br />
13A034 nåk (<strong>att</strong> vara) må dåligt Åsele<br />
13A039 nåk (<strong>att</strong> vara) ful ?<br />
13A043 nåk (<strong>att</strong> vara) elak, ogin Nysätra<br />
13A156 nåk (<strong>att</strong> vara) dålig, klen, usel Umeå<br />
13A159 nåk (<strong>att</strong> vara) <strong>att</strong> ingenting ha <strong>att</strong> göra Burträsk<br />
13A164 nåk (<strong>att</strong> vara) dålig, obetydlig Hössjö<br />
13B072 nåk (<strong>att</strong> vara) busig, odygdig Vilhelmina
67A528 nåk (<strong>att</strong> vara) Ful (om människor) el. dåligt gjord (om saker) Nordmaling<br />
73B451 nåk (<strong>att</strong> vara) Gramse, arg Borgafjäll<br />
78B015 nåk (<strong>att</strong> vara) Ful Orrböle<br />
78B224 nåk (<strong>att</strong> vara) Dålig, klen, usel Umeå Hössjö<br />
78B224 nåk (<strong>att</strong> vara) Ful, oskön, färglös Skellefteå,<br />
Öre/Långsele<br />
78B224 nåk (<strong>att</strong> vara) Vara sysslolös Buträsk<br />
78B224 nåk (<strong>att</strong> vara) Elak, ogin Nysätra<br />
13A427 nåkes (<strong>att</strong>) närma sig, nalkas Gårdsjönäs<br />
13A348 nåkt inte riktigt fulländat Graninge<br />
13B075 nåkt inte bra, olustigt Vilhelmina<br />
13A146 nåkt (det är) något f<strong>att</strong>as, det ser naket ut Norsjö<br />
69A499 nåkt (något är är) ) Ill Illasmakande asmakande Vilh Vilhelmina elmina<br />
78B017 nåkt ömt (det är) Bråttom, angeläget Orrböle<br />
55B401 nååm (<strong>att</strong>) Slå in en tvärslå <strong>för</strong> <strong>att</strong> hålla stockarna på plats när man<br />
sågar upp<br />
ett dörrhål i timmerhus<br />
Vännfors<br />
15B495 Nä, nu val ja slut, <strong>för</strong> ja ha prata no bredave'<br />
Nä, nu måste jag sluta <strong>för</strong> jag har pratat nog bredvid munnen som Lycksele<br />
mun som her jer - he ska no va bra mång'<br />
som det är - det ska nog vara bra många som tycker <strong>att</strong> jag<br />
är bra tokig<br />
töitj <strong>att</strong> ja jer bra jöijvutt som sitt å skriv<br />
tockejenna tokforen!<br />
som sitter <strong>och</strong> skriver såna <strong>här</strong> dumheter!<br />
37B456 närmare bäcken än säcken Om svagt kaffe Djupfors<br />
79B190 näsk-järn (ett) Skrapa <strong>för</strong> <strong>att</strong> ta bort håren från hudar Filip Gerhardsson<br />
78A109 näss´n Matsäcken Skarvsjöby<br />
23B037 nässdjäla Matsäck Tvärliden<br />
78A109 nässdjäla j Matsäcken Skarvsjöby j y<br />
78A405 nässdjäla Färdkost, matsäck <strong>för</strong> längre tid<br />
09B171-186 nässjäla matsäck Kålaboda<br />
78A405 nässtern Färdkost, matsäck <strong>för</strong> en dag<br />
01B096 nästgäla matsäck Norsjö<br />
14A374 näst-gärd matsäck Nysätra<br />
14A375 näst-göra utrusta någon med matsäck Nysätra<br />
09A243 nävaröitj´ (<strong>att</strong>) (<strong>att</strong>) handhälsa Kraddsele<br />
06B094 näver-jo (en) fjällabb Hemavan<br />
81A545 näver-knarv (en) Näver som rullat upp sig Nordmaling<br />
82B110 näver-kärringa Lek som handlar om en kärring som köper barn Orrböle<br />
81A023 näver-tasken Hopsydda näverstycken med sten i, <strong>för</strong> sänkning av nät Tärnaby<br />
73B392 nöda (<strong>att</strong>) Slå omkull spikspetsen på baksidan av en genomspikad bräda Fällforsån<br />
43A333 nöda (a (<strong>att</strong>) tt) Att bocka en sp spik ik som man sl slagit agit igenom en br bräda äda Vin Vindeln deln<br />
34B026 nödut Nödvändigtvis Vännäs<br />
65A366 nöffel (<strong>att</strong>) Böka (om grisar) Bockträsk<br />
56B131 nöffel till (någon) (<strong>att</strong>) Få tyst på bråkiga barn medelst nypande, luggande etc. Sorsele<br />
65B120 nöffel öm (någon), (<strong>att</strong>) Ta någon i upptuktelse Södra Vb<br />
38B191 nögges (vara…) (det) Det måste vara, är tvungen <strong>att</strong> vara Vindeln<br />
45A030 nögla träplugg i träbåtars botten Skellefteå<br />
60B287 nögla Bottenproppen i en roddbåt Umeå<br />
66A111 nögla Bottenpluggen i roddbåt Hörnefors<br />
67A227 nöiv-brötan Skare som varken bär el. brister Umeå
80B535 nöiv-brötan Skare som varken bär el. brister Klabböle<br />
77A344 nöiv-frösan (<strong>att</strong> ha) Vara frusen Vindeln<br />
56A004 nöj-brötan Skare som inte håller <strong>att</strong> gå på Lycksele<br />
88A380 nötboskap? (av naute – värdefull egendom)<br />
23A335 nöt-schwega (en) Latoxe, lätting Filip Gerhardsson<br />
60B063 nöt-sjvega (en) Lat person Vännäs<br />
65B100 nöt-sjwega (en) Mycket lat person Vännäs<br />
88B009 nötut lat Ramsele<br />
40A295 nöuwbröta'n Tillstånd hos skare när det bär under ena meden men brister under<br />
den andra<br />
Kålaboda<br />
04B240 nöwubröta´n tillstånd där snön håller under ena meden <strong>och</strong> brister under den<br />
andra<br />
Vindeln<br />
13B034 oböiddjen (a (<strong>att</strong> tt vara vara) )<br />
slösaktig slösaktig, dryg Burträsk<br />
19B162 oböttne-känger Näbbskor Jämtland<br />
70A228 o-djurut (<strong>att</strong> vara) Busig, lekfull (om barn) Åselet (Byske)<br />
59A423 o-djusjles (<strong>att</strong>) Vara fräck <strong>och</strong> utmanande Malå<br />
62B453 o-felu (<strong>att</strong> vara) Ofärdig, handikappad Vännäs<br />
57B083 of<strong>för</strong> <strong>och</strong> uf<strong>för</strong> Upp<strong>för</strong> <strong>och</strong> ut<strong>för</strong> Orrböle<br />
79B357 o-fornelit Klumpigt, oformligt Skellefteå<br />
49A136 ofornelit över-fait (<strong>att</strong> vara) Svällande fet Bastuträsk<br />
59B127 o-fornsjli (<strong>att</strong> vara) Stor, oformlig Skellefteå<br />
83B006 ofråjen (<strong>att</strong> vara) Inte riktigt vaken, omornad Skellefteå, b.la.<br />
83B024 o-fröget Otrevligt, snuskigt Lögdeå<br />
13A316 o-fålln (<strong>att</strong> vara) klumpig (har inte fallenhet <strong>för</strong>...) Skellefteå<br />
37B198 o-fålln ( (<strong>att</strong> vara) ) Vara klumpig, pg, sakna fallenhet<br />
Medle<br />
79B357 o-fårrnsjlit Klumpigt, oformligt Skellefteå<br />
67B472 o-gavle Stort, skrymmande Vitv<strong>att</strong>net<br />
84A004 oge (en) Liten tjärn Nordmaling<br />
84A185 oge (en) Liten tjärn Tärnaby<br />
84A190 oge (en) "Korvsjö" Öre<br />
13B198 ograjde tilltrasslat, i oordning Norsjö<br />
81B418-476 ogreijdu Trasslig, i oordning Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om leksaker<br />
fordomdags<br />
62B487 o-greijdut Trassligt, hoptjorvat Vännäs<br />
65A361 ogrejdit Trassligt Bockträsk<br />
21B058 ogrejdu Tilltrasslad K<strong>att</strong>isavan<br />
90A036 90A036, A085<br />
ogrejdu småbeg småbegåvad åvad Sk Skellefteå ellefteå 43B329 ogrejdut Oredigt, i oordning Vännäs<br />
58B210 ogött (honom <strong>att</strong>..) (det var inte) Det var honom väl unt Vindeln<br />
65A363 o-hull (<strong>att</strong> vara) Slösaktig Bockträsk<br />
38A072 o-hull (<strong>att</strong> vara) Slösaktig Allmänt i Vb<br />
29B055 o-hull, (<strong>att</strong> vara) slösaktig Burträsk<br />
13B199 ohöddjelit ohyggligt Norsjö<br />
08A125 okvällspisse (<strong>att</strong> ha) ännu inte pinkat sista gången <strong>för</strong> dagen Dorotea<br />
64B434 o-könntannt (<strong>att</strong> vara) Vara ovän<strong>ner</strong> Vindeln<br />
13B201 olecklit väldigt Norsjö
37A374 olecklit Oerhört, väldigt Strand<br />
62A009 olecklit Oerhört, väldigt Vännäs<br />
44B080-108 olecklitt Oerhört, väldigt Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 olecklitt oerhört, väldigt Norsjö<br />
41B239 ol-hitten (<strong>att</strong> vara) Fyndig i sitt <strong>språk</strong>, har lätt <strong>att</strong> hitta orden Nordmaling<br />
62B011 Olina Ex. på kvinnonamn Vilhelmina<br />
75A297 Olle, bolle skvöla-vam, s<strong>att</strong> på bron å va se<br />
stram - bron sön<strong>ner</strong> å n´Olle un<strong>ner</strong>, vart<br />
e fali<br />
dun<strong>ner</strong>!<br />
Gammal barnramsa Vindeln<br />
75A201 Olle, polle sköla-vamm åt opp femton gråa<br />
bäckerlamm - åt opp en häst, lämne en test,<br />
klev på hagan, rev sönt magan, vart int<br />
mätt<br />
ändå!<br />
Ramsa från 1900-talets början. "Sköla-vamm" = bullrande mage. Umeå<br />
21A113 ollelytt Mittersta tån Gunnarn Lilling, falling, ollelytt,<br />
persnytt <strong>och</strong><br />
tamasegubben<br />
(tåramsa)<br />
42A311 Olycka jer ingen fröjd, warken i Skellet<br />
eller i Olycka är ingen fröjd, varken i Skellefteå eller i Bygdeå<br />
Böigd!<br />
Filip Gerhardsson<br />
26B327 Om dem frus me en n<strong>att</strong> - he gi me bara<br />
e gott En lus berättar vad den tål <strong>och</strong> icke tål!<br />
skr<strong>att</strong> - om dem kok me i luta - gge hör me sju j<br />
dagar sjuk - men bastutjera å nagelklämma,<br />
he jer me n säker dö!<br />
Norsjö<br />
78A126 Om du jer bjude, jer du pläga! Tackar du nej till en bjudning får du stå ditt kast - du har i alla fall<br />
fått chansen!<br />
Piteå<br />
80A516 Om du laigg ihop fem trönu-rop, kom du åt Om du lägger ihop fem tran-rop kommer du till Helvete!<br />
(ett Malå<br />
Hellvittis!<br />
tranrop ~2,5 km)<br />
70B230 Om du vill göm unna nånting <strong>för</strong> onga,<br />
he ne Om du vill gömma något <strong>för</strong> barnen, stoppa det då i städskrubben!<br />
då inni städskrubbe!<br />
Umeå<br />
15B361 Om i få låån döntel'n den uti dånafåcka<br />
miin Om ja gfår låna kärnstaven din uti kärnan min, så ska<br />
du få låna Skellefteå, Norsjö<br />
se ska du få låån haingfösa miin uti<br />
varmschkwassle dett!<br />
löpmagen min uti varmmjölken din!<br />
15B027 Om ja får låna tjöintjel´n din uti dånnafocken<br />
Om jag får låna kärnstaven din uti kärnan min, då får<br />
du låna Åsele<br />
min min, då få får r du lå låna na långhä långhänge nge mitt uti<br />
vitskvätte ditt!<br />
långfil långfilet e t mitt uti mjölken di din! n!<br />
17A294 Om ja lev åt sömmren, som ja no säkert<br />
gör, å Om jag lever till sommaren, som jag nog säkert gör, <strong>och</strong> i vart fall Vindeln<br />
hort som jer, se ska ja settt opp en<br />
gardinsväv!<br />
så ska jag sätta upp en gardinsväv!<br />
15A041 Om storli'-skropparn'n slå knallh<strong>att</strong>'n, då Om en person från Storliden slår en person från Stensträsk<br />
då Missenträsk<br />
suuck Ullbersa<br />
suckar Ullbergsträskborna (de sista ansångs vara allvarsamma).<br />
08A372 omaga (fem.) (en) person i åldern mittt mellan barn <strong>och</strong> vuxen Yttersjö<br />
54A530 omagadöme Själslig ålderdomssvaghet Skellefteå<br />
87B490 omagadöme senilitet, barn på nytt Umeå
88A050 omagadöme av omaghi (isl,) en som ej kan reda sig själv, omyndig, barn på nytt<br />
74A219 omagadömme Själslig ålderdomssvaghet, "barn på nytt" Nysätra, t.ex.<br />
77B332 omagadömme Senilitet, barn-på-nytt-tillstånd Filip Gerhardsson<br />
88A480 omagli ej vuxen sin uppgift Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
37B112 o-massli Oätligt (kan även användas om person som är svår <strong>att</strong> ha göra med) Hemv<strong>att</strong>net<br />
56B125 o-masslit Oätbart Sorsele<br />
37B112 o-masslit Oätligt (kan även användas om person som är svår <strong>att</strong> ha göra med) Hemv<strong>att</strong>net<br />
39A194 o-masslit Oätligt, äckligt Filip Gerhardsson<br />
65A357 ommanikring (<strong>att</strong> vara) Virrig Bockträsk<br />
69A482 ommanikringme (jag är) Jag har så mycket <strong>att</strong> tänka på, så jag är inte riktigt mig själv Vilhelmina<br />
83A386 omms omms-tjäli tjälinga nga Bakugnsmurens övre (b (bakre) ak re) de del l<br />
Åselet<br />
83A512 omms-tunna Den välvda delen bakom bakugnen Nordmaling<br />
49B112 omns-tunna Bakre delen av yttre valvet på en bakugn Umeå<br />
09B171-186 onascheli (<strong>att</strong> vara) otäck Kålaboda<br />
85B895 onaskeli ohygeniskt Saxnäs<br />
71B525 o-nasskelit Osmakigt, äckligt Vilhelmina<br />
69B511 o-nasskelit (något är) Vämjeligt, äckligt Vilhelmina<br />
49B223 ondulér (<strong>att</strong>) Fönvåga el. permanenta håret Bastuträsk<br />
69A145 onga på vibredda (<strong>att</strong> ha) Ha barn utspridda både <strong>här</strong> <strong>och</strong> där Vindeln<br />
58B015 Onga vara värre än barna - ha man n skåårp,<br />
Ungarna är värre än barn - har man en skorpa, så vräker<br />
dom i dig Norsjö<br />
he vreka dem uti se - kom he fremmen se stå den, <strong>och</strong> kommer det främmande, så står man där! (utan<br />
någonting<br />
du där!<br />
<strong>att</strong> bjuda på)<br />
07B412 onggrvön gg<br />
när ett lövträd fällts <strong>och</strong> det börjar j växa upp pp nytt y ggrönt lövverk Vilhelmina<br />
65A417 ongle Bottenväxtligehet -en storts trådalger Bjurholm<br />
50B111 onkar'n Jorduggla Norsjö<br />
61A026 onneli (<strong>att</strong> vara) Arg, på dåligt humör Skellefteå<br />
65A359 onnes (<strong>att</strong>) Jäklas med någon Bockträsk<br />
80A092 onnråm (<strong>att</strong> vara åt) Vara fundersam, undrande, brydd Norsjö<br />
10A065-080 ont etter schlant´n ont om pengar Vännäs<br />
59A137 ont itti se (<strong>att</strong> ha) Oroa sig <strong>för</strong> något eller någon Vindeln<br />
18B538 ont itti se (<strong>att</strong> ha) Att vara orolig eller bekymrad Filip Gerhardsson<br />
14A317 ont itti´se (<strong>att</strong> ha) vara orolig Vindeln<br />
87B370 ont te viljen utan arbetslust Skellefteå<br />
85B895 onössu ohygeniskt Saxnäs<br />
66B099 o-nössu (<strong>att</strong> vara) Ovårdad, snuskig Umeå<br />
87A203 87A203-235 235 opp efter me mej j<br />
efterhängsen Byske<br />
01B150 oppa duns´n på övervåningen Överrödå<br />
36B227 oppa tok Galet (el. gravid) Hemv<strong>att</strong>net,<br />
Skellefteå<br />
54A132 oppdaganes Att dagligen visa sig Umeå<br />
90A036, A085 oppe skalln småbegåvad Skellefteå
44B080-108 oppi öga I ansiktet Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 oppi öga i ansiktet Norsjö<br />
14B141 opple´gan snö i träden Danasjö<br />
67A261 opp-legun Snö som samlats i träden Umeå<br />
35A452 opplégun Hopad snö i träd Storuman<br />
77A168 opp-li Snö i träden, "upplega" Vilhelmina<br />
83B076 opp-pröppe-file Vispgrädde plus mesost <strong>och</strong> kanel Bjurholm<br />
69A071 oppstillt (<strong>att</strong> vara) Uppfödd på en viss plats Vilhelmina<br />
83B483 oppställd Upprest Uppres t, mot mo t t t.ex. ex en vägg vägg, eller om nå något got som är un undanställt danställt, t t.ex. ex Malå<br />
en båt <strong>för</strong> vinter<strong>för</strong>varing<br />
54A285 oppställd (<strong>att</strong> vara) Finklädd Norsjö Ordet kan också,<br />
beroende på hur man<br />
betonar det, betyda<br />
strands<strong>att</strong>, rådlös<br />
(òppstä'lld) eller<br />
upprest, uppställd ex.<br />
mot vägg (o´ppstä'lld)<br />
/Thord S. 12/2 2004<br />
83B476 oppställd (<strong>att</strong> vara) Rådlös, hjälplös Malå<br />
83B480 oppställd (<strong>att</strong> vara) Uppsnofsad, finklädd Malå<br />
30A248 oppsåenes pp å neläggenes gg ( (hon tjata) j ) Hon tjatar j från det hon stiger g upp pp tills hon ggår <strong>och</strong> lägg<br />
gger sig. g Filip p Gerhardsson<br />
28A024 opptage Hö som blivit kvar på marken efter <strong>att</strong> höfamnarna samlats ihop Malå<br />
87A475 opptage hund får upp villebråd Umeå<br />
87A475 opptage kvarlämnat hö på åkern Umeå<br />
66B242 o-rive (<strong>att</strong> vara) Missbelåten Burträsk<br />
67A340 ork-dag (en) Vardag, arbetsdag Nysätra<br />
89B156 ormskröl makaro<strong>ner</strong><br />
79A005 orm-skröla (en) Ödla Fällforsån<br />
90A056 ormsnälla sandödla<br />
90A056 ormsnära sandödla<br />
05A105 orn gränsmarkering Dorotea<br />
56A068 orrv opp se (<strong>att</strong>) Mopsa upp sig, <strong>här</strong>skna till Norra Vb<br />
83A032 oruv-allt Otympligt, voluminöst Strand<br />
40A130 oruva oruvalt lt Skrymmande Häll Hällnäs näs<br />
87B030-40 oruvalt voluminöst Umeå<br />
37B279 orätta Långfingret Lycksele Leill-einge, kall-einge,<br />
orätta, pärsnicka o losistompen<br />
(fingerramsa)<br />
32B160 o-schlög (<strong>att</strong> vara) Fumlig Umeå<br />
10B032 oskutte-spjälle spjället som inte har skjutits <strong>för</strong> Gargnäs<br />
60B489 oskyllt Inte släkt med Vindeln<br />
15A074 o-slög Klumpig, taf<strong>att</strong> Missenträsk<br />
89A045 oslög ohändig Umeå
13A316 o-slögli (<strong>att</strong> vara) klumpig (har inte fallenhet <strong>för</strong>...) Skellefteå<br />
73A357 o-snasskelit Äckligt, vämjeligt Storuman<br />
65A213 ost-skå (en) Ostkant Junsele<br />
89A500-535 ostökigt stökigt Sorsele<br />
89A535-543 ostöra störa Sorsele<br />
52B012 o-tacktu (<strong>att</strong> vara) Ta <strong>för</strong> sig mer än nödvändigt av något gott Åkullsjön<br />
52B015 o-tacktu (<strong>att</strong> vara) Självsvåldig, odygdig Umeå<br />
79A008 o-tidi (<strong>att</strong> vara) Fräck, ful i mun etc. Fällforsån<br />
08A083 otreven (<strong>att</strong> vara) <strong>att</strong> vara rädd, otrygg Södra VB<br />
52B049 o-tröijen (<strong>att</strong> vara) Vara otrygg, trivas dåligt Dorotea, t.ex.<br />
69B224 o-tröijen (<strong>att</strong> vara) Orolig, otrygg Tärnaby<br />
07B279 otröjen (<strong>att</strong> vara) otrygg Åsele<br />
72A010 otröjsamt otröjsam t (d (det et är är) ) Ot Otrivsamt rivsamt Vilh Vilhelmina elmina<br />
04A111-126 otterbära ? Norsjö<br />
52B014 o-tucktu (<strong>att</strong> vara) Ostyrig Burträsk<br />
37A403 otulle Ovaggad Strand<br />
52A385 o-töckte (<strong>att</strong> vara) Godissugen Grössjön<br />
52B071 otörtta Infektion i ett sår Skellefteå<br />
66A082 o-varnsjlig Äcklig, osmaklig Borgafjäll<br />
80A194 overs-ro´n "Oväders-vrån" (vind därifrån innebar nord-ostlig vind) Bastuträsk<br />
45A044-132 ovettu-visern oanständiga visor Norsjö<br />
44B080-108 ovettu-viser'n Oanständiga visor Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" g från Gamla<br />
testamentet.<br />
42B514 oväling-männisj (en) Stor, oformlig person Södra Vb<br />
67B308 o-völen (<strong>att</strong> vara) Klumpig, ohändig Grundfors<br />
81A386 o-völing (en) Vårdslös person Vännäs<br />
30A240 ovöling-männisch (en) Klumpig person Filip Gerhardsson<br />
82A295 ox-hyvel (en) Hyvel vars handtag påmin<strong>ner</strong> om horn Vilhelmina<br />
85A333 oxhöväl hyvel med två handtag Tärna<br />
85A350, A475 oxknös dragkamp med rem kring nacken Tärna<br />
89B020 ,B219 oxknös pröva nackmusklerna i dragkamp<br />
89B219 oxknös kan även betyda <strong>att</strong> två män drar en stock Rödåsel<br />
66A074 ox-pären Hartryffel - användes som afrodisiaka <strong>för</strong> boskap Borgafjäll<br />
17B451 o-älas (<strong>att</strong>) Vansläktas, urarta Junsele<br />
12B399 oörr (en) orre (honan)<br />
Norsjö<br />
60A248 paajk Pojke Skellefteå<br />
81A340 pada (en) Utnött tyg el. människa "av sämre sort" Vindeln<br />
33B273 pææhl (<strong>att</strong>) Vispa (ex. långfil) Ankarsund<br />
35B299 pææhl (<strong>att</strong>) Vispa (långfil t.ex.) Nysätra<br />
49B242 pææhl (<strong>att</strong>) Vispa (fil, t.ex.) Bastuträsk<br />
84B042 pææhl file (<strong>att</strong>) Vispa långfilet Burträsk<br />
60A248 paijk å fleeick Pojke o flicka Skellefteå
82B091 Paijken: "seij åt fröken, en sjir!" Lärareinna:<br />
Det heter inte "sjir" det heter "skata". Paijken:<br />
"Jå, men skammat se leikkt n sjir!"<br />
Skammat : ung. jäklar Norsjö<br />
74A080 paller iveg Sakta ge sig åstad Filip Gerhardsson<br />
50B030 paller å (<strong>att</strong>) Sakta ge sig iväg, pallra iväg Gumboda (Norsjö)<br />
86B050 palt filä vispa upp filmjölk Skellefteå<br />
83A148 palt-slonga Ryggsäcken Malå<br />
82A479 Pappa som vill <strong>att</strong> son hansj ska gå te fälen Fadern som vill <strong>att</strong> hans son ska gå i hans fotspår, har<br />
nog glömt en Vindeln<br />
etter pappa, ha no glömt en hel del å dem!<br />
hel del av dem!<br />
27B028-057 pappen Fadern Skellefteå (Sven Mikaelsson läser<br />
två poem ur sin bok<br />
"Lögom rolit)<br />
33B355 33B355- 461<br />
pappen Pappa Sk Skellefteå ellefteå Sven Mik Mikaelsson aelsson lä läser ser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
73B097-122 parren (<strong>att</strong> komma) Vara krusande <strong>och</strong> inställsam när man kommer Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
04B467 pasagubb´ (en) senfärdig person Vilhelmina<br />
79A369 pasma (en) Garnmått (5 pasmor = en <strong>här</strong>va) Ljusv<strong>att</strong>net<br />
43A161 pasma (en) Del av garn<strong>här</strong>va Umeå<br />
54A127 p<strong>att</strong>er iväg (<strong>att</strong>) Ge sig av, sticka Umeå<br />
08A080 pava (<strong>att</strong>) <strong>att</strong> gå i djupsnö Södra VB<br />
82A176 peenn (<strong>att</strong>) Vässa (t.ex. en båtshake som blivit trubbig) Filip Gerhardsson<br />
38A249 peingel p g ( (ett) ) Klåfingrig g gpperson Hemv<strong>att</strong>net<br />
83A383 peingel-dant (en) Person som fingrar på allting (oftast om barn) Åselet<br />
43B094 peinn (<strong>att</strong>) Benämningar på olika sätt <strong>att</strong> rensa fisk Lövånger<br />
24B411 pelarjöx'n Mygglarver Vilhelmina<br />
77B413 pella-grut (en) En liten aning av någonting, godtyckligt mått Fällforsån<br />
10B191 pellagrut´ (en) liten mängd av något Bureå<br />
66B273 pelles (<strong>att</strong>) Spr<strong>att</strong>la, ständigt röra på sig (mest om barn) Byske<br />
72B075 pelles ve Uttryck <strong>för</strong> <strong>att</strong> hålla på med div. aktiviteter Malå<br />
12A137 peri-njöppen potatisknoppar Vindeln<br />
88B500-553 perroknaster chips Piteå<br />
21A113 persnytt Tån närmast stortån Gunnarn Lilling, falling, ollelytt,<br />
persnytt <strong>och</strong><br />
tamasegubben<br />
(tå (tåramsa) ramsa)<br />
45A044-132 piaut gnällde Norsjö<br />
81B108-139 pickel-göra Arbete som kräver viss fingerfärdighet Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om forna tiders<br />
radiolyssnande<br />
64A131 pig-skrålar-da´n Den 23/9, i höstdagjämningen, bytte pigorna husbonde,<br />
<strong>och</strong> dagen<br />
kallas alltså "pig-gråtar-dagen"<br />
Skellefteå<br />
71B406 pig-skämma Smuts som pigorna har uraktlåtit <strong>att</strong> ta bort ur skrymslena<br />
- en<br />
anledning <strong>för</strong> pigorna <strong>att</strong> skämmas<br />
Lillarmsjö<br />
10A065-080 pikkeli (sak) (en) mycket liten sak Vännäs
72A219 pikke-skon Spetsiga skor, "myggjagare" Orrböle<br />
61B054 pikklut Dåligt ihops<strong>att</strong>, skrangligt, vekt (om saker) Gunnarn<br />
43A154 pik-schaft (ett) Gammalt mått: 18 shilling silver Umeå<br />
33B197 pikut (<strong>att</strong> vara) Vass, spetsig Storuman<br />
72A228 pila Potatisgroddar Orrböle<br />
81A005 pilk å (hem), (<strong>att</strong>) Börja ge sig iväg hemåt Klabböle<br />
83A430 pilles (<strong>att</strong>) Spr<strong>att</strong>la (särsk. om barn) Umeå<br />
87B060-75 pin öra plågsam musik Umeå<br />
50A347 pinn-fis (en) Pinne, spetsad i bägge ändar, använd som leksak Skellefteå<br />
60B231 pinn-fis (en) En slags leksakssnurra Norrberg<br />
81A306 pip-rinn Stigande skala på v<strong>att</strong>nets ymnighet Vindeln<br />
(Ur (V<strong>att</strong>net) 1. Dagges 2.<br />
"Ordlista<br />
över V<strong>att</strong>n 3. Dryp 4. Pip-<br />
bonde<strong>språk</strong>et<br />
i rinn 5 5. Skw<strong>att</strong> Skw<strong>att</strong>er er 6 6.<br />
Norra<br />
Degerfors Skwala 7. Sprut 8.<br />
socken"<br />
av Olof Forsa 9. Dunder 10.<br />
Löfgren,<br />
1878) Brusa 11. Braka<br />
75B194 pirili (<strong>att</strong> vara) Liten <strong>och</strong> klen Umeå<br />
35B222§ pisskälka Tofflor Bjurholm<br />
04A111-126 pissmås´n ? Norsjö<br />
21A313 pite-fleicker'n "Piteå-flickorna" = Anisbröd med hål i mitten. Norsjö<br />
86B237 pittjel stång <strong>att</strong> skrämma fisk mot nät<br />
33B355-461 pjen Klen, svag Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
75B390 pj pjen ( (<strong>att</strong> vara) )<br />
Mager, g , svag, g, kraftlös<br />
Jörn<br />
66B089 pjuk (<strong>att</strong> vara) Trött, slut Burträsk<br />
66B087 pjukeen (<strong>att</strong> komma) Komma smygande, tassande Malå<br />
73A308 pjusk oppå (<strong>att</strong>) Smyga, <strong>för</strong>söka dölja vad man håller på med Filip Gerhardsson<br />
66B087 pjusskeen (<strong>att</strong> komma) Komma smygande, tassande Malå<br />
73B097-122 pjusskeen (<strong>att</strong> komma) Smygande, spio<strong>ner</strong>ande Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
64B399 pjuusk (<strong>att</strong>) Smyga Bastuträsk<br />
44B442 pjuusk (<strong>att</strong>) Smyga Skellefteå<br />
50A080 pjåsskeen (<strong>att</strong> komma) Att komma gående <strong>för</strong>siktigt Ekkorsele<br />
72B075 pjååsk ve Uttryck <strong>för</strong> <strong>att</strong> hålla på med div. aktiviteter Malå<br />
73B097-122 pjälen (<strong>att</strong> komma) Komma grälande o jämrande sig Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika fö <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
rflyttni ngssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
70A079 pjöller (<strong>att</strong>) Prata Vindeln<br />
19A027 pjöller (<strong>att</strong>) Vara pratsam Hörnefors<br />
73B097-122 pjöllren (<strong>att</strong> komma) Komma farande und. Oredigt prat Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
86A406 pjött liten mängd Vi1helmina<br />
04B493 pjött o dött ungefärliga mått Storuman<br />
69A009 pladusker Av<strong>för</strong>ing från ko Skellefteå
53A012 plass´n Vedbacken Gärdsmark<br />
88B352 plast-mia plastbunke med pip <strong>och</strong> handtag Lycksele<br />
78B493 ple Plägar, brukar Skellefteå<br />
03B358 plockfink´ hällbröd i småbitar som värms i stekpanna tillsammans med mjölk Hälsingland<br />
11B149 ploppen smörboll Lie (jämtl.)<br />
09B171-186 pluut (<strong>att</strong>) pruta Kålaboda<br />
79B355 plånntis Promt, nödvändigtvis Skellefteå<br />
82A540 plånntis Promt, nödvändigtvis Medle<br />
71A438 pläga (<strong>att</strong> vara) Berusad Burträsk<br />
27B028-057 pläätt Tunnpannkaka Skellefteå (Sven Mikaelsson läser<br />
två poem ur sin bok<br />
"Lögom rolit)<br />
85A265 poa på ar arbeta beta långsam långsamt t Timrå<br />
85B410 poa på arbeta utan e<strong>ner</strong>gi Skellefteå<br />
72B260 poa på (<strong>att</strong>) Pyssla med något Malå<br />
70B245 Pojke mine jer se beg mot meg <strong>för</strong> he jeg seg Pojken min är så tjurig mot mig, <strong>för</strong> <strong>att</strong> jag säger "jag"<br />
om mig, Filip Gerhardsson<br />
jeg om meg, men jeg jer se beg, se ja seg<br />
jeg<br />
om meg ändå!<br />
men jag är så tjurig så jag säger "jag" om mig ändå<br />
21A174 pojk-flip (en) Liten odygdig pojke Tärna<br />
78B198 pojk-niffla Rackarpojkar Rödåliden<br />
41B037 polemasa (<strong>att</strong>) Inte behöva anstränga sig, ha ett lätt jobb Junsele Enl. Rietz ordbok är en<br />
Poli-masare en person<br />
som kringbärer smått<br />
krams till salu<br />
72B075 polimasa p Uttryck y <strong>för</strong> <strong>att</strong> hålla ppå med div. aktiviteter<br />
Malå<br />
73B097-122 pomlen (<strong>att</strong> komma) Med hållningslös, ovårdad gång Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
57A114 pommel (ett) Burdus, osmidig person Lögdeå<br />
75A038 pommlut (<strong>att</strong> vara) Ovig (t.ex. på grund av graviditet) Lycksele<br />
70B390 pompen Stora skor Videlund<br />
56B484 pom-snårr (<strong>att</strong> vara) Slafsigt klädd Skellefteå<br />
62B313 poppa-käring Olika namn på pärlugglan Filip Gerhardsson<br />
62B313 poppa-sparr´n Olika namn på pärlugglan Filip Gerhardsson<br />
62B038 poppel-käringa Pärlugglan Dikanäs<br />
62B313 poppel-mora Olika namn på pärlugglan Filip Gerhardsson<br />
63B415 portt´n Förrum till fähus el. stall Andersfors<br />
12A106 potat potat-but´n but´n<br />
lit liten en plog fö <strong>för</strong> r pota potatisfåror tisfåror Lö Lövånger vånger 12A110 potat-måggen liten plog <strong>för</strong> potatisfåror Skellefteå<br />
50A432 potat-måggen Liten träplog <strong>för</strong> <strong>att</strong> göra fåror i potatislandet Skellefteå<br />
56A189 potat-pul'n Liten plog <strong>för</strong> <strong>att</strong> luckra upp potatislandet <strong>och</strong> få bort ogräs Bastuträsk<br />
03A400 poteli gullig, rar Holmsund<br />
40A284 poteli (<strong>att</strong> vara) Behändig Hössjö<br />
40A287 poteli (<strong>att</strong> vara) Lustig, rolig Burträsk
57A065 poteli (<strong>att</strong> vara) Gullig, kramgo Granö Ordet kan ha de mest<br />
skilda betydelser,<br />
beroende på i vilken del<br />
av länet det används.<br />
57A065 poteli (<strong>att</strong> vara) Underlig, säregen msk Storuman Ordet kan ha de mest<br />
skilda betydelser,<br />
beroende på i vilken del<br />
av länet det används.<br />
57A065 poteli (<strong>att</strong> vara) Komisk människa Åkullsjön Ordet kan ha de mest<br />
skilda betydelser,<br />
beroende på i vilken de del l<br />
av länet det används.<br />
57A065 poteli (<strong>att</strong> vara) Lämplig, behändig Umeå Ordet kan ha de mest<br />
skilda betydelser,<br />
beroende på i vilken del<br />
av länet det används.<br />
57A065 poteli (<strong>att</strong> vara) Lustig människa Burträsk Ordet kan ha de mest<br />
skilda betydelser,<br />
beroende på i vilken del<br />
av länet det används.<br />
57A065 poteli (<strong>att</strong> vara) Löjlig människa Vilhelmina Ordet kan ha de mest<br />
skilda betydelser,<br />
beroende på i vilken del<br />
av länet det används.<br />
57A065 poteli (<strong>att</strong> vara) Löjligt klädd Norsjö Ordet kan ha de mest<br />
skilda betydelser,<br />
beroende på i vilken del<br />
av länet det används.<br />
57A254 poteli (<strong>att</strong> vara) Plufsig, grov Storuman<br />
63B064 poteli (<strong>att</strong> vara) Konstigt klädd, t.ex. Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
29B056 poteli pote li, (<strong>att</strong> vara) ara)<br />
l lustig, stig tö töntig ntig (om fo folk lk oc <strong>och</strong> h kläder)<br />
B Burträsk rträsk<br />
89B441 potelig rar Bygdeå<br />
91A081 potelig lämplig, behändig, väl till pass, <strong>för</strong>träff1ig, storståtlig,<br />
kramgo,<br />
burdus, osmidig, löjlig, kufisk<br />
AC<br />
67A099 potta Glas eller flaska Umeå Potta - från franskans<br />
"bouteille"<br />
72B075 praack Uttryck <strong>för</strong> <strong>att</strong> hålla på med div. aktiviteter Malå<br />
73A325 praack (<strong>att</strong>) Störa någon i arbetet Filip Gerhardsson<br />
72B296 prakk bort ti´n (<strong>att</strong>) Förslösa tiden Malå<br />
82A275 prakke (<strong>att</strong> bli) Överlastad med arbete Norsjö
82B083 prakke (<strong>att</strong> bli) Hindrad i arbetet Norsjö<br />
01B258 preve´te avträde, dass Bäsksele<br />
69B190 preve´te Dasset, avträdet Skellefteå<br />
22A134 prevete Dass, avträde Allmänt<br />
52B080 prevete Dasset, avträdet Hjoggböle<br />
89B415 prevete hemlighus (från franskan) Umeå<br />
60A263 prober (<strong>att</strong>) Försöka, prova Skellefteå<br />
50A195 probér (<strong>att</strong>) Försöka, prova Hemv<strong>att</strong>net<br />
58A372 prööpp (<strong>att</strong>) Släppa väder, fjärta Bastuträsk<br />
52B270 puken "Trollnystan" som drog nyttigheter till gården Hela Vb<br />
72B264 pul (en) Tjurskallig individ Malå<br />
73A324 pul oppå (<strong>att</strong>) Vara invecklad i en slitsam arbetsuppgift Filip Gerhardsson<br />
73B097 73B097- 122<br />
pulen (a (<strong>att</strong> tt komma) Knuffa sig fram Fili Filip p Gerh Gerhardsson ardsson Ord Or d som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
64B034 pulfläkt (<strong>att</strong>) Göra något på ett vårdslöst sätt Kraddsele<br />
52A478 pulfäkkt (<strong>att</strong> vara) Hårt ansträngd el. sargad efter slagsmål Lycksele<br />
78A273 pulfäkkt (<strong>att</strong>) Slita hårt med något, el. misshandla någon Raggsjö<br />
78A273 pulfäkktes (<strong>att</strong>) Slita hårt med något, el. misshandla någon Raggsjö<br />
04B112 pulut (<strong>att</strong> vara) tjurig Malå<br />
37B223 pulut (<strong>att</strong> vara) Svår <strong>att</strong> komma överens med, otillgänglig Lycksele<br />
67B159 pumla Kulor <strong>att</strong> hänga i granen Norrbotten<br />
67B226 pumla En sorts v<strong>att</strong>enflaska Degernäs<br />
55B371 pump-kall'n Hemmagjord v<strong>att</strong>enpump, vanlig på färjor fordomdags Tvärålund<br />
22A127 pust p (en) ( ) Redskap p <strong>för</strong> <strong>att</strong> skrämma in fisken i fisknoten<br />
Tärna<br />
86B135-160 pusta skrämma fisk mot nätet Granö<br />
72B075 puul Uttryck <strong>för</strong> <strong>att</strong> hålla på med div. aktiviteter Malå<br />
50A162 pyinj (<strong>att</strong>) Stirra, glo Burträsk<br />
81A005 pykk å (hem), (<strong>att</strong>) Börja ge sig iväg hemåt Klabböle<br />
50A159 pynj (<strong>att</strong>) Valhänt sy eller lappa Hössjö<br />
50A164 pynj å (<strong>att</strong>) Somna Åkullsjön<br />
84A317 pyppel Simblåsa Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
84A450 pyppel-palt Blodpalt med njure Skellefteå<br />
34A167 pyppla Njurarna Malå<br />
65A234 på afta-sia På sen eftermiddag Vindeln<br />
57A189 på de vise (<strong>att</strong> vara) Gravid Vindeln<br />
40A103 på syt'n (<strong>att</strong> vara ) Gravid Lögdeå<br />
37A181 på påsa sa-röittsjar röittsjar (en) Person som flyttade på fl flottarnas ottarnas matsäcker, matsäcker " "påsryckare" påsryckare" Gunnarn<br />
66A019 påsa-tryckar' (en) Pojke som flyttade flottarnas matsäckar Bockträsk<br />
23B045 pått-tjett (<strong>att</strong> vara) Tät som en potta, absolut tät (även om en person som man kunde<br />
an<strong>för</strong>tro hemligheter åt).<br />
Tvärliden<br />
52A334 påven Dasset, avträdet Junsele<br />
20A369 päll-häst Bakverk rullat i pärlsocker (anisbröd) Betsele<br />
66B227 päll-hästar Anisbröd Burträsk<br />
72B275 pänns oppå (<strong>att</strong>) Försöka sig på något som man egentligen inte klarar av Malå<br />
12A227 pär-al´n liten plog <strong>för</strong> potatisfåror Bjurfors<br />
17B417 pär-bytten Potatishinkarna Junsele
72A012 pär-kol´n Potatisblasten Vilhelmina<br />
12A105 pär-pöbben liten plog <strong>för</strong> potatisfåror Södra VB<br />
51A185 pär-sjira Nötskrikan Umeå<br />
37B279 pärsnicka Pekfingret Lycksele Leill-einge, kall-einge,<br />
orätta, pärsnicka o losistompen<br />
(fingerramsa)<br />
12A200 pär-stannar potatisblast Granö<br />
15A245 pävel (en, ett) liten, klen, gnällig Vindeln<br />
44A424 pävel (ett) Liten baby Nyåker<br />
85B680 pävlut ohändigt beteende Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
61B050 pävlut (<strong>att</strong> vara) Vek, o<strong>för</strong>etagsam, svag Gunnarn<br />
33B199 pävlut (<strong>att</strong> vara) Svag, orkeslös Storuman<br />
73A314 pää päänns nns Arbeta me med d st starkt arkt oväsen oc <strong>och</strong> h bu buller ller Fili Filip p Gerh Gerhardsson ardsson 55A053 pöbbut (<strong>att</strong> vara) Sur, stött, <strong>för</strong>närmad Vindeln<br />
41B240 pöddut (<strong>att</strong> vara) Sur, ur humör Nordmaling<br />
75A007 pöffsen Hastbullar Vilhelmina<br />
32B130 pöis å (<strong>att</strong>) Ge sig iväg, "pysa" Södra Vb<br />
70A135 pöllen V<strong>att</strong>enbubblor, v<strong>att</strong>enpärlor Vindeln<br />
44A370 pönt ne' (<strong>att</strong>) Smutsa <strong>ner</strong> Lycksele<br />
67A073 pönt ne se (<strong>att</strong>) Smutsa ned sig el. bringa kläderna i oordning Rusksele<br />
21B082 pönte (<strong>att</strong> ha) Stökat till sig, pyntat sig K<strong>att</strong>isavan<br />
75A049 pönte (ne se), (<strong>att</strong> ha) Smutsat ned sig Åskilje<br />
73A098 pönte (något är) Illa medfaret Orrböle<br />
74B237 pönte (något är) Skamfilat, kantstött etc. Fällforsån<br />
73B097-122 pösan p (<strong>att</strong> ( komma) ) Gå medan man talar i ultrarapid p Filip p Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
82A094 pööll (v<strong>att</strong>net) V<strong>att</strong>net bubblar upp, t.ex. i lera Vindeln<br />
64A067 ra se Skaffa sig något, köpa något Bastuträsk<br />
82A076 raabb (<strong>att</strong>) Bromsa (vid sparkåkning) Umeå<br />
56B295 raal (<strong>att</strong>) Ta igen sig, lata sig (efter maten) Filip Gerhardsson<br />
27B028-057 raamm Skrika, hojta Skellefteå (Sven Mikaelsson läser<br />
två poem ur sin bok<br />
"Lögom rolit)<br />
71B304-341 raamm Skrika, ropa Robert Tedestedt<br />
läser en berättelse<br />
på vers.<br />
Burträskmål<br />
58A378 rabbacks-tjalken (<strong>att</strong> åka på) Bli gravid (utom äktenskapet) Bastuträsk<br />
75A022 rabbärt (det är) Lätthugget (om skog) Lycksele<br />
87B098 rabärt lättskördad åker Strand<br />
84B021 rack a? Räckte den till? (t.ex. om en bräda) Åselet<br />
02A409 rack´ (<strong>att</strong>) lägga ut nät under isen Fredriksborg<br />
38A250 rackel (ett) Fumlig, ohändig person Hemv<strong>att</strong>net<br />
77A183 rack-stång (en) Redskap, använt när man sätter nät under isen Kraddsele<br />
55A090 rada (<strong>att</strong>) Styra (ex. en höskrinda) Tärnaby<br />
81A504 rada (<strong>att</strong>) Styra (en bil) Orrböle
81B108-139 rada in Ställa in (radiostatio<strong>ner</strong>) Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om forna tiders<br />
radiolyssnande<br />
41B345 raddassa En som går i gårdarna <strong>och</strong> samlar skvaller Vindeln<br />
17A199 radde Sank mark som inte hålls uppodlad Filip Gerhardsson<br />
05A046 raest (som) genvägen Bygdeå<br />
74B268 ra-ette Lätt-ätet Malå<br />
89A550 raga torrt, smalt träd<br />
81A504 raga (<strong>att</strong>) Styra (en bil) Orrböle<br />
81A181 ragg-djait (en) "Ragg-get" - en som är rufsig i håret Skelleftehamn<br />
71B379 ragn-spruta Spillkråkan Lillarmsjö<br />
84A515 rahambambkula Fil + sirap + sagogryn Vännäsby<br />
87B165 ra rahl hl<br />
skrika Åselet<br />
74B268 ra-hugge Lätthugget Malå<br />
77B387 raij (en) Tjäderhöna Skellefteå<br />
52B073 raij-daijersk' (en) Kockmora vid bröllopet Skellefteå<br />
82B409 raijk (<strong>att</strong>) Ränna runt (på byn, t.ex.) Åselet<br />
72B193 raijs-bortt´n (<strong>att</strong> ha) Resfeber Skellefteå<br />
58B165 raijs-bårt'n (<strong>att</strong> ha) Ha resfeber Bastuträsk<br />
62A418 raij-spänningen Duvhöken Norra Vb Raij = Tjäderhönan, ett<br />
av duvhökens byten<br />
(Thord Söderström 5/3<br />
2004)<br />
54A536 raij-staka (en) Pratsam kvinna Skellefteå "Raij" = eg. Tjäderhöna<br />
( (Thord S. 12/2 -04) )<br />
74B399 raijta Torvströ Ursviken<br />
62A441 raijtar´n Bergfinken Norra Vb<br />
83A030 raik (<strong>att</strong>) Stryka omkring, ströva Skellefteå<br />
52A022 raingern-propp Spillkråka Norsjö<br />
51A071 raingern-spira Tornsvalan Skelleftehamn<br />
52A022 raingern-spira Spillkråka Norsjö<br />
71B184 raingern-spira Tornsvalan Skellefteå<br />
50B113 rainger'n-spira Tornsvala el. spillkråka Norsjö<br />
42A091 raita Torvströ Skellefteå<br />
86B400 raitsch galoppera Skellefteå<br />
70A217 raittjes (<strong>att</strong>) Att sträcka på sig (efter sömn, t.ex.) Åselet (Byske)<br />
21B121 raittjes (<strong>att</strong>) Sträcka på sig Byske<br />
87B220 ra raittä ittä<br />
snabbmat Örviken<br />
45A044-132 raivtre varpställning, varpstol Norsjö<br />
24B147 raiv-tre (ett) Varpstol Norsjö<br />
90A307 rajdajdersk, köckmora en skicklig kvinnlig kock Skellefteå<br />
65B152 raka hebbik (<strong>att</strong>) Sjasa iväg stojiga ungar Näsmark<br />
82B010 rakkles (he) Det misslyckas, det jäklas Tärna<br />
11B323 rakwala nasare, gårdfarihandlare Mensträsk<br />
54A204 ralka Grön, flytande massa (alger?) Skellefteå<br />
55B066 ralka Stillastående v<strong>att</strong>en med slemmig, oljeglänsande yta Skellefteå<br />
02B064 rall (<strong>att</strong>) svallra Pauträsk
64B087 rall (<strong>att</strong>) Ränna på byn Kraddsele<br />
85B800 rall nalta prata med mej en stund Örrböle<br />
10A062-064 ralle o öde skvaller <strong>och</strong> elände Vännäs<br />
62A279 rallkäring Benämning på lavskikan Hela Vb län<br />
39B067 rall-pinn' (en) Budkavle Strand, Vännäs<br />
09B358 rallsam (<strong>att</strong> vara) skvalleraktig Vännäs<br />
39A334 rall-tjäling (en) Skvallerkärring Rödåsel<br />
74B268 ra-lässt Lättläst Malå<br />
64A069 ramme (han/hon) Skrek, vrålade Bastuträsk<br />
28B153-200 rammel Ramla Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Linus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
44B136 ran ran- djäla<br />
Rä Ränderna nderna i en trasma trasm<strong>att</strong>a tta All Allmänt män t i Vb<br />
49A247 rane se (tyget har) Tyget har bivit fuktigt Boliden<br />
67B473 ranen Loft på loge el. lada Vitv<strong>att</strong>net<br />
70A017 ranen Väva bonader Videlund<br />
08A337 ranen (oppa) på övervåning i uthus Gräsmyr<br />
73B097-122 ranglen (<strong>att</strong> komma) Ha svårt <strong>att</strong> hålla ordning på benen Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
08A235 raning uppröjd äng Skellefteå<br />
57B438 rank-båga (<strong>att</strong> gå som en) Gå böjd, krokig Hjuksnoret<br />
87B111 ranta färdas planlöst<br />
37A395 rappel Ting som inte fungerar Strand<br />
81B108-139 rappel pp<br />
Krångligt, g g , besvärligt g ggöra Strand ( (Vännäs) ) Eva Jansson berättar<br />
om forna tiders<br />
radiolyssnande<br />
15A242 rappel-taskus (en) Fuskmakare Vindeln<br />
73A426 rara Sjöstranden Jörn<br />
06B371 rassan (<strong>att</strong> vara) arg, rasande Norra länsdelen<br />
34B072 rassan (<strong>att</strong> vara) Ursinnig, rasande Vännäs<br />
49A198 rassan (<strong>att</strong> vara) Arg, elak Kraddsele<br />
66B121 rassk ihop (<strong>att</strong>) Rafsa ihop Sorsele<br />
55B077 rast-mor-stöitje Gavlens översta del på timmerhus Skellefteå<br />
52A317 rat-kasa Sophögen Junsele<br />
81B241 r<strong>att</strong>are´r (<strong>att</strong>) Retirera, "sticka", fly Hemv<strong>att</strong>net<br />
78A164 r<strong>att</strong>arér (<strong>att</strong>) Dra sig tillbaka, retirera Bastuträsk<br />
62B437 r<strong>att</strong>åt Enkelt Enke lt, ra rakt kt, lätt<br />
Vänn Vännäs äs<br />
63B264 r<strong>att</strong>åt Lättåtkomligt, nära till hands Bastuträsk<br />
81B418-476 r<strong>att</strong>åt Enkelt Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om leksaker<br />
fordomdags<br />
87B296 r<strong>att</strong>åt snabbt avklarat Rödå<br />
68B108 r<strong>att</strong>åt (något är) Lättåtkomligt, lättillgängligt Vindeln<br />
82B004 r<strong>att</strong>åt (något är) Nära till hands, lättillgängligt Tärna<br />
75A114 r<strong>att</strong>åt-bulla Hastbullar (r<strong>att</strong>åt = snabb) Filip Gerhardsson
35B335 r<strong>att</strong>åt-skon Skor som man lätt <strong>och</strong> snabbt kan hoppa i. Filip Gerhardsson (jfr. Tjipp-skon <strong>och</strong><br />
"snällpisse-skor'n)<br />
40B236 r<strong>att</strong>åt-skon Skor som man snabbt får på sig <strong>för</strong> utryckning till utedasset el.dyl. Skivsjö<br />
57B384 rauw (<strong>att</strong> bli) Blekna, tappa färg (om kläder) Filip Gerhardsson<br />
07B359 rauwt (<strong>att</strong>) råma Norsjö<br />
62A279 rauw-åll Benämning på lavskikan Hela Vb län<br />
51A133 rauwåll'n Lavskrikan Stavaträsk<br />
71B224 rauw-åsiken Lavskrikan Jörn<br />
66B037 ravel (<strong>att</strong>) Svamla Bockträsk<br />
52B037 ravel <strong>och</strong> romanér Berätta något otroligt Lycksele<br />
40A289 ravel-bok (en) Icke andlig bok, roman o.dyl Filip Gerhardsson<br />
68B212 ravel-kus (en) Svammelpratare Södra Vb<br />
68B056 ravel ravel- könnt (en) Svammelpratare Bä Bäsksele sksele 32A378 ravelmakar (en) Någon som pratar utan sammanhang Filip Gerhardsson<br />
68B313 ravel-sko (en) Person som rän<strong>ner</strong> runt på byn med skvaller Vilhelmina<br />
09B337 rawlut (<strong>att</strong> vara) skrävlig, skrytsam Storuman<br />
62A279 rawåsik Benämning på lavskikan Hela Vb län<br />
24B277 rea Kock-mora Burträsk<br />
62B011 redla Ex. på kvinnonamn Vilhelmina<br />
50B055 reejs (en) Missfall Piteå<br />
20B100 reest (<strong>att</strong>) Plöja Skellefteå<br />
73A490 refyljen (han tog till) Hn flydde, retirerade Bygdsiljum<br />
50B052 rega (<strong>att</strong>) Ragla, gå ostadigt<br />
09A485 rege´r (<strong>att</strong>) stoja, väsnas Junsele<br />
81A168 regjorde gj se ( (barnen) ) Barnen lekte Åsele<br />
06B041 regndrypa (en) spillkråka Vilhelmina<br />
62A290 regnprippa Benämning på spillkråkan Hela Vb län<br />
62A290 regnpryppa Benämning på spillkråkan Hela Vb län<br />
71B136 regnpryppa Spillkråkan Hissjö<br />
49A037 regn-pryppa Spillkråka Filip Gerhardsson<br />
51A181 regn-pryppa Spillkråkan Umeå<br />
85B815 regnraken lugna områden på vindkrusad yta Örrböle<br />
62A290 regnspira Benämning på spillkråkan Hela Vb län<br />
62A306 regnspira Tornsvalan Norra Vb<br />
49A037 regn-spira Spillkråka Filip Gerhardsson<br />
62A355 regn-trastn Björktrast Filip Gerhardsson<br />
10A062-064 reij te byn ränna omkring planlöst Vännäs<br />
73B097 73B097- 122<br />
reij reijen en (a (<strong>att</strong> tt komma) Komma pratande vitt oc <strong>och</strong> h brett Fili Filip p Gerh Gerhardsson ardsson Ord Or d som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
72B181 reijn-tjekan När renar trampar sönder en väg <strong>för</strong> timmertransport (m. Häst) talar Slipstensjön<br />
man om "reijn-tjekan"<br />
39A016 reimentér (<strong>att</strong>) Tala vitt <strong>och</strong> brett Sorsele<br />
60B201 rein-be<strong>för</strong>ing Stor hjord renar på vandring Åmsele<br />
68B131 reinhla Grovt såll (<strong>för</strong> säd) Skellefteå<br />
39B327 reinjer'n Kanterna på slåtterängen Bastuträsk<br />
66B122 rej te byn (<strong>att</strong>) Springa på byn o samla skvaller Sorsele
56B100 reje (ett) Kobindsle Orrböle<br />
55A238 rej-makar' (en) Pratsam preson, surrkuse Umeå<br />
37A016 rej-sjuk (<strong>att</strong> vara) Att ständigt vara på resa, svårt <strong>att</strong> hålla sig på en plats Vindeln<br />
81A201-233 reka Börja sitta ostadigt (om tänderna i detta fall) Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om tandläkarbesök <strong>för</strong>r<br />
i världen<br />
77B133 reka (<strong>att</strong>) Springa på byn, el. stå ostadigt (om möbel som är lös i fogarna) Kraddsele<br />
15B329 reka (<strong>att</strong>) Sitta löst Allmänt i VB<br />
10A065-080 reka deill se´ mjuka upp sig Vännäs<br />
74A067 reka dell se (<strong>att</strong>) Mjuka upp kroppen eft. N<strong>att</strong>sömnen Vindeln<br />
07B006 reke-fågeln orre Gideå<br />
77B142 reku-fågel (en) Fågel som ständigt flyttar omkring Kraddsele<br />
64B057 re reku ku-sjuk sjuk (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) Ha lust till <strong>att</strong> resa oc <strong>och</strong> h fara omkring (i on onödan) ödan) Kraddsele<br />
31A346 remeljen Tillgångar Skellefteå<br />
52A469 rementér (<strong>att</strong>) Muntligt berätta Norsjö<br />
13B186 remiddjen bestick Piteå<br />
52B002 remistér (<strong>att</strong>) Berätta något otroligt Skellefteå<br />
31A349 remistér (<strong>att</strong>) Berätta otroliga saker Skellefteå<br />
14A090 renmossa renlav Norsjö<br />
14A186 rennsla värk som flyttar omkring i kroppen ?<br />
66B037 rente (he) Det gick fort, gick undan Bockträsk<br />
40A100 reskapa se (<strong>att</strong>) Upp<strong>för</strong>a sig Lögdeå<br />
58A331 ressmes (det) Trådarna börjar släppa, t.ex. i ett par byxor Orrböle<br />
42A266 resst (en) Skär- el. knivplog Norsjö<br />
42A267 restel ( (en) ) Skär- el. knivplog p g Södra Vb<br />
02B225 restel´n rist (vid plöjning) Södra VB<br />
12A136 restes över (<strong>att</strong>) kupa potatisen Vindeln<br />
05A047 rettest (som) genvägen Skellefteå<br />
10A025 retthennes rätthänt Skellefteå<br />
56B123 rettjes (<strong>att</strong>) Sträcka på sig Sorsele<br />
43A414 rettn (<strong>att</strong>) Dö, avlida Missenträsk<br />
36B311 rettnu Snart Norsjö<br />
71B304-341 rettnu Snart Robert Tedestedt<br />
läser en berättelse<br />
på vers.<br />
Burträskmål<br />
05A064 rettönsj medsols Norsjö<br />
67A001 rettö rettönsj nsj Medsols Bastuträsk<br />
07B265 revel gungfly, bottenlöst Åsele<br />
77A516 ri (ett) Anordning använd när man lägger nät under isen Skeppsvik<br />
54A246 ridjära (se) (<strong>att</strong>) Leka, stoja Skellefteå<br />
70A222 ridjära se (<strong>att</strong>) Föra oväsen, "regera" (om barn) Åselet (Byske)<br />
83B433 ridjära se (<strong>att</strong>) Leka högljutt (om barn) Skellefteå<br />
40A134 ridjöra se (<strong>att</strong>) Åbäka sig, leka våldsamt Hällnäs<br />
49B404 ri-göra (se) (<strong>att</strong>) Åbäka sig, springa ystert etc. Hundtjärnliden<br />
81A253 riisk (<strong>att</strong>) Leka, stoja (med djur, t.ex.) Bastuträsk<br />
83B434 riisk (<strong>att</strong>) Skämta, leka (m. T.e.x. En valp) Skellefteå
45A044-132 riit sträcka ut, räcka fram Norsjö<br />
58A295 riit (<strong>att</strong> gå <strong>och</strong>) Gå <strong>och</strong> vara onyttig, "fåfäng gå" Sorsele<br />
82A112 riit tyta (<strong>att</strong>) Pluta med läpparna (i avsikt <strong>att</strong> få en kyss) Örviken<br />
40A193 rikki (en) Käpp som håller kaffepannan vid kaffekokning ute i det fria Storuman<br />
13A108 rillschla (<strong>att</strong>) sålla (spån <strong>och</strong> grövre träavfall) Vindeln<br />
50B032 rimentér (<strong>att</strong>) Överdriva, ta till i överkant Gumboda (Norsjö)<br />
13A263 ring-ela sädesärla Vilhelmina<br />
24B384 ringfingre Ringfingret Umeå Lillfingre, ringfingre,<br />
långstånga,<br />
slipperkoppen <strong>och</strong><br />
lusknippen<br />
(fingerramsa)<br />
76A545 ringt ri ngt (d (det et är är) ) Det De t är lätt <strong>att</strong> göra, göra snabbt undans undanstökat tökat Dorotea<br />
62B061 ringvisst (<strong>att</strong> vara) Tjänstvillig Vilhelmina<br />
68B338 ringvisst (<strong>att</strong> vara) Lätt <strong>att</strong> ha göra med Stabburnäs<br />
(Vilhelmina)<br />
88A368-380 riparrd ripkull Nordmaling<br />
79A490 ris-bit (en) Gödkalv Skellefteå<br />
79B034 ris-bit (en) Årsgammal bock Enl. Rietz: "svenskt<br />
dialektlexikon"<br />
24A150 risbit (en) Årsgammal kalv Filip Gerhardsson<br />
24A198 risbit (en) Lövhacka<br />
79A544 ris-gris (en) Gris som inte vill växa som den ska Burträsk<br />
71B204 ris-kas-kutar´n Gärdsmygen Skansnäs<br />
40A344 riskes (<strong>att</strong>) ( ) Skoja, j, skämta<br />
Lycksele y<br />
89B170 risselsläde hästanspänt vinterfordon Umeå<br />
35B012 ris-vöbb Stor, risig gran Lycksele<br />
38A170 rit från se hanna (<strong>att</strong>) Att ge bort någonting, frånhända sig Vännäs<br />
77B019 rit opp huse (<strong>att</strong>) Städa <strong>och</strong> göra snyggt i huset Tuggensele<br />
43A415 rit opp skacklern oppett stallvaiddjen (<strong>att</strong>) Sälla upp skaklarna mot stallväggen, dvs. dö, avlida Missenträsk<br />
73B097-122 riten (<strong>att</strong> komma) Gå självsäkert, mena sig veta bäst Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
73B461 ritt (<strong>att</strong>) Räta på sig Borgafjäll<br />
73A443 ro´n Hörnet i ett rum el. råeggen på en kniv Orrböle<br />
42B201 roar-leja Roddleden Vindeln<br />
81A201-233 rofft opp Ropade upp Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om tandläkarb tandläkarbesök esök fö <strong>för</strong>r rr<br />
i världen<br />
10A036-040 rohaltgräse´ Linneá Umeå<br />
90A247 roleja bästa stället där man kan ro över en bom Blåviksjön<br />
80A276 rolig (<strong>att</strong> vara) Lugn, stilla - motsatsen till orolig Glommersträsk<br />
75B528 romhännt (<strong>att</strong> vara) Oekonomisk, låter pengarna rinna mellan fingrarna Kraddsele<br />
91A005 rompa gård utan<strong>för</strong> bykarnan Umeå<br />
49A151 romp-djola Del av seltyget som går runt svansroten Bastuträsk<br />
18B037 rompdrage Sak som inte finns, men som barn skickades <strong>att</strong> hämta<br />
så <strong>att</strong> dom<br />
inte skulle bevittna grisslakten.<br />
Vännäs
67A296 romp-drage Sak som inte finns men som barn skickades <strong>att</strong> hämta<br />
av vuxna,<br />
som tyckte det var skoj när barn gjorde bort sig, t.ex.<br />
i<br />
handelsboden genom <strong>att</strong> fråga efter "romp-drage"<br />
Borgafjäll<br />
43A025 romp-jola Del av seltyget som går under hästens svans Sävar<br />
60B112 romp-jol'n Svansemmen i seltyg Skellefteå<br />
43A088 rompling (en) 4-5 mån. gammalt föl Nästansjö<br />
10A065-080 rompstytje ändan, skinkorna Vännäs<br />
65A437 romsa Kraftig hävstång Filip Gerhardsson<br />
60B515 romsen Underlag <strong>för</strong> <strong>att</strong> rulla virke ned i en å Tärna<br />
89B140, B250 romsen samlingsnamn <strong>för</strong> slanor, underlag Umeå<br />
73B097-122 romstegu Komma med stora kliv Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hä hämtade mtade från hela<br />
länet<br />
53B365 rom-stegu (<strong>att</strong> vara) Att gå med stora steg (mest om hästar) Norsjö, t.ex.<br />
64B393 ron Sliprester på liens egg Bastuträsk<br />
38A135 ro'n Råeggen på lie Djupfors<br />
38A256 ro'n Råegg på lie Fällfors<br />
53A546 ro'n Råegg (på lie, t.ex.) Skellefteå<br />
38A141 ron (ini) I vrån Djupfors<br />
40B233 rona Arbetsblus, blåblus Skivsjö<br />
60B029 rona Blåblus Vännäs<br />
79B221 rona (en) Blåbus, bussaron Lycksele<br />
73B080 ro-njula Höftleden på kreatur Filip Gerhardsson<br />
67B354 ronka (<strong>att</strong>) Vyssja småbarn Norrbotten<br />
72B049 ronnka Korpen p Malå eg. g samiska<br />
05A364 roomp´ (<strong>att</strong>) i hopräfsning i strängar Ålund<br />
67B408 roonk (<strong>att</strong>) Sitta <strong>och</strong> vicka <strong>och</strong> vagga på kroppen Filip Gerhardsson<br />
78A382 roser´n Bilder (i en tidning, t.ex.) Björkdal<br />
53A514 ro-skagt (rummet är) Snett i vråna ("Ron" = vrån, hörnet) Umeå<br />
41B041 rossn-lögne Vissen undervegetation Junsele<br />
12B283 rotkoht´n rotborste Högland<br />
55B453 ruga (en) Sårskorpa Orrböle<br />
66B038 rugu (en) Sårskorpa Bockträsk<br />
76B416 rugu (en) Sårskorpa Kraddsele<br />
78A132 rugån Sårskorpan Piteå<br />
80B164 rulljans´n Skottkärran Orrböle<br />
84A327 rum-palt Palt innehållande fiskrom Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
80B004 run rundd-ku kulle lle (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) Snaggad Lycksele<br />
61A556 russeliana Jehovas vittnen Vormsele<br />
64A067 russt se (<strong>att</strong>) Skaffa sig något, köpa något Bastuträsk<br />
77A055 rust dell mun <strong>för</strong> å sjweel (<strong>att</strong>) Ställa iordning munnen i syfte <strong>att</strong> börja gråta Filip Gerhardsson<br />
87A235-310 rust önna <strong>för</strong> vintern höstavslutning i sommarstugan Vännes<br />
76B441 ruttje (en) Svacka i terrängen Kraddsele<br />
56A096 ruug (en) Sårskorpa Skellefteå<br />
55B143 ruuv (<strong>att</strong>) Se ut <strong>att</strong>…, verka vara… Gunnarn<br />
15A346 ruuv (<strong>att</strong>) Förefalla <strong>att</strong>… Filip Gerhardsson<br />
77A289 ruuv (he) Det <strong>för</strong>efaller <strong>att</strong>…, Det verkar som om… Tavelsjö
55B143 ruv (<strong>att</strong>) Se ut <strong>att</strong>…, verka vara… Gunnarn<br />
77A292 ruv å se (he) Något får större volym än man beräknat (eft. "Ruv" = omfång,<br />
mängd)<br />
Tavelsjö<br />
84B010 ruv-allt Skrymmande, om ngt som tar stor plats Åselet<br />
77A553 ruv-ållt (något är) Skrymmande, voluminöst Glommersträsk<br />
07B010 ryhippa bergfink Gideå<br />
89A218 rypskr<strong>att</strong>artiin skr<strong>att</strong> från nymornad ripa Skellefteå<br />
77B390 rådde (uti) Utmarkerna Skellefteå<br />
89A550 råga torrt, smalt träd<br />
33B355-461 rålauws Rådlös Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
49B160 råmm råmm-hä hänt nt (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) Rundhänt Rundhänt, slösakti slösaktig g Kraddsele<br />
90A029 råmstegu går med stora steg Skellefteå<br />
26B243 råne-bröd Bröd som dragit till sig fukt <strong>och</strong> blivit mjukt Jörn<br />
82B229 rångne (höet har) Höet har fått dagg i sig, blivit fuktigt Fällforsån<br />
38B073 råning (en) Röjning, nyodling Skellefteå<br />
62A279 råow-fågel Benämning på lavskikan Hela Vb län<br />
64B465 rårrne (det har) Det har börjat skjuta skott från roten Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
45A044-132 rårtes rördes Norsjö<br />
78A464 råta Skriva el. rita hafsigt Dalkarlså<br />
43A451 råta (<strong>att</strong>) Skriva (slarvigt) Missenträsk<br />
78A233 råte Mat som har blandats samman lite hur som helst (ingen bjudmat!) Kraddsele<br />
78A239 råtet (det är) Ostädat, skräpigt Kraddsele<br />
09B403 råtut osnyggt, ygg , i oordning g<br />
Lycksele y<br />
66B036 råtut Ostädat, skräpigt Bockträsk<br />
56B298 råål (<strong>att</strong>) Vråla, ropa högt Skellefteå<br />
70B338 räfs-töije Skaftet på höräfsan Åselet (Byske)<br />
10A065-080 rängs te föjsern (<strong>att</strong>) utgödsla Vännäs<br />
02B262 ränn witöga (<strong>att</strong>) visa ilska ?<br />
73B097-122 rännen (<strong>att</strong> komma) Gå med stor fart Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
85B655 rännil liten v<strong>att</strong>enström Rödåliden<br />
40A291 rännmjölk Skummjölk Filip Gerhardsson<br />
44A219 rännälja Skidspåret Filip Gerhardsson<br />
50A152 ränn-ölja Skidspåret Filip Gerhardsson<br />
83A050 ränt å me (han)<br />
Han anföll an föll me mej j - oftast bara verbalt, verbalt men kan även bbetyda<br />
etyda<br />
användande av fysiskt våld<br />
Vänn Vännäs äs<br />
81B530 ränta Ätliga inälvor Boliden<br />
86B394 rättj <strong>för</strong>länga ett smidesjärn Skellefteå<br />
86B460 rättj fählen spåra villebråd Norsjö<br />
07B507 rättje (djuret) om skrämt, galopperande djur Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
88A027 rättjen galopp Umeå<br />
08A091 rättjen (<strong>att</strong>) färdas i galopp Södra VB<br />
08A093 rättjes (<strong>att</strong>) sträcka på sig Södra VB<br />
29B061 rättjes, (<strong>att</strong>) sträcka på sig (eft. sömn) Burträsk
78A248 rättsj (<strong>att</strong>) Tänja, mjuka upp (kroppen el. ihoptorkade skor) Kraddsele<br />
64B493 rättsj-böcken o. rättsj-nageln Ställning <strong>att</strong> fästa fårskinn på <strong>och</strong> skrapa <strong>för</strong> <strong>att</strong> bearbeta desamma Vilhelmina<br />
73B097-122 rättsjen (<strong>att</strong> komma) Galloperande Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
54A020 rääkt (<strong>att</strong>) Skena, rusa iväg (om älgar) Vindeln<br />
19A101 Röbäcks-fremmen (<strong>att</strong> ha) Menstruation Umeå<br />
42A161-175 Röbäcks-t<strong>att</strong>are Umebor i allmänhet Lars-Erik Edlund Exempel på öknamn<br />
10A065-080 röda inflammerat Vännäs<br />
71B124 röd-style-trast´n Rödstjärten Sorsele Style = stjärt<br />
60A196 röffel öm (<strong>att</strong>) Rumstera, böka Filip Gerhardsson<br />
87A100-120 rögan råge Umeå<br />
62B485 röijt (koern)<br />
Korna råmar Vänn Vännäs äs<br />
64A058 röijv å stygg (han/hon är) "röd <strong>och</strong> ful" - från den tid då det ansågs mindre tilltalande<br />
<strong>att</strong> vara Umeå<br />
solbränd<br />
62A541 röintjese (<strong>att</strong> vara) Rynkig Rusksele<br />
50A470 röiv-style-sparr Rödstjärt Tegsnäset<br />
12B267 röj (en) tjäderhöna Högland<br />
77B151 röj (en) Tjäderhöna Kraddsele<br />
40A399 röja Tjäderhöna Kraddsele<br />
06B040 röjar´n tjäderhöna Vilhelmina<br />
12B101 röj-spänning duvhök Vilhelmina<br />
71B410 römm-hänt (<strong>att</strong> vara) Slösaktig Lillarmsjö<br />
83B186 römmplu (<strong>att</strong> vara) Ofärdig, lytt Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
37A383 römmtes Rymdes y Strand<br />
32A177 römpel (en) 2-3-årigt föl Filip Gerhardsson<br />
37B200 römpel (en) Ettårig häst Medle<br />
43A196 römpel (en) Unghäst Skellefteå<br />
55B074 römpling (en) Otämjd unghäst Skellefteå<br />
89B140, B250 römsen samlingsnamn <strong>för</strong> slanor, underlag Umeå<br />
26B278 rönan Nytillväxt av buskar <strong>och</strong> sly Rusksele<br />
55A339 rönan Sly Orrböle<br />
86B293-375 rönnbärs-år det blir kall vinter<br />
70A181 rönnsjke (hästen) Smågnäggade Boliden<br />
62A279 rö-olle Benämning på lavskikan Hela Vb län<br />
60A335 rör (<strong>att</strong>) (hö) Vända på fuktigt hö (i slåttern) Umeå<br />
13A213 röra vassen (”rören”) Vindeln<br />
42A161 42A161-175 175 Rö Röskjorte skjorte-burträsk burträskara ara Invånarna i Burträsk Lars Lars-Er Erik ik Edl Edlund und Exempel Exempe l på<br />
öknamn<br />
21A125 rösk-rösk-böcken Stortån Lilltåen, tåenlilla,<br />
dalarota, makafrun <strong>och</strong><br />
rösk-rösk-böcken<br />
(tåramsa)<br />
84A361 rösste Takåsen Vilhelmina<br />
55A363 röt (<strong>att</strong>) Råma (om kor) Orrböle<br />
78A464 röta Skriva el. rita hafsigt Dalkarlså<br />
84A276 röta Torvströ Vilhelmina<br />
39B122 röta-galt (en) En typ av plog, anv. vid potatissättning
42B050 röönsjk (<strong>att</strong>) Smågnägga (om hästar) Jörn<br />
60B121 röönsjk, (<strong>att</strong>) Gnägga (om häst) Skellefteå<br />
89B450 sacksticka strumpsticka Bygdeå<br />
03A021 sajnbär-ko (en) ko som kalvar på våren Norsjö<br />
72A204 sakka Sockar Orrböle<br />
86A440 salja stilla begäret efter salt mat Vånnäsby Talessätt<br />
71A306 salt garna (se 86B088) Spännet i en livrem Vindeln<br />
75B286 salt-blajoken Liten skräpfisk Sorsele<br />
60B358 samm-ållring (en) Jämnårig person Bjurholm<br />
05A127 sampa´njelit om något som är tröttsamt i längden Norsjö<br />
37A163 sandfjälun Stranden Gargnäs<br />
52A019 sand-solva Backsvalan Norsö<br />
62A430 san sandd-solva solva<br />
Backsvalan Norra Vb<br />
56B318 sank ihop (<strong>att</strong>) Samla ihop (renar, t.ex.) Brån<br />
75B157 sanka Hö som fallit till golvet under boskapens måltid - togs<br />
tillvara <strong>och</strong><br />
serverades än en gång<br />
Rajastrand<br />
45A044-132 sannsu-tann trasig tand Norsjö<br />
12B296 sapan varm, nymjölkad mjölk Högland<br />
23A304 sappafruern Tån närmast stortån Dorotea Lilltåern, tåteern,<br />
<strong>här</strong>aluern, sappafruern<br />
<strong>och</strong> hoppahästen<br />
(tåramsa)<br />
45A044-132 sarnna så <strong>här</strong> Norsjö<br />
15A204 Sassasie? Sade hon sig se det? Vindeln<br />
55B085 sasste Fäste <strong>för</strong> bjällra j i seltyg yg Skellefteå<br />
36A134 sauwke (<strong>att</strong> vara) Trött, utarbetad Burträsk<br />
82A199 sav-laigg (en) Avsiktligt skadat område på träd, i syfte <strong>att</strong> få trädet <strong>att</strong> producera<br />
ämnesved<br />
Norsjö<br />
52A018 sax-solva Ladusvalan Norsjö<br />
62A432 sax-solva Ladusvalan Norra Vb<br />
06B046 sax-solva (en) ladusvala Ankarsund<br />
52A014 sax-sölva Ladusvalan Filip Gerhardsson<br />
90A162 schalur svartsjuk, avundsjuk Nordmaling<br />
88B288, 460 Scharimanns sjukdom namns<strong>att</strong> av läkaren Jörgen Schaumann drabbar leder<br />
<strong>och</strong> i svåra<br />
fall lungor<br />
NE<br />
31B456 scheen yga (<strong>att</strong>) Blänga Junsele<br />
27A521 schessonjer (<strong>att</strong>) Göra konkurs Missenträsk<br />
01B244 schlac schlacke ke stort s tort tr trätråg ätråg Bä Bäsksele sksele 50B088 schlak-mota Svag upp<strong>för</strong>sbacke Obbola<br />
32B034 schleint (<strong>att</strong>) Snava Ammarnäs<br />
88A090 schlema på (om kor) ? Åsele<br />
85A188 schlipen läpparna Burträsk<br />
01B244 schlock stort trätråg Bäsksele<br />
19B103 schluring En sorts maträtt Jämtland<br />
50B073 schluring Stekt fläsk med sås el. soppa Obbola<br />
60B454 schlå tom-värrva (cykeln) Cykeln är trasig i navet, som släpper, <strong>och</strong> man "slår tomma varv"<br />
vid trampning<br />
Bjurholm
56B321 schlåta bort ti'n (<strong>att</strong>) Fördriva tiden med onyttigheter Brån<br />
50B066 schlämmt åt döra (<strong>att</strong>) Stänga dörren med en smäll Piteå<br />
33A183 schläämt (<strong>att</strong>) Uttrycket används t.ex. om en dörr som står <strong>och</strong> slår i vinden Tavlesjö<br />
32B161 schlögli (<strong>att</strong> vara) Händig Umeå<br />
58A048 schlöra Disktrasan Orrböle<br />
58A049 schlöret (något är) Trasigt, sönder Orrböle<br />
32A378 schwakatrast (en) Högljudd "långpratare". Filip Gerhardsson<br />
42A320 schvallmut När utetemperaturen blir lägre om hösten, då blir det "svallmut" Spöland<br />
91A020 schwasa vårdslös framfart Skellefteå<br />
28B153-200 schweelt Svälta Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Linus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
23A156 sc schwega hwega (en) Bärvidj Bärvidja a fö <strong>för</strong> r hö<br />
S:a Åk Åkulla ulla<br />
23A330 schwega (en) Vidja <strong>att</strong> t.ex. driva på korna med Filip Gerhardsson<br />
41A297 schwega (en) Bärvidja <strong>för</strong> hö Norsjö<br />
09B171-186 schwel docka Kålaboda<br />
85B684 schvinut osnyggt grisaktigt Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
86B375 schvongen lämplig form på yxskaftet Skellefteå<br />
33B355-461 schwor Svor Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
06A419 schwärja tidigare avbränt område ?<br />
88B178 schöss så närig <strong>att</strong> han ej näns äta skörd från sina egna odlingar<br />
90A380 schösslen grind av lösa stänger Umeå<br />
73A128 Se ripan p flyger, yg , men seg g du meg g wårss den Sagt g av en ripjägande pj g Norsjöbo j som hade varit i Stockholm<br />
<strong>och</strong> Norsjö j<br />
aann föipa flauw!<br />
börjat tala "finare" men som dock halkade in på dialekten<br />
igen<br />
ganska omgående<br />
31B451 seckel (<strong>att</strong>) Drägla Åsele<br />
12B336 seckla (<strong>att</strong>) drägla Högland<br />
63A116 sedér (<strong>att</strong>) Gå i konkurs Burträsk<br />
63A119 sedér (<strong>att</strong>) Kollapsa, bryta ihop Storuman<br />
01A281 sega slöjmoln Hörnsjö<br />
01A287 sega (<strong>att</strong>) sipppra Nysätra<br />
71B027 Seij åt hur han seitt der å sjit! "Titta hur han sitter där <strong>och</strong> skiter", tyckte en man som<br />
s<strong>att</strong> på Skellefteå Gulsparven heter<br />
utedasset <strong>att</strong> gulsparven sjöng<br />
"Sisselskit" på<br />
Skelleftebondska<br />
27B317 seink (<strong>att</strong>) Stanna upp, sinka Fjällberg<br />
35B180 se sein<strong>ner</strong> in<strong>ner</strong> (a (<strong>att</strong>) tt) Yra (om gnistor eller sn snö) ö) Sk Skellefteå ellefteå 35B528 seinntjöltt (det går) Det går tungt (<strong>att</strong> jobba t.ex.) Byske<br />
56A154 seka (<strong>att</strong>) Tjata, gnata Orrböle<br />
77A498 seka (<strong>att</strong>) Tjata, gnata Nordmaling<br />
44A432 seka (<strong>att</strong>) Tjata Nyåker<br />
77A506 sekale (<strong>att</strong> vara) Långsam, trög i rörelserna Nordmaling<br />
62B045 seka-mes (en) Saktfärdig person Malgovik<br />
12B306 sekasam (<strong>att</strong> vara) långsam, trög Högland<br />
56B475 sekeli (<strong>att</strong> vara) Senfärdig Bastuträsk<br />
55A019 sekkel (<strong>att</strong>) Drägla Skellefteå
71A201 sela-gauwke (<strong>att</strong> vara) Utm<strong>att</strong>ad intill medvetslöshet Norsjö<br />
59B258 sela-gawk Tröttkörd (om häst) Ljusv<strong>att</strong>net<br />
(Burträsk)<br />
88A358 selagök ej klarat av uppgiften Umeå<br />
55B385 sell-skre Silver-skred = ansamling av larver som rör sig långsamt<br />
i samma<br />
riktning<br />
Tvärålund<br />
72A121 sell-skre (ett) "silverskred" - sammanhållet tåg av larver, även kallat "luskung" Umeå<br />
85A115-149 sellskre (silverskred) larver av sorgmygga, <strong>här</strong>mask Tvärålund<br />
62A021 sema (<strong>att</strong>) Simma Vännäs<br />
66B092 semm (<strong>att</strong> vara) Simkunnig Malå<br />
35B233 senna (en) Brynsten Åsele<br />
45A044-132 serapen sirapen Norsjö<br />
67B026 ser serä Bruna Bruna, sa salta lta rester eft. eft Flä Fläskstekning skstekning Agnäs<br />
15A186 sess-djeru (<strong>att</strong> vara) "sädes-girig" (om åker) (<strong>att</strong> vara) Skelleftehamn<br />
32A334 sess-pären Sättpotatis Vännäs<br />
15A169 sess-vacken Utsädeskorg Skelleftehamn<br />
69A370 sess-vod´n Bredd på det område som man <strong>för</strong> tillfället besår Gagsmark<br />
57A123 setes-trängd (<strong>att</strong> vara) Lat, vill helst sitta Norrbyn<br />
57A490 sett ve (<strong>att</strong>) Föda upp (t.ex. en kalv) Bastuträsk<br />
15A160 si Sid (ex. fotsid) = långt nedhängande Allmänt i VB (som i "simauwke")<br />
37B532 Si, he rengar'n, å bonn han fengar'n, å<br />
getaronga uti skogen skrängar'n!<br />
Se det regnar <strong>och</strong> bonden gläds <strong>och</strong> getarbarnen i skogen skriker! Nysätra<br />
62A239 si-bola Upphöjning fram- <strong>och</strong> baktill på en båt som <strong>för</strong>hindrar<br />
<strong>att</strong> det<br />
stänker in <strong>för</strong> mycket v<strong>att</strong>en vid hög sjö<br />
Norum<br />
67A485 si-brackut ( (<strong>att</strong> vara) ) Ha byxorna y ppå halv stång, g, ha "gällivarehäng"<br />
g g Ånäset<br />
68A303 sickel Saliv, dregel Borgafjäll<br />
69A140 sickel (<strong>att</strong>) Drägla Vindeln<br />
81B418-476 sickle Drägel, saliv Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om leksaker<br />
fordomdags<br />
73B097-122 sicklen (<strong>att</strong> komma) Gå <strong>och</strong> drägla Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
[<strong>för</strong>flyttningssätt?/SO]<br />
hämtade från hela länet<br />
63A116 sidér (<strong>att</strong>) Gå i konkurs Burträsk<br />
63A119 sidér (<strong>att</strong>) Kollapsa, bryta ihop Storuman<br />
55B469 sig ett (v<strong>att</strong>net) V<strong>att</strong>net sjunker sakta Orrböle<br />
73B097 73B097- 122<br />
sigen (a (<strong>att</strong> tt komma) Treva sig fram Fili Filip p Gerh Gerhardsson ardsson Ord Or d som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
80B196 Sign - <strong>för</strong> fan - le´r, din jävel! Sagt av en pojke i Tavelsjö i början på 50-talet. Nämnda<br />
pojke var<br />
ute <strong>och</strong> cyklade <strong>och</strong> var nära <strong>att</strong> bli påkörd av en bil, så han cyklade<br />
i diket. På bilistens fråga hur det gick, svarade pojken<br />
<strong>att</strong> bilisten<br />
borde ha givit signal, <strong>för</strong> fan!<br />
Hissjö<br />
80A558 Signa- <strong>för</strong> fan - lera! Signalera, <strong>för</strong> fan! Malå<br />
85A115-149 sillskre (silverskred) larver av sorgmygga, <strong>här</strong>mask Tvärålund<br />
14A296 simauwke byxorna allmänt nedhasade, icke blott på ena sidan Vindeln
36A147 si-mauwke (<strong>att</strong> vara) Med byxorna på halv stång - "Gällivarehäng" Skellefteå, t.ex.<br />
14A176 simauwkese ena halvan av byxan hänger ned (även om person som<br />
är sned i<br />
höften)<br />
?<br />
13B442 simauwkese (<strong>att</strong> vara) <strong>att</strong> inte ha dragigt upp byxorna ordentligt ha ”gällivarehäng” Falmarksheden<br />
13B456 simauwkese (<strong>att</strong> vara) "gällivarehäng" men också om snedlastat timmerlass som går<br />
tyngre på ena sidan<br />
Norsjö<br />
08A468 sindra (en) smula, grand Nysätra<br />
35B160 sin<strong>ner</strong> Yrande, gnistor Åsele<br />
08A457 sin<strong>ner</strong> (en liten) en liten aning Granö<br />
35B111 sin<strong>ner</strong> (en) En liten aning (dryck, snö etc) Sorsele<br />
42B117 siomtell (<strong>att</strong> vara) Om en människa som man umgås regelbundet med, men som<br />
plötsligt <strong>för</strong>svin<strong>ner</strong> ur umgängeskretsen <strong>för</strong> <strong>att</strong> återkomma<br />
någon<br />
vec vecka ka senare<br />
Vilhelmina<br />
63A218 sipp (<strong>att</strong>) Skynda på Piteå<br />
61A098 Sippofara (kv.) Exempel på kvinnonamn Vilhelmina<br />
62B011 Sippofora Exempel på kvinnonamn Vilhelmina<br />
01B173 sisselsjit gulsparv Hörnsjö<br />
12B026 sisselsjit´n gulsparven Tärna<br />
63A052 sisselsjit´n Gulsparven Lycksele<br />
51A123 sissel-skit'n Gulsparven Stavaträsk<br />
76B028 sissilation Ekonomiskt obestånd Bygdeå<br />
64A025 Sitt int å stö gamm-föjse! Sitt ordentligt vid matbordet! (eg. "sitt inte <strong>och</strong> stötta upp gammelladugården"<br />
Vännfors<br />
87B214 sitt rolig håll dej lugn<br />
82A097 sitt å böönn ( (<strong>att</strong>) ) Sitta <strong>och</strong> fundera över något g Vindeln<br />
64B037 sitter (he) Det småregnar, duggar Kraddsele<br />
53A453 sjaaik (<strong>att</strong>) Signalera med duk eller liknande Boliden<br />
31A221 sjaik (<strong>att</strong>) Att visa vägen (<strong>för</strong> ex. veterinär eller doktor) genom <strong>att</strong> hänga ut ett Skellefteå<br />
skynke<br />
31A269 sjaik (<strong>att</strong>) Att signalera med ex. handduk <strong>att</strong> maten är färdig. Bastuträsk<br />
44B080-108 sjait Sket Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 sjait sket Norsjö<br />
45A044-132 sjaittjes grimasera Norsjö<br />
58B154 ssjaittjes jaittjes (a (<strong>att</strong>) tt) Grimasera Bastuträsk<br />
56B102 sjaljes (<strong>att</strong>) Rysa (av något surt, t.e.x. Citron) Orrböle<br />
59B249 sjalur (<strong>att</strong> vara) Slö, likgiltig Ljusv<strong>att</strong>net<br />
(Burträsk)<br />
60A192 sjalur (<strong>att</strong> vara) Misstänksam Lögdeå<br />
60A193 sjalur (<strong>att</strong> vara) Sur, på dåligt humör<br />
60A194 sjalur (<strong>att</strong> vara) Avundsjuk, missnöjd Piteå<br />
50A208 sjangtilit Tjusigt, bra, sjangtilt Hemv<strong>att</strong>net<br />
71A174 sjangtilit (<strong>att</strong> göra något) Bra, <strong>för</strong>nämligt, "sjangtilt" Hemv<strong>att</strong>net<br />
29B020 sjannsér, (<strong>att</strong>) <strong>för</strong>sämras Burträsk
68A051 sjarduggert-il (<strong>att</strong> få ett) Bli trött efter en kraftig måltid Nordmaling<br />
68A076 sjardåggen (<strong>att</strong> vara) Trött, retlig, otålig Lögdeå<br />
41A221 sjardöggen (<strong>att</strong> vara) Trött, otålig, retlig Lögdeå<br />
42B037 sjardöggen (<strong>att</strong> vara) Dåsig, trött, hängig Hörnefors<br />
56B331 sj<strong>att</strong>era (<strong>att</strong>) Gå sönder, malfunktio<strong>ner</strong>a Tvärålund<br />
86B270, 323 sjebolä långsläde med balkar Nordmaling<br />
67A359 sjeffte En sorts ormbunke Vindeln<br />
18B259 sjeffte (<strong>att</strong> ha) S<strong>att</strong> på nytt skaft (på yxa) Agnäs<br />
59B518 sjeka (<strong>att</strong>) Signalera med t.ex. en handduk Nysätra<br />
62B134 sjeka (<strong>att</strong>) Gå ostadigt, vingla Junsele<br />
62B132 sjeka (he) Det f<strong>att</strong>as (ett par mm. t.ex.) Junsele<br />
62B137 sjeka-sten (en) Flat sten som man kan "kasta smörgås" med Junsele<br />
71A347 sje sje-klö klövan van Slag Slagbommen bommen i vä vävstolen vstolen Umeå<br />
12A167 sjel (ett) potatismått (ca 20 l.) Skellefteå<br />
72A446 sjel (ett) Rymdmått = 18,4 liter Sorsele<br />
82A188 sjel (ett) Spricka, glipa<br />
67A242 sjela Ishinna på snön eft. Underkylt regn Umeå<br />
73A312 sjela-vilt (<strong>att</strong> arbeta) Arbeta osäkert, tveksamt Filip Gerhardsson<br />
84B089 sjepasam (<strong>att</strong> vara) Slösaktig, oekonomisk Tärnaby<br />
66A326 sjer (<strong>att</strong> vara) Skygg (om boskap, får etc) Skarvsjöby<br />
05B389 sjere (godheten t ex) rena (godheten) Sjöbotten<br />
34B385 sjeru'n Kniv <strong>att</strong> kvista löv med Storuman<br />
53B145 sjev Sågspån Vännäsby<br />
83B188 sjeva lapp (<strong>att</strong>) Ut<strong>för</strong>a gymnastiska rörelser Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
62A247 sjeve j Sågspån gp Bygdeå yg<br />
74B322 sjeve-rana Sågspånsranden (på fotbollspla<strong>ner</strong> <strong>för</strong>r) Flurkmark<br />
66A097 sjev-gål (en) Sågspånsisolerat hus (sjeve = sågspån) Yttre Långviken<br />
04B180 sji o annar´n stöd- <strong>och</strong> springskida Vindeln<br />
60B409 sji-bena Skidorna Vännäs<br />
75B337 sjien Skygg (om t.ex. får) Filip Gerhardsson<br />
54A157 sjien (<strong>att</strong> vara) Skygg (särsk. om får) Skell<br />
70A150 sji-hagaan Gärdsgården Skellefteå<br />
71B304-341 sjile S<strong>att</strong> upp kärvar på sädesskyl Robert Tedestedt<br />
läser en berättelse<br />
på vers.<br />
Burträskmål<br />
01A079–86 sjimmel iveg (<strong>att</strong> ) yra hit <strong>och</strong> dit <strong>och</strong> inte veta var man ska Vännäs<br />
74A075 sjimmel sjimme l iveg (a (<strong>att</strong>) tt) Gå med me d fuml fumlande ande gång, gång yra hit oc <strong>och</strong> h dit<br />
Fili Filip p Gerh Gerhardsson ardsson 06A494 sjir (en) skata Malå<br />
12B134 sjira skatan Burträsk<br />
03A487 sjitter bort (<strong>att</strong>) skingra bort i onödan Sorsele<br />
01B104 sjlafa´t (ett) slamsig person Vilhelmina<br />
68B311 sjlafat (ett) Oordentlig, slafsig människa Vilhelmina<br />
20B176 sjlag-val'n Tvärslå i vävstol Filip Gerhardsson<br />
71B382 sjlag-ör Duvhöken Lillarmsjö<br />
57A089 sjlang-darjus (en) Slarvig, hållningslös person Nysätra
73B097-122 sjlappren (<strong>att</strong> komma) Komma pratande vitt <strong>och</strong> brett Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
82B145 sjlarv-sparr Gärdsmyg Filip Gerhardsson<br />
71B358 sjlarv-sparr´n Gärdsmygen Filip Gerhardsson<br />
57A088 sjlasa-brok (en) Slarvig, hållningslös person Skellefteå<br />
57A089 sjlasa-bäling (en) Slarvig, hållningslös person Hössjö<br />
76A339 sjlasa-foern Hafsigt, slafsigt beteende Yttersjön<br />
56B369 sjlasa-hulik (en) Klantig, slarvig person Bureå<br />
57A088 sjlasa-kus (en) Slarvig, hållningslös person Umeå<br />
73B097-122 sjlasan (<strong>att</strong> komma) Med hållningslös, ovårdad gång Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hä hämtade mtade från hela<br />
länet<br />
73A305 sjlasut (<strong>att</strong> vara) Slamsig Norra Vb<br />
81A187 sjlekke-mekka-heijka Liten skrinda Jävre<br />
73B097-122 sjlinken (<strong>att</strong> komma) Gå haltande Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
03B407 sjlinske ungefär som ovanstående Vilhelmina<br />
76A473 sjlipen Läpparna Sorsele<br />
03B341 sjlobba tjock pannkaka, gjord i stekpanna Norsjö<br />
81A091 sjlå gremsjla (på någon) Man låter någon oskyldig lida <strong>för</strong> <strong>att</strong> man själv är på dåligt humör Filip Gerhardsson Gremsjla - grämelsen<br />
81A091 sjlå harmen (på någon) Man låter någon oskyldig lida <strong>för</strong> <strong>att</strong> man själv är på dåligt humör Filip Gerhardsson<br />
81A091 sjlå ängsjla (på någon) Man låter någon oskyldig lida <strong>för</strong> <strong>att</strong> man själv är på dåligt humör Filip Gerhardsson<br />
64B136 sjlängder j g ( (<strong>att</strong> vara) ) Skicklig, g, duktig g Kraddsele<br />
02A473 sjlög, sjlögt slö, slött (om t ex. järnspett) Vilhelmina<br />
73A383 sjlöta (<strong>att</strong>) Gå <strong>och</strong> vara lat Storuman<br />
12B344 sjoljes (<strong>att</strong>) grimasera Högland<br />
73A256 sjonke ne i kann-sta´n (<strong>att</strong> ha) Hamnat i ekonomiska svårigheter, ligger lågt till ekonomiskt sett Hemv<strong>att</strong>net<br />
44B080-108 sjoong Sjunga Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 sjoong sjunga Norsjö<br />
03B017 sju knösa på en stön (he gick) när man vid hårt arbete tar i så man nästan spyr Norsjö Talessätt<br />
43A127 sju tän<strong>ner</strong> te n gammhansk (<strong>att</strong> prata som) Att prata som sju tänkder i en gammal handske - det skramlar, men Nästansjö<br />
myc mycket ket ve vettigt ttig t kommer inte ut av de det t<br />
18A055 sju-barn Styvbarn Skellefteå<br />
67A107 sjul Framdelen på risselsläde Skellefteå<br />
18A055 sju-mor Styvmor Skellefteå<br />
04B156 sjwalbacksfull om bäck med extremt högt v<strong>att</strong>enstånd Vindeln<br />
65B359 sjwasa-kus (en) Slarvig person Malå<br />
66A401 sjwasa-kus (en) Person som aldrig kan göra någonting ordentligt Malå<br />
62A032 sjweel (<strong>att</strong>) Gråta Vännäs<br />
60A353 sjwega (en) Bärvidja <strong>för</strong> hö Norsjö<br />
64A540 sjwega (en) Bärvidja <strong>för</strong> hö Skellefteå
69B197 sjwega (en) Bärvidja <strong>för</strong> hö Skellefteå<br />
05A469 sjwega´n bäranordning <strong>för</strong> hö Lycksele<br />
59A495 sjwekken Bottenplugg i roddbåt Bastuträsk<br />
81A201-233 sjvele Grät Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om tandläkarbesök <strong>för</strong>r<br />
i världen<br />
78A310 sjwene-misskese-v<strong>att</strong>uveling-monka V<strong>att</strong>uvällingklimpmjölk som bränts <strong>och</strong> skurit sig (misslyckad<br />
maträtt, således)<br />
Skellefteå<br />
70A233 sjweru´n Skäran (skörderedskapet) Åselet (Byske)<br />
04B073 sjviar´n elakt bitande insekt (på sensommaren) Vindeln<br />
19A154 sjwiar'n Knott Hörnefors<br />
83A145 sjwält-stör´n Jaktgeväret Malå<br />
65B241 sjwöbben Ung Ung. "fina fi fisken" sken" Vin Vindeln deln<br />
70B120 sjyl-krok (en) Lång stång, använd till <strong>att</strong> sätta upp kärvar på snesen Skellefteå<br />
50A001 sjå (he) Det lyser igenom Bastuträsk<br />
58A293 sjå (he) Det ljusnar från en obestämd ljuskälla Sorsele<br />
58B032 sjål-anna Skördetiden, skördeanden Bursiljum<br />
71B304-341 sjålannes-slit Skördearbete Robert Tedestedt<br />
läser en berättelse<br />
på vers.<br />
Burträskmål<br />
86B270, 323 sjäbolä långsläde med balkar Nordmaling<br />
73A091 sjäfft öm (<strong>att</strong>) Att byta skaft på en yxa, t.ex. eller däck på bilen Orrböle<br />
73B144 sjäggles (<strong>att</strong>) Grimasera Skellefteå<br />
03B154 själ j ( (ett) ) p potatismått, , ca 30 liter<br />
Norsjö j<br />
73B285 själjes (<strong>att</strong>) Grimasera Södra Vb<br />
32B481 själlmut (<strong>att</strong> vara) Skälmaktig, full i fan Storuman<br />
80B448 själv-växe-kroka Träd som naturligt har vuxit i en krok el. böj Vännäsby<br />
75B337 sjär Skygg (om t.ex. får) Filip Gerhardsson<br />
10B058 sjär (<strong>att</strong> vara) skärrad (om djur) Botsmark<br />
53A434 sjär (<strong>att</strong> vara) Skugg, rädd <strong>för</strong> folk (om får) Botsmark<br />
57A223 sjär (<strong>att</strong> vara) Rädd (om djur) Nästansjö<br />
76B385 sjäve Sågspån Nordmaling<br />
36B366 sjääkt (<strong>att</strong>) Gramasera, träta, gorma Burträsk<br />
81B490 sjöffoni (ett) Byrå, chiffonjé Vännäs<br />
71B304-341 sjöhhle Grindöppningen Robert Tedestedt<br />
läser en berättelse<br />
på vers. vers<br />
Burträskmål<br />
43B262 sjöl-anna Skördetiden Vännäs<br />
78A015 sjöli-skal (ett) Flodmussla Åselet<br />
01A060-79 sjölve bönna svärord Vännäs<br />
01A060-79 sjölve den svärord Vännäs<br />
74A073 sjönneln te beina (<strong>att</strong> ha) Benen skyndar, det går undan Filip Gerhardsson<br />
01A086–100 sjönnen ti bena (<strong>att</strong> ha) gå skyndsamt, med hastig gång Vännäs<br />
35A303 sjössel opp le'e (<strong>att</strong>) Öppna ledet (enklare grind) Lövånger<br />
69A491 sjöt ihop (<strong>att</strong>) Skrava ihop någonting Vilhelmina
78B265 sjöttlen Brädorna i en ladudörr Gagsmark<br />
70B021 sjööhl (opp le'e), (<strong>att</strong>) Öppna grinden, "ledet" Skellefteå<br />
10B199 Ska i reint jetta stå å brenn opp laite, sa<br />
a´ ”ska jag rent måsta stå <strong>och</strong> brönna upp ansiktet, sa Jonk-Lena<br />
då Bureå Ramsa<br />
Jonk-Lena då hon skull ha ut e kol borti<br />
bröistommen <strong>för</strong> <strong>att</strong> få elln oppa pipa.<br />
hon skulle ha ut ett kol ur ungnen <strong>för</strong> <strong>att</strong> få eld på pipan”<br />
52B109 Ska I vaal ta de n tali? Ska jag måsta ge dig en hurring? Bastuträsk<br />
18B279 skaaft (<strong>att</strong>) Byta skaft Kåge<br />
56A070 skaalm (<strong>att</strong>) Huttra av köld Vännäs<br />
42B192 skaalm (<strong>att</strong>) Frysa Vännäs<br />
04B230 skackal´n tvärbräda mellan skacklar Vindeln<br />
77A321 skack-al´n Nedersta tvärträet på hästens skaklar Filip Gerhardsson<br />
04A475 skackel-tre låsnordning mellan skacklarna <strong>och</strong> framstöttningen Vindeln<br />
60B117 skackel skackel-tre tre (e (ett) tt) Träkrok Tr äkrok som sätts in i en ögla fö <strong>för</strong> r <strong>att</strong> håll hålla a samman sskaklarna<br />
kaklarna oc <strong>och</strong> h<br />
kälken (el. släden)<br />
Sk Skellefteå ellefteå 44B080-108 skacker Skaka, skälva Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 skacker skaka, darra Norsjö<br />
65A200 skackerhänt (<strong>att</strong> vara) Darrhänt Vilhelmina<br />
57A219 skackra (<strong>att</strong> ha) Lida av sjukdom som t.ex. Parkinson, som med<strong>för</strong> skakningar Nästansjö<br />
33B355-461 skadaskutte-sjir Skadeskjuten skata Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
57A259 skadlig Värdefull Storuman<br />
56B320 skaffa (<strong>att</strong>) Ta matrast på arbetsplatsen Brån<br />
25A228 Skaffa! Rop som användes i timmerskogen när det var dags <strong>att</strong> samlas runt Tvärliden<br />
elden <strong>och</strong> inta (fettrik) föda<br />
59A055 Skaffa! Rop som anger <strong>att</strong> det är dags <strong>att</strong> ta matrast Skellefteå<br />
59A361 Skaffa! Rop som angav <strong>att</strong> det var dags <strong>för</strong> matrast (t.ex. i timmerskogen) Kraddsele<br />
43A191 skakel-il (<strong>att</strong> vara) Om häst som är ovillig <strong>att</strong> stiga in i skaklarna Filip Gerhardsson<br />
57A179 skakel-il (hästen är) Rädd <strong>att</strong> kliva in i skaklarna Vindeln<br />
23A534 skakel-ill (<strong>att</strong> vara) Om häst som var svår <strong>att</strong> få in i skaklarna Tvärliden<br />
43A030 skakel-tre Låsanordning mellan hästen <strong>och</strong> fordonet den drar Sävar<br />
79B178 skakkel-tjuka (en) Stor bjällra, fästad vid hästens skakel Rödåliden<br />
01A079–86 skala å (<strong>att</strong>) springa snabbt som en hjort Vännäs<br />
01A154 skalhaka (en) snabbpratande person Vänn Vännäs äs<br />
67A071 skalma Skaklarna på ett hästfordon el. bågarna på glasögon Rusksele<br />
90A457 skalt lyhört Åselet<br />
79B454 skam-flat (<strong>att</strong> vara) Att skämmas <strong>och</strong> vara häpen på en <strong>och</strong> samma gång Borgafjäll<br />
82A413 skammat Mild sovrdom - jfr."skabbat" (ev. från "själve skam")<br />
56A334 skam-skyl (en) Förkläde Vilhelmina<br />
64B350 skapa-mjö (<strong>att</strong> ha) Värk i hela kroppen Drängsmark<br />
04B149 skaraskrepen vass snö Vindeln<br />
67A175 skart (något är) Skarpt, hårt Åskilje<br />
39B333 skaut (ett) Hässjeled Bastuträsk
68A344 skauwt (ett) Hässjeled Bastuträsk<br />
20B053 skavel (<strong>att</strong>) Peta bort (ex. fiskrens) Lögdeå<br />
20B054 skavle Det som blir bortpetat Lögdeå<br />
36B091 skawt (ett) Hässjeled Skellefteå<br />
86A325-383 skeer skygg Gunnarn<br />
17B414 skeffta Sätta skaft på båtshake eller yxa Junsele<br />
17A458 Skek int ihop bera, he val no jörvutt ändå<br />
<strong>för</strong> Skaka inte ihop bären, det blir nog kladdigt ändå <strong>för</strong> han som ska Lycksele<br />
han som ska skre!<br />
rensa!<br />
31A045 skeka (<strong>att</strong>) Skaka Rödåliden<br />
68A213 skeka-bein (ett) Stor "trägaffel" <strong>för</strong> <strong>att</strong> rissla fram kon ur kärvarna Filip Gerhardsson<br />
84B017 skelken Lappkolten Åselet<br />
84B174 skeltjen Sliten päls Vilhelmina<br />
86A098 86A098- 108<br />
skev lätti lättirriterad rritera d Åsele<br />
85A042 skien djur som tyr sig till eller flyr människan<br />
55B072 skinn-brannsjler'n Kalvskinn (i st. f. Lakan) Skellefteå<br />
40B211 skira (en) Skata Skivsjö<br />
77B315 skita på en änka (<strong>att</strong>) "Äta på en skinka" i baklängesversion Ytterberg<br />
21A036 skit-gubben Stortån Sjöland Lill-tån, tån-tån, Dararota,<br />
maka-frun <strong>och</strong> skitgubben<br />
04B097 skitstol (en) stubbe med ”ryggstöd” som kunde uppstå om man inte<br />
gjort ett<br />
riktigt fällskär<br />
Vindeln<br />
89A418 skiöhla fäste <strong>för</strong> fot på skida Umeå<br />
18B455 skjefft (en) Träkil Hössjö<br />
55B030 skjuut j ( (döra) ) ( (<strong>att</strong>) ) Regla g dörren<br />
Filip p Gerhardsson<br />
50B063 skjuut döra (<strong>att</strong>) Låsa dörren Piteå<br />
50B063 skjuut spele (<strong>att</strong>) Stänga spjället Piteå<br />
89B069-080 sko bottenplåt i tjärdal<br />
37A317 skobann-skor'n Näbbkängor Ekorrsele Skobann-skor'n hade<br />
sulor, vilket "Flatv<strong>att</strong>uskor'n<br />
<strong>och</strong> Blisterpunga<br />
saknade.<br />
78B267 skoga (<strong>att</strong>) Jaga Gagsmark<br />
62A279 skogs-hora Benämning på lavskikan Hela Vb län<br />
01B184 skogslönt lavskrika Hörnsjö<br />
62A279 skogs-mora Benämning på lavskikan Hela Vb län<br />
19B124 skogs-näittjen En sorts stötting Västerbotten<br />
69A355 sskogs kogs-nättjen nättjen<br />
"Skogsnäcken" "Skogsn äcken " , lit liten en kälk kälke e <strong>att</strong> använda i timmers timmerskogen kogen Fili Filip p Gerh Gerhardsson ardsson Jf Jfr r. "Surken"<br />
70A115 skogs-onn (<strong>att</strong> vara) På dåligt humör efter en dags hårt skogsarbete Vilhelmina<br />
57B459 skogs-onn' (<strong>att</strong> vara) På dåligt humör när man kommer hem från skogsarbete Vilhelmina<br />
71B139 skogs-sjir´n Nötskrikan Hissjö<br />
51A132 skogs-sjir'n Nötskrikan Stavaträsk<br />
77B401 sko-haije Skohöet Skellefteå<br />
89A410 skohöhäckla redskap <strong>för</strong> skohö Umeå<br />
33B355-461 skojom Skogen Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål
87A337-440 skol ravin Bjurholm<br />
80B157 skola (en) Ravin, djup dal Orrböle<br />
61B123 skole´re (<strong>att</strong> vara) Att vara kunnig i något genom <strong>att</strong> ha läst <strong>och</strong> observerat Umeå<br />
40A198 skole'r (<strong>att</strong>) Näsvist utfråga någon Storuman<br />
69B468 skol-fux (en) Mannen som var gift med lärarinnan Vilhelmina<br />
33B355-461 skolong Skolbarn Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
67A199 skommel (<strong>att</strong>) Röra om Åskilje<br />
72B190 skora-välska Baklädret på kängsko Åmsele<br />
60B290 skot'n Sittbrädan i en roddbåt Hela Vb<br />
36B091 skott (ett) Hässjeled Skellefteå<br />
67A537 skova Fastbrända gr grötrester ötrester i en gryta Nordmaling<br />
69B103 skova Att skrapa bort fastbränd ostmassa ur grytan Dorotea<br />
90A128 skova fastbränt i grytan Nordmaling<br />
75A472 sko-visk (en) Viss mängd skohög Skellefteå<br />
78B460 skrabak-ansekkt (ett) Tomtemask (eg. "skråpuks-ansikte") Ursviken<br />
85A320 skrabalsk sexuellt aktiv Skellefteå<br />
82A256 skrabbat (lätt ette), (file jer) Mild svordom: "filet är jäkligt lätt-ätet" Malå<br />
39B469 skrabbe Gräs som växer mellan stenar <strong>och</strong> stubbar Fällfors<br />
53A442 skrabbe Tunt gräs Botsmark<br />
77A111 skrabb-vall´n Vall <strong>för</strong> lieslåtter Malå<br />
44B080-108 skraijv Skrev Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 skraijv skrev (m. penna) Norsjö<br />
07B427 skraita sår i trädstam Skellefteå<br />
07B434 skraita det kvinnliga könsorganet Skellefteå<br />
71A093 skraka (en) Mager person Videlund<br />
85A314 skramboling skräpkarl Skellefteå<br />
61B035 skramm-boling (en) Opålitlig (mans-)person Gunnarn<br />
61B167 skramm-bolingen Fiktivt väsen som man skrämde barn med Åskilje<br />
78B527 skrammel ut gammel-åre (<strong>att</strong>) Att med hjälp av koskällor, bjällerkragar etc. ringa ut det gamla året Skellefteå<br />
24A021 skrapa-bull (en) Det sist födda barnet i en barnaskara Sikeå<br />
37B357 skrapa skrapa-bull' bull' (en) Det De t sist född födda a barnet i en ku kull ll Robertsfors 41A392 skrap-nevra (en) Brädbit med slitsat spår, där en näverbit var instucken.<br />
"Skrapnevran" användes <strong>för</strong> <strong>att</strong> skrapa <strong>ner</strong> skurv<strong>att</strong>en i en lucka i<br />
golvet<br />
Umeå<br />
73B097-122 skrapplen (<strong>att</strong> komma) Komma med fullt av skramlande utrustning på sig Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
57A193 skrapplut (<strong>att</strong> vara) Vid dålig hälsa, utlevad Vindeln<br />
83A458 skr<strong>att</strong>´n Skinn på kokad mjölk Umeå<br />
07B381 skr<strong>att</strong>ja kåddrypande skåra i tallstam Kankberg
90A222 skravisn osäker is Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
78B033 skre (<strong>att</strong>) Rensa (bär) Orrböle<br />
12A113 skre (pären) (<strong>att</strong>) sortera potatisen Vindeln<br />
32A336 skre (pären) (<strong>att</strong>) Rensa, sortera potatis Vännäs<br />
52B119 skree (bära) (<strong>att</strong> skre bära) Rensa bär Bastuträsk<br />
56A014 skree (bära) (<strong>att</strong> skre bära) Rensa bär, skräda Norsjö<br />
50B033 skreekk (<strong>att</strong>) Åka skridskor Gumboda (Norsjö)<br />
18A110 skreekk (<strong>att</strong>) Åka skridskor Norsjö<br />
56B227 skreen (<strong>att</strong>) Halka Byske<br />
50A138 skrefft upp (<strong>att</strong>) Banna, moralisera, läxa upp någon (med hjälp av "skreffla"<br />
= Den<br />
Heliga Skrift, Bibeln)<br />
Filip Gerhardsson<br />
45A044-132 skreij skrika Norsjö<br />
44B080 44B080- 108<br />
skreije Skrek Norsjö Torgny Li Lindgren ndgren lä läser ser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
63A462 skreijpen En sorts vass skare, som varken bär eller brister Tvärålund<br />
67A233 skreijpen Tunn skare Umeå<br />
04A508 skreipen skare som inte bär Vindeln<br />
38B201 skreipen Hård skare Vindeln<br />
90A063 skrejpun tunn ishinna Skellefteå<br />
90A330 skrenablemmen opliggade kängskor Jörn<br />
08B403 skrenablemmer´n en typ av skor med slätt läder på undersidan s.k ”näbbskor” Kraddsele<br />
19B160 skrena-blemmer'n Näbbskor Adak<br />
55B114 skrena-blemmer'n Kängskor (direktövers<strong>att</strong>: "halk-blåsor") Norsjö<br />
35B446 skrenalit Halkigt Nordanås<br />
38A060 skrenj-hasj (en) Skrikhals Södra Vb<br />
35B412 skren-skodd (<strong>att</strong> vara) Att vara i<strong>för</strong>d skodon som man lätt halkar i Hällnäs<br />
10B196 skrenut halkigt Bureå<br />
90A063 skrepen tunn ishinna Skellefteå<br />
89B012-020 skrestång bred skida <strong>att</strong> ligga på vid säljakt "<br />
50B097 skre-stång (en) 4,5 meter lång mässingskodd skida, använd vid säljakt Obbola<br />
50B110 skrettja Småskrak Norsjö<br />
62A279 skrettsja Benämning på lavskikan Hela Vb län<br />
74A083 skrikken (<strong>att</strong> komma) Förflytta sig ryckvis Filip Gerhardsson<br />
33A076 skrin (<strong>att</strong> vara) Mager (både om människor <strong>och</strong> träd) Storuman<br />
40A200 skrin (<strong>att</strong> (a tt vara vara) ) Mager Mager, tunn Storuman<br />
53B009 skrin (lägdan är) Tunn, mager, ger inte tillräckligt med hö Skellefteå<br />
56A017 skrin (lägdan är) Mager, ofruktbar Norsjö<br />
60B031 skrina Skrindan Vännäs<br />
21A201 skrink Magert Tärna<br />
89A543-550 skrint mager växtlighet Rusksele<br />
90A444 skrintjöntjar gårdfarihandlare Åselet<br />
83A041 skrinut (<strong>att</strong> vara) Magerlagd Skellefteå<br />
85A075 skrodér skryta Timrå<br />
65A344 skrubb-säte Anordning där ullen bearbetades (innan kardningen) Bockträsk
76A004 skrup Odryg, räcker inte länge Skelleftå, t.ex.<br />
67B290 skråboks-ansikte Tomtemasken Skellefteå Troligtvis eft.<br />
"skråpuk" = ful<br />
ansiktsmask. Thord<br />
Söderström 22/3 2004<br />
69B237 skråål (<strong>att</strong>) Gråta Skellefteå<br />
45A044-132 skråålt grät Norsjö<br />
59B008 Skräddar'n ha skulld me <strong>för</strong> <strong>att</strong> ha stöle<br />
a´n Skräddaren har beskyllt mig <strong>för</strong> <strong>att</strong> ha stulit av honom<br />
saxen - men Boliden<br />
saxa - men se vitt som I ha silkesmössa,<br />
se så visst som jag har silkesmössa, så inte är det då jaaag!<br />
(text till<br />
eint jere då jiiig!<br />
ladusvalans sång, som anspelar på hennes saxliknande<br />
stjärt <strong>och</strong><br />
silkesliknande "huvudbonad")<br />
87B275 skränktång verktyg till såg Rödå<br />
41B337 skrävlen Fött Fötter er Vin Vindeln deln<br />
89A123 skröla omkring besvär med gåendet Vilhelmina<br />
06B436 skrömta oknytt Gumboda<br />
85A070 skrömta spöke (-n) Timrå<br />
42A405 skrövler'n Fötterna Byske<br />
73B097-122 skubben (<strong>att</strong> komma) Gå med stor fart Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
10A026 skuldre´n uthusets vindsvåning Skellefteå<br />
08B420 skull (<strong>att</strong>) (<strong>att</strong>) magra (om boskap) Kraddslele<br />
60A176 skulle (<strong>att</strong> ha) Magrat Umeå<br />
69A415 skulle (hästen har) Hästen har magrat Lycksele<br />
36B333 skulle te skammates ( (<strong>att</strong> ha) ) Magrat g "inlandet"<br />
71A215 skulltne (<strong>att</strong> ha) Magrat Norsjö<br />
64B044 skult (<strong>att</strong> vara) Att vara kvitt (efter <strong>att</strong> en skuld har betalats) Kraddsele<br />
86B099 skultnblämmen blåsor i huden hos magrande djur Skellefteå<br />
59B504 skultne (<strong>att</strong> ha) Magrat Nysätra<br />
75B030 skur (<strong>att</strong>) Leka, nojsa (särsk. med barn <strong>och</strong> hundar) Skarvsjöby<br />
87B319 skur opp tillrättavisa Malå<br />
64B371 skur-laink (en) Bromskätting Gummark<br />
70A238 skur-laink (en) Bromskätting Åselet (Byske)<br />
86B408 skurlänk bromskätting Skellefteå<br />
75B131 skur-sjuk (<strong>att</strong> vara) Angelägen <strong>att</strong> få leka, stoja, nojsa Filip Gerhardsson<br />
61B121 skurut Lekfullt, skojsamt Umeå<br />
57A134 skurut (<strong>att</strong> vara) Lekfull (om hundvalpar, t.ex.) Umeå<br />
70B207 skuttu´n Lå Lång ng stång, stång använd till <strong>att</strong> sätta upp kä kärvar rvar på snese snesen n Söd Södra ra Västerbotten Västerbott en Se även "Sj "Sjyl yl-krok" krok"<br />
50B119 skuttu'n Redskap <strong>för</strong> <strong>att</strong> lyfta kärvar upp i hässjan Vännäs<br />
40B153 skuur (<strong>att</strong>) Leka, nojsa (om k<strong>att</strong>er, hundar etc.) Tavelsjö<br />
56A149 skvaka (<strong>att</strong>) Prata oavbrutet Orrböle<br />
08B425 skwaka (<strong>att</strong>) vara uppe till långt inpå nätterna Kraddsele<br />
62A343 skwaka-trast Björktrast Kulbäcksliden<br />
19A295 skwaka-trast (en) Person som pratar strunt Filip Gerhardsson<br />
71B107 skwaka-trast´n Björktrasten Bastuträsk
81A306 skwala Stigande skala på v<strong>att</strong>nets ymnighet Vindeln<br />
(Ur (V<strong>att</strong>net) 1. Dagges 2.<br />
"Ordlista<br />
över V<strong>att</strong>n 3. Dryp 4. Pip-<br />
bonde<strong>språk</strong>et<br />
i rinn 5. Skw<strong>att</strong>er 6.<br />
Norra<br />
Degerfors Skwala 7. Sprut 8.<br />
socken"<br />
av Olof Forsa 9. Dunder 10.<br />
Löfgren,<br />
1878) Brusa 11. Braka<br />
85A085 skvalbacks-stor-full översvämmande v<strong>att</strong>endrag Malå<br />
71A304 skwassle Tunn soppa el. svagt kaffe Vindeln<br />
81A306 skw<strong>att</strong>er Stigande skala på v<strong>att</strong>nets ymnighet Vindeln<br />
(Ur (V<strong>att</strong>net) 1. Dagges 2.<br />
"Ordlista<br />
över V<strong>att</strong>n 3. Dryp 4. Pip-<br />
bonde<strong>språk</strong>et<br />
i rinn 5. Skw<strong>att</strong>er 6.<br />
Norra<br />
Degerfors Skwala 7. Sprut 8.<br />
socken socken" " av Olof Forsa 9 . Dunder Du nder 10<br />
.<br />
Löfgren,<br />
1878) Brusa 11. Braka<br />
58B236 skweek (<strong>att</strong>) Skrika, <strong>för</strong>a oväsen Skellefteå<br />
58A436 skweel (<strong>att</strong>) Skrika (om barn) Skellefteå<br />
18B487 skwen Liten docka Norsjö<br />
70A056 skwink ut (v<strong>att</strong>ne), (<strong>att</strong>) Spilla v<strong>att</strong>en från t.ex. en hink Vindeln<br />
66A080 skvommel Skvalpljud Borgafjäll<br />
73B097-122 skvompen (<strong>att</strong> komma) Gå med skor el. stövlar fulla av v<strong>att</strong>en Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
40A024 skvånk-måne "Skvalp-mån" = hinken är inte fylld ända upp till kanten,<br />
utan det<br />
finns lite plats <strong>för</strong> vätskan <strong>att</strong> skvalpa<br />
Kvarnbränna<br />
59A238 skvääl ( (<strong>att</strong>) ) Gråta ( (om småbarn) ) Östersund<br />
60B378 skåa Skaren Vännäs<br />
65A143 skåa Isbark på snön Vilhelmina<br />
71B534 skåa Skaren Vilhelmina<br />
65B199 skåffta (<strong>att</strong>) Arbeta övertid Nordmaling<br />
68A072 skåjt (en) Också en mindre rissla, fast <strong>för</strong>sedd med en typ av medar<br />
som<br />
gjorde <strong>att</strong> det inte gick <strong>att</strong> köra omkulll<br />
Skellefteå<br />
86A250-300 skåla skvala Burträsk<br />
88A265 skåpa ystert springa Storuman<br />
10B135 skåpa (<strong>att</strong>) skutta ystert Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
82B415 skåpa (<strong>att</strong>) Ystert kuta omkring (om boskap) Åselet<br />
73A172 skåpa (koern) Korna springer ystert omkring (efter <strong>att</strong> ha blivit utsläppta<br />
ur<br />
ladugården på <strong>för</strong>sommaren)<br />
Hemv<strong>att</strong>net<br />
71A419 skåta skåta-mjö mjö (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) Sl Slutkörd utkörd, uttr uttröttad öttad Byske<br />
60B290 skåt'n Sittbrädan i en roddbåt Hela Vb<br />
69B103 skåva (<strong>att</strong>) Att skrapa bort fastbränd ostmassa ur grytan Dorotea<br />
50A002 skååll (he) Det skymmer, som när man fått en hinna <strong>för</strong> ögonen <strong>och</strong> inte ser<br />
klart<br />
Bastuträsk<br />
36A380 skäkta (en) Båt, eka Örviken<br />
88A000 skällkotugga starta måltiden! Spöland<br />
13B394 sköffta (<strong>att</strong>) jobba övertid Norrbyskär<br />
84A022 sköla (he) Skvalar Umeå<br />
88A265 sköpa ystert springa Storuman
73A463 sköpa (<strong>att</strong>) Hoppa <strong>och</strong> skutta Orrböle<br />
01A079–86 sköpa el. skåpa (<strong>att</strong>) springa omkring ystert (om kalvar el. hästar) Vännäs<br />
81B108-139 skörrut Med skorrande, orent ljud Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om forna tiders<br />
radiolyssnande<br />
60B290 sköt'n Sittbrädan i en roddbåt Hela Vb<br />
13A223 skött´n sittbräda i båt Vindeln<br />
81B418-476 sköv Liten stund Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om leksaker<br />
fordomdags<br />
77A388 sköv (ett) Stund, litet tag Fällforsån<br />
57B010 slaack (en) Fördjupning i marken Skellefteå<br />
69A097 slabb slabb-luka luka (en) Sl Slafsig afsig kvinna Norra Vb<br />
54A045 slack (en) Fördjupning i marken Filip Gerhardsson<br />
57A353 slack (en) Fördjupning i terrängen Burträsk<br />
57A210 slack (ett) Stort tråg Nästansjö<br />
55B182 slafat (ett) Slafsig kvinna Gunnarn<br />
78A466 slagör (<strong>att</strong> vara) Slamsig, vårdslös Dalkarlså<br />
41B242 slagör (en) Slamsig mönniska Nordmaling<br />
33B355-461 slaingd Duktig Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
89B010-012 slakmota svag upp<strong>för</strong>sbacke Obbola<br />
17A174 Slaktar´n i Mo han slakte en ko kon var<br />
sur - Slaktaren i MO han slaktade en ko, kon var sur - så han<br />
slaktade en Bjurholm<br />
slakte´n en tjur, j , tjur´n j va halt - slakte´ n g galt, , tjur, j , tjuren j var halt - så han slaktade en g galt, ,ggalten<br />
var<br />
ggrön<br />
- så han<br />
galt´n va grön - slakte´n en hön, höna va svart slaktade en höna, hönan var svart - så han slaktade en<br />
k<strong>att</strong>, k<strong>att</strong>en<br />
- slakte´n en k<strong>att</strong>, k<strong>att</strong>a va grå, men hon<br />
stene var grå, men hon dog ändå!<br />
ändå!<br />
07B299 slamsut (<strong>att</strong> vara) slarvig Byske<br />
08A321 slamsut (<strong>att</strong> vara) slarvig Byske<br />
60B291 slanta (fisk), (<strong>att</strong>) Att dra upp fiskdrag med spö från stranden Filip Gerhardsson<br />
61B321 slantandare-kakun En sorts mjukkaka Vindeln<br />
62A242 slantandare-kakun En sorts mjukkaka Norum<br />
61B312 slapa (<strong>att</strong>) Fuska, el. bära sig klumpigt åt Vindeln<br />
21A027 slapperbocken Pekfingret Åbacka Lill-ingen, gull-ungen,<br />
lång-stånga,<br />
slapperbocken <strong>och</strong><br />
gubb gubben en själv<br />
(fingerramsa)<br />
19B538 slapper-tyska Skoj-<strong>språk</strong> vanligt bland skolbarn <strong>för</strong>r. Ex. Hur mår du? = Hurrbe<br />
mårrbe durrbe?<br />
Vännäs<br />
01A100–154 slasaforen slarvigt, hafsigt beteende Skarvsjö<br />
63A453 slavu-var´n Handtaget på en slaga (tröskredskap) Skellefteå<br />
43B167 slea-<strong>för</strong> Släd<strong>för</strong>e Lövånger<br />
58A405 slea-lire Lider <strong>för</strong> slädar Rödåbäck<br />
60A330 sleggd (en) Svacka i terrängen Umeå<br />
87A077 slekadänjus opålitlig människa Umeå
44B080-108 slekali Lealös Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 slekali lealös Norsjö<br />
81A201-233 slekali Löst sittande Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om tandläkarbesök <strong>för</strong>r<br />
i världen<br />
44B198 sleka-mån Lite utrymme som t.ex. delarna i en stötting bör ha i <strong>för</strong>hållande till Vindeln<br />
varandra, så det inte blir <strong>för</strong> stumt<br />
68A224 sleka-stötting (en) Stötting som inte var stumt hopmonterad Vilhelmina<br />
14B113 slentut slentu t (d (det et är är) ) halkigt Ekorr Ekorrträsk träsk<br />
88B173 slepaferul människa utan styrsel<br />
20B471 slepa-gubben Pekfingret Lycksele Lill-tin, mille-min, långstånga,<br />
slepa-gubben<br />
<strong>och</strong> Lus-klippen<br />
(fingerramsa)<br />
61A228 slepen Barmarksfläck på vinter<strong>för</strong>e Umeå<br />
89A370 slepper fluga som suger upp mat Malå<br />
85A035 slerk länghopp medhjälp av stav<br />
68A279 slettes Förstärkningsord typ "san<strong>ner</strong>ligen" Borgafjäll<br />
66A054 slik å slik (det är) "Det är ungefär som vanligt" (svar på frågan "hur står det till?") Borgafjäll<br />
54A114 slikadores (<strong>att</strong>) Dansa Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
04B026 slikomstass ”på p ett ställe som detta”<br />
Svansele<br />
87B330 slikt vogä friskt vågat Malå<br />
58A173 slikut-varu Nyfiken människa el. "slickepott" (grytskrapa) Bastuträsk<br />
(Bjurholm)<br />
61B349 slipen Läppen Lycksele<br />
24B384 slipperkoppen Pekfingret Umeå Lillfingre, ringfingre,<br />
långstånga,<br />
slipperkoppen <strong>och</strong><br />
lusknippen<br />
(fingerramsa)<br />
59A336 slirk (en) Ca. 2 meter lång trästav, som var behjälplig när man ville <strong>för</strong>flytta Filip Gerhardsson<br />
sig snabbt<br />
<strong>och</strong> Ola Wennstedt<br />
(DAUM)<br />
79A087 slobba Tjoc Tjockpannkaka kpannkaka Glommers Glommersträsk träsk<br />
77A119 slobben Plättar, tunnpannkakor Storuman (el.<br />
Arvidsjaur)<br />
75B178 slu (<strong>att</strong> vara) Skicklig, duktig Fällforsån<br />
73B410 slu-karl (en) Skicklig, duktig karl Fällforsån<br />
59B046 slynsju (stocken är) Krokig, vriden (trästock) Vindeln<br />
38B302 slå ve se (<strong>att</strong>) Klaga överdrivet Skellefteå<br />
89A352 slåta går <strong>och</strong> latar sig Malå<br />
68B065 slåta (<strong>att</strong>) Gå <strong>och</strong> göra ingenting Norsjö<br />
72B075 slåta på Uttryck <strong>för</strong> <strong>att</strong> hålla på med div. aktiviteter Malå
41A013 slått-anna Slåttern Strand, Vännäs<br />
33B355-461 slåttannna Slåttern, skördearbetet Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
80B159 släggd (en) Fördjupning på en åker Orrböle<br />
33A073 släng-tall (en) Lång tall, helt utan kvistar, utom en liten krona längst upp Storuman<br />
78A138 slänntelit (he går) Det går lätt, enkelt Skellefteå<br />
87B317-319 släntelit raskt Malå<br />
14A105 slög duktig Norsjö<br />
40A201 slög (<strong>att</strong> vara) Händig Storuman<br />
02B129 slögli <strong>att</strong> vara skicklig ?<br />
55B223 slögli (<strong>att</strong> vara) Händig, skicklig Jörn<br />
44A142 slöret (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) Trasigt Nordmaling<br />
78B047 slöta-sam (<strong>att</strong> vara) Gå <strong>och</strong> driva, göra ingenting Nordmaling<br />
64A487 smage (trångt) landområde mellan två myrar Stensele<br />
70B077 Smes-marra jär sämst skodd! Smedens märr är sämst skodd Nysätra<br />
50B089 smullter (<strong>att</strong> vara) Läcker, god (om mat) Obbola<br />
78A088 smulltert (det är) Läckert, gott Skellefteå, t.ex.<br />
89B080-090 smulter gott, smälter i munnen Kroksjö<br />
50B235 småg (en) Trångt utrymme, smyg Bastuträsk<br />
64B178 smågna (<strong>att</strong>) Krympa Hössjö<br />
08A312 smågåve (<strong>att</strong> vara) klent begåvad Byske<br />
08B430 småla (<strong>att</strong>) småträta Kraddsele<br />
49B198 småla (<strong>att</strong>) (Välvilligt) Gnata Adak<br />
49B329 småla ( (<strong>att</strong>) ) Träta, ,ggräla Skellefteå, , Burträsk<br />
33B061 småla (<strong>att</strong>) Träta, smågrymta Hössjö<br />
33A530 smålen (<strong>att</strong> vara) Snopen, dragen vid näsan Nordmaling<br />
73A457 smålet (det var) Snopet Orrböle<br />
10A065-080 småsmittre något fin<strong>för</strong>delat Vännäs<br />
10A081-084 smällverk explosiva varor Vännäs<br />
83B398 smöij (<strong>att</strong>) Skarva tråd genom ihopknytning Hössjö<br />
83B401 smöij (<strong>att</strong>) Binda stadigt med rep Sorsele<br />
83B202 smöij (fast), (<strong>att</strong>) Binda ihop, snöra ihop något Gargnäs<br />
83B160 smöij på (<strong>att</strong>) Koppla ett rep på något Umeå<br />
80B071 smörblemme-monka Aniskransar Kroksjön<br />
(Skellefteå)<br />
37B117 smör-brånne "smör-brunn" = Liten grop i kornmjölsgröt el. palt som<br />
fylls med<br />
smör<br />
Hemv<strong>att</strong>net<br />
37B129 smör-brånne (komme nedi) "Hamnat i smöret", gift sig rik Hemv<strong>att</strong>net<br />
78A082 smör-pött (en) Smörklick Mårtensboda<br />
37A316 snabbskitar-sko'n Gamla uttjänta skor, uppställda i farstun, använda <strong>för</strong><br />
hastig<br />
utryckning till utedasset<br />
Ekorrsele<br />
14B087 snaddj decimeterdjup snö Ekorrträsk<br />
55A062 snaddje Fruset <strong>för</strong>e på bar mark om hösten Tärnaby<br />
84A530 snaddje Snöf<strong>att</strong>igt i terrängen Filip Gerhardsson<br />
56A033 snaga (<strong>att</strong>) Vackla av trötthet eller berusning Nysätra, Burträsk<br />
56A031 snaga (en) Smalt, halvtorrt träd Öre/Långsele
83A043 snaga-bjerrk (en) Lång, späd björk Skellefteå<br />
86A325-383 snagg blåser kallt Gunnarn<br />
81A201-233 snar´n Snoret Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om tandläkarbesök <strong>för</strong>r<br />
i världen<br />
21A194 snar-blia (<strong>att</strong> ha) Vara <strong>för</strong>kyld Tärna<br />
80B429 snar-hök (en) Ung. "snorvalp" Rödåliden<br />
78A090 sn<strong>att</strong>er-sylt´n Hjortronsylt Mårtensboda<br />
21A277 snauw (<strong>att</strong> vara) Flintskallig Norsjö<br />
21A263 snauwen Lindrig svordom. Ung. "Själva fanken" Norsjö (Schölve)<br />
57A103 snauw-kopp (kaffe) (en) En kopp kaffe utan bröd - "slätkopp" Skellefteå<br />
28B153-200 sneckre Snickrat Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Li Linus nus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
10B197 sneepp (<strong>att</strong>) sticka iväg Bureå<br />
53A469 sneepp (<strong>att</strong>) Snabbt gå ett ärende, el. hälsa på någon som hastigast Boliden<br />
50B055 sneepp (en) Missfall Piteå<br />
57B441 sne-feka (en) Opålitlig, tjuvaktig person Vindeln<br />
44B422 sneiss-Java Sädesskyls-kaffe =kaffesurrogat under 2:a världskriget<br />
71A178 snell-tainkt (<strong>att</strong> vara) Snabbtänkt Hemv<strong>att</strong>net<br />
67A176 snepa (en) Liten bit av något, t.ex. tyg Åskilje<br />
56A400 snepp iveg (<strong>att</strong>) Hastigt ge sig iväg Skellefteå<br />
56A397 s<strong>ner</strong>rt å (<strong>att</strong>) Hastigt ge sig iväg Hössjö<br />
56A207 s<strong>ner</strong>tte (<strong>att</strong> vara) Onykter, alkoholpåverkad Bastuträsk<br />
79B073 s<strong>ner</strong>tte ( (<strong>att</strong> vara) ) Berusad Bastuträsk<br />
56A201 s<strong>ner</strong>tte (dell) (he s<strong>ner</strong>tte dell) Det snärtade till Bastuträsk<br />
36A338 snian Blåsigt väder med yrsnö Sorsele<br />
69A525 snickar-säte (ett) Hyvelbänk Vilhelmina<br />
34B098 snii (<strong>att</strong>) Blåsa hårt o kallt Nysätra<br />
87A337-440 snipp udde, nipa Bjurholm<br />
73A366 snipp iväg (<strong>att</strong>) Snabbt ge sig iväg, t.ex. till grannen Storuman<br />
73B097-122 snippen (<strong>att</strong> komma) Gå med stor fart Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
33B355-461 snjön oppi brese Snö ända upp till skrevet Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
56B454 snjöö (h (he) e) Det De t snöar Bastuträsk<br />
73B097-122 snurren (<strong>att</strong> komma) Gå med stor fart Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
55A400 snuse inni fäler'n (<strong>att</strong> ha) Nosat i spåren Ytterberg<br />
50A080 snusstre Luktade, vädrade, snusade Ekkorsele<br />
57B075 snår'n Snor (ur näsan) Orrböle<br />
06A097 snåttrer´n hjortron Norsjö<br />
69B197 snåttrer´n Hjortron Skellefteå<br />
33A231 snäll (<strong>att</strong> vara) Snabb Vännäs
35B211 snällpisse-skor'n Gamla avklippta gummistövlar el.dyl. som fanns uppställda<br />
i Bjurholm ("runt knuten" - till<br />
farstun <strong>och</strong> som man kvickt kunde hoppa i när man behövde<br />
"runt<br />
knuten"<br />
dass) /SO<br />
68A543 snällskjuss Missfall Filip Gerhardsson<br />
10B040 snäll-snodd (<strong>att</strong> var) snabb i vändningarna Norra länsdelen<br />
82A043 snärrtjes (<strong>att</strong>) Rynka på näsan åt något Vindeln<br />
56B409 snög Kal (el. flintskallig) Orrböle<br />
56B418 snög (en) Ondsint människa Orrböle<br />
57A104 snöggen Hin håle Filip Gerhardsson<br />
78B063 snög-höst (en) Höst utan snö på marken (eft. "snög" = kal) Nordmaling<br />
08A089 snögt bart, avbränt Södra VB<br />
57A132 snöijven Själva Fan Umeå<br />
08A088 snöj (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) fli flintskallig ntskallig Söd Södra ra VB<br />
08B434 snöj´el.kark´ (<strong>att</strong>) binda med rep Kraddsele<br />
57A365 snök (en) Aning, obekräftat rykte Filip Gerhardsson<br />
64B052 snök (om…), (<strong>att</strong> ha en) Ha en aning om någonting, en hum om någonting Kraddsele<br />
69B214 snö-körun Kara <strong>att</strong> ta bort snö med Tärnaby<br />
35B165 snör bort (<strong>att</strong>) kasta bort Allmänt i Vb<br />
05B306 snö-sjir snöskata Norsjö<br />
01A060-79 snösken svärord Vännäs<br />
07B353 snöuw (<strong>att</strong> vara) skallig el. naken Norsjö<br />
07B356 snöuw-myr (en) myr med lite vegetation Norsjö<br />
63B433 snöör (<strong>att</strong>) kasta, slänga iväg Andersfors<br />
35B328 snöör (<strong>att</strong>) Kasta bort Hela Vb<br />
37B445 socker-sere Sockerskålen Djupfors jp<br />
40A153 socker-sere Sockerskålen Bjurholm<br />
10B133 soll (<strong>att</strong>) söla ned Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
27B028-057 solvern Svalor Skellefteå (Sven Mikaelsson läser<br />
två poem ur sin bok<br />
"Lögom rolit)<br />
38A025 solver'n Svalor Djupgroven<br />
52A040 solv-ängel'n Tornsvalan Skellefteå<br />
80B079 Som en sjir oppa tarmtråge. Talesätt som används om en människa som är glad <strong>och</strong> uppspelt Umeå<br />
84B038 Som flöuwun utet remsa. Det går sakta (som en fluga som sitter fast flugfångaren) Burträsk<br />
28B153-200 soorr Surra Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Linus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
71A273 sop sop-kasa kasa<br />
Sophögen Sk Skellefteå ellefteå 18A007 sop-kasta Sopskyffel Vilhelmina<br />
67B144 sop-kasta Sopskyffeln Åsele<br />
43B117 soppen Svamp Lövånger<br />
50B043 sorr-pinn' (en) Barn som surrar <strong>och</strong> pratar Piteå<br />
59B145 sosk dell (<strong>att</strong>) Slå till någon Malgomaj<br />
40B230 sotu-klea Smutsiga kläder Skivsjö<br />
83A145 sovel-stakan Jaktgeväret Malå<br />
59A198 sovel-stång (en) Metspö Marsliden<br />
62A306 sovl-ängeln Tornsvalan Norra Vb
02B119 spak käpp som används till <strong>att</strong> baxa efter ngt Stämningsgården<br />
73B097-122 spanken (<strong>att</strong> komma) Gå med stoltserande gång Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
89B265 sparkä på kalln med sparkstötting på landfast is Lycksele<br />
12B004 sparr´n sparv Högland<br />
12B163 sparr´n samlingsnamn <strong>för</strong> småfåglar Storuman<br />
21A159 sparra Samlingsnamn på småfåglar Tärna<br />
14A077 sparr-spänning (en) sparvhök Norsjö<br />
33B355-461 spe Spinkig, smal Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
52A245 spec speckel ke l (a (<strong>att</strong>) tt) Gö Göra ra sig till<br />
Sk Skellefteå ellefteå 78A197 speelk (<strong>att</strong>) Spjälka stickor, använda till <strong>att</strong> göra upp eld Åselet<br />
41A036 speerr (<strong>att</strong>) Stirra Strand, Vännäs<br />
32A062 spekulasj En sorts bröd (med späck) Tärnaby<br />
81B335 spela nigger (<strong>att</strong>) Idka en sorts bollspel Vännäs, t.ex.<br />
81B289 spela Vännäs (<strong>att</strong>) Idka en sorts bollspel Vännäs, t.ex.<br />
51A111 spela-Nisj oppa djörrjen ('n spela-Nisj...) Drillsnäppan Stavaträsk eg. "Spel-Nisse på<br />
lervällingen"<br />
51A068 spela-nisj-hoppa Drillsnäppan Skelleftehamn Thord Söderström,<br />
kommentar: ev. betonas<br />
orden felaktigt. TS<br />
<strong>för</strong>slag: Spela-Nisch<br />
oppa pp djörren" j ( (se ex.<br />
från Stavaträsk)<br />
62A434 spel-Nisj´n Drillsnäppan Norra Vb<br />
57A519 spena-röitsj (<strong>att</strong>) Mjölka (eg. "spen-rycka") Bastuträsk<br />
80A265 speta (<strong>att</strong>) Hinna ikapp någon i arbetet Norsjö<br />
80A268 speta (<strong>att</strong>) Klättra upp<strong>för</strong> en vägg, el. nagla fast ett djurskinn på en vägg Filip Gerhardsson<br />
80A262 speta (en) Vass träflisa Filip Gerhardsson<br />
80A266 speta (en) Strumpsticka el. mager flicka Filip Gerhardsson<br />
05A382 spetaräfsning efterräfsning Jörn<br />
84B091 spett om Lite om, ont om (t.ex. pengar el. mat) Tärnaby<br />
06A523 spettitje´ (en) talltita Ankarsund<br />
50B061 spettne (<strong>att</strong> ha) Magrat, tacklat av Piteå<br />
54A013 spiit (<strong>att</strong>) Töja ut<br />
14A075 spik spik-ann ann (en) stjärtand Norsjö<br />
89A105-123 spilen småstickor av ted Lycksele<br />
75A179 spilkum (en) Skål, tillbringare Lycksele<br />
86B293-375 spink tygrester<br />
13A074 spira-nisen rödbena Norsjö<br />
13B485 spirvel-nisj´n drillsnäppan Norsjö<br />
87B462 spiskrok redskap <strong>att</strong> rota med i spisen skämtsam benämning på<br />
gamla<br />
skridskor<br />
Umeå<br />
73A077 spit (ut), (<strong>att</strong>) Vidga, dra ut (t.ex. en tröja) Orrböle<br />
82A087 spit ut (<strong>att</strong>) Tänja ut (t.ex. ett klädesplagg) Umeå
54A073 spitt Trångt i midjan (om byxor) Vilhelmina<br />
73A081 spitt (he) Stramar (om byxor, t.ex.) Orrböle<br />
74A447 spittelinko Sädesärlan Österbotten<br />
11B147 spittertjeta talgoxe Lie (Jämtl.)<br />
71A497 spitti-djaita Talltitan Bastuträsk<br />
62A300 spittitjett Benämning på talltitan Hela Vb län<br />
30A231 spitt-ola Smädesord Filip Gerhardsson<br />
57A135 spitt-uv (en) Skojfrisk person Umeå<br />
30A230 spitt-uv (en) Skojfrisk, trevlig person Filip Gerhardsson<br />
40A203 spitt-uv (en) Klurig person Storuman<br />
04B348 spjalka redskap som vänder brödet när det har kavlats ut Hemavan<br />
73A310 spjeel (<strong>att</strong>) E<strong>ner</strong>giskt <strong>för</strong>söka göra något som är svårt, spjärna Filip Gerhardsson<br />
50A384 sp spjeel jeel öga (a (<strong>att</strong>) tt) Sti Stirra rra, gl glo o Malå<br />
66A380 spjelkese (<strong>att</strong> vara) Styv i lederna Malå<br />
54A199 spjockel-bent (<strong>att</strong> vara) Darrig i benen Lycksele<br />
81B212 spraijker (<strong>att</strong> vara) Sprallig, käck, pratglad Skellefteå<br />
45A044-132 spraing spränga Norsjö<br />
65A424 sprassle Kluvet rote <strong>att</strong> läggas under nävertak eller som golv på<br />
ladugårdsvinden<br />
Bjurholm<br />
64A536 spreinnt (han) Han springer Skellefteå<br />
33B355-461 spreint erenna Springa ärenden Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
81A306 spruut Stigande skala på v<strong>att</strong>nets ymnighet Vindeln<br />
(Ur (V<strong>att</strong>net) 1. Dagges 2.<br />
"Ordlista<br />
över V<strong>att</strong>n 3. Dryp yp 4. Pip- p<br />
bonde<strong>språk</strong>et<br />
i rinn 5. Skw<strong>att</strong>er 6.<br />
Norra<br />
Degerfors Skwala 7. Sprut 8.<br />
socken"<br />
av Olof Forsa 9. Dunder 10.<br />
Löfgren,<br />
1878) Brusa 11. Braka<br />
64B186 <strong>språk</strong> på (<strong>att</strong>) Det som friaren gör när han under den tillbeddas fönster<br />
ber <strong>att</strong> få<br />
komma in<br />
Umeå<br />
68B030 språttne Spruckit (om byxsöm) Ammarnäs<br />
50B044 språåk (<strong>att</strong> vara) Tydlig i talet, tidigt tal<strong>för</strong> (om barn) Piteå<br />
73B097-122 spräcken (<strong>att</strong> komma) Gå med stoltserande gång Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
50A005 spräker (<strong>att</strong> vara) Pigg <strong>och</strong> fräsch Bastuträsk<br />
50A010 spr spräker äker (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) Tal<strong>för</strong> Tal<strong>för</strong>, frimodig (mes (mest t om barn barn) ) Nysätra<br />
81B212 spräker (<strong>att</strong> vara) Sprallig, käck, pratglad Skellefteå<br />
89A535 sprättbyssa salongsgeväret Rusksele<br />
09A332 sprönne speciell lucka <strong>för</strong> <strong>att</strong> släppa ned potatis i potatiskällaren Själevad<br />
75A130 sprösjling (en) Kvist av rönn, vide el. björk <strong>att</strong> avnändas vid tillverkning<br />
av<br />
räfspinnar<br />
Filip Gerhardsson<br />
75A137 spröta (upp någon), (<strong>att</strong>) Klå upp någon Filip Gerhardsson
44B080-108 spåkälinger'n Spåkärringar Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 spåkälinger'n spåkärringar Norsjö<br />
67A278 spå-lejt (en) Spådom, <strong>för</strong>utsägelse Borgafjäll<br />
85A055 späkä sej fasta,späka sig Timrå<br />
62A313 spänningen Samlingsnamn på rovfåglar Hela Vb<br />
63A056 spänningen Duvhöken Lycksele<br />
64B066 spärr (<strong>att</strong>) Titta, glo Kraddsele<br />
74A446 spärring (en) Duvhök Österbotten<br />
90A307 90A307-A330 A330 sp spögöbb ög öbb kyrkstöt (kyr (kyrkväktare) kväkt are ) Sk Skellefteå ellefteå 61B154 spöijv (en) Degspade Filip Gerhardsson<br />
34B096 spöiv (en) Liten spade <strong>att</strong> röra om i blodbunken med efter slakt Nysätra<br />
42A161-175 Spölands-bockar Inv. i Spöland Lars-Erik Edlund Exempel på öknamn<br />
24B493 spönnape't (en) Samma som "lackstopet", alltså en sorts leksakssnurra Umeå<br />
83A044 spönn-tage Fotstöd i roddbåt Skellefteå<br />
89B010 spönntre fotbräda i båt<br />
50B099 spönn-tre (ett) Stöd <strong>för</strong> fötterna vid rodd Obbola<br />
53A175 spörna-pet En sorts leksakssnurra Vindeln<br />
53A312 spörna-pet (en) Leksakssnurra, tillverkad av en tom trådrulle som man<br />
kört en<br />
pinne igenom<br />
Vännäs<br />
65B142 spörnapét (en) En slags leksakssnurra Vännäs<br />
21A241 spörna-pet p p ( (en) ) Snurra ( (leksak) ) Sävar<br />
86B242 spörni rensa ytveden från tjärveden Norrbotten<br />
65B167 spörsjlen Mat som blivit över Umeå<br />
53A267 spöu (en) Spade (till deg etc. Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
33B355-461 spöönnd Sparkade Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
78A193 spöörn (<strong>att</strong>) Finklyva Åselet<br />
55B535 sta (<strong>att</strong> bli) Bli stående, inte komma sig ur fläcken Vindeln<br />
82B244 sta (hästen är) Hästen stannar till <strong>och</strong> vill inte röra sig ur fläcken Fällforsån<br />
39A011 staalp (<strong>att</strong>) Falla omkull Sorsele<br />
81B418-476 stada sönt Plocka sönder Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om leksaker<br />
fordomdags 17B019 Staing dörn' - he drag! Veill du kååks få du<br />
kååks djöning fönstrom!<br />
Stäng dörren - det drar! Vill du titta får du titta genom fönstren! Skellefteå<br />
72A392 stain-smacken Stenskvättan Fällfors<br />
56B458 staipa Stöpt deg Bastuträsk<br />
87B185 stalleta hästens krubba Åselet<br />
58B005 stalp opp tjohla (<strong>att</strong>) Vika upp kjolarna (ex. vid blöt<strong>för</strong>e el. skurning) Skellefteå<br />
82B038 stampe, stampe rovkål Namn på "taf<strong>att</strong>"-lek Skansholm<br />
70A067 stampen Utedasset Vindeln<br />
76A402 stappel-fött (<strong>att</strong> vara) Gå med stapplande gång Hemv<strong>att</strong>net
37A446 stappel-fött (<strong>att</strong> vara) Dålig på <strong>att</strong> gå Hemv<strong>att</strong>net<br />
73B097-122 stappen (<strong>att</strong> komma) Gå stötande med fötterna Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
13B432 starbosis stadigt, ordentligt gjort Falmarksheden<br />
87B115-139 starna stirra Umeå<br />
55A217 starne (kon ha) Kon har blivit dräktig ("stannat") Norsjö<br />
71B304-341 starnnt å Stannat av Robert Tedestedt<br />
läser en berättelse<br />
på vers.<br />
Burträskmål<br />
87B115 starnven tjärved Umeå<br />
85B965 s start tart te fähla<br />
stupade på flä fläcken cken (v (villebråd) illebr åd) Vin Vindeln deln<br />
58B219 startn åt (<strong>att</strong>) Stelna till Vindeln<br />
40A101 starv å (<strong>att</strong>) Svimma Lögdeå<br />
39B250 starve å (<strong>att</strong> ha) Hastigt avlidit Filip Gerhardsson<br />
68A392 statara Stadspolisen Bastuträsk<br />
49A109 stauwk (<strong>att</strong>) Stoja, leva bus Skellefteå<br />
90A408 stavakarl ?<br />
90A483 stavakarl lantmätare Jörn<br />
75B496 staver å (<strong>att</strong>) Tackla av, bli sämre Kraddsele<br />
77B303 stavre (lasset har) Lasset har kört fast (i snön) Ytterberg<br />
59B467 stavre (tjalken ha) Kälken har skurit fast i underlaget Malå<br />
56B460 stavur'n Mjölkstävan Bastuträsk<br />
80A253 steekk ( (<strong>att</strong>) ) Avkorta, , <strong>för</strong>hindra, , stäcka<br />
Glommersträsk<br />
43A415 steeln (<strong>att</strong>) Dö, avlida Missenträsk<br />
54A098 steeln (<strong>att</strong>) Dö, "stelna" (om djur) Allmänt i Vb<br />
59B317 steicke-traij (en) Stickad tröja med knäppning fram Hemv<strong>att</strong>net<br />
10A036-040 stekgräse´ Linneá Stensele<br />
78A030 stekk-blås (ett) "Stick-bloss" = lyse som ljustraren bär med sig Åselet<br />
56B432 stell (<strong>att</strong>) Ge djuren mat Orrböle<br />
28B153-200 stelne Dog, avled Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Linus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
10A065-080 stert starkt Vännäs<br />
57A122 stetten Stång <strong>för</strong> höns <strong>att</strong> sitta på under n<strong>att</strong>en Norrbyn<br />
87B409 stick å sta rubbats ur sitt läge Slipstensjön<br />
10A036 10A036-040 040 stickalgräse´ Linne Linneá Stense Stensele le<br />
76B040 stick-buske (en) Granbuske som s<strong>att</strong>s vid vägkant <strong>för</strong> <strong>att</strong> tjäna som vägmärke<br />
vid<br />
plogning<br />
Burträsk<br />
10A036-040 stickgräse´ Linneá Lycksele<br />
04B068 sticktännt (sågen är) såg som är filad med framåtlutning, som ”hugger” Vindeln
74B197 Stig ett, stig ett hästa, gå ett, gå ett koen,<br />
löjp<br />
ett gettren, piller, piller ett fåra å kvist över<br />
låga!<br />
Stig efter hästarna, gå efter korna, löp efter getterna,<br />
efter fåren <strong>och</strong> hoppa över vindfället!<br />
snabbkuta? Nordmaling Ramsa som utsades<br />
medan man lekte med<br />
barnens fötter o rörde<br />
dessa allt hastigare<br />
medan ramsan<br />
fortskred.<br />
21A205 Stig ått de! Flytta på dig! Tärna<br />
63B461 stiill kräka (<strong>att</strong>) Ge boskapen foder, stilla deras hunger Harrsele<br />
02B296 stimar´n hansälar Holmön t ex.<br />
18B129 stjärn-sjongara Perso<strong>ner</strong> som gick runt med ljus <strong>och</strong> sjöng Staffanssången Filip Gerhardsson<br />
52B413 stom-koxar' (en) Person som kollade <strong>att</strong> timmerhuggarna inte lämnade<br />
<strong>för</strong> höga<br />
stubbar<br />
Rörmyran<br />
15A330 stommel Sk Skrävlande rävlande må mångordig ngordig person Fili Filip p Gerh Gerhardsson ardsson 15A342 stommel Getsvans Filip Gerhardsson<br />
75A522 stommel (en) Lång stubbe fr. avbrutet träd Sorsele<br />
75A106 stommel (ett) Lat människa, en som bara sitter som en dumbe Filip Gerhardsson<br />
79A007 stommel (ett) Stor plåtburk Fällforsån<br />
33A264 stommel (ett) Stor plåtburk Mårdsele<br />
33A343 stommel (ett) Stor plåtburk, men även oduglig person Filip Gerhardsson<br />
57A377 stom-radde Kalhygget Filip Gerhardsson<br />
52B465 stom-snok (en) Person som kollade <strong>att</strong> timmerhuggarna inte lämnade<br />
<strong>för</strong> höga<br />
stubbar<br />
Åsele<br />
32A027 stopel (<strong>att</strong>) Gå med struttig gång Tärnaby<br />
32A041 stopel-bäcken (ortnamn) Ringlande, stenig bäck Tärnaby<br />
21A196 stopplut pp ( (<strong>att</strong> vara) ) Ha svårt <strong>att</strong> ggå Tärna<br />
21B317 storböitjen Stortån Gafsele Lilltå, tå-ti, gocko,<br />
maka-pärn <strong>och</strong><br />
storböitjen. (tåramsa)<br />
10A022 storböling (en) nästan vuxen pojke Skellefteå<br />
81B026 stor-famn (en) Gammalt mått (208 cm) Filip Gerhardsson<br />
12A321 stor-fe-sjok (ett) stort fält, ex. potatisland Burträsk<br />
15A038 storli'-skroppara Öknamn på folk från Storliden med klackar på skorna. Missenträsk<br />
15A349 stor-ruven (<strong>att</strong> vara) Om person med stor kroppsvolym, som tar stor plats Filip Gerhardsson<br />
69B165 stor-råmme (<strong>att</strong> vara) Ta stor plats, breda ut sig Bygdeträsk<br />
44B080-108 storsaijen Skrytsam Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 storsaijen skrytsam Norsjö<br />
37A012 storsint (<strong>att</strong> vara) Lånsint, med ilska som aldrig går över Vindeln<br />
21B187 storskalle-snell (en) Trollslända Byske<br />
42B074 storskalle-snell (en) Trollslända Skellefteå, bl.a.<br />
72A390 storskalle-snell´n Trollsländan Fällfors<br />
31B507 storskalle-snell'n Trollslända Skellefteå, bl.a.<br />
90A174 storskallesnälla trollslända Nordmaling<br />
83A352 stor-skrapu (<strong>att</strong> vara) Grovhuggen till utseendet Norrbotten
42B280 storsköpe (<strong>att</strong> vara) Kraftigt byggd, grov person, "stort skapad" Kåge<br />
07A187 storspänning o lillspänning samlingsnamn <strong>för</strong> rovfåglar Robertsfors<br />
30A237 stor-säjen (<strong>att</strong> vara) Skrytsam Filip Gerhardsson<br />
23A097 stortåa Stortån Byske Stortåa, tåtilla, tillerosa,<br />
kroknosa o lilltåa<br />
(tåramsa)<br />
69A408 stor-åtu (hästen är) Hästen är bra på <strong>att</strong> äta, har god aptit Lycksele<br />
69B437 straffsér (<strong>att</strong>) Jobba idogt med något Vindeln<br />
73A322 straffsér (<strong>att</strong>) Hålla på med hårt arbete, på gränsen till straffarbete Filip Gerhardsson<br />
71A105 strana Stranden Videlund<br />
37B027 strand-fjerun Strandbädd Filip Gerhardsson<br />
37B040 strand-kofta Enklare kofta med hel knäppning Filip Gerhardsson<br />
32B203 strand strand- köft (en) Sti Stickad cka d ko kofta fta me med d hål hålmönster mönster Lycksele<br />
06B093 strand-strittjel (en) lillsnäppa Hemavan<br />
62A360 strand-strittsjel Drillsnäppa Filip Gerhardsson<br />
77B316 strannebohunn "Hunnebostrand" i baklängesversion Ytterberg<br />
50B111 strann-hane Brushane Norsjö<br />
55B488 stret'n Elströmmen Orrböle<br />
69A459 strigel-säckar Säcktrasor fyllda med hö, som häll timmerkörarnas fötter varma Vindeln<br />
10A065-080 striit (<strong>att</strong>) stänka Vännäs<br />
56A511 stril-strent (kon är) Kon har fel på spenarna så <strong>att</strong> mjölken sprutar lite hur<br />
som helst, åt Fällforsån<br />
sidan t.ex.<br />
70B124 stri-saick (en) Jutesäck Skellefteå<br />
84A023 strit (he) Stänkter Umeå<br />
79B136 stritt ( (v<strong>att</strong>enflödet är) ) V<strong>att</strong>net rin<strong>ner</strong> "hastigt", g , i strida strömmar<br />
Åbacka ( (sorsele) )<br />
83A214 stritt (v<strong>att</strong>net är) V<strong>att</strong>net rin<strong>ner</strong> snabbt, men forsar inte Åselet<br />
09B171-186 stroffse´r (<strong>att</strong>) ströva omkring Kålaboda<br />
09B455 strompbans-sta´n strumpebands-stället Skellefteå<br />
55B215 strukku (en) Kort stund el. liten bit Jörn<br />
38B262 struk-steicka Verktyg <strong>för</strong> skärpning av liar - "stryk sticka" Skellefteå<br />
85A325 strunt årsskott eller topp på träd Skellefteå<br />
20B407 struphämtare Mjölhämtare som smalnar av upptill Långsjöby<br />
56A095 strurn (<strong>att</strong>) Strogna, sätta i halsen Orrböle<br />
06B533 struthämtar´n mjölkhämtare med insnävning ”hals” Åmsele<br />
81A104 strycka (en) Liten v<strong>att</strong>enström Lycksele<br />
72B124 strykjärns-lod (ett) Upphettad järnklump som placerades inne i strykjärnet Skellefteå<br />
61A064 stryk-stytja Bedragare, ohederligt folk Bjurholm<br />
62A360 stryttsjel Drillsnäppa Fili Filip p Gerh Gerhardsson ardsson 50B053 stråkan vej (<strong>att</strong> fara) Ta närmaste vägen Piteå<br />
66B325 strångern (<strong>att</strong>) Storkna Bastuträsk<br />
17A481 strångern (<strong>att</strong>) Vara nära <strong>att</strong> kvävas Skellefteå, t.ex.<br />
29B062 strångern, (<strong>att</strong>) storkna, få ngt. i vrångstrupen Burträsk<br />
67A126 strö Liten bjällerkrans Lycksele<br />
07B293 ströjd (<strong>att</strong> vara) hetsad, jagad Åsele<br />
53A207 stubb-knekt (en) Person som kontrollerade <strong>att</strong> stubbarna inte blev <strong>för</strong> höga vid<br />
skogsavverkning<br />
86A017 stugsista höststänger sommarstIlgan rep. av <strong>för</strong>ra veckans ord
87A235-310 stugsista höstavslutning i sommarstugan Umeå<br />
66B153 stu-kar (en) Karl som inte gärna går utan<strong>för</strong> stugans dörr Vindeln<br />
30A086 stuk-yx (en) Yxa med stämpel Långsele<br />
15B020 stul-vänne Kullerbytta Åsele<br />
20B407 stunkahämtare Mjölhämtare som smalnar av upptill Långsjöby<br />
76B403 stup å skall (<strong>att</strong>) Falla framlänges Kraddsele<br />
82A314 stutar´n Knipa (en sorts and) Vilhelmina<br />
29A083 stuuk, (<strong>att</strong>) gräva ned potatis o dyl. utomhus <strong>för</strong> <strong>för</strong>varing Skellefteå<br />
15B220 stuul (<strong>att</strong>) Att vara lat, dra benen efter sig. Filip Gerhardsson<br />
60B461 styfft-mila (det är) Drygt en mil Bjurholm<br />
06B020 style fågelstjärt Ankarsund<br />
81B418-476 style Fågelstjärt Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om leksaker<br />
fordomdags<br />
52A014 styl-vickan Sädesärlan Filip Gerhardsson<br />
15A330 stymmel Skrävlande mångordig person Filip Gerhardsson<br />
89B290 styrmedja planka <strong>för</strong> tp av tyngre <strong>för</strong>emål på is Lycksele<br />
10B173 Stå int serna å va övi! stå inte <strong>och</strong> var i vägen Bureå<br />
70A025 Stå int å va övi! Stå int <strong>och</strong> häng över mig när jag jobbar! Bastuträsk<br />
66B309 stånn-sjöl Stående resp. liggande säd Rusksele<br />
72A072 ståpp-sålva Hussvalan Bastuträsk<br />
78A036 stårnings-ljus (ett) Ljuset som man kan se runt en ljustrare ute på älven Åselet<br />
78A036 stårnings-ver Det väder som bör råda vid ljustring - kolmörkt, lugnt, inget regn Åselet<br />
55B239 ståålt Stjälpte Jörn<br />
41A030 ståårt Stjälpte, j p , Välte<br />
Strand, , Vännäs<br />
54A074 stäckit För kort (om byxben) Vilhelmina<br />
17B046 Ställ opp air-stola! Lyssna nu! Skellefteå<br />
87B342-350 ställt sej i veke ställde sej i hörnet Skellefteå<br />
64B125 stäln-gålle (<strong>att</strong> vara) Fördig <strong>att</strong> dö Kraddsele<br />
83A363 stänga lyset Slå av lyset Norrbotten<br />
83A355 stängen å (he) Det blir kyligare i luften Norrbotten<br />
24B275 stöcke-vinterdag Kort, kulten vinterdag Burträsk<br />
78A028 stödi (<strong>att</strong>) Ljustra fisk Åselet<br />
64A038 stödi-ljus Den eldbrasa som användes vid ljustring av fisk (<strong>att</strong> "stödi" =<br />
justra)<br />
Skellefteå<br />
42B437 stöipa Degen Vindeln<br />
89A500-535 stökigt ostädat Sorsele<br />
49B072 stöling (en) Lat La t person Umeå Umeå, Hössjö mfl. mfl<br />
56A302 stöling (en) Pålrot (hos t.ex. tall) Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
84A030 stöling (en) Pålrot på t.ex. en tall Umeå<br />
49A217 stölingen (tallen har fått) Tallen har fått en rot som går rätt <strong>ner</strong> i jorden (s.k. "pålrot") Vindeln<br />
73B097-122 stömlen (<strong>att</strong> komma) Med hållningslös, ovårdad gång Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
15A330 stömmel Skrävlande mångordig person Filip Gerhardsson<br />
50B076 stömmel (en) Kort svans (på hund, t.ex.) Obbola<br />
50B077 stömmel (ett) Fumlig person Obbola
75A106 stömmel (ett) Lat människa, en som bara sitter som en dumbe Filip Gerhardsson<br />
67B488 stömmel´n Fårets svans Vitv<strong>att</strong>net<br />
75A378 stömmel-br<strong>att</strong> (<strong>att</strong> vara) Vara svankryggig så <strong>att</strong> ändan putar ut mer än vanligt Filip Gerhardsson<br />
78B398 stömmel-br<strong>att</strong> (<strong>att</strong> vara) Högfärdig, kråmar sig Umeå<br />
58A249 stömmel'n Svans (på får, gris, get) Glommersträsk<br />
62A290 stön-kråka Benämning på spillkråkan Hela Vb län<br />
71A492 stön-kråka Spillkråkan Bastuträsk<br />
56B423 stöpa Deg till tunnbröd Orrböle<br />
04A543 stöpa´n v<strong>att</strong>en mellan isen <strong>och</strong> snön ( på våren) Lycksele<br />
40A302 stöpa'n V<strong>att</strong>en som kommer upp på kärnisen <strong>och</strong> fryser till Kålaboda<br />
40A348 stöpa'n V<strong>att</strong>en som kommer upp på kärnisen <strong>och</strong> fryser till Kålaboda<br />
64A098 stöppal-fött (<strong>att</strong> vara) Gå med stapplande steg Kraddsele<br />
83B168 stöppelfött stöppe lfött (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) Stapp Stapplig lig på benen, benen me med d os osäker äker<br />
gång Umeå<br />
20A048 stöppelfött (<strong>att</strong> vara) Ostadig på benen Burträsk<br />
52A015 stöpp-sölva Hussvalan Filip Gerhardsson<br />
06B044 störnkråka (en) spillkråka Ankarsund<br />
40A204 stöt-fot Fyra tum som skulle läggas till timrets längd emedan timret skadas Storuman<br />
vid flottning<br />
54A019 stött (<strong>att</strong> vara) Skrämd, oroad (om älgar) Vindeln<br />
28B153-200 stöuwwu Stuga Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Linus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
90A538 stövukarl inomhusmänniska Jörn<br />
61B261 su´a Båtkanten, relingen Bastuträsk<br />
43A298 sua Reling, g, båtkant<br />
Norrbotten<br />
02A017 subba (<strong>att</strong>) köra in handen el. något verktyg i något mjukt Nysätra<br />
83B080 subtrera (<strong>att</strong>) Låta pannkakssmeten stå en tid i kylskåpet Bjurholm<br />
36A161 sud (en) Båtkant, reling Storuman<br />
44A032 sud (en) Båtkant, reling Södra Vb<br />
88A177 sugga flotte, trafikhinder Vilhelmina<br />
39B157 suggskaft Skällsord Vännäs<br />
81A157 sula "Dopp i grytan" Åsele<br />
44B080-108 suppe Söp Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044 45A044-132 132 suppe söp Norsjö<br />
56A214 suppen Hunden Bastuträsk<br />
83A212 suppen Hunden, vovven Åselet<br />
54A442 suppen-suppen-suppen! Lockrop till (okänd) hund Allmänt i Vb<br />
86A300 suraan dålig andedräkt Umeå<br />
40A112 sur-ann Dålig andedräkt Lögdeå<br />
89B475 surk kälke vid timr<strong>ner</strong>skotning Bäsksele<br />
19B117 surk (en) Stötting med breda medar Jämtland<br />
60B264 surk (en) Kälke <strong>för</strong> timmerdrivning<br />
36B013 surk (en) Liten timmerkälke som dras av människor Storskog
37A037 surk (en) Serviceman vid stämpling av skog Brån<br />
66A060 surken Den kälke som användes till <strong>att</strong> dra fram timmer till basvägen Borgafjäll<br />
41B199 sur-linbra Sura lingon, v<strong>att</strong>lingon Junsele<br />
37B228 sur-pul (en) Knepig, svår <strong>att</strong> ha <strong>att</strong> göra med Lycksele<br />
34B175 svalbacksfull När (flottnings)bäcken är full med v<strong>att</strong>en är den "svalbacksfull"<br />
(v<strong>att</strong>net går upp mot gräs-svålen)<br />
Norrbäck<br />
58B181 svalbacks-full (bäcken är) Bäcken hålle rpå <strong>att</strong> svämma över, är fylld ända upp till grässvålen Ramsele<br />
72B049 svallfa Backsvalan Malå eg. samiska<br />
42A320 svallmut När utetemperaturen blir lägre om hösten, då blir det "svallmut" Spöland<br />
86B293 svalorna bygger lågt det blir mycket snö Vindeln Talessätt<br />
82B027 svang (<strong>att</strong> vara) Hungrig Tärna eg. norska<br />
89A500-535 svargele till tugg till kaffe Sorsele<br />
89B106 89B106- 120<br />
svargelit snabbmat, snabbmat tillt tilltugg ugg (f (från rån samisk samiskan) an)<br />
Ammarnäs<br />
07A324 svart <strong>och</strong> vitrosivaroken fjällvråk Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
55A347 svarta Barmark (på senhösten, innan snön kommer) Orrböle<br />
86A325-383 svarv hörester som korna ratat Gunnarn<br />
34B470 svega'n Bärvidja <strong>för</strong> hö Tärnaby<br />
34B370 svegar'n Bår <strong>att</strong> bära hö på Storuman<br />
69B124 svånka Svångrem Ångermanland<br />
59A104 svält-remma Livremmen Nordmaling<br />
13A197 svält-stakan el. svält-stör´n ”smeknamn på bössor” ?<br />
59A108 svält-stör'n Hagelbössan Nordmaling<br />
02A064 swännes (<strong>att</strong>) visa tänderna (om häst) el ”göra till sig i mun” Vitv<strong>att</strong>net<br />
82B001 svöldd (<strong>att</strong> ha) Svalt något, t.ex. en tugga mat Tärna<br />
56A519 syll'n y (kon ( har) ) Kon har fel ppå j juvret, , så <strong>att</strong> mjölken j klumpar p sig g Fällforsån<br />
88A163, 283 syllringen nedersta stock i timmerhus Vilhelmina <strong>och</strong><br />
Skellefteå<br />
55A028 Syta kossen, sy ko! Lockrop till kor Rismyrliden<br />
54A134 syyt (<strong>att</strong>) Sköta om barn Umeå<br />
69B341 syyt (<strong>att</strong>) Sköta barn, sitta barnvakt Skellefteå<br />
72B324-337 Sådan mormor just som min finnes ej - "Mormorsvisa"<br />
Robertsfors Mormorsvisa fram<strong>för</strong>d<br />
hurdan är din? Du har ingen, det är skada;<br />
oh<br />
av kvinna från<br />
vad det är skada! Hon kan klippa papper<br />
bäst,<br />
kor <strong>och</strong> får <strong>och</strong> tupp <strong>och</strong> häst, som till <strong>och</strong><br />
med kan stå på bordet, som kan stå på bordet!<br />
Ställes hela flocken tätt, <strong>och</strong> det blåser än så<br />
lätt, blir det liv i allesamman, liv i<br />
allesamman! allesamman ! Hon kan sjunga psalmr<br />
ddu<br />
u,<br />
räkna fort till nittisju, <strong>och</strong> så fort som hon kan<br />
sticka, ja, som hon kan sticka! Handen darrar,<br />
tråden går, snart hon strumpan färdig får,<br />
mormor stickar en om dagen, stickar en<br />
om<br />
dagen!<br />
Robertsfors<br />
71B088 sågfilar´n Talgoxen Norsjö<br />
64B356 sågga (i spisen), (<strong>att</strong> få) Sotigt, surt <strong>och</strong> svårt <strong>att</strong> få igång brasan Gummark<br />
78A134 såid (he) Det lutar Piteå<br />
10B125 såla blöta (maträtten) Bl<strong>att</strong>nicksele
20B512 såla Sovel Åbacka<br />
63B040 såla Dopp i grytan Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
81B171 sållut (<strong>att</strong> vara) Söla ned, slaska, smutsa ned Malå<br />
77B314 såra gösen (<strong>att</strong>) "Göra såsen" i baklängesversion Ytterberg<br />
37A274 sår-slipen (<strong>att</strong> ha) Att ha sår på läpparna Vindeln<br />
06A494 såålv (en) svala Malå<br />
60A218 Säg, säg säg - veill du tjööp rike utav meg? Säg, säg säg - vill du köpa riket av mig? Vill du inte det, så får du Malå<br />
Veill du eint he, se får du djära welke du<br />
veill!<br />
göra vilket du vill! (så tolkades svalans ramsa).<br />
70B235 säng-böle Sängbotten Helsingborg<br />
(Västerbotten)<br />
01B179 sässäla sädesärla Hörnsjö<br />
63A132 sätt på pean (a (<strong>att</strong>) tt) Sätt Sätta a på ka kaffepannan ffepannan Lycksele<br />
84A487 Sätt snörlive på gris´n å han är tjock ändå! Talesätt Skellefteå<br />
70B005 söat Söderöver Glommersträsk<br />
65B309 söbben (rene) Kraftigt slag varmed man klått någon Storuman<br />
19B112 söde Spad efter paltkok Jämtland<br />
69A232 söffte Hängaren på en handduk Fällforsån<br />
82A419 söffte Hålet i räfskammen, där skaftet fästs<br />
62A233 sögall (<strong>att</strong> vara) Hungrig, sugen på mat Åskilje<br />
87B390 sögalt påfrestande Slipstensjön<br />
55B059 söger (en) Gnutta, liten aning av något Tvärålund<br />
50B073 söla Tunnbröd i buljong el. mjölk Obbola<br />
81A157 söla "Dopp i grytan" Åsele<br />
63A313 sölagudag g g ung. g "Dopp ppi gryta" g y Sorsele<br />
78B049 sölen Dopp i gryta, "blöta" Nordmaling<br />
71A306 sölja Spännet i en livrem Vindeln<br />
58A176 sölle på (he) Det snöade blött <strong>och</strong> länge Bastuträsk<br />
(Bjurholm)<br />
58A180 söllut Kladdigt (om ex. bakverk) Bastuträsk<br />
(Bjurholm)<br />
01B193 sölva svala Hörnsjö<br />
50A484 sölv-gara'n Tillfälligt oväder, <strong>för</strong>knippat med svalornas ankomst Filip Gerhardsson<br />
55B385 sölv-skre Silver-skred = ansamling av larver som rör sig långsamt<br />
i samma<br />
riktning<br />
Tvärålund<br />
72B101 sömme o-tulle (<strong>att</strong> ha) Somnat ovaggad - om en mycket trött person Kroksjö<br />
01B389 sönn trasig Rajastrand<br />
01B393 sönn synd syn Rajastrand 81B418-476 sönt Trasig Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om leksaker<br />
fordomdags<br />
80B424 söpa-lamm Lamm som dricker, diar mycket (mjölk) Örträsk<br />
15A232 söra-kus (en) Svammelpratare (en) Vindeln<br />
32A378 sörakus (en) Någon som pratar med ständiga upprepningar Filip Gerhardsson<br />
15A232 söra-mes (en) Svammelpratare (en) Vindeln<br />
86A079-90 sörpa agnar, hörester med varmv<strong>att</strong>en till Åsele<br />
03A270 söttrit ostökigt Vilhelmina
08A061 sövle´ sovel Abborrträsk<br />
89A421 sövlä sovel Umeå<br />
05A198 ta dej du där du är som högst när du nåpp<br />
tveit´n<br />
ungefär ”ta dig i brasan” ? Ramsa<br />
75B517 ta etter (<strong>att</strong>) Bli sämre på <strong>att</strong> arbeta t.ex. på grund av ålderdom Kraddsele<br />
67B127 ta på fera jaarn (<strong>att</strong>) Börja ge sig av <strong>här</strong>ifrån Bastuträsk<br />
33B103 ta på si (vi får) Vänta <strong>och</strong> se Hemavan<br />
52B113 taa n tali (<strong>att</strong>) Ut<strong>för</strong>a en omgång arbete Bastuträsk<br />
19A349 taall (<strong>att</strong>) Smila in sig, fjäska Vännäs<br />
40B425 taask (en) Groda el. padda Byske<br />
70B437 ta-bo´a Affär där man plockar <strong>för</strong> sig varorna själv<br />
78A181 tabrasj (ett) Elände, olycka Åselet ev. eft. "Tabelras" =<br />
ren rent t bord, bord rent hus. hus<br />
Fullständig ödeläggelse<br />
/T.S 2004<br />
44A186 tagu (<strong>att</strong> vara) Duktig, <strong>för</strong>etagsam Allmänt i Vb<br />
13B363 tagu el. arg (<strong>att</strong> vara) duktig, arbetsam Missenträsk<br />
38A027 tagut (<strong>att</strong> vara) Duktig, bra på <strong>att</strong> ta i Djupgroven<br />
44A186 tagut (<strong>att</strong> vara) Duktig, <strong>för</strong>etagsam Allmänt i Vb<br />
85A178 tajen trajen tag tröjorna Burträsk<br />
10A028 tajern, gajern å drajern sjwetsargrajer´ n neåt<br />
sävenäskajen<br />
”ta <strong>och</strong> gå <strong>och</strong> dra svetsargrejorna ned till sävenäskajen” Skellefteå Ramsa<br />
61A365 takks (<strong>att</strong>) Retas Filip Gerhardsson<br />
43A210 takks (<strong>att</strong>) Retas skämtsamt Södra Vb<br />
61A179 taksje j ( (<strong>att</strong> ha) ) Kämpat, p ,jjobbat med något g Sorsele<br />
53A050 tali (en) Dust, omgång arbete Skellefteå<br />
28B248 tal-käre Kar som användes till <strong>att</strong> färga bomullsnäten Filip Gerhardsson<br />
21A113 tamasegubben Stortån Gunnarn Lilling, falling, ollelytt,<br />
persnytt <strong>och</strong><br />
tamasegubben<br />
(tåramsa)<br />
28B153-200 Tamme lappen! Ta mig tusan! Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Linus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
59A072 tamp Hästens pannlugg Vännäs<br />
84A309 tangen Utlöpa från berg Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
59A072 tapp Hästens pannlugg Vännäs<br />
71A046 tapp kvave (a (<strong>att</strong>) tt) Vara nära <strong>att</strong> kvävas Söd Södra ra Västerbotten<br />
52B270 taran "Trollnystan" som drog nyttigheter till gården Hela Vb<br />
56B338 tarm-sjir (en) Snåljåp, eg. "tarm-skata" Umeå<br />
60A338 tasa (<strong>att</strong>) (hö) Jämna ut höet <strong>och</strong> ge det mera luft Umeå<br />
44A437 tasa på (<strong>att</strong>) Arbeta senfärdigt Nyåker<br />
24A399 tasjbentäckel (en) Pendel på väggklocka Hälsingland<br />
64B455 taska Groda Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
69B183 tasker´n Grodor Skellefteå<br />
42A161-175 tavle-svin Inv. i Inntertavle Lars-Erik Edlund Exempel på öknamn<br />
87B205 tegas <strong>för</strong>ebud om besök Norsjö
72A142 tegas (<strong>att</strong>) Längta, tråna Burträsk<br />
01A323 tegas folké (he) någon kommer folk är i antågande (man får en <strong>för</strong>aning<br />
genom <strong>att</strong><br />
det börjar klia i näsan t ex)<br />
Vännäs<br />
69B433 teijs (<strong>att</strong>) Riva upp gamla stickade plagg till lump Vindeln<br />
60B171 teingeli å gåtta å stann, (<strong>att</strong> vara) Hjälpsam <strong>och</strong> lätt <strong>att</strong> ha göra med Bastuträsk<br />
60A182 teinjeli (<strong>att</strong> vara) Hjälpsam Skellefteå<br />
87B427 tejput petar i maten Umeå bl.a<br />
88A190 tejput ej matfrisk Västerbotten<br />
52A097 tejput (<strong>att</strong> vara) Kräsen, petar i maten Vindeln<br />
77B410 tejput (<strong>att</strong> vara) Petig i maten Fällforsån<br />
29B289 tejput, (<strong>att</strong> vara) petig i maten, aptitlös södra Västerbotten<br />
87B390-409 tejvun odör Slipstensjön<br />
72B042 tell te ll maraan I morse (sic (sic!) !)<br />
Borgafjäll<br />
32B346 tepper (ett) Person som petar i maten Burträsk<br />
29B197 teppre mela ter'n skräp mellan tårna Klemensnäs<br />
88A190 tepprut ej matfrisk Västerbotten<br />
65B322 tepprut (<strong>att</strong> vara) Petig i maten Skellefteå<br />
79A532 tepprut (<strong>att</strong> vara) Petig i maten Burträsk<br />
21B185 tepprut (<strong>att</strong> vara) Sitta <strong>och</strong> peta i maten, vara nogräknad Byske<br />
32B282 tepprut (<strong>att</strong> vara) Petig i maten, omatfrisk Skellefteå<br />
29B063 tepprut, (<strong>att</strong> vara) petig i maten, aptitlös Burträsk<br />
88A190 teput ej matfrisk Västerbotten<br />
32B173 teput (<strong>att</strong> vara) Petig i maten Sorsele<br />
24A224 terpentickel (en) Pendel på väggklocka Dorotea<br />
87B174 terv hålla sig g undan<br />
Åselet<br />
87B174-185 terv trånar efter sällskap Åselet<br />
59A114 tes-rona Kläder av lumpgarn Nordmaling<br />
19B198 tes-ronen Halvylleblusar Bjurholm<br />
49A505 teve Lukt, täv (från ex. en häst eller otvättade strumpor) Vindeln<br />
53A121 teven Den otrevliga odören Ånäset<br />
87B390-409 tevun odör Slipstensjön<br />
12A481 tidd betäckt Högland<br />
54A225 tidd Betäckt (om ko) Vännäs På vissa håll betyder<br />
Tidd brunstig, på andra<br />
håll betyder det betäckt<br />
(Thord S. 12/2 2004)<br />
02A214 tidd (<strong>att</strong> vara) brunstig (om kor) Jörn<br />
54A026 tidd (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) Brunstig (om kor) Vin Vindeln deln<br />
66A280 tiin (<strong>att</strong>) Köra halmkärven en extra gång genom tröskverket Fällforsån<br />
60B204 tilito En som står <strong>och</strong> ser handfallen <strong>och</strong> dum ut Åmsele<br />
60B342 tilito Obetydlig, oduglig person Burträsk<br />
22A198 tilledosa Mittersta tån Umeå Lilltåa, tåtilla, tilledosa,<br />
kroknosa <strong>och</strong> knoppen<br />
oppi väre (tåramsa)<br />
88B410-420 tiller dallra Umeå
23A097 tillerosa Mittersta tån Byske Stortåa, tåtilla, tillerosa,<br />
kroknosa o lilltåa<br />
(tåramsa)<br />
38B211 tilli-to (ett) Långsam person som inte är med på noterna, som f<strong>att</strong>ar lite trögt Lycksele<br />
54A225 timen Brunstig (om kor) Vännäs<br />
31B016 timen (<strong>att</strong> vara) Brunstig (om ko) Kåge<br />
44B020 timmernäver Ett slags grövre borr = "navare" Vilhelmina<br />
66B029 timmu (ko), (en) Brunstig ko Åselet (Byske)<br />
86A175 tina drösan omtröskning av agnar m.m. Rusksele<br />
64B078 tingeli (<strong>att</strong> vara) Godmodig, lätt <strong>att</strong> ha göra med Kraddsele<br />
42B122 tiomtell (<strong>att</strong> vara) Falsk, pratar bakom ryggen Vilhelmina<br />
35B193 tisster (<strong>att</strong>) Gnistra Skellefteå<br />
49B024 tiss tisster ter (a (<strong>att</strong>) tt) Gnistra Sorsele<br />
72A222 tisster (he) Gnistrar Orrböle<br />
71B418 ti-söken (<strong>att</strong> vara) Vara ute i god tid el. vara morgonpigg Lillarmsjö<br />
73A469 titen Spröt på kornax Orrböle<br />
17A003 Titom, totom pella mela fotom - ökes fram å Ramsa om vävstolen (pella mela fotom = arbetas mellan fötterna)<br />
minskes bak!<br />
Vännäs<br />
72A065 tjaait (<strong>att</strong>) Spana, titta Bastuträsk<br />
55B530 tjaalm (<strong>att</strong>) Huttra av köld Vindeln<br />
33A175 tjaalm (<strong>att</strong>) Vibrera, som när man söter emot en sten med järnspättet Tavlesjö<br />
42B186 tjaalm (<strong>att</strong>) Frysa Burträsk<br />
66B141 tjaask (he) Det smaskar <strong>och</strong> tjaskar (som när det är blött i skorna) Vindeln<br />
33A063 tjacka Dimma Södra Vb<br />
02A174 tjaijes j j ( (<strong>att</strong>) ) kväljas, j , må illa<br />
Jörn<br />
52B022 tjaijes (<strong>att</strong>) Ha kväljningar, vara nära <strong>att</strong> vomera Allmänt i Vb<br />
70B316 tjaijes (<strong>att</strong>) Känna kväljningar, vara nära <strong>att</strong> vomera Åselet (Byske)<br />
38A021 tjaijes (<strong>att</strong>) Kväljas, bli spysjuk Djupgroven<br />
44B453 tjaingskor'n Näbbskor Skellefteå<br />
73B097-122 tjaiteen (<strong>att</strong> komma) Smygande, spio<strong>ner</strong>ande Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
44B052 tjala sönt (<strong>att</strong>) Förändras till det sämre Filip Gerhardsson<br />
13B151 tjala-bjerk (en) stor, grov, gammal björk Vindeln<br />
62B450 tjalan Tjälen Vännäs<br />
67B476 tjal-lanne Sur, låglänt mark Vitv<strong>att</strong>net<br />
42B183 tjallmut Kyligt Ånäset<br />
85B0980 tj tjarn arn tjä tjärnen rnen eller sk skogsdungen ogsdungen Vin Vindeln deln<br />
73B065 tjartel (en) Pojkvasker Norrbyn<br />
21A188 tjarv (en) Outredd <strong>här</strong>va Tärna<br />
36B024 tjas (ett) Människa som drar benen efter sig, latmask Filip Gerhardsson<br />
20A049 tjasa (<strong>att</strong>) Dra benen efter sig Burträsk<br />
20A075 tjasa-brack (en) Person som drar benen efter sig Norsjö<br />
55B216 tjasa-fot (en) Person som drar benen efter dig Jörn<br />
37A018 tjasali (<strong>att</strong> vara) Saktfärdig Vindeln<br />
36A142 tjasalussi Det går sakta, "lusigt"
73B097-122 tjasan (<strong>att</strong> komma) Gå med långsamma, hasande steg Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
85B911, B1020 tjassel körtlar hos slaktdjut Saxnäs,Umeå<br />
56B475 tjasut Senfärdig Bastuträsk<br />
52A089 tjasut (<strong>att</strong> vara) Senfärdig, får ingenting ur händerna Vindeln<br />
64A065 tjasut (<strong>att</strong> vara) Senfärdig, lat Bastuträsk<br />
60A065 tjauwses (<strong>att</strong>) Trassla till sig (t.ex. om en metrev) Bastuträsk<br />
87B360 tjava plumsa på i djupsnö Skellefteå<br />
23B053 tjava (<strong>att</strong>) Pulsa i snö eller v<strong>att</strong>en Tvärliden<br />
83A106 tjava i klinger-rise (<strong>att</strong>) Snava omkring i dvärgbjörkriset Tärnaby<br />
68A064 tjebiken Mindre rissla med plats <strong>för</strong> 2 perso<strong>ner</strong> (utan kuskbock) Skellefteå<br />
04B459 tjeckli tjeckling ng gråsparv<br />
Vilh Vilhelmina elmina<br />
04B331 tjederhasj-bera tibast Hemavan<br />
18A284 tjeje (en) Kedja Vilhelmina<br />
39A015 tjejput (<strong>att</strong> vara) Petig i maten Sorsele<br />
88A149 tjekan jäslera Vännäs<br />
83A037 tjekkres (mjölken) Mjölken skär sig Skellefteå<br />
58B166 tjekkrut (gröten är) Gröten är full av klumpar Bastuträsk<br />
66B277 tjennlit (åt de!), (he var) Det var rätt åt dig! Byske<br />
44A134 tjennlit (åt dig) (det är) Det är rätt åt dig! Nordmaling<br />
71B233 tjenn-tjenntjen Gransångaren Jörn<br />
89B035 tjepper uti bajna småkryper i benen Skellefteå<br />
65B046 tjern me n lat Gör mig en tjänst (så jag får vara lat) Skellefteå<br />
26B480 tjeru-törrve j Tjärved j från stubbar<br />
K<strong>att</strong>isavan<br />
44A070 tjes'n En av kons fyra magar Vilhelmina<br />
33B176 tjesut (<strong>att</strong> vara) Ha svårt <strong>att</strong> bestämma sig, vara dålig på <strong>att</strong> hålla sig framme Storuman<br />
73A082 tjeta (he) Kittlar, killar, kliar Orrböle<br />
61B236 tjetan (<strong>att</strong> vara) Kittlig Vännäs<br />
73B041 tjett Tätt, tät Allmänt i VB<br />
49A319 tjeveit-rissla Ett såll el. sikt, använd till <strong>att</strong> skilja stickor <strong>och</strong> spån från sågspånet Tvärålund<br />
68A045 tjibbiken Enklare risselsläde Nordmaling<br />
03A112 tjicka spenar Junsele<br />
40A109 tjicken Kospenarna Lögdeå<br />
35B309 tjickren Klumpar i gröt Filip Gerhardsson<br />
38A280 tjickren Klumpar i gröt Råstrand<br />
70A174 tjickrut (gröten är) Full av mjölklumpar Skellefteå<br />
76B059 tjillt (en) Lit Liten en höhässja<br />
Sorsele<br />
76B057 tjillt om bak (<strong>att</strong>) Bära någon på ryggen Skellefteå eft. "Tjiillt" = Bylte<br />
76A397 tjillte (ett) Litet paket el. knyte Hemv<strong>att</strong>net<br />
60B191 tjilltombak, (<strong>att</strong> åka) Om barn som åker på ryggen på en vuxen ("konk-säck") Bastuträsk Eft. Skelleftemålets<br />
"Tjilte" = Bylte<br />
83B539 tjimmelis´n Liten skrinda Skellefteå, t.ex.<br />
78A020 tjinnlit (åt de), (he var) Det var rätt åt dig! Åselet<br />
35B335 tjipp-skon Skor som man lätt <strong>och</strong> snabbt kan hoppa i. Filip Gerhardsson (jfr. R<strong>att</strong>åt-skon <strong>och</strong><br />
"snällpisse-skor'n)<br />
84A285 tjock-mjalka Filmjölk Vilhelmina
41B455 tjoflip (en) Bofink Lycksele<br />
73B097-122 tjompen (<strong>att</strong> komma) Sätta fötterna med kraft i marken när man går Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
83A359 tjopp (en) Toppluva Norrbotten<br />
57A094 tju (ett) Den krökta del av lien som går in i orvet Hössjö<br />
68A182 tjubbik (en) Skalle el. köke på en ekorre Filip Gerhardsson<br />
03B265 tjubbiken käken på en ekorre<br />
06B039 tjufli´p (en) gråsparv Ankarsund<br />
41B484 tjuflip (en) Gråsparv Norsjö<br />
63A045 tjuflipen Gråsparven Lycksele<br />
29A042 tjuka mögelsvamp Vilhelmina<br />
39B338 tj tjuka uka Svampsjukdom i tr trä ä<br />
Bastuträsk<br />
67A135 tjuka Klocka fäst vid lokan (anv. vid körning i timmerskogen) Lycksele<br />
84A350 tjuka Svamsjukdom i trä Vännäs<br />
14A092 tjuka (en) ticka (utväxt på träd) Norsjö<br />
18B042 tjuker'n Bjällror Skellefteå, t.ex.<br />
44B080-108 tjuker'n Bjällror Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 tjuker'n bjällror Norsjö<br />
62A355 tjutar´n Björktrast Filip Gerhardsson<br />
50B113 tjutar'n j Björktrast j Norsjö j<br />
81B055 tjut-lås (ett) Person som ständigt tjatar <strong>och</strong> vill ha Skellefteå<br />
62A017 tjuuk (en) Bjällra, pingla Vännäs<br />
71B035 tjuvflipen Gråsparven Stensele<br />
66B275 tjwait Huggspån, täljspån Byske<br />
03B121 tjwait (en) bås, litet skräp från vedboden Skellefteå<br />
78B366 tjwait (en) Huggspån, täljspån Skellefteå<br />
73B097-122 tjwasan (<strong>att</strong> komma) Komma farande und. Oredigt prat Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
07B053 tjweint´n bofink Skellefteå<br />
68B094 tjwer-göra (<strong>att</strong>) Göra nånting i en hast Skellefteå<br />
72B267 tjwersöver-baka (en) tjurskalle Malå<br />
68B089 tjwer tjwerttöver ttöver (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) Motvalls Motvalls, ttvärtemot värtemo t, tjurs tjurskallig kallig Sk Skellefteå ellefteå 83A013 tjvi-kör (<strong>att</strong>) Köra två gånger Umeå<br />
33B318 tjwillrut (<strong>att</strong> vara) Ha svårt <strong>att</strong> bestämma sig, snurra runt Filip Gerhardsson<br />
62A370 tjvint´n Bofinken Kulbäcksliden<br />
63A097 tjwi-tjör (<strong>att</strong>) Köra två gånger Skellefteå<br />
73B533 tjwåra (he) Det kärvar, verkar gå tungt Skellefteå<br />
15B507 tjwärun Trävisp till grötkok Vilhelmina<br />
50B070 tjvöre Visp gjord av trä Obbola<br />
44A485 tjvörel (en) En sorts visp Nyåker<br />
59A110 tjvöru´n Grötvispen Nordmaling
03B262 tjybbiken liten släde Botsmark<br />
03A356 tjymmelis´n liten höskrinda Kvarnbränna<br />
49A211 tjymmelis'n Liten höskrinda Vindeln<br />
07A558 tjyv-jo (en) labb Gideå<br />
84B024 Tjå de! Ge dig till tåls! Åselet<br />
54A283 tjå se (<strong>att</strong>) Ge sig till tåls Robertsfors<br />
21A207 tjå se (<strong>att</strong>) Vänta en stund Tärna<br />
49A300 tjåla-tjompen Korp (verktyget). Denna kan användas <strong>för</strong> <strong>att</strong> t.ex. hacka<br />
i tjäle =<br />
"tjålan"<br />
Bjurfors<br />
33B355-461 tjåller Tala, el. uppträda barnsligt eller virrigt Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
41B157 tjåll tjåller er (a (<strong>att</strong>) tt) Att håll hålla a på me med d barnsligheter Jörn<br />
67B004 tjåm (<strong>att</strong>) Stå <strong>och</strong> frysa <strong>och</strong> vänta på någon Nordmaling<br />
50B058 tjåma (ett) Räddhågad person Piteå<br />
81B182 tjårt (<strong>att</strong> ha) Kört (bil) Malå<br />
79B374 tjårt oppnea (<strong>att</strong> ha) Kört så man vält omkull, hamnat upp <strong>och</strong> <strong>ner</strong> Högliden<br />
(Bygdsiljum)<br />
53B128 tjäckel (<strong>att</strong>) Svara emot, vara uppkäftig (om barn) Nysätra<br />
53A092 tjäckelett (<strong>att</strong> vara) Uppstudsig, käftar emot (om barn) Ångermanland<br />
53B130 tjäckel-yxa Kortskaftad, tvärställd yxa, använd vid tillverkning av t.ex. degtråg Filip Gerhardsson<br />
67A074 tjäckla Den yxa som används vid tillv. Av trätråg Rusksele<br />
67B147 tjäcklen Kindtänderna Åsele<br />
89B120, B185 tjädarhalsbär tibast Umeå<br />
89B196 tjädarhalsbär j tibastbär som g gav heshet ( (hes som en speltjäder) p j )<br />
14A092 tjäderhals-bära tibast Norsjö<br />
58B126 tjäder-vi'n Den tid på våren då tjädern bedriver älskog Filip Gerhardsson<br />
71B263 tjägel-rivar´n Korsnäbben Jörn<br />
62A445 tjägel-riven Korsnäbben Norra Vb<br />
07A196 tjägelryv (en) korsnäbb Robersfors<br />
08B310 tjäggler´n kottar Norsjö<br />
40B424 tjägler'n Kottar Byske<br />
07B263 tjälaland skogigt parti <strong>för</strong>e eller mellan två myrar Åsele<br />
77B418 tjälkkel-yxa (en) Yxa <strong>för</strong> <strong>att</strong> urholka tråg Fällforsån<br />
79A300 tjäll (he) Det ilar (i tänderna) Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
50B100 tjälle Tältet på en sälbåt Obbola<br />
16B033 tjälva (en) Renko Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
81A189 tjä tjäpp pp-skri skrina na Lit Liten en skrinda Fili Filip p Gerh Gerhardsson ardsson 42A161-175 tjärtr<strong>att</strong>ar Västerbottningar i allmänhet Lars-Erik Edlund Exempel på öknamn<br />
85B911, B1020 tjässeI körtlar hos slaktdjut Saxnäs,Umeå<br />
14B496 tjöfft köpt Vilhelmina<br />
03A223 tjöijes (<strong>att</strong>) kräkreflexen har trätt i funktion Stensele<br />
81B516 tjöijes (<strong>att</strong>) Ha kväljningar, vara nära <strong>att</strong> spy Boliden<br />
44B497 tjöijes (<strong>att</strong>) Ha kväljningar, vara nära <strong>att</strong> kräkas Allmänt i Vb<br />
52B022 tjöijes (<strong>att</strong>) Ha kväljningar, vara nära <strong>att</strong> vomera Allmänt i Vb
33B355-461 tjölla Testikelpungen Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
70A037 tjölle (<strong>att</strong> ha) Blivit genomblöt Bastuträsk<br />
04A275 tjöln (he) som det känns i huvudet när man dricker riktigt kallt v<strong>att</strong>en (ilar) Granö<br />
27B028-057 tjölut Kyligt Skellefteå (Sven Mikaelsson läser<br />
två poem ur sin bok<br />
"Lögom rolit)<br />
06A083 tjörm-jani-haida ungefär ”tjurskallige Jannes hed” Norsjö<br />
08A316 tjörrmut (<strong>att</strong> vara) sur <strong>och</strong> tvär Byske<br />
66B274 tjörrmut (<strong>att</strong> vara) Tjurig, vrång Byske<br />
32B212 tjörrmut (<strong>att</strong> vara) Grinig, tjurig Lycksele<br />
72B091 Tjö Tjörsj rsj du lev! "Huvudsaken <strong>att</strong> du lever lever" " - uttryck uttryc k fö <strong>för</strong> r lättnad när nnågon<br />
ågon kommer, kommer Kroksjö<br />
som man trodde hade råkat ut <strong>för</strong> en olycka<br />
19A150 tjött-tjäckling Talgoxe Hörnefors<br />
23B051 tjövar'n Kort <strong>och</strong> s<strong>att</strong> mansperson Tvärliden<br />
58A430 tjövur'n Litet barn Skellefteå<br />
81B092 tjööln Svalna, kallna Åsele<br />
79B445 tjööln (<strong>att</strong>) Kallna Borgafjäll<br />
58A196 tjöör rabbik (<strong>att</strong>) Köra på tok så <strong>att</strong> man t.ex. hamnar i diket Byske<br />
36B229 tjöör rabbik (<strong>att</strong>) Att köra hästar i sken, "tokköra" Hemv<strong>att</strong>net,<br />
Skellefteå<br />
10A081-084 to ihop läktes Vännäs<br />
63B273 tockarjernna Såna <strong>här</strong> Bastuträsk<br />
77A043 toffäl Torde väl, , tör väl<br />
Ytterberg g<br />
62B015 tofilius Ex. på mansnamn Vilhelmina<br />
50B046 tojes (<strong>att</strong>) Retas godmodigt Piteå<br />
81A114 toka å blå-fåra "Dårarna <strong>och</strong> de blå fåren" - talesätt som användes om<br />
barn som<br />
burit sig dumt åt.<br />
Holmsund<br />
19A060 tokforen Dumheter Hörnefors<br />
08A315 tokreije dumheter Byske<br />
87B321 tomlait tomfläck Malå<br />
81A048 tom-löjt (ett) Område i skog utan egentlig vegetation Vindeln<br />
64B074 tom-löt (ett tom) Fläck där inget växer Kraddsele<br />
41B251 tomme (jag har inte) Inte tid (<strong>att</strong> göra något) Nordmaling<br />
70A359 tomme (på), (<strong>att</strong> ha) Att ha begrepp om något, <strong>för</strong>stå något Vilhelmina<br />
70A271 tommel (hästen) Hästen rullar sig på rygg Umeå<br />
19A061 tommes (a (<strong>att</strong>) tt) Tom Tom-prat prata a Hörne Hörnefors fors<br />
70A275 tommes (barnet) Suktar efter mat, "snålas" Umeå<br />
70A209 tommes (hästen) Hästen vältrar sig på rygg <strong>och</strong> kliar densamma Boliden<br />
88A163, 283 tomtvarvä nedersta stock i timmerhus Vilhelmina <strong>och</strong><br />
Skellefteå<br />
08A134 tong-levd (<strong>att</strong> vara) tungsint allmänt i VB<br />
90A036, A085 toppskadad småbegåvad Skellefteå<br />
07B268 torhunn´ mörkbrun, luden larv Åsele<br />
22A015 torttn Tolft (räkneenhet <strong>för</strong> bräder) Skellefteå<br />
35B237 tosstre (det) Gnistrade Åsele
21B247 tott Tolft (räkneenhet <strong>för</strong> bräder) Lycksele<br />
37B013 tott (<strong>att</strong>) Trycka med tummen på något Rajastrand<br />
74B262 totte (<strong>att</strong> ha) Tryckt ut något ur en tub, eller tryckt ut varet ur ett sår Ormsjö<br />
57B012 traaij (en) Kavaj Skellefteå<br />
58A364 traaij (en) Ylletröja Bastuträsk<br />
59B311 traaij (en) Kavaj Hemv<strong>att</strong>net<br />
58B152 traijpes (<strong>att</strong>) Längta efter något, se fram emot något Skellefteå<br />
07B358 trall (<strong>att</strong> vara) trög Norsjö<br />
66A227 tranese (fisken har) Om fet fisk som börjat gulna <strong>och</strong> smaka tran Sorsele<br />
66A034 tranese (lederna har) Lederna har styvnat till Bockträsk<br />
06A258 trang avsmalning mellan två myrar Vilhelmina<br />
83B181 tranu-ela Sädesärlan Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
87B427 treput petar i maten Umeå bl bl.aa 79A532 treput (<strong>att</strong> vara) Petig i maten Burträsk<br />
61A372 tresas (<strong>att</strong>) Sträva hårt <strong>för</strong> <strong>att</strong> uppnå något Nysätra<br />
61A185 treses (<strong>att</strong>) Irritera sig över något, bli frustrerad Sorsele<br />
79B119 Tress me int! Reta mig inte! Filip Gerhardsson<br />
27A440 tri-blada V<strong>att</strong>enklöver Lycksele<br />
62B011 triska Ex. på kvinnonamn Vilhelmina<br />
64B353 trissa (en) Kocka på en bogserbåt Skellefteå<br />
27A289 troen Hässjestänger Dorotea<br />
49B499 troen Stång i gärdesgård el. hässja Hundtjärnliden<br />
41B044 trolj Ring fäst runt kons hals Junsele<br />
14A093 troll-aira öronlav ("troll-öron") Norsjö<br />
27A385 trudjen j Snöskor Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
78A539 trudjer´n Snöskor Rödåliden<br />
89A421-436 truggd trugat Umeå<br />
76A297 trygg (koen), (<strong>att</strong>) Att (med hjälp av vissa magiska riter) få boskap <strong>att</strong> trivas<br />
<strong>och</strong> <strong>att</strong><br />
hitta hem<br />
Agnäs<br />
54A112 tryn-tottes (<strong>att</strong>) Kyssas Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
58A169 tryn-valla Läppstift el. "lypsyl" Bastuträsk<br />
(Bjurholm)<br />
73A394 tryn-virja Band <strong>att</strong> vridas kring grisens tryne, så densamma icke<br />
kunde<br />
åstadkomma vare sig nöffande eller skriande<br />
Storliden<br />
42A253 tråg-tjäckel (en) Kortskaffad yxa, använd vid tillverkning av tråg Norsjö<br />
69A412 trång-stilld (hästen är) Hästen är dålig på <strong>att</strong> äta Lycksele<br />
65A217 tråp (<strong>att</strong>) Sträcka sig uppåt Junsele<br />
10B110 tråp´ tråp ´ (<strong>att</strong>) <strong>att</strong> sträcka sig efter nå något got Vilh Vilhelmina elmina<br />
81B108-139 trååp Sträcka sig uppåt Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om forna tiders<br />
radiolyssnande<br />
44A247 trååp (<strong>att</strong>) Sträcka sig efter något Vännäs<br />
41B044 trälj Ring fäst runt kons hals Junsele<br />
89B470 trälj halsring på kreatur Bäsksele<br />
58A252 trälj (en) "Halsband" på får Glommersträsk<br />
61A158 träns-bitar´ (en) Häst som har <strong>för</strong> vana <strong>att</strong> bita i betslet Bjurträsket<br />
61A372 träsas (<strong>att</strong>) Sträva hårt <strong>för</strong> <strong>att</strong> uppnå något Nysätra
76A297 tröij (koen), (<strong>att</strong>) Att (med hjälp av vissa magiska riter) få boskap <strong>att</strong> trivas<br />
<strong>och</strong> <strong>att</strong><br />
hitta hem<br />
Agnäs<br />
83B061 tröij (korna), (<strong>att</strong>) Få nyanskaffade kor <strong>att</strong> trivas i sin nya miljö Bjurholm<br />
32B272 tröjput (<strong>att</strong> vara) Kräsen, petig i maten Botsmark<br />
85B410 tröka arbeta utan e<strong>ner</strong>gi Skellefteå<br />
44A144 tröles (det) Oturas, jäklas Nordmaling<br />
76A427 tröll-skutte (<strong>att</strong> ha blivit) Fått plötsliga, o<strong>för</strong>klarliga smärtor - blivit "troll-skjuten" Fällforsån<br />
44A251 tröllut (<strong>att</strong> vara) Skämtsam, busig Vännäs<br />
65B212 trön Stor, tung timmerstock Nordmaling<br />
21B028 trön-ela (en) Sädesärla Norsjö<br />
34A082 trön-ela-skaran "Sädesärla-skare", tunn skare Filip Gerhardsson<br />
01B197 trönn-ela sädesärla Hörnsjö<br />
62A377 tröno tröno-el ela a Säd Sädesärlan esärlan Arvidsjaur<br />
71B192 trönu-ela Sädersärlan (eg. "tran-ärlan", eftersom den troddes åka<br />
på tranans<br />
rygg)<br />
Skellefteå<br />
33A064 tucku Dimma Norra Vb<br />
05B262 tucku´n dimma Norsjö<br />
08A165 tugg´å sta´ (<strong>att</strong>) äta Varuträsk<br />
04B209 tugu´n en sorts märla Vindeln<br />
77A323 tugun Fästanordningen <strong>för</strong> skaklarna i stöttingen el. släden Filip Gerhardsson<br />
63A073 tuguun Tvärslå i stötting Lycksele<br />
02B108 tull´n toppändan på träd Stämningsgården<br />
13B149 tull´n smaländan på stock Vindeln<br />
61B346 tull´n Toppändan på ett träd Lycksele<br />
18A079 tulla Vaggan gg<br />
Norsjö j<br />
70A322 tulluppen Vadmalsrock med krage av hundskinn Bäsksele<br />
09B171-186 tulu (<strong>att</strong> vara) tålig Kålaboda<br />
81A201-233 tulut Tålig Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om tandläkarbesök <strong>för</strong>r<br />
i världen<br />
10B241 tutitt-boka´ <strong>för</strong>sta läseboken Åmsele<br />
64A085 tvaru (en) Grötvisp Kraddsele<br />
39A089 tvaru'n En sorts visp, använd vid grötkokning Tärnaby<br />
05A195 tveit´n spån från vedbacken ?<br />
33B179 tvillrut (<strong>att</strong> vara) Virrig, snurrig Storuman<br />
06B007 tvint (en) bofink Ankarsund<br />
71B038 tvint´n Bofinken Stensele<br />
41B252 tvinte på (a (<strong>att</strong>) tt) Jäkt Jäkta a, ha br bråttom åttom Nordmaling<br />
41B432 tvint'n Bofinken Storuman<br />
37B242 tvi-sköt (ett) Två hässjor Lycksele<br />
50A134 tvi-sövles (<strong>att</strong>) Lägga två olika sorters pålägg på smörgåsen Filip Gerhardsson<br />
59A245 tvåru (en) Grötvispen Östersund<br />
34A121 ty (ett) Räfsskaft Lycksele<br />
87B003 tyckt något som är bra Aspeå<br />
67A285 tyen (<strong>att</strong> vara) Tillgiven, tam Borgafjäll<br />
73A364 tyllen Rullar av kardad ull Storuman<br />
79B307 tynj å Slumra till en stund Filip Gerhardsson
87B030-40 tynj å somnar Umeå<br />
50A165 tynj å (<strong>att</strong>) Somna Södra Vb<br />
84A225 typpel-palt´n Njuren Umeå<br />
50B318 tyril-blömma Skogsnäva Bygdeå<br />
49B370 tyråm lånn (<strong>att</strong> vara) Sjuk, blek, eländig Skellefteå<br />
20A498 tysk-ull Fintrådig, lockig ull, använd till halvylle Sorsele<br />
37B471 tyta Kaffepannans pip Djupfors<br />
86A325-383 tyttjesgo granntyckt Gunnarn<br />
90A390 tyttjesgo finkänslig Umeå<br />
57B362 tyttjes-go (<strong>att</strong> vara) Kräsen, nogräknad Södra Vb<br />
78B015 tyttjes-go (<strong>att</strong> vara) Snarstucken, lättstött Orrböle<br />
90A490 tyttjesmyttjen strunt<strong>för</strong>näm Umeå<br />
34A003 tå (e (ett) tt) Fägata Sorsele<br />
21A125 tåenlilla Tån till vänster om lilltån (tåramsa)<br />
71B304-341 tåern Fägatan Robert Tedestedt<br />
läser en berättelse<br />
på vers.<br />
Burträskmål<br />
04B340 tågbera stenbär Hemavan<br />
21A036 tån-tån Tån till vänster om lilltån Sjöland Lill-tån, tån-tån, Dararota,<br />
maka-frun <strong>och</strong> skitgubben<br />
(tåramsa)<br />
44A137 tåp (<strong>att</strong>) Sträcka sig efter någonting Nordmaling<br />
65A154 tåp (<strong>att</strong>) Sträcka sig uppåt Gunnarn<br />
57B080 tåsalet ( (<strong>att</strong> vara) ) Långsam g Orrböle<br />
64B455 tåska Groda Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
64B460 tåsk-pillen Grodyngel Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
23A304 tåteern Tån till vänster om lilltån Dorotea Lilltåern, tåteern,<br />
<strong>här</strong>aluern, sappafruern<br />
<strong>och</strong> hoppahästen<br />
(tåramsa)<br />
21B317 tå-ti Tån till vänster om lilltån Gafsele Lilltå, tå-ti, gocko,<br />
maka-pärn <strong>och</strong><br />
storböitjen. (tåramsa)<br />
22A198 tåtilla Tån till vänster om lilltån Umeå Lilltåa, tåtilla, tilledosa,<br />
kroknosa <strong>och</strong> knoppen<br />
oppi väre (tåramsa)<br />
23A097 tåtilla Tå Tån n till hö höger ger om st stortån ortån Byske Stortå Stortåa a, tåtill tåtilla a, till tillerosa erosa,<br />
kroknosa o lilltåa<br />
(tåramsa)<br />
44A155 tått (<strong>att</strong>) Vidröra någonting <strong>för</strong>siktigt Nordmaling<br />
11B085 täljan yllesockar Lie (Jämtl.)<br />
59B043 täming (en) Unghäst Vindeln<br />
32A178 tämming (en) Unghäst som håller på <strong>att</strong> tämjas Filip Gerhardsson<br />
43A097 tämming (en) Unghäst mogen <strong>för</strong> tämjning Nästansjö<br />
32B280 tämmsätt (<strong>att</strong> vara) Petig i maten, omatfrisk Vilhelmina
81A201-233 tännren Tänderna Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om tandläkarbesök <strong>för</strong>r<br />
i världen<br />
84A481 tärrv (<strong>att</strong> vara) Nödig, i behov av Skellefteå<br />
11B155 tät´n rallarros Lie (Jämtl.)<br />
53A121 täven Den otrevliga odören Ånäset<br />
31B160 tö-bré (en) Bräda med skåror, använd till tovning Kvarnåsen<br />
76A528 Töcke vill ja hör, sa tjäliga om ralle! Sådant vill jag höra, sa kärringen om skvallret Gräsmyr<br />
41B326 töcklit Fumligt Hörnefors<br />
55B020 töffel Torde väl… Ytterberg<br />
77A043 töffäl Torde väl, tör väl Ytterberg<br />
08A132 töitjes-go´ (<strong>att</strong> vara) finkänslig allmänt i VB<br />
19A249 töitj töitjess ess-go go (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) Lätt Lättsårad så rad, lätt lättstött stött Tavelsjö<br />
01B218 töitsjes-djeru (<strong>att</strong> vara) på jakt eft. beröm Vebomark<br />
71B304-341 töittsj Tycka Robert Tedestedt<br />
läser en berättelse<br />
på vers.<br />
Burträskmål<br />
12B131 tölu-trast´n taltrasten Burträsk<br />
71B115 tölu-trast´n Taltrasten Bastuträsk<br />
40A138 töm-jett (hästen är) Hästen lyder tömmarna Hällnäs<br />
40A139 töm-styv (hästen är) Hästen är svårstyrd Hällnäs<br />
36A304 tönnel (en) Laggat kärl Vilhelmina<br />
21B176 tön<strong>ner</strong> Stickor <strong>och</strong> spån fö r<strong>att</strong> tänkda eld Byske<br />
21B313 tönnren Tår Gafsele<br />
57B249 tör Torr Lycksele<br />
39A025 törel (en) Kringla på skidstav Piteå<br />
39A037 törel (en) En storts visp, använd vid grötkokning Vindeln<br />
39A056 törel (en) Stav i smörkärna Överboda<br />
78A004 törel´n Kärnstaven (när man kärnar smör) Skellefteå<br />
43A257 törk deill (<strong>att</strong>) Slå till, ge någon ett knytnävsslag Hemv<strong>att</strong>net<br />
72A297 törr-komit (en) Människa utan humor, "träbock" Norsjö<br />
72A544 törr-komit (en) Person som är överdrivet snål <strong>och</strong> svår <strong>att</strong> göra affärer med Jörn<br />
73A177 törr-komit (en) Svårtillgänglig människa, som helst håller sig <strong>för</strong> sig själv Hemv<strong>att</strong>net<br />
07A348 törrvea-knarr´n hackspett Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
71A122 törr-vea-knarr´n Spillkråkan Öre<br />
71A388 törr-vea-knarr´n Hackspetten Filip Gerhardsson<br />
78B242 tö törr rr-vea-knarr´n vea knarr´n<br />
Hackspett Burträsk<br />
73A296 tösa (<strong>att</strong>) Arbeta i ultrarapid Filip Gerhardsson<br />
41B244 töss (<strong>att</strong> vara) O<strong>för</strong>etagsam Nordmaling<br />
28B153-200 tösst Tyst Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Linus å a<br />
Träskli-Hulda"
44B080-108 tösst Tyst Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 tösst tyst Norsjö<br />
81A014 Tösst å lytt som te Kussjö-böna. Tyst <strong>och</strong> lyhört som i bönhuset i Kussjö Vindeln<br />
81B108-139 töst-itte Mat, t.ex. gröt, som man kan äta utan <strong>att</strong> det hörs - den<br />
är "tyst- Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
äten"<br />
om forna tiders<br />
radiolyssnande<br />
53B389 töuwu (en) Dragögla i släde el. kälke Skellefteå<br />
54A268 tööll (en) Kardad ullsträng Norsjö<br />
72A396 tööll (en) Kardad ullsträn ullsträng g Fällf Fällfors ors<br />
85B640 töörveaknarr hackspett Rödåliden<br />
67A058 ugns-tjälinga Utrymmet ovan<strong>för</strong> den välvda delen i en bakugn Filip Gerhardsson<br />
77B017 ul å (<strong>att</strong>) Falla av (från t.ex. ett hästlass) Tuggensele<br />
76A039 ull-eka Doften av ull Strand (Vännäs)<br />
76A257 ull-eka Feta <strong>och</strong> tvålartade ämnen, som avsöndras från körtlar<br />
i huden hos Nysätra<br />
får<br />
54A426 ull-tylla Kardad ullsträng Bjurholm<br />
57B165 upplega'n Snö som samlas i träden Gunnarn<br />
37B413 ur Kortvarigt snöfall Byske<br />
71A075 ur-böijk Skrammel, oväsen (som då något rasar samman) Margit Wennstedt<br />
10A065-080 urmännes (<strong>att</strong> vara) vara otidig, vräka ur sig Vännäs<br />
52A103 urmännes ( (<strong>att</strong>) ) Svära eller domdera Vindeln<br />
63B051 urmännes (<strong>att</strong>) Skrika <strong>och</strong> ryta Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
17B090 urmännes (<strong>att</strong>) Vräka ur sig otidigheter Filip Gerhardsson<br />
39A184 ur-männes (<strong>att</strong>) Vräka ur sig otidigheter Filip Gerhardsson<br />
12B266 urr´n orren Högland<br />
74B030 uta snaddje (vara) Gå mellan gårdarna <strong>och</strong> samla information (el. "skvaller") Bastuträsk<br />
82B018 utani-skriffta Text på etikett Tärna<br />
20B010 ut<strong>för</strong> (<strong>att</strong> vara) Vara ivägen Vindeln<br />
40A110 utfösnings-kaffe Det sista kaffet som gästerna får, innan det är dags <strong>för</strong><br />
dem <strong>att</strong> ge<br />
sig av hem<br />
Lögdeå<br />
29B066 utfött, (<strong>att</strong> vara) gå utåt med tårna Burträsk<br />
87B139 utklutä utspökad, utklädd Agnäs<br />
73B366 utännes (<strong>att</strong> vänta) I lång tid, "i evighet" Orrböle<br />
77B021 uul (a (<strong>att</strong>) tt) Gråta he hejdlöst jdlöst Fili Filip p Gerh Gerhardsson ardsson 03A028 uvspajel (en) skälm (torde komma från ”eulenspiegel”, en medeltida<br />
tysk Norsjö, Alf<br />
upptågsmakare)<br />
Henriksson<br />
”Hexikon” 1981<br />
sid. 133<br />
60B483 uvut (<strong>att</strong> vara) Odygdig (om barn) Vindeln<br />
55B088 Va bra ge me n ske! Var snäll <strong>och</strong> ge mig en sked! Yttersjön<br />
15A179 vacka (<strong>att</strong>) Slå upp ett hål i isen Södra länsdelen<br />
(VB)<br />
64B119 vaga (en) Tittlrasslad del av fiskenät Kraddsele
44B080-108 vaiddjen Väggen Norsjö Torgny Lindgren läser<br />
(en del av) sin skröna<br />
om "Belsassars<br />
gästabud" från Gamla<br />
testamentet.<br />
45A044-132 vaiddjen väggen Norsjö<br />
51A093 vaittji… ung. "eller hur?" Bureå<br />
85B687 waj stoja Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
49B351 vaken i aren dröm (<strong>att</strong>) Bli återkallad till den bistra verkligheten Filip Gerhardsson<br />
56B312 wal Skräp i största allmänhet Filip Gerhardsson<br />
81B180 val (djöra harnna), (I) Det är bäst <strong>att</strong> jag gör det <strong>här</strong>, jag må göra det <strong>här</strong> Malå<br />
45A044-132 val uti einnt blir till ingenting Norsjö<br />
38A519 val varaan (a (<strong>att</strong>) tt) Att bli kvar nå någonstans gonstans Djup Djupfors fors<br />
81A201-233 val varan Bli medveten om Strand (Vännäs) Eva Jansson berättar<br />
om tandläkarbesök <strong>för</strong>r<br />
i världen<br />
67B029 valane Matstrupen på nötkreatur Agnäs<br />
76A439 val-grinna "Skräpgrinden" - grin i kraftverksdamm Fällforsån<br />
20B179 val-kant Kant med barken kvar på sågad bräda Filip Gerhardsson<br />
03A037 valken krav<strong>att</strong> , slips Alf Henriksson<br />
”Hexikon” 1981<br />
sid. 133<br />
54A012 wallen (<strong>att</strong> komma) Gående lugnt <strong>och</strong> stilla (om älgar) Vindeln<br />
20B017 val'n Skräputrymme Vindeln<br />
20B096 val'n Stubbar <strong>och</strong> rötter (p (på åkermark) ) Skellefteå<br />
44A077 valu'n Matstrupen på kor Vilhelmina<br />
56B218 walut (marken är) Stubb-bemängd Byske<br />
44A070 vamma En av kons fyra magar Vilhelmina<br />
56A037 wamma Våmmen (komagen) Norsjö<br />
72A133 van Men, skada Vännfors<br />
88B043 vann åkersork Vännäs<br />
79A001 wann (en) Åker- el. v<strong>att</strong>ensork Fällforsån<br />
40A382 vannese (han) Han mådde dåligt Kraddsele<br />
69A215 var Skygg (om fåglar t.ex) Fällforsån<br />
75B025 var öm se (<strong>att</strong> vara) Räddlivad, <strong>för</strong>siktig Skarvsjöby<br />
43B297 vara ut<strong>för</strong> (<strong>att</strong>) Vara ivägen Vännäs<br />
62A279 varfågel Benämning på lavskikan Hela Vb län<br />
54A307 varg (en) Sk Skottkärra ottkärra me med d jä järn rn- eller tr trähjul ähjul Söd Södra ra Vb<br />
88B553 varn skräphög Piteå<br />
80A119 varna? Varifrån? Vännäs<br />
65B261 varsje Se <strong>för</strong>egående. Ässje (orkar). Varsje = <strong>för</strong>fluten tid. Tärnaby<br />
37A523 vasa (<strong>att</strong>) Svamla Vilhelmina<br />
82B147 v<strong>att</strong>´n-sparr Gärdsmyg Tärnaby
81A306 v<strong>att</strong>n (v<strong>att</strong>net ) Stigande skala på v<strong>att</strong>nets ymnighet Vindeln<br />
(Ur (V<strong>att</strong>net) 1. Dagges 2.<br />
"Ordlista<br />
över V<strong>att</strong>n 3. Dryp 4. Pip-<br />
bonde<strong>språk</strong>et<br />
i rinn 5. Skw<strong>att</strong>er 6.<br />
Norra<br />
Degerfors Skwala 7. Sprut 8.<br />
socken"<br />
av Olof Forsa 9. Dunder 10.<br />
Löfgren,<br />
1878) Brusa 11. Braka<br />
18A362 v<strong>att</strong>u-embre V<strong>att</strong>enhinken Örviken<br />
26B354 v<strong>att</strong>u-flon Det översta lagret på hässjan, som måste ligga rätt <strong>för</strong><br />
<strong>att</strong> v<strong>att</strong>net<br />
(regnet) ska kunna rinna av<br />
Dorotea<br />
86B077 v<strong>att</strong>uflon översta lagret i höhässja Y -län<br />
58A105 v<strong>att</strong>u-renn (skorna är) Om handskar, skor etc. som drar till sig v<strong>att</strong>en Skellefteå<br />
63A101 v<strong>att</strong>urenn-skor´n Kängskor (som lätt drar åt sig v<strong>att</strong>en) Skellefteå<br />
76B183 v<strong>att</strong>ur v<strong>att</strong>urännt ännt (något är är) ) Dra åt sig väta (om skor, skor kläd kläder er etc. etc )<br />
Gunnarn<br />
90A029-A036 v<strong>att</strong>uränsla uppstötningar Bygdeå<br />
89B006 v<strong>att</strong>uränt skor som snabbt suger upp v<strong>att</strong>en<br />
14B106 v<strong>att</strong>u-ränt (skorna är) skorna drar åt sig v<strong>att</strong>en Ekorrtäsk<br />
19A109 v<strong>att</strong>u-start "V<strong>att</strong>enstarkt" (om svagt kaffe) Umeå<br />
89B290-331 v<strong>att</strong>utjalken kälke <strong>för</strong> tp av v<strong>att</strong>entunnor Rödåliden<br />
10A005 ve ett genast allmänt i VB<br />
40B267 ve ett Gång efter annan oupphörligen Filip Gerhardsson<br />
44A489 ve ett Ständigt, i ett kör Nyåker<br />
59B362 ve ett Jämt, alltid, stup i ett Umeå<br />
80A428 ve ett Stup i kvarten, jämt <strong>och</strong> ständigt, i ett Nordmaling<br />
27A087 ve mein<strong>ner</strong> Det är bäst <strong>att</strong> vi far lite tidigt, så vi hin<strong>ner</strong> leva rullan!<br />
(sagt då man Kusmarksliden<br />
skulle ut ppå ggalej) j)<br />
62B291 Ve val fara nalta tidit se ve henn leva nalta Förflytta sig mellan trädtopparna utan <strong>att</strong> nå marken (om t.ex. Junsele<br />
tjockt!<br />
ekorrar)<br />
03B293 vea (<strong>att</strong>) när snön ramlar ned från träden efter mildväder på våren Lycksele<br />
14B092 veaklanken ring, isskorpa runt stammen på träd, då det har töat på våren Ekorrträsk<br />
67A254 vea-klanken Snö som rasat ned från träden <strong>och</strong> frusit till Umeå<br />
51A125 vea-klanken Hackspetten Stavaträsk<br />
89A436 vea-knarr'n bit från vedträ Umeå<br />
87A310-337 veangöbb vedbehov under året Umeå<br />
87B321-327 vebraan ekorre hoppar mellan träd Malå<br />
62B015 veda Ex. på mansnamn Vilhelmina<br />
17B016 vedian Åka skridskor Norsjö<br />
18A025 weell (<strong>att</strong>) Snurra, rotera Skellefteå<br />
34A373 wee weell ll (a (<strong>att</strong>) tt) Att ansa till hoven innan ny sko sätts på Fili Filip p Gerh Gerhardsson ardsson 10B151 veerk (ett) alltid Åsele<br />
34B121 veet Person som "följer med strömmen" Ånäset<br />
53A101 vefåle (ett) Vinglig, ostadig Ångermanland<br />
14B488 vegelett (<strong>att</strong> vara) område <strong>för</strong> avverkning Vilhelmina<br />
28B153-200 ve-hakkst Bättre Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
"Poet'n Linus å a<br />
Träskli-Hulda"<br />
69B084 veiller Att tala "bättre", tala riksmål Skellefteå<br />
18A218 veiller (<strong>att</strong> prata) Om ljud som man inte kan säga varifrån det kommer. weill-hårt (ljud)
66A399 weill-hårt Person som har svårt <strong>att</strong> bestämma sig Malå<br />
45A044-132 veingel-kus (en) vinden, blåsten Norsjö<br />
87A154-203 veinna felslipad barkspade Stensele<br />
53B136 vejeru Vingligt, osäkert Umeå<br />
35B044 vekalett (det går) Snö som rasat ned från träden <strong>och</strong> bildat en hård skorpa Lycksele<br />
65B360 ve-klanken Person som har svårt <strong>för</strong> <strong>att</strong> bestämma sig Malå<br />
32A394 wela-kus (en) Reklammössa (Västerbottens Lantbruksmaski<strong>ner</strong>) Umeå<br />
81B518 vela-mössa Matstrupen på boskap Boliden<br />
83A358 welane Jämra sig Norrbotten<br />
50A016 vele (<strong>att</strong>) Matstrupen på slaktdjur Bastuträsk<br />
56A029 welene Matstrupe på nötkreatur <strong>och</strong> får Norsjö<br />
65A494 welene Matstrupen på kalv, får etc. Norsjö<br />
66B327 we welene lene Något rang rangligt ligt, osta ostadigt digt<br />
Bastuträsk<br />
17B014 well-beckel (ett) Skridskorna Norsjö<br />
18A029 weller´n Vridbar del av framstötting Skellefteå<br />
59A166 well-mank (en) Vridbar tvärslå på timmerkälke Bastuträsk<br />
55B394 well-manken Det går raskt undan, med bra resultat Tvärålund<br />
45A044-132 vellöm snällöm (det går) vem Norsjö<br />
18B285 wem Vem har klippt dig? Kåge Meningen används i<br />
nedsättande syfte.<br />
33B355-461 Wem ha klefft deg? Efterbliven Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
57A120 vennbörn Mycket små fiskar, spigg Holmsund<br />
12B394 venn-hawk ( (en) ) ormvråk Norsjö j<br />
84B008 ver-allt Luftigt, blåsigt Åselet<br />
59A141 ver-allt (det är) Det blåser mer, det är bättre vinddrag på ett visst ställe<br />
(bra vid<br />
torkning av hässjor om det är "ver-allt")<br />
Vindeln<br />
33B355-461 vesarn Oväsen, uppståndelse Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
70B005 vestat Västöver Glommersträsk<br />
49A310 vett je ung. "eller hur?" Skelleftehamn<br />
32A348 vettande-sjuk (<strong>att</strong> vara) Nyfiken Skellefteå<br />
76B168 vettanes-sjuk (<strong>att</strong> vara) Nyfiken, fikar efter skvaller Gunnarn<br />
33A191 vettanes-sjuk (<strong>att</strong> vara) Nyfiken Vormsele<br />
23B027 wettu (en) Brynsten Tvärliden<br />
38A262 wett wettu u (en) Bryne Fällf Fällfors ors<br />
08B053 wettu´n bryne Vindeln<br />
28B269 vidda å sidda Vidd o kängd Åkullsjön<br />
51A126 vidett'n Rödstjärten Stavaträsk<br />
52B041 vidre (<strong>att</strong> vara) Springer vida omrking<br />
69B471 vi-faring (en) Medlem av t<strong>att</strong>arsläktet Södra Lappland<br />
85A263 vigulant smidig<br />
59A119 vigulant (<strong>att</strong> vara) Att stå på fötterna i alla väder Nordmaling<br />
41B265 vigulant (<strong>att</strong> vara) Vig, spänstig Lycksele<br />
34B001 viisp (<strong>att</strong>) Vifta, svänga Södra Vb
10B033 Vill du som jer oopp gå <strong>ner</strong> å si etter om<br />
spjälle nee jer oop?<br />
”vill du som är uppe gå <strong>ner</strong> <strong>och</strong> se efter om spjället <strong>ner</strong>e är öppet ? Ramsa<br />
70B232 Vill du val narre, ska du inbill de he du<br />
jer<br />
klokest sjölv!<br />
Vill du bli lurad, ska du inbilla dig <strong>att</strong> du är klokast själv! Umeå<br />
87A235-310 villaavslutning höstavslutning i sommarstugan Finland<br />
64B029 viller Bättre Kraddsele<br />
65A159 viller Bättre Gunnarn<br />
69A437 viller (he vart int nå) Det blev inte bättre Gargnäs<br />
80A398 villes (<strong>att</strong>) Gå vilse Kraddsele<br />
71B419 vill-go (<strong>att</strong> vara) Gottgöra, kompensera Lillarmsjö<br />
28B264 villgo (<strong>att</strong>) Återgälda Åkullsjön<br />
59A345 vill-go (ett) Vedergälla, kompensera Umeå<br />
09A298 vimpling (en) pojkrackare Junsele<br />
57A153 vimpling (en) Yngling i slyngelåldern Dorotea<br />
88B420-450 vinn värk i handled efter ensidigt arbete Gagsmark<br />
88A227 vinn (i handled) ledöm av ensidigt arbete Storuman<br />
56A511 vinn strent (kon är) Kon har fel på spenarna så <strong>att</strong> mjölken sprutar lite hur<br />
som helst, åt Fällforsån<br />
sidan t.ex.<br />
28B272 vinnes (<strong>att</strong>) Bli krokigt, skevt Åkullsjön<br />
56A284 vinstra En av kons fyra magar Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
56A284 vinstra, huva, mångfalle <strong>och</strong> wåma Kons fyra magar Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
50B112 vipa Sidensvans Norsjö<br />
52B043 virext (<strong>att</strong> vara) Springer vida omrking Södra Vb<br />
62A006 virext (<strong>att</strong> vara) (van <strong>att</strong>) färdas vida omkring Vännäs<br />
40A214 virgule'r g ( (<strong>att</strong>) ) Gestikulera Storuman<br />
28B275 virjen Hopvridna tunna björkgrenar som ersättning <strong>för</strong> linor Åkullsjön<br />
55B107 vi-räkan (<strong>att</strong> vara) Färdas vida omkring, vara överallt, flänga o fara Norsjö<br />
55B166 vi-räkt (<strong>att</strong> vara) Färdas vida omrking, flänga <strong>och</strong> fara Gunnarn<br />
83A044 vi-rättjen (<strong>att</strong> vara) Reslysten, om en som far vida omkring Skellefteå<br />
88A159 vis-karl synsk, fjärrskådare Vilhelmina<br />
90A068 visschlut ostadig på benen<br />
75B466 Wit var hon sjwartt a fram var hon bak å hadd Beskrivning av en bortsprungen ko (ägaren blev ivrig<br />
<strong>och</strong> talade Skellefteå<br />
n brun sjääll å n kommar-romp!<br />
baklänges / "balade taklänges"!<br />
09A172 wittedett´n rödstjärt Skellefteå<br />
62A424 wittedett´n Rödstjärten Norra Vb<br />
67A188 Vittje, vittje flaka, han som köm å ge me<br />
smaka ska få åk på en gullhäst, men han<br />
som<br />
int in t kö köm m å ge me smaka, smaka han ska<br />
få åk på en<br />
gamm-sko inett baku-ugn!<br />
Ramsa som handlar om karameller<br />
Åskilje<br />
85B702 vittra tjvätt trågä solen tittar fram mellan molnen Umeå<br />
71B122 witu-dett´n Rödstjärten (eg. "vit-fläcken") Bastuträsk<br />
83A274 vit-vecke Skjortbröstet Drängsmark<br />
83A274 vi-vecke Skjortbröstet Drängsmark<br />
87A440 vogbratn hävstång m.hjä1pmedel Lycksele<br />
65A440 vog-bråt´n Kraftig hävstång Skellefteå<br />
40A074 vog-bråt'n Hävstång Skellefteå<br />
39B446 vogen Små klumpar som samlas i ögonvrårna eft. Sömn Fällfors
65A443 vog-mat´n Sten el. dyl. som ligger under hävstången Skellefteå<br />
40A075 vog-mat'n Den sten, stock etc. som man lägger under hävstången<br />
<strong>för</strong> <strong>att</strong> kunna Skellefteå<br />
lyfta något<br />
87A440 vogmatn hävstång m.hjä1pmedel Lycksele<br />
75B418 vog-mora "Kärnan" i en böld Skellefteå<br />
82B091-98 vog-mora "Kärnan" i en böld Norsjö<br />
90A141 vogmora varböldens <strong>här</strong>d Nordmaling<br />
88A410 vogn undvara Vindeln<br />
13A224 vogne (en) våd, rand i (jordbrukssammanhang) Vindeln<br />
62A278 wokik Olika namn på lavskrikan Hela Vb län<br />
49A047 von (<strong>att</strong>) Umbära, låna ut, avvara Norra Vb<br />
13B007 vonen mindre ”områden” i t ex potasisland Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
06B248 vonnes (<strong>att</strong>) <strong>att</strong> kunna undvar undvara a Tavelsjö<br />
33B355-461 woork Orka Skellefteå Sven Mikaelsson läser<br />
en historia på<br />
Skellefteåmål<br />
06B016 voorr (en) orre Ankarsund<br />
12B398 woorr (en) orre (hanen) Norsjö<br />
40A410 woorr (en) Orre (hanen)<br />
60A096 wor´n-skapen Fiskredskap - nät, mjärdar, ryssjor etc. Tväråträsk<br />
72B050 woratjis Kråkan Malå eg. samiska<br />
88A027-035 vores vårt Umeå<br />
86A098-108 vorn undvara Åsele<br />
69B283 vorn (<strong>att</strong> vara) I stånd <strong>att</strong> avvara, kunna låna ut Skellefteå<br />
49A047 vorn (<strong>att</strong>) ( ) Umbära, , låna ut, , avvara<br />
Norra Vb efter "kruup" p = krypa yp<br />
49B119 vorna Giller <strong>för</strong> fångst av vilt Filip Gerhardsson<br />
89A020, A181 vornkarl fångstman (snaror,giller) Öre<br />
89A181 vornvar villebråd som vet akta sig Ernst Rietz<br />
51A133 voxiken Lavskrikan Stavaträsk<br />
83A035 vrak-stega (en) Latmask, lätting Strand<br />
60B464 vrakut (<strong>att</strong> vara) Lat Bjurholm<br />
50B101 vred (ett) Spricka i isen Obbola<br />
42B087 vreensjk (<strong>att</strong>) Smågnägga (om hästar) Vilhelmina<br />
42B090 vrensjk (en) Hingst Vilhelmina<br />
50B107 vri-ann Bläsand Norsjö<br />
14A074 vri-ann´ (en) bläs-and Norsjö<br />
89B069-080 vräkning tappa ut v<strong>att</strong>en ur tjärtunna<br />
89B080 vult vulter er, völter ovig Kroksjö<br />
60A228 Vå haijt du? Vad heter du? Skellefteå<br />
33B257 Vå leigg du jerna? Jå! Vå f<strong>att</strong>as deg då?<br />
Ja, I Va, ligger du <strong>här</strong>? Jo! Vad f<strong>att</strong>as dig då? Ja, jag har fått<br />
ånting inne Örviken<br />
ha fått nanteing ini skall'n, å I <strong>för</strong>stå eint!<br />
I ha i huvudet <strong>och</strong> jag <strong>för</strong>står inte! Jag har ju aldrig haft nånting<br />
där <strong>för</strong>r!<br />
ju aller hadd der nanteing <strong>för</strong>r!<br />
66B039 Vå rappel du ve? ung. "vad håller du på med?" Bockträsk<br />
14B245 wå ska i vetta, som bo oppa bått´n å les<br />
"vad ska jag veta, som bor på övervåningen <strong>och</strong> läser<br />
Axelbladet Norsjö Ramsa<br />
Axelblade å Fönsterpost´n å dra senadrage<br />
<strong>och</strong> Fönsterposten <strong>och</strong> drar sendraget i tröskeln <strong>och</strong> äter skare ur<br />
nei dörabaittjen å et fällbruttu´n borti knäskålen" (vitsen med hela ramsan går tyvärr <strong>för</strong>lorad<br />
vid överkneskåla<br />
sättning till svenska)
39B438 våg-mat Sten, träklabb etc. som man lägger under spettet när man ska väga<br />
upp t.ex. en lada<br />
Fällfors<br />
29B068 våleslaws, (<strong>att</strong> vara) vårdslös Burträsk<br />
57B382 våli om (<strong>att</strong>) Röra om (i grytan) Filip Gerhardsson<br />
58B012 vålja (<strong>att</strong>) Skaka av beläggning från nät Sorsele<br />
54A209 vålk om (<strong>att</strong>) Blanda om Skellefteå<br />
36A227 våll-jut (<strong>att</strong> vara) Våldsamt ful Åsele<br />
56A284 wåma En av kons fyra magar Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
27A447 wåmm-blada Näckrosor Bl<strong>att</strong>nicksele<br />
60A144 vånn Fångstredskap Burträsk<br />
60A145 vånn-göra (ett) Lägga ut el. ta upp fiskredskap Burträsk<br />
63B003 Vårnne I ska gå ve käpp å stav, ska I vis<br />
me<br />
innan Mik Mikaeldag! aeldag!<br />
Talesätt om hur snön "reso<strong>ner</strong>ar" Norsjö<br />
62A290 vårpryppa Benämning på spillkråkan Hela Vb län<br />
07A270 vårpryppa (en) spillkråka ?<br />
71B304-341 vårsj nagerst Var någonstans Robert Tedestedt<br />
läser en berättelse<br />
på vers.<br />
Burträskmål<br />
60A235 Vårss bo du nagerst? Var någonstans bor du? Skellefteå<br />
52A368 vädi (<strong>att</strong>) Ploga snö Burträsk<br />
54A346 vägd te väpplingen, men stanne te starra<br />
(han "Var på väg till väpplingen men stannade vid starren"<br />
- om friare Nordmaling<br />
var)<br />
som fått nej <strong>och</strong> tvingats nöja sig med ett mindre <strong>att</strong>raktivt<br />
alternativ<br />
45A044-132 väge g vägd g Norsjö j<br />
89A222 väggsmen skalbagge i gamla timmerhus Sorsele<br />
53B075 Väl vyge, klompen rå! Väl vägt, järnklumpen (på besmanet) fuktig! Vännäsby<br />
79B121 Väles deg! Lyckliga du, som… Filip Gerhardsson<br />
42A276 Väles deg, som… Lyckliga du, som… Filip Gerhardsson<br />
81A453 väl-foren Välfärd i form av t.ex. äldreomsorg <strong>och</strong> bostadsbidrag Pengfors<br />
76A018 Välise deg! Lyckliga du! Skellefteå, t.ex.<br />
83B082 välvera (<strong>att</strong>) Tillsätta ytterligare mjöl i pannkakssmeten Bjurholm<br />
37A419 vämmansj-böxer'n Vadmalsbyxor Strand<br />
43B157 vämmarns-böxern Vadmalsbyxor Lövånger<br />
15B224 vännes (<strong>att</strong>) Visa tänderna av ilska Filip Gerhardsson<br />
42A161-175 Vännfors-grisar Inv. i Vännfors Lars-Erik Edlund Exempel på öknamn<br />
89B028 wänta mungipa Vindeln<br />
34A159 wänten Mungiporna Malå<br />
83B456 värnnt åss ve ne (ve ha) Vi ahr vant oss vid det Rusksele<br />
83A086 vär-sol "Halo-fenomen" runt om solen Sorsele<br />
09B171-186 värtjen värk Kålaboda<br />
66A397 väsa-kus (en) Högljudd person som <strong>för</strong> oväsen Malå<br />
40A127 väsasam (<strong>att</strong> vara) Bråkig Hällnäs<br />
71A364 väv-spol´n Skytteln Umeå<br />
24A347 väx ne som korompa (<strong>att</strong>) Bli kortare Umeå<br />
33A075 vöbb (en) Mycket risig tall Storuman<br />
35A416 wöbb (en) Mycket risig tall Storuman
73B097-122 wöbben (<strong>att</strong> komma) Gå med oformliga rörelser Filip Gerhardsson Ord som betecknar<br />
olika <strong>för</strong>flyttningssätt<br />
hämtade från hela länet<br />
33B043 vöffel-bank (till) (en) En våffla till Ekorrsele<br />
38A490 wölane Matstrupen på kor, grisar etc. Djupfors<br />
66B320 Vörk du jalp me? Kan/orkar du hjälpa mig? Rusksele<br />
01B044 vörke dy ”just ingenting”jfr.”hortthe var” Flurkmark<br />
07B138 vörke dy ungefär ”självklart” Malå<br />
59B039 vörke dy Ung. "undra på det?" Vindeln<br />
01A334 vörke dy <strong>för</strong> allan del känn teven, känn teven uttryck <strong>för</strong> häpenhet etc. (teven=lukten) Vännäs Talessätt<br />
79A067 vörke dy! Ung. "F<strong>att</strong>as bara annat", "det var ju väntat" Filip Gerhardsson<br />
54A215 vörting (en) Stengrund (ett) Filip Gerhardsson<br />
71A300 vöörk vöör k (<strong>att</strong>) Orka Vin Vindeln deln<br />
83B451 vöörn Våran Umeå<br />
83B451 vöörn å jeern Våran <strong>och</strong> eran Umeå<br />
09A054 yle-backen brant stup under v<strong>att</strong>net Storuman<br />
12B442 yle-backen tvärt stup under v<strong>att</strong>en Långviken<br />
65A262 Yle-backen (kanten av) bråddjup i sjö Barsele<br />
09A220 yle-bradd´n stup under v<strong>att</strong>en Kraddsele<br />
08B018 yle-järn avväjare på stöttingsmanken Vindeln<br />
63B230 Yli-backen Bråddjup i sjö Umeå<br />
39A288 Ylja Avbärare på stötting Rödåsel<br />
55A084 Ylja Överta ribban på en höskrinda Tärnaby<br />
66B061 Ylja Sidostycke i skrinda Rödåsel<br />
66B208 Ylja j Djupt jpställe i sjön j där simpor p ggärna<br />
håller till<br />
89B331-335 ylja sidobalk i skrinda fheå<br />
56B317 Yppeflor Övre delen på ett fisknät som flyter på v<strong>att</strong>net Brån<br />
29B069 yroppnea, (<strong>att</strong>) ramla omkull Burträsk<br />
49B022 Ysster (<strong>att</strong>) Ystert springa omkring Sorsele<br />
49A532 Ysstre Blånor Vindeln<br />
87B265 yster blånor till lodbössa Rödå<br />
53B410 Ytes (<strong>att</strong>) Hä, halm, potatis, kött etc. Får sin yta <strong>för</strong>störd, borttorkad<br />
-<br />
materialet "ytes"<br />
Norrbotten<br />
75B502 Ytterst i äffsingen (<strong>att</strong> vara) Tackla av, bli sämre Kraddsele<br />
58A362 Ytterst i äffsingen (det var) Med nöd <strong>och</strong> näppe Sorsele<br />
87A058 yxhönna Egget på yxan Gagsmark<br />
74A238 å döijen Där<strong>för</strong> <strong>att</strong> Burträsk<br />
87A154 87A154-203 203 å n ennes vartefter<br />
Stense Stensele le<br />
69B257 Å se kömme haran å d<strong>att</strong>re å kute etter vegen, Och så kom haren <strong>och</strong> sicksackade <strong>och</strong> sprang efter vägen, <strong>och</strong> så Rödå<br />
å se pörre´n å inni löönn!<br />
dök han in i riset!<br />
65A113 åbådasam (<strong>att</strong> vara) Benägen <strong>att</strong> jämra sig på ett överdrivet sätt Skellefteå<br />
56A426 å-båla Iskant vid stranden när v<strong>att</strong>net sjunkit undan Holmsund<br />
87A100-120 åbäkas oväsnas Umeå<br />
38B301 ågåa-sam (<strong>att</strong> vara) Överdriva, göra saker värre än de är Skellefteå<br />
65A113 ågådasam Benägen <strong>att</strong> jämra sig på ett överdrivet sätt Skellefteå<br />
43B183 ågådasam (<strong>att</strong> vara) Nervös, orolig, spänd Lövånger<br />
43B384 ågådasam (<strong>att</strong> vara) Jämra sig, klaga över småsaker Skellefteå
50A428 ågådasam (<strong>att</strong> vara) Jämra sig (i onödan) Skellefteå<br />
59B201 å-hitte (det var) I rätt ögonblick, vid rätt tillfälle Vindeln<br />
10A065-080 åhäppen krämpor Vännäs<br />
38A239 åker-hera'n Hare som äter ur trädgårdar el.ett träd som står <strong>för</strong> nära<br />
odling <strong>och</strong> Hemv<strong>att</strong>net<br />
skickar in sitt rotsystem i densamma<br />
07B051 åkerhöna ljungpipare Skellefteå<br />
14A080 åkerhöna ljungpipare Norsjö<br />
50A478 åker-hönsja Ljungpipare Tegsnäset<br />
55B209 åk-raijde Fordon (stötting, vagn etc.) Jörn<br />
71A193 åk-raijde Seltyget Boliden<br />
23A194 åkrajde Seltyg S:a Åkulla<br />
55B356 åk-reijde Seltyg Bureå<br />
57A481 åkt på ra rabbacks bbacks-tj tjalken alken (a (<strong>att</strong> tt ha ha) ) Bli Blivit v it grav gravid id (utom äkt äktenskapet) enskapet) Bastuträsk<br />
12A122 ål grodd (på potatis) Vindeln<br />
12A114 åles (<strong>att</strong>) gro (om potatis) Vindeln<br />
12A385 ålg-jakt älgjakt Högland<br />
82B397 ålåva (<strong>att</strong>) Lova, hota <strong>att</strong> ta itu med något (obehagligt) Åselet<br />
83A028 ålåvas (<strong>att</strong>) Hota, utlova hämnd el. straff Skellefteå<br />
56B327 åmmafallt Stökigt Vännäs<br />
56A136 åmmerikring (<strong>att</strong> vara) Virrig, vimsig Vilhelmina<br />
81B379 ån ennes (<strong>att</strong> göra ngt) Klara av en syssla på en gång Vindeln<br />
43A272 ångbett (<strong>att</strong> vara) Tvärarg, lättstött Hemv<strong>att</strong>net<br />
13A275 ån<strong>ner</strong>-breschla typ av vävt underlägg i sängen istället <strong>för</strong> lakan Vilhelmina<br />
13B200 ån<strong>ner</strong>li (<strong>att</strong> vara) på dåligt humör Norsjö<br />
13B298 ån<strong>ner</strong>li ( (<strong>att</strong> vara) ) arg, g, tjurig j g<br />
Kåge g<br />
55B229 ån<strong>ner</strong>li (<strong>att</strong> vara) På dåligt humör Jörn<br />
67B484 åpynje Efterhängsen, besvärlig person Vitv<strong>att</strong>net<br />
81B381 åpynje (<strong>att</strong> vara) Besvärlig, efterhängsen Vindeln<br />
67B484 åpönje Efterhängsen, besvärlig person Vitv<strong>att</strong>net<br />
50A406 åpönje (<strong>att</strong> vara) Efterhängsen (om barn) Bjurholm<br />
65B203 årrbär (ko), (en) Ko som kalvar tidigt på hösten Nordmaling<br />
62B047 å-sjlappe Rester av allehanda slag, sådant som blivit över Malgovik<br />
88A175 åslapp rester<br />
41A271 å-slappe Sladdbarn Skelleftehamn<br />
68B405 åstann´ (<strong>att</strong>) Anlita, be om hjälp Lövånger<br />
42B277 åstärrvut (<strong>att</strong> vara) Sjåpig, klagar i onödan Kåge<br />
50A247 åstärves (<strong>att</strong>) Sjåpa sig Skellefteå<br />
75B017 åt mö mörnum rnum Till morgonen, morgonen i morgon bitti<br />
Gräsmyr 65B163 åt opp e (man) "Man åt upp det" - det man tänkte säga glömdes plötsligt<br />
<strong>och</strong><br />
<strong>för</strong>svann<br />
Kassjö<br />
32B382 åt å fram Fram <strong>och</strong> tillbaka Skellefteå<br />
58A368 åt å fram Fram <strong>och</strong> tillbaka Sorsele<br />
65B108 åt å fram Fram <strong>och</strong> tillbaka Rödåsel<br />
69B149 åt å fram Fram <strong>och</strong> tillbaka Bygdeträsk<br />
41B050 åtabak Baklänges Junsele<br />
28B083 åte Mygg, knott o.dyl. Norsjö<br />
41B050 åte Mygg, knott etc. Junsele
43B118 åte Mygg, knott etc. Lövånger<br />
66B027 åte Knott, mygg etc Åselet (Byske)<br />
73A527 åt-fäla Det sätt på vilket man bär sig åt Norsjö<br />
41B049 åt<strong>för</strong> (<strong>att</strong> vara) Vara ivägen Junsele<br />
80A161 åtimen (<strong>att</strong> vara) Slut, avslagen, utarbetad Östansjö<br />
76A012 åt-seijen (<strong>att</strong> bli) Bli varse, få syn på Skellefteå, t.ex.<br />
49B001 åtsien (<strong>att</strong> bli) Att titta närmare efter Vindeln<br />
33A330 åtsien (<strong>att</strong> vara) Iakttagande, observant Filip Gerhardsson<br />
82A303 åtting (en) Mått: Åttondels tunna Vilhelmina<br />
90A121 åtöje fotograferad Nordmaling<br />
21B160 åvälte Omkullvält Lycksele<br />
62B301 å-älas (<strong>att</strong>) Vansläktas Junsele<br />
50B047 äddj äddjes es (a (<strong>att</strong>) tt) Retas elakt Pit Piteå eå<br />
20B183 äffsingen Trådar som blir kvar när man klippt <strong>ner</strong> en väv Filip Gerhardsson<br />
71A367 äffsingen Den sista delen av väven, innan den klipps ned Umeå<br />
57B067 äla (<strong>att</strong>) Sortera (t.ex. potatis) Orrböle<br />
90A156 älas <strong>för</strong>öka sig Blåviksjön<br />
57B352 älas (<strong>att</strong>) Föröka sig Filip Gerhardsson<br />
18A247 älas (<strong>att</strong>) Yngla av sig Filip Gerhardsson<br />
77B154 älg-blåst En sort utslag, som man kan få på kroppen (av mögel<br />
som finns i<br />
gräset på våren)<br />
Norsjö<br />
75B211 Äling Bäling, åt opp tjugu tjäling, men vart<br />
int mätt ändå - åt opp en häst, drack opp<br />
e<br />
träsk, hoppe över hagan, men då sprack<br />
magan! g<br />
Gammal ramsa Bodbysund<br />
78A112 älv-blåst Plötsligt påkommen sjukdom (i form av nässelfeber el. diarre) som<br />
troddes orsakas av älvor<br />
86B410 ämmersvidja vidja (handtag) till ämbar Skellefteå<br />
80B439 ämnes-ve´n Virke, lämpligt <strong>att</strong> göra t.ex. yxor el. stöttingar av Vännäsby<br />
82A045 ängjes (korna) Korna längtar in i ladugården efter <strong>att</strong> ha varit ute hela dagen Vindeln<br />
89A210 ängsi sovel utan tilltugg Skellefteå<br />
69A222 ärdd (en) En flock fågelungar Fällforsån<br />
58A371 ärenes-hev (<strong>att</strong> vara) Mycket stolt över något Sorsele<br />
61B440 ärenes-hev (<strong>att</strong> vara) Mäkta stolt Vännäs<br />
83B431 ärnskut (<strong>att</strong> vara) Grinig (om barn) Skellefteå<br />
40A117 ärvessamt (det är) Besvärligt, svårt Hällnäs<br />
53B332 äsj (nettingen) (<strong>att</strong>) Rengöra nejonögon genom <strong>att</strong> placera desamma i en hink med aska Nordmaling (Slemmet <strong>för</strong>svann från<br />
<strong>och</strong> röra om<br />
nejonögonen)<br />
nejonö gonen)<br />
43B037 äsjin Saltlake Lövånger<br />
03A502 äskfis´n sladdbarn Lycksele<br />
82A288 äspen Krampor, märlor Vilhelmina<br />
09B411 äss om, ifall Vännäs<br />
09B045 äss (du) har du lust <strong>att</strong> Mellansel<br />
75B169 ässjen Tillgiven, tam (särsk. om får) Fällforsån<br />
85A042 ässjen djur som tyr sig till eller flyr människan<br />
10B055 ässjen (<strong>att</strong> vara) tillgiven (om djur) Botsmark<br />
49B503 ässjen (<strong>att</strong> vara) Tillgiven, tam (om djur) Hundtjärnliden
53A432 ässjen (<strong>att</strong> vara) Tillgiven, tam (särsk. om får) Botsmark<br />
34A018 ässjen (<strong>att</strong> vara) Tillgiven Sorsele<br />
77A169 ätt-li Efterbörd hos kor Vilhelmina<br />
15B023 ätt-släppe' Efterbörd Åsele<br />
84A343 ävles (<strong>att</strong>) Ligga i, bemöda sig Vännäs<br />
13A232 äxingen kvickroten Vindeln<br />
32A343 äxingen Kvickrot Vännäs<br />
74A316 öge (<strong>att</strong> sno klea) Avigt, ut <strong>och</strong> in Vilhelmina<br />
58A372 ögel (<strong>att</strong>) Betrakta något med olust el. avsmak Sorsele<br />
75B181 ögel (<strong>att</strong>) Kväljas åt, känna avsmak <strong>för</strong> Fällforsån<br />
64B435 ögel (åt), (<strong>att</strong>) Kväljas åt, känna avsmak <strong>för</strong> Vindeln<br />
77A455 öges (<strong>att</strong>) Tävla om <strong>att</strong> vara snabbast i arbetet Nordmaling<br />
82A107 öggves (<strong>att</strong>) Läng Längta ta, trån tråna a In<strong>ner</strong>vik<br />
79B343 öggves-tarmen Fiktivt organ (hos barn) som tycker om sötsaker Spöland<br />
82A110 öggves-tarmen "snål-tarmen" (som ju ständigt längtar efter något gott) In<strong>ner</strong>vik<br />
60A179 ög-lappen Ansiktet Södra Vb<br />
82A369 ögles (<strong>att</strong>) Kväljas åt, känna avsmak <strong>för</strong> Skelleftehamn<br />
59B532 ög-läppen Ansiktet Nysätra<br />
87B327 öhl ut sä trötta ut sig Malå<br />
37A366 öla Ögla Strand<br />
58A250 öle-lamm (ett) Lamm som tackan inte bryr sig om Glommersträsk<br />
09A129 öli-backen stup under v<strong>att</strong>en Norsjö<br />
50B091 ömmerikring (<strong>att</strong> vara) Omständlig, virrig Obbola<br />
14B431 ömmest ömsom Vilhelmina<br />
62A242 öndebyns-kakun y En sorts mjukkaka j Norum<br />
33B072 öntjelit Ynkligt Södra Vb<br />
20A277 öntjelitt Ynkligt Södra Vb<br />
81A028 öppi-flår (näten står) Näten ligger så grunt <strong>att</strong> telnarna syns Tärnaby<br />
83A363 öppna lyset (<strong>att</strong>) Slå på lyset Norrbotten<br />
71B143 örder-sparr´n Gråsiskan Hissjö<br />
38A236 öre-lamm (ett) Lamm utan mor Hemv<strong>att</strong>net<br />
71B149 ör-snip Trollslända Hissjö<br />
42B170 ör-snip (en) Trollslända Södra Vb<br />
80B335 ör-snipen Örsnibben Vindeln<br />
71B149 ör-snurra Trollslända Hissjö<br />
17A504 ör-stola Öronen Vännäs<br />
86B190 örtdag vardag Umeå<br />
67B107 örttas örttas- klädd (a (<strong>att</strong> tt vara vara) ) Vardagsklädd Fili Filip p Gerh Gerhardsson ardsson 88B489 ösksam spendersam<br />
38A347 ösksam (<strong>att</strong> vara) Ge<strong>ner</strong>ös, givmild Filip Gerhardsson<br />
68A097 övavig Osadigt, med tyngdpunkten <strong>för</strong> högt Umeå<br />
57A268 övavikk Instabil, ostadig Storuman
Change language