Kallelse inkl. bilagor - Mälardalens högskola

Fakultetsnämnden för humaniora, 

samhälls- och vårdvetenskap 

KALLELSE 

2008-12-04 Nr 8:2008 

Gunnel Eriksson 

Handläggare 

Fakultetsnämndens ledamöter 

Fackliga företrädare 

Övriga för kännedom enligt sändlista 

Kallelse till möte med fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap 

Datum och tid: Torsdagen den 11 december, kl. 09.30-ca. 12.30 

Plats: Konferensrum B212, Mälardalens högskola, Eskilstuna 

(http://www.mdh.se/hogskolan/kontakt/kartor ) 

Ledamöter: 

Tjänstemän: 

Fackliga företrädare: 

Övriga: 

Tola Jonsson Dekanus 

Peter Dobers Prodekanus 

Mats Börjesson Lärarrepresentant 

Anders W Johansson Lärarrepresentant 

Ingela Rådestad Lärarrepresentant 

Eva Sundgren Lärarrepresentant 

Tina Lämpeä Studeranderepresentant 

Ellinor Rifall Studeranderepresentant 

Cecilia Erixon Studeranderepresentant 

Tomas Ljungberg Extern ledamot 

Thure Morin Extern ledamot 

Gunnel Eriksson Utbildnings- och forskningshandläggare 

Malin Gunnarsson Utbildnings- och forskningshandläggare 

Margareta Burell Lärarförbundet 

Mats Fagerberg SACO 

Ulla Pettersson ST 

Kjell-Åke Brorsson Ordförande, lärarförslagsnämnden HSV 

Maria Mårtensson Utvecklare i arbetslivsvetenskap, HST 

Förhinder anmäls till Gunnel Eriksson, telefon 021-15 17 94, e-post gunnel.eriksson@mdh.se

Fakultetsnämnden för humaniora, FÖRSLAG TILL DAGORDNING 

samhälls- och vårdvetenskap Sammanträde 8: 2008-12-11 

Ärende Beslut Bilaga 

1. Mötets öppnande 

2. Val av justeringsperson Beslutas 

3. Fastställande av föredragningslista med Se förslag 

genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter 

4. Anmälningar 

- Föregående mötesprotokoll Anmäls 1 

- Delegationsbeslut 2 

5. Meddelanden Anmäls 3 

6. Rapporter från utskott och arbetsgrupper 

- Biblioteksrådet 

- Forskningsutskottet 

- Utbildningsutskottet 

7. Meddelanden från studentkåren och doktorandrådet 4 

(föredras av studeranderepresentanter) 

8. Information om Högskoleverkets uppföljning av 5 

sjukgymnastprogrammet 

(föredras av Gunnel Eriksson) 

9. Meriteringsprogram (CF-P 1.3.6-323/08) Beslut 6 (sänds senare) 

10. Information om samverkansprojekt med ÖRU: 7 

Hållbar utveckling 

(föredras av Peter Dobers) 

11. Information om samverkansprojekt med ÖRU: 8 

Arbetslivsvetenskap 

(föredras av Maria Mårtensson) 

12. Rapport från lärarförslagsnämnden 9 

(föredras av Kjell-Åke Brorsson) 

13. Övriga frågor 

14. Avslutande



Datum och tid: Torsdagen den 13 november 

PROTOKOLL Nr 7:2008 

Sammanträdesdatum: 2008-11-13 

Plats: Konferensrum U2-158, Mälardalens högskola, Västerås 

Ledamöter: 

Tola Jonsson Dekanus 

Peter Dobers Prodekanus 

Mats Börjesson Lärarrepresentant 

Anmält förhinder Anders W Johansson Lärarrepresentant 

Ingela Rådestad Lärarrepresentant 

Eva Sundgren Lärarrepresentant 

Anmält förhinder Tina Lämpeä Studeranderepresentant 

Ellinor Rifall Studeranderepresentant 

Cecilia Erixon Studeranderepresentant 

Tomas Ljungberg Extern ledamot 

Thure Morin Extern ledamot 

Tjänstemän: 

Gunnel Eriksson Utbildnings- och forskningshandläggare 

Närvarande 125 § Johan Grundberg Utbildnings- och forskningshandläggare 

Närvarande 124 2 Jan Romedahl Personalhandläggare 

Fackliga företrädare: 

Margareta Burell Lärarförbundet 

Mats Fagerberg SACO 

Övriga: 

Närvarande 115-127 §§ Hans Berggren Sektionschef, UFO 

1 (4) 

Bilaga 1 

FN-HSV 

2008-12-11 

1 av 4

Fakultetsnämnden för humaniora, PROTOKOLL Nr 7:2008 

samhälls- och vårdvetenskap Sammanträdesdatum: 2008-11-13 

115 § Mötets öppnande 

Ordföranden förklarade mötet öppnat. 

116 § Val av justeringsperson 

Beslut 

Nämnden beslutar att uppdra åt Mats Börjesson att jämte ordförande justera protokollet. 

117 § Fastställande av föredragningslista med genomgång av miljö- och 

jämlikhetsaspekter 

Beslut 

Nämnden beslutar att fastställa dagordningen efter att frågan om tider för nämndmöten anmälts 

som övrig fråga. 

118 § Anmälningar 

- Föregående mötesprotokoll 

Beslut 

Föregående mötes protokoll anmäldes av Tola Jonsson och lades till handlingarna. 

Underlag 

Protokoll från nämndens sammanträde 2008-10-08, bilaga 1 till kallelsen. 

119 § Meddelanden 

Ärendets behandling 

Dekanus meddelandelista anmäldes av Tola Jonsson. 

Underlag 

I ärendet fanns dekanus meddelandelista, bilaga 2 till kallelsen. 

120 § Rapporter från utskott och arbetsgrupper 

- Biblioteksrådet 

- Forskningsutskottet 

- Lärarförslagsnämnden 

- Utbildningsutskottet 


a) Eva Sundgren hade inget nytt att rapportera från biblioteksrådet. Nästa möte först 081117. 

b) Mats Börjesson och Peter Dobers rapporterade från forskningsutskottets möte xxxxx 

c) Tola Jonsson kommenterade statuslista för lärarförslagsnämnden. 

d) Eva Sundgren rapporterade från utbildningsutskottets möte 081027. 

Underlag 

I ärendet fanns ”Status för ärenden i Lfn HSV, bilaga 3 till kallelsen. 

Sign: 2 (4) 

Bilaga 1 

FN-HSV 

2008-12-11 

2 av 4



121 § Meddelanden från studentkåren och doktorandrådet 


Ellinor Rifall och Cecilia Erixon informerade kort om pågående aktiviteter inom studentkåren och 

doktorandrådet. 

122 § Utbildningsplaner, allmän del 

Beslut 

- att fastställa utbildningsplanernas allmänna delar för läsåret 2009/2010 och framåt för 

respektive förutbildnings-, nybörjar eller påbyggnadsprogram enligt förslag, med undantag för 

formuleringen "förståelse och respekt för olika synsätt kulturer och traditioner" som i 

förekommande fall ska ersättas med " kunskap och insikt om olika synsätt kulturer och 

traditioner" (eller motsvarande i de fall formuleringen finns översatt till engelska) samt 

- att ovanstående korrigering även ska göras i de utbildningsplaners allmänna delar som 

fastställdes vid sammanträdet 2008-10-08. 


Gunnel Eriksson föredrog ärendet. 

Underlag 

I ärendet fanns förslaget till beslut, bilaga 4 till kallelsen. 

Delges 

Akademichefer, utbildningsledare , administrativa chefer samt sektionschefer för STC och UFO. 

123 § Examensbeskrivningar 

Beslut 

- att fastställa examensbeskrivningar enligt förslag, med undantag för formuleringen "förståelse 

och respekt för olika synsätt kulturer och traditioner" som i förekommande fall ska ersättas med 

"kunskap och insikt om olika synsätt kulturer och traditioner". 


Gunnel Eriksson föredrog ärendet. 

Underlag 


Delges 

Akademichefer, utbildningsledare , administrativa chefer samt sektionschefer för STC och UFO. 

124 § Utlysning post doc 

Beslut 

- att återremittera ärendet för fortsatt beredning. 

Sign: 3 (4) 

Bilaga 1 

FN-HSV 

2008-12-11 

3 av 4




Jan Romedahl föredrog ärendet. 

Underlag 


Delges 

Akademichefer, forskningsledare , administrativa chefer samt sektionschefer för PER och UFO. 

125 § Information om forskningspropositionen 


Johan Grundberg informerade om innehållet i forskningspropositionen. 

Underlag 

I ärendet fanns kopia av sammanfattande power-pointpresentation, bilaga 7 till kallelsen. 

126 § Övriga frågor 

Hans Berggren bad om och fick synpunkter på nämndens mötestider för våren 2009. 

127 § Mötets avslutande 

Ordförande förklarar mötet, som pågått mellan kl. 09.30 och 12.05 för avslutat. 

Vid protokollet: 

……………………………………………… 


Justeras: 

……………………………………………… ……………………………………………… 

Tola Jonsson Mats Börjesson 

4 (4) 

Bilaga 1 

FN-HSV 

2008-12-11 

4 av 4

Fakultetsnämnden för humaniora 


2008-10-01 – 2008-12-04 

DELEGATIONSBESLUT 

Förteckning 1 

Datum Beslutsärende Beslut Beslutande 

2008-10-20 Inställande av 

nybörjarprogram 

vårterminen 2009 

Beslut 

- att vårterminen 2009 ställa in följande 

sökingångar inom lärarprogrammet 

Programnamn Anm.kod Akademi 

Lärarprogrammet ingång 

Natutvetenskap 

10803 UKK 

Lärarprogrammet ingång 

Teknik 

10808 UKK 

Underlag 

Rektorsbeslut 2008-06-09 (dnr CF-30- 

420/08) samt dekanbeslut 2008-10-06. 

Ärendets föredragning 

Ärendet föredrogs av Christina Kääriä, 

handläggare vid Utbildnings- och 

forskningssektionen. 

1 Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas 

till aktuellt beslutsprotokoll. 

sidan 1 (7) 

Gustafsson 

Jonsson 

Säfström 

Bilaga 2 

FN-HSV 

2008-12-11 

1 av 7



2008-10-20 Delegation av beslut 

om 

utbildningsplanernas 

planeringsdelar 



Beslut 

Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- 

och vårdvetenskap, naturvetenskap och teknik 

samt den utbildningsvetenskapliga nämnden 

beslutar gemensamt 

- att delegera beslut om utbildningsplanernas 

planeringsdelar för läsåret 2009/2010 

till akademichefen för den akademi som är 

värd för respektive förutbildnings-, 

nybörjar eller påbyggnadsprogram, under 

förutsättning 

- att beslut om utbildningsplanernas 

planeringsdelar sker efter överenskommelse 

med de eventuellt övriga akademier 

som ansvarar för kurser som erbjuds inom 

ramen för programmet, 

- att beslut ska fattas senast den 20 

november enligt huvudtidplan för 

utbildningsplaneringsprocessen (CF 20- 

321/06) och 

- att beslut om revidering av redan fastställd 

planeringsdel enbart får göras till följd av 

eventuellt nämndbeslut om inställande av 

kurs eller för att rätta till uppenbara 

skrivfel, 

- att besluten utformas så att de är förenliga 

med tillämpliga författningar, registreras i 

myndighetens registreringssystem 

(Accessia) och delges fakultetsnämnderna, 

övriga akademier, utbildnings- och 

forskningssektionen samt 

studentcentrum, samt 

- att ge utbildnings- och forskningssektionen 

i uppdrag att skapa enkla 

rutiner för akademierna att publicera 

beslutade planeringsdelar på högskolans 

webbplats. 

- att delegationen förutsätter att resp. 

akademichef mottar delegationen. 

Underlag 

Protokoll från nämndernas möten 2008-10-08. 

Ärendets föredragning 

Ärendet föredrogs av hans Berggren, chef för 

Utbildnings- och forskningssektionen. 



sidan 2 (7) 

Gustafsson 

Jonsson 

Säfström 

Bilaga 2 

FN-HSV 

2008-12-11 

2 av 7



2008-11-11 Revidering av 

utbildningsplanens 

planeringsdel 

läsåret 2008/2009 

2008-11-18 Inställande av kurser 

och program 




Beslut 

- att revidera utbildningsplanens 

planeringsdel för Beteendevetenskapliga 

programmet, social omsorg, 120 – 160 

poäng (BESOE) läsåret 2008/2009 enligt 

bilaga. 

(förändringar markerade i bilagan med rött). 

Ärendets behandling och underlag 

Gunnel Eriksson föredrog ärendet. Förslaget 

till beslut kommer från akademi HVV och 

handlar om rättelse av skrivfel. 

Beslut att för vårterminen 2009 ställa in kurserna 

Kursnamn Anm. 

kod 

Akademi 

Processutvärdering 11042 HVV 

Folkhälsoinsatser för äldre 12050 HVV 

Evidensbaserad omvårdnad – klinisk 

tillämpning 

19005 HVV 

Patientsäkerhet 19008 HVV 

Intervention – barn – motorisk 

funktionsstörning 

19014 HVV 

Beroendeskapande medel i ett 

folkhälsoperspektiv 

19017 HVV 

Kulturella perspektiv i hälsa och vård 19020 HVV 

Examensarbete i vårdvetenskap 19040 HVV 


Examensarbete i vårdvetenskap(avancerad 

nivå) 

19043 HVV 

Folkhälsoinsatser för äldre 19046 HVV 

Transkulturella perspektiv i hälsa och vård. 19090 HVV 

Ledarskap och vårdutveckling 19106 HVV 

Sjukgymnastik: Område, kompetens och 

marknad 

19108 HVV 



Handledning för professionell kompetens 19116 HVV 

Särskola i en skola för alla 11007 UKK 

Bortom kategorisering och diag.problemlösning 

11008 UKK 

Samtalsmetodik - inriktning pedagogiskt 

arbete 

11012 UKK 

Utbildningsvetenskapliga frågeställningar 11049 UKK 

Möten med mångfald 1 11055 UKK 

Finsk-svensk interkulturell kommunikation 15001 UKK 

Finska för datoranvändare 15002 UKK 

Finska för finskkunnig vårdpersonal 15003 UKK 

Textläsning i finska för studenter med 

förkunskaper 1 

15006 UKK 

Ekonomisk franska 2 15009 UKK 

Tyska 1 i Tyskland 15021 UKK 

Teknisk engelska 2 15077 UKK 

Svenska i teori och praktik 2 15082 UKK 

Svenska i teori och praktik 4 15093 UKK 

Sagans förvandlingar. Barn- och 

ungdomslitteraturens poetik och praktik 2 

15095 UKK 

Sagans förvandlingar. Barn- och 

ungdomslitteraturens poetik och praktik 2 

15095 UKK 



sidan 3 (7) 

Jonsson 

Gustafsson 

Jonsson 

Säfström 

Bilaga 2 

FN-HSV 

2008-12-11 

3 av 7





Den sverigefinska musiken och identiteten 15098 UKK 

Sverigefinsk språkvård/Ruotsinsuomalainen 

kielenhuolto 

15100 UKK 

Tvåspråkighet/Kaksikielisyys 15101 UKK 

Finska för studenter med förkunskaper 2 15144 UKK 

Algoritmer för självlärande maskiner 17026 UKK 

Algoritmer för självlärande maskiner 17027 UKK 

Differential- och integralkalkyl III 17065 UKK 

Elektrofysik 17072 UKK 

Fysikaliska grunder för hållbar utveckling 17075 UKK 

Lärande och etnisk mångfald i skolan 11050 UKK 

Förskola och hem i samverkan 11051 UKK 

Förändrade lärandemiljöer 11053 UKK 

Universums byggnad planeter, stjärnor och 

galaxer 

17033 UKK 

Kalkyl för ingenjörer 17057 UKK 

Industriell produktutveckling Grundkurs 16012 IDT 

Kvalitetsutveckling och ledarskap 16013 IDT 

CAD/CAM-teknik 16038 IDT 

Design for Availability 16010 IDT 

Funktionell programmering 12002 IDT 

Datorgrafik: avancerade datastrukturer och 

algoritmer 

12011 IDT 

Datastrukturer och algoritmer 12019 IDT 

Programmering för interaktionsdesign 1 12020 IDT 

Programmeringsteknik med Visual Basic 12024 IDT 

Datorarkitektur 12025 IDT 

Integrerade kretsar 12031 IDT 

Medicinska mätsystem 12032 IDT 

Datakommunikation i nätverk II 12033 IDT 

Programmering för interaktionsdesign 2 12035 IDT 

Datakommunikation i nätverk II 12039 IDT 

Mekatronik III 12041 IDT 

Ljudpsykologi 14077 IDT 

3D-modellering – fördjupning 14078 IDT 

Entreprenörskap och affärsutveckling 14105 IDT 

Övertalningsdesign 16025 IDT 

VR-visualisering 16028 IDT 

Interaktionsdesign 16029 IDT 

Informationsdesign - examensarbete 16033 IDT 

Att informera med film 16034 IDT 

Framsyn och scenariodesign 16027 IDT 

Ekonomisk historia 31-60 11000 HST 

Historia 31-60 11002 HST 

Teknik och genus 11004 HST 

Historiedidaktik för verksamma lärare 11016 HST 

Sociologi 1-30 11027 HST 

Sociologi 31-60 11028 HST 

Intercultural Studies Programme 11043 HST 

Projektarbete 11104 HST 

Kognition i interkulturellt samspel 11076 HST 

Kulturmötets anatomi 11067 HST 

Etnicitet och transkulturella flöden 11095 HST 

Sveriges ekonomiska historia 11060 HST 

Teknikhistoria 11069 HST 

Historia, fortsättningskurs 11116 HST 

Historia med examensarbete, 

fördjupningskurs 

11117 HST 

Historia inom lärarprogrammen 46-60 11132 HST 

Historia inom lärarprogrammen 76-90 11133 HST 

Integrerad kommunikation 13012 HST 

Beskattningsrätt 13018 HST 

Integrerad kommunikation, uppsats 13034 HST 

Arbetsrätt, kredit- och obeståndsrätt 13046 HST 

Beskattningsrätt II 13051 HST 

Destinationsmarknadsföring 13055 HST 

Lärande organisationer - en gemensam vision 13056 HST 



sidan 4 (7) 

Bilaga 2 

FN-HSV 

2008-12-11 

4 av 7





Sports Management 13057 HST 

Strategy Classics 13061 HST 

Applied Strategies 13062 HST 

Industrial and Organizational Change 13078 HST 

Kredit- och obeståndsrätt 13081 HST 

Allmän kemi 13088 HST 

Natur och samhälle i Mälardalen 14006 HST 

Natur och samhälle i Mälardalen 14014 HST 

Parasitbiologi I 14015 HST 

Biostatistik och vetenskapsteori 14023 HST 

Ytbiomaterialteknik 14028 HST 

Kosmetika och medicin genom tiderna 14030 HST 

Ekologi I 14031 HST 

Skogs- och jordbrukslandskapets ekologi 14035 HST 

Skogs- och jordbrukslandskapets ekologi 14038 HST 

Tillämpad genteknik 14043 HST 

Floristik och ekologi i skärgårdar 14052 HST 

Floristik och ekologi i skärgårdar 14053 HST 

Humanfysiologi 14061 HST 

Praktisk ekologi 14064 HST 

Sustainable Energy Systems 18007 HST 

Energiteknik gk 18011 HST 

Swedish Environmental problem solving, 

project 

18017 HST 

Swedish Environmental problem solving, 18018 HST 

project 

Introduktion till hållbar utveckling 18026 HST 

Sustainable Energy Systems 18027 HST 

Processmodellering 18031 HST 

Process Simulation 18032 HST 

Processoptimering 1 18041 HST 

Scientific Communication 18042 HST 

Projektarbete inom energiteknik 18049 HST 

Projektarbete inom energiteknik 18050 HST 

Vattenreningsteknik 18077 HST 

Driftteknik 1 18080 HST 

Teknikprojekt med skolanknytning 18089 HST 

Beslut att uppdra till berörda akademier att i 

samarbete med studentcentrum tillse att 

berörda studenter erhåller information om 

inställda kurser och om vilka alternativa kurser 

som MDH erbjuder plats på istället. Berörda 

akademier ska särskilt beakta konsekvenserna 

för programstudenter, såväl på program som 

akademin är värd för som på övriga program, 

och säkerställa studenternas möjligheter att 

uppfylla examensfordringarna. 



sidan 5 (7) 

Bilaga 2 

FN-HSV 

2008-12-11 

5 av 7




och program 



och program 




Beslut att för vårterminen 2009 ställa in 

kurserna 

Kursnamn Anm. kod Akademi 

Västerås stads historia 11081 HST 

Svensk politik och förvaltning 11082 HST 











Bilagt beslutet finns anvisningarna gällande 

begäran om inställande av kurs samt 

inkommet underlag om begäran om 

inställande av kurs. 

Beslut att för vårterminen 2009 ställa in 

kursen 

Kursnamn Anm. kod Akademi 

Biostatistics 18024 HST 













sidan 6 (7) 

Gustafsson 

Jonsson 

Säfström 

Gustafsson 

Jonsson 

Säfström 

Bilaga 2 

FN-HSV 

2008-12-11 

6 av 7



2008-11-27 Rättelse i 

nämndgemensamt 

protokoll av den 18 

november, 2008 



Beslut om rättelse enligt 26 § 

förvaltningslagen i protokoll från dekanernas 

gemensamma sammanträde (NÄSA) 2008-11- 

18 i enlighet med bilagt dokument. Kurs med 

anmälningskod 18007 ska strykas från listan 

över inställda kurser. 

Bakgrund 

Akademi HST inkom med underlag ang. 

inställande av kurser vt 09 till 

nämndgemensamt beslut 2008-11-18. Av 

misstag hamnade kursen Sustainable Energy 

Systems, WER003, anmälningskod 18007, i 

den listan. Eftersom detta är den kurs som 

erbjuds för ett antal utländska studenter under 

läsperioden är det viktigt att beslutet 

korrigeras. Akademin avser att ge nämnda kurs 

under vt 09, och begär därför att kursen stryks 

i beslutet över inställda kurser vt 09. (Se 

bilaga.) 

Underlag för beslutet 

Inkommen begäran (081127) från akademi 

HST om att stryka kursen från listan över 

inställda kurser, samt nämndgemensamt 

dekanusbeslut (081118). 



sidan 7 (7) 

Gustafsson 

Jonsson 

Säfström 

Bilaga 2 

FN-HSV 

2008-12-11 

7 av 7

MÄLARDALENS HÖGSKOLA 



Dekanus rapporterar 

Föredragande: Tola Jonsson 

Tidpunkt Kategori Meddelande 

2008‐11‐21 Disputation Karina Tilling, HST, försvarade sin avhandling "Att styra hållbar 

utveckling. Om miljöledning och dess översättningar i 

statsförvaltningen” vid Mälardalens högskola, Västerås. 

2008‐11‐17 Organisation Vid högskolestyrelsens möte den 12 december kommer rektor 

Ingegerd Palmér att föreslå till styrelsen att federationsprocessen 

mellan Mälardalens högskola, Örebro Universitet och Högskolan 

Dalarna avbryts. Orsaken till detta är att regeringens 

forskningsproposition inte ger de fördelar som Mälardalens 

högskola hade väntat sig av ett samgående. Det har också blivit 

klart att regeringen önskar regionalt stöd för ett samgående. 

2008‐12‐01 Samverkan I juni beslutade Eskilstuna kommun och Västerås Stad att 

tillsammans med Mälardalens högskola skapa och utveckla ett 

Spetssamverkanscentra mellan offentlig sektor och MDH – det så 

kallade ”Samhällskontraktet”. Nu finns information utlagd via 

högskolans webbplats, se: 

http://www.mdh.se/samverkan/projekt/aktuella/Samhallskontrakt 

et 

2008‐12‐03 Omvärld Utredningen om en ny lärarutbildning har i dag överlämnat sitt 

betänkande En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen 

föreslår bland annat att lärarutbildningen framöver ska kunna leda 

till två olika yrkesexamina: grundlärarexamen och 

ämneslärarexamen. De ska i sin tur innehålla fyra olika inriktningar 

vardera, vilka ska ge specifik kompetens för undervisning i 

respektive skolform och åldersgrupp. 

2008‐12‐10 Disputation Johan Henningsson, HST, försvarar sin avhandling "Fund Managers 

as Cultural Observers” vid Mälardalens högskola, Västerås. 

Bilaga 3 

FN-HSV 

2008-12-11

Rapport från Studentkåren: 

*Schemaläggningen och rookieverksamheten går inte ihop. Faddrarna får ingen förståelse 

från lärare gällande sin roll i fadderverksamheten. 

Detta är ett problem då det är faddrarna som genomför rookieverksamheten som får många 

av studenter att stanna kvar på Mdh istället för att hoppa av. 

*Det har kommit till Studentkårens känndedom att lärare inte genomför kursutvärderingar 

eller till och med ibland "fejkar" bra kursutvärderingar. Detta har inkommit från anställda på 

Mdh och Mälardalens Studentkårs ordförande för utbildningsutskottet skall forska vidare i 

detta. 

*Det är mycket studentärenden gällande lärare som beter sig illa mot studenter. 

/Ellinor Rifall 

Bilaga 4 

FN-HSV 

2008-12-11

Mälardalens högskola 

Rektor 

Luntmakargatan 13, Box 7851, 

SE-103 99 Stockholm, Sweden 

Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 

Fax: +46 8 563 085 50 

hsv@hsv.se, www.hsv.se 

Annika Vänje 

08-563 08587 

Annika.vanje@hsv.se 

BESLUT 

2008-12-02 

Reg.nr 643-1898-08 

Uppföljning av ifrågasättandet av rätten att utfärda 

sjukgymnastexamen vid Mälardalens högskola 

Högskoleverket finner inte längre anledning att ifrågasätta rätten att utfärda 

sjukgymnastexamen vid Mälardalens högskola. 

Ärendet 

Vid utvärderingen av sjukgymnastutbildningen år 2006 (Högskoleverkets rapport 

2007:23R) ifrågasatte Högskoleverket rätten att utfärda sjukgymnastexamen vid 

Mälardalens högskola. Ifrågasättandet grundade sig på att kvaliteten i 

utbildningens förutsättningar och genomförande inte var tillfredsställande. 

Mälardalens högskola fick därefter ett år på sig att åtgärda bristerna. För 

uppföljningen av ifrågasättandet av sjukgymnastexamen utsåg Högskoleverket 

följande sakkunniga: professor Gunnevi Sundelin (ordförande), professor Stefan 

Lindgren, universitetslektor Cathrin Martin samt universitetslektor Lena Nilsson- 

Wikmar. Mälardalens högskola inkom i april månad år 2008 med en redogörelse 

av de åtgärder som vidtagits. Underlag för bedömningen har varit ovanstående 

skriftliga redogörelse samt platsbesök. De sakkunnigas yttrande bifogas. 

Bedömning 

Bedömningen har gjorts utifrån de krav som ställs i högskolelagen och 

högskoleförordningen och utifrån de rekommendationer som Högskoleverket gav i 

utvärderingen år 2006. De sakkunnigas bedömning är att kvaliteten i 

utbildningens förutsättningar, genomförande, resultat och den 

verksamhetsförlagda delen av utbildningen är tillfredsställande. Högskoleverket 

instämmer i denna bedömning. Högskoleverket anser därmed att kvalitetskraven 

för att ge sjukgymnastexamen är uppfyllda. 

Bilaga 5 

FN-HSV 

2008-12-11 

1 av 4

Beslut 

Högskoleverket finner inte längre anledning att ifrågasätta rätten att utfärda 

sjukgymnastexamen vid Mälardalens högskola. 

Beslut i detta ärende har fattats av universitetskanslern Anders Flodström efter 

föredragning av utredaren Annika Vänje i närvaro av huvudsekreteraren Lena 

Adamson, informationschefen Eva Ferndahl och avdelningschefen Clas-Uno 

Frykholm. 

Anders Flodström 

Kopia till: 

Utbildningsdepartementet 

De sakkunniga 

2 

Annika Vänje 

Bilaga 5 

FN-HSV 

2008-12-11 

2 av 4

Sakkunnigas yttrande 

Vid utvärderingen år 2006 (Högskoleverkets rapport 2007:23 R) bedömdes 

utbildningens förutsättningar och genomförande inte vara tillfredsställande. Det 

noterades att lärarna hade god kompetens, men att de var för få för verksamheten 

och att den beteendemedicinska profilen fått en så framträdande plats i 

programmet att den professionella kunskapen i sjukgymnastik kraftigt fått stå 

tillbaka. 

Mälardalens högskola rekommenderades att 

• anställa fler lärare i sjukgymnastik, 

• öka omfattningen av ämnet sjukgymnastik i utbildningsprogrammet, 

• öka inslagen av manuella metoder, fysisk träning, kroppsmedvetandeträning, 

gruppledning och annan preklinisk sjukgymnastisk kunskap inför den 

verksamhetsförlagda utbildningen, 

• fortsätta utbilda handledarna i verksamheterna så att den beteendemedicinska 

profilen kan garanteras i verksamheten, 

• höja kraven på de kliniska handledarnas formella kompetens till magisternivå, 

• utse examinatorer på högskolan som ansvarig av examinationen av hela den 

verksamhetsförlagda utbildningen, 

• vidta de åtgärder som rekommenderades i samband med Högskoleverkets beslut 

om rätt att ge sjukgymnastexamen. 

Vidtagna åtgärder 

Vi noterar att Mälardalens högskola har tagit utvärderingen på stort allvar och att 

lärosätet har arbetat intensivt och framgångsrikt med att komma tillrätta med den 

framförda kritiken. 

Flera universitetslärare har anställts i sjukgymnastik och en professur i 

sjukgymnastik har varit utannonserad och är nu tillsatt med en befattningshavare, 

som bedriver beteendemedicinsk forskning och verksamhet. 

Ämnet sjukgymnastik har fått större plats i utbildningsplanen. Tre nya kurser 

har tillkommit; sjukgymnastik och det friska åldrandet, 7,5 högskolepoäng, i 

årskurs 1, sjukgymnastik: rörelse och funktion, preklinisk kurs, 7,5 högskolepoäng 

i årskurs 2 och sjukgymnastik: metoder för åtgärder och utvärdering, preklinisk 

kurs, 7,5 högskolepoäng i årskurs tre. Dessa kurser har bidragit till att den 

yrkesspecifika kunskapen i prekliniska delar har ökat väsentligt. Studenter, kliniska 

handledare i den verksamhetsförlagda utbildningen och lärare vid högskolan var 

samtliga nöjda med den förändrade kursplanen. 

Utbildning av handledare i den beteendemedicinska profilen har erbjudits i 

form av fristående kurser. Över 200 sjukgymnaster har gått kursen, varav de flesta 

från Mälardalens upptagningsområde. Fortsättningskurser i beteendemedicinsk 

behandling kommer att anordnas. Profilen är väl förankrad på fältet och i 

lärargruppen och har även stor acceptans bland studenterna. 

3 

Bilaga 5 

FN-HSV 

2008-12-11 

3 av 4

Magisterutbildning i sjukgymnastik har ännu inte arrangerats, men det finns vid 

Mälardalens högskola ett samarbete med bland annat Uppsala universitet. 

Mälardalens högskola rekommenderades i utvärderingen att vidta de åtgärder 

som framfördes i samband med Högskoleverkets beslut om rätt att ge 

sjukgymnastexamen år 2004. Bedömargruppen ser positivt på att detta nu skett. 

Lärosätet har etablerat ett samarbete med de tekniska utbildningarna vid 

högskolan och kommer att bilda ett Rörelsecentrum för gemensamma projekt på 

studentnivå och i forskning. 

Arbetet med att utvidga ämnet sjukgymnastik till ett tydligt utbildningsinnehåll 

med vetenskaplig förankring, progression och professionell tillämpning har 

genomförts på ett tillfredsställande sätt i relation till den beteendemedicinska 

profilen. Arbetet med att föra ut den beteendemedicinska profilen i den kliniska 

verksamheten fortsätter och engagemanget för sjukgymnastutbildningen vid 

Mälardalens högskola är stort i hälso- och sjukvården. 

Slutsatser 

Vi bedömer nu utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat, 

inkluderande den verksamhetsförlagda utbildningen, som tillfredsställande. Vi 

bedömer förutsättningarna att ytterligare förstärka kvaliteten på utbildningen som 

goda. 

4 

Bilaga 5 

FN-HSV 

2008-12-11 

4 av 4

Utbildnings- och forskningssektionen MDH 1.3.6-323/08 

Malin Gunnarsson 

Utlysning av meriteringsmånader inom humaniora, samhälls- och 

vårdvetenskap, MDH 1.3.6-323/08 

Förslag till beslut 

Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap beslutar 

- att utlysa forskningsmedel motsvarande ca sex månader på heltid för fem kvinnor 

med doktorsexamen, anställda vid Mälardalens högskola om minst 50 %, och som 

avser att meritera sig till docent, 

- att fastställa ”Utlysning och anvisningar för ansökan om meriteringsmånader inom 

humaniora, samhälls- och vårdvetenskap”, 

- att uppdra åt forskningsutskottet bereda förslag till beslut om beviljande av 

meriteringsmånader, 

- att uppdra åt dekanus att fatta beslut om beviljande av meriteringsmånader, 

- att de från budgeten för 2007 kvarvarande så kallade strategiska medlen om 

464 000 sek används som delfinansiering av föreslagna meriteringsmånader. 

Motivering 

Sammanfattning 

Fakultetsnämnden utlyser meriteringsmånader inom humaniora, samhälls- eller 

vårdvetenskap om vardera ca sex månader motsvarande heltid, beroende på lönenivå, 

riktade till kvinnor med doktorsexamen, anställda vid MDH, och som vill meritera sig till 

docent. Forskningen ska ha en tydlig koppling till högskolans forsknings- och 

utbildningsstrategi för perioden 2009-2012. 

Bakgrund 

I fakultetsnämndens förslag till fördelning av anslagsmedel för forskning och 

forskarutbildning för 2009, daterat 080529, finns angivit i det s.k. ”nollalternativet” en 

riktad satsning på post doc anställningar till disputerade kvinnor om totalt 2 000 000 sek. 

Sedan förslaget lämnades har en ny anställningsform, postdoktor, inrättats nationellt, 

vilken omfattar ett antal kriterier som gör det mer lämpat att i det här fallet utlysa 

meriteringstid för forskning i stället för postdoktorsanställning. 

Därtill hade forskningsutskottet i uppdrag från fakultetsnämnden att föreslå strategiska 

satsningar som skulle finansieras med de från 2007 kvarvarande medlen i nämndens 

budget. Den 13 mars 2008 beslutade nämnden, som en strategisk satsning, att ge stöd till 

doktoranders utomlandsförlagda studier om totalt 310 000 sek. Återstående medel, 

1 (2) 

Bilaga 6 

FN-HSV 

2008-12-11 

1 av 4

464 000 sek, föreslår forskningsutskottet läggs på en samlad satsning på 

meriteringsmånader för kvinnor med doktorsexamen, anställda vid Mälardalens högskola. 

Utredningsarbetet 

Ärendet har beretts i nämndes forskningsutskott. Vad gäller de från 2007 kvarvarande 

464 000 sek så har utskottet främst diskuterat två alternativ. Antingen att fördela de 

återstående medlen jämt över en eller flera personalkategorier i syfte att ge visst stöd till 

konferensdeltagande etc., eller att rikta satsningen mot meriteringsmånader för docentur. 

Utskottets slutsats var att alternativet med lite åt många näppeligen vore en strategisk 

satsning och föreslår därför en utlysning av meriteringsmånader, där de från 2007 

kvarvarande medlen läggs samman med den för 2009 föreslagna satsningen. Utlysningen 

riktas mot områden inom humaniora, samhälls- och vårdvetenskap som är angelägna 

enligt forsknings- och utbildningsstrategin, och vänder sig till kvinnor med 

doktorsexamen anställda vid Mälardalens högskola om minst 50 %. Syftet är dels att i 

förlängningen skapa underlag för jämnare könsfördelning bland professorerna vid 

högskolan och dels att stärka högskolans forskningsprofiler. Utskottet bedömer att den 

föreslagna tiden om ca sex månader är så pass lång att man hinner genomföra väsentligt 

forskningsarbete. I beredningsarbetet har även personalsektionen konsulterats. 

Omfattningen om 5 tjänster à ca 6 månader är beräknat utifrån en lön på 37 000 sek och 

ett MDH gemensamt OH-påslag om 28 % samt ett akademipåslag om 20 %, dvs: 

(37x1,54) + (37x1,54) x 0,28 + (37x1,54) x 0,2 = 84 

2 464 000 sek räcker därmed till 29,3 månader (2 464/84=29,3). Det räcker till 

forskningstid under ca 6 månader motsvarande heltid för 5 personer (29,3/6=4,89). 

Förslag till ”Utlysning och anvisningar för ansökan om meriteringsmånader inom 

humaniora, samhälls- och vårdvetenskap” bilägges beslutsunderlaget. 

Malin Gunnarsson 

Utbildnings- och forskningshandläggare 

2 (2) 

Bilaga 6 

FN-HSV 

2008-12-11 

2 av 4



1 (2) 

2008-12-09 MDH 1.3.6-323/08 

Utlysning och anvisningar för ansökan om meriteringsmånader 

inom humaniora, samhälls- och vårdvetenskap 

Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap utlyser forskningsmedel 

motsvarande ca sex månader på heltid för fem kvinnor med doktorsexamen, 

anställda vid Mälardalens högskola, och som avser att meritera sig till 

docent. 

Anvisningar för ansökan 

Ansökan ska omfatta max en A4-sida och innehålla uppgifter enligt nedan. Till 

ansökan bifogas publikationslista av vetenskapliga publikationer. 

Ansökan ska innehålla uppgifter om: 

• Födelseår 

• År för doktorsexamen samt titel på avhandlingen 

• Forskningsplan som visar hur de ca sex forskningsmånaderna ingår i en 

progression mot docent 

• Redovisning av aktuell och planerad finansiering 

• Publikationslista av vetenskapliga publikationer 

• Två referenspersoner (med e-post och telefonnummer) 

Bedömningskriterier: 

• Meriteringsmånaderna riktar sig till kvinnor med doktorsexamen, anställda 

om minst 50 % vid Mälardalens högskola, verksamma inom humaniora, 

samhälls- eller vårdvetenskap. 

• Forskningstiden ska användas för att möjliggöra för den sökande att meritera 

sig vetenskapligt till docent. Tiden sex månader är ungefärlig beroende 

på sökandes lön. 

• Forskningsplanen ska ha en tydlig koppling till prioriterade områden enligt 

”Forsknings- och utbildningsstrategi för Mälardalens högskola 2009- 

2012” 

• Fakultetsnämnden prioriterar sökande som avser nyttja forskningstiden 

på heltid under angiven tidsperiod, framför sökande som avser bedriva 

forskning på deltid. 

Ansöknings- och handläggningsförfarande: 

Bilaga 6 

FN-HSV 

2008-12-11 

3 av 4

2 (2) 

• Ansökan ställs till fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap, 

att. Malin Gunnarsson, UFO, malin.gunnarsson@mdh.se. 

• Ansökningarna granskas av forskningsutskottet som bereder förslag till 

dekanusbeslut om beviljande av meriteringsmånader. 

• Ansökningar förordade av forskningsutskottet kräver, inför dekanusbeslut, 

intyg från akademichef om beviljad tjänstledighet för den sökande. 

Återrapportering efter genomförd post doc 

En skriftlig rapport, max två sidor, ska lämnas till forskningsutskottet inom en 

månad efter genomförd forskningstid med en beskrivning av det huvudsakliga resultatet 

i förhållande till forskningsplanen. Rapporten adresseras till malin.gunnarsson@mdh.se, 

utbildnings- och forskningssektionen. 

Tidplan 

• 5 januari –ansökan ska vara nämnden till handa, att. Malin Gunnarsson, 

UFO 

• 12 januari –forskningsutskottet behandlar ansökningarna, för att snarast 

kunna lägga fram förslag till dekanusbeslut under januari 

Bilaga 6 

FN-HSV 

2008-12-11 

4 av 4

Rapport angående samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola och Örebro 

universitet på temat Hållbar utveckling. 

Inlämnad av: 

Ingemar Elander, Urbana och regionala studier, CUReS, ÖU 

Erik Dahlkvist, Process och resursoptimering, PRO, MdH 

Peter Dobers, HAS, MdH 

Genom: 

Gun Hedlund, Örebro universitet 

Separat rapport lämnas in av Bert Allard, Människa-Teknik-Miljö, MTM, ÖU 

Bilaga 7 

FN-HSV 

2008-12-11 

1 av 5

1. Har de aktiviteter som angivits genomförts och med vilken framgång? 

Samarbetet har utvecklats i två parallella spår delvis beroende på att två miljöer redan hade ett 

etablerat samarbete (MTM och PRO) medan två miljöer hade ännu ej påbörjat samarbete vid 

projektets start (CUReS och dåvarande EKI/HG). När projektet startade hade Mdh en annan 

organisation och den då utpekade samhällsvetenskapliga miljön var Ekonomihögskolan och 

Hållbarhetsgruppen. Det nuvarande samarbetet bedrivs med det nybildade HAS (Hållbar 

utveckling, arbetsliv och styrning) vid Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling. 

Fem ledningsgruppsmöten har anordnats där alla fyra miljöerna varit representerade och tre 

möten där berörda koordinatorer haft avstämning. Mötena har anordnats växelvis vid det två 

lärosätena och vid ett tillfälle som videokonferens mellan koordinatorerna. I det följande 

kommer redovisningen att göras utifrån det ena ”spåret”: CUReS och det nybildade HAS 

samt i vissa delar PRO. MTM vid Örebro universitet lämnar in en separat redovisning via 

Bert Allard. När alla fyra miljöerna är involverade anges detta. 

CUReS och HAS (tidigare EKI/HG): Centrum för urbana och regionala studier, ÖU 

samarbetar aktivt med HAS (se ovan) och PRO vid Akademin för hållbar samhälls- och 

teknikutveckling, Mdh. Högskolans omorganisation med nya akademibildningar samt 

personalminskningar har delvis försvårat kontinuiteten av projektet. CUReS har byggt upp en 

samverkan med dåvarande EKI/Hållbarhetsgruppen, numera HAS (se ovan). Samarbetet är 

fokuserat på att stärka och skapa nytt forskningssamarbete för att på så sätt vidga kompetens 

och ansökningspotential samt att finna nya innovativa forskningsidéer. Tre nya forskarteam 

har bildats i helt nya konstellationer med samarbete mellan historiker och naturvetare, 

litteraturvetare och statsvetare och miljövetenskap/statsvetenskap och sociologi. Ytterligare 

två forskarteam är på väg att bildas, det ena bestående av historiker och det andra av 

samhällsvetare och innovationstekniker. Två internat med åtföljande två heldagsseminarier är 

en form som visat sig fruktbart för att generera forskningsansökningar där både seniorer och 

snart eller nyligen disputerade, yngre forskare ingår. Mälardalens nybildade akademi har bl a 

genom sin kompetens i energi- och miljöteknik stor erfarenhet av praktiknära forskning och 

näringslivssamarbete i s k transdiciplinär forskning. CUReS har sedan lång tid utvecklat 

kompetens inom interdiciplinär forskning. Genom att aktivt verka för att skapa nya möten 

mellan forskare vid de två lärosätena har dessa olika kompetensområden kunnat omvandlas 

till en gemensam styrka i planeringen av strategiska ansökningar. 

En gemensam forskarutbildningskurs anordnas våren 2009 med ett samarbete mellan alla fyra 

miljöerna. Utveckling av gemensam masterutbildning har inte skett beroende på det låga 

söktrycket på redan utvecklade utbildningar inom hållbar utveckling vid båda lärosätena. En 

ansökan om att starta forskarskola har lämnas in till Vetenskapsrådet från CUReS och 

EKI/HG våren 2007. En annan ansökan om forskarskola lämnades in till Vinnova av MTM 

och PRO. (redovisas närmare i rapport från Bert Allard). 

2. Återstår vissa aktiviteter och varför? 

Forskarutbildning: Arbetet med att utveckla forskarutbildning har försenats p g a 

personalomsättning vid MdH. Forskarskolan urbana studier, FUS, finns nu etablerad vid ÖU 

med ett 20-tal verksamma doktorander inom sex dicipliner. Verksamheten är etablerad och 

unik genom den nära kopplingen mellan forskarskolan och den seniora forskningsmiljön vid 

CUReS. Mälardalens högskola har sedan slutet av 1990-talet arbetat systematiskt med hållbar 

utveckling, både i praktisk handling och i forskning och utbildning. Hållbar utveckling är en 

av de prioriterade inriktningarna vid Mdh under perioden 2009-2012. En utvecklingspotential 

finns i möjligheten att skapa mångvetenskapliga forskarutbildningskurser med nationellt 

intag. Av särskilt intresse är att också inbegripa ekonomi med hållbarhetsprofil (Mdh) samt 

Bilaga 7 

FN-HSV 

2008-12-11 

2 av 5

ytterligare några relevanta dicipliner som finns vid de två nybildade akademierna. Under 

våren 2009 kommer två samhällsvetenskapliga kurser på 7,5 hp att utvecklas på temat 

hållbar utveckling i städer och regioner. 

3. Vilka resultat kan uppvisas i enlighet med utgångspunkterna för tilldelning av medel? 

(kurser, forskningsansökningar, påbörjade forskningsprojekt). 

Kurser: Våren 2007 skrevs en gemensam ansökan till Vetenskapsrådets särskilda utlysning 

om forskarskolor på temat Sustainable development in Cities and Regions. Avslag. 

Våren 2009 anordnas en nationell forskarkurs vid Mdh med medverkande lärare från alla fyra 

miljöer med namnet ”Vad är hållbar utveckling?” 7,5 h 

Forskningsansökningar: Två internat har anordnats hösten 2008 och 2009 med deltagare 

från samhällsvetenskap och teknik vid Mdh och CUReD vid ÖU. Båda internaten har 

följts/kommer att följas av uppföljningsseminarier där konkreta ansökningsskisser ventileras 

och bedöms. Syftet med dessa aktiviteter har varit att föra samman forskare och skapa nya 

kontakter eftersom ett etablerat samarbete inte fanns mellan berörda samhällsvetare på de två 

lärosätena. Vid det första internatet deltog ett 20-tal personer och vid det andra ett tiotal. 

Dessa aktiviteter har utmynnat i arbete med forskningsansökningar och forskningsprogram. 

Möten och diskussioner mellan samhällsvetare och naturvetare har varit en viktig del i detta 

arbete med forskningsprogram som avslutas våren 2009. Ekologisk, social och ekonomisk 

hållbarhet kommer att behandlas ingående i programtexten med särskild inriktning på mång- 

och transdiciplinär forskning. 

Formas: Hållbar vattenplanering i Mälarens avrinningsområde. Projektansvarig Sylvia 

Wara,MdH tillsammans med Ulf Sandström, SLU och CUReS och Jörgen Lennqvist, ÖU. 

(avslag). 

Hållbarhet och högre utbildning: Ideologiproduktion eller kritiskt tänkande? Projektansvarig 

Ylva Uggla, CUReS, ÖU tillsammans med Malin Mobjörk, MdH/FOI och Stig Montin, ÖU. 

(avslag) 

Identitet, region och strukturomvandling i Bergslagen (pågående arbete). Projektansvarig 

Magnus Jansson, MdH tillsammans med Max Jakobsson, ÖU och Jörgen Lennqvist, ÖU. 

Vinnova: Planeringsanslag på 300 000 kr våren 2008 för projektet School of Sustainable 

Development – stark forskningsmiljö i ett formativt skede! Med syfte att skapa en 

genusmedvetenhet i samverkansprojektet. Fördjupad ansökan avslogs med motivering att 

frågeställningar och syfte var relevant men att den långsiktiga finansieringen av samverkan 

inte var säkerställd från de två lärosätena. Projektansvarig Gun Hedlund, ÖU tillsammans 

med Katarina Larsson, ÖU och forskningsledarna vid de fyra miljöerna. 

Genus och transportpolitik (pågående arbete). Projektansvarig Gun Hedlund, tillsammans 

med AnnaCarin Billing, MdH och Erik Hysing, ÖU. 

EU: Polluted Peace (pågående arbete). Projektansvarig Monica Odlare (MdH) tillsammans 

med Emma Nehreinen (MdH), Peter Dobers (MdH), Malin Mobjörk (MdH/FOI), Erik Hysing 

(ÖU). 

Bilaga 7 

FN-HSV 

2008-12-11 

3 av 5

Forskarkonferenser: Som ett led i den långsiktiga satsningen på att skapa en gemensam 

levande forskningsmiljö arrangeras två internationella konferenser under projekttiden. MdH 

arrangerade våren 2007 konferensen International Sustainable Development Research 

Conference 13th Annual där forskare från båda lärosätena deltog som workshopansvariga och 

discussants. CUReS ansvarar för att en internationell workshop arrangeras den 11-13 mars 

2009 med temat Sustainable Cities and Regions: Enabling Vision or Empty Talk? 

Påbörjade forskningsprojekt (enligt rapport från Peter Dobers och Erik Dahlqvist, 

Mdh): Samarbete mellan Mälarenergi, ÖrU prof Per-Erik Olsson och MDH för att följa hur 

olika driftsätt i avloppsrening påverkar nedbrytning av läkemedel (toxicitet mm).(ÖU 

huvudman) 

Optimering av aktivslamprocessen, KKS projekt, som startade jan 2008 (HST/PRO 

huvudman) 

Biogasproduktionsoptimering, KKS-projekt, som startade jan 2008 (HST/PRO huvudman) 

Automation region- delprojekt vid ÖrU resp MDH. Speciellt "Energi till 1000 " ligger direkt 

inom Hållbar Utveckling. Samarbete med Johan Kjellander runt beräkning/simulering ÖU 

och Erik Dahlquist MDH. 

VAFIM, Vatten och avfallsforskning i Mälardalen. Regelbundna möten med deltagare från 

ÖrU, MDH, Eskilstuna Energi och miljö, VAFAB Miljö, Växtkraft, Tekniska verken i 

Örebro(avloppsvattenreningsverket), Atleverket, Mälarenergi (Kungsängsverket), SRV i 

Huddinge. Gruppen träffas 2-3 gånger per termin. 

4. Hur mycket medel finns kvar? Kommer de att användas och när? 

Enligt tidigare rektorsbeslut gäller tio procent som overheadkostand för detta projekt och i 

våra planer har vi utgått ifrån att detta gäller fram till projektets slut 31 augusti 2009. Vid 

årskiftet 2009/10 har CUReS kvar 730 000 kr. Dessa medel kommer att användas på följande 

sätt: 

4 månader fil dr Eva Gustavsson, ÖU, arbete med forskningsöversikt och forskningsprogram 

2 månader fil dr Malin Mobjörk, MdH/FOI, arbete med forskningsprogram och utveckling av 

scenariometodik. Scenariometodik är ett verktyg som kommer att användas i kommande 

ansökningar om behovsrelaterad och transdiciplinär forskning. 

1 månad fil kand Erik Hysing, ÖU, utveckling av en nationell forskarutbildningskurs. 

4 x 1 månad arbete med forskningsansökningar (förnyade som fått avslag och/eller helt nya 

baserade på internat- och seminariesamverkan). 

30 procent koordinatorsfunktion (Gun Hedlund, Stig Montin och Ylva Uggla). 

Konferensavgift för forskare från ÖU vid CUReS internationella workshop mars 2009. 

3 x 1 månads arbete med internationella artiklar baserade på forskningsansökningar (idéskiss 

godkänns av forskningsledarna.) 

Ekonomiuppföljning samt fortsatt budget antas vid ledningsgruppsmöte den 4 dec. 2008. 

Bilaga 7 

FN-HSV 

2008-12-11 

4 av 5

Bilaga 7 

FN-HSV 

2008-12-11 

5 av 5

Västerås och Örebro 2007‐11‐26 

UTVÄRDERING AV SAMVERKANSPROJEKT MELLAN ÖU OCH MDH 

Om masterutbildning i arbetslivsvetenskap 

Kerstin Isaksson, Mälardalens högskola 

Maria Mårtensson, Mälardalens högskola 

Anders Bruhn, Örebro Universitet 

Kjell Gustavsson, Örebro Universitet 

1 

Bilaga 8 

FN-HSV 

2008-12-11 

1 av 14

Bakgrund 

Sedan en längre tid har diskussioner förts kring utveckling av någon form av 

fortbildning i anslutning till PA‐programmet vid Örebro universitet (ÖU). Involverade i 

denna diskussion var bland annat ämnena pedagogik, psykologi och sociologi. Vid 

Mälardalens högskola (MDH) genomfördes under 2007 ett antal strategiska 

rekryteringar för att stärka forskningen kring arbetslivsfrågor vid fakulteten för 

humaniora, samhälls‐ och vårdvetenskap. Avsikten var att inrätta 

forskarutbildningsämnet arbetslivsvetenskap vid MDH. Mellan lärosätena MDH och ÖU 

förekom samtidigt en diskussion om att undersöka förutsättningar för ett samgående. I 

anslutning till den utlysning av strategiska medel för samverkan mellan MDH och ÖU 

som blev ett av resultaten av den pågående fusionsdiskussionen formerades en 

arbetsgrupp kring frågor rörande arbetslivsvetenskap. Ett steg i gruppens arbete var att 

undersöka möjligheterna att utveckla en gemensam masterutbildning. En sådan 

ambition bedömdes kunna stärkas genom en samverkan mellan ÖU och MDH. Målet med 

samarbetet formulerades i ansökan om strategiska medel så här: 

Målet är att utveckla utbildning på avancerad nivå i form av ett masterprogram i 

Arbetslivsvetenskap samt forskning med en god internationell standard i samverkan 

mellan de två lärosätena. 

De medel som avsattes avsåg således att användas till utvecklingen av en gemensam 

flervetenskaplig masterutbildning inom ämnet arbetslivsvetenskap. Utvecklingen och 

senare genomförandet skulle ske i samarbete mellan ÖU och MDH, men med formellt 

inrättande av utbildningsprogrammet vid MDH enligt rektorsbeslut. Arbetet med 

utvecklingen av mastern skulle ske i samverkan med representanter för det omgivande 

samhället. I ett rektorsbeslut daterat 20070625 (Dnr CF 12‐533/2004) anges budgeten 

för utvecklingsarbetet av en masterutbildningen i Arbetslivsvetenskap. Medlen skulle 

fördelas jämt mellan de två lärosätena. 

Projektledare 115 tkr 

Vice projektled 115 tkr 

Möte i Arboga 10 tkr 

Friställande av lärare för kursplanering ca 285 tkr 

Samverkan med regionala aktörer 225 tkr 

Totalt: 750 tkr 

Kerstin Isaksson och Maria Mårtensson skulle fungera som samordnare från MDH’s sida 

och Carl Åborg från ÖU. Dessutom beslutade prefekterna för pedagogik och sociologi i 

samråd med prefekten för psykologi vid ÖU att Anders Bruhn och Kjell Gustavsson 

skulle adjungeras till denna operativa grupp. 

2 

Bilaga 8 

FN-HSV 

2008-12-11 

2 av 14

Utöver samordnarna tillsattes vid respektive lärosäte en arbetsgrupp. Från MDH bestod 

denna grupp av Kerstin Isaksson (psykologi), Maria Mårtensson (företagsekonomi), 

Bosse Jonsson (pedagogik), Lars Ekdal (historia) och Ingemar Åkerlind 

(folkhälsovetenskap). Denna arbetsgrupp både återkommande träffar och nära 

kopplingar till den styrgrupp som bildats inom ramen för utvecklingen av 

forskarutbildningsämnet arbetslivsvetenskap vid MDH där ytterligare ett antal personer 

ingick (Gunnar Aronsson, psykologi, Tomas Backström, arbetsvetenskap, Rolf Å 

Gustavsson, sociologi, Ulf Johanson, företagsekonomi, Håkan Sandberg, 

folkhälsovetenskap och Magnus Söderström, pedagogik). Vid ÖU valde man istället att 

arbeta i nätverksform där ca ett tjugotal personer från sammanlagt fem akademier hölls 

informerade och kallades till möten med jämna mellanrum. Att ÖU valde denna form ska 

ses mot bakgrund av det första rektorsbeslutet om att inrättandet skulle ske vid MDH. 

Genomförda aktiviteter 

I augusti 2007 träffades de utsedda arbetsgrupperna från respektive lärosäte för första 

gången. Regelbundna möten har sedan hållits, varvid lokaliseringen av mötena har 

varvats mellan de två lärosätena. Vid det första mötet diskuterades form och innehåll i 

den planerade mastern. Vidare; behandlades generella, övergripande frågor om syfte, 

inriktning och definitioner. Mer konkreta planering såsom tidplan etc. utarbetades 

också. De utsedda amordnarna för arbetet lade dessutom ned mycket tid med att reda ut 

formalia, kursstruktur, förkunskaps‐ och progressionskrav, examenskrav, 

etappavgångar, möjliga in‐ och utgångar, övergång till forskarutbildning samt 

omvärldsanalyser. Här bör också tilläggas att den operativa gruppen vid ÖU lade ned 

mycket tid och kraft, dock med klent resultat, på att söka vägledning från ÖU’s ledning 

kring hur man såg på ÖU’s roll när utbildningen skulle inrättas vid MDH. Arbetet med för 

att samverka med regionala aktörer, såsom stora arbetsgivare (tänkta avnämare), 

arbetsmarknadens parter och studentorganisationer initierades samtidigt. 

Ganska snart fattades ett beslut om att bjuda in till ett brett, idégivande och förankrande 

seminarium med intresserade representanter för berörda ämnen på respektive lärosäte. 

Ett sådant möte genomfördes under december 2007. Till mötet kom ett 20‐tal 

lärare/forskare från olika ämnen med jämn fördelning från de båda lärosätena. Från ÖU 

medverkade också studentrepresentanter från personalvetarprogrammet. Seminariet 

resulterade i ett stort antal idéer, bl.a. om konkreta kurser och grunden för 

utbildningsprogrammet. 

Efter detta möte i Arboga utvecklades en programstruktur. Denna programstruktur 

utgjorde underlag för den ansökan om att inrätta en master i arbetslivsvetenskap vid 

fakulteten för naturvetenskap och teknik vid MDH. Ansökan avslogs dock med 

motiveringen att teknikkopplingen behövde tydliggöras. Ett nytt beslut fattades i 

arbetsgruppen om att i ett första skede ansöka om inrättande av en ettårig 

magisterutbildning inrättad inom fakulteten för humaniora, samhälls‐ och 

vårdvetenskap vid MDH. Magisteransökan behandlades av nämnden i juni 2008 och 

3 

Bilaga 8 

FN-HSV 

2008-12-11 

3 av 14

sakkunniggranskades under sommaren (se Bilaga 1‐). Sakkunnigutlåtandena var 

genomgående positiv och i september 2008 fattades ett formellt beslut om att en 

magister i arbetslivsvetenskap skulle inrättas vid MDH. 

Under våren 2008 inleddes även samtal med representanter från Swedgrad om ett 

närmare samarbete. Bland annat formerades en arbetsgrupp kring arbetslivsfrågor där 

representanter från MDH, ÖU, Dalarnas högskola och Södertörns högskola deltog. 

Kontakter med externa avnnämare konkretiserades under hösten 2008 genom ett 

gemensamt möte i september. Inbjudan gick ut till företrädare för kommunen, 

landstingen, högskolan, Svenskt Näringsliv, intresseföreningar, parterna och 

studentföreningarna vid de två lärosätena. Responsen var positiv från samtliga 

inbjudna. Exempelvis framkom behov av en magisterutbildning där delar kunde vara 

intressanta som uppdragsutbildning för regionala aktörer. 

Under hösten 2008 har utvecklingsarbetet fortsatt med stor intensitet bl.a. med 

formulerande av kursplaner. Vidare har kursansvariga utsetts. Hittills har detta arbete 

gjorts av personal vid MDH, men förhoppningsvis kommer personal från ÖU att 

medverka i kursutvecklingsarbetet framöver. I november kommer ett första 

lärarlagsmöte att hållas inför kursstarten hösten 2009. 

Tänkt masterutbildning 

Som ett led i arbetet att skapa en masterutbildning kommer under hösten 2009 och 

våren 2010 en magisterutbildning att arrangeras. Denna kurs har inrättats inom MDH, i 

linje med det ovan nämnda rektorsbeslutet. På en övergripande nivå, och sett i 

perspektiv av en framtida master, kommer kurserna att inrymma tre olika ”spår”. Dess 

är: 

1. Arbete och arbetsmarknad i en globaliserad värld. 

2. Personalarbete och styrning 

3. Arbetsliv och hälsa 

Ett spår, föreslås bli förlagt till ÖU, med motiveringen att det måste finnas en möjlighet 

för ÖU’s studenter att genomföra det mesta av utbildningen där. Bedömningen är att den 

annars knappast är intressant ur vare sig studenternas perspektiv eller ur 

samverkansperspektivet. Denna fråga är ännu inte helt utredd formellt, och ej heller 

färdigdiskuterad ur ett substantiellt perspektiv. Det innebär att diskussioner förs om 

hur studenterna skall kunna välja mellan kurser som ges av MDH eller ÖU. 

Kursverksamheten avser att under hösten 2009 inrymma följande kurser: 

Termin 1 består av två tvärvetenskapliga kurser á 15 hp. Dess kurser utgör en 

introduktion till arbetslivsvetenskap och bestå av följande två delar: 

4 

Bilaga 8 

FN-HSV 

2008-12-11 

4 av 14

Kurs 1: Historia, samhälle och organisation (15 hp) 

Kurs 2: Arbetsplatsens perspektiv: individen på arbetsplatsen (15 hp) 

Termin 2 består av ett antal kurser á 7,5 hp utifrån ett av de ovan nämnda spåren. Bland 

de valda kurserna ingår bland annat en metodkurs á 7,5 hp, vilken avslutas med en 

uppsats/examensarbete som anknyter till det valda spåret. 

Återstående arbete 

Det arbete som återstår innan kursstart är att vidareutveckla kursernas innehåll. I ett 

första steg handlar det om att utveckla de kurser som ges under hösten 2009. Vidare 

återstår framförallt att utreda förläggning av, ansvaret för, samt innehåll och profiler för 

de ovan nämnda tre spåren, vidare att formulera formella avtal mellan lärosätena kring 

betalning av lärarnas arbete och vart kurserna ska gå. Planen rörande 

masterutbildningen i sin helhet är att under 2009 ansöka om masterexamensrättigheter 

vid antingen MDH eller alternativt vid Högskoleverket. 

Redovisning av använda medel 

MDH 

I stora drag har budgeterade medel använts på följande sätt inom MDH. Maria 

Mårtensson (samordnare) har finansierats med 10% från projektet. Utöver det har 

Kerstin Isaksson (samordnare) och ytterligare ett tio tal personer i olika omfattning 

varit engagerade i projektet från MDH. Lekorer som medverkat har fått ersättning för 

sina timmar och för eventuella resekostnader. Kerstins tid (ca 10%) och andra 

professorer tid har inte ersatts inom ramen för detta projekt. Dessutom tillkommer 

resekostnader för samordnarna samt kostnaderna för de två mötena i Arboga 

(december 2007 respektive september 2008). Resterande medel kommer att förbrukas 

under våren 2009. De kommer dels användas för att finansiera Maria Mårtensson 

(10%), dels till friställande av lektorer för att kunna delta i kursutvecklingsarbetet. 

ÖU 

De medel som avsatts för medverkan ifrån ÖU:s sida har i stora drag fördelats enligt följande: 

Carl Åborg, övergripande samordnare (10 %), fram till augusti 2008. Anders Bruhn och Kjell 

Gustavsson har varit adjungerade till gruppen på vardera 5 % sedan hösten 2007. 

Resekostnader för samordnarna, samt för övriga deltagare vid nämnda större möten med 

involverade lärare samt externa intressenter, är ytterligare en utgift, dock relativt begränsad. De 

resurspengar som är avsatta för ÖU’s del kommer inte att räcka för ett utvecklingsarbete även 

under vårterminen 2009. Detta eftersom samtliga utgifter inom samverkansåtagandet har 

belastat kontot för detta. På grund av att resurser för medverkan i utvecklingsarbetet 

5 

Bilaga 8 

FN-HSV 

2008-12-11 

5 av 14

tagits ut olika på de två lärosätena är storleken på kvarstående utvecklingsmedel idag 

också vid MDH och ÖU. 

Erfarenheter av samarbetet 

Att samarbeta kring utvecklingen master/magisterutbildningen i arbetslivsvetenskap 

har framstått som en lärorik utmaning. Övertygelsen och tron på att lärosätena 

tillsammans har en stor potential att utveckla en attraktiv och en högkvalitativ 

utbildning har drivit utvecklingsarbete framåt. De formella svårigheterna har dock varit 

oväntat stora t.ex. vad gäller vilka direktiv och vilket handlingsutrymme som finns samt 

hur ansvarsfördelningen mellan de två lärosätena skulle fördelas. Utöver dessa 

oklarheter har frågan om en eventuell fusion / federation mellan lärosätena ökat 

osäkerheten i arbetet. Ett avbräck i arbete har varit, att övergripande samordnaren från 

ÖU slutat sin anställning. Vidare har det funnits en osäkerhet om hur ledningen inom ÖU 

har sett på deltagande i utvecklingen av masterutbildningen. Denna osäkerhet har gjort 

att MDH i större utsträckning drivit utvecklingsarbetet vad gäller tillskapandet av kurser 

och formulering av utbildningsplan mm. 

Två möjliga alternativa vägar för en utveckling av en framtida masterutbildning 

framträder som ett resultat av det hittills genomförda arbetet: 

1. En fortsatt samverkan om utbildningen mellan MDH och ÖU, varav ett spår tydligt 

förläggs till Örebro, och att resurser för detta tillskapas där. MDH har ansvaret enligt 

tidigare rektorsbeslut att vara huvudansvarig för programmet. Olika fristående kurser 

arrangeras av ÖU, vilket ger möjlighet för studenterna att läsa hela programmet i Örebro 

(sånär som på den första gemensamma terminen). Samtidigt blir det möjligt för 

studenterna inom MDH att välja till kurser från ÖU och tvärtom. 

2. Fortsatt samverkan mellan lärosätena, men inom ramen för två parallella 

sammanhållna utbildningsprogram. Samverkan sker genom kompetensutbyte samt att 

studenterna erbjuds vissa möjligheter att välja mellan ett större utbud av kurser. 

Avslutningsvis kan konstateras att avsatta medel inte har varit tillräckliga för att täcka 

den arbetsinsats som har krävts. Då utbildningen inrättats på MDH har en mycket stor 

del av det praktiska arbetet bedrivits på MDH och arbetsinsatsen har varit betydligt 

större än vad som täckts av de tilldelade strategiska medlen 

Kerstin Isaksson Maria Mårtensson 

Anders Bruhn Kjell Gustavsson 

6 

Bilaga 8 

FN-HSV 

2008-12-11 

6 av 14

Till 

fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap vid 

Mälardalens Högskola 

Page 1 of 2 

Utlåtande om inrättande av magistersprogram i arbetslivsvetenskap och 

inrättande av arbetslivsvetenskap som huvudområde för en magistersexamen 

vid Mälardalens Högskola 

På anmodan av fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap vid 

Mälardalens Högskola vill jag ge följande utlåtande om ovannämnda 

magistersprogram. 

Det finns en klar social beställning på det föreslagna magistersprogrammet som 

betraktar arbetslivet ur ett multidisciplinärt förändringsperspektiv på avancerad nivå. 

Trots det uppenbara behovet är det ont om dylika program på internationell nivå. I 

Sverige finns ett antal relaterade program på grundutbildningsnivå, men inte med den 

förealgna profilen. 

Det ligger inget tvivel om att MDH innehar den kompetens som krävs för att utbilda 

studenter som uppfyller kraven för en magistersexamen inom det nämnda området. 

De redan tidigare existerande förutsättningarna för detta stärktes avsevärt genom de 

nyrekryteringar som gjordes vid nedläggningen av Arbetslivsinstitutet. 

Valet att fokusera programmet på spänningen mellan globalisering och 

individualisering är lyckat och aktuellt. Den valda strukturen och innehållet av 

programmet täcker på ett ypperligt sätt problemområdet och innehåller de 

metodologiska element som ett magisterprogram måste innehålla. Man bör dock 

försäkra sig om att studenterna erhåller nödvändiga kunskaper om både kvalitativa 

och kvantitativa metoder, trots att dessa inriktningar är valbara. 

Programmets profilering är tillräckligt tydlig för att skilja programmet från andra 

motsvarande program i arbetsvetenskap. 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

Utl-magprogMDH/2008-08-06 Address: Hanken, P.O.Box 479, 00101 Helsinki, Phone: +358-9-43133350 

Bilaga 8 

FN-HSV 

2008-12-11 

7 av 14

Page 2 of 2 

Utbildningsbehovet inom området är uppenbart, eftersom man på alla håll i världen för 

tillfället kämpar med de förändringar som sker inom arbetslivet på grund av den 

snabba globaliseringen och den samtidiga individualiseringen av samhället. De 

utbildade magistrarna torde inte ha svårigheter att få anställning inom företag och 

offentliga organisationer. 

MDH:s rutiner för uppföljning och utvärdering av utbildningen uppfyller kraven för en 

magistersutbildning på hög nivå. 

Sammanfattningsvis vill jag konstatera att det föreslagna programmet utgör en 

balanserad helhet som till sitt innehåll och sin struktur fyller kraven för ett 

magistersprogram samt svarar mot ett existerande utbildningsbehov i Sverige och 

internationellt. Därför stöder jag reservationslöst inrättandet av det föreslagna 

magistersprogrammet i arbetslivsvetenskap och inrättande av arbetslivsvetenskap 

som huvudområde för en magistersexamen vid Mälardalens Högskola. 

Helsingfors den 6 augusti 2008 

Guy Ahonen 

Professor 

Knowledge Management, speciellt personalekonomi 

Svenska handelshögskolan 

Institutionen före företagsledning och organisation 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

Utl-magprogMDH/2008-08-06 Address: Hanken, P.O.Box 479, 00101 Helsinki, Phone: +358-9-43133350 

Bilaga 8 

FN-HSV 

2008-12-11 

8 av 14

Göteborg 2008-07-27 

Fakultetsnämndens utbildningsutskott 

Eva Sundgren 




Mälardalens högskola 

Utlåtande över ansökan om magisterprogram i arbetslivsvetenskap vid MDH 

Undertecknad har ombetts avge yttrande över ovan nämnda magisterprogram. Efter att ha 

granskat de dokument som bifogades har jag besvarat de punkter som ni i brevet önskade 

utlåtande över och inleder yttrandet med en allmän reflektion. Jag har också läst beskrivningar 

av liknande utbildningar på avancerad nivå som finns på www.studera.nu. Jag har dessutom 

jämfört den definition av arbetslivsvetenskap med definitioner av arbetsvetenskap som finns 

på några andra universitet och högskolors hemsidor. 

Allmänt 

Först en allmän reflektion av definitionen av arbetslivsvetenskap. I bakgrundsbeskrivningen 

motiveras och beskrivs ämnet arbetslivsvetenskap. Arbetslivsvetenskap är ett nytt begrepp. 

Sedan några decennier finns arbetsvetenskap som ämne vid flera andra universitet och 

högskolor (t ex vid Luleå tekniska universitet, KTH, Stockholm, Göteborgs universitet, 

Karlstad universitet, Högskolan i Halmstad, Borås) på grundutbildningsnivå. På avancerad 

nivå (magister och forskarutbildning) är ämnet representerat i Göteborg, Karlstad, Halmstad 

och Luleå. I ansökan om magisterutbildning i arbetslivsvetenskap, beskrivs ämnet som 

mångvetenskapligt med sin bas i samhällsvetenskap och humaniora (beteendevetenskap, 

ekonomi, folkhälsa och historia). Man motiverar det nya begreppet arbetslivsvetenskap med 

att arbetsvetenskap har sin utgångspunkt i teknik och samspelet människa-teknikorganisation. 

Denna beskrivning stämmer väl in på hur ämnet definieras vid Luleå tekniska 

universitet men det stämmer inte med ämnets definition vid institutionen för arbetsvetenskap 

vid t ex Göteborgs och Karlstad universitet. Arbetsvetenskap är här ett tvärvetenskapligt ämne 

med en stark bas i samhällsvetenskap och humaniora. Det som skiljer hur arbetslivsvetenskap 

definieras från de definitioner jag funnit av arbetsvetenskap, är att ekonomi, och ett 

medicinskt ämne, folkhälsovetenskap också inkluderas (se gärna kapitel 1, Introduktion till 

Arbetsvetenskapen av Jan Holmer, i boken Forskning om arbete, Holmer & Simonsson red, 

Studentlitteratur 2006). 

Det nya ämnet arbetslivsvetenskap är alltså mycket brett. Det behöver inte innebära en 

nackdel, men enligt min mening skulle man lika gärna kunna använda begreppet 

arbetsvetenskap. De olika institutionerna vid svenska universitet är redan så olika i sina 

inriktningar av ämnet att den nu föreslagna inriktningen kan inrymmas i begreppet 

Arbetsvetenskap. 

Bilaga 8 

FN-HSV 

2008-12-11 

9 av 14

Examen i ett nationellt och internationellt perspektiv. 

Att använda begreppet arbetsvetenskap istället för arbetslivsvetenskap är troligen bättre om 

man vill etablera sig som en högkvalificerad magisterutbildning. Detta ämne är redan 

tämligen väletablerat. Jag kan förstå att man vill profilera sig med ett eget namn men då borde 

skillnaden vara större till ämnet arbetsvetenskap än vad den nu tycks vara, till exempel genom 

att betona folkhälsovetenskap och ekonomi mera. Det viktiga är att någon utbildning på 

denna nivå inte finns i Stockholmsområdet eller i Mälardalen. Detta upptagningsområde är 

stort och min bedömning är att en magisterutbildning i detta område är väl motiverat. 

Däremot har jag svårt att bedöma utbildningen i ett internationellt perspektiv. Dels har jag 

ingen kunskap om motsvarande utbildningar i andra länder, dels kommer språket vara svenska 

varför utbildningen inte är aktuell för icke svensk talande studenter. 

Förutsättningarna inom huvudområdet att utbilda studenter som uppfyller 

examenskraven. 

Förutsättningar tycks vara goda och är väl motiverade i ansökan. Det finns som sagt ingen 

motsvarande utbildning i regionen. 

Programmets inriktning och mål 

I blanketten för ansökan finns ingen text under denna rubrik men den första sidan (sid 3 i 

bilaga 2) tycks handla om detta (dvs inledningen av texten under rubriken 

forskningsanknytning). Programmets inriktning är något oklar beskrivet. Där står att 

arbetslivsvetenskap är ett mångvetenskapligt ämne med tyngdpunkt i forskning i 

skärningspunkten mellan människa, organisation och teknik, alltså samma som man tidigare 

definierat som arbetsvetenskap. Målen hänvisas till bilaga 1. Där finns ingen rubrik så det är 

inte alldeles lätt att se hur målen för själva magisterprogrammet beskrivs. Det står dock att 

magisterprogrammet ingår som en del av en strategi att satsa på forskning i profilområdet 

Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning som är ett av sex profilområden för Mälardalens 

högskola. Det står också att en magisterutbildning är ett första led att utveckla utbildning på 

master och forskarutbildningsnivå vid MDH. 

Programmets innehåll och struktur 

Programmets innehåll och struktur är väl beskrivet och tycks vara både relevant och av hög 

kvalitet. Strukturen verkar rimlig med valfrihet i tre inriktningar andra terminen samt 

fältarbete/uppsats. Innehållet tolkar jag som att inriktningen har en tyngdpunkt åt 

beteendevetenskap. Det är oklart på vilket sätt teknikämnet är representerat. I texterna där 

innehållet beskrivs, nämns teknik ibland, ibland inte. Jag saknar aspekter som genus och 

mångfald. Med tanke på de målgrupper och arbetsområden för examinerade som nämns, vore 

det mycket välmotiverat att sådana aspekter är representerade i kursinnehållet. Metodavsnittet 

är vagt beskrivet. Tydligen tänker man sig hänvisa studenterna till det befintliga kursutbudet. 

Detta är synd med tanke på att arbetsvetenskap/arbetslivsvetenskap, rör sig på flera nivåer 

från makro till mikro vilket ställer specifika krav på design, metod och tolkning vare sig man 

använder kvalitativa och kvantitativa metoder. Bristen på utvecklade metoder anpassade för 

forskning i området arbetsvetenskap har efterlysts av Högskoleverket i sin utvärdering av 

utbildningar i Arbetsvetenskap. Magisterutbildningen vid MDH tycks inte heller lägga stor 

vikt på metodaspekter för forskning. Det är dock bra att man i anslutning till fältarbetet på 

termin 2 avser lägga vikt vid arbetsmetoder. 

Men i stora drag har jag inga invändningar mot inriktningen och strukturen. Området har man 

definierat mycket brett vilket också präglar de kurser man avser erbjuda. 

Bilaga 8 

FN-HSV 

2008-12-11 

10 av 14

Profilering 

Jag tolkar dokumenten som att främst vill profilera sig genom ett eget namn på ämne. 

Innehållet har stora likheter med magisterutbildningar i Arbetsvetenskap vid de universitet där 

ämnet precis som här, har sin forskningsmässiga bas framförallt inom samhällsvetenskap. 

Programmet har också drag från HR-utbildningar. Programmet kanske kan tolkas som ett 

mellanting mellan en arbetsvetenskaplig utbildning och en HR-utbildning. Den valda 

inriktningen tolkar jag som att den är anpassad för att passa blivande och redan 

yrkesverksamma personalvetare på avancerad nivå i företag, offentliga myndigheter och 

förvaltningar. På så sätt profileras sig denna magisterutbildning genom att den är tämligen 

tillämpningsinriktad. 

Utbildningsbehovet 

Man skriver i ansökan att man saknar avancerad utbildning av denna inriktning vid MDH och 

Örebro universitet (som man ska samarbeta med). Man bedömer att efterfrågan är stor på 

avancerad utbildning från studenter som har en kandidatexamen i beteendevetenskap, 

personalvetenskap, företagsekonomi mm. Det låter rimligt att så är fallet. Jag har sökt 

utbildningar av liknande inriktning på avancerad nivå på www.student.nu och inte funnit 

utbildningar många av denna typ, och ingen i regionen. Jag kan inte bedöma 

arbetsmarknadsläget för denna typ av kunskap och kan därför inte yttra mig om 

anställningsbarheten för personer som har en magisterexamen i arbetslivsvetenskap. Man 

nämner i programmet att man avser samverkan med företag och myndigheter. Jag tror att 

sådana kontakter, genom fältarbete, uppsatsskrivning och gästföreläsningar av praktiker, 

kommer att ha stor betydelse för anställningsbarheten. 

Resurser 

Lärarresurserna är väl tillgodosedda såsom de beskrivs i ansökan. Flera forskningsaktiva 

professorer kommer att medverka vilket befrämjar forskningsanknytningen till utbildningen. 

Det verkar också som att det kommer att finnas god tillgång på handledare. 

Uppföljning och utvärdering. 

Inget att anmärka på. Det är bra att man planerar ett programråd och man har redan en 

styrgrupp och en samverkansgrupp med ÖRU i planeringen av programmet. Dessa kommer 

att få till uppgift att följa och utvärdera magisterprogrammet. 

Sammanfattningsvis är min bedömning att det planerade magisterprogrammet i 

arbetslivsvetenskap fyller de krav som måste ställas på en utbildning på magisternivå. Jag 

anser dock att målen och inriktningen borde vara bättre preciserade och beskrivna i ansökan. 

Särskilt positivt är den tillgång till forskningsaktiva seniora forskare som kommer att 

undervisa och handleda. 

Göteborg 27 juli 2008 

Annika Härenstam 

Professor 

Institutionen för Arbetsvetenskap 

Göteborgs universitet 

Bilaga 8 

FN-HSV 

2008-12-11 

11 av 14

Bilaga 8 

FN-HSV 

2008-12-11 

12 av 14

Bilaga 8 

FN-HSV 

2008-12-11 

13 av 14

Bilaga 8 

FN-HSV 

2008-12-11 

14 av 14

Status för ärenden i Lfn HSV 2008-12-01 

Ref nr och benämning Sakkunniga (SK) Status Övrigt 

HSV 03-07 lektor i 

psykologi 


pedagogik 


pedagogik 


pedagogik 

HSV 43-08 

universitetslektorer i 

sjukgymnastik 

Gunnela Westlander, 

Linköpings 

universitet, Ola 

Svensson, Stockholms 

universitet och Kjell 

Ohlsson, Linköpings 

universitet 

Beslut om SK 2007- 

04-27 

Adjungerad professor 

Per Hansson, Uppsala 

universitet, professor 

Gunilla Härnsten, 

Växjö universitet och 

docent Ulrika 

Tornberg, Örebro 

universitet 


06-03 






docent Ulrika 


universitet 


06-03 






docent Ulrika 


universitet 


06-03 

Margareta Möller, 

Örebro universitet och 

Kaisa Mannerkorpi, 

Sahlgrenska 

akademin, Göteborgs 

universitet 

Handlingar till 

sakkunniga v 19. 

Handlingar från 

sökande till 

sakkunniga senast 

den 28/5. Utlåtanden 

finns. 



Utlåtanden finns 










18 sökande 

Sex sökande 

Sju sökande 

Sex sökande 

Fyra sökande 

Bilaga 9 

FN-HSV 

2008-12-11 

1 av 3

HSV 49-08 ansökan 

om befordran till 

professor i historia 



lektor i engelska enl. 

HF 4 kap. 13 § andra 

stycket (särskild 

pedagogisk 

skicklighet) 


om att antas som 

docent i 

vårdvetenskap 

HSV 107-08 lektorer i 

företagsekonomi med 

inriktning mot 

externredovisning 



lektor psykologi 

HSV 133-08 

professor i socialt 

arbete med inriktning 

mot äldre 


om att antas som 

docent i 

litteraturvetenskap 


08-14 

Mats Greiff, Malmö 

högskola, Jonny 

Hjelm, Umeå 

universitet och Bill 

Sund, Stockholms 

universitet 


08-14 

Britt-Inger Svanberg, 

Högskolan i Kalmar 


04-22 

Bino Catasús, 

Stockholms 

universitet och Lars 

Hassel, Åbo akademi, 

Handelshögskolan 


8-14 

Per Gunnar Edebalk, 

Lunds universitet, 

Gerdt Sundström, 

Jönköpings högskola, 

Hälsohögskolan och 

Kari Waerness, 

Universitetet i Bergen 


10-15 



Utlåtande från Sund 

finns. 


sakkunnig v 17 

Utlåtande finns 



Sökandes handlingar 

till sakkunniga senast 

2008-09-03. 

Utlåtanden finns. 





2008-11-07. 

Utlåtande från 

Sundström finns 

Sökande är Christer 

Ericsson 

Sökande är Helena 

Darnell-Berggren 

Sökande är Henrik 

Eriksson 

Fyra sökande 

Sökande är Lena 

Almqvist 

Två sökande 

Sökande är Ingemar 

Haag 

Bilaga 9 

FN-HSV 

2008-12-11 

2 av 3



professor i sociologi 

med inriktning mot 

socialgerontologi 



lektor i sociologi 



lektor i 

företagsekonomi 

Christine Roman, 

Örebro universitet, 

Klas Borell, 

Mittuniversitetet och 

Kari Waerness, 

Universitet i Bergen, 

Norge 


11-27 





2008-12-19. 

Sökande är Sandra 

Torres 

Sökande är Tommy 

Törnqvist 

Sökande är Cecilia 

Thilenius-Lindh 

Bilaga 9 

FN-HSV 

2008-12-11 

3 av 3

Kallelse inkl. bilagor - Mälardalens högskola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?