You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Pröva även att skriva mattegåtedikter, där två ledtrådar ger det entydiga resultatet,<br />
minsta gemensamma nämnare, efter likhetstecknet:<br />
Mu + mjölk = ko<br />
Öron + morot = …..<br />
Man + ränder = zebra<br />
Klor + ränder = …..<br />
Kung + 64 = schack<br />
Hjälm + puck = …..<br />
Mozart + 88 = piano<br />
Zlatan + 11 = …..<br />
Notera logiken: Mozart är inte synonymt med piano och 88 kan vara något annat<br />
än antalet tangenter på ett piano, men Mozart och 88 tillsammans kan rimligen<br />
inte bli något annat än piano. På liknande sätt med de övriga. Otroligt nyttig tanketräning<br />
för de barn som ger sig i kast med dylika övningar!<br />
Jag vet en hund<br />
som heter Hugo<br />
Jag skrev en gång en sång som blev en hit! För 25 år sedan fick jag en dag för mig<br />
att jag systematiskt skulle rimma på egennamn i en sångtext. För att göra det<br />
lite roligare/absurdare döpte jag ett antal djur till allt från Hugo till Örjan. Och<br />
eftersom jag älskar allitteration lät jag namnet och tillhörande djur börja på samma<br />
bokstav/ljud (med enstaka undantag, där namn och djur får hänga ihop ljudmässigt<br />
på något annat sätt: gris–Krister, ål–Roland, giraff–Affe). Det avgörande för<br />
sångens popularitet var nog att jag inte skrev ut rimmen, utan överlät det åt publiken,<br />
barnen.<br />
Jag vet en hund som heter Hugo<br />
som kan räkna upp till …..<br />
När jag väl hade min tvåradiga form ovan var det bara att fylla den med innehåll<br />
måååånga gånger och så var sången klar.<br />
1. Låt barnet välja ett egennamn – sitt eget, en kompis, släktingar, vilket namn som<br />
helst. (Emma)<br />
2. Låt barnet komma på ett djur som börjar på E, som i Emma. (elefant)<br />
3. Låt barnet finna ett rim på Emma. (hemma)<br />
4. Nu kommer det kreativa momentet: tänk ut en situation med orden elefant och<br />
hemma, som i bästa fall blir rolig/intressant/fyndig. Få se nu: elefanter är stora, hör<br />
hemma på milsvida savanner och knappast i en trea i Bagarmossen. (som inte får<br />
plats här hemma)<br />
och en elefant som heter Emma<br />
som inte ryms här …..<br />
Här har jag som synes filat lite på den andra raden, för att få bättre rytm. Men<br />
det är inte alls nödvändigt. Huvudsaken är att barnen skapar av hjärtans lust. Det<br />
poetiska finliret får komma i andra hand.<br />
64 65
Ibland får barnen till både form- och innehållsligt perfekta tvåradingar som den<br />
ovan: rim, allitteration och logisk koppling mellan just elefant och det som sägs i<br />
den andra raden. Så bra kan det ju inte alltid bli. Ola rimmar på skola och om Ola<br />
är en orm hittar man kanske inte någon rimlig koppling, men det kan bli lyckat<br />
ändå. Andra radens allitteration tycker jag lyfter den:<br />
och en orm som heter Ola<br />
som jämt skolkar från sin …..<br />
Linda vill vara ett lejon. Hon kommer på att Linda rimmar på binda och sen<br />
vidtar tung tankeverksamhet. Vad gör lejon? Jagar! Vilka jagas? Till exempel zebror!<br />
Vad tycker de om det? De vill hindra lejonet! Hur då? BINGO!<br />
och ett lejon som heter Linda<br />
som alla zebrorna vill …..<br />
1<br />
Jag vet en hund som heter Hugo<br />
som kan räkna upp till .....<br />
och en gris som heter Krister<br />
som har trynet fullt med .....<br />
och en get som heter Janne<br />
som jämt bråkar med sin .....<br />
och en tjur som heter Tor<br />
som går omkring i röda .....<br />
3<br />
Jag känner snigeln Sixten<br />
som är snabbare än .....<br />
och en orm som heter Orvar<br />
som kan sluka hundra .....<br />
och en tax som heter Tage<br />
som har skavsår på sin .....<br />
och en skunk som heter Sven<br />
som inte har en enda .....<br />
5<br />
Jag vet en svan som heter Svante<br />
som har näbben i en .....<br />
och en gås som heter Oskar<br />
som blir livrädd när det .....<br />
och en stork som heter Sten<br />
som jämt slår knut på sina .....<br />
och en örn som heter Örjan<br />
och nu börjar vi från .....<br />
Rimtramsa<br />
2<br />
Jag vet en ål som heter Roland<br />
som har utvandrat från .....<br />
och en torsk som heter Torsten<br />
som har bott i våran .....<br />
och en mask som heter Max<br />
som bara äter rimmad .....<br />
och en delfin som heter Dennis<br />
som är mästare i .....<br />
4<br />
Jag vet en älg som heter Ellen<br />
som har sportstuga i .....<br />
och en ren som heter Rolf<br />
som varje söndag spelar .....<br />
och en giraff som heter Affe<br />
som får halsbränna av .....<br />
och en hjort som heter Gert<br />
som går omkring med naken .....<br />
6<br />
med en hund som heter Hugo<br />
som kan räkna upp till .....<br />
och en järv som heter Jöns<br />
som tycker om att jaga .....<br />
och en häst som heter Östen<br />
som får hösnuva på .....<br />
och en räv som heter Rut<br />
och nu är tramsan .....<br />
66 67
Sången är mer strukturerad än vad många tänker på. I vers ett har vi husdjuren;<br />
i vers två simmar vattendjuren; i vers fyra klampar hovdjuren omkring och i vers<br />
fem flyger fåglarna fritt. I den tredje versen har dock en stackars korpulent tax det<br />
tvivelaktiga nöjet att sällskapa med en slemmig snigel, en glupsk orm och en stinkande<br />
skunk. Det går säkert att hitta på någon rörelselek som tar fasta på denna<br />
versindelning: barnen stampar med fötterna och flaxar med vingarna/armarna<br />
när de rimmar i den fjärde respektive femte versen och så vidare.<br />
Jag har genom åren sjungit/läst rimtramsan så många gånger, att det har känts<br />
nödvändigt att variera den på allehanda möjliga och omöjliga sätt. Jag kan till<br />
exempel låta barnen viska rimmet, ibland genom hela sången, ibland i en enstaka<br />
vers. Det ger koncentration och en speciell stämning. Ännu roligare tycker<br />
barnen det blir, när jag uppmanar dem att viska rimmet i örat på den som sitter<br />
bredvid, så att jag inte hör. Och när man har sjungit sången så många gånger att<br />
alla kan alla rimmen, är det dags för den stora utmaningen: ingen får rimma, eller<br />
över huvud taget säga någonting, i exempelvis vers fyra. Det ska vara knäpptyst i<br />
publiken/gruppen. Detta är verkligen en koncentrations- och solidaritetsövning<br />
som heter duga. Man vill ju så hjärtans gärna fylla i, men här gäller det att lägga<br />
band på sig. Ni kan säkert hitta på egna rimpresentationsvarianter.<br />
Ännu ett alternativt sätt att redovisa rimmen är att barnen får visa rimmet med<br />
händer och fötter och vad man nu kan komma på. Observera alltså att det bara<br />
är själva rimordet som ska visas, inte händelseförloppet som sådant. Ibland är det<br />
lätt, det räcker med att peka på till exempel skorna. Men hur visar man Småland<br />
och början?<br />
Slutligen, när allt annat är prövat, kan vi roa oss med antirim. Med detta menar<br />
jag att vi försöker hitta ett likvärdigt icke-rimmande alternativ till rimordet. Helst<br />
ska ordet vara i samma anda, men ”fel”. Att frigöra sig från rimmet kan vara nog<br />
så svårt, så det blir både nyttig och rolig hjärngymnastik. I första versen skulle<br />
antirimmen kunna bli hundra, lera, mamma och strumpor. Ju mer icke-rimmen<br />
skär i öronen, desto roligare!<br />
God morgon<br />
Jag läste en förtjusande bok tillsammans med barnbarnen. God natt, gorilla, heter<br />
den och är väl mest tänkt som en läggdagsbok. Men eftersom vi så ofta vill pröva vad<br />
som händer om man gör tvärtom, började vi spåna på temat god morgon. När man<br />
vaknar till en ny fräsch dag räcker det ju inte med att säga god morgon bara till nära<br />
och kära och några till. Nej minsann! Allt och alla blir glada av att god-morgnas.<br />
Sagt och gjort, vi inventerade föremål, företeelser, djur och människor och rimmade<br />
så gott vi kunde. Vi började med att säga god morgon till natten, som man ju lämnar<br />
bakom sig på morgonen. Det tyckte vi var väldigt tvärtom-roligt.<br />
God morgon natten<br />
som somnar så stilla<br />
God morgon katten<br />
God morgon gorilla<br />
God morgon sängen<br />
med kuddar och täcken<br />
God morgon ängen<br />
med kossor vid bäcken<br />
1. Låt barnen välja något, vad som helst, att säga god morgon till. Helst ska det vara<br />
möjligt att rimma på det ordet, men det är inte förbjudet att strunta i rimmet, om<br />
man kommer på orimbara men angelägna god morgon-mottagare. Vi är mycket<br />
flexibla! (dagen)<br />
2. Rimma! (magen)<br />
3. Någon tycker det är kul att magen kurrar av hunger på morgonen. (kurra)<br />
4. Rimma! (hurra!)<br />
5. Vrid och vänd på de fyra parvis rimmande orden ovan och heureka!<br />
God morgon dagen<br />
hörs fåglarna hurra<br />
God morgon magen<br />
som nu börjar kurra<br />
Rimmönstret är naturligtvis valfritt. Här har jag konsekvent använt ABAB, men det går<br />
ju lika bra med AABB. Här kommer några verser till. Inspireras och skriv!<br />
68 69
God morgon väder<br />
god morgon solen<br />
God morgon kläder<br />
som ligger på stolen<br />
God morgon spöken<br />
och monster och häxor<br />
God morgon fröken<br />
Va, hade vi läxor?<br />
God morgon läsa<br />
och skriva och räkna<br />
God morgon näsa<br />
god morgon fräkna<br />
God morgon fralla<br />
och frukostbord<br />
God morgon alla<br />
på hela vår jord<br />
Hur ord blir till<br />
Man ritar ett antal små krumelurer efter varandra och vips har man ett ord – om<br />
man har tur. Med åren får barnen kläm på hur de där 29 krumelurerna ska se ut,<br />
vilka man ska använda och i vilken ordning man ska skriva dem, för att någon<br />
annan ska förstå vad man skrivit. Just ordningen på bokstäverna tar vi fasta på i<br />
följande ordskapande rimgåteverslek.<br />
Ta en bokstav, förresten, ta tre<br />
till exempel R, O och D<br />
Blanda och ge och du ska se<br />
om blandningen är riktigt gjord<br />
så blir det faktiskt …..<br />
Här presenterades de tre bokstäverna totalt neutralt, men de kan också personifieras<br />
på olika sätt:<br />
R är sällan snäll mot K<br />
och B är jättesur på Å<br />
Låt aldrig dessa fyra mötas<br />
i vårt svenska språk<br />
för då så blir det …..<br />
K var sparsam, I var snål<br />
liksom R och A<br />
alla fyra ville ha<br />
pengar, det var deras mål<br />
De var faktiskt mycket lika<br />
och tillsammans blev dom …..<br />
Så här genomtänkta verser med rim och rytm skriver väl inte gemene sju- eller<br />
tioåring, men vad de kan göra är att låna idén att låta bokstäver – gärna med<br />
vissa egenskaper som passar till det ord som de ska bli, se bråkversen – mötas i<br />
olika situationer och därmed bilda ord.<br />
1. Välj ett lämpligt ord, kanske inte mer än fem bokstäver. (HÖST)<br />
2. Presentera de ingående bokstäverna mer eller mindre utförligt. (här nedan får<br />
bokstäverna representera olika höstföreteelser)<br />
3. Skriv/berätta på. Någon kanske kan och vill rimma, men det får ses som en bonus.<br />
4. Avsluta om möjligt näst sista raden med ett rim på det valda ordet. (tröst)<br />
70 71
S håller på att vissna<br />
och Ö faller ner från eken<br />
Med stormen kommer ett H flygande<br />
och titta, ett T bland alla regndropparna!<br />
När dessa fyra kommer samman<br />
kan man behöva lite tröst<br />
för då så är det …..<br />
I min bok ABC vad är D finns ett kapitel betitlat Krokodilsagor. Där beskrivs<br />
en sagolek, där bokstäver kommer samman på ett dramatiskt sätt – de blir alla<br />
slukade av en krokodil – och sålunda bildar ord, det vill säga det som krokodilen<br />
då har i sin mage. Den bokstavsleken kan sägas vara ett specialfall av vad som<br />
presenteras i detta kapitel. Här har vi total frihet att hitta på situationer, där bokstäver<br />
möts varmed ord uppstår. Här kommer några till av mina egna rimmade<br />
och trimmade verser, men låt inte mina rim – för det är ju inte helt lätt alla<br />
gånger att få till rimmad vers – hindra er från att helt fritt skapa ord av bokstäver<br />
med hjälp av prosadikter:<br />
Två stycken A och tre stycken M<br />
började städa sitt stökiga hem<br />
När dom som bäst höll på med att damma:<br />
där mitt i rummet stod plötsligt …..<br />
Jag knöt samman I och R och M<br />
med en kraftig läderrem<br />
Men dom slet sig loss<br />
och började att slåss<br />
Då pröva jag med lim<br />
och då så blev det …..<br />
E och F<br />
stämde träff<br />
en fredagkväll<br />
Men så kom L<br />
och stämningen<br />
blev stum och stel<br />
Ja, det blev bara …..<br />
Tvenne A och trenne P<br />
snubblade och ramlade<br />
huvudstupa nerför en trappa<br />
Titta, sa barnen, där ligger …..<br />
Ä och R är nära vänner<br />
några kompisar dom känner<br />
är tvillingarna T och T<br />
Dom ställer upp på alla sätt<br />
Med hjälp av dessa fyra<br />
kan du stava …..<br />
72 73
Change language