Jämlikhet och hälsa i skolan.pdf

Sammanfattning
Sammanfattning
Initiativet till projektet togs av Landstingsförbundet. Diskussioner fördes mellan
olika organisationer om hur förutsättningar för jämlikhet i hälsa skulle kunna öka.
Skolan identifierades som en verksamhet där insatser för barns hälsa visat sig
både möjliga och effektiva.
Projektets syfte och mål var att skolorna utifrån egen verksamhet skulle utveckla
nyckeltal för att öka förutsättningarna för jämlikhet och hälsa i skolan. Nyckeltalen
skulle vara mätbara och framför allt möjliga att använda för konkreta insatser. Tre
grundskolor har deltagit, av vilka två är belägna i Stockholm, den tredje i
Katrineholm. Projektet har drivits av Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting
i samverkan med Landstingsförbundet, Statens folkhälsoinstitut och Svenska
Kommunförbundet.
Skolorna har uppnått målet att utveckla nyckeltal med förslag på insatser. De har
utvecklat mätmetoder som kan användas inom skolan. De har dessutom oberoende
av varandra kommit fram till gemensamma nyckeltalsområden som mat,
sömn, stress, arbetsmiljö i skolan och självbild/självförtroende. Två av skolorna
har också fysisk aktivitet som nyckeltal. Skolornas nyckeltal förstärks eftersom
de även ingår i områden som man anser vara speciellt viktiga i de nationella
målen för folkhälsa under rubriken trygga och jämlika uppväxtvillkor. Åtgärderna
kan bidra till jämlikhet i hälsa och vara en grund för att utveckla verksamheten i
hälsofrämjande riktning.
Insatser som utvecklats på skolorna har genomförts på friskvårdstimmar, i tjejgrupper,
som utvecklingssamtal mellan lärare, elev och föräldrar samt genom att
schemalägga hem- och konsumentkunskap tillsammans med idrott och hälsa.
Idag får många skolor direktiv om att de ska arbeta med livskunskap utan att få
det definierat. Det finns också brister i personalens utbildning om hur man kan
arbeta med levnadsvanor. Något som behöver utvecklas är utbildning om hur
man kan arbeta hälsofrämjande i skolan för personer i skolledningsposition. Denna
utbildning skulle kunna finnas som ett inslag i den nuvarande skolledarutbildningen.
Folkhälsofrågor skulle också behövas i den ordinarie lärarutbildningen. Vidareutbildning
inom folkhälsa finns för lärare, men även här skulle man kanske samverka
mer med skolor och ge folkhälsoarbetet större utrymme.
Arbetsmiljön skulle troligtvis bli bättre för både elever och personal om man arbetade
med de nyckeltal som skolorna fått fram. Om man arbetar med arbetsmiljön
i både skola och klassrum ökar förutsättningarna för lärande. Utbildningsnivån
7