Jämlikhet och hälsa i skolan.pdf

att om det tar lång tid att få fram resultaten, så uteblir insatserna. Viktigt är också
att de som ska genomföra insatserna är med i processen från början. Det visade
sig vara positivt att bilda ett ”hälsolag” som sedan förde diskussioner om åtgärder
vidare i arbetslagen.
Skolorna tyckte samtliga att det var bra att få extern hjälp med metodutveckling
och uppföljning, så att de sedan lättare kunde använda sig av dessa. De ansåg
också att det behövdes bollplank som såg på skolan ur en annan synvinkel. Men
det var även viktigt att den externa hjälpen kände till skolans värld.
Svårigheter som behöver tas i beaktande är att förankringsarbete tar tid och alltid
bör räknas med i projekttiden. Det krävs också att man lägger mer energi på att
få skolledningen aktiv genom hela processen. Detta behöver inte betyda att de
måste vara med vid det praktiska genomförandet men att de ska vara delaktiga
och stödja processen dvs att få med och/eller öka samarbetet mellan lärare och
mellan elevhälsa och lärare.
Reflektion
Reflektion
Reflektion
Reflektion
Reflektion
Idag får många skolor direktiv om att de ska arbeta med livskunskap utan att få
det definierat. De får inte heller någon utbildning i hur man kan arbeta med levnadsvanor.
Något som behöver utvecklas är utbildning om hur man kan arbeta
hälsofrämjande i skolan för personer i skolledningsposition. Den skulle kunna
finnas som ett inslag i den nuvarande skolledarutbildningen. Folkhälsofrågor skulle
också kunna finnas med i den ordinarie lärarutbildningen. På vissa lärarhögskolor
finns vidareutbildning inom folkhälsa för lärare som redan är utbildade, men även
här kanske man skulle kunna samverka mer med skolor för att ge folkhälsoarbetet
utrymme.
Ett nyckeltalsområde som skulle vara intressant att utveckla ytterligare är arbetsmiljö
i skolan. Att mäta den psykosociala arbetsmiljön för både elever och
personal och genomföra insatser utifrån resultaten.
Slutsats Slutsats Slutsats Slutsats Slutsats
Slutsatsen är att skolorna kan utveckla nyckeltal ur den egna verksamheten.
Nyckeltalen mat, sömn, stress, arbetsmiljö i skolan, självbild/självförtroende är
gemensamma för alla skolorna och visar att de kan ha en generell betydelse. De
kan bidra till jämlikhet i hälsa och vara en grund för utveckling av verksamheten i
hälsofrämjande riktning. Arbetsmiljön skulle troligtvis bli bättre för både elever
och personal om man arbetade med de nyckeltal som skolorna fått fram. Om
man arbetar med arbetsmiljön i både skola och klassrum ökar förutsättningarna
för lärande. Utbildningsnivån har enligt flera undersökningar stor betydelse för
hälsa och välbefinnande (2,40). Om elever äter mat regelbundet, sover tillräck-
43