Jämlikhet och hälsa i skolan.pdf

More documents

Recommendations

Info

38 Tabell 6. Flickors och pojkars (i årskurs 9) svar gällande nyckeltalsområdena. Värdena är medelvärden för årskurs 8, de inom parentes är lägsta och högsta medelvärde på klassnivå. Årskurs 9 (11 klasser) kost motion stress sömn självförtroende Flickor 118 elever Pojkar 113 elever 3,9 (3,0-4,6) 4,2 (2,8-5,0) Tjejgruppsverksamheten Tjejgruppsverksamheten Tjejgruppsverksamheten 3,7 (2,8-4,9) 4,0 (3,2-4,6) 3,2 (2,3-4,2) 3,9 (3,0-4,5) 3,1 (1,9-4,2) 3,3 (2,2-4,2) 3,9 (2,4-5,0) 4,6 (4,1-5,0) Avsikten med verksamheten var att bryta negativa mönster hos flickorna och stärka flickornas självbild, självförtroende och att öka deras skolmotivation. Mätning av självbild/självförtroende utfördes med den förkortade versionen av KASAM–formuläret (45) höstterminen 2001, vårterminen 2002 och höstterminen 2002. När ”KASAM–formuläret” är ifyllt så räknar man ihop poängen utifrån svaren på respektive fråga. Frågorna är konstruerade efter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Om man har en hög poäng betyder det ett starkt KASAM (känsla av sammanhang). KASAM KASAM KASAM KASAM KASAM Resultaten visade att samtliga fjorton flickor hade ett lågt KASAM, dvs ett lågt självförtroende, när de startade tjejgrupperna höstterminen 2001. Efter ett halvår hade sex flickor höjt sitt KASAM–värde och fyra hade samma och fyra hade lägre än utgångsvärdet. En termin senare var det åtta kvar eftersom sex flickor hade gått ut nian. Nya mätningar gjordes i slutet av höstterminen 2002, när flickorna gick i årskurs 9 och i maj 2003. Fyra av flickorna stärkte sitt självförtroende ytterligare under detta läsår. En av flickorna som hade lägre efter andra mätningen, ökade sitt självförtroende/KASAM–värde vid både tredje och fjärde mättillfället. Två flickor gav samma svar som tidigare och en hade lägre värde än utgångsvärdet. Den nya gruppen med flickor (4 elever) från årskurs 8, som startade i januari 2003, hade vid första mättillfället ett lågt KASAM–värde. En av flickorna hade ökat sitt KASAM–värde när nästa mätning gjordes i maj men de övriga gav samma svar som i januari. Betyg Betyg Betyg Betyg Betyg Betygen i alla ämnen följdes. Sju av åtta flickor hade icke godkänt (IG) i flera ämnen höstterminen 2001. Ett år senare vid höstbetyget 2002 hade alla flickor
höjt sina betyg. Även om två av flickorna fortfarande hade icke godkänt i några ämnen så hade ändå hälften av deras IG–betyg höjts till godkänt eller väl godkänt. Nyckeltal Nyckeltal Nyckeltal Nyckeltal Nyckeltal Speciellt nyckeltalsområde för tjejgrupperna är självförtroende, där insatser genomfördes via samtal och värderingsövningar. Exempel på teman var abort, ärlighet gentemot andra, tobak och alkohol. De ansvariga för tjejgrupperna tar också upp andra nyckeltalsområden som stress, mat- och sömnvanor på veckoträffarna. När gruppen har fysisk aktivitet är syftet att de ska få prova på olika former för att se om de kan hitta något de kan bli intresserade av. Uppföljning Uppföljning Uppföljning Uppföljning Uppföljning Tjejgrupperna utvärderades via intervjuer med flickorna. Sammanställningen visade att flickorna var mycket positiva till aktiviteterna som de hade deltagit i. ”Jag vågar lita mer på mig själv och vågar stå för vad jag tycker” ”De vuxna som är med i tjejgruppen kan man lita på, att de lyssnar. Man känner att man kan prata med dem och att de inte för det vidare” ”Kul att prova på olika aktiviteter (fysiska)” Flickorna hade även förslag på förbättringar och utveckling av tjejgruppsverksamheten. Endast ett fåtal av de intervjuade flickorna såg något samband med att tjejgruppen hade hjälpt dem till ett bättre självförtroende och/eller bättre skolprestationer. Men samtidigt sa de att de nu litade mer på sig själva och kunde stå för vad de tyckte. Deras lärare ansåg dock att de hade blivit mer skolmotiverade och att flickornas självförtroende stärkts. 39
Page 1 and 2: Jämlikhet och hälsa i skolan JÄH
Page 3: Förord Förord Projektet Jämlikhe
Page 6 and 7: 6 Resultat från varje skola.......
Page 8 and 9: 8 har enligt flera undersökningar
Page 10 and 11: 10 medicin, Stockholms läns landst
Page 12 and 13: 12 den egna livsstilens betydelse f
Page 14 and 15: 14 Inom skolan finns de som idag ar
Page 16 and 17: 16 ”hälsa” och ”jämlik häl
Page 18 and 19: 18 Utveckling Utveckling av av nyck
Page 20 and 21: 20 I kommunen är det bestämt att
Page 22 and 23: 22 Skola Skola Skola 3 3 Det är en
Page 24 and 25: 24 Möjligheter Möjligheter och oc
Page 26 and 27: 26 Resultat Resultat Sammanfattning
Page 28 and 29: 28 Resultat Resultat från från va
Page 30 and 31: 30 i utvecklingssamtalet. I samtale
Page 32 and 33: 32 Tabell 1. Andel elever i årskur
Page 34 and 35: 34 Elevernas Elevernas uppfattning
Page 36 and 37: 36 Nyckeltalsområden matvanor fysi
Page 40 and 41: 40 Killgruppsverksamhet Killgruppsv
Page 42 and 43: 42 och pojkar med ett mycket lyckat
Page 44 and 45: 44 ligt, stressar mindre, rör på
Page 46 and 47: 46 for discussion between parents,
Page 48 and 49: 48 17. Hagström U, Redemo E, Bergm
Page 50 and 51: 50 49. Sydvästra sjukvårdsområde
Page 52 and 53: 52 Den externa hjälpen kan även s
Page 54 and 55: 54 Namn Datum ÅTGÄRDSPROGRAM För
Page 56 and 57: 56 Vad tycker du om skolan? mycket
Page 58 and 59: 58 Nyckeltal och insatser utifrån
Page 60 and 61: 60 välja aktivitet efter intresse
Page 62: 62 Bilaga Bilaga 8 8

Jämlikhet och hälsa i skolan.pdf

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?