Jämlikhet och hälsa i skolan.pdf
Jämlikhet och hälsa i skolan.pdf
Jämlikhet och hälsa i skolan.pdf
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
De valde att mäta självförtroende med hjälp av det livsstilsformulär som finns i<br />
Antonovskys bok Hälsans mysterium (45). Man bestämde sig för att använda<br />
den förkortade versionen av ”KASAM–formuläret”, som flickorna fick svara på<br />
innan grupperna startades <strong>och</strong> att även alla betyg noterades. Resultatet av enkäten<br />
visade att samtliga flickor hade lågt självförtroende <strong>och</strong> självbild.<br />
Aktiviteterna som genomfördes med tjejgrupperna var samtal med bl a värderingsövningar,<br />
fysiska aktiviteter med <strong>och</strong> utan ombyte av kläder <strong>och</strong> att flickorna åt<br />
skollunch tillsammans med någon från ”hälsolaget” en gång per vecka. Från<br />
början behövde man ha uppsökande verksamhet för att få dem att komma till<br />
träffarna men så småningom ville de verkligen komma, eftersom de fått förtroende<br />
för personerna i ”hälsolaget”. Verksamheten fick också positiva omdömen<br />
av flickorna <strong>och</strong> fler ville delta. I slutet av vårterminen 2002 var den allmänna<br />
uppfattningen hos ett flertal lärare att de som deltagit i tjejgrupperna hade blivit<br />
mer skolmotiverade <strong>och</strong> att de nu var både fysiskt <strong>och</strong> psykiskt närvarande på<br />
lektionerna, vilket ökade möjligheterna till jämlikhet i <strong>hälsa</strong>. De uppvisade också<br />
ett större självförtroende än tidigare. Ytterligare en tjejgrupp startades vårterminen<br />
2003.<br />
”Hälsolaget” arbetade fram ett formulär ”Hälsobarometern” (bilaga 8) som utvecklades<br />
<strong>och</strong> var klart i slutet av vårterminen 2002. Det innehåller frågor om<br />
mat, fysisk aktivitet, stress, sömn, tobak, alkohol, droger, självförtroende <strong>och</strong> kamratskap.<br />
Hälsobarometern besvaras individuellt <strong>och</strong> är tänkt att användas varje<br />
läsår för att eleven själv ska kunna se hur hon/han utvecklats. Eleven tar själv<br />
ställning till var på en skala 1–5 hon/han befinner sig i årskurs 7, för att sedan<br />
göra en ny, aktuell självvärdering på sitt eget formulär i årskurs 8 <strong>och</strong> 9. I samband<br />
med utvärderingen ska det också ges möjlighet till reflektion både individuellt<br />
<strong>och</strong> i grupp. Utifrån de årliga resultaten urskiljer ”hälsolaget” vilka områden<br />
som behöver prioriteras <strong>och</strong> förstärkas. Elevernas svar styr undervisningen på<br />
friskvårdslektionerna. Även områden som har bra resultat behöver vidmakthållas.<br />
I bästa fall bör elevens hela skolvardag speglas av hennes/hans behov. Resultaten<br />
sprids även till övrig berörd personal, men på ett sådant sätt att ingen ska<br />
känna sig kränkt.<br />
Nyckeltal som utkristalliserades utifrån resultat av mätningar läsåret 2001/2002<br />
var inom områdena mat, fysisk aktivitet, stress, sömn <strong>och</strong> självförtroende. Utifrån<br />
dessa kommer insatser att prioriteras <strong>och</strong> genomföras.<br />
23
Change language