Jämlikhet och hälsa i skolan.pdf

och matematiklärare. De båda lärarna hade en mängd idéer om vad de ville arbeta
med för att få barnen att må så bra som möjligt. Både skolledning och lärarna
tyckte att problem som ”oro och stök” i klassrummet hade varit vanliga i
högre årskurser men nu krupit längre ner i åldrarna och därför bestämde de sig
för att skaffa sig kunskap om vilka levnadsvanor årskurs 5 hade. Av praktiska
skäl valdes de två klasser ut som båda lärarna undervisade i.
De inledde höstterminen 2001 med att utforma en enkät ”Hälsoklockan” (bilaga
4) som eleverna i de två klasserna i årskurs 5 (39 elever) fick besvara. Enkäten
innehöll frågor om hur barnens dygn ser ut med frågor om matvanor, trivsel i
skolan, fysisk aktivitet och läxhjälp.
Barnen fick på hem- och konsumentkunskapslektionerna göra sina egna ”Skalmansklockor”
– ”mat och sovklocka” (bilaga 5), där de fick rita och berätta hur
deras dygn såg ut. Resultatet från enkäten och arbetet med den egna klockan
utgjorde grunden för det fortsatta arbetet att utforma nyckeltal och insatser.
Lärarna hade tillsammans med klassföreståndarna för årskurs 5 under läsåret
2001–2002 gemensamma lektioner där levnadsvanor diskuterades och
samarbetsövningar genomfördes. Detta följdes upp på projektansvarigas egna
lektioner i respektive idrott och hem- och konsumentkunskap. Under dessa lektioner
blev eleverna synliga som individer, vilket bl a resulterade i att två av pojkarna,
som hade koncentrationssvårigheter, flyttades till den andra klassen med
ett mycket lyckat resultat. Enligt lärarna blev även eleverna i dessa två klasser
lugnare och kunde arbeta mer koncentrerat än tidigare, också i jämförelse med
övriga årskurs 5–klasser.
Inför läsåret 2002/2003 omarbetades enkäten ”Hälsoklockan” för att ge en mer
tydlig bild av barns levnadsvanor och bli lättare att sammanställa i dataprogrammet,
Excel. Dessutom bestämde man sig för att undersöka hur flickor respektive pojkar
svarade.
Inför höstterminen 2002 fick lärarna gehör för sina önskemål om att schemalägga
lektionerna hem- och konsumentkunskap med idrott och hälsa, så att de
kunde ha ett längre pass tillsammans med klasserna (årskurs 5). En planeringsoch
verksamhetsplan för läsåret 2002/2003 skrevs. Man strukturerade upp de
nyckeltal som utvecklats under läsåret 2001/2002 och skrev förslag till åtgärder
och vilka som skulle genomföra dem (bilaga 6). Lärarna poängterade att detta
skulle göras tillsammans med eleverna för att ge en ökad delaktighet. Att utveckla
samarbete mellan lärarna och att involvera föräldrar skrevs också in i
verksamhetsplanen. Meningen var också att jämföra resultaten med ”LUS” som
är ett läs- och utvecklingsschema.
21