Jämlikhet och hälsa i skolan.pdf

Jämlikhet och hälsa i skolan 

JÄHS-projektet 

Avdelningen för folkhälsoarbete 

Ludmilla von Zweigbergk 

1

2 

Rapport från Samhällsmedicin 

ISSN 1402-3423 

2003:1 (AFF) 

Projektet har finansierats av 

Landstingsförbundet 

Statens folkhälsoinstitut 

Samhällsmedicin, Stockholms Läns Landsting.

Förord 

Förord 

Projektet Jämlikhet och hälsa i skolan är ett resultat av diskussioner som förts 

om att finna sätt att arbeta för att öka möjligheterna till jämlikhet i hälsa bland barn 

och ungdom. En metod att lyfta frågor som lätt hamnar i bakgrunden är att göra 

dem till föremål för uppföljning. Detta sker ofta genom nyckeltal. Ett problem är 

många gånger att även om nyckeltal är meningsfulla på en övergripande nivå 

upplevs de sällan som relevanta för de verksamheter som samlar in dem. Ambitionen 

i detta projekt var att se om det gick att utveckla nyckeltal som också 

kunde vara meningsfulla för det faktiska utvecklingsarbetet i skolan. Hur hittar en 

skola de faktorer som främjar jämlikhet i hälsa i just sin skola? Projektet var ett 

pilotprojekt, det skulle vara ”jordnära” och ändå visa på möjligheterna att utveckla 

adekvata nyckeltal. Denna rapport visar att projektets målsättning uppfyllts. Den 

beskriver också den mödosamma vägen dit. 

Projektet kan sägas vara en utlöpare av Folkhälsoprogrammet som genomfördes 

i slutet av 1990-talet av Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. 

En av de stora frågorna där var att söka bearbeta ojämlikheten i hälsa i samhället 

genom att arbeta förebyggande och kunna använda och utveckla befintliga kunskaper. 

På så sätt anknyter detta projekt i skolans värld till Folkhälsoprogrammets 

utmaning – en jämlik hälsoutveckling. 

Det är viktigt att i det hälsofrämjande arbetet också lyfta fram jämlikhetsfrågorna. 

Skolan är en plats där insatser för barns hälsa visat sig både möjliga och effektiva. 

Barn och ungdomar är framtidens vuxna och därmed en viktig målgrupp för 

folkhälsoarbetet. Ett överraskande resultat av projektet är att de tre skolorna trots 

sina olika arbetssätt kommit fram till liknande nyckeltal. En förhoppning är därför 

att denna rapport också skall kunna bidra till en generell diskussion om nyckeltal, 

jämlikhet och hälsa i skolan. 

Ett speciellt tack till deltagande skolor och de projektansvariga. De har varit kreativa 

och engagerade och lyckats utveckla nyckeltal och genomföra insatser trots 

en ibland kaotisk arbetssituation. 

Ett tack till styrgruppen som har bestått av Karin Berensson, Landstingförbundet, 

Kerstin Blom Bokliden, Svenska Kommunförbundet, Ulla Marklund, Statens 

folkhälsoinstitut och Anders Norman, Samhällsmedicin i Stockholms läns landsting. 

De har bidragit med värdefulla synpunkter under projektets gång. 

Viveca Urwitz 

Bitr chef Samhällsmedicin SLL 

Styrgruppens ordförande 

3

Innehåll 

Innehåll 

Förord.......3 

Sammanfattning.......7 

Idé och syfte med projekt JÄHS ”Jämlikhet och hälsa i skolan”.......9 

Bakgrund/idé.......9 

Nyckeltal.......9 

JÄHS – projektet.......9 

Projektets syfte och mål.......10 

Hälsa och jämlikhet i hälsa.......11 

Människors lika värde.......11 

Skolans uppdrag.......11 

Hälsoundervisning och förhållningssätt.......12 

Skolklimat.......12 

Jämlik hälsa.......13 

Fullföljande av idén.......15 

Syfte och mål.......15 

Val av skolor.......15 

Förankringsprocessen i skolan.......15 

Projektledarens roll.......16 

Projektansvarigas roll.......16 

Struktur i projektet .......17 

Utveckling av nyckeltal inom skolan.......18 

Skola 1.......18 

Skola 2.......20 

Skola 3.......22 

Möjligheter och flaskhalsar – några reflektioner.......24 

Resultat.......26 

Sammanfattning av resultaten från samtliga skolor.......26 

5

6 

Resultat från varje skola.......28 

Skola 1.......28 

Skola 2.......30 

Skola 3.......34 

Diskussion och slutsats.......41 

Project summary in English.......45 

Referenser.......47 

Bilagor.......51

Sammanfattning 

Sammanfattning 

Initiativet till projektet togs av Landstingsförbundet. Diskussioner fördes mellan 

olika organisationer om hur förutsättningar för jämlikhet i hälsa skulle kunna öka. 

Skolan identifierades som en verksamhet där insatser för barns hälsa visat sig 

både möjliga och effektiva. 

Projektets syfte och mål var att skolorna utifrån egen verksamhet skulle utveckla 

nyckeltal för att öka förutsättningarna för jämlikhet och hälsa i skolan. Nyckeltalen 

skulle vara mätbara och framför allt möjliga att använda för konkreta insatser. Tre 

grundskolor har deltagit, av vilka två är belägna i Stockholm, den tredje i 

Katrineholm. Projektet har drivits av Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting 

i samverkan med Landstingsförbundet, Statens folkhälsoinstitut och Svenska 

Kommunförbundet. 

Skolorna har uppnått målet att utveckla nyckeltal med förslag på insatser. De har 

utvecklat mätmetoder som kan användas inom skolan. De har dessutom oberoende 

av varandra kommit fram till gemensamma nyckeltalsområden som mat, 

sömn, stress, arbetsmiljö i skolan och självbild/självförtroende. Två av skolorna 

har också fysisk aktivitet som nyckeltal. Skolornas nyckeltal förstärks eftersom 

de även ingår i områden som man anser vara speciellt viktiga i de nationella 

målen för folkhälsa under rubriken trygga och jämlika uppväxtvillkor. Åtgärderna 

kan bidra till jämlikhet i hälsa och vara en grund för att utveckla verksamheten i 

hälsofrämjande riktning. 

Insatser som utvecklats på skolorna har genomförts på friskvårdstimmar, i tjejgrupper, 

som utvecklingssamtal mellan lärare, elev och föräldrar samt genom att 

schemalägga hem- och konsumentkunskap tillsammans med idrott och hälsa. 

Idag får många skolor direktiv om att de ska arbeta med livskunskap utan att få 

det definierat. Det finns också brister i personalens utbildning om hur man kan 

arbeta med levnadsvanor. Något som behöver utvecklas är utbildning om hur 

man kan arbeta hälsofrämjande i skolan för personer i skolledningsposition. Denna 

utbildning skulle kunna finnas som ett inslag i den nuvarande skolledarutbildningen. 

Folkhälsofrågor skulle också behövas i den ordinarie lärarutbildningen. Vidareutbildning 

inom folkhälsa finns för lärare, men även här skulle man kanske samverka 

mer med skolor och ge folkhälsoarbetet större utrymme. 

Arbetsmiljön skulle troligtvis bli bättre för både elever och personal om man arbetade 

med de nyckeltal som skolorna fått fram. Om man arbetar med arbetsmiljön 

i både skola och klassrum ökar förutsättningarna för lärande. Utbildningsnivån 

7

8 

har enligt flera undersökningar stor betydelse för hälsa och välbefinnande. Om 

elever äter mat regelbundet, sover tillräckligt, stressar mindre, rör på sig och har 

ett bra självförtroende ökar också möjligheten till ett bra klassrumsklimat vilket 

främjar lärandet. Detta ger större förutsättningar till jämlik hälsa bland barn och 

ungdom.

Idé Idé och och syfte syfte med med projekt projekt JÄHS 

JÄHS 

”Jämlikhet ”Jämlikhet och och hälsa hälsa i i skolan” 

skolan” 

Bakgrund/idé 

Bakgrund/idé 

Initiativet till projektet togs av Landstingsförbundet. Utgångspunkten var att 

uppföljningen av internationella och nationella mål för folkhälsan visade att i Sverige 

hade jämlikhet i hälsa snarare försämrats än förbättrats (1,2,3). Diskussioner 

fördes mellan olika organisationer om hur förutsättningar för jämlikhet i hälsa 

skulle kunna öka. Skolan identifierades som en verksamhet där insatser för barns 

hälsa har visat sig både möjliga och effektiva. Genom skolan når man också alla 

grupper. Insatser som ökar förutsättningar för jämlikhet i hälsa skulle alltså vara 

möjliga. 

Nyckeltal 

Nyckeltal 

Nyckeltal används främst för att få information om en viss verksamhet och för att 

göra olika förhållanden synliga genom att visa på om resultatet blivit bättre, sämre 

eller är oförändrat. De används för att följa specifika insatser över en viss tid och 

ska därför tas vara på i en kommande utvärdering. Karaktäristiskt för nyckeltal är 

att de ska vara så enkla att ta fram att detta kan göras av verksamheterna själva 

och därmed snabbt ge återkoppling till förbättringar (4). Diskussioner fördes om 

hur man mäter jämlikhet i hälsa. Dessa utmynnade i idén om att utveckla nyckeltal 

inom skolan som ett sätt att mäta och relatera till vilka insatser som behövs 

för att öka möjligheterna till jämlik hälsa bland eleverna. Tanken var också att 

nyckeltalen skulle användas av skolledningen i diskussion med lokala politiker 

och tjänstemän för att åstadkomma en ökad förutsättning för jämlikhet i hälsa. 

JÄHS JÄHS JÄHS – – projektet 

projektet 

Projektet genomfördes under 2½ år (2001–2003), vilket i sig är en kort tid för att 

se några större förändringar i jämlikhet i hälsa, men bestämdes för att se om 

tillvägagångssättet var genomförbart. En öppenhet för processen i skolorna var 

en viktig del i grundtanken av projektet. Tre grundskolor har deltagit, av vilka två är 

belägna i Stockholm, den tredje i Katrineholm. Projektet har drivits av Samhälls- 

9

10 

medicin, Stockholms läns landsting i samverkan med Landstingsförbundet, Statens 

folkhälsoinstitut och Svenska Kommunförbundet. 

Projektets Projektets syfte syfte och och mål 

mål 

att skolorna utifrån egen verksamhet skall utveckla nyckeltal för att öka 

förutsättningarna för jämlikhet och hälsa bland eleverna. 

att utveckla nyckeltal som är mätbara och framför allt möjliga att använda 

för konkreta åtgärder. 

Ett nyckeltal kan uttrycka exempelvis hur stor andel av eleverna som är simkunniga 

i en viss årskurs och insatserna kan t ex bli ett antal simlektioner för de 

barn som ej är simkunniga. Meningen var att ett begränsat antal nyckeltal skulle 

utvecklas och användas och/eller ta vara på redan befintliga nyckeltal. 

Syftet var följaktligen att skapa dialog och delaktighet kring de nyckeltal som togs 

fram och att nyckeltalen skulle leda till konkreta åtgärder som ökade förutsättningarna 

för jämlikhet och hälsa. Därefter skulle dokumentation visa hur tillvägagångssättet 

fungerat i den befintliga skolverksamheten, dvs ”hinder och möjligheter” 

och hur man till slut skulle sprida erfarenheterna av projektarbetet till andra 

verksamheter. 

Följande Följande Följande Följande Följande frågeställningar frågeställningar frågeställningar frågeställningar frågeställningar har har har har har följt följt följt följt följt projektet projektet projektet projektet projektet 

1) Genom att arbeta med nyckeltal – ökar man då förutsättningar för jämlikhet 

i hälsa? 

2) Hur fungerar nyckeltalen praktiskt? 

3) Hur kan tillvägagångssättet appliceras på andra skolor?

Hälsa Hälsa och och jämlikhet jämlikhet i i hälsa 

hälsa 

Människors Människors lika lika värde 

värde 

Orsakerna till att hälsa varierar mellan olika sociala grupper är flera. Det handlar 

om vilka faktorer som samvarierar, ger delaktighet och medinflytande, vilka levnadsförhållanden, 

livsstilar och personliga nätverk som går att urskilja. Orsakerna 

till ojämlikhet i hälsa leder till att barn inte får samma förutsättningar under 

uppväxten. Detta leder till sociala skillnader redan under den första perioden i 

livet och till ökad sårbarhet för ohälsa i framtiden (5,6,7,8,9). Utgångspunkten för 

folkhälsopolitiska strävanden är alla människors lika värde. Det betyder att varje 

individ ska ha lika rätt att utvecklas på grundval av samma förutsättningar. Enligt 

FN:s Barnkonventions (10) andra artikel ”Alla barn har samma rättigheter och 

lika värde” och artikel 24 ”Barn har rätt till bästa möjliga hälsa”, ska alla barn ha 

rätt och tillgång till samhällets erbjudanden som hälso- och sjukvård, skola och 

utbildning. Det är därför angeläget att utveckla folkhälsoarbetet inom verksamheter 

för barn och ungdom. 

Den egna upplevelsen av hälsan betyder mycket för välbefinnandet. Att mäta 

självskattad hälsa är ett sätt att uppskatta hälsa till skillnad mot att mäta olika 

sjukdomstillstånd hos befolkningen (11). Vissa barn klarar påfrestningar och klarar 

livets utmaningar bättre än andra. Forskningen har visat att sociala nätverk 

och socialt stöd har betydelse för hälsan (12,13). Familjens sociala ställning har 

bedömts förklara 20–40% av barns ohälsa i Sverige (13). En väg för samhället 

att stärka utsatta barns psykiska och fysiska hälsa är att skapa bra miljöer utanför 

hemmet. Barn tillbringar mycket tid i skolan och för de barn som lever utsatt 

kan en bra skola bidra till att kompensera bristerna i hemmet. Skolan är en verksamhet 

där insatser för barns hälsa har visat sig möjliga och effektiva 

(14,15,16,17). Insatser som ökar förutsättningarna för jämlikhet i hälsa skulle 

alltså vara möjliga. 

Skolans Skolans uppdrag uppdrag 

uppdrag 

Skolans uppdrag är att stimulera lärande och eleven ska uppmuntras att inhämta 

kunskap (18). Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda 

eleverna för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Enligt Lpo 94 (18) ansvarar 

skolan för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande 

kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa och dessutom förståelse för 

11

12 

den egna livsstilens betydelse för hälsan. Två faktorer som bedöms avgöra elevens 

möjligheter att klara skolan är elevens förkunskaper och skolklimatet (19). 

Personlig trygghet och självkänsla ska grundläggas i hemmet, men skolan har 

en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan uppleva den tillfredsställelse som det 

ger att göra framsteg och övervinna svårigheter (18). 

Hälsoundervisning Hälsoundervisning och och förhållningssätt 

förhållningssätt 

Hälsoundervisningen i skolan behandlas idag som ett kunskapsämne i läroplanen, 

vilket ger otillräckliga förutsättningar för att utveckla hälsofrämjande attityder 

och levnadsvanor. Hälsa handlar inte bara om kunskap utan lika mycket om känslor, 

synsätt, normer och värderingar. Detta behöver diskuteras och också hur det 

praktiskt ska komma in i undervisningen. Samtalsbaserad undervisning om alkohol 

och andra droger kan ses som en del av socialt och emotionellt lärande. 

Skolans förhållningssätt till vikten av att ”röra på sig” blir t ex av särskild betydelse, 

då de sociala skillnaderna i barns fysiska aktiviteter är stora utanför skolan 

(22,23,24,25). Det framhålls dessutom att fysisk aktivitet påverkar förmågan till 

lärande och att ökad rörelseaktivitet därför främjar inlärningen (26,27). Ett annat 

exempel är skollunchens betydelse för barns och ungdomars välbefinnande 

(28,29,30,31). Matens pedagogiska och fysiologiska värde speglas i elevernas 

prestationsförmåga. Det finns ett samband mellan betyg och matvanor. Nordlund 

& Jacobson (28) fann att bland elever som äter skollunch varje dag, återfanns 

fler elever med höga betyg än med låga. Samband mellan sömnvanor, mat 

och negativa inslag i livsstilen finns och bör uppmärksammas eftersom det kan 

påverka barn och ungdomars anpassning till skolan, framgång i skolarbetet och 

deras utveckling och hälsa (32,33). 

Skolklimat 

Skolklimat 

Grundläggande för ett gott känslomässigt klimat i skolan är goda relationer mellan 

lärare och elever, det är också betydelsefullt mellan personal och mellan elever. 

Goda relationer utvecklas i en struktur som präglas av en formulerad vision för 

verksamheten, vuxna som förebilder, relationer som bygger på respekt, positiva 

förväntningar och elevers och föräldrars delaktighet (17,19,34). 

Antalet elever som lämnar skolan utan fullständiga betyg ökar enligt en nyligen 

publicerad rapport från Skolverket (35). Enligt en intervjuundersökning ”utan fullständiga 

betyg” (36) som Skolverket har gjort har underkända elever ofta dåliga 

relationer till sina lärare. Hos elever med dåliga sociala relationer är risken för 

sämre levnadsvanor två till tre gånger högre jämfört med övriga elever (20,21).

Skolklimat är en faktor som anses betydelsefull och en viktig aspekt är att om 

skolmiljön och lärarna kan erbjuda struktur och trygghet är det av särskild betydelse 

för barn och unga som lever i riskutsatta miljöer. 

Jämlik Jämlik hälsa 

hälsa 

Definitionen på ”jämlik hälsa” är att alla ska ha en rättvis möjlighet att uppnå sin 

fulla hälsopotential, med andra ord att ingen ska missgynnas från att nå detta 

mål om det går att undvika (37). Inom skolans verksamhet ska alla elever ha 

samma möjlighet till att uppnå en så bra psykisk och fysisk hälsa som möjligt. 

Skolplikten innebär en skyldighet att gå i skola men också en rättighet till utbildning. 

I läroplanen betonas vikten av att skolan är ”en skola för alla” och den omfattar 

även jämlikhet i hälsa. En likvärdig utbildning betyder att undervisningen ska 

anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i 

elevernas bakgrund, språk, tidigare erfarenheter och kunskaper främja deras fortsatta 

lärande och kunskapsutveckling. Barn med olika former av koncentrationsproblem 

eller med läs- och skrivsvårigheter löper större risk för ohälsa i vuxen 

ålder (8). 

Inlärningssvårigheter, skolmisslyckanden 

och dåliga 

relationer till kamrater och 

lärare är tunga riskfaktorer 

dels för hälsan när man är 

barn men också för senare 

psykiska och sociala problem 

(38,39). Utbildning är 

en grundläggande välfärdsfråga 

där skolan utgör 

den viktigaste delen. 

Utbildningsnivån har enligt 

flera undersökningar stor 

betydelse för hälsa och 

välbefinnande (2,40). Skolan 

har ett särskilt ansvar 

för de elever som av olika 

anledningar har svårigheter 

att nå målen för utbildningen. 

Därför kan undervisningen 

aldrig utformas 

lika för alla. 

13

14 

Inom skolan finns de som idag arbetar med hälsofrämjande skolutveckling. Hittills 

finns det få insatser (enligt efterforskningar) som är riktade till att öka jämlikhet 

i hälsa i svenska skolor. Det man framför allt arbetar med i vissa skolor är 

jämställdhet, som är en del av jämlikheten, vilket i sig är viktigt. I andra skolor 

arbetar man också med insatser riktade till utsatta grupper, t ex att förebygga 

depression hos flickor och utåtagerande beteende hos pojkar. 

Med en generell politik som riktas till alla barn, fångas också de in som behöver 

särskilt stöd i sin utveckling – och de barnen finns i alla miljöer. För att främja 

hälsa behövs dessutom ett samarbete och dialog mellan skola och föräldrar 

(40,41,42). 

Med detta som bakgrund är det av intresse att utveckla metoder som ger alla 

barn ökad möjlighet till bästa möjliga hälsa. Att utveckla nyckeltal kan vara ett sätt 

att mäta och utvärdera de insatser som behövs för att öka förutsättningarna till 

jämlik hälsa bland barn och ungdomar.

Fullföljande Fullföljande av av idén 

idén 

Syfte Syfte och och mål 

mål 

Tanken var att det fanns stora möjligheter att lokalt utveckla nyckeltal och att 

dessa skulle kunna användas åtgärdsinriktade i det lokala folkhälsoarbetet. Projektets 

mål var att skolorna utifrån egen verksamhet skulle utveckla, alternativt 

använda redan befintliga nyckeltal, som ökade förutsättningarna för jämlikhet och 

hälsa i skolan och som var mätbara och framför allt möjliga att använda för konkreta 

åtgärder. Syftet var att skapa dialog och delaktighet kring nyckeltalen både 

inom skolans verksamhet och med kommunens politiker och tjänstemän. 

Val al a aav 

a v sk skolor sk olor 

Projektet var avsiktligt begränsat för att testa om det var möjligt att utveckla nyckeltal 

som var kopplade till insatser i skolornas egna verksamheter. Det beslutades 

att tre skolor skulle ingå i projektet. Sondering med olika skolor i Stockholms län 

gjordes. Därefter valdes två grundskolor (förskoleklass till åk 9) i Stockholms 

södra förorter. Olika skolor i landet var aktuella och en skola i Katrineholm (årskurs 

7 till 9) anmälde sitt intresse. Avsikten var inte att jämföra skolorna utan se 

hur processen i respektive skola utvecklades. 

Förankringsprocessen Förankringsprocessen i i i skolan 

skolan 

Projektet blev förankrat och sanktionerat av skolledningen på de tre skolorna. 

Däremot ansåg två av de tre skolledarna att de inte kunde ta en aktiv del i projektet. 

Respektive skola valde en eller två personer som var ansvariga för projektarbetet 

kring jämlikhet och hälsa i skolan. Inledande möten gjordes med projektansvariga 

och skolledning där även avtal skrevs om ekonomisk ersättning till 

skolorna för arbetet med att utveckla nyckeltal kopplade till insatser inom verksamheten 

(5 tim/vecka, loven borträknade). 

Begreppen ”jämlik hälsa” och ”hälsa” var inte definierade för de projektansvariga 

på skolorna. Detta medförde att framför allt två av skolorna från början tänkte på 

vad som är bra ur hälsosynpunkt och inte så mycket ur jämlikhets – och 

hälsoperspektiv. Skolan där skolsköterskan var ansvarig för projektet hade både 

15

16 

”hälsa” och ”jämlik hälsa” definierat (40,43) och arbetade utifrån detta. De andra 

två skolorna började enbart utifrån hälsa och kom så småningom in på jämlik 

hälsa. 

När projektet startade valde respektive skola hur de ville presentera det för personalen. 

På en skola presenterades projektet för hela personalgruppen. På de 

två övriga skolorna presenterades det i de arbetslag/–grupper som var berörda. 

Skolledningens intresse hade en avgörande betydelse för vilket utrymme projektet 

erhöll inom skolan. 

Projektledarens Projektledarens Projektledarens roll 

roll 

Projektledarensroll var att dokumentera och metodologiskt bistå skolornas fortsatta 

arbete och fungera som stöd i dessa diskussioner. Projektledaren skulle 

även se vilka utvecklingsmöjligheter som redan fanns på respektive skola. 

Projektledaren dokumenterade processen; hur de projektansvariga på skolorna 

påbörjade och genomförde arbetet med att utveckla vilka nyckeltal som man ville 

pröva att använda. Vilka mätmetoder som användes och hur dessa valdes ut, 

vilka åtgärder som planerades och därefter genomfördes. Vilka möjligheter och 

hinder man upplevde. Hur arbetet bedrevs och vilka som omfattades av det på 

skolan. I kontakten mellan projektledare och de lokala projektansvariga diskuterades 

arbetssituationen eftersom den påverkade arbetet kring projektet. Allt detta 

dokumenterades kontinuerligt med logganteckningar. Meningen var också att 

projektledaren skulle agera bollplank och på skolan få de projektansvariga att 

fokusera och driva projektet vidare. Hon gjorde besök ute på skolorna och träffade 

de som arbetade med projektet, men hade också regelbundna kontakter via 

e–post och per telefon. 

De projektansvariga på varje skola blev intervjuade om hur de upplevt att få extern 

hjälp med projektet (bilaga 1). Utvärderingen av hur flickorna i tjejgrupperna 

(Katrineholmsskolan) upplevde verksamheten gjordes med hjälp av intervjuer 

som genomfördes av projektledaren. 

Projektansvarigas Projektansvarigas roll 

roll 

Projektansvarigas roll var att arbeta med att utveckla nyckeltal inom skolans verksamhet. 

Utveckla mätmetoder eller använda befintliga. Utifrån resultaten av 

mätningen välja vilka insatser som skulle genomföras. Planera för dessa och 

förankra projektet hos kollegor som skulle delta i åtgärderna. Skapa förutsätt-

ningar tillsammans med skolledning och kollegor för att arbetet ska kunna fortsätta 

efter avslutat projekt. 

Struktur Struktur i i projektet 

projektet 

Styrgrupp 

Landstingsförbundet 

Svenska 

Kommunförbundet 

Statens 

folkhälsoinstitut 

Samhällsmedicin, SLL 

Projektledare 

Samhällsmedicin 

Projektansvariga 

på skolorna 

17

18 

Utveckling Utveckling av av nyckeltal nyckeltal inom inom skolan 

skolan 

Nyckeltal används främst för att få information om en verksamhet och kan göra 

olika förhållanden synliga genom att visa på om resultatet blir bättre, sämre eller 

är oförändrat. De kan användas som utvärdering och för att få ett bättre beslutsunderlag, 

som ett stöd i en långsiktig planering och för att skapa möjligheter att 

prioritera och styra verksamheten mellan olika mål och åtgärder. Karaktäristiskt 

för nyckeltal är att de ska vara så enkla att ta fram att detta kan göras av verksamheten 

själv och därmed snabbt återkopplas för att kunna göra förbättringar. 

I de skolor som har deltagit i projektet har man inte arbetat med nyckeltal tidigare. 

Skola Skola 1 

1 

Det är en grundskola med barn från förskoleklass till årskurs nio och ligger i en av 

Stockholms sydvästra förorter. Skolan har cirka 630 elever varav 45% av eleverna 

har en eller två föräldrar med utländsk bakgrund. Projektansvarig blev den heltidsanställda 

skolsköterskan. 

Hon var intresserad av att få reda på hur barnen mådde sett ur deras egna perspektiv 

och hon frågade tolvåringarna vad de tyckte var viktigt för att må bra och 

kunna tillgodogöra sig undervisning. Hon hade som utgångspunkt FN:s Barnkonvention 

artikel 24: ”Barn har rätt till bästa möjliga hälsa” (10) och WHO:s 

”Hälsa för alla” (43). 

Tolvåringarna fick under lektionstid fylla i ett formulär kallat ”Min hälsomaskin” 

med vad de tyckte var viktigt för att de skulle må bra. Muntlig information om 

formuläret gavs till elever, föräldrar och lärare före genomförandet. Sammanställning 

av ”Hälsomaskinen” gav underlag till ett nytt formulär kallad ”Hälsoprofil 

årskurs 6” (bilaga 2). Den innehåller frågor om matvanor, fritidsaktiviteter, trivsel 

i skolan, läxhjälp, kamratrelationer och stress. I samband med en vaccinering 

fick eleverna fylla i hälsoprofilen i väntrummet. De fick även möjlighet att muntligt 

kommentera den i samband med hälsosamtalet hos skolsköterskan. Hälsosamtalet 

blev ett komplement till hälsoprofilen, så att eleven hade möjlighet att diskutera 

kring sina svar på frågorna. Skolsköterskan lyfte fram det som var positivt 

utifrån elevens hälsoprofil. Meningen var också att eleven själv skulle se vad som 

eventuellt behövde förändras. 

Skolsköterskans idé var att använda de nationella proven i årskurs 5 som mätvärde 

och följa upp via betygen i årskurs 8. Resultaten från hälsoprofilen jämför-

des då med resultaten från de nationella proven i årskurs 5. 

Sammanställningen av hälsoprofilen visade att barnen hade en samstämmig 

uppfattning om vad de tyckte var viktigt för att må bra, men att de kanske inte var 

medvetna om hur de själva skulle kunna påverka det som de inte mådde bra av. 

Resultaten från de nationella proven i årskurs 5 samlades in. Samtliga elever 

som hade icke godkänt i dessa hade ingen organiserad fritidssysselsättning, tog 

inte till sig undervisningen på lektionerna, hade sällan hjälp med läxor, åt inte 

frukost och var stressade, framför allt på morgonen. 

Fyra viktiga områden att arbeta vidare med i utvecklingen av nyckeltal för jämlik 

hälsa blev mat, fritid, arbetsmiljö i skolan och läxhjälp. Resultatet delgavs både 

elever, föräldrar och lärare. De hade både möjlighet att diskutera resultaten muntligen 

i klasserna, på föräldramöten och i arbetskonferenser. Skolsköterskan 

skickade även en skriftlig sammanställning till hemmet. Avsikten var att utifrån 

detta kunna se vilka barn som behövde extra stöd. Föräldrasamverkan behövde 

också utvecklas ytterligare. 

Under läsåret 2001/2002 genomfördes arbetskonferenser, en gång per månad 

med klasslärarna för årskurs 6 (sex personer) och skolsköterskan, där de diskuterade 

kring elever som var i behov av extra insatser. För dessa elever utformade 

skolsköterskan ett formulär för åtgärdsprogram (bilaga 3) som klasslärarna använde 

i sina samtal med elever och föräldrar. Meningen var att lärarna tillsammans 

med elever och föräldrar skulle skapa en bättre klassrumsmiljö för att öka 

förutsättningarna till lärande. Här uppstod ett problem eftersom lärarna gärna 

diskuterade behov, men inte åtgärdade dem. Endast två av lärarna påbörjade ett 

arbete med att få elever och föräldrar att bli mer delaktiga i arbetsmiljön i skolan. 

Dels arbetade de med ständig elevdialog om arbetsklimatet i klassrummet och 

dels tog de upp det på utvecklingssamtalen med enskilda elever och föräldrar. 

De hade även som stående punkt på veckobrevet till föräldrarna hur arbetssituationen 

hade varit under veckan. När dessa elever sen började årskurs 7 hade de inte 

kvar den lärare som varit mest aktiv och klassen blev ”stökig och orolig”. 

Även lärarna i årskurs 3 hade liknande arbetskonferenser tillsammans med skolsköterskan, 

med syfte att även göra en hälsoprofil för årskurs 4. En hälsoprofil 

för årskurs 8 utformades också. Tanken var att genomsyra hela skolan från lågtill 

högstadiet med speciell koppling; vad som får barn att må bra till vad de åstadkommer 

i skolan. Genom att fråga barnen och få igång en dialog kan förutsättningarna 

för jämlik hälsa utvecklas för barnens bästa. 

Organisationen inom skolan förändrades på vårterminen 2002 och arbetskonferenstiden 

upphörde. I och med detta försvann den regelbundna kontakten mellan skolsköterska 

och lärare. 

19

20 

I kommunen är det bestämt att alla barn och ungdomar med minst en utländsk 

förälder ska genomföra ett språktest för att kunna bedöma vilka skolor som behöver 

extra resurser inför kommande år. I skolan beslutade man att samtliga 

elever skulle göra testet oavsett härkomst. Resultaten visade då att språkförståelsen 

var låg även hos barn med svensk bakgrund. Detta skulle kunna bli 

ett incitament för att verka för en bättre arbetsmiljö (ett av nyckeltalen) och skapa 

ett gott klassrumsklimat som ökar möjligheterna till inlärning och förståelse för 

det svenska språket. 

Eftersom arbetskonferenserna hade upphört diskuterades under höstterminen 

2002 hur överföringen av resultaten av hälsoprofil och nationella prov skulle ske 

mellan skolsköterska och lärare. Möten genomfördes mellan skolledning, skolsköterska 

och projektledaren för JÄHS. Då diskuterades hur skolledningen såg 

på vad som hittills hade genomförts i projektet, om de skulle fortsätta med projektet 

och i så fall hur och på vilket sätt man skulle fullfölja det. Skolledningen 

beslöt att när skolsköterskan sammanställt resultaten skulle de ha ett gemensamt 

möte, där man gick igenom dem. Därefter skulle man bestämma vilka insatser 

som borde göras och sedan diskutera med lärarna för vidare genomförande. 

Viktigt var att skolledningen betonade att lärarna involverade berörda elever 

och föräldrar i åtgärdsprogram som tillsammans skulle utformas och följas upp 

kontinuerligt. Överföringsrutinerna mellan lärarna i de olika årskurserna hade 

uppvisat brister och behövde följaktligen förbättras. 

Ett förslag som diskuterades var också att inför utvecklingssamtal även ta med 

resultat från hälsoprofilen (utom det som var sekretessbelagt). Detta för att lyfta 

fram hur viktigt det är att barnen mår så bra som möjligt. 

En av skolledarna hade ett förslag om att integrera resultaten från hälsoprofilen i 

”Portfolio” under mappen hälsa (databaserat dokumentationsprogram som används 

i vissa skolor). Vidare såg man möjligheter att integrera JÄHS–projektet i 

det pågående arbetet med ett kvalitetssystem som man arbetar med inom kommunen, 

där barn, hälsa och jämlikhet är prioriterade områden. 

Skola Skola 2 

2 

Det är en grundskola i en av Stockholms södra förorter med barn från förskoleklass 

till årskurs nio. Skolan har cirka 650 elever varav 30% har två föräldrar med 

utländsk bakgrund. Den är belägen i ett socialt utsatt område med bl a missbruksproblem 

hos den vuxna svenska befolkningen. 

Projektansvariga för ”JÄHS” på skolan blev en hemkunskapslärare och en idrotts-

och matematiklärare. De båda lärarna hade en mängd idéer om vad de ville arbeta 

med för att få barnen att må så bra som möjligt. Både skolledning och lärarna 

tyckte att problem som ”oro och stök” i klassrummet hade varit vanliga i 

högre årskurser men nu krupit längre ner i åldrarna och därför bestämde de sig 

för att skaffa sig kunskap om vilka levnadsvanor årskurs 5 hade. Av praktiska 

skäl valdes de två klasser ut som båda lärarna undervisade i. 

De inledde höstterminen 2001 med att utforma en enkät ”Hälsoklockan” (bilaga 

4) som eleverna i de två klasserna i årskurs 5 (39 elever) fick besvara. Enkäten 

innehöll frågor om hur barnens dygn ser ut med frågor om matvanor, trivsel i 

skolan, fysisk aktivitet och läxhjälp. 

Barnen fick på hem- och konsumentkunskapslektionerna göra sina egna ”Skalmansklockor” 

– ”mat och sovklocka” (bilaga 5), där de fick rita och berätta hur 

deras dygn såg ut. Resultatet från enkäten och arbetet med den egna klockan 

utgjorde grunden för det fortsatta arbetet att utforma nyckeltal och insatser. 

Lärarna hade tillsammans med klassföreståndarna för årskurs 5 under läsåret 

2001–2002 gemensamma lektioner där levnadsvanor diskuterades och 

samarbetsövningar genomfördes. Detta följdes upp på projektansvarigas egna 

lektioner i respektive idrott och hem- och konsumentkunskap. Under dessa lektioner 

blev eleverna synliga som individer, vilket bl a resulterade i att två av pojkarna, 

som hade koncentrationssvårigheter, flyttades till den andra klassen med 

ett mycket lyckat resultat. Enligt lärarna blev även eleverna i dessa två klasser 

lugnare och kunde arbeta mer koncentrerat än tidigare, också i jämförelse med 

övriga årskurs 5–klasser. 

Inför läsåret 2002/2003 omarbetades enkäten ”Hälsoklockan” för att ge en mer 

tydlig bild av barns levnadsvanor och bli lättare att sammanställa i dataprogrammet, 

Excel. Dessutom bestämde man sig för att undersöka hur flickor respektive pojkar 

svarade. 

Inför höstterminen 2002 fick lärarna gehör för sina önskemål om att schemalägga 

lektionerna hem- och konsumentkunskap med idrott och hälsa, så att de 

kunde ha ett längre pass tillsammans med klasserna (årskurs 5). En planeringsoch 

verksamhetsplan för läsåret 2002/2003 skrevs. Man strukturerade upp de 

nyckeltal som utvecklats under läsåret 2001/2002 och skrev förslag till åtgärder 

och vilka som skulle genomföra dem (bilaga 6). Lärarna poängterade att detta 

skulle göras tillsammans med eleverna för att ge en ökad delaktighet. Att utveckla 

samarbete mellan lärarna och att involvera föräldrar skrevs också in i 

verksamhetsplanen. Meningen var också att jämföra resultaten med ”LUS” som 

är ett läs- och utvecklingsschema. 

21

22 

Skola Skola Skola 3 

3 

Det är en högstadieskola med ungdomar från årskurs 7 till 9 i Katrineholm. Skolledningen 

har också ansvar för en närliggande högstadieskola. Tillsammans har 

de två skolorna cirka 760 elever. Deras upptagningsområde är allt från landsbygd 

till flerfamiljshus och villaområden i tätort. Ungdomar med utländsk bakgrund 

uppgår till 15%. 

Projektansvarig för ”JÄHS” på skolan blev en idrotts-, friskvårds- och matematiklärare. 

Han hade tidigare varit engagerad i olika projekt, bl a hade han tillsammans 

med ytterligare en idrottslärare provat schemalagd friskvård en gång per 

vecka i fyra klasser under årskurs 7 och 8. Detta hade fallit väl ut hos både elever 

och föräldrar och lärarna ville nu prova på att införa det för alla elever. 

Med erfarenhet från tidigare projekt bildades ett ”hälsolag”, så att fler personer 

blev aktiva i projektet. Hälsolaget bestod av en idrott- och matematiklärare, en 

resurspedagog, en friskvårdsutbildad person (vikarierade som idrottslärare) och 

en skolsköterska. Friskvården har som syfte att medvetandegöra eleverna om 

de faktorer som påverkar hälsan och få dem att reflektera över sina egna levnadsvanor. 

Under läsåret 2001/2002 utvecklades friskvården till att innehålla aktiviteter 

som samtal och värderingsövningar om allt från mat, fysisk aktivitet, sex 

och samlevnad, alkohol, tobak och narkotika, skadeprevention och stresshantering 

till diskussioner om sömnbehov (bilaga 7). Aktiviteterna utökades och utvecklades 

beroende på behov utifrån resultaten av mätningarna och elevernas utvärdering 

av friskvården. Man arbetade efter en modell för beteendeförändring (44) där 

man utgick från att eleverna är i olika stadier och att friskvården ska vara ett sätt 

att få varje elev att vidmakthålla sina bra vanor eller att sträva mot bättre. Ämnet 

Friskvård är obligatoriskt 60 minuter per vecka för årskurs 7, 8 och 9, men ej 

betygsatt. 

För att få ett mer jämlikhets- och hälsoperspektiv startade ”hälsolaget” i november 

2001 en tjejgrupp som sedan blev två grupper och några som fick individuella 

samtal. Totalt deltog 14 av 123 flickor. Dessa flickor gick i årskurs 8 och 9, de 

skolkade eller när de var närvarande på lektionerna var de bara det fysiskt. Några 

av flickorna störde under lektionstid vilket medförde svårigheter med att bedriva 

undervisning. De hade låg självkänsla, de rökte och någon av dem hade provat 

droger. Betygen varierande från icke godkänt till väl godkänt, vissa var på gång 

att sänkas. Föräldrarna informerades tillsammans med sina döttrar om tjejgruppens 

syfte, som var att stärka flickornas självbild och självförtroende samt 

öka deras skolmotivation. 

Personalen i ”hälsolaget” var intresserade av begreppet känsla av sammanhang 

(KASAM) och att göra tillvaron begriplig, hanterlig och meningsfull för flickorna.

De valde att mäta självförtroende med hjälp av det livsstilsformulär som finns i 

Antonovskys bok Hälsans mysterium (45). Man bestämde sig för att använda 

den förkortade versionen av ”KASAM–formuläret”, som flickorna fick svara på 

innan grupperna startades och att även alla betyg noterades. Resultatet av enkäten 

visade att samtliga flickor hade lågt självförtroende och självbild. 

Aktiviteterna som genomfördes med tjejgrupperna var samtal med bl a värderingsövningar, 

fysiska aktiviteter med och utan ombyte av kläder och att flickorna åt 

skollunch tillsammans med någon från ”hälsolaget” en gång per vecka. Från 

början behövde man ha uppsökande verksamhet för att få dem att komma till 

träffarna men så småningom ville de verkligen komma, eftersom de fått förtroende 

för personerna i ”hälsolaget”. Verksamheten fick också positiva omdömen 

av flickorna och fler ville delta. I slutet av vårterminen 2002 var den allmänna 

uppfattningen hos ett flertal lärare att de som deltagit i tjejgrupperna hade blivit 

mer skolmotiverade och att de nu var både fysiskt och psykiskt närvarande på 

lektionerna, vilket ökade möjligheterna till jämlikhet i hälsa. De uppvisade också 

ett större självförtroende än tidigare. Ytterligare en tjejgrupp startades vårterminen 

2003. 

”Hälsolaget” arbetade fram ett formulär ”Hälsobarometern” (bilaga 8) som utvecklades 

och var klart i slutet av vårterminen 2002. Det innehåller frågor om 

mat, fysisk aktivitet, stress, sömn, tobak, alkohol, droger, självförtroende och kamratskap. 

Hälsobarometern besvaras individuellt och är tänkt att användas varje 

läsår för att eleven själv ska kunna se hur hon/han utvecklats. Eleven tar själv 

ställning till var på en skala 1–5 hon/han befinner sig i årskurs 7, för att sedan 

göra en ny, aktuell självvärdering på sitt eget formulär i årskurs 8 och 9. I samband 

med utvärderingen ska det också ges möjlighet till reflektion både individuellt 

och i grupp. Utifrån de årliga resultaten urskiljer ”hälsolaget” vilka områden 

som behöver prioriteras och förstärkas. Elevernas svar styr undervisningen på 

friskvårdslektionerna. Även områden som har bra resultat behöver vidmakthållas. 

I bästa fall bör elevens hela skolvardag speglas av hennes/hans behov. Resultaten 

sprids även till övrig berörd personal, men på ett sådant sätt att ingen ska 

känna sig kränkt. 

Nyckeltal som utkristalliserades utifrån resultat av mätningar läsåret 2001/2002 

var inom områdena mat, fysisk aktivitet, stress, sömn och självförtroende. Utifrån 

dessa kommer insatser att prioriteras och genomföras. 

23

24 

Möjligheter Möjligheter och och flaskhalsar flaskhalsar – – några 

några 

reflektioner 

reflektioner 

Olika faktorer skapar både möjligheter och hinder. En erfarenhet är att relationer 

mellan kollegor och skolledningar är en faktor av betydelse. Skolklimatet påverkas 

av hur personalen samverkar och kommunicerar med varandra. När skolarbetet 

känns tungt är det viktigt att man trivs/har roligt tillsammans. Detta i sig kan 

leda till ett gott skolklimat med samarbete över ämnesgränserna (46). I intervjuer 

med ungdomar uppgav de att när lärarna mår bra, är glada och positiva sprids 

den känslan även till eleverna. Det märks även i klassrummet när det har varit 

konflikter i lärarkollegiet (47). 

Elevhälsa (skolhälsovård) är en viktig del av skolans verksamhet enligt flera rapporter 

(41,48,49) och borde kunna integreras bättre med den pedagogiska verksamheten, 

bland annat för att den ofta har kunskap om elevens sociala situation 

och hälsa vilket bör komma övrig personal till del. Detta ska förstås ske i samförstånd 

med eleven. 

Överlämnandet mellan och inom skolorna när elever byter lärare inför en ny årskurs 

upplevdes av många som otillfredsställande. Det ansågs att det borde ges 

större möjligheter att öka kommunikationen för att underlätta både för elever och 

lärare. 

Arbetssituationen på skolorna visade sig ha stor betydelse för genomförandet av 

JÄHS–projektet. Det som har påverkat är organisationsförändringar med bl a 

minskad arbetskonferenstid. Konsekvensen blev att de gemensamma månadsmötena 

upphörde. Personal blev också sjukskrivna under längre perioder. Vakanta 

tjänster blev inte tillsatta och periodvis var det hög personalomsättning. Följden 

blev att belastningen ökade på befintlig personal. Stödet från skolledningen 

upplevdes av vissa som lågt. Samarbetet med andra kollegor visade sig vara 

tidskrävande. Det var svårt att få tid till möten för att diskutera nyckeltal och insatser 

utifrån resultaten. Ett av de stora hindren som påverkade arbetssituationen 

var av ekonomisk karaktär enligt en av skolorna. 

Behovet av handledning ansågs stort, det tycktes vara svårt för lärarna att agera 

när de hade problem med barnen och/eller föräldrarna. Men på en av skolorna 

hade all personal möjlighet till grupphandledning och individuell handledning, vilket 

uppfattades som en bra åtgärd för att orka med arbetet. 

Positivt är att ha en skolledning som är intresserad och engagerad, t ex att som

lärare få gehör för sina önskemål om att schemalägga olika ämnen tillsammans, 

liksom att det inrättades en tjänst som hälsoutvecklare på en skola. Personalen 

upplevde det som värdefullt, att de fick gehör från skolledningen att avsätta två 

timmar per vecka till att planera och diskutera sin verksamhet. Resultatet av det 

som diskuterades vidareförmedlades sedan till den personal som var berörd. 

Positivt var att eleverna haft möjlighet att påverka vad frågeformuläret skulle innehålla. 

De uppskattade också att deras egna berättelser (matoch sovklocka) 

gjorde att de kunde påverka åtgärderna. När eleverna tyckte att informationen 

varit dålig var lärarna lyhörda för att eleverna ville vara med i planeringen och 

detta ökade delaktigheten. 

Ytterligare faktorer som visat sig vara betydelsefulla för projektet var ledningsstruktur 

och hälsofrågans status på skolan. Det har också visat sig att informationsöverföring 

och samarbete mellan lärare har haft betydelse för hur arbetet med 

projektet har fungerat. 

25

26 

Resultat 

Resultat 

Sammanfattning Sammanfattning av av resultaten resultaten från från samtliga samtliga skolor 

skolor 

De tre skolorna har uppnått målet att utveckla nyckeltal med förslag på insatser. 

De har utvecklat olika mätmetoder som allmänt kan användas inom skolan. De 

har dessutom oberoende av varandra kommit fram till gemensamma nyckeltalsområden: 

mat 

sömn 

stress 

arbetsmiljö i skolan 

självbild/självförtroende. 

Två av skolorna har också fysisk aktivitet som nyckeltal. 

Pojkar i årskurs 5 hade svårare att hänga med på lektionerna än flickor, medan 

flickor i årskurs 8 hade sämre självförtroende än pojkar. Även när det gäller fysisk 

aktivitet finns det skillnader. Pojkar är mer aktiva än flickor i både årskurs 5 och 8. 

Flickor är mer stressade och sover mindre än pojkar i årskurs 8. 

När det gäller matvanor visar resultaten att flickor i årskurs 5 i något större utsträckning 

än pojkar hoppade över frukost medan pojkar var de som i något högre 

andel hoppade över skollunch. I årskurs 8 visade resultaten att matvanorna i 

stort sett var desamma för flickor och pojkar. 

Skillnaden mellan flickors och pojkars svar i årskurs 8 och i årskurs 9 var fortfarande 

densamma gällande nyckeltalsområdena. Däremot uppgav både flickor 

och pojkar att de hade bättre matoch sömnvanor och att de hade stärkt sitt 

självförtroende jämfört med när de gick i åttan. Stressnivån var densamma för 

flickorna medan hos pojkarna hade den minskat i årskurs 9. 

Friskvårdsämnet i Katrineholmsskolan upplevdes av det stora flertalet elever som 

positivt. Även om resultatet från årskurs 9 visade en minskning av det positiva 

utfallet, så kan det bero på att 21% av årskursen var på annat håll vid frågetillfället. 

Det som första årets uppföljning visade var, att eleverna tyckte att informationen 

varit dålig och att de ville vara med i planeringen. Lärarna tog del av kritiken och 

förbättrade informationen och ökade delaktigheten. De insåg att elevinflytande 

också kan öka lusten till lärande.

Tjejgruppens verksamhet har bidragit till att majoriteten av flickorna som deltog 

har stärkt sitt självförtroende. De upplevs också av lärarna som mer studiemotiverade 

jämfört med innan de deltog i tjejgruppsverksamheten. Majoriteten av 

flickorna har höjt sina betyg. 

Faktorer Faktorer Faktorer Faktorer Faktorer som som som som som har har har har har visat visat visat visat visat sig sig sig sig sig vara vara vara vara vara betydelsefulla betydelsefulla betydelsefulla betydelsefulla betydelsefulla i i i i i projektet: projektet: projektet: projektet: projektet: 

Ledningsstruktur 

Hälsofrågans status på skolan 

Informationsrutiner inom skolan 

Samarbete mellan ämnes- och yrkeskategorier 

För att arbeta med nyckeltal krävs att skolledningen och medarbetarna tillsammans 

samverkar för att insatserna genomförs och följs upp. 

27

28 

Resultat Resultat från från varje varje skola 

skola 


1 

Tolvåringarnas svar på hälsoprofilen och hälsosamtalen jämfördes med deras 

resultat i de nationella proven i årskurs 5. Det tar cirka 30 minuter per elev att fylla 

i en hälsoprofil och genomföra ett hälsosamtal. Elever som har behov av ytterligare 

diskussion kring hälsoprofilen får uppföljande samtal. 

Läsår Läsår 2000/2001 

2000/2001 

2000/2001 

I början av läsåret genomförde 74 tolvåringar (40 flickor och 34 pojkar) hälsoprofilen 

och hälsosamtalen och av dessa hade 10 elever (7 pojkar och 3 flickor) icke 

godkänt på de nationella proven i årskurs 5. Det som kom fram; elever med icke 

godkänt på proven åt inte frukost, var stressade (framför allt på morgonen), hängde 

inte med på lektionerna, fick ingen läxhjälp och hade ingen organiserad fritid.

Utifrån Utifrån Utifrån Utifrån Utifrån dessa dessa dessa dessa dessa resultat resultat resultat resultat resultat utvecklades utvecklades utvecklades utvecklades utvecklades nyckeltalsområden nyckeltalsområden nyckeltalsområden nyckeltalsområden nyckeltalsområden med med med med med tänkbara tänkbara tänkbara tänkbara tänkbara 

insatser insatser insatser insatser insatser 

matvanor (diskutera matvanor i relation till skolarbete) 

arbetsmiljö i skolan (dvs möjlighet att följa undervisning) 

arbetsmiljö i hemmet (få läxhjälp när det behövs) 

fritid (kamratrelationer, aktiviteter, stress) 

Skolsköterskan presenterade resultaten på föräldramöten i årskurs 6 och skickade 

även hem sammanställningen av barnens svar till föräldrarna. Det blev diskussioner 

kring fritiden, eftersom en del av barnen tillbringade mycket tid framför tv:n 

och datorn. 

Via arbetskonferenser mellan lärare i årskurs 6 och skolsköterska diskuterades 

insatser och åtgärdsprogram för enskilda elever. Meningen var att lärarna tillsammans 

med elev och föräldrar skulle utforma individuella åtgärdsprogram under 

utvecklingssamtalen. 


2001/2002 

Under höstterminen genomförde 88 tolvåringar (48 flickor och 40 pojkar) 

hälsoprofilen och hälsosamtalen. Här uppstod problem vid insamlingen av resultaten 

från de nationella proven. Dels hade en klass inte helt genomfört dem och 

dels var det svårt att få in uppgifter om resultat från de skolor vars elever överfördes 

till skolan. Lärarnas uppfattning om vilka som inte hade fått godkänt var ungefär 

desamma från året innan, dvs ca 14% av eleverna. Även detta år var det 

fler pojkar än flickor som inte uppnådde godkänt. 


2002/2003 

Under höstterminen genomförde 116 tolvåringar (59 flickor och 57 pojkar) 

hälsoprofilen och hälsosamtalen. Även detta år har det varit svårt att få in resultaten 

av de nationella proven från skolor som överför elever till högstadiet. Lärarna 

bedömer att det låg konstant på ca 14% av eleverna (fler pojkar än flickor) som 

inte fick godkänt på de nationella proven. 

Skolsköterskan följde upp de tolvåringar som ursprungligen var med och utformade 

hälsoprofilen. De hade nu fått sina första betyg i årskurs 8. Av de tio elever 

som inte fick godkänt i årskurs 5 hade nu fyra nått målen, det var de tre flickorna 

och en av pojkarna. Resultaten visade att femton nya elever (7 flickor och 8 pojkar) 

inte fick godkänt i alla betyg. Detta förklarades med att svårigheter med språket 

var en avgörande orsak. 

Diskussioner fördes om resultaten från hälsoprofilen skulle vara med som en del 

29

30 

i utvecklingssamtalet. I samtalet mellan lärare, elev och förälder skulle man kunna 

resonera kring resultatet från hälsoprofilen i relation till skolarbetet. Skolledningen 

tyckte att det var en bra idé, men inget har gjorts för att genomföra den. Det blev 

även diskussion om att de nyckeltal som utvecklats på skolan skulle kunna vara 

till gagn för kvalitetsarbetet i kommunen, där jämlikhet och barn är prioriterade 

områden. Detta är dock fortfarande kvar på tankestadiet. 

Resultat Resultat Resultat Resultat Resultat av av av av av projektet projektet projektet projektet projektet 

Enligt skolsköterskan blev hälsoprofilen och hälsosamtalen permanentade och 

genomförs i samband med vaccineringstillfället. Nyckeltalsområden har varit detsamma 

vid alla tre mättillfällena, vilket visar att de har betydelse för hur barnen 

mår. Det som saknas är beslut av skolledningen på hur insatserna, kopplade till 

nyckeltalen, ska följas upp av lärarna. Det saknas även överföringsrutiner mellan 

årskurserna, vilket försvårar arbetet. 


2 

Den första versionen av enkäten ”Hälsoklockan” genomfördes i början av höstterminen 

2001. Två av klasserna i årskurs 5 med sammanlagt 39 elever (20 

flickor och 19 pojkar) svarade på enkäten. Frågorna handlade om matvanor, skoldag, 

raster, läxor och fritidsaktiviteter. 

Läsår äsår 2001/2002 

2001/2002 

Resultaten av enkäten visade att 21% av eleverna inte åt frukost alls. Det var 

41% som åt frukost ensamma. På skollunchen var det 46% som inte åt den 

lagade maten i skolan. Elever som går i årskurs 5 får inte lämna skolområdet 

under skoldagen. På rasterna var 90% av flickorna inomhus, mestadels stillasittande. 

Av eleverna var det 23% som inte hade någon fritidsaktivitet. Det var 13% 

som uppgav att de fick bestämma själva när de ska sova en vanlig skoldag. 

Enkäten ”Hälsoklockan” kompletterades med barnens egna ”Skalmansklockor” 

– ”mat och sovklocka”. Där ritade och beskrev de hur deras dygn såg ut. De 

projektansvariga lärarna fick på det sättet både mätbara data (kvantitativa) och 

en ökad förståelsekunskap (kvalitativ). De kunde med hänsyn till detta komma 

fram till vilka insatser som behövde göras.

Mikaelas ”mat och sovklocka” 

De nyckeltalsområden som utvecklades under det första läsåret var ”matvanor” 

framför allt frukost och skollunch, ”trivas i skolan och hänga med på lektionerna” 

och ”omfattning av fysisk aktivitet utöver idrottstimmarna”. 


2002/2003 

Läsåret inleddes med att alla elever i årskurs 5 (83 elever varav 30 flickor och 53 

pojkar) fick besvara enkäten ”Hälsoklockan” (bilaga 3). Resultaten visade att 12% 

av eleverna (6 flickor och 4 pojkar) åt frukost högst 3 dagar per vecka. Att äta 

frukost ensam gjorde 33% (12 flickor och 15 pojkar). 24% (6 flickor och 14 pojkar) 

valde att äta skollunch endast 1–3 dagar per vecka, se tabell 1. 

31

32 

Tabell 1. Andel elever i årskurs 5 som svarat att de äter frukost 3 dagar/vecka, 

äter frukost ensam och äter skollunch högst 3 dagar/vecka. 

45% 

40% 

35% 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

I tabell 2 visar resultaten att av eleverna kände sig 28% (7 flickor och 16 pojkar) 

inte helt trygga i skolan. Under lektionstid hade 35% (6 flickor och 23 pojkar) 

ibland svårt att hänga med och 10% (1 flicka och 7 pojkar) uppgav att de alltid 

hade svårt. Koncentrationssvårigheter under lektionstid uppgav 8% (7 pojkar). 

Elvaåringar som sa att de inte fick läxhjälp när de behövde var 13% (2 flickor och 

9 pojkar). 

Tabell 2. Andel elever i årskurs 5 som har svarat negativt på frågorna om de 

känner sig trygga i skolan, hur de upplever lektionen, om de kan koncentrera sig 

och om de har tillgång till läxhjälp när de behöver. 

50% 

45% 

40% 

35% 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

frukost 3 dagar/vecka äter ensam skollunch 1-3 dagar/vecka 

ibland trygg ej trygg ibland svårt 

att hänga med 

ofta svårt att 

hänga med 

svårt att 

koncentrera 

sig 

ingen läxhjälp 

flickor 

pojkar 

flickor 

pojkar

Eftersom samma nyckeltalsområden återkom bestämde man sig för att skriva in 

dem i verksamhetsplanen för årskurs 5 under läsåret 2002/2003. I planen beskrevs 

hur skolan ska arbeta för att öka förutsättningarna för jämlikhet och hälsa. 

Nyckeltalen 

Nyckeltalen 

”andel elever som äter frukost” 

”andel elever som trivs” 

”andel elever som förstår undervisningen” 

”andel elever som äter skollunch 4–5 dagar/vecka” 

”omfattning av fysisk aktivitet förutom idrottstimmarna” 

Till varje nyckeltal finns det förslag på insatser och vilka som bör genomföra dem 

(bilaga 6). Insatser för att stärka barnen är planerade att omfatta alla elever i 

årskurs 5. För de barn som behöver extra stöd räknar man med att kunna ge 

detta under ordinarie lektionstid tillsammans med ett ökat samarbete med föräldrarna. 

De insatser som några av lärarna har gjort är att använda en sk ”rörelsebok” där 

eleverna får anteckna hur mycket det rör sig och sedan diskutera det på lektionstid. 

Den kan också användas för att göra en gemensam fysisk aktivitet klassvis, 

t ex att gå en promenad tillsammans i början av lektionen. Barnen fick lära sig att 

massera varandra och detta använder lärarna i vissa klasser när de märker att 

det blir stökigt. Framför allt har det en lugnande effekt på pojkarna. 

33

34 

Elevernas Elevernas uppfattning uppfattning av av insatserna 

insatserna 

En muntlig sammanfattning genomfördes i maj 2003 mellan lärare och elever i 

årskurs 5 om hur de hade upplevt insatser som hade utförts under läsåret 2002/ 

2003. Eleverna uppgav att de hade lärt sig att man behöver äta regelbundet dvs 

frukost, lunch, mellanmål, middag och kvällsmål. De uppgav att de hade lärt sig 

att själva komponera dessa mål. De tycker att de har fått bra och enkla alternativa 

måltidsförslag, som de sedan provat hemma. Några sade att det är viktigt att 

motionera och att det är extra viktigt att äta före träning för att orka. Att sova var 

också viktigt för orken. De flesta tycker att de har lärt sig mer om vad hälsa är, 

vilket de kan ha nytta av och skulle gärna fortsätta med ämnet i årskurs 6. 

”Jag har lärt mig mycket om hälsa och att man måste äta för att må bra.” 

”Nu kan vi mer om mat, hälsa och hur kroppen fungerar.” 

Inför Inför Inför läsåret läsåret 2003/2004 

2003/2004 

Inför kommande läsår planerar man att också schemalägga undervisningen i 

hem- och konsumentkunskap med idrott och hälsa för årskurs 8. Intentionen är 

att genomföra en utökad hälsoundervisning med hjälp av de nyckeltal som utvecklats. 

Förhoppningen är att få ett bättre klassrumsklimat och att alla barn och 

ungdomar i skolan ska få större möjligheter till jämlik hälsa. 


3 

I årskurs 7, 8 och 9 besvarar eleverna formuläret ”Hälsobarometern” (bilaga 8). 

Eleven tar själv ställning till var på en skala 1–5 hon/han befinner sig i årskurs 7, 

för att sedan göra en ny, aktuell självvärdering på sitt eget formulär i årskurs 8 

och 9.

Förklaring Förklaring till till sammanställning sammanställning av av ”Hälsobarometern” ”Hälsobarometern” (bilaga (bilaga 8) 

8) 

Vid varje rubrikområde markerar eleven sin värdering med ett streck eller kryss. 

Markering längst till vänster på skalan (räknas som 1) är att man inte har en 

hälsosam vana och har inga avsikter att förändra sina vanor. 

Markering näst längst till vänster på skalan (räknas som 2) är att man inte 

har en hälsosam vana, men har börjat fundera på att förändra sina vanor. 

Markering mitt på skalan (räknas som 3) är att man inte har en hälsosam 

vana, men har konkreta planer på hur man ska göra för att förändra sina 

vanor. 

Markering näst längst till höger på skalan (räknas som 4) är att man har en 

hälsosam vana och har haft det i mindre än sex månader. 

Markering längst till höger på skalan (räknas som 5) är att man har en 

hälsosam vana och har haft det i mer än sex månader. 

När eleven fyllt i sin Hälsobarometer (bilaga 8) finns möjlighet att räkna ut medelpoäng 

för eleven, klassen och skolan. I samband med att eleverna fyller i formuläret 

bör även ges möjlighet till reflektion både individuellt och i grupp. 


2001/2002 

”Hälsolaget” tog beslutet att de områden i sammanställningen som hade medelvärde 

under 4 skulle bli nyckeltalsområden. I tabell 3 redovisas resultaten av 

”Hälsobarometern”. 

Tabell 3. Resultat av ”Hälsobarometern” 2002. Värdena är medelvärden för årskurserna, 

de inom parentes är lägsta och högsta medelvärde på klassnivå. 

Årskurs kost motion stress sömn tobak alkohol självförtroende 

7 

245 elever, 

11 klasser 

8 

227 elever, 

11 klasser 

9 

238 elever, 

14 klasser 

3,5 

(2,6-4,5) 

3,8 

(3,0-4,5) 

3,5 

(2,8-4,0) 

3,9 

(3,1-4,7) 

3,8 

(3,5-4,4) 

3,8 

(3,5-4,2) 

3,3 

(2,9-4,1) 

3,3 

(2,5-3,9) 

3,2 

(2,8-3,9) 

3,3 

(2,6-4,1) 

3,0 

(2,43-3,5) 

3,0 

(2,5-3,8) 

4,7 

(4,4-5) 

4,3 

(3,8-4,9) 

4,0 

(2,8-5) 

4,5 

(3,7-4,9) 

4,2 

(3,4-4,8) 

3,3 

(2,6-4,7) 

3,8 

(3,2-4,6) 

4,1 

(3,4-4,6) 

3,8 

(3,4-4,7) 

kamratskap 

4,4 

(4,1-5) 

4,4 

(3,7-5) 

4,6 

(4,3-4,9) 

35

36 

Nyckeltalsområden 

matvanor 

fysisk aktivitet 

stress 

sömnvanor 

självförtroende 

Alkoholvanorna hade ett lägre värde än 4 i årskurs 9, och blev inget eget nyckeltalsområde 

eftersom hälsolaget beslutade att alkohol skulle diskuteras i nyckeltalsområdet 

självförtroende. Insatserna kommer att genomföras dels på 

friskvårdslektionerna (60 min/vecka) och på tematid som arbetslagen har (3 tim/ 

vecka). De kommer också att implementeras via mentorerna, dvs de lärare eller 

annan personal som har ansvar över en grupp elever (ca10) och har särskild tid 

(30 + 20 min) avsatt vid två tillfällen per vecka med gruppen. Exempel på aktiviteter 

var att diskutera sovvanor med eleverna. De går en ”sömnpromenad” med 

frågor utefter vägen och på slutet får de göra olika värderingsövningar kring sömn. 

Diskussioner som förs mellan elever och lärare är också hur levnadsvanor påverkar 

skolarbete och klassrumsklimat. För att få fler exempel kan man gå in på 

skolans hemsida www.jarvenskolorna.katrineholm.se. 

Årskurs Årskurs Årskurs 8 

8 

I årskurs 8undersökte man också hur flickor respektive pojkar svarade rörande 

nyckeltalsområdena. Resultaten redovisas i tabell 4. 

Tabell 4. Flickors och pojkars (i årskurs 8) svar gällande nyckeltalsområdena. 

Värdena är medelvärden för årskurs 8, de inom parentes är lägsta och högsta 

medelvärde på klassnivå. 

Årskurs 8 (11 klasser) kost motion stress sömn självförtroende 

Flickor 

114 elever 

Pojkar 

113 elever 

3,8 

(2,7-4,6) 

3,8 

(2,7-4,6) 

3,7 

(2,2-4,5) 

4,0 

(3,0-4,8) 

Flickor och pojkars svar skiljer sig åt på alla nyckeltal utom kost. Enligt svaren är 

flickor mindre fysiskt aktiva, stressar mer, sover mindre och har ett lägre självförtroende 

jämförda med pojkar i årskurs 8. 

3,2 

(2,2-4,3) 

3,5 

(2,4-4,4) 

2,9 

(1,7-4,1) 

3,1 

(2,7-4,0) 

3,5 

(2,5-4,5) 

4,3 

(2,9-4,9)

Friskvård 

Friskvård 

Friskvården som ämne utvärderas klassvis i slutet av varje läsår. Frågorna handlar 

om hur eleverna upplever friskvården (som ämne), hur de tycker fördelningen är 

på olika aktiviteter och hur informationen fungerar. De kan också ge förslag och 

synpunkter på innehåll i ämnet för vidare utveckling. 

Utvärderingen för läsåret 2001/2002 visade att majoriteten av eleverna tyckte att 

ämnet friskvård var bra. Det tyckte däremot att informationen om det var bristfällig, 

se tabell 65. 

Tabell 5. Elevernas utvärdering av ämnet friskvård. 

Elevernas förslag på förbättringar inom ämnet var att få större medinflytande på 

planering, tydligare information, fler värderingsövningar, att dela på flickor och 

pojkar, mer om mat, att mentorerna skulle ta upp mer om friskvård och att hälsa 

skulle finnas även i andra ämnen. 


2002/2003 

Årskurs 7 

(219 elever) 

Årskurs 8 

(202 elever) 

Årskurs 9 

(188 elever) 

Tycker att ämnet friskvård är mycket bra 3% 35% 25% 

Tycker att friskvård är bra 79% 55% 43% 

Tycker att friskvård är mindre bra eller dåligt 16% 10% 32% 

Informationen om ämnet är bra 42% 35% 39% 

Informationen om ämnet är mindre bra 58% 65% 61% 

Skillnaden är fortfarande densamma mellan flickor och pojkar gällande nyckeltalsområdena 

när eleverna nu går i årskurs 9. Enligt svaren uppger både flickor 

och pojkar att de har bättre matoch sömnvanor och har stärkt sitt självförtroende 

jämfört med när de gick i årskurs 8. Fysisk aktivitet har samma medelvärde 

som året innan, men har höjt sitt lägsta och högsta värde framför allt hos flickorna. 

Stressnivån verkar vara densamma för flickorna och har minskat hos pojkarna 

jämfört med tidigare år, se tabell 6. 

37

38 

Tabell 6. Flickors och pojkars (i årskurs 9) svar gällande nyckeltalsområdena. 

Värdena är medelvärden för årskurs 8, de inom parentes är lägsta och högsta 

medelvärde på klassnivå. 

Årskurs 9 (11 klasser) kost motion stress sömn självförtroende 

Flickor 

118 elever 

Pojkar 

113 elever 

3,9 

(3,0-4,6) 

4,2 

(2,8-5,0) 

Tjejgruppsverksamheten 



3,7 

(2,8-4,9) 

4,0 

(3,2-4,6) 

3,2 

(2,3-4,2) 

3,9 

(3,0-4,5) 

3,1 

(1,9-4,2) 

3,3 

(2,2-4,2) 

3,9 

(2,4-5,0) 

4,6 

(4,1-5,0) 

Avsikten med verksamheten var att bryta negativa mönster hos flickorna och 

stärka flickornas självbild, självförtroende och att öka deras skolmotivation. 

Mätning av självbild/självförtroende utfördes med den förkortade versionen av 

KASAM–formuläret (45) höstterminen 2001, vårterminen 2002 och höstterminen 

2002. När ”KASAM–formuläret” är ifyllt så räknar man ihop poängen utifrån svaren 

på respektive fråga. Frågorna är konstruerade efter begriplighet, hanterbarhet 

och meningsfullhet. Om man har en hög poäng betyder det ett starkt KASAM 

(känsla av sammanhang). 

KASAM KASAM KASAM KASAM KASAM 

Resultaten visade att samtliga fjorton flickor hade ett lågt KASAM, dvs ett lågt 

självförtroende, när de startade tjejgrupperna höstterminen 2001. Efter ett halvår 

hade sex flickor höjt sitt KASAM–värde och fyra hade samma och fyra hade lägre 

än utgångsvärdet. En termin senare var det åtta kvar eftersom sex flickor hade 

gått ut nian. Nya mätningar gjordes i slutet av höstterminen 2002, när flickorna 

gick i årskurs 9 och i maj 2003. Fyra av flickorna stärkte sitt självförtroende ytterligare 

under detta läsår. En av flickorna som hade lägre efter andra mätningen, 

ökade sitt självförtroende/KASAM–värde vid både tredje och fjärde mättillfället. 

Två flickor gav samma svar som tidigare och en hade lägre värde än utgångsvärdet. 

Den nya gruppen med flickor (4 elever) från årskurs 8, som startade i 

januari 2003, hade vid första mättillfället ett lågt KASAM–värde. En av flickorna 

hade ökat sitt KASAM–värde när nästa mätning gjordes i maj men de övriga gav 

samma svar som i januari. 

Betyg Betyg Betyg Betyg Betyg 

Betygen i alla ämnen följdes. Sju av åtta flickor hade icke godkänt (IG) i flera 

ämnen höstterminen 2001. Ett år senare vid höstbetyget 2002 hade alla flickor

höjt sina betyg. Även om två av flickorna fortfarande hade icke godkänt i några 

ämnen så hade ändå hälften av deras IG–betyg höjts till godkänt eller väl godkänt. 

Nyckeltal Nyckeltal Nyckeltal Nyckeltal Nyckeltal 

Speciellt nyckeltalsområde för tjejgrupperna är självförtroende, där insatser genomfördes 

via samtal och värderingsövningar. Exempel på teman var abort, ärlighet 

gentemot andra, tobak och alkohol. De ansvariga för tjejgrupperna tar också 

upp andra nyckeltalsområden som stress, matoch sömnvanor på veckoträffarna. 

När gruppen har fysisk aktivitet är syftet att de ska få prova på olika former för 

att se om de kan hitta något de kan bli intresserade av. 

Uppföljning 

Uppföljning 

Uppföljning 

Uppföljning 

Uppföljning 

Tjejgrupperna utvärderades via intervjuer med flickorna. Sammanställningen visade 

att flickorna var mycket positiva till aktiviteterna som de hade deltagit i. 

”Jag vågar lita mer på mig själv och vågar stå för vad jag tycker” 

”De vuxna som är med i tjejgruppen 

kan man lita på, 

att de lyssnar. Man känner 

att man kan prata med 

dem och att de inte för det 

vidare” 

”Kul att prova på olika aktiviteter 

(fysiska)” 

Flickorna hade även förslag på förbättringar 

och utveckling av tjejgruppsverksamheten. 

Endast ett 

fåtal av de intervjuade flickorna såg 

något samband med att tjejgruppen 

hade hjälpt dem till ett 

bättre självförtroende och/eller 

bättre skolprestationer. Men samtidigt 

sa de att de nu litade mer på 

sig själva och kunde stå för vad 

de tyckte. Deras lärare ansåg 

dock att de hade blivit mer skolmotiverade 

och att flickornas självförtroende 

stärkts. 

39

40 

Killgruppsverksamhet 

Killgruppsverksamhet 

”Hälsolaget” har försökt engagera kolleger i att starta killgrupper, men hittills har 

ingen varit intresserad. Det fanns ett antal killar som hade individuella åtgärdsprogram, 

liksom vissa tjejer hade, som inte vill gå i grupp. Skolsköterskan som 

upprättat dessa individuella åtgärder med elever och deras föräldrar, slutade inför 

läsåret 2002/2003 och då avstannade dessa. 

Spridning Spridning av av erfarenhet 

erfarenhet 

För att sprida idéer och erfarenheter i kommunen har ”hälsolaget” tagit kontakt 

med lokalpressen. De har uppmärksammat friskvårdsämnet och skrivit om hur 

elever kan göras mer medvetna om sina vanor. På planeringsstadiet är en halvdag 

för skolledare inom kommunen under vilken de ska få information om verksamheten 

med friskvård och tjejgrupper. Skolledarna ska också få göra de övningar 

som eleverna gör. Erfarenheter kommer också att finnas på hemsidan.

Diskussion Diskussion och och slutsats 

slutsats 

Projektets syfte och mål har uppnåtts genom att skolorna har utvecklat nyckeltal 

utifrån egen verksamhet. De har också arbetat med insatser som är möjliga 

inom skolan. De har oberoende av varandra kommit fram till samma nyckeltal: 

mat, sömn, stress, arbetsmiljö i skolan och självbild/självförtroende. 

Skolornas nyckeltal förstärks eftersom de även ingår i områden som man anser 

vara speciellt viktiga i de nationella målen för folkhälsa under rubriken trygga och 

jämlika uppväxtvillkor (8). 

Frågeställningen om man ökar förutsättningarna för jämlikhet i hälsa genom att 

arbeta med nyckeltal kan inte besvaras i detta skede. En process startade på 

varje skola och med hjälp av arbetet kring utveckling av nyckeltal och insatser 

kan de driva det hälsofrämjande arbetet vidare. Det man däremot kan säga är att 

de nyckeltal som har utvecklats har betydelse för hälsan och att de kan inverka 

på hur skolarbetet fungerar både för den enskilde eleven och för grupper av elever. 

Viktigt i arbetet med att utveckla nyckeltal är att genomdriva insatserna, så att 

eleverna får respons på vad de svarat om sina levnadsvanor. Arbetsmiljön i klassrummet 

är viktig för att alla ska få en möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen. 

Det finns mycket att utveckla 

pedagogiskt på 

grundval av elevernas svar 

eftersom det finns skillnader 

i genussvar dvs flickor 

respektive pojkar. Det är 

alltså viktigt att studera 

detta ur ett genusperspektiv 

för att lättare kunna 

se vad flickor och pojkar 

har behov av, dvs hur man 

ska rikta insatserna. Att 

emellanåt ha undervisning 

med tjej- respektive killgrupper 

är bra för diskussioner, 

att ge deltagarna ett 

annat utrymme eller att 

stärka en grupp. I ett projekt 

inom förskolan i Gävle 

har man ibland delat flickor 

41

42 

och pojkar med ett mycket lyckat resultat. Efter genomförda insatser visade det 

sig att flickorna tog mer plats och att pojkarnas kommunikationsförmåga ökade 

(50). Personalen fick också reflektera över hur de förhåller sig till flickor och pojkar. 

Detta skulle vara intressant att prova i grundskolan. Då skulle förutsättningarna 

kunna öka för att bryta de sociala konstruktioner som gör att flickor och 

pojkar idag fortfarande har olika möjligheter (51). 

Elevmedverkan i projektet har bestått av att de utvecklat hälsoprofil och ”matoch 

sovklocka”. Dessutom har elevernas förslag på att få större medinflytande 

på planering av ämnet friskvård hörsammats. Ökat elevinflytande och 

föräldrasamverkan diskuterades på alla tre skolorna som viktiga delar att realisera. 

Föräldrar, speciellt tonårsföräldrar skulle behöva mer stöd och deras självförtroende 

i föräldrarollen skulle behöva stärkas. Detta går i linje med de nationella 

målen för folkhälsa målområde 3 ”Trygga och jämlika uppväxtvillkor”, där 

förslaget är bl a att mäta skolbarns möjlighet till inflytande i skolan och föräldrars 

tillgång till stöd i föräldrarollen (52). 

Frågeställningen om hur nyckeltalen fungerade praktiskt – det var inte komplicerat 

enligt skolorna att få fram nyckeltalen med hjälp av olika mätmetoder. Det var 

inte heller svårt att komma fram till vilka insatser som behövde göras. Svårigheten 

uppstod när de kollegor/medarbetare som skulle genomföra vissa insatser 

inte samarbetade tillräckligt och när organisationsförändringar påverkade tidsutrymmet 

för samarbete. 

Schemaläggning av hem- och konsumentkunskap med idrott och hälsa är ett 

sätt att både samarbeta kring levnadsvanor och öka samarbete mellan lärare. Att 

arbeta med elevernas egen verklighet genom att de fick göra sin ”mat och sovklocka”, 

upplevdes som bra. Eleverna tyckte att det var spännande att utgå från 

sig själva och även höra kamraternas syn på vad som behövs för att må bra och 

få arbetsro på lektionerna. 

Resultaten visar att genom att arbeta med nyckeltal och insatser kan man stärka 

ungdomars självbild/självförtroende och öka medvetenheten hos eleverna om 

hur deras egna levnadsvanor påverkar dem. 

Elevhälsan (skolhälsovården) visade att den är en resurs både för elever att få en 

så bra skolmiljö som möjligt liksom för lärare i det pedagogiska arbetet. Det är 

beklagligt att denna resurs inte användes överallt. 

Frågeställningen om tillvägagångssättet kan användas på andra skolor kan besvaras 

med att erfarenheterna av detta projekt kan användas i skolor som vill 

arbeta för att öka möjligheterna till jämlikhet i hälsa. Det är viktigt att använda 

mätinstrument som är lättbearbetade för att snabbt få resultat. Risken är annars

att om det tar lång tid att få fram resultaten, så uteblir insatserna. Viktigt är också 

att de som ska genomföra insatserna är med i processen från början. Det visade 

sig vara positivt att bilda ett ”hälsolag” som sedan förde diskussioner om åtgärder 

vidare i arbetslagen. 

Skolorna tyckte samtliga att det var bra att få extern hjälp med metodutveckling 

och uppföljning, så att de sedan lättare kunde använda sig av dessa. De ansåg 

också att det behövdes bollplank som såg på skolan ur en annan synvinkel. Men 

det var även viktigt att den externa hjälpen kände till skolans värld. 

Svårigheter som behöver tas i beaktande är att förankringsarbete tar tid och alltid 

bör räknas med i projekttiden. Det krävs också att man lägger mer energi på att 

få skolledningen aktiv genom hela processen. Detta behöver inte betyda att de 

måste vara med vid det praktiska genomförandet men att de ska vara delaktiga 

och stödja processen dvs att få med och/eller öka samarbetet mellan lärare och 

mellan elevhälsa och lärare. 

Reflektion 

Reflektion 

Reflektion 

Reflektion 

Reflektion 

Idag får många skolor direktiv om att de ska arbeta med livskunskap utan att få 

det definierat. De får inte heller någon utbildning i hur man kan arbeta med levnadsvanor. 

Något som behöver utvecklas är utbildning om hur man kan arbeta 

hälsofrämjande i skolan för personer i skolledningsposition. Den skulle kunna 

finnas som ett inslag i den nuvarande skolledarutbildningen. Folkhälsofrågor skulle 

också kunna finnas med i den ordinarie lärarutbildningen. På vissa lärarhögskolor 

finns vidareutbildning inom folkhälsa för lärare som redan är utbildade, men även 

här kanske man skulle kunna samverka mer med skolor för att ge folkhälsoarbetet 

utrymme. 

Ett nyckeltalsområde som skulle vara intressant att utveckla ytterligare är arbetsmiljö 

i skolan. Att mäta den psykosociala arbetsmiljön för både elever och 

personal och genomföra insatser utifrån resultaten. 

Slutsats Slutsats Slutsats Slutsats Slutsats 

Slutsatsen är att skolorna kan utveckla nyckeltal ur den egna verksamheten. 

Nyckeltalen mat, sömn, stress, arbetsmiljö i skolan, självbild/självförtroende är 

gemensamma för alla skolorna och visar att de kan ha en generell betydelse. De 

kan bidra till jämlikhet i hälsa och vara en grund för utveckling av verksamheten i 

hälsofrämjande riktning. Arbetsmiljön skulle troligtvis bli bättre för både elever 

och personal om man arbetade med de nyckeltal som skolorna fått fram. Om 

man arbetar med arbetsmiljön i både skola och klassrum ökar förutsättningarna 

för lärande. Utbildningsnivån har enligt flera undersökningar stor betydelse för 

hälsa och välbefinnande (2,40). Om elever äter mat regelbundet, sover tillräck- 

43

44 

ligt, stressar mindre, rör på sig och har ett bra självförtroende ökar också möjligheten 

till ett bra klassrumsklimat vilket främjar lärandet. Detta ger större förutsättningar 

till jämlik hälsa bland barn och ungdom. 

Nyckeltalen och mätmetoderna 

som skolorna 

har utvecklat kan användas 

av andra skolor, men 

man ska inte förringa processen 

i den egna skolan. 

Om man använder 

deras nyckeltal kan man 

arbeta med att utveckla 

insatserna utifrån sin 

egen skolas verksamhet. 

Enligt Barnkonventionens artikel 24 – Barn har rätt till bästa möjliga hälsa.

Project Project summary summary in in English 

English 

Over the last years there has been an ongoing discussions on ways to increase 

the conditions for equality in health between the major players in the public sector 

in Sweden. School has been identified as an arena where health promotion 

interventions for children and youth are possible as well as effective. The Association 

for County Councils took the initiative to start this project on Equality in 

Health in Schools. 

Useful indicators and/or standards that are meaningful within the school setting 

were at the heart of the project. The aim was to support the schools to identify 

determinants for equality health and possible measurable indicators on equality 

in health within their schools. The identification process should then lead to the 

development and implementation of strategies to improve equality in health in the 

school. 

Three schools participated in the project, two in municipalities within Greater 

Stockholm and one in a smaller town. All schools are publicly funded and have 

groups of children who are living under difficult social circumstances. More so the 

schools in greater Stockholm where the catchment areas also are characterised 

by a larger and rather new multi-ethnic population. The schools were given some 

economic support for the extra hours put in by the project leaders in the schools 

as well as some theoretical input. There was a project co-ordinator to support 

and document their work. 

All three schools have managed to develop measurable indicators as well as 

strategies to work with the issues concerned. They have developed methods to 

measure the indicators, which can be used within the schools henceforth. Of 

special interest is the fact that they independently have identified the same or 

very similar areas of intervention: nutrition and eating habits, sleep, stress, and 

the work environment in school, self-confidence/image of self and lack of physical 

activity. All of the chosen indicators are well within the later established Swedish 

public health goals. 

The interventions in the schools have been carried out within the framework of 

the set curriculum for Home economics and Physical education, special health 

education hours or in special discussion groups for girls. Pedagogic tools have 

been developed to help the children describe their life-styles and reflect on them. 

These tools were also used for measuring purposes and matched against the 

result on the relevant national standard school test. Most students that rated low 

on the indicators also had poor results. The pedagogic tools also proved valuable 

45

46 

for discussion between parents, children and teachers in the obligatory tuition 

talks. How could parents support the children by creating health promoting and 

thereby a study promoting environment? Many children had breakfast alone ( or 

not at all). Many children felt the need for support with homework. The methods 

developed supported the children to verbalise their needs individually and as a 

group. The health promotion classes rapidly became very popular among the 

children. 

Sadly enough the teachers and school nurses that worked so creatively and met 

the appreciation of their students encountered a number of severe difficulties of 

which the most prominent were staff turn-over, constant management re-organisations 

and meagre support or even involuntary counter action from overworked 

head masters. It is evident that the project would not have had such a successful 

landing without the support of the project co-ordinator. 

The project proves that well chosen indicators can trigger health promotion work 

in the schools. It proves that the staff is motivated and has the necessary 

pedagogic imagination and skill to make a difference for the children when given 

more knowledge and support for the work. The project also highlights the need 

for Health Promotion Leadership throughout the school system. 

This project has been carried out by: The Stockholm Centre for Public Health, 

Stockholm County Council through the support of a steering committee with The 

Association of County Councils, The Association of Swedish Municipalities and 

The National Institute for Public Health.

Referenser 

Referenser 

1. World Health Organization. Health 21: An introduction to the health for all 

policy framework for the WHO European Region. 1998. 

2. Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR). Ojämlikhet i hälsa – ett 

nationellt forskningsprogram. Stockholm: SFR:1998. 

3. Folkhälsorapporten 1999. Om hälsoutveckling i Stockholms län. 

Stockholms läns landsting, Samhällsmedicin. 

4. Stockholms läns landsting. Att mäta folkhälsa. 1999. 

5. Socialdepartementet. Det gäller livet. Stöd och vård till barn och ungdomar 

med psykiska problem. Slutbetänkande av Barnpsykiatrikommittén. 

Stockholm, SOU 1998:31. 

6. Hjern A. Migration till segration – en folkhälsorapport om barn med 

utländskt ursprung i Stockholm. Stockholms läns landsting, 1998:1. 

7. Folkhälsoinstitutet. Jämlika barn lever längst – perspektiv på barnen i 

folkhälsoarbetet.1998:22. 

8. Socialdepartementet. Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan, 

SOU 2000:91. 

9. Bremberg S. Sociala skillnader i ohälsa bland barn och unga i Sverige – en 

kunskapsöversikt. Statens folkhälsoinstitut rapport 2002:13. 

10. Hammarberg T. Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. 

Utrikesdepartementet 2000. 

11. Svenska Kommunförbundet, Folkhälsoinstitutet, Landstingsförbundet. 

Välfärdsbokslut. 1999:25. 

12. Hogstedt C, Backhans M, Bremberg S, Lundgren B, Törnell B, Warmala S. 

Välfärd, jämlikhet och folkhälsa – vetenskapligt underlag för begrepp, mått 

och indikatorer. Statens folkhälsoinstitut 2003:12. 

13. Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2001. 

14. Samhällsmedicin. Barnrapporten. Kunskapsbaserat folkhälsoarbete för 

barn och ungdom i Stockholms län. Stockholms läns landsting 1988. 

15. Nilsson A. Man vet inte var trappstegen är i livet…perspektiv på tobak, 

alkohol och narkotika. Skolverket 1999. 

16. Nilsson A, Norgren O. ”Det måste va’ sånt som får en att fundera mera”… 

Om hälsoarbete i skolan – från direktiv till perspektiv. Skolverket 2001. 

47

48 

17. Hagström U, Redemo E, Bergman L. Låter sig skyddsänglar organiseras? 

Hälsofrämjande strategier för ungdomar i utsatta bostadsområden. 

Folkhälsoinstitutet Rapport 1998:41. 

18. Utbildningsdepartementet. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, 

förskoleklassen, och fritidshemmet, Lpo 94. 

19. Grosin L. Skolklimat, prestation och uppförande i åtta högstadieskolor. 

Forskningsrapport nr 53. Pedagogiska Institutionen, Stockholms universitet 

1991. 

20. Svanberg I, Enge Swartz M. 12–årsenkäten. Tolvåringars hälsa och 

levnadsvanor. Nordvästra sjukvårdsområdet 2000 

21. Svanberg I, Enge Swartz M. Relationer och hälsa. Fortsatt analys av data 

från 12–årsenkäten. Nordvästra sjukvårdsområdet 2000 

22. Larsson B, Nilsson P. Ungdom, fritid, idrott. Svensk Idrottsforskning. 1997; 

3:16–20. 

23. Strandell A, Bergendahl L. Sätt Sverige i rörelse 2001 Förskolan/skolan. 

Statens folkhälsoinstitut, rapport 2002:10 

24. Brustad RJ. Attraction to pshysical activity in urban schoolchildren: parental 

socalization and gender influences. Res Q Exerc Sports. 1996; 67:316–32. 

25. Ågren G. Mot en ny folkhälsopolitik. Dokument om folkhälsa. Statens 

folkhälsoinstitut 2002:1 

26. Ericsson I. Pedagogik och motorik – motorikobservationer av 204 skolbarn. 

Institutionen för pedagogik, Lunds universitet, 1997. 

27. Ericsson I, Gärdsell P, Marcus C. Utökad skolidrott viktig för de sämst 

ställda barnen. Gymnastik och Idrott, 2003: 1, 20-23. 

28. Nordlund G, Jacobson T. Högstadieenkäten. Högstadieelevernas 

måltidsvanor relaterat till hur de mår och känner sig i skolan, deras 

skolprestationer och sociala bakgrund. Pedagogiska rapporter från 

Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, 1997; 57. 

29. Gudjónsdóttir TE. Kost– och sömnvanor hos isländska gymnasister. 

Nordiska hälsovårdshögskolan, Göteborg. MPH 2001:34. 

30. Nordlund G, Lennernäs Junberger M. Dygnsrytmen styr matvanor och 

sömn hos elever på högstadiet. Scandinavian Journal of Nutrition, 2001; 

45:30. 

31. Andersson A–K. The rhythm of adolescence. Örebro studies 22, 2001. 

32. Lennernäs Junberger M, Gillberg M. Dygnsrytmen påverkar sömn, aptit 

och prestationsförmåga i skola och arbetsliv. Scandinavian Journal of 

Nutrition, 2001; 45:28.

33. Lennernäs M. En hungrig elev är en rastlös elev. Vår Föda, 2002; 2:33. 

34. Folkhälsoinstitutet. Hälsofrämjande skola, ett samlat grepp för visionen om 

skolan som en stödjande miljö för hälsa. Stockholm. Folkhälsoinstitutet, 

1997:37. 

35. Skolverket. Skolverkets lägesbedömning av barnsomsorg, skola och 

vuxenutbildning 2002. Rapport nr 225. 

36. Skolverket. Utan fullständiga betyg – varför når inte alla elever målen. 

Rapport nr 202. 

37. Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon, Natur och Kultur, 2000. 

38. Sundelin C. Ungdomars hälsa i ett samhällsperspektiv. Acta paediatrica, 

suppl 398:1994. 

39. Svenska Kommunförbundet och Hälso- och sjukvårdsnämnden i 

Stockholm. Busutredningen, ”Barn och ungdomar som behöver särskilt 

stöd från såväl kommunen som landstinget”. 2001. 

40. Jonsson J, Östberg V, Evertsson M, Brolin Låftman S. Barns och 

ungdomars välfärd. Anatologi/Kommittén Välfärsbokslut. SOU 2001:55. 

41. Statens folkhälsoinstitut. Insatser för att stärka den 

alkoholskadeförebyggande verksamheten i skolan. Regeringsuppdrag 

2002. 

42. Barnombudsmanen. Många syns inte men finns ändå. BO:s rapport till 

regeringen 2002. 

43. Socialdepartementet, Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen, Nationella 

Folkhälsokommittén. Hälsa 21. En introduktion till ”Hälsa för alla” – policyn 

för WHO:s europaregion. 1999. 

44. Faskunger J. Motivation för motion. Hälsovägledning steg för steg. SISU 

idrottsböcker, 1991. 

45. Antonovsky A. Hälsans mysterium. Natur och Kultur, 1991 

46. Nilsson A, Sandström B. Till rektor ”Min uppgift är att knyta ihop det”…Om 

kvalitetsgranskning av tre områden: mobbning och annan kränkande 

behandling, undervisning om sexualitet och samlevnad samt tobak, alkohol 

och narkotika. Skolverket 2001 

47. Treutiger BM, von Zweigbergk L. ”Det är väl ändå mig det handlar om!?”. 

Ungdomars perspektiv på de insatser som görs för att förebygga ohälsa. 

Stockholms läns landsting, Samhällsmedicin 2002:1 

48. Utbildningsdepartementet. Från dubbla spår till elevhälsa i en skola som 

främjar lust, hälsa och utveckling. SOU 2000:19 

49

50 

49. Sydvästra sjukvårdsområdet. Från kulspel till discodunk. Rapport om 

hälsan hos barn och ungdomar mellan 7 och 12 år i Salem, Södertälje och 

Nykvarn. Stockholms läns landsting 2002. 

50. Gens I. Från vagga till identitet. Hur flickor blir kvinnor och pojkar blir män. 

Seminarium Utbildning & Förlag AB 2002. 

51. Löfmark U, Hammarström A. Genusperspektiv kan leda till bättre forskning 

om kön och revaskularisering. 

52. Statens folkhälsoinstitut. Redovisning av regeringsuppdrag att utveckla ett 

nationellt uppföljning- och utvärderingssystem för det samlade 

folkhälsoarbetet. Förslag till huvudindikatorer. Socialdepartementet S2002/ 

5085/FH.

Bilagor 

Bilagor 

Externt stöd 

Bilaga Bilaga 1 

1 

Resultat av intervju med projektansvariga på skolorna om externt stöd och 

spridning av erfarenheter. 

Att genomföra hälsofrämjande projekt inom skolan och behov av externt stöd 

Enligt dem har skolorna personella resurser men inte ekonomiska. De tycker att 

det mycket handlar om vilket intresse det finns hos lärare och skolledning. De 

tyckte också att de var viktigt att ha skolledningens stöd inte bara vid start utan 

också vid genomförande och framför allt för att få fortsatt förståelse för projektet 

och att få resten av kollegerna att samarbeta. 

De ansåg att skolan behöver externt stöd i form av struktur, metod- och strategihjälp, 

bollplank, dokumentation och utvärdering. 

”Bra med en extern projektledare som kan vara ett bollplank och ge av sina erfarenheter, 

man blir lätt blind. Det ger en bra möjligheter att se, man får bra frågor 

som för en vidare. Det blir helt annan kvalité när någon utifrån bryr sig.” 

”Att få hjälp med och synpunkter på redan tänkta/gjorda mätinstrument. 

Att formulera om och korta ner.” 

”Att få hjälp så att inte eleverna storknar av alla frågor.” 

”Det är lätt att bränna ut sig i den här typen av jobb (vara lärare och 

arbeta med projekt) där kan en extern hjälp vara bra, som säger till en 

att ta det lugnt, att låta det ta tid, som man kan prata med.” 

”Behöver hjälp med en handlingsplan, strategier och utvärdering. Gärna 

hjälp med dokumentation eftersom tid och erfarenhet på det området till 

viss del saknas.” 

”Att göra en utvärdering har man kunskap om i skolan, men att omsätta 

den är en annan sak. Här behövs utbildning – hur kan jag använda 

resultaten och hur går jag till väga.” 

51

52 

Den externa hjälpen kan även se om de finns behov av utbildning och även se 

med andra ögon hur man kan använda resurserna inom skolan. De tycker att det 

behövs två projektledare, en huvudansvarig (extern) och en genomföraransvarig 

(intern). 

”Det är mycket lättare att ta till sig idéer från någon extern, hjälper en 

också att se helheten i projektet. Det är mest fördelar med en extern 

projektledare.” 

”Om personen inte känner till skolans värld kan det bli krockar.” 

”En extern projektledare kan hjälpa en att hålla sig inom ramarna, så att 

man inte svävar ut.” 

På frågan ”Hur ska projektets resultat på bästa sätt tillvaratas - internt inom 

skolan? 

Att ha ett hälsolag är ett bra sätt att hålla engagemang och trivseln igång 

och man får dessutom en bra spridningseffekt när man är fler.” 

”Den eller de personer som drar igång ett projekt har ju också ett visst 

ansvar för att det ska spridas inom skolan. Dessutom viktigt med stöd 

från skolledning.” 

Vi har gjort en verksamhetsplan, som man kan jobba efter med en mall, 

om någon av oss slutar finns det ändå kvar. Att ha gemensamma möten 

med berörda lärare så att fler blir involverade. Ha samverkansmöten 

med skolledning så att de får reda på vilka resultaten är och diskutera 

insatser som behövs.” 

- i förhållande till externa intressenter? 

”Både muntlig och skriftlig information via en rapport. Den externa projektledarens 

ansvar/uppdrag är att skriva en rapport.” 

”Redovisa vad vi gör på föräldramöten och för stadsförvaltningen.” 

”Sprida via seminarier, men då behövs den externa projektledaren.” 

”Sprida i kommunen, t ex ha en halvdag med rektorer där de får prova på 

de övningar vi gör med eleverna.” 

”Via våra facktidningar, skriva en artikel.” 

”Via skolans hemsida.”

HÄLSOPROFIL HÄLSOPROFIL ÅRSKURS ÅRSKURS 6 

6 

Markera med kryss 

alltid ibland aldrig 

Äter du frukost? 

Äter du lunch? 

Äter du middag? 

Bilaga Bilaga Bilaga 2 2 

2 

Har du någon fritidsaktivitet många _________________________ ingen 

Hur trivs du i skolan bra __________________________ dåligt 

Förstår du lektionerna? ja _________________________ inte alls 

Är det tyst på lektionerna? alltid __________________________ aldrig 

Hur trivs du hemma? bra _________________________ inte alls 

Är det tyst när du gör läxorna? alltid __________________________ aldrig 

Får du hjälp med läxorna? alltid __________________________ aldrig 

Har du kamrater? ja __________________________ inga 

Har du mobbats? aldrig __________________________ alltid 

Har du någon vuxen att prata med? ja __________________________ nej 

Ser du på TV/Video/dataspel? ja __________________________ nej 

Känner du dig stressad? aldrig __________________________ alltid 

Flicka Pojke 

53

54 

Namn 

Datum 

ÅTGÄRDSPROGRAM 

Förändringar Utförare Resultat 

Uppföljningsdatum 

Föräldrar kontaktar lärare om det uppstår något problem 

Underskrift 

Lärare 

Elev 

Förälder 


3

HÄLSOKLOCKAN 

Bilaga Bilaga Bilaga 4 

4 

Var snäll och sätt ett kryss vid det svar Du tycker passar bäst för varje fråga. 

Tänk igenom varje fråga innan du svarar. 

Jag bor tillsammans med: 

mamma och pappa 

mamma eller pappa 

en av mina föräldrar 

annan_________________________ 

Jag har: 

inga syskon 

antal syskon_________ 

Morgonpasset 

Vilken tid går du upp på morgonen? 

30 minuter innan skolan börjar 

1 timme innan skolan börjar 

___minuter innan skolan börjar 

Hur ofta brukar du äta frukost en vanlig skoldag? 

aldrig - 1 dag/vecka 

2 – 3 dagar/vecka 


Vem gör oftast frukost en vanlig skoldag? 

jag själv 

förälder eller annan person_______________ 

jag äter inte frukost 

Jag brukar oftast äta frukost… 

tillsammans med familjen eller någon i familjen 

ensam 

tillsammans med någon annan_____________ 

55

56 

Vad tycker du om skolan? 

mycket bra 

ganska bra 

inte särskilt bra 

mycket illa 

Känner du dig trygg i skolan? 

nej 

ja, ibland 

ja, ofta 

Skolpasset 

Har du svårt att ”hänga med” på lektionerna? 

nej 

ja, ibland 

ja, ofta 

Hur ofta äter du lagad mat till skollunch? 

aldrig - 1 dag/vecka 

2 –3 dagar/vecka 


Mina raster är jag oftast… 

på skolgården och leker/rör på mig mycket 

på skolgården och står still eller går omkring 

inne i skolan 

Efter skolan passet 

Hur ofta äter du mellanmål en vanlig skoldag? 

aldrig/sällan 

ibland (2-3 dagar/vecka) 

varje skoldag 

Om du behöver hjälp med läxor, vem hjälper dig då? 

ingen 

förälder 

annan person ______________________________________ 

På fritiden gör jag… 

någon idrottsaktivitet vad? ____________________hur ofta? ____/vecka 

annat_______________________________________________________

Skalmansklockan 


5 

57

58 

Nyckeltal och insatser utifrån resultat av ”Hälsoklockan” läsåret 02/03 

Nyckeltal jämlikhet 

och hälsa i åk 5 

Andel elever som äter 

frukost 

Andel elever som trivs 

iskolan 

Andel elever som 

förstår lektionen 

Andel elever som äter 

skollunch 4-5 d/vecka 

Omfattning av fysisk 

aktivitet i skolan 

Insatser 

Diskutera ”hälsa”, 

frukostvanor, göra egen 

frukost, tid på morgonen 

(arbetsro på fm) 

Klassrumsmiljö/ 

klimat”lugn & ro” 

massage, avslappning, 

musik mm 

Skolans miljö 

Få elever delaktiga, 

samtal, reflektion 

Diskutera dygnsrytm, 

mat- & sovvanor 

Stöd 

Läxhjälp 

Matvanor, ”mat för att 

orka” 

Matmiljö, ”rutingenomgång 

– ökad trivsel 

i matsalen” (arbetsro em) 

fysisk aktivitet i teori & 

praktik, hitta aktivitet som 

passar varje elev 

Rörelsebok 

Skolgård som tillgodoser 

barnens behov av lek & 

rörelse 

Ev samarbete med lokala 

föreningar 

Genomför tillsammans 

med eleverna 

Hk-lärare, idrottslärare 

föräldrasamverkan 

Klasslärare 

” i samarbete medidrottslärare, 

hk-lärare 

Skolledning, elevråd 

Klasslärare 


Klasslärare, studieledare 

ev extra resurs 

bibliotek 

föräldrasamverkan 


Matråd, matsalspersonal, 

alla lärare som är i matsalen 

Idrottslärare, hk-lärare 

” i samarbete 

med klasslärare 

Skolledning, elevråd 

Bilaga Bilaga 6 6 

6

Ver er erksamhetsplan er samhetsplan f fför 

f ör F FFriskv 

F riskv riskvår riskv år ård år d år år 02/03 

02/03 

Inledning 

Inledning 


7 

Vetenskap och allehanda statistik talar om att den allmänna hälsan i Sverige är på väg att 

försämras. Viktiga ohälsofaktorer är en allt mer omfattande fysisk inaktiv livsstil, felaktiga 

kostvanor, stress, alkohol, narkotika, tobak och social ensamhet. Skolan är en arena som 

lämpar sig väl för att bedriva ett folkhälsoarbete som syftar till att stärka och utveckla 

individens fysiska, mentala och sociala hälsa. Även värdegrundsfrågor som demokrati, 

jämställdhet och allas lika värde är viktiga utgångspunkter när vi arbetar med hälsa. I 

skolan befinner sig flickor och pojkar oavsett social och etnisk tillhörighet. Här har vi möjlighet 

att nå alla! 

Skolans Skolans möjlighet 

möjlighet 

För att få optimal effekt bör hela skolans verksamhet genomsyras av ett hälsofrämjande 

synsätt. Lektioner i Friskvård är alltså endast ett av flera redskap för att utveckla och 

stärka elevernas hälsa. Övriga ämnen, temaarbeten, rastverksamhet, luncher med mera 

kan utvecklas till att bli den stödjande miljö som gör att det totala hälsoläget utvecklas i en 

positiv riktning. 

Fritiden påverkar våra elever mycket. Meningsfull sysselsättning är till stor fördel för både 

individer och samhället. Dels bör vi försöka påvisa alla de möjligheter som finns att göra. 

Och om det efter skolans resurser är möjligt ska vi erbjuda kostnadsfria aktiviteter i eller 

utanför skolan till våra elever. Här bör skolornas elevråd och idrottsföreningar vara med och 

bestämma innehåll och i möjligaste mån ta ansvar för verksamheten. 

Metodik 

Metodik 

Friskvården syftar till att medvetandegöra eleverna om de faktorer som påverkar hälsan. 

Målet är att få såväl individ som grupp att reflektera över sina egna levnadsvanor. Ju bättre 

vi kan lägga fram fakta och argument för att välja en hälsofrämjande livsstil, desto lättare 

kan eleverna göra bättre val avseende faktorer som påverkar egen och andras hälsa. Det är 

av stor vikt att själva valet görs av var och en utan pekpinnar och förmaningar. 

För att nå bästa möjliga resultat ska undervisningen i friskvård variera så det ger en blandning 

av aktiviteter som ger fysisk aktivitet samtidigt som det även bör stärka och utveckla 

den mentala och sociala hälsan. Integration mellan praktik och teori ger det bästa resultatet. 

Innehåll och metodik gynnas av att två klasser, gärna i samma årskurs, ligger schemalagda 

parallellt för sina friskvårdlektioner. Då finns exempelvis möjligheten att låta eleverna 

59

60 

välja aktivitet efter intresse eller gruppera efter kön. Dessutom är det till stor fördel om det 

finns tillgång till intresserade lärare i hemkunskap, kurator och skolsköterska som har tid 

till att gå in och hjälpa till i delar av friskvårdsundervisningen som ligger i deras profession. 

Modell Modell för för beteendeförändring 

beteendeförändring 

För att förstå en individs tänkande och reaktioner kan det vara bra att ha en känd modell för 

hur en vana kan förändras. Vi har valt att tillämpa Johan Faskungers fem steg: 

Förnekelsestadiet, erkänner ej ett existerande problem. 

Begrundandestadiet, accepterar problemet, funderar på förändring. 

Förberedelsestadiet, planerar för snar förändring. 

Handlingsstadiet, påbörjat och upprätthåller förändringen. 

Vidmakthållandestadiet, förändringen har varit i mer än sex månader. 

I denna modell hör de ungdomar vi möter säkerligen hemma i olika stadier. Enkelt uttryckt 

syftar friskvårdsundervisningen till att varje individ skall röra sig mot vidmakthållandestadiet 

i de moment som vi tar upp. Som ett led i denna strävan genomför vi varje år en utvärdering 

hälsobarometern med eleverna som avser att mäta hur varje individ ligger till enligt ovan 

nämnda modell. 

Betyg Betyg och och och omdöme 

omdöme 

Det lämnas ej något betyg för elevernas deltagande i Friskvård. Däremot bör det påverka 

betyget i ämnen som starkt anknyter till Friskvård som exempelvis Biologi, Hemkunskap 

och Idrott & hälsa. Till utvecklingssamtalen är det lämpligt att såväl skriftligt som muntligt 

ta upp elevens delaktighet, engagemang och förståelse i frågor som berör den fysiska, 

mentala och sociala hälsan. 

Friskvårdens Friskvårdens Friskvårdens innehåll 

innehåll 

Ämnen som bör tas upp, helst i ett treårigt perspektiv, är alkohol, avspänning, ergonomi, 

kost, motion, narkotika, sex & samlevnad, sociala relationer, stress, sömn, tobak och 

värdegrund. 

Vi strävar också efter samarbete med lokala föreningar och gym för att på så sätt konkret 

visa eleverna de möjligheter som finns att tillgå i kommunen. 

För att få struktur kan det vara lämpligt att behandla olika moment för olika årskurser. I 

årskurs 7 bör tonvikten ligga på lek och rörelse. Vidare bör moment som massage, kost, 

tobak och samtal om förslagsvis värdegrund och social kompetens komma in beroende av 

behov och mognad. För årskurs 8 bör det ske en successiv fördjupning om kost, motion, 

värdegrund och tobak. Nu bör momenten alkohol och sex & samlevnad tas upp på lämpligt 

sätt. För årskurs 9 gäller det tidigare innehållet, nu gärna på ett fördjupat plan. Nu bör 

moment som ergonomi, narkotika och stress tas upp. Vidare gör vi studiebesök på de 

friskvårdslokaler/gym som finns inom kommunen

Aktiviteter Aktiviteter inom inom Friskvården Friskvården i i bokstavsordning 

bokstavsordning 

ABC - om andning, blödning och chock. Kan genomföras med hjälp av skolsköterska. 

Aerobic / Friskis - Personalledd och elevledd aerobic. Låta eleverna delta i ett ”Friskispass” 

Alkohol – Alkoholpromenad. Information från Mercur. Gäller åk 9. 

Avspänningsövningar 

Bad - Traditionell simning, vattengymnastik, alternativa samarbetsövningar, vattenlekar och 

”SPA-verksamhet”. 

Bollspel -Traditionella spel och alternativa varianter. 

Bowling 

Boxercise 

Cykel - Cykelorienteringarna Oden, Tor och Frej. Cykla runt Duveholmssjön 

Dans - Gruppdans (Trojka, Squaredans etc.). Pardans (Bugg, foxtrot vals, salsa etc.) 

Doping 

Ergonomi 

Karate - I samarbete med Karateklubben Wado. 

Kost - Kostpromenad - Ät rätt och må bra, Vitaminer och mineraler.Step Up - Frukt och 

grönsaker. Samtal om kostvanor med skolsköterskan. 

KRIS - Medlemmar från KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället) kommer och pratar med 

elever i åk 7 om droger, stöld, skolk, fängelseliv med mera. 

Löpning - Djulörondan, Runt åsen, elljusspåren vid Backavallen eller Laggarhult m.m. 

Massage – Kompismassage, handmassage. Massage och avspänningsövningar med skolsköterskan. 

Narkotika - Värderingsövningar i Bella. Film + frågor. 

Promenad - Cross Country Walking (Gå i terräng). Skoljoggen. Stavgång 

Sex och samlevnad - Ungdomsmottagningen / RFSU informerar. Diskussion om preventivmedel 

med mera med skolsköterskan. Gäller åk 9. 

Skateboard/Inlines - Hjälm och skydd för knän och handleder rekommenderas. Finns även 

en basketkorg bredvid för skotträning eller att spela streetbasket. 

Skridsko - Fri åkning, lekar eller spel på Backavallens is. 

Sola säkert - Sola säkert promenad. Genomförs helst i april / maj. 

Spinning 

Stretching 

Styrka och kondition - Stationsövningar med motorik, kondition och styrka kör vi i Röda 

Ladan. 

Sällskapsspel - Boule, brännboll, kubb, softball, plockepinn etc. 

Sömn – sömnpromenad åk 7, sömn och avspänning åk 8, sömn och avspänning - metodik 

Tandhälsa - Tandhygienister från Folktandvården kommer och informerar. Gäller åk 7. 

Tinnitus 

Tobak - Tobakspromenad – ”Röken”, ”Sjukdomarna”, ”Det hade jag ingen aning om” 

Värderingsövningar - Aktiva värderingar (Steinberg). Bella (Folkhälsoinstitutet). Mångfald Och 

Dialog - MOD Steget (Folkhälsoinstitutet). Risken finns (Folkhälsoinstitutet). Social kompetens. 

En förkortad version av Gillis Herlitz bok Social grammatik. Tretton olika rubriker om 

vad social kompetens är med tillhörande diskussionsfrågor. Använd gärna materialet i samband 

med fysiska aktiviteter 

Verksamhetsplan,hälsobarometer,tipspromenader finns på 

www.jarvenskolorna.katrineholm.se/friskvård 

61

62 


8

64 

Om du har frågor eller kommentarer kontakta: 

Ludmilla von Zweigbergk 

Tel 08-517 780 40 

E-mail Ludmilla.v.z@smd.sll.se 

Samhällsmedicin 

Box 175 33 

118 91 Stockholm 

Fax 08-517 780 99 

Materialet får fritt kopieras 

Foto: Desiree Nyman

Jämlikhet och hälsa i skolan.pdf

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?