Bakjour i kirurgi - Svensk Kirurgisk Förening
Bakjour i kirurgi - Svensk Kirurgisk Förening
Bakjour i kirurgi - Svensk Kirurgisk Förening
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Den aktuella situationen är enligt <strong>Svensk</strong> <strong>Kirurgisk</strong> <strong>Förening</strong>s bedömning sådan att<br />
patientsäkerheten i <strong>kirurgi</strong>sk sjukvård äventyras om inte bakjoursfrågan tas på allvar av<br />
huvudmän och verksamhetschefer. Som ett stöd för utvecklingen av modern bakjourskompetens<br />
vill därför föreningen utfärda riktlinjer och rekommendationer som stöd till<br />
kirurgbakjourer och kirurgchefer. För arbetet med dessa rekommendationer, och med andra<br />
delar av bakjoursfrågan, har föreningen utsett en utvecklingsgrupp bestående av såväl erfarna<br />
som unga kirurger, som tillsammans med studierektorn för <strong>Bakjour</strong>sskolan, genomfört<br />
arbetet. Strukturen i den nya Utbildningsboken för specialistutbildningen i <strong>kirurgi</strong> har till del<br />
utgjort en mall för arbetet.<br />
Jourverksamheten i svensk sjukvård är inte reglerad på något särskilt sätt av Socialstyrelsen<br />
eller Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Därmed gäller Hälso- och sjukvårdslagen och<br />
Socialstyrelsens allmänna föreskrifter avseende medicinsk kvalitet och patientsäkerhet.<br />
Ansvarig för jourverksamheten är verksamhetschefen, som ju förutom medicinsk kvalitet och<br />
säkerhet måste ta hänsyn till andra frågor. Kompetensutvecklingen för läkarna, i olika<br />
bemanningsled, är allt som oftast en kompromiss mellan olika realiteter, som tenderar att dra<br />
åt olika håll. Den lokala sjukvårdsorganisationen och jouruppdraget är dessutom heterogent.<br />
Om den <strong>kirurgi</strong>ska verksamheten bedrivs i glesbygd eller i tätbefolkade områden av Sverige<br />
är avgörande för hur jouruppdraget ser ut och ska lösas. Sjukhusets storlek, andra opererande<br />
discipliners organisation lokalt och regionalt äger sin betydelse. Denna komplexitet till trots-<br />
och i full medvetenhet om svårigheterna att generalisera frågorna till alla landets<br />
kirurgkliniker- vill <strong>Svensk</strong> <strong>Kirurgisk</strong> <strong>Förening</strong> ändå presentera sin uppfattning om vilken<br />
kompetensnivå den genomsnittliga bakjouren i <strong>kirurgi</strong> i Sverige idag behöver besitta. Med<br />
nedan presenterade rekommendationer som stöd bör verksamhetscheferna lättare kunna hävda<br />
medicinsk kvalitet och patientsäkerhet som bakgrund till en löpande och kontrollerad<br />
kompetensutveckling för bakjoursgruppen. Detsamma gäller, fast omvänt, för befintliga och<br />
blivande bakjourer visavi verksamhetschefen.<br />
Riktlinjer och rekommendationer<br />
Grundförutsättningar<br />
<strong>Bakjour</strong>skompetens i läns- och länsdelssjukvård med ansvar för ett geografiskt område.<br />
Avsaknad av specialister inom flera <strong>kirurgi</strong>ska discipliner som neuro-, thorax- barn- och<br />
plastik<strong>kirurgi</strong>.<br />
Transportavstånd till enhet med dessa specialister, så att primärt omhändertagande krävs av<br />
specialistfallen i den lokala sjukvårdsorganisationen innan en eventuell sekundärtransport kan<br />
ske.<br />
Jourlinjer finnes, formella eller informella, för grenspecialiteterna kärl<strong>kirurgi</strong> och urologi.<br />
Kompetens vid ingång i bakjoursfunktionen<br />
Specialist i <strong>kirurgi</strong> samt ytterligare tre–fem års tjänstgöring inom specialiteten innefattande<br />
randutbildning inom närliggande relevanta områden (neuro-, thorax-, barn- och plastik<strong>kirurgi</strong><br />
utifrån den lokala verksamhetens behov).<br />
God kännedom och insikt i det egna sjukhusets lokala styrkor och svagheter avseende<br />
operationsverksamhet, intensivvårdsförutsättningar samt radiologisk diagnostik
Change language