Regleringen av marknadsföringen av alkohol i ... - Vaasan yliopisto
Regleringen av marknadsföringen av alkohol i ... - Vaasan yliopisto
Regleringen av marknadsföringen av alkohol i ... - Vaasan yliopisto
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
78 <strong>Vaasan</strong> <strong>yliopisto</strong>n julkaisuja. Tutkimuksia<br />
om möjligt undvika strikt lagstiftning. Det enskilda företaget egen policy, egna<br />
regler och val vad man anser etiskt rätt i ett särskilt sammanhang, är den enklaste<br />
formen <strong>av</strong> självreglering. En mera utvecklad form <strong>av</strong> självreglering är att ett flertal<br />
företag eller organisationer gemensamt kommer överens om regler inom det<br />
egna området ifråga och att möjligheter till sanktioner förekommer i fall <strong>av</strong> handlingar<br />
i strid mot dessa regler.<br />
Ur ett längre perspektiv kan diverse typer <strong>av</strong> självreglering skapa ett gott rykte åt<br />
ett visst företag, viss organisation eller bransch. Det finns även tecken på att viljan<br />
till självreglering väcks först då man inom en särskild bransch erfar negativa<br />
ekonomiska konsekvenser <strong>av</strong> bristen på reglering. Viktigt att notera är att en allmän<br />
opinion lätt kan påverka en bransch att skapa ny självreglering eller rätta till<br />
existerande regler och föreskrifter inom branschen. 212<br />
För en utomstående kan det dock vara svårt att se huruvida man inom en viss<br />
bransch med utvecklad självreglering i första hand önskar agera etiskt rätt eller<br />
om man gör det i eget intresse. Såsom även Huovinen anser, kan kr<strong>av</strong>et på god<br />
sed ha en instrumentell funktion som ett medel i branschens självreglering. 213 För<br />
en del kan kr<strong>av</strong>et på god sed fungera som en konkret förbindelse, men för andra<br />
kan det också vara en äkta strävan.<br />
Det så kallade ELSA –projektet, som pågick mellan åren 2005 till 2007, hade som<br />
mål att mäta hur lagstiftning och <strong>alkohol</strong>branschens självreglering <strong>av</strong> reklam och<br />
marknadsföring <strong>av</strong> <strong>alkohol</strong> tillämpas i medlemsländerna i EU. Ett anmärkningsvärt<br />
och kontroversiellt resultat som projektet kom fram till var att mängden <strong>alkohol</strong>reklam<br />
i samhället ökar sannolikheten för att ungdomar börjar dricka, hur<br />
mycket de dricker samt hur mycket de dricker vid varje tillfälle. 214<br />
Organisationen EFRD (European Forum for Responsible Drinking), som företräder<br />
parter inom <strong>alkohol</strong>branschen, hävdar å sin sida att det inte förekommer några<br />
entydiga vetenskapliga bevis på att mängden marknadsföring <strong>av</strong> <strong>alkohol</strong> skulle<br />
påverka konsumtionen <strong>av</strong> <strong>alkohol</strong> eller att <strong>alkohol</strong>reklam i sig skulle direkt skulle<br />
ha en effekt på individuella konsumtionsmönster. Snarare menar man att <strong>alkohol</strong>-<br />
212 SOU 2003:69: 68-69. Nämnas kan här även att i Danmark övervakas <strong>marknadsföringen</strong> <strong>av</strong><br />
<strong>alkohol</strong> främst <strong>av</strong> icke-offentliga myndigheter och det danska systemet bygger långt på branschens<br />
självreglering.<br />
213 Huovinen 2008: 11.<br />
214 Se NBV 2005-2009: 12. Åsikter har även förts fram att representanter för <strong>alkohol</strong>industrin<br />
alltid borde anses jäviga i <strong>alkohol</strong>politiska beslutsfattarprocesser. Industrin anses dra direkt<br />
ekonomiskt nytta <strong>av</strong> att <strong>alkohol</strong>konsumtionen är hög och att nya konsumentgrupper introduceras<br />
till <strong>alkohol</strong>dryckesvanor, se bl.a. Hellman & Rosenqvist 2006: 359-360.
Change language