Regleringen av marknadsföringen av alkohol i ... - Vaasan yliopisto
Regleringen av marknadsföringen av alkohol i ... - Vaasan yliopisto
Regleringen av marknadsföringen av alkohol i ... - Vaasan yliopisto
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
62 <strong>Vaasan</strong> <strong>yliopisto</strong>n julkaisuja. Tutkimuksia<br />
vad som är olämpligt eller vad som är vilseledande får nya innebörder när <strong>marknadsföringen</strong><br />
och metoderna för den förändras. Själva innebörden i begreppet god<br />
sed har ju egentligen uppkommit genom negationer, det vill säga genom förfaranden<br />
som strider mot god sed i konkreta situationer. Ur negationerna kan man dock<br />
inte alltid härleda vad som i en specifik situation utgör ett etiskt handlingssätt.<br />
Innebörden i begreppet eller normen god sed är därmed inte starkt begränsad. En<br />
utmaning är sålunda att <strong>av</strong>göra vad som utgör god sed härlett från positiva utgångspunkter,<br />
istället för från negationer, det vill säga utgående från vad som inte<br />
är rätt. Det skulle i så fall vara fråga om att konkretisera målsättningar som man<br />
kunde sträva att uppfylla. Då skulle det inte vara tillräckligt att rada upp ett antal<br />
förfaranden som är förbjudna då god sed skall ges en innebörd.<br />
Den finska konsumentskyddslagstiftningen är till skillnad från i övriga Norden,<br />
sammanförd i en lag, konsumentskyddslagen. Detta innebär dock ej att all reglering<br />
om konsumentskydd inom diverse områden skulle vara likadan. Tvärtom<br />
så innehåller den finska konsumentskyddslagen normer som är rätt olika till sin<br />
karaktär.<br />
I 1 § 2 kap finska konsumentskyddslagen finns en generalklausul enligt vilken vid<br />
marknadsföring inte får användas förfaranden som strider mot god sed eller eljest<br />
är otillbörliga mot konsumenterna. Därtill stadgas att marknadsföring som inte<br />
innehåller uppgifter som är <strong>av</strong> behovet påkallade med hänsyn till konsumenternas<br />
hälsa eller ekonomiska trygghet, bör även alltid betraktas som otillbörlig. I 2 §<br />
stadgas ytterligare att <strong>av</strong> <strong>marknadsföringen</strong> bör framgå dess kommersiella syfte<br />
samt för vems räkning <strong>marknadsföringen</strong> bedrivs. Marknadsföringen får inte heller<br />
innehålla osanna eller vilseledande uppgifter.<br />
Generalklausulen är öppen till sitt omfång, det vill säga det är till hög grad konsumentskyddsmyndigheterna<br />
(konsumentombudsmannen och marknadsdomstolen)<br />
som i praktiken <strong>av</strong>gör vad som är stridande mot god sed. Ut<strong>av</strong> marknadsdomstolens<br />
praxis kan man sålunda få reda på vad för slags marknadsföring som<br />
betraktas som stridande mot god sed. Lagstiftaren har valt en generalklausul eller<br />
ett så kallat flexibelt regleringssätt främst på grund <strong>av</strong> heterogeniteten gällande<br />
<strong>marknadsföringen</strong>s olika former och den snabba utvecklingen inom branschen<br />
ifråga. Med detaljerade stadgan skulle man inte kunna omfatta alla de möjliga<br />
förfaranden, som kunde anses som otillbörliga. Nya marknadsföringsstrategier<br />
utvecklas ständigt och lagstiftningen är ett för långsamt verktyg för att inbegripa<br />
dem alla. Generalklausulen ger även möjligheter att ta i beaktande förändringar<br />
som sker i värderingar i samhället. Generalklausulen ger alltså lagens tillämpare
Change language