Regleringen av marknadsföringen av alkohol i ... - Vaasan yliopisto

More documents

Recommendations

Info

32 Vaasan yliopiston julkaisuja. Tutkimuksia EES-avtalet ratificerades i de nordiska riksdagarna under hösten 1992. Frågan om alkoholmonopolens framtid var på agendan i debatten som föregick ratificeringen av avtalet. I Finland och Sverige bildades oberoende kommittéer för att utreda de verkningar EES-avtalet kan ha på framtiden för de statliga alkoholmonopolen. I Finland rekommenderade kommittén att monopolet på importen, exporten av och partihandeln med alkohol skulle avskaffas. Denna rekommendation ledde inte till något större motstånd i den finska riksdagen under ratificeringsprocessen. Inte heller i Sverige spelade frågan om alkoholmonopolets framtid någon större roll, utan avtalet godkändes redan innan den parlamentariska kommittén, som skulle utreda frågan, hade blivit klar med sitt arbete. Under förhandlingarna för medlemskap i EG bjöds Finland, Sverige och Norge in till särskilda förhandlingar för att finna en lösning på problemet så att alkoholmonopolsystemen i dessa länder vore förenliga med EG-rätten. Egentligen var det i det svar som Sverige fick på sin ansökan om medlemskap i EG, som EGkommissionen gjorde det för första gången helt klart att de nordiska alkoholmonopolsystemen inte var förenliga med EG-rätten. Eftersom frågan om alkoholmonopolen inte varit med i förhandlingarna om EES-avtalet, kom de finska och svenska regeringarna överens om att inkludera frågan i EG-medlemskapsförhandlingarna efter inbjudan från EG-kommissionen. Inbjudan ifråga förorsakade en splittring av den gemensamma nordiska linjen, som hade framkommit i deklarationen till EES – avtalet. Sverige accepterade inbjudan och inledde en direkt dialog i frågan, medan man från finskt håll arbetade på en annan strategi, nämligen en självpåtvingad anpassning till vad man ansåg vara förenligt med EG-rätten. I slutet av år 1993 nådde de finska och svenska regeringarna en politisk överenskommelse med EG-kommissionen, vilken förutsatte att monopolen inom exporten, importen och partihandeln av alkoholdrycker skulle avskaffas och den institutionella sammankopplingen mellan tillverkningen av alkoholdrycker och detaljhandelsmonopolen skulle upphöra. I detta skede av förhandlingarna koncentrerade sig man från finskt och svenskt håll på att försäkra sig om att detaljhandelsmonopolen kunde bevaras. EG-kommissionen gav sitt stöd till denna linje och hävdade å det följande: ”Without prejudice to future jurisprudence of the Court of Justice and the Commission´s role as guardians of the Treaty on European Union, the Commission does not see any reason to proceed on its own initiative, either now or after the
Vaasan yliopiston julkaisuja. Tutkimuksia 33 Swedish accession to the Union, against the maintenance of the retail monopoly on the basis of current acquis”. 102 3.2 Alkoholpolitiska följder av medlemskap i EG 3.2.1 Allmänt Finland och Sverige blev medlemmar i EG den 1 januari 1995. I Finland trädde den nya alkohollagen som stiftades 1994 i kraft, vars mest centrala innehåll var att Alkos monopolställning inom tillverkningen, importen och exporten av och partihandeln med alkohol avskaffades, medan detaljhandelsmonopolet förblev så gott som intakt, likaså serveringen av alkoholdrycker. 103 I Sverige trädde också en ny alkohollag i kraft år 1995. Det monopol på tillverkning, import och export av och partihandel med alkohol som Vin & Sprit hade innehaft avskaffades. En ny nationell alkoholstyrelse skapades för övervakningen och kontrollen av tillverkningen av och partihandeln med alkohol. Vin & Sprit fortsatte att fungera som ett statligt kontrollerat bolag i förhållande till andra importörer och distributörer, vilka nu tilläts sälja direkt till restauranger och barer. Det monopol på detaljhandeln som Systembolaget innehade kunde fortgå även efter medlemskapet i EG. 104 3.2.2 Marknadsföringen av alkohol Marknadsföringen av alkohol hade i Finland innan år 1977 reglerats av Alko. År 1977 infördes totalförbud för reklam av alkoholdrycker. Undantagsvis kunde viss alkoholreklam förekomma i särskilda affärsmagasin. I alkohollagen som trädde i kraft år 1995 tilläts reklam för svaga alkoholdrycker med en alkoholhalt mellan 1,2 till 22 volymprocent alkohol. I lagen görs skillnad mellan svaga alkoholdrycker, som innehåller mindre än 22 volymprocent alkohol, och starka alkoholdrycker, som innehåller mer än 22 volymprocent alkohol. Reklam och indirekt reklam för starka alkoholdrycker och annan verksamhet för att främja försäljningen av starka alkoholdrycker är förbjuden. Såsom indirekt reklam för starka alko- 102 Brev från kommissionär H. van der Broek till den finske utrikeshandelsministern Pertti Salolainen och den svenske Europa- och utrikeshandelsministern Ulf Dinkelspiel, 20.12.1992. 103 RP 199/1994. 104 Alkohollag 1994: 1738.
Page 1: ALFRED STRENG Regleringen av markna
Page 5: Utgivare Utgivningstid Vaasan yliop
Page 9: Innehåll 1 INLEDNING .............
Page 12 and 13: 2 Vaasan yliopiston julkaisuja. Tut
Page 20 and 21: 10 Vaasan yliopiston julkaisuja. Tu
Page 92 and 93:
82 Vaasan yliopiston julkaisuja. Tu
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106:
show all

Regleringen av marknadsföringen av alkohol i ... - Vaasan yliopisto

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?