Regleringen av marknadsföringen av alkohol i ... - Vaasan yliopisto

Vaasan yliopiston julkaisuja. Tutkimuksia 19
för systematiseringen och tolkningen i detta arbete. Målsättningen är att använda
rättspraxis för att förstå och gestalta forskningsområdet ifråga.
Den sedvanerätt som tas med i beaktande är sådan som myndigheternas, såsom
Produkttillsynscentralen, Konsumentombudsmannen, Opinionsnämnden för
massmedier och Reklametiska rådet, fasta praxis behandlas som ett auktoritetsskäl.
Nämndernas eller rådens utlåtanden och anvisningar har en avsevärd praktisk
betydelse, eftersom man hörsammar ofta en försonlig lösning för att undvika
domstolsförfarande. Utlåtandena används ofta såsom auktoritetsargument. 74 Rådens
eller nämndernas utlåtanden är närmast rekommendationer som inte är bindande
eller juridiskt förpliktande och till vilka inte hänförs omedelbar verkställighetsbehörighet.
Det är fråga om normstyrning, som grundar sig på eftersträvat
pragmatiskt sakargument. Utlåtandena är i allmänhet normrekommendationer
som gäller tolkningsställningstaganden och kan även vara normpåståenden. 75
Domstolarna är inte bundna av utlåtandena av råden eller nämnderna. Utlåtanden
kan få rättslig betydelse på grund av deras godtagbarhet. På basen av denna godtagbarhet
kan rådets eller nämndens ställningstaganden befästas bland annat ”som
god sed”, ifall de även godkänns i domstolens praxis.
I detta arbete utnyttjas även tillåtna sakargument som källa, såsom reella argument.
Reella argument är en beteckning för argument vars berättigande söks i
deras samhälleliga eller ekonomiska verkningar. 76 De reella argumenten spelar
överlag en väsentlig roll i juridisk argumentation. En hänvisning till följderna av
en rättslig handling ses ofta som en så kallad sista utväg. Förhållandet är dock så
att grunden och berättigandet för de reella argumenten består av lagtext, propositioner,
förarbeten och domstolspraxis som genomgås innan hänvisningar till den
bästa av möjliga följder kan göras. 77 För att betona kopplingen mellan rättssystemet
och utvecklingen i samhället i stort används reella argument i detta arbete.
Vilket förhållande som helst kan dock inte utnyttjas som argumenteringsgrund,
74
Se Lehtonen 1999: 435-436. Rättsskyddsinstitutioner såsom nämnder eller råd indelas vanligtvis
i a) nämnder eller råd med domsmakt och b) nämnder eller råd som ger utlåtanden. Indelningen
är inte entydig, eftersom en nämnd kan inneha bägge uppgifterna. De nämnder eller
råd som ger utlåtanden kan indelas i två huvudgrupper på basen av hur de grundats: 1) lagstadgade
nämnder eller råd och 2) nämnder som är grundade på avtalsbasis.
75
Se Lehtonen 1999: 525-526.
76
Se Helin 1999: 987.
77
Se bl.a. Aarnio 1989: 240-242 och Myrsky 2002: 5-9. Det har dock påståtts att de flesta av de
reella argumenten de facto egentligen är irreella eftersom få forskare tagit sig an uppgiften att
empiriskt utreda de reella argumentens verkliga innehåll, d.v.s. att de reella argumenten i huvudsak
vore enbart spekulationer om samhälleliga verkningar av olika intressen och lösningsalternativ,
se bl.a. Klami 1996: 468.