Regleringen av marknadsföringen av alkohol i ... - Vaasan yliopisto

2 Vaasan yliopiston julkaisuja. Tutkimuksia
med en alkoholhalt över 22 volymprocent, men reklam för svagare alkoholdrycker
skulle tillåtas under vissa särskilda förutsättningar. 3
Sedan år 1995 har således reklam för svaga alkoholdrycker, alkoholhalt högst 22
volymprocent, tillåtits enligt 33 § 2 mom alkohollagen (1143/1994), men innehållet
i reklamen har bland annat begränsats så att till exempel reklam som riktar sig
till minderåriga, reklam i vilken stor alkoholkonsumtion framställs på ett positivt
sätt eller reklam som skapar en bild av att alkoholkonsumtion främjar social eller
sexuell framgång är förbjuden. 4 I början av år 2008 utökades begränsningarna av
reklam för alkoholdrycker med bl.a. ett förbud av alkoholreklam i televisionsverksamhet
mellan klockan 7 och 21 och i offentlig visning i biografer för personer
under 18 år. 5
Förhållandet i Sverige är att marknadsdomstolen gav sin dom den 5 februari 2003
i det s.k. Gourmet-målet. I domen ansåg marknadsdomstolen att det dåvarande
svenska förbudet mot alkoholreklam i tryckta skrifter var alltför långtgående och
att det inte var proportionerligt i avvägningen mellan skyddet för folkhälsan och
den fria rörligheten för varor och tjänster i EU. 6 Förbudet i 4 kap 11 § alkohollagen
gällde användningen av kommersiella annonser vid marknadsföring av spritdrycker,
vin eller starköl till konsumenter, men inte i fråga om skrifter som tillhandahölls
enbart på försäljningsställen för dylika drycker. Den svenska regeringen
föreslog en ändring i alkohollagen på grund av utgången i Gourmet-målet.
Ändringen av den svenska alkohollagen trädde i kraft år 2003 och innebar att förbudet
mot marknadsföring av spritdrycker, vin och starköl till konsumenter av
kommersiella annonser i periodiska skrifter begränsades till att gälla alkoholdrycker
som innehåller mer än 15 volymprocent alkohol. 7
3
Riksdagens beslut innebar dock inte att man frångick de målsättningar om en preventiv alkoholpolitik
som alkohollagen och regeringens proposition representerade. Riksdagen förutsatte
i sitt svar, RSv 119/1994, på regeringens proposition att regeringen bland annat noggrant följer
med de verkningar lagförändringarna gällande marknadsföring av alkohol har på alkoholförhållandena
och fortsätter att beakta WHO:s rekommendationer om att minska alkoholkonsumtionen
och de skador den kan föra med sig samt skrider till alla nödvändiga åtgärder för
att bibehålla marknadsföringen av alkohol på en begränsad nivå enligt de hälsopolitiska målsättningarna.
Nämnas kan att den omröstning där social- och hälsoutskottet röstade om huruvida reklam för
svaga alkoholdrycker med en alkoholhalt på högst 22 volymprocent skulle tillåtas avgjordes
genom lottning, för en tillåtelse, se StVM 32/1994.
4
Se RP 232/2006 rd: 3-4 och RP 588/2007.
5
Se 33 § pt 1a) alkohollagen.
6
Se Gourmet-målet, C-405/98, MD 2003:5.
7
Se sv. prop. 2002/03:87. Se även Warnling-Nerep 2002: 992-994.